Vilken betydelse har extern
gransk-ning av företags
hållbarhetsredovis-ningar?
Magisteruppsats i företagsekonomi, VT 2011
Författare: Johan Jonzén
871021-5552
Pontus Krusing
871208-6696
Handledare: Fredrika Askenmalm
Gunnar Rimmel
Sammanfattning
Magisteruppsats i företagsekonomi inom ramen för Civilekonomprogrammet med företagseko-nomisk inriktning vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
Författare: Johan Jonzén och Pontus Krusing.
Titel: Vilken betydelse har extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar?
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av extern granskning av företags
håll-barhetsredovisningar och även få en inblick i hur företag resonerar när de beslutar huruvida ex-tern granskning av dess hållbarhetsredovisning skall ske eller ej.
Avgränsningar: Vi har valt att intervjua de så kallade ”big four”-revisionsbyråerna kring
de-ras erfarenheter av att arbeta med hållbarhetsfrågor. Gällande våra intervjuer med börsbolag som arbetar med hållbarhetsfrågor har vi endast intervjuat större bolag, det vill säga bolag note-rade på Stockholmsbörsens Mid Cap alternativt Large Cap-lista. Utöver intervjuerna med revi-sionbyråerna och börsbolagen har vi även haft en intervju med en hållbarhetsanalytiker.
Metod: Då vi har valt en kvalitativ metod har insamling av information primärt skett genom
te-lefonintervjuer och akademiska källor insamlade från databaser såsom Google Scholar men även genom litteratur tillhandahållen från Högskolebiblioteket i Jönköping.
Resultat och slutsatser:
Efter att ha intervjuat ett antal revisionsbyråer, stora företag och en
investerare kan vi konstatera att revisionsbolagen arbetar tämligen lika med hållbarhetsrelatera-de frågor och extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar. När hållbarhetsrelatera-det kommer till före-tagen och hur de resonerar om extern granskning av dess hållbarhetsredovisning skall ske eller ej, kan vi konstatera att argumenten skiljer sig mycket åt från företag till företag. Detta på så vis att företag som länge har publicerat hållbarhetsredovisningar ser det som en självklarhet med extern granskning medan företag som nyligen har börjat upprätta hållbarhetsredovisningar istäl-let förefaller resonera på så vis att de vill skapa goda rutiner och arbetssätt för dess arbete med hållbarhetsfrågor innan de tar in en extern part för granskning.
Förslag till vidare forskning: I framtiden vore det intressant med forskning som försöker
komma fram till vilken typ av intressenter som värdesätter respektive inte värdesätter huruvida ett specifikt börsbolag har låtit en extern part granska dess hållbarhetsredovisning eller ej. Vida-re skulle det vara intVida-ressant med forskning kring hur föVida-retags långsiktiga hållbarhetsarbete på-verkas av om en extern part inte granskar respektive granskar hållbarhetsredovisningarna samt om företag i länder med en hög andel externa granskningar har kommit längre i arbetet med hållbarhetsfrågor än företag verksamma i länder med en lägre andel externa granskningar.
Abstract
Master thesis in Business Administration within the Civilekonomprogram at Jonkoping Interna-tional Business School.
Author: Johan Jonzén and Pontus Krusing.
Title: What is the importance of having external assurance of the company’s sustainability
re-port?
Purpose: The purpose of this thesis is to examine the role of external review of
corpo-rate sustainability reports, and also get an insight into how business reason when they decide whether the external assurance of its sustainability reporting should be done or not.
Delimitations: We have chosen to delimitate the thesis to cover the importance of having
ex-ternal assurance of the sustainability report for the company, both from an investor point of view and from the company’s point of view.
Method: The method chosen in this thesis has been a qualitative method when collecting data
from interviews and academic literature. The secondary data have been collected primary through databases such as Google Scholar but also through literature from the library at Jonkop-ing University.
Results and conclusions:
After interviewing ”the big four” accounting firms, four big
com-panies and one investor, we can conclude that the accounting firms are working quite alike when it comes to questions concerning sustainability and assurance of the report. We can also conclude that, regarding why companies are applying external assurance of the sustainability report, the reasons are differing between companies. Companies that have been publishing sus-tainability reports for quite a while consider the external assurance as an obvious part, while companies that recently have started publishing sustainability reports rather is focusing on im-proving routines and internal processes before applying external assurance.
Propositions for further research:
In future research it would be interesting to track which
type of stakeholders that values the assurance of the sustainability report and who is not. It would also be interesting to find out how the sustainability work is affected by the assurance it-self and if countries with a high part of assurances have reached higher levels of sustainability than countries with a low level of assurances.
Förord
Först och främst vill vi rikta ett stort tack till våra handledare Gunnar Rimmel och Fred-rika Askenmalm för deras tips, råd och idéer under uppsatsens gång och deras vilja att alltid ställa upp och svara på de frågor som vi har haft. De personer från börsbolag och revisionsbyråer som har ställt upp på intervjuer och förtjänstfullt har besvarat våra frå-gor vill vi också rikta ett stort tack till, då deras tankar och erfarenheter kring hållbar-hetsfrågor har varit av stor vikt i vårt arbete. Slutligen vill vi även tacka de studenter i vår grupp som genom opponering har bidragit med konstruktiv kritik och därmed tankar och idéer som har förbättrat vår uppsats.
