”Are you lost baby girl?”
En semiotisk analys av det manliga våldet i filmen 365 DaysKurs: Uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap 2 - 15 HP Program: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet Författare: Towe Ottosson, Matilda Söderström
Examinator: Karin Moberg Wennström Termin: HT-2020/VT-2021
HT-2020/VT-2021
Sökord: 365 Days, populärkultur, romance, jämställdhet, mäns våld mot kvinnor, semiotik, våld, feminisim
Sammanfattning
Författare:
Titel och undertitel: Språk:
Antal sidor:
Towe Ottosson, Matilda Söderström
”Are you lost baby girl?”. En semiotisk analys av det manliga våldet i filmen 365 Days.
Svenska 40 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur mäns våld mot kvinnor porträtteras i nyproducerad populärkultur och hur problematiska könsroller fortfarande reproduceras i media.
Teori
Studien utgår från feministisk teori med underlag från genus och genuskontraktet. Studien får även stöd av analysbegrepp inom semiotiken.
Metod
Metodvalets utgångspunkt är en kvalitativ metod med stöd från semiotikens analysmetod. I studien användes ett analysschema där blickar och poser, objekt och miljö samt språk analyserades.
Material
Studien riktar in sig på den populärkulturella genren romance som har ett innehållsligt fokus på kärleksrelationen. Empirin består sedan av den nyproducerade filmen 365 Days.
Resultat
Studiens resultat visar att den nyproducerade populärkultursfilmen 365 Days reproducerar en ojämn maktbalans mellan kön. Ett genomgående tema i filmen är hur den manliga
huvudkaraktären använder sig av våld mot den kvinnliga huvudkaraktären för att få sin vilja igenom. Studien kommer även fram till att romances traditionella narrativ kan bli
Authors: Title
Language: Pages:
Söderström och Towe Ottosson
”Are you lost baby girl?”. A semiotic analysis of the male violence in the movie 365 Days.
Svenska 40
Purpose
The purpose of the study is to investigate how men’s violence against women is portrayed in a newly produced popular culture movie and how media still reproduces problematic gender roles.
Theory
The study is conducted from a feminist theory with support from gender studies. The study also get support from semiotic analysis concepts.
Method
The study used a qualitative method with support from semiotic analysis method. With help from an analysis schedule the study could analyze gaze, poses, object, environment and language.
Material
The study focuses on the popular culture genre romance that focuses on the emotional and erotic relationship. The study’s material is the newly produced movie 365 Days.
Results
The study shows that the newly produced movie 365 Days reproduces an uneven power balance between sexes. An undergoing theme throughout the movie is how the male character uses violence against the female character to get his will through. The study also shows that the traditional narrative of the romance genre could be problematic in the equal society.
Key words: 365 Days, popular culture, romance, equality, men’s violence against women, semiotic, violence, feminisim
Innehåll
1. Inledning ... 1 2. Bakgrund ... 2 2.1. Kampen för jämställdhet ... 2 2.2. Mediepåverkan ... 2 2.3. Populärkultur ... 3 2.4. Romance ... 3 2.5. Netflix ... 43. Problemformulering, syfte och frågeställningar ... 5
3.1. Problemformulering ... 5 3.2. Syfte ... 5 3.3. Frågeställningar ... 5 4. Tidigare forskning ... 6 4.1. Romance ... 6 4.2. Populärkulturens påverkan ... 8 4.3. Mäns våld mot kvinnor ... 9 4.4. Forskningslucka ... 10 5. Teoretiskt ramverk ... 11 5.1. Feministisk teori ... 11
5.1.1. Den manliga blicken ... 11
5.1.2. Härskartekniker ... 12
5.1.3. Genus och genussystemet ... 12
5.2. Semiotiken ... 13
5.2.1. Semiotiska analysverktyg ... 14
5.3. Motivering av teoretiskt ramverk ... 15
6. Material och metod ... 16
6.1. Materialval ... 16
6.1.1. Beskrivning av handling ... 17
6.2. Urval och avgränsningar ... 17
6.3. Kvalitativ metod ... 18 6.4. Analysmetod ... 18 6.5. Metodkritik ... 19 7. Analys/Resultat ... 20 7.1. Karaktärsbeskrivning ... 20 7.2. Scen 1 – Kidnappningen 19.20-23.41 ... 21 7.3. Scen 2 – Rymmandet 35.20-38.48 ... 24
7.4. Scen 3 – Fängslad 53.09-59.30 ... 28
7.5. Scen 4 – Båten 1.06-1.12 ... 32
7.6. Resultat ... 36
7.6.1. Ur ett feministiskt perspektiv, hur porträtteras kärleksrelationen i filmen 365 days? 36 7.6.2. Hur uttrycks genren romances traditionella narrativ i filmen? ... 37
8. Diskussion ... 38
9. Slutdiskussion ... 39
9.1. Förslag till vidare forskning ... 40
10. Referenser ... 41 Bilagor Bilaga 1. Kidnappningen Bilaga 2. Rymmandet Bilaga 3. Fängslad Bilaga 4. Båten
1.
Inledning
Arbetet för en hållbar värld är uppmärksammat världen över och om nio år ska Förenta Nationernas (FN) globala mål vara uppfyllda (UNDP, 2020). Ett av de 17 olika målen inom Agenda 2030, avtalet som FN:s medlemsländer antog år 2015, handlar om jämställdhet och har delmålet att utrota våld mot och utnyttjande av kvinnor och flickor. FN (UNDP, 2020) skriver att ett liv fritt från våld och diskriminering är en mänsklig rättighet – ändå genomsyrar mäns våld mot kvinnor det moderna samhället.
Bara i Sverige stod en nuvarande eller tidigare partner för 64% av allt dödligt våld mot
kvinnor år 2019 (Brå, 2020c). Samma år så hade en av tio svenska kvinnor i åldrarna 16-84 år blivit utsatta för sexuellt våld (Brå, 2020a). Kvinnovåldet är med det sagt fortfarande
omfattande trots att den politiska debatten kring ämnet har pågått under en längre tid. Kvinnors underordnade ställning i samhället speglas även i media där kvinnor ofta sexuellt objektifieras och får ett personligt värde som baseras på fysiskt attraktivitet (Coy, 2009). Den här porträtteringen är ingen nyhet utan redan år 1995 skapade FN Pekingplattformen för att öka representationen av kvinnor och få bort könsstereotyper från media (Statens Medieråd, 2019). När media reproducerar en ojämn maktbalans mellan könen blir det svårt att driva jämställdhetsfrågan enligt Statens Medieråd (2019) och det ligger därför i samhällets intresse att snarast förändra könsrollernas framställning i modern media.
Den här studien har för avsikt att studera hur modern populärkultur inom romance porträtterar mäns våld mot kvinnor. En stor del av våldet mot kvinnor i samhället sker i nära relationer (UNDP, 2020) och studien fokuserar därför på framställningen av kärleksrelationen i en nyproducerad romance-film. Det här görs för att genren romance har ett innehållsligt fokus på kärleksrelationen (Abrahamsson, 2018, s. 65). Resultaten kommer visa om problematiska könsroller fortfarande reproduceras i modern media och förhoppningen är att studien kommer att bidra till arbetet för jämställdhet både i media och i samhället.
2.
Bakgrund
I det här kapitlet presenteras det nutida arbetet för jämställdhet samt första inblick i hur medierna påverkar människor, vilket förklaras ytterligare i det teoretiska ramverket samt i tidigare forskning. Här presenteras populärkultur och genren romance för att få en
överskådlig blick kring vad studien ämnar att undersöka. Här beskrivs även
streamingtjänsten Netflix då den har en stor roll i den moderna mediekonsumtionen.
2.1.
Kampen för jämställdhet
Jämställdhet finns listat som ett av Förenta Nationernas (FN) globala mål för en hållbar värld (UNDP, 2020) men arbetet för jämställdhet skiljer sig stort mellan medlemsländerna. Den svenska regeringen har i dag jämställdhet som ett officiellt mål inom politik och samhälle och titulerar sig som ”världens första feministiska regering” (Regeringskansliet, u.å). År 2018 infördes även samtyckeslagen som innebär att all form av sexuell aktivitet mellan människor ska ske på lika villkor. Ett uttalat syfte med lagändringen var att förändra normerna och värderingarna kring sexuellt umgänge (Holmberg & Lewenhagen, 2020, s. 92). Lagen gav effekt och mellan år 2017 och 2019 så ökade antalet fällande domar med 75% (Holmberg & Lewenhagen, 2020, s. 7).
Samtidigt som Sverige arbetar aktivt för jämställdhet har världsledande USA minskat det ekonomiska stödet för global reproduktiv hälsa (Liswood, 2017) – trots att FN:s experter konstaterat att legala aborter är en viktig faktor för jämställdhet (OHCHR, 2018). FN uppmanar dessutom medlemsländerna att arbeta aktivt för att legalisera aborter (OHCHR, 2018). Däremot så skrev 33 av medlemsländerna, där ibland USA, under en deklaration som var emot abort så sent som i oktober 2020 (Cassady, 2020). Även fast jämställdhet är en viktig faktor i en hållbar värld enligt FN (UNDP, 2020) är arbetet för att uppnå det här inte en självklarhet inom den globala politiken.
2.2.
Mediepåverkan
Medierna är en stor del av socialisationsprocessen där människor redan från födseln lär sig om sig själva och omvärlden. Genom att framställa världen på olika sätt kan massmedier definiera verkligheten på olika sätt och hjälpa till att skapa människans identitet genom att tala om för oss vad som anses vara roligt, viktigt eller bra (Gripsrud, 2011, s. 18-19).
Medierna får därför en stor makt när det kommer till den politiska dagordningen genom att de kan kontrollera vad eller vem som får uppmärksamhet. Genom att medieinnehållet kan
påverka publikens åsikter och attityder, och inte minst deras kunskaper, så har medierna därmed också en makt över publiken (Berglez & Nohrstedt, 2009, s. 25-26).
2.3.
Populärkultur
Sociologiforskaren Simon Lindgren beskriver populärkultur som något som ger oss viktig information om livet i dagens samhälle (Lindgren, 2009, s. 17). Lindgren förklarar vidare att det som visas på tv, hörs på radion och syns i reklam är sådant som är präglat av
populärkulturen. Begreppet populärkultur är en synonym för kultur som är massproducerad för masskonsumtion (Lindgren, 2009, s. 39). Populärkulturen är lätt att hitta och lätt för människor att identifiera sig med, speciellt då den är kulturellt kopplat och speglar det samhälle den är producerad i (Lindgren, 2009, s. 17).
2.4.
Romance
Det finns många olika sätt att definiera genren romance men Nationalencyklopedin, förkortat NE, (u.å.) beskriver det som en “litterär genre, inriktad på skildringar av idealiserad romantisk kärlek.”. Genren är i dag starkt förknippad med Harlequin-böcker och författare som Nora Roberts, men dess historia sträcker sig ända till det antika Grekland enligt Pamela Regis (2003, s. 20). Den här studien utgår från den definition av romance som presenteras i Abrahamssons studie (2018, s. 65):
Romance definieras således i denna studie som masskulturella texter med låg kulturell status som innehållsligt fokuserar på den erotisk-romantiska relationen mellan en hjälte och en hjältinna och som formmässigt låter hjälten och
hjältinnan gå igenom en rad prövningar innan de kan förenas i det lyckliga slutet. En sådan definition öppnar för möjligheten att låta romance innefatta mer än det skrivna ordet, det vill säga filmer och tv-serier likaväl som litteratur.
(Abrahamsson, 2018, s. 65)
Abrahamsson (2018, s. 17) skriver att genren omsätter flera miljarder. Den är inflytelserik och kan förankra och reproducera idéer om kroppsideal och vilka känslor samt livsstilar som kan anses normala och åtråvärda. Den feministiska ideologin är kritisk till hur genren framställer
kvinnan och hennes kärleksrelationer och menar att den befäster könsnormer,
könsmaktsordningen samt en både heteronormativ och sexistisk idé av vad kärlek är för någonting (Abrahamsson, 2018, s. 17).
2.5.
Netflix
Netflix är en av världens största streamingtjänster där man kan titta på både tv-serier, filmer och dokumentärer. Tjänsten finns just nu tillgänglig i 190 olika länder och har över 195 miljoner betalande användare som kan använda tjänsten vart de vill så länge de är
uppkopplade till internet (Netflix Investors, u.å). Forskning (Theodoropoulou, 2017, s. 183) visar att Netflix har spelat en stor roll i att förändra hur människor konsumerar media och att de är en av anledningarna till att allt färre tittar på tv via bredband.
3.
Problemformulering, syfte och frågeställningar
I det här kapitlet presenteras problemformuleringen som ligger till grund för studien samt studiens syfte. Studiens syfte är baserat på den forskningslucka som finns ochfrågeställningarna är kopplade till studiens forskningslucka, syfte och teorier.
3.1.
Problemformulering
Media är en stor del av socialisationsprocessen och människans identitetsskapande samt har inflytande över vilka värderingar och normer som reproduceras i samhället (Berglez & Nohrstedt, 2009, s. 25-26; Gillberg, 2018, s. 47-48; Gripsrud, 2011, s. 18-19). Tidigare forskning har visat att media fortfarande porträtterar män och kvinnor stereotypiskt och att sexualiseringen av kvinnor kan leda till att mäns våld mot kvinnor ökar (Coy, 2009, s. 374). Avskaffandet av kvinnovåld är ett av FN:s delmål för hållbar utveckling och ska vara uppfyllt senast år 2030 (UNDP, 2020). Det är därför viktigt att kontinuerligt undersöka medias
porträttering av män och kvinnor i arbetet för att uppnå en hållbar värld.
3.2.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur mäns våld mot kvinnor porträtteras i nyproducerad populärkultur inom genren romance samt hur problematiska könsroller fortfarande
reproduceras i media.
3.3.
Frågeställningar
1. Ur ett feministiskt perspektiv, hur porträtteras kärleksrelationen i filmen 365 days? 2. Hur uttrycks genren romances traditionella narrativ i filmen?
4.
Tidigare forskning
I kapitlet tidigare forskning lyfts relevant fakta som ligger till grund för forskningsarbetet. Studien tar upp forskning kring genren romance och dess traditionella narrativ samt
populärkultur. I kapitlet tas det även upp forskning kring mäns våld mot kvinnor i samhället. I slutet presenteras studiens forskningslucka och hur studien ämnar fylla den.
4.1.
Romance
1984 publicerades Janice Radways (1991) studie, som gavs ut på nytt med en ny introduktion år 1991. Där studerade Radway både publiceringen av romance, dess läsare och genrens narrativa teman. De kvinnor som medverkade i Radways intervjubaserade studie var hemmafruar från en amerikansk förort vid namn Smithton och studien syftade till att förstå varför genren är så populär hos kvinnor. Det lyckliga slutet var det absolut viktigaste med berättelsen hos en majoritet av kvinnorna, men ingen av dem ansåg att detaljerade sexscener var nödvändigt. Radway (1991, s. 150) identifierar även 13 narratologiska steg som hon anser vara typiska för genren:
1. Hjältinnans sociala identitet ifrågasätts.
2. Hjältinnan reagerar antagonistiskt till en aristokratisk man. 3. Den aristokratiske mannen svarar tvetydigt på hjältinnan.
4. Hjältinnan tolkar hjältens beteende som bevis på ett enbart sexuellt intresse för henne.
5. Hjältinnan svarar på hjältens beteende med ilska eller kyla. 6. Hjälten hämnas genom att straffa hjältinnan.
7. Hjältinnan och hjälten är fysiskt och/eller emotionellt separerade. 8. Hjälten behandlar hjältinnan med ömhet.
9. Hjältinnan svarar varmt på hjältens ömma behandling.
10. Hjältinnan omtolkar hjältens tvetydiga beteende som ett resultat av tidigare smärta.
11. Hjälten friar/öppet tillkännager sin kärlek för/demonstrerar sitt orubbliga engagemang till hjältinnan med en storslagen gest av ömhet.
12. Hjältinnan svarar sexuellt och emotionellt till hjälten. 13. Hjältinnans identitet är återskapad.
När kvinnorna i Radways studie tillfrågades om varför de läser romance svarade en majoritet att det var för att slappna av, att få tid till sig själva eller för att slippa deras dagliga problem. Radway (1991, s. 88 - 95) menar att anledningarna till läsandet skulle kunna klassas som en längtan efter ett samhälle där kvinnornas emotionella behov tillgodoses. Att hjältarna i början av berättelserna är likgiltiga och elaka är okej då deras beteende grundar sig i kärlek för kvinnan, vilket Radway menar kommer ifrån romance-författares och läsares drömmar om att hitta den perfekta partnern (Radway, 1991, s. 213). Radway kritiserar i samma studie genrens romantisering av våldtäkter som någonting som bevisar mannens kärlek för kvinnan snarare än ett bevis för hans makt, och menar att genren blir problematisk då den uppvisar
konsekvenser av ett patriarkaliskt samhälle utan att nödvändigtvis kritisera maktstrukturerna (Radway 1991, s. 215-216).
Radways tankar får stöd av Tania Modleskis studie (2008) som först publicerades 1982 med en ny upplaga som publicerades år 2008. Modleski kommer även hon fram till att romance härstammar från kvinnors missnöje med män och att mannens förnedrande beteende förklaras med att han helt enkelt inte kan hantera sina känslor för kvinnan (Modleski 2008, s. 31 – 40). Då läsaren har en förförståelse kring genren och vet att läsningen kommer sluta lyckligt så kan läsaren också ha en distans till vad hjältinnan går igenom (Modleski, 2008, s. 33).