Jönköping 23 maj 2011
Ordlista
Förkortningar:
AA 1000: AccountAbility 1000 CSR: Corporate Social Responsible DJSI: Dow Jones Sustainability Indexes EMAS: Eco-Management and Audit Scheme FASB: Financial Accounting Standards Board FN: Förenta Nationerna
GRI: Global Reporting Initiative
IAASB: International Auditing and Assurance Board IFAC: The International Federation of Accountants ISEA: Institute of Social and Ethical Accountability
ISAE 3000: International Standard on Assurance Engagements 3000 RSPO: Roundtable on Sustainable Palm Oil
Förklaringar:
Big Four: Deloitte, Ernst & Young, KPMG, PwC FAR: Branschorganisation för revisorer och rådgivare
Global Compact: FN-initiativ för att förmå anta visa kärnvärden rörande exempelvis miljö och mänskliga rättigheter
RevR 6: FAR SRS standard RevR 6 “Oberoende granskning av frivillig separat hållbarhetsre-dovisning”
Företagsnamn:
AarhusKarlshamn: AarhusKarlshamn AB Deloitte: Deloitte AB
Ernst & Young: Ernst & Young AB Holmen: Holmen AB KPMG: KPMG AB Nordea: Nordea AB PwC: PwC AB SAS: SAS AB SEB: SEB AB
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1
1.2 PROBLEMDISKUSSION ... 2
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 3
2 METOD ... 4
2.1 VETENSKAPLIG METODTEORI... 4
2.2 INDUKTIV OCH DEDUKTIV ANSATS... 5
2.3 VAL AV INTERVJUMETOD ... 5
2.4 VAL AV FÖRETAG OCH RESPONDENTER ... 7
2.5 DATAINSAMLING ... 8
2.5.1 Revisionsbyråer: ... 9
2.5.2 Börsbolag: ... 9
2.5.3 Investerare ... 9
2.6 VALIDITET OCH RELIABILITET ... 9
3 TEORETISK REFERENSRAM ... 11 3.1 INSTITUTIONELL TEORI ... 11 3.2 LEGITIMITETSTEORIN ... 12 3.3 INTRESSENTMODELLEN ... 12 3.4 AGENTTEORIN ... 13 3.5 GRI ... 13 3.5.1 Bakgrund: ... 13 3.5.2 Syftet: ... 14 3.5.3 Tillämpningsnivåerna: ... 14 3.6 INTEGRERAD RAPPORTERING... 15
3.7 LÄNDER MED HÖG ANDEL HÅLLBARHETSREDOVISNINGAR ... 16
3.8 ISAE3000 ... 17
3.9 AA1000 ... 17
3.10 REVR6 ... 18
3.11 GLOBAL COMPACT ... 19
4 EMPIRI ... 21
4.1 INTERVJU MED KPMG/JENNY FRANSSON ... 21
4.2 INTERVJU MED DELOITTE/TORBJÖRN WESTMAN ... 22
4.3 INTERVJU MED PWC/FREDRIK LJUNGDAHL ... 24
4.4 INTERVJU MED ERNST &YOUNG/STEFAN ANDERSSON BERGLUND &OUTI ALESTALO ... 26
4.5 INTERVJU MED AARHUSKARLSHAMN/FREDRIK NILSSON... 28
4.6 INTERVJU MED SEB/HELENA MUELLER ... 29
4.7 INTERVJU MED HOLMEN/LARS STRÖMBERG ... 30
4.8 INTERVJU MED SAS/LARS ANDERSEN RESARE ... 32
4.9 INTERVJU MED NORDEA/HELENA HAGBERG... 33
5 ANALYS ... 35
5.1 HAR EXTERN GRANSKNING AV FÖRETAGS HÅLLBARHETSREDOVISNINGAR NÅGON BETYDELSE FÖR FÖRETAGENS INVESTERARE? ... 35
5.2 VARFÖR ÄR EXTERN GRANSKNING AV SVENSKA FÖRETAGS HÅLLBARHETSREDOVISNINGAR MINDRE FÖREKOMMANDE JÄMFÖRT MED MÅNGA ANDRA LÄNDER? ... 36
5.3 AV VILKA ANLEDNINGAR VÄLJER FÖRETAG ATT FÅ RESPEKTIVE INTE FÅ SINA HÅLLBARHETSREDOVISNINGAR EXTERNT GRANSKADE? . 37 6 SLUTSATS ... 39
6.1 HAR EXTERN GRANSKNING AV FÖRETAGS HÅLLBARHETSREDOVISNINGAR NÅGON BETYDELSE FÖR FÖRETAGENS INVESTERARE? ... 39
6.2 VARFÖR ÄR EXTERN GRANSKNING AV SVENSKA FÖRETAGS HÅLLBARHETSREDOVISNINGAR MINDRE FÖREKOMMANDE JÄMFÖRT MED MÅNGA ANDRA LÄNDER? ... 40
6.3 AV VILKA ANLEDNINGAR VÄLJER FÖRETAG ATT FÅ RESPEKTIVE INTE FÅ SINA HÅLLBARHETSREDOVISNINGAR EXTERNT GRANSKADE? . 41 7 KÄLLFÖRTECKNING ... 45
Inledning
1
1 Inledning
I detta kapitel förklararas varför vi anser att uppsatsens ämne är intressant och här ges även en bakgrund till ämnets uppkomst. De delar vi tar upp i detta avsnitt är: bakgrund, problemdiskus-sion, syfte och frågeställningar samt avgränsningar .
1.1 Bakgrund
Första gången begreppet hållbar utveckling framfördes var i en FN-rapport från år 1987. Enligt denna FN-rapport, den så kallade Brundtlandrapporten, innebar hållbar utveck-ling att dagens behov skall tillgodoses utan att äventyra kommande generationers för-måga att klara sina behov (Bergström, Catasús, Ljungdahl, 2002).
År 1996 granskades de första hållbarhetsredovisningarna i Sverige och dessa gransk-ningar avsåg 1995 års miljöredovisgransk-ningar (Larsson, 1997). På denna tid var det primärt miljöfrågor som stod i fokus, då begreppet hållbarhet har fått en bredare innebörd och kommit att omfatta frågor som etik och arbetsvillkor först på senare år.
Till skillnad från finansiell revision, som är obligatorisk för en stor del företag, är håll-barhetsrapportering och extern granskning av hållbarhetsredovisningar helt frivilligt för de allra flesta företag. Det finns dock undantag, då ett regeringsbeslut från november 2007 tvingar statliga bolag att redovisa hållbarhetsfrågor enligt GRI:s riktlinjer, vilka förklaras senare i detta arbete. Motiven till att statliga företag tvingas rapportera kring hållbarhetsfrågor är att de skall ligga i framkant och vara föredömen för övriga företag (Finansdepartementet, 2007).
Andelen företag som har extern granskning av dess hållbarhetsredovisning skiljer sig mycket åt mellan olika länder. Storbritannien och Tyskland är länder med en relativt stor andel, över 50 %, externt granskade hållbarhetsredovisningar medan exempelvis USA är ett land med endast 14% externa bestyrkningar vilket är en låg andel jämfört med många europeiska länder (Bilaga 1).
Inledning
2
1.2 Problemdiskussion
Hållbarhetsredovisning är ett område som har funnits i Sverige under ett antal år. I Sve-rige arbetar alla de stora revisionsbyråerna (Deloitte, Ernst & Young, KPMG och PwC) med extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar. Många länder, bland annat Storbritannien och Frankrike, har kommit betydligt längre i utvecklandet av metoder för att arbeta med hållbarhetsredovisningar (Bilaga 1).
Den huvudsakliga frågeställningen med denna uppsats är ”Vilken betydelse har extern
granskning av företags hållbarhetsredovisningar”? Endast 19 % av Large Cap-bolagen
har låtit en extern part granska dess hållbarhetsredovisning vilket tyder på att det inte alls är vedertaget med extern granskning av hållbarhetsredovisningar (Deloitte, 2009). Frågan är hur företag som inte har anlitat en extern granskare resonerar kontra de före-tag som de facto har låtit en extern part granska dess hållbarhetsredovisning. Uppfattar en läsare av en hållbarhetsredovisning innehållet som tillförlitligt om detta ej har grans-kats av en extern part? Är kostnaden som är förenad med granskning av en hållbarhets-redovisning värd den nytta granskningen ger i form av ökad tillförlitlighet gentemot in-vesterare och andra intressenter?
Om företagens intressenter i stor utsträckning inte värdesätter att företags hållbarhetsre-dovisningar är externt granskade kan det innebära att många företag årligen spenderar mycket tid och pengar på någonting som de facto saknar relevans. Å andra sidan riske-rar ett sådant synsätt, att intressenter till fullo litar på innehållet i en hållbarhetsredovis-ning även om innehållet inte är externt granskat, att leda till att företag kan överdriva och framhäva sitt hållbarhetsarbete alltför mycket.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att utreda betydelsen av extern granskning utav företags hållbarhetsredovisningar. Denna uppsats avser även att utreda varför extern granskning av svenska företags hållbarhetsredovisningar är mindre förekommande jämfört med vad som är fallet i många andra länder.
Inledning
3
- Har extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar någon betydelse för företagens investerare?
- Varför är extern granskning av svenska företags hållbarhetsredovisningar mind-re fömind-rekommande jämfört med många andra länder?
- Av vilka anledningar väljer företag att få respektive inte få sina hållbarhetsredo-visningar externt granskade?
1.4 Avgränsningar
Företrädare inom området hållbarhetsredovisning/sustainability reporting på ”big four”- revisionsbyråerna har intervjuats. Intervjuer har även skett med större svenska börsbo-lag noterade på Large- eller Mid Cap som valt respektive avstått från att låta en extern part granska deras hållbarhetsredovisningar. Antalet intervjuer har begränsats till att omfatta samtliga ”big four”-byråer, en investerare, samt två Large Cap-bolag och två Mid Cap-bolag. Två av dessa bolag har valt att få sina hållbarhetsredovisningar externt granskade och två har avstått från detta. Vidare har vi intervjuat en företrädare för inve-sterare, i form av en hållbarhetsanalytiker från Nordea.
Metodik
4
2 Metod
I detta kapitel ämnar vi redogöra och beskriva de teoretiska metodval som gjorts i uppsatsen, varför de har gjorts samt vilka effekter de medfört. Syftet med kapitlet är att beskriva studiens genomförande och därmed ge läsaren en möjlighet att skapa sig en uppfattning om uppsatsens trovärdighet.
2.1 Vetenskaplig metodteori
Vid genomförande av studier kan två olika metoder tillämpas. Dessa är kvantitativ och kvalitativ metod. Teorierna kan användas var för sig eller i kombination med varandra. Metoderna förklarar det tillvägagångssätt som används för att nå fram till ett svar på en fråga eller skapa en förtåelse för ett sammanhang (Holme & Solvang, 1997).
Skillnaden mellan de två olika metoderna är att inom kvantitativ forskning sker insam-landet utav data i statisk form utan tolkningar och resultatet blir då till hög grad opar-tiskt. Kvantitativa metoder används med fördel när syftet är att göra statistiska generali-seringar och utifrån ett på förhand valt antal frågor sorteras svar och information, för att sedan analyseras i nästa fas (Holme & Solvang, 1997).
Kvalitativ forskning är en vetenskaplig metodteori där forskaren tillåter sig att dra egna slutsatser för att på så sätt kunna skapa en mer komplett bild. Kvalitativ metod är fram-förallt användbar vid situationer då det är oklart vad som ska omfattas av studien. Fors-karen kan då göra en avvägning över vilken data som är viktig och vad som inte är vik-tig. Till skillnad från kvantitativ forskning grundar sig den kvalitativa metoden i att forskaren vet exakt vad som eftersöks redan när studien påbörjas (Bryman, 1997)
Syftet med studien var att utforska huruvida externa intressenter värdesätter att företags hållbarhetsredovisningar är externt granskade varvid kvalitativ metodik torde ge det mest korrekta utfallet på studien. Vid val av respondenter tillämpades en kvalitativ me-tod där det medvetet har agerats för att få en stor spridning av respondenter med stor kännedom kring ämnet. Studien har därmed lyckats fånga upp åsikter från en bred popu-lation. Tolkning och även intervju/datainsamling från respondenter har under arbetets gång förändrats med en öppenhet inför vad resultatet kunde bli. Även detta i linje med kvalitativ metodik.
Metodik
5
Det viktiga vid valet av metod har varit att med öppenhet bemöta respondenternas svar på våra frågor för att kunna ställa relevanta motfrågor. Med anledning av att ämnet inte bygger på absoluta tal och statistiska undersökningar hade inte ett resultat kunnat åstad-kommas med kvantitativ metod. Generaliseringar har till viss del skett utifrån de inter-vjuer som genomförts i de fall respondenterna varit samstämmiga.
2.2 Induktiv och deduktiv ansats
Det finns två utgångspunkter avseende studiens utformning och tillvägagångssätt som skall användas för att kartlägga verkligheten när studien görs. Dessa är induktiv och de-duktiv ansats. Skillnaden mellan dessa ligger i att i en dede-duktiv ansats utgår forskaren eller upphovsmannen från redan existerande data och teorier om empirin jämfört med en induktiv ansats där forskaren inte har några förväntningar på utfall och således inte hel-ler utgår från någon existerande data utan försöker skapa sin egen verklighet. Detta medför att det inte finns någon möjlighet att studien baseras på redan existerande tankar och därför inte heller riskerar att bli subjektiv(Mason, 1996). Det finns dock personer som menar att det är omöjligt att säga att människor inte har några förutbestämda tankar då även undermedvetna tankar kan påverka en studie. Därför påvisas det att det inte hel-ler finns några helt objektiva studier som inte blivit påverkade av redan förutbestämda tankar(Jacobsen, 2002).