Framställningen av kvinnornas sexualitet leder fortfarande till debatt och de populära romanceböckerna Twilight och 50 Shades of Grey har polariserat den feministiska forskningen kring genren enligt Srdarov & Bourgault du Courdray (2016). Böckerna har enligt författarna beskrivits som ”abstinensporr” och ”mammaporr” (s. 347) och har skapat så pass mycket diskussion kring ämnet att det kan anses som ett ställningstagande att bara läsa dem. Författarna skriver även att vissa menar att böckerna romantiserar mäns maktutövande mot kvinnor, våld i nära relationer och våldtäktskulturen och att de därmed kan anses vara regressiva när det kommer till feminismen (Srdarov & Bourgault du Courdray, 2016, s. 349).
Det traditionella narrativet kring evig kärlek och lyckliga slut är enligt Eirini Arvanitaki (2019) en bidragande orsak till den polariserade debatten. Vid det första ögonkastet har romance från 2000-talet antagit en mer feministisk agenda genom att porträttera hjältinnorna som självständiga och ekonomiskt oberoende av hjälten. De kan själva uppfylla sina
önskningar och mål och har därmed makt och kontroll över sitt eget liv. Sedan träffar de hjälten, och här menar Arvanitaki (2019, s. 26) att hjältinnan överger sina tidigare principer allt eftersom de romantiska känslorna för hjälten blir allt starkare. Hjältinnorna antar ett synsätt där självförverkligandet kommer ifrån hjälten och välkomnar istället den
heterosexuella relationen där mannens mål prioriteras över kvinnans (Arvanitaki, 2019, s. 26). Genom det här har hjälten fått en fysisk och sexuell makt över kvinnan, och berättelsen kan därmed antas ha övergivit den feministiska agendan helt (s. 26).
4.2.
Populärkulturens påverkan
Artikeln Milkshakes, Lady Lumps and Growing Up to Want Boobies: How the Sexualisation of Popular Culture Limits Girls´ Horizons gjord av Maddy Coy (2009) undersöker hur
populärkulturens sexualiserande porträttering av tjejer och kvinnokroppen begränsar kvinnors sätt att leva. Gill (2007, s. 149) anser att det är oroväckande att kvinnor kan använda sin kropp för att vinna makt i samhället då det förstärker de normer som redan existerar. Coy (2009, s. 373) förklarar att sexualiseringen i massmedia förstärker ojämlikheten mellan kön genom att porträttera kvinnor som objekt och sexuellt tillgängliga. Det leder till ett ensidigt fokus på kvinnans utseende och att kvinnors upplevda personliga värde ligger i att vara fysiskt attraktiva.
Enligt Coy (2009, s. 374) så kan populärkulturens sexualiserade ideal ge en skev bild av verkligheten för unga. Det påverkar hur kvinnor ser på sig själva och kvinnor vill försöka leva upp till de ideal som populärkulturen visar. Även unga män blir påverkade av
populärkulturens sexualisering och har lättare att se kvinnor som ett sexobjekt vilket i sin tur kan leda till att våld mot kvinnor ökar. Artikeln nämner exempelvis musikvideos där män framstår som makthavare och låttexter som objektifierar kvinnokroppar (Coy, 2009, s. 379)
I studien Inequality in 1,100 Popular Films: Examining Portrayals of Gender, Race/Ethnicity, LGBT, & Disability from 2007 to 2017 undersöks mångfald och inkludering mellan de 100 bästa filmerna från 2007 till 2017 (Smith et al., 2018). Under de 11 åren har totalt 1100 filmer
och 48 757 karaktärer bedömts vilket gör studien omfattande.
För att få reda på vilket av det manliga och kvinnliga könet som blir mest objektifierat så undersöktes tre attribut för sexualisering; sexig klädsel, nakenhet och fysisk attraktion. Kvinnor utgjorde 64,9 procent av de som bar sexiga kläder i de 100 bästa filmerna från 2017 medan männen stod för 35,1 procent. Det kvinnliga könet stod även högst för nakenhet och fysisk attraktion gentemot männen. Det här gjorde att studien då kom fram till att kvinnor i allt högre grad blir mer sexuellt objektifierade i film än män och att det inte ändrats under de 11 år som studien undersökt (Smith et al., 2018, s. 9-10). Författarna menar att det fortsatt är tröttsamma stereotyper som visas på film. Kvinnor är mer benägna att bli sexualiserade och det anses problematiskt att kvinnliga skådespelare antingen får roller som objektifierar kvinnokroppen eller gestaltas som en modergestalt (Smith et al., 2018, s.12).
4.3.
Mäns våld mot kvinnor
År 2019 stod våld i nära relationer för nästan en femtedel av alla anmälningar gällande misshandel i Sverige (Brå, 2020b). År 2012 gjorde Brå (2020b) en nationell kartläggning av hur våld i nära relationer ser ut i Sverige. Undersökningen visade att ungefär lika många män som kvinnor blivit utsatta men att våldet mot kvinnor ofta var grövre och ledde till behov av sjukvård.
Mäns våld mot kvinnor är även något som diskuteras i FN. Agenda 2030 är det historiska utvecklingsavtalet av FN där ett av delmålen är att våld mot kvinnor måste upphöra för att världen ska gå mot en mer hållbar utveckling (Börjesson, 2019).
Under år 2020 så har mäns våld mot kvinnor ökat till följd av den globala pandemin av Covid-19 där många uppmanades att isolera sig i sina hem för att minska smittspridningen. När länder valde att stänga ner sina samhällen så ökade våldet mot kvinnor och samtal till kvinnojourer har nästintill femdubblats under pandemin (UN, 2020). Enligt UN (2020) så är våld mot kvinnor ett av de mest förödande brotten och det finns ett stort mörkertal på grund av den skam och stigma offren upplever.
4.4.
Forskningslucka
Studiens tidigare forskning belyser att populärkulturen har en stor påverkan över rådande genusstrukturer. Däremot saknas det forskning kring hur nyproducerad romance använder sig av genrens traditionella narrativ samt om det kan vara en bidragande faktor till ett ojämställt samhälle. Studien ämnar därför att undersöka en aktuell film med målet att se hur
5.
Teoretiskt ramverk
Här presenteras studiens teoretiska utgångspunkt. Arbetet för jämställdhet lyftes under bakgrund och här förklaras den feministiska teorin med tillhörande begrepp. Här presenteras även genus och teorier om hur genussystemet upprätthålls samt den semiotiska teorin som ligger till grund för analysen. Semiotiken som analysverktyg förklaras vidare under material och metod.
5.1.
Feministisk teori
Den feministiska teorin är enligt Alvesson och Sköldberg (2017, s. 339) ett kvinno- eller genusperspektiv som används på olika samhällsfenomen. Inom feministisk vetenskapsteori så beaktas det hur genusforskning beskriver de olika könen och även hur maktförhållanden påverkar jämställdhet och hur en kan förhindra obalansen mellan kön (Alvesson & Sköldberg, 2017, s. 341). Gillberg (2018) definierar feminism som en medvetenhet om ett
maktförhållande baserat på kön där män är överordnade, samt en strävan efter förändring (s. 12-13). Det finns olika feministiska inriktningar som har olika syn på vad som är orsaken till ojämställda maktstrukturer, men målsättningen om att förändra de här strukturerna är
gemensam (Gillberg, 2018, s. 29).
I Kate Millets Sexual Politics (1970) så myntades begreppet patriarkatet som förklarar hur kvinnor är underordnade män på ett strukturellt plan i samhället. Det här innebär ett förtryck av både kvinnor och kvinnliga egenskaper som då värderas lägre än män och manliga egenskaper (Gillberg, 2018, s. 31).
5.1.1.
Den manliga blickenLaura Mulvey (2013, s. 47) beskriver hur filmers budskap överensstämmer med det
patriarkala samhället. Mulvey (2013, s. 56) menar att populärkultur och filmer normaliserar det synsätt där kvinnan och den kvinnliga kroppen är till för att tillfredsställa en manlig publik. Uttrycket myntar sig i tre olika blickar, blicken från den bakom kameran, blicken från karaktärer i filmen samt blicken från åskådaren (Mulvey, 2013, s. 56). Mulvey (2013, s. 54) menar att blicken från videoproducenten används för att porträttera det som syns på filmen
och i många fall porträtteras det kvinnliga könet i en underordnad position och den kvinnliga kroppen hamnar ofta i fokus. Genom att filma närbilder på kvinnors kroppar blir det ett objekt för betraktaren. Blicken från karaktärer i filmen är enligt Mulvey (2013, s. 53) filmade på ett sätt så att männen visas maskulina och med mer makt över kvinnorna. Den manliga blicken (eng: The Male Gaze) är ett uttryck som Mulvey använder sig av och innebär att män känner en tillfredsställelse av att sexuellt objektifiera det kvinnliga könet i filmer, alltså att kvinnor i film är till för att tillgodose männens behov. Begreppet den manliga blicken går att applicera på rörligt material vilket gör det användbart för studien (Mulvey, 2013, s. 47).