I studien har inte några förväntningar på utfallet funnits och därmed har en induktiv an-sats tillämpats. Med en induktiv anan-sats kombinerat med en kvalitativ metod har tillvä-gagångssättet varit väldigt flexibelt. Detta har lett till att vi, vid intervjutillfällena, har varit mottagliga för nya infallsvinklar och information som inte kunnat nås genom ex-empelvis en kvantitativ och deduktiv ansats. Nackdelarna med en induktiv ansats är att planering av studiens utformning ej kan ske. Konsekvensen av detta har varit att vi hela tiden utgått från ny information vid varje intervju, vilket kan ha påverkat våra följdfrå-gor. Detta hade ej varit möjligt om vi hade tillämpat en deduktiv ansats och redan vid studiens start haft all information om ämnet tillgängligt (Jacobsen, 2002).
2.3 Val av intervjumetod
När urval sker för kvalitativa intervjuer är det positivt om det görs ett strategiskt urval Ett strategiskt urval innebär att det, vid de kvalitativa intervjuerna, väljs variabler som
Metodik
6
är av intresse vid undersökningen. Sådana variabler kan vara kön, ålder, bostadsort och liknande (Trost, 2010). I vårt fall handlade det dock om andra variabler såsom huruvida ifrågavarande företags hållbarhetsredovisning var externt granskad eller inte och om fö-retaget sysslat med hållbarhetsredovisningar under en kortare eller längre tid. På detta sätt fick vi svar som enligt oss var tillräckligt varierade i sin karaktär och därmed olika perspektiv på hur företag resonerar. Risken med att inte göra ett strategiskt urval är an-nars just att svaren blir väldigt lika och de kvalitativa intervjuerna därmed inte särskilt relevanta (Trost, 2010). Vid intervjuerna med ”big four”-byråerna var det inte i samma utsträckning möjligt med ett strategiskt urval då hela tanken var att intervjua en hållbar-hetsspecialist från respektive ”big four”-byrå.
Gällande intervjuernas antal föll det sig naturligt att intervju en person från respektive ”big four”-byrå, då det är ett mycket begränsat antal personer på varje byrå som arbetar med hållbarhetsrelaterade frågor i kombination med att dessa personer har mycket god kontroll över hur byrån som helhet arbetar. Gällande de börsbolag vi valde att intervjua, två från Mid Cap och två från Large Cap, har två bolag extern granskning av sin håll-barhetsredovisning och två har valt att inte ha sådan extern granskning. Anledningen till att företagen valdes utifrån dessa kriterier var för att uppsatsen i möjligaste mån skulle uppfylla en hög grad av strategiskt urval.
Vid kvantitativa intervjuer, vilket framgår av namnet, är ofta många intervjuer att före-dra. Gällande kvalitativa intervjuer är situationen emellertid en annan, ett fåtal bra vjuer är i regel bättre än många halvdana och det kan vara bra att begränsa antalet inter-vjuer till cirka fem stycken. Vidare är det givetvis enkelt och fullt möjligt att utföra fler intervjuer om upprättaren av undersökningen känner att den inhämtade informationen från intervjuerna inte är tillräcklig (Trost, 2010).
När val skall ske mellan kvantitativa eller kvalitativa intervjuer och studier är det några saker som bör tas i beaktande. Om urvalet behöver vara stort för att få fram hur vanligt, hur många eller hur ofta, är en kvantitativ undersökning att föredra. Om det däremot handlar om att försöka gräva djupare och se mönster och få fram hur människor och or-ganisationer resonerar är kvalitativa studier att föredra (Trost, 2010). Således var det för oss och med våra underliggande frågeställningar självklart att välja ett kvalitativt för-hållningssätt.
Metodik
7
Vid kvalitativa intervjuer finns det olika åsikter kring vilken grad av i förhand rade frågor och frågeformuleringar som skall användas. Risken med i förhand formule-rade frågor är att intervjuaren riskerar att missa viktiga tankar som undersökningsperso-nen framför. Å andra sidan kan avsaknad av i förväg formulerade frågor leda till att in-tervjupersonen glömmer av att ta upp viktiga frågeställningar vid intervjutillfället (Ryen, 2004).
När det gällde intervjuerna med företrädare för ”big four”-byråerna föll det sig nämligen naturligt att ställa ungefär liknande frågor, eftersom tanken var attfå fram företagens tankar och erfarenheter kring en del specifika områden. Därmed inte sagt att frågorna var stängda, tvärtom, följdfrågor skedde i båda riktningarna och frågorna som ställdes skiljde sig alltså från företag till företag men med det gemensamma att vi fick fram den information som efterfrågades. På detta sätt torde vi ha använt oss av en lämplig nivå av formalitet då i förväg formulerade frågor ställdes samtidigt som vi var uppmärksamma och ställde följdfrågor på de svar som respondenten gav.
Då samtliga respondenter varit lokaliserade på annan ort har personliga intervjuer ej va-rit möjliga. Tidsram samt kostnad har vava-rit två betydande orsaker till att telefonintervju-er valdes som inttelefonintervju-ervjumetod. Fördelen med denna inttelefonintervju-ervjuteknik är att de inte är lika tidskrävande då intervjun kan genomföras från två olika platser samt att den även erbju-der möjligheten till följdfrågor. Nackdelen är att analys av respondentens kroppsspråk ej kan förekomma och man får då svårigheter att uppfatta engagemang och tveksamheter (Trost, 2010). Dock visar studier att telefonintervjuer och personliga intervjuer är lik-värdiga gällande reliabilitet och validitet (Befring, 1994).
2.4 Val av företag och respondenter
Vi har valt att intervjua företrädare för ”big four” (Deloitte, Ernst & Young, KPMG och PwC) då samtliga dessa byråer har svenska experter inom hållbarhetsredovisning som följaktligen jobbar med hållbarhetsfrågor på daglig basis. Vidare har vi intervjuat repre-sentanter från fyra svenska börsbolag, varav två av dessa har valt att få sin hållbarhets-redovisning externt granskad och två har avstått från detta. Inom dessa fyra valda bolag intervjuades personer som enligt oss på bästa sätt kunde ge svar på våra frågor. Perso-nernas titlar och befattningar har således kunnat skilja sig åt från bolag till bolag. Gäl-lande SAS och Holmen intervjuades företagens miljöchefer och från SEB valde vi att
Metodik
8
intervjua den rapporteringsansvarige för hållbarhetsfrågor. Vår respondent från Aar-husKarlshamn hade delvis en annan bakgrund i egenskap av koncernredovisningschef och chef för Investor Relations. Detta var emellertid ett medvetet val eftersom vi ville få en större inblick i hur företagens investerare ser på hållbarhetsfrågor. Just denna fråga, hur investerare ser på hållbarhetsfrågor och extern granskning av desamma, fick vi ock-så god inblick i genom att intervjua Helena Hagberg som arbetar som hållbarhetsanaly-tiker på Nordea.
Vi valde, som tidigare nämnts, att intervjua fyra börsnoterade svenska företag om deras hållbarhetsredovisningar. Dessa företag är SEB, Holmen, SAS samt AarhusKarlshamn. SEB och Holmen är noterade på Large Cap och SAS och AarhusKarlshamn är noterade på Mid Cap, trots att omsättningen i dessa två sistnämnda bolag ligger runt 20 miljarder kronor per år. Vi ville med dessa intervjuer få fram av vilka anledningar företag väljer respektive inte väljer att få sin hållbarhetsredovisning externt granskad och även av vil-ka anledningar vissa företag kommit fram till att jobba ingående med hållbarhetsfrågor. För att få en bredd i våra svar, intervjuade vi bolag i olika branscher och bolag som valt olika revisionsbyråer. Vidare var vår intuition att få fyra olika synvinklar, genom att välja två bolag från Mid Cap, varav ett med bestyrkt hållbarhetsredovisning och ett utan, samt två bolag från Large Cap, följaktligen även i detta fall ett bolag med bestyrkt hållbarhetsredovisning och ett bolag utan bestyrkt hållbarhetsredovisning.
Vidare har våra intervjuade företag arbetat olika länge med hållbarhetsfrågor, vilket också varit ett medvetet val från vår sida eftersom det givit oss goda möjligheter att få insikt i företags utveckling av hållbarhetsredovisningar såväl som av vilka skäl företag har tagit steget att producera en hållbarhetsredovisning. SAS har under många år givit ut hållbarhetsredovisningar och vid flertalet tillfällen uppmärksammats och vunnit priser för sina välutvecklade hållbarhetsredovisningar medan AarhusKarlshamn publicerade sin första hållbarhetsredovisning i fjol.
2.5 Datainsamling
För att få fram relevant information till denna studie gjordes initialt sökningar i Hög-skolebibliotekets databaser i syfte att hitta relevant litteratur på hållbarhetsområdet. Vi-dare har vi valt att använda oss av ”Google Scholar” för att hitta relevanta akademiska
Metodik
9
artiklar. En stor del av den data som har samlat in härstammar från genomförda telefon-intervjuer med representanter från revisionsbyråer och svenska storföretag.
De frågor som använts vid intervjuerna har varit specifika för den typ av företag som in-tervjuats, det vill säga revisionsbyråer, svenska storföretag och investerare, men har i många fall även varit likartade mellan typerna av företag vilket har lett till ökad jämför-barhet mellan svaren. Frågorna som använts redovisas nedan:
2.5.1 Revisionsbyråer:
I. Varför väljer era kunder att få sina hållbarhetsredovisningar externt granskade? Har ni någon uppfattning om hur företag som inte har valt att få sina hållbarhetsredovisningar externt granskade resonerar?
II. Är extern granskning av hållbarhetsredovisningar mer vanligt förekommande i vissa branscher?
III. Hur länge har Ert revisionsbolag tillhandahållit extern granskning av hållbarhetsredovisningar och har det skett någon ökning/minskning av antalet uppdrag under de senaste åren?
IV. Hur vanligt förekommande är extern granskning av hållbarhetsredovisningar i Sverige kontra i utlandet? V. Vad följer ni för riktlinjer vid extern granskning av hållbarhetsredovisningar?
2.5.2 Börsbolag:
I. Hur länge har ni publicerat en hållbarhetsredovisning?
II. Upplever ni att era intressenter tar innehållet i er omfattande hållbarhetsredovisning seriöst när denna ej är externt granskad?
III. Av vilka anledningar väljer ni att inte få er hållbarhetsredovisning externt granskad?
IV. Anser ni att er hållbarhetsredovisning står sig väl jämfört med era konkurrenters hållbarhetsredovisningar? V. Anpassar ni er hållbarhetsredovisning mot prisbelönade "best practices"?
VI. Påverkas innehållet i er hållbarhetsredovisning av pågående samhällsdebatter? 2.5.3 Investerare
I. Har extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar någon betydelse för företagens investerare? II. Hur viktig är en extern granskning? Tar ni innehållet i hållbarhetsredovisningar seriöst om extern
gransk-ning ej skett?
III. Vad tittar ni på i företags hållbarhetsredovisningar?
IV. Vad tror du/ni om framtiden för externa granskningar av hållbarhetsredovisningar? V. Varför väljer företag att få/inte få sina hållbarhetsredovisningar externt granskade? VI. Är externa granskningar mer förekommande i utlandet än Sverige?
2.6 Validitet och reliabilitet
Innebörden av reliabilitet och validitet är normalt att reliabilitet står för tillförlitlighet medan validitet översätts till graden av giltighet (Jacobsen, 2002). Reliabilitet är ett van-ligt uttryck gällande kvalitativa metoder och är en del av ett positivistiskt kriterium för kvalitet (Ryen, 2004). Reliabilitet innebär i korthet att ett resultat av en specifik studie kan ses som mer trovärdigt och pålitligt genom att forskare ur andra studier har kommit fram till resultat som ligger i linje med de resultat som framkommer av den aktuella studien (Ryen, 2004). Det finns tre huvudsakliga typer av reliabilitet; diakron
reliabili-tet, synkron reliabilitet samt donquijotisk reliabilitet. Diakron reliabilitet innebär att
Metodik
10
och observationer under en specifik tidsperiod. Slutligen är innebörden av hög grad av donquijotisk reliabilitet att samma mätresultat ges av olika situationer och metoder (Kirk & Miller, 1986). Detta kan vara mycket svårt att uppnå då kvalitativa studier, som genom sin karaktär bygger på mer djupgående intervjuer, i regel kommer fram till olika resultat och svar beroende på faktorer som exempelvis när intervjuerna genomförts (Pa-tel & Davidson, 2003). Mot bakgrund av detta har vi ställt i stort sätt samma frågor till personer som jobbar med liknande arbetsuppgifter för att försöka komma fram till ett resultat som speglar verkligheten i så hög grad som möjligt.