5.1.2. Härskartekniker
Inom feminismen anses härskartekniker användas av män för att upprätthålla
könsmaktordningen genom att utöva sin makt mot kvinnor (NE, u.å.). Enligt NE (u.å.) finns det sju stycken olika härskartekniker som används. Osynliggörande innebär att man ignorerar eller nedvärderar någons prestationer eller synpunkter. Förlöjligande är en annan typ av härskarteknik som går ut på att man gör någon till åtlöje för hur personen uttrycker sig. Undanhållande av information innebär att man aktivt väljer att inte berätta viktig information för att på så sätt utföra sin makt. Dubbelbestraffning är när man utsätter någon för
nervärdering och bestraffning. Påförande av skuld och skam handlar om att ge någon skulden för något som gått fel, exempelvis att kvinnan bär ansvaret vid ett sexuellt övergrepp.
Objektifiering innebär att man ser på någon mer som ett objekt och kommenterar någons kropp i irrelevanta sammanhang. Våld eller hot om våld är när man använder sin fysiska eller psykiska styrka för att vinna makt och utsätta en person för underordnelse (NE, u, å.).
5.1.3. Genus och genussystemet
Gunilla Jarlbro (2006, s. 12-13) skriver att kön är biologiskt och att genus är en kulturell tolkning av de biologiska skillnaderna mellan könen. Även Ulrika Dahl (2016) menar att man vid födelsen blir tilldelat ett kön medan genus är något som formas med hjälp av samhällets strukturer. Även om samhället och riktlinjerna för vad som anses vara manligt eller kvinnligt förändras, så används de begreppen för att kunna beskriva de grupper som tilldelas olika karaktärsdrag och strukturer. På så vis är den här uppdelningen av kön och genus
Hirdman (1988, s. 51) beskriver genussystemet som en ”ordningsstruktur av kön” som blivit grundläggande både när det kommer till de politiska, sociala och ekonomiska ordningarna. Det här systemet bärs upp av två fundamentala principer: idén av vad som anses vara manligt och kvinnligt, samt hierarkin där mannen är normen.
För att beskriva hur idéerna reproduceras i samhället använder Hirdman sig av Jürgen Habermas begrepp om reproduktionsprocesser: kulturell överlagring, social integration och socialisering. I alla de tre nivåerna kan man enligt Hirdman se ett ”genuskontrakt” som definierar män och kvinnor i relation till varandra och som uppehåller föreställningarna av könens idealbilder. Det handlar om allt ifrån uppförande och utseende till identitet i arbete och relationer. Genuskontraktet förs vidare till kommande generationer genom
socialisationsprocessen och därmed är både män och kvinnor delaktiga i att upprätthålla genussystemet (Hirdman, 1988, s. 52-54).
Socialisationsprocessen och inskolningen av vad genus innebär börjar enligt flera olika studier redan i förskolan (Gillberg, 2018, s. 45). Idéerna av manligt och kvinnligt återfinns även i konsumtionsmiljöerna enligt Gillberg som skriver att i populärkultur riktad till flickor så är det äktenskapet som fullbordar kvinnan. Det finns även ett återkommande mönster i filmer där kvinnans roll enbart finns med för att väcka de manliga karaktärernas åtrå (Gillberg, 2018, s. 47-48).
5.2.
Semiotiken
Semiotiken – läran om tecken – tar sitt första avstamp i Ferdinand de Saussures lingvistiska arbete kring vad Saussure kallade för semiologin. Saussure menade att vårt språk är uppbyggt av tecken som alla kommunicerar ut ett budskap och att de tecknen går att hitta i all vår kommunikation – inte bara i språket (Bignell, 2002, s. 5). Enligt Saussure så består tecknet av två olika delar: ett materiellt uttryck (eng: signifier) och ett immateriellt innehåll (eng:
signified). Det materiella uttrycket är något fysiskt, till exempel en rörelse eller en hopsättning av bokstäver, som sedan kopplas till ett immateriellt innehåll – en föreställning eller idé om uttryckets innebörd (Gripsrud, 2011, s. 146).
Saussures tankar om tecknets materiella uttryck och dess immateriella innehåll utvecklades till begreppen denotation och konnotation. Denotation är den direkta betydelsen av det vi ser
– det materiella uttrycket – och konnotation är den indirekta betydelsen – det immateriella innehållet (Gripsrud, 2011, s. 148). I reklam och annan media så används ofta tecken inte bara för deras direkta betydelse, men också för den konnotation de för med sig. Till exempel så kan man i en reklam för skor ha med en bil av märket Rolls-Royce för att konnotera lyx och exklusivitet (Bignell, 2002, s. 16).
Konnotationer är dock inte personliga kodningar, det vill säga associationer, utan är alltid kulturellt etablerade kodningar. Därmed kan ett teckens innehåll aldrig heller vara helt fastslaget. Det som vid ett tillfälle har en positiv konnotation kan vid ett annat tillfälle eller i en annan kultur ha en negativ konnotation (Gripsrud, 2011, s. 148-149).
5.2.1. Semiotiska analysverktyg
Roland Barthes, en fransk litteraturforskare och semiotiker, konstruerade begrepp som hjälper till vid en semiotisk analys (Hansen & Machin, 2013, s. 169-170). De fyra analysverktyg som ligger till grund för studien presenteras nedan.
Pose
I våra huvuden finns ett lexikon fyllt av poser som vi känner till och att poserna ofta bär på konnotationer som vi är bekanta med sedan tidigare (Hansen & Machin, 2013. s. 171). Exempelvis så är en välkänd pose en flygkapten som står med handen vid sin hatt redo för avfärd. Den typen av pose sänder ut disciplin medan andra poser sänder ut bekvämlighet trots att poserna bara är olika kroppspositioner (Hansen & Machin, 2013, s. 171). Barthes menar att en striktare hållning kan associeras med respekt medan en lösare hållning kan associeras med frihet (Hansen & Machin, 2013, s. 171). Posering ger konnotationer om vad bilden förmedlar genom kroppshållning, kroppsspråk och gestikuleringar. Utifrån ett feministiskt perspektiv är det här intressant att analysera för att få reda på hur poseringen skiljer sig mellan det
kvinnliga och manliga könet i filmen. Blick
I filmer och bilder där karaktärer blir porträtterade så är det av relevans att analysera deras blick för att se vad den säger mottagaren. Hansen & Machin (2013, s. 175) pratar om blicken som är ”off frame” som innebär att sändarens blick inte kollar på mottagaren vilket leder till att vi inte får någon relation till sändaren. Däremot så blir mottagaren då inbjuden att
I filmer så kollar oftast karaktärerna på varandra och där blir då både sändare och mottagare av varandras blickar. En kontaktsökande blick konnoterar intimitet, en närvarande blick konnoterar makt och en frånvarande blick konnoterar osäkerhet (Hansen & Machin, 2013, s. 175).
Objekt
Objekt som syns på bild och i film är viktiga för att genomföra en konnotation. Enligt Hansen och Machin (2013, s. 176) så kan objekt förstärka budskapet sändaren vill förmedla.
Exempelvis så kan träningskläder och träningsredskap som objekt i en bild leda till
konnotationen av att personen i porträttet tränar. Skulle det bara varit en kvinna på bilden utan träningskläder skulle konnotationen bli annorlunda och associationen till träning skulle
försvinna. I film är objekt noga utvalda för att porträttera karaktärer (Hansen & Machin, 2013, s. 190). Objekt som är betydelsefulla för huvudkaraktärernas kärleksrelation, exempelvis klädval kommer att analyseras.
Miljö
I film och på bild så är miljön det utspelar sig i viktig vid konnotation. Miljö innebär både om det är inomhus eller utomhus men också hur stor yta det rör sig om. Stor yta inomhus
associeras med positivitet, lyx och rikedom medan liten yta kan associeras med negativitet, instängdhet och mörker (Hansen & Machin, 2013, s. 177).
Skuggor och ljussättning är viktiga aspekter att analysera i miljön. Enligt Hansen & Machin (2013, s. 189) så kan ljuskällor i ett mörkt rum skapa en hotfull och dramatisk känsla medan ett upplyst rum skapar en trivsam och trovärdig känsla. I analysen kommer miljöbegreppet analysera scener inomhus och utomhus och tolka dess innebörd för att förstå om miljön upplevs lugn och harmonisk eller hotfull och våldsam.
5.3.
Motivering av teoretiskt ramverk
Den feministiska teorin med fokus på maktstrukturer och genuskontraktet samt analysverktyg från semiotiken är utgångspunkter för att analysera hur kärleksrelationen i populärkultur blir porträtterad. Det teoretiska ramverket kommer även vara användbart för att dekonstruera könens betydelse i det traditionella narrativet till genren romance. Det blir då möjligt att analysera huruvida narrativet är problematiskt i det jämställda samhället.
6.