Validitet är, liksom reliabilitet, ett positivistiskt kvalitetskriterium som normalt brukar delas upp i intern respektive extern validitet. Intern validitet bygger på att försöka fram-lägga bevis för att ett visst resultat får stöd av andra studier i en viss miljö genom att det skall vara möjligt att avfärda eventuella ifrågasättanden. Vid hög grad av extern validi-tet är det möjligt att generalisera, dra slutsatsen att ett resultat gäller i olika miljöer och sammanhang och således är överförbart (Ryen, 2004). I denna uppsats har det emellertid varit svårt att framlägga ett resultat som står för en hög grad av validitet, såväl extern som intern sådan, då det ej förefaller finns särskilt många avhandlingar eller liknande med våra underliggande frågeställningar.
Teoretisk referensram
11
3 Teoretisk referensram
Det finns ett antal olika teorier som förklarar av vilka anledningar företag väljer att på frivillig basis redovisa en viss typ av information (Deegan, Unerman, 2008). Sådan information kan bland annat vara information som återfinns i företags hållbarhetsredovisningar. Vi redogör nedan för några teorier som är applicerbara på hållbarhetsområdet.
3.1 Institutionell teori
Anledningen till varför institutionell teori är applicerbar på uppsatsens empiri är för att teorin förklarar den omgivning som företag verkar i och då hållbarhetsfrågor tycks hamna högre upp på företags agendor kan teorin appliceras i ett förklarande syfte.
Trots ständig utveckling av kunskap, normer och idéer går företag mer och mer mot att efterlikna andra företag (Scott, 1987). Det är inte bara de interna målen som företag an-passar sig efter utan även omgivningen och samhällets värderingar. Enligt Hatch (1997) kan det skiljas på om trycket på att anpassa företaget kommer från (1) lagar och förord-ningar då det rör sig om tvingande institutionell påverkan eller när det kommer från (2) en normativ institutionell påverkan vilket kommer i uttryck genom kulturella förvänt-ningar.
Den institutionella teorin syftar att förklara den omgivning som en organisation verkar i och även de sociala fenomen som förklarar olika parters handlande. Från ett institutio-nellt perspektiv ligger kultur och traditioner till grund för företags beslut och handling-ar. Då företags handlingar växt fram över tid har ett mönster utvecklats och därmed för-anlett det legitimerade sättet för handlande inom organisationer och dess omgivning. Detta driver vägledning för företag men innebär även handlingsbegränsningar då företag begränsas av de värderingar och normer som finns i samhället. Dessa normer och värde-ringar ses i samhället som självklara och kan vara svåra att uppmärksamma, vilket gör att organisationer automatiskt styrs av dessa (Müllern, 1994).
Imitationer kan ske utav olika anledningar men det finns framförallt tre anledningar. Dessa är tvång, frivilligt imiterande och beroende av normer och regler. Dessa går under en gemensam benämning; isomorphism. Ordet betyder “likartad” och innebär därmed att företag tar efter varandra. På grund av detta är det möjligt att förutspå handlingar från organisationer utifrån legitimerat beteende från kultur och tradition (DiMaggio &
Teoretisk referensram
12 Powell 1991).
3.2 Legitimitetsteorin
Legitimitetsteorin är applicerbar på hållbarhetsområdet eftersom denna teori försöker förklara hur företag bör agera för att dess verksamhet skall vara legitimt i allmänhetens ögon.
Legitimitetsteorin bygger på att ett specifikt företag, X, har ett socialt kontrakt gent-emot samhället. Företagets agerande är legitimt, det vill säga rättfärdigat och accepta-belt, endast om företagets agerande är i linje med vad allmänheten och samhället anser vara acceptabelt (Deegan & Unerman, 2006). Företaget kan således inte helt självt av-göra hur det skall handla utan måste anpassa sig till allmänheten och samhället i stort för att försöka tillfredsställa de krav och förväntningar som dessa har på det ifrågava-rande företaget. Sociala kontrakt kan uppstå genom exempelvis förhandlingar mellan olika intressentgrupper eller genom internationella avtal (Ligteringen & Zadek, 2011)
3.3 Intressentmodellen
Då intressentmodellens olika grenar försöker förmedla hur företag bör agera för att tillfreds-ställa olika intressentgrupper är den applicerbar på hållbarhetsområdet, eftersom företags hållbarhetsarbete i mångt och mycket bygger på just detta.
Det finns två grenar av intressentteorin, etiska grenen som bygger på att alla intressenter skall behandlas lika, respektive management-grenen. Management-grenen bygger på att det omfattande ansvaret beskrivet ovan endast är obligatoriskt gentemot företagets mest viktiga intressenter och alla intressenter behöver alltså nödvändigtvis inte behandlas lika givet att de har olika påverkan på företaget. I motsats till detta bygger den etiska grenen på att företag X skall bry sig lika mycket om att tillvarata viktiga aktieägares och inve-sterares intressen som företagets miljöpåverkan på mindre viktiga intressenter. Detta för att försöka att tillfredsställa samtliga intressenter. Intressenter är ett vitt begrepp som kan innefatta alltifrån kunder till kreditgivare men en intressent kan även vara en person eller ett företag som påverkas av företag X:s aktiviteter (Deegan et al, 2006).
När det kommer till att tillhandahålla information till de olika intressegrupperna handlar det dels om rent finansiell information som primärt tillhandahålls genom årsredovis-ningarna, men även information kring hur företag agerar i hållbarhetsrelaterade frågor som miljö- och sociala frågor (Deegan et al, 2006).
Teoretisk referensram
13
3.4 Agentteorin
Agentteorin ämnar förklara den intressekonflikt som kan uppstå mellan ägare och ledning i fö-retag och vilka hjälpmedel, såsom kontrollprogram, som kan användas för att minimera poten-tiella problem, vilka även kan uppkomma i företags hållbarhetsarbete.