Material och metod
I det här kapitlet presenteras studiens val av empiri, 365 Days, samt en handling om filmen. Vidare i kapitlet beskrivs det vilka avgränsningar som gjorts och varför studien genomförs som en kvalitativ metod. De semiotiska begreppen förklaras samt hur de kommer vara behjälpliga i analysen via ett analysschema. Metodkritik presenteras samt försvar till vald metod.
6.1.
Materialval
Studien fokuserar på populärkultur i form av genren romance då innehållet kretsar kring den erotisk-romantiska relationen mellan män och kvinnor (Abrahamsson, 2018, s. 65). Det här ansågs lämpligt för studiens syfte då män och kvinnor definieras i relation till varandra (Hirdman, 1988, s. 52-54) och då mäns våld mot kvinnor i verkligheten ofta sker i kontexten till en romantisk relation (Brå, 2020b).
Empirin består av filmen 365 Days (Bialowas & Mandes, 2020) som släpptes år 2020 och som i den här studien kategoriseras som romance. Den är baserad på en polsk erotisk bokserie skriven av Blanka Lipinska och blev tillgänglig på Netflix den sjunde juni 2020 (Spencer, 2020). Tre dagar senare låg filmen överst på Netflix topplista och blev den första filmen någonsin som under två olika perioder legat etta i flera dagar (Bean, 2020).
En bidragande faktor till att filmen valdes ut, förutom att den klassas som nyproducerad romance, var den tunga kritik som filmen fått. Den har beskrivits som ”rapeyromantisk mjukporr” (Vanhatalo, 2020) och det finns en namninsamling i skrivande stund med nästan 90 000 signaturer som vill att Netflix ska ta bort filmen (Zazon, 2020). Den brittiska
sångerskan Duffy skrev ett öppet brev till Netflix VD, Reed Hasting, med samma syfte (Beaumont-Thomas, 2020) och även presidenten för PTC, Parents Television Council, ville att filmen skulle tas bort från Netflix på grund av dess innehåll (Winther, 2020). Filmen finns kvar på Netflix i dag och Netflix kategoriserar filmens innehåll med sex, nakenhet, grovt språk och sexuellt våld (Netflix, 2021).
6.1.1. Beskrivning av handling
Den manliga huvudrollen, Massimo Torricelli, tillhör en siciliansk kriminell familj. Vid filmens början så står Massimo och betraktar en vacker kvinna, Laura Biel, på en strand när hans pappa plötsligt blir skjuten till döds mitt framför ögonen på honom. Fem år senare är det Massimo som är ledaren över familjen medan Laura, som är från Polen, är en högt uppsatt chef. Hon befinner sig då i ett olyckligt förhållande men åker till Italien tillsammans med hennes pojkvän och två vänner för att fira hennes födelsedag.
När Laura är ensam och upprörd efter ett bråk med sin pojkvän kidnappas hon av Massimo som fått syn på henne på flygplatsen. Det visar sig att Massimo under de här fem åren har drömt om henne och letat världen över efter henne, och hans plan är nu att hålla henne fången i 365 dagar i hopp om att hon under den här tiden kommer bli kär i honom.
De kommande månaderna tar Massimo med Laura på privatjet, lyxiga nattklubbar och
exklusiva middagar och hon blir allt mer införstådd i hans kriminella verksamhet. Laura fattar allt eftersom tycke för Massimo och de blir tillslut ett par. När de blivit kära får Laura
återvända till Polen för att hälsa på vänner och familj och paret förlovar sig. Laura inser att hon är gravid, men när hon sitter i en bil på väg till Massimo för att berätta nyheten så
försvinner bilen in i en tunnel och kommer aldrig ut igen. Massimos kollega får ett samtal om att det är den rivaliserande maffiafamiljen som vill döda Laura och Massimo bryter ihop samtidigt som en polisbil med sirener och blåljus parkerar utanför tunneln (IMDB, u.å.).
6.2.
Urval och avgränsningar
Först studerades materialet i sin helhet och sedan valdes scener som ansågs vara av betydelse för utvecklingen av kärleksrelationen ut. De utvalda scenerna speglar relationens början, mitt samt när mannen och kvinnan blir ett par. På grund av studiens omfång analyserades enbart scener som på något sätt förändrade relationen vilket innebär att vardagliga scener valdes bort. De vardagliga scenerna kan spegla utvecklingen av förhållandet då en relation förändras hela tiden och inte bara vid specifika tillfällen. De utvalda scenerna var dock de som ansågs tydligast spegla förhållandet. Att studera scener som var av betydelse för kärleksrelationen var ett målstyrt urval utifrån frågeställningarna (Bryman, 2011, s. 498).
6.3.
Kvalitativ metod
Studien är gjord genom en kvalitativ metod där det insamlade materialet analyseras med semiotiken. En kvalitativ metod ger möjlighet att få fram den kontextuella förståelsen enligt Bryman (2011, s. 479-480), vilket gör den lämplig för studien. En kvalitativ analys lämpar sig även för det feministiska perspektivet då studien inte behöver anta det värdeneutrala
förhållningssättet som kvantitativ forskning ofta innebär (Bryman, 2011, s. 490-491). Studien är även baserad på genusteori där vikten ligger på sociala verkligheter som snarare är
situationsbestämda än universella lagar.
För att en kvalitativ metod ska bli trovärdig så måste man som forskare utgå från att ens text har transparens, återkopplar till fältet och att forskningen går att generalisera (Ahrne & Svensson, 2015, s. 25-26). Transparens innebär att texten ska väcka debatt och leda till diskussioner, det ska helt enkelt vara möjligt att kritisera texten. För att uppnå det måste man som forskare redogöra hur man tänkt och resonerar (Ahrne & Svensson, 2015, s. 25) vilket är ett genomgående tema i hela studien. Genom att återkoppla till fältet tar man som forskare hänsyn till det som tidigare forskning kommit fram till och ser till så att ens forskning bidrar med något nytt. Det här görs i slutdiskussionen av forskningsarbetet. Generalisering innebär att man vill säga något större än det material som analyserats och att man kan dra kopplingar till större populationer (Ahrne & Svensson, 2015, s. 26). Det här görs genom att studera materialet och sedan koppla det till ett samhällsperspektiv.
6.4.
Analysmetod
När man analyserar rörligt material är en semiotisk analys fördelaktig då den hjälper forskaren att studera tecken och deras budskap (Gripsrud, 2011, s. 144). De direkta och indirekta
betydelserna av tecknet kan visa hur samhället speglas i modern media då konnotationer är kulturellt etablerade föreställningar och idéer (Gripsrud, 2011, s. 149). Genom en semiotisk analys kan man därför se hur produktionen använder sig av tecken för att skapa en specifik betydelse för tittarna (Bignell, 2002, s. 9).
Med hjälp av de semiotiska analysbegreppen denotation och konnotation kommer materialet att analyseras utifrån ett analysschema. Analysschemat utgår ifrån Barthes semiotiska analysverktyg (Hansen & Machin, 2013, s. 169-189) och gör det möjligt att identifiera sexualisering och könsmaktsordningar i materialet.
Analysschema
- Blickar och poser: Är blicken utmanande? Är posen inbjudande?
- Objekt och miljö: Är det en utsatt och hotfull miljö? Vad säger klädseln om karaktärerna?
- Språk: Förekommer det hot? Hur är tonfallet? Studien analyserar filmens originalspråk, engelska, för att göra en direkttolkning möjlig.
6.5.
Metodkritik
Enligt Bryman (2011, s. 484) får kvalitativ forskning ibland kritik för att vara subjektiv. Det här styrks även av Ahrne & Svensson (2015, s. 25) som skriver att kvalitativ forskning måste styrka sin trovärdighet på andra sätt än den kvantitativa forskningen som i sitt arbetssätt signalerar trovärdighet i sig. Då semiotiken bygger på konnotationer så kommer analysen att innehålla viss subjektivitet då den bygger på personlig erfarenhet av kultur, normer och stereotyper. Dock så anses semiotiken vara en lämplig teori för studiens syfte för att analysera budskapen i filmen och dess genre. Tecken används i media för att skapa specifika tolkningar av innehållet och med hjälp av semiotiken kan man analysera hur det här görs i studiens material (Bignell, 2002, s. 16-17).
Bryman (2011, s. 354) menar att tillförlitlighet i kvalitativ forskning delas in i de fyra delkraven trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och styrka och konfirmera. Då studien ämnar att göra en semiotisk analys med hjälp av konnotation kan trovärdigheten inte bekräftas fullständigt då konnotation är de tolkningar mottagaren gjort (Bryman, 2011, s. 354).