Agentteorin är en teori som avser förklara agentproblem som kan uppstå när ägande är separerat från kontroll i ett företag. De två parterna i teorin är Principalen och Agenten. Principalen motsvaras i praktiken utav ägarna och Agenten utav ledningen i företaget (Eisenhardt, 1988). Teorin har sin utgångspunkt i maximerad nytta varvid den utgår från att båda parterna har som mål att maximera sin egen nytta. Om Agenten handlar utifrån egna personliga önskemål, kan detta direkt missgynna Principalen. Mellan de två par-terna, Principalen och Agenten, uppstår situationer med asymmetrisk information vilket försvårar relationen mellan de båda (Eisenhardt, 1989).
I dessa sammanhang pratas det om agentkostnader vilket avser kostnader som involve-rar upprätthållandet av en effektiv relation mellan Principalen och Agenten. För att upp-rätthålla en effektiv relation behöver Principalen använda sig av belöningssystem eller kontrollprogram som ser till så att Agentens och Principalens mål är likartade (Eisen-hardt, 1988).
Det finns två typer av problem inom agentteorin – Moral hazard och adverse selection. Dessa två sorters problem är baserade på “the new institutional economics” och har sin grund i att alla parter är egennyttiga och försöker således maximera sin egen nytta (Braun & Guston, 2003). Det är därför viktigt för principalen att får inblick i agentens handlingar för att få samma insyn i verksamheten som agenten (Eisenhardt, 1989).
3.5 GRI
3.5.1 Bakgrund:
Global Reporting Initiative har sitt ursprung i USA och två Boston-baserade ideella or-ganisationer. Syftet var att skapa gemensamma mekanismer och verktyg för att säker-ställa att företag och organisationer arbetar på liknande sätt i sitt hållbarhetsarbete. Ut-ifrån detta har GRI utvecklats och innefattar idag visionen att ta fram och utveckla ett ramverk för hållbarhetsredovisning. De första riktlinjerna från GRI publicerades i juni år 2000 (Bergström, Catasús, Ljungdahl, 2002) och är idag det mest använda ramverket
Teoretisk referensram
14
i världen för hållbarhetsredovisning. Utgångspunkten med GRI är att tillhandahålla rikt-linjer för företag som vill redovisa hållbarhetsinformaton, oavsett storlek, bransch eller geografisk placering för dessa (Global Reporting Initiative, 2002).
Den främsta anledningen har varit den positiva mottagningen ramverket har fått från de som använt sig utav det, men även att det inte bara varit företag som använt sig utav det utan också organisationer av olika slag (Öhrlings PricewaterhouseCoopers, 2008). En annan fördel som ramverket har är att det de facto är det mest omfattande ramverket inom området hållbarhetsredovisning. I Sverige har GRI fått stor genomslagskraft, inte minst i samband med att Sveriges regering under år 2007 presenterade ”Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande” som innebär att “företag med stat-ligt ägande ska tillämpa dessa riktlinjer. I de fall staten är en av flera ägare avser reger-ingen att i samråd med företaget och övriga ägare verka för att dessa riktlinjer tillämpas även i de delägda företagen. Riktlinjerna trädde i kraft under januari år 2008 och ställde höga krav på statliga företag. Utöver att GRI:s riktlinjer skall följas, skall även hållbar-hetsredovisningen vara kvalitetssäkrad genom oberoende granskning och bestyrkning (Finansdepartementet, 2007).
3.5.2 Syftet:
Syftet med GRI är att skapa enhetlighet för hållbarhetsredovisning och göra det lättare att jämföra och bedöma hållbarhetsresultat i förhållande till lagar, regler och standarder. Genom GRI skall det även vara lättare att visa hur ett företag påverkar och påverkas av de förväntningar som rör hållbar utveckling. Det sista syftet för GRI är att det ska vara möjligt att kunna jämföra resultat inom ett företag och även mellan företag över tiden (Global Reporting Initiative, 2006a).
Utöver att själv ange nivå kan även företaget eller organisationen välja att införskaffa ett uttalande från en extern part om den bedömning som gjorts eller så kan företaget låta GRI granska den egna bedömningen (Global Reporting Initiative, 2002)
3.5.3 Tillämpningsnivåerna:
GRI tillhandahåller ett antal olika tillämpningsnivåer där avsikten med dessa är att ge läsaren en möjlighet att se i vilken utsträckning riktlinjerna har tillämpats när redovis-ningen har upprättats. De olika nivåerna ger det tillämpande företaget en möjlighet att se
Teoretisk referensram
15
vad nästa steg är och således stegvis utveckla redovisningen. Tillämpningsnivåerna vi-sar även vilka delar av GRI:s ramverk som har använts vid upprättandet av redovisning-en. I företagets rapport skall det tas med en tabell där GRI:s tillämpningsnivåer redovi-sas. Den som upprättar redovisningen anger själv vilken nivå som använts efter att ha gjort en egen bedömning mot kriterierna i GRI:s ”Tillämpningsnivåer”. Anledningen till detta är att visa vilken nivå som företaget i fråga uppfyller samt vem som gjort bedöm-ningen. Nivåerna som tillhandahålls av GRI är A, B och C där A är den högsta nivån. För företag som använder sig av GRI:s riktlinjer, finns det en även möjlighet att erhålla “plus–nivåerna” (C+, B+, A+) (Global Reporting Initiative, 2006b).
Förutsättningen för ovanstående är att företagets hållbarhetsredovisning har bestyrkts av en utomstående och oberoende part (Global Reporting Initiative, 2006b). En granskning som genomförs av en extern part är att beteckna som en bestyrkning om vissa kriterier uppfylls. Parten skall inneha kompetens inom ämnet, både om sakförhållanden och om standarder för bestyrkandeuppdrag. Dessutom skall vederbörande ha upprättat en be-styrkanderapport utifrån de riktlinjer som ges i RevR 6. Likt en finansiell revision, skall granskningen genomföras på ett sätt som kan förklaras och dokumenteras. Granskning-en skall ävGranskning-en bedöma huruvida redovisningGranskning-en ger Granskning-en rimlig och balanserad bild av re-sultaten (Global Reporting Initiative, 2006a).