Överförbarhet innebär att det ska gå att föra vidare informationen och att kvalitativ forskning ska ha detaljerad beskrivning i analysen (Bryman, 2011, s. 355), vilket stärker studiens val av semiotik då semiotiken använder sig av denotation och konnotation. Denotationen analyserar hela scenerna i empirin medan konnotationen analyserar de tecken som framkommer så ingående som möjligt. Pålitlighet är att redogöra de steg som följs i forskningsprocessen (Bryman, 2011, s. 355) . Studien använder sig av metatexter för att förtydliga vad varje kapitel handlar om, samt så har studien hittat väsentlig tidigare forskning som stärker studiens syfte. De begrepp som använts i studien förklaras hur de ska vara till hjälp vid analysen. Styrka och konfirmera handlar om att forskaren är medveten om att personliga erfaranheter
kan påverka det slutgiltliga resultatet (Bryman, 2011, s. 355). De argument och värderingar som framkommer av studien ska inte ha någon personlig inriktning. Det här styrks genom att studien använt sig av ett målinriktat urval. Det målinriktade urvalet är styrt efter vad studien ska undersöka. Skulle studien gjorts via ett slumpmässigt urval skulle scener kunnat vara sådana som påverkat studiens författare personligen.
7.
Analys/Resultat
Analysen börjar med en kort beskrivning av karaktärerna i filmen för att det ska bli enklare att förstå vilka personer som nämns i analysen. Sedan denoteras varje scen för sig för att sedan konnotera de valda scenerna med hjälp av semiotiska analysverktyg, härskartekniker och ”Den manliga blicken”. I sammanfattningen av varje scen dras paralleller till studiens tidigare forskning. Citat av karaktärerna är markerade i kursiv stil.
7.1.
Karaktärsbeskrivning
Don Massimo Torricelli
Massimo är en italiensk maffiaboss med ursprung i Sicilien som fick ta över jobbet efter att hans pappa, den tidigare maffiabossen, skjutits till döds. Massimo är en bestämd, våldsam och hårdhänt man. Han gör allt i sin makt för att få det han vill och i filmen är hans sikte inställt på Laura.
Laura Biel
Laura är en ung kvinna från Polen som bor tillsammans med sin pojkvän. Hon är en högt uppsatt affärskvinna som inte låter sig trakasseras av sina manliga kollegor. Hennes
Figur 1. Bildkollage av valda scener
7.2.
Scen 1 – Kidnappningen
19.20-23.41
Denotation
Den första anblicken av scenen visar Laura iklädd en färgglad klänning vakna upp på en säng i ett stort rum. Hon går fram till fönstret för att kolla vart hon är
någonstans och går sedan till dörren för att komma ut ur rummet. Dörren är låst och Laura bankar på den för att
försöka komma ut. Hon slutar banka och vänder sig om med en frånvarande blick och tung andning och sätter sig sedan på sängen.
Efter ett tag hörs fotsteg utanför rummet och en nyckel vrids om i dörren. Personen bakom dörren går iväg och Laura öppnar dörren. Hon går nedför en mörk trappa till ett rum som även det är mörkt och det enda som lyser upp är en kamin. Hon kommer fram till ett allrum som är upplyst. I rummet hänger en stor tavla som föreställer ett porträtt av Laura. Lauras
ansiktsuttryck ändras från hoprynkade ögonbryn till stora ögon. Hon svär på polska och vänder sig sedan om när hon hör en mansröst säga ”Are you lost baby girl?”.
Mannen, Massimo, är iklädd svarta kostymbyxor och en svart skjorta där knapparna högst upp är uppknäppta så man ser ett hårigt bröst. Hon faller ihop och i nästa scen sitter hon i en fåtölj med Massimo lutad över henne. Han tar en isbit från ett glas med brunguldig vätska och för den till hennes mun samtidigt som han säger ”Suck it. You had a bad reaction to the
sedative.” (sve: lugnande medel). Laura kollar åt sidan och möter inte Massimos blick. Massimo stoppar in isbiten i hennes mun och snuddar fingrarna vid hennes läppar. Laura spottar ut isbiten i ansiktet på Massimo och säger ”Suck it yourself”. Laura frågar ”Why am I here? Who the fuck you are? Why you keeping me here?” och går mot Massimo med
bestämda steg. Massimo svarar ”Sit down, I don’t want you to faint again.” varpå Laura tar tag i hans skjorta och svarar “I am not your property”.
I nästa sekund så slänger Massimo ner Laura i fåtöljen och uttrycker ”Sit the fuck down”. Massimos mun är ihopknipen och hans ena ögonbryn är högre upp än det andra. Lauras ögon är uppspärrande och blanka. Massimo står lutad över henne och Laura blir tyst medan
fåtöljen. Sedan berättar han att han sett Laura på flygplatsen och att hans liv förändrades för fem år sedan när hans pappa blev skjuten framför ögonen på honom. Massimo träffades också av kulan och var även han nära på att dö, och när hans hjärta slutade slå så såg han Laura framför sig. Hans dröm visas för tittaren och man ser Laura filmad underifrån med solen bakom sig. Hon ler och hennes hår blåser omkring. Han säger att han letat efter henne i hela världen och att han alltid varit säker på att hon en dag skulle vara hans.
Konnotation Blickar och poser
När Laura vaknar upp i sängen är hennes blick förvirrad och hennes ögon är chockade vilket konnoterar att hon inte vet vart hon är någonstans. När Laura inser att dörren är låst ändras blicken från förvirrad till rädd och konnotationen blir att hon är bortförd mot sin vilja.
Lauras blick är till en början frånvarande och hon vill inte titta på Massimo när han stoppar in isbiten i hennes mun, vilket konnoteras som osäkerhet (Hansen & Machin, 2013, s. 175). Att kameran zoomar in på Lauras mun när Massimo drar med fingrarna över hennes läppar konnoteras som en sexuell handling. När hon sedan blir arg på honom så är hennes blick istället närvarande vilket tyder på att hon återfått lite av sin makt, något som förstärks av att Massimo då inte möter hennes blick utan kollar bort. Sedan blir rollerna ombytta igen och det är Massimo som kollar på henne medan hon kollar bort. Att de inte vill ha ögonkontakt tyder på att det inte finns någon intimitet mellan dem (Hansen & Machin, 2013, s. 175).
Under hela scenen så tittar Massimo ner på Laura, både när de står upp då han är längre än henne samt när hon sitter ner i fåtöljen och han står över henne. Kameravinkeln är även snett uppifrån vilket förstärker hennes underkastelse (Mulvey, 2013, s. 56). Massimo har hela tiden väldigt rak och hård hållning vilket konnoterar makt och auktoritet (Hansen & Machin, 2013, s. 172-173). Massimo puttar även ned Laura i fåtöljen vilket konnoterar en fysisk makt och att det är han som bestämmer. Lauras ögon är uppspärrade och blanka vilket konnoteras som att hon har blivit rädd. Hon sitter stilla i fåtöljen och väntar passivt vilket kan associeras med den manliga blicken (Mulvey, 2013, s. 55). Däremot så filmas Laura nerifrån i Massimos dröm vilket konnoterar att i hans dröm är hon åtråvärd och att det är hon som har makten.
Objekt och miljö
Massimo är klädd i svart från topp till tå vilket konnoterar makt och ondska medan Laura har på sig en färgglad klänning i röda toner vilket konnoterar passion och livlighet (Bergström, 2016, s. 262). Lauras klackskor tillsammans med hennes klänning, sitt långa hår och sitt sminkade ansikte konnoterar kvinnlighet medan Massimos muskulösa kropp konnoteras som manlighet. Massimo får isbiten från ett glas med vad som ser ut att vara whiskey vilket även det kan konnoteras som manlighet. Att Lauras hår är rufsigt kan konnoteras som att hon inte har kontroll till skillnad från Massimo vars hår ser välvårdat ut.
Porträttet av Laura konnoteras som en oljemålning vilket indikeras som exklusivt och dyrt, vilket konnoteras som att Massimo har en besatthet av Laura då han valt lägga mycket pengar på en kvinna han ännu inte känner.
Att huset är mörkt och nedsläckt med skarpa kontraster, till exempel braskaminen, skapar en hotfullhet vilket förstärks av skuggorna utanpå fasaden (Hansen & Machin, 2013, s. 189). Storleken av huset, som från utsidan mer liknar en borg, kan konnoteras att ägaren av huset är väldigt rik.
Språk
Massimos användande av frasen ”Are you lost baby girl?” konnoterar en förminskning av Laura då han kallar henne för baby girl trots att hon är en vuxen kvinna. Massimo säger att hon reagerat dåligt på det lugnande medlet vilket konnoterar att han gett henne droger och att hon gjort våldsamma protester så att de behövt lugna ner henne. Frasen ”suck it” som syftar till isbiten i scenen kan ha en sexuell konnotering för vissa då den kan associeras med oralsex. Lauras frågor om vad hon gör där konnoteras som att hon inte vet vem Massimo är och när Massimo säger att han inte vill att hon ska svimma igen kan det konnoteras som omtanke för Laura. Laura svarar med att säga att hon inte är hans egendom, vilket konnoterar att det är vad hon tror att hon är för honom och att hon inte accepterar det synsättet. Användandet av
svärordet ”fuck” i frasen ”sit the fuck down” tyder på att Massimo är arg eller irriterad. När Massimo pratar om hur han drömt om Laura sedan hans pappa dog konnoterar man att han har tänkt på Laura länge, och det faktum att han berättar det för Laura konnoterar att han vill förklara sig för henne. Hans pappas död konnoteras alltså som hans ursäkt för
Sammanfattning
I scenen presenteras Massimo och Laura för varandra och även om det finns tendenser till en viss kamp om makten så är det tydligt att Massimo är överordnad. Massimo hotar om våld och använder sig vid flera tillfällen av härskartekniker så som osynliggörande genom att ignorera hennes protester. Även påförande av skuld och skam används genom att han
beskyller hennes reaktion på sömnmedlet på grund av hennes hjärtfel. Genom att använda sig av sexuella uttryck och när det är droger inblandat konnoteras våldtäktstankar då det
förekommer att våldtäktsoffer blir drogade för att inte göra något motstånd (Knudsen, 2007). Sättet som karaktärerna porträtteras och filmas på har tydliga kopplingar till teorin om den manliga blicken (Mulvey, 2013). Precis som resultatet i studien av Coy (2009) så porträtteras Laura som en stereotypisk kvinna och ett objekt för Massimo, bland annat genom närbilden på hennes läppar och Massimos tankar om henne som något han vill äga.
7.3.
Scen 2 – Rymmandet
35.20-38.48
Denotation
Laura, iklädd röd långklänning och klackskor, och Massimo, iklädd svart skjorta och svarta kostymbyxor, går runt i staden tillsammans med två män i svarta kostymer och solglasögon. De är inne i flera butiker men det är bara Laura som provar kläder. Laura visar upp kläderna hon provar för Massimo men han tittar ner i sin telefon istället. Massimo tar fram sitt kort i varje affär och betalar för det Laura vill ha.
De två männen i kostymer bär på alla kassar och det är så pass många att de knappt kan bära allt. Vid ett tillfälle tappar en av männen ett paket och Massimo hjälper inte till att plocka upp det utan står och tittar på.
När Laura står i ett omklädningsrum och provar underkläder – en behå som enbart täcker bröstvårtorna och ett par stringtrosor – kliver Massimo in. Hans blick skådar Lauras kropp
nedifrån och upp och blicken stannar på hennes bröst. Omklädningsrummet har speglar på alla väggar och spegeln bakom Massimo speglar Lauras rumpa och rygg. Laura går mot Massimo och säger åt honom att gå ut ur omklädningsrummet annars kommer han aldrig mer få se henne eller ”this” mer, något som tolkas som en syftning på underkläderna hon har på sig. Massimos blick ändras från öppna ögon till nästintill stängda ögon och han biter sig i ena kinden. Han tar ett stryptag runt Lauras hals samtidigt som han trycker upp henne mot
väggen. Lauras blick flackar och Massimo säger att han beställt det och att han bestämmer när han får se det och går sedan ut ur omklädningsrummet.
När Laura kliver ut ur omklädningsrummet iklädd sin tidigare röda klänning kastar hon underkläderna på Massimo och säger ”See it on yourself”. Hon går ut ur butiken och Massimo hindrar de två kostymklädda männen från att följa efter. Laura ser sig omkring på gatorna och springer sedan ut mot en utsiktsplats vid havet. När hon vänder sig om ser hon två poliser och Laura förklarar att hon blivit kidnappad och att de måste hjälpa henne. Poliserna svarar inte Laura och den ena polisens blick riktar sig bort från Laura och hälsar på någon bakom henne. Poliserna går därifrån och när Laura vänder sig om ser hon Massimo som står med händerna i fickan och säger ”Are you lost baby girl?”.
Han går fram mot Laura och säger att klackskor är fel typ av skor att springa i och att ibland är det meningslöst att kämpa emot och att hon måste acceptera situationen. Han säger även att hon kan göra det svårt för de båda under det kommande året eller ta del av det äventyr som ödet har gett henne. Lauras säger att det inte var ödet som förde dem samman utan att det var Massimo. Hon frågar även om det han sa tidigare stämmer – att han inte kommer röra henne utan hennes tillstånd. Massimo svarar att han inte är det monstret hon tror att han är. Laura berättar att hon vill ha tillbaka sin mobil och dator som Massimo tagit i beslag och går sedan därifrån. Laura ser bestämd ut.
Konnotation Blickar och poser
När Laura provar kläder söker hon Massimos blick vilket konnoterar intimitet (Hansen & Machin, 2013, s. 175). Massimo möter dock inte hennes blick utan är mer fokuserad på sin telefon vilket hos tittaren kan konnoteras som ett ointresse för antingen Laura eller hennes kläder. Medan Laura provar kläder sitter Massimo ned och vilar armarna på hans lår vilket konnoteras som en manlig pose. När han går med händerna i fickorna konnoteras det som en
självsäkerhet och det faktum att han inte hjälper männen att plocka upp paketet från gatan konnoterar en makthierarki där Massimo är överordnad alla i sällskapet.
I omklädningsrummet stannar Massimos blick på Lauras bröst vilket konnoteras som ett sexuellt intresse för henne. Laura kollar då åt sidan för att inte möta hans blick vilket konnoteras som osäkerhet (Hansen & Machin, 2013, s. 175). Även här står Massimo med händerna i fickan vilket konnoterar makt och självsäkerhet, något som förstärks när han trycker upp Laura mot väggen med ett grepp runt hennes hals. Laura växlar här mellan att kolla bort och att kolla in i hans ögon, vilket båda kan konnotera osäkerhet och intimitet (Hansen & Machin, 2013, s. 175).
När Laura springer ut ur butiken reser sig männen upp vilket konnoteras som att de är redo att springa efter. Massimo stoppar dem vilket förstärker intrycket av att Massimo är lugn och självsäker i situationen. Lauras sökande blick ute på gatan konnoteras som att hon vill hitta en väg därifrån. Att poliserna inte vill hjälpa henne och att Massimo återigen står med händerna i fickorna konnoterar att Massimo inte är rädd för polisen utan att det snarare är tvärtom – de vill inte lägga sig i hans affärer och Massimo vet att de inte kommer hjälpa Laura.
Objekt och miljö
Både Massimos och Lauras kläder utstrålar exklusivitet och lyx. Massimo bär en svart klädsel vilket konnoterar ondska och elegans och Laura har på sig en röd klänning som kan konnotera kärlek, passion och livlighet (Bergström, 2016, s. 262). I scenen är två män med som
konnoteras som livvakter till Massimo och Laura. Mängden kassar som livvakterna bär konnoterar lyx, pengar och rikedom. Konnotationen av att det enbart är kassar fyllda med kläder till Laura indikerar på att Massimo försöker köpa Lauras kärlek och tillit.
Kläderna som Laura provar är urringade klänningar eller underkläder och den gemensamma konnotationen blir sexuell kvinnlighet. Miljön konnoteras som en kvinnlig miljö då det är kvinnor som arbetar i affärerna och det enbart säljs kvinnliga kläder. Det här leder till en konnotation av att Laura blir ett objekt för männen i scenen då det är hennes kropp som de kollar på då de inte har något intresse av kvinnliga kläder.
Ett omklädningsrum är ett intimt rum där man ofta står avklädd och ensam. När Massimo kommer in i omklädningsrummet där Laura står blir det trångt vilket konnoteras som
instängdhet och miljön blir direkt hotfull (Hansen & Machin, 2013, s. 177). Då miljön enbart är ett litet rum läggs fokus på Laura som blir objektet i scenen. Det här förstärks genom att
Massimo kommer in i omklädningsrummet fullt påklädd medan Laura nästintill är naken vilket gör att den kvinnliga kroppen hamnar i fokus. Då den kvinnliga kroppen blir ett objekt associeras det med Mulveys (2013, s. 52) tankar kring den manliga blicken. Miljöombytet från ett trångt omklädningsrum till luftiga gator och ett stort hav konnoteras som frihet och ett sätt att rymma för Laura.
Språk
Laura försöker hota Massimo när han kliver in i omklädningsrummet men hans svar ”or else what?” konnoterar att han inte tar hennes hot på allvar alternativt att han vet att hon aldrig skulle kunna orsaka någon skada. När Laura svarar att han annars aldrig kommer få se henne i underkläderna igen kan det konnoteras som att hon genom sin sexualitet försöker ta tillbaka makten. Det kan också tolkas som att hon är öppen för att han någon gång kommer att få se henne i underkläder om han gör som hon säger. Att Massimo i sin tur svarar att det är han som betalat för den och att han därför bestämmer när han får se den tolkas som att Laura inte har en sexuell makt över Massimo och att han bestämmer.
Frasen ”Are you lost baby girl?” riktad till Laura konnoterar att hon, i hans ögon, är vilse eller förvirrad och förlöjligar hennes försök att rymma. När han sedan förklarar att det inte är någon mening för henne att försöka fly konnoteras en självsäkerhet hos Massimo. Han vet om att hon aldrig kommer att lyckas fly och att han helt har makten över henne. Att han väljer att benämna kidnappningen som ett äventyr konnoterar vad det här är för honom: något
spännande och roligt. Lauras svar om att det inte var ödet utan Massimo som förde dem samman tyder på att hon inte känner likadant över situationen.
I slutet av scenen konnoteras det att Laura tar tillbaka en viss makt. Massimo säger att han aldrig kommer röra henne utan hennes tillstånd och hon svarar med att säga att hon vill ha tillbaka sin telefon och laptop. Det kan konnoteras som att hon blir nöjd över Massimos svar och därför slutar kämpa emot, eller att hon inser att hon faktiskt har en viss makt över Massimo då han behöver hennes tillåtelse för att röra henne.
Sammanfattning
I den här scenen så är det Laura som är i fokus, men fokus ligger på hennes kropp och utseende och inte på hennes personlighet. Därmed objektifieras hon och den manliga blicken (Mulvey, 2013, s. 65) är närvarande genom hela scenen. Lauras vilja att få bekräftelse av Massimo tyder på att hon provar kläderna och vill se bra ut för hans skull. Att Massimo enbart
visar intresse för henne när hon provar underkläder indikerar ett sexuellt intresse för henne, och konversationen i omklädningsrummet tyder på att han anser sig ha rätten till hennes kropp genom hans ekonomiska makt över henne.
Det finns även ett genomgående tema av härskartekniker som Massimo använder sig av. Den förlöjligande frasen ”Are you lost baby girl?” återkommer och får i den här scenen ytterligare en betydelse då den förlöjligar och påför henne skuld för hennes försök att fly. Han
objektifierar henne och hans strypgrepp blir ett hot om ytterligare våld om hon inte följer hans regler. Scenen blir även som en dubbelbestraffning då Laura straffas oavsett vad hon gör: om hon inte sagt någonting hade hon fått utstå sexuellt våld i form av objektifierande blickar och när hon sa ifrån blev hon utsatt för fysiskt våld.
Det blir i den här scenen även tydligt för tittaren, och Laura, att hon aldrig kommer kunna fly från Massimo. Polisen, som är den myndighet som hade kunnat hjälpa henne, vill inte hjälpa henne och man konnoterar att hon därmed är fast i Massimos grepp och att det inte är någon idé att försöka fly.
7.4.
Scen 3 – Fängslad
53.09-59.30
Denotation
Laura knackar på Massimos hotellrum iklädd en vit badrock. Massimo öppnar med en svart handduk som han virar runt sin midja med bar överkropp. Laura sätter sig ner på en soffa med Massimo stänger dörren. Hon retar Massimo för en tavla i rummet föreställande Massimo bredvid ett lejon och Massimo, som
nu står framför henne, säger åt henne att sluta. Hon särar på sina ben, men badrocken täcker fortfarande hennes kön, och säger att hon kanske inte vill sluta.
Massimo knyter då upp sin handduk och även om inte tittaren ser hans kön så ser man att Laura tittar på hans kön ett tag innan hon bestämt möter hans blick. Massimo beordrar Laura att ta den varpå Laura fnyser till och med en långsam röst svarar ”In your dreams”. Massimo frågar Laura om hon verkligen tackar nej till det han nyss frågade och Laura svarar att han har anställda till allt så han kan be någon annan göra det. Massimo frågar om hon är säker och
Laura ställer sig upp utan att ta blicken från Massimo, fnysskrattar honom i ansiktet och går mot dörren som hon upptäcker är låst. Laura beordrar Massimo att öppna dörren för att hon vill ut därifrån och hon pratar nu med en snabb röst. Massimo svarar inte och Laura går med bestämda steg fram till honom och säger ”open this fucking door”.
Massimo smeker hennes kind och hon blir tyst och kollar bort. Hon möter hans blick och de börjar backa mot sängen, och på vägen dit flackar hennes blick något. Han säger ”sit on the bed” och puttar ned henne i sängen. Hon kryper bakåt i sängen och han sätter sig över henne och spänner fast hennes armar och ben i kedjor som sitter fast i sängens gavel. Laura försöker ta sig loss och gör motstånd men Massimo är starkare än henne. Laura svär och fortsätter försöka ta sig loss varpå hennes badrock åker ner så att hennes ena bröst blir synligt. Massimo ställer sig vid sängens fotände och fattar tag i sängramens övre del och medan han tittar på henne säger han att han gör vad han vill med henne. När Laura försöker ta sig loss säger han att han hoppats på att hon skulle göra så och han förklarar att det är ett teleskoprör som sitter fast mellan hennes ben och att benen kommer vidgas ännu mer när hon rör sig. Laura växlar mellan att möta hans blick och att kolla bort och Massimo biter sig i läppen.
In i rummet kommer det en till kvinna klädd i en kort svart kavaj med svarta strumpbyxor och med långt hår uppsatt i en stram tofs. Massimo säger till Laura att han ska visa vad Laura går miste om. Massimo sätter sig i soffan mittemot Laura och den andra kvinnan tar av sig kavajen så hon enbart har på sig ett underkläders-set och knästrumpbyxor som sitter fast med hjälp av spännen i trosorna. Kvinnan går fram till Massimo och sätter sig på knä mellan hans ben medan Laura följer henne med blicken. Hon böjer sig ner och börjar ge Massimo oralsex. Massimos blick riktas mot Laura och Laura tittar bort. Massimo börjar andas tyngre och trycker kvinnans ansikte nedåt mot hans kön med ett hårt grepp om kvinnans hår. Laura möter hans blick med blanka ögon och rör på sig lite i sängen.
Massimo spänner till och slutar andas för en kort stund och kvinnan torkar av sin mun med sin hand och går sedan därifrån. Massimo reser sig upp och går mot henne medan han förklarar att röret har vidgats så pass mycket att hon inte kan stå emot honom längre och att han har tillgång till varenda centimeter av hennes kropp. Laura vänder sitt huvud åt sidan med blicken fäst på Massimo. Han slickar på hennes lår och hon säger ”please”. Massimo frågar om hon vill att han ska börja och säger sedan att han ska knulla henne så hårt att de som bor i
Warszawa kommer höra hennes skrik. Laura svarar ”I’m begging you” och i samma stund så låser han upp kedjorna som Laura är fastspänd i. Han ber henne ta på sig kläder och lämnar
henne sedan i sängen. Laura springer in i sitt rum och stänger dörren. Hon lutar ryggen mot dörren och knyter sin badrock hårt om sig med en tom blick.
Konnotation Blickar och poser
Laura konnoteras till en början som självsäker i den här scenen då hon möter Massimos blick och är initiativtagande. Hennes särande ben konnoteras som en sexuell invit. Att Laura och Massimo har ögonkontakt när han ber henne att suga av honom konnoteras som intimitet (Hansen & Machin, 2013, s. 175), men skulle också kunna konnoteras som en kamp om makten. När Laura insett att hon är inlåst och Massimo för henne mot sängen flackar hennes blick vilket konnoteras som osäkerhet eller rädsla. Massimo tittar för det mesta på Laura med en bestämd blick som konnoterar makt. När Massimo närmar sig henne i sängen och hon fortfarande tittar på honom men har huvudet vänt bort från honom konnoterar både intimitet och osäkerhet vilket gör att tittaren förstår att hon har blandade känslor för honom.
Laura är poserad under Massimo genom att sitta eller ligga ned medan han står upp. Det konnoteras som att Massimo är överordnad Laura och att hon är i hans makt vilket förstärks av att han spänner fast henne i sängen trots hennes protester, då det blir tydligt att han är fysiskt starkare än henne. När Laura är tillbaka på hennes rum knyter hon åt sitt bälte vilket konnoteras som sexuell avhållsamhet (Bourdieu, 1999, s. 28). Hennes tomma blick uppfattas som att hon mår dåligt över vad som precis hänt.
Objekt och miljö
Lauras vita badrock konnoterar oskuldsfullhet medan Massimos svarta handduk konnoterar ondska och makt (Bergström, 2016, s. 262). Även den andra kvinnan är klädd i svart vilket skapar ett band mellan henne och Massimo, då svart ställs mot vitt i den här scenen.
Massimos bara överkropp och att Laura bara har en badrock på sig ger scenen en sexuell ton redan från första början. När Laura ligger fastspänd i sängen och hennes bröst visas så framställs hon på ett sexuellt sätt där hennes passivitet bidrar till objektifieringen av hennes kropp. Även den andra kvinnan framställs som ett sexobjekt för Massimo då hon är iklädd sexiga underkläder och enbart är där för att ge honom njutning.
Tavlan som föreställer Massimo bredvid ett lejon konnoterar makt eftersom lejonet är djurens konung (Gripsrud, 2011, s. 149). Rummet ser ut att vara ett hotellrum men tavlan på Massimo talar om för tittaren att rummet är hans och att det är han som har inrett det. Därför konnoterar