3.6 Integrerad rapportering
Med integrerad rapportering menas att icke-finansiell information, bland annat hållbar-hetsinformation, presenteras och analyseras på samma sätt som finansiell information. Integrerad rapportering har blivit ett diskuterat ämne då det huvudsakliga syftet är att undvika att företag skiljer på finansiell information och icke-finansiell information så-som hållbarhetsinformation. Nackdelen med att ha två separata dokument är att hållbar-hetsinformation då ofta saknar kopplingar till mål och strategier. Fördelarna med inte-grerad rapportering är att det ger intressenterna/investerarna möjligheter att kunna ut-värdera och analysera mål och framtidsplaner tillsammans med den finansiella informa-tionen. Information blir därmed presenterad på lika villkor avseende kvalitet och trans-parens som den finansiella informationen (Bäckström, 2011). Ytterligare ett sätt att öka transparens och kvalitet är genom FASB:s riktlinjer. Syftet med dessa riktlinjer är att utveckla användbarheten för investerare och andra intressenter inom finansiell
rapporte-Teoretisk referensram
16
ring. Användbarheten mäts genom ett antal kriterier som FASB kallar ”qualitative cha-racteristics”. Däribland årerfinns bland annat kriterierna relevance/relevans och reliabil-ty/tillförlitlighet (Johnson, 2005).
3.7 Länder med hög andel hållbarhetsredovisningar
Danmark beslutade år 2009 att alla större företag, vilket motsvarar ca 1100 företag, måste ha en integrerad rapport och därmed inkludera icke-finansiell hållbarhetsinforma-tion i årsredovisningen. Syftet med detta beslut är att få större företag att engagera sig i frågor rörande CSR och även kommunicera detta genom deras årsredovisning (Danish Commerce And Companies Agency, 2011).
Ett annat land som ligger i framkant gällande integrerad rapportering är Sydafrika där företag noterade på börsen i Johannesburg, måste ha en integrerad hållbarhetsredovis-ning. Enligt ”The King Code Of Corporate Governance”, som är en bolagsstyrningskod som alla bolag i Sydafrika måste följa, uttrycks regler om integrerad rapportering som en ”Följa eller förklara/comply-or-explain”-princip (Bäckström, 2011).
Enligt Carsten Ingerslev, Head of the Danish Government Center for CSR, kommer na-tionella lagar inom området inom sinom tid att utmynna i EU direktiv men fram till dess kommer området att styras nationellt (Eccles & Krzus, 2010).
Storbritannien beslutade år 2005 att inte bifalla ett förslag om krav på externa gransk-ningar. Trots att det inte är lagstadgat har Storbritannien en stor andel bestyrkningar vil-ket har sin grund i kultur och normer, där Storbritannien legat i framkant avseende mil-jöredovisning (Llena, F., Moneva, J., Hernandez, B. 2006), (Federation of European Accountants, 2008).
Under 2008 genomfördes en studie utav KPMG, där uppdagades en trend gällande före-tag som får sin hållbarhetsredovisning externt granskad. 73 % av de franska föreföre-tagen och 70 % av de spanska företagen har externt bestyrkande av sin hållbarhetsredovis-ning. I dessa länder har en markant uppgång kunnat uppmätas då antalet bestyrkanden sedan år 2005 ökat med över 20 %. Andra länder i Europa som ligger i framkant är Ita-lien och Storbritannien där över 50 % av hållbarhetsredovisningarna år 2008 var externt bestyrkta jämfört med USA där endast 14 % av företagen hade externt bestyrkande av
Teoretisk referensram
17
hållbarhetsredovisningen. I USA har det dock skett en stor uppgång från endast 2 % ex-ternt bestyrkande år 2002 till 14 % år 2008 (Bilaga 1) (KPMG AB, 2008)
3.8 ISAE 3000
ISAE 3000 är, förutom AA1000 som förklaras nedan, den enda stora standard på håll-barhetsområdet som förklarar och framlägger riktlinjer för hur företag bör arbeta med hållbarhetsfrågor (Hodge, Subramaniam & Stewart, 2009).
Målet med ISAE 3000 är att få fram principer för extern revision som inte avser revi-sion av finansiell information (Pohl & Tolhurst, 2010). ISAE 3000 anses vara en breda-re standard än AA1000, eftersom andra typer av icke finansiell information än hållbar-hetsrelaterad sådan ryms inom ISAE 3000. ISAE 3000 är framtagen av The Internatio-nal Federation of Accountants, IFAC (Zwarthoed, 2006).
Enligt standarden ISAE 3000 förutsätts bland annat att den eller de personer som utför revision eller översiktlig granskning av ett företags hållbarhetsredovisning besitter sär-skild kunskap och kompetens för att på ett bra sätt kunna förstå och granska den infor-mation som ligger till grund för den bestyrkanderapport som framläggs. ISAE 3000 är den vanligaste standarden att följa för revisionsbolagen när de utför externa granskning-ar av företags hållbgranskning-arhetsredovisninggranskning-ar. I ISAE 3000 definieras “limited assurance en-gagement” respektive “reasonable assurance enen-gagement”, vilka i Sverige motsvaras av översiktlig granskning och revision (Pohl & Tolhurst, 2010).
3.9 AA1000
AA 1000 är en välkänd, internationell standard när det kommer till hållbarhetsredovis-ning (AccountAbility, 2011). Standarden, som är frivillig för företag att följa, grunda-des år 1999 av ISEA (Institute of Social and Ethical Accountability), en global organi-sation som framlägger lösningar till utmaningar inom CSR- och hållbarhetsområdet. Målet är att hjälpa olika organisationer, oavsett om det gäller vinstdrivande företag eller statliga myndigheter, att på ett naturligt sätt jobba med hållbarhetsfrågor i det dagliga arbetet och dessutom att koppla samman hållbarhet och ansvarsskyldighet (Göbbels & Jonker, 2003).
Teoretisk referensram
18
Vidare kan AA1000 sägas vara ett verktyg för att människor och organisationer skall lita på att ett företag verkligen är och agerar hållbart, exempelvis genom att ett företags interna och externa arbete sammanvävs (Beckett & Jonker, 2002). En sak som gör AA1000 extra betydelsefull är att denna standard ger ett företag de verktyg som krävs för att med hög kvalitet arbeta med hållbarhetsrelaterade frågor. Detta samtidigt som chanserna ökar att leva upp till den höga grad av ansvarsskyldighet som olika intressen-ter förväntar sig (Dodds & Middleton, 2000).
Standarderna inom AA 1000 bygger på tre grundläggande principer och dessa är inclu-sivity, materiality och responsiveness, det vill säga integration, väsentlighet och lyhörd-het (Pohl et al (2010). Detta innebär att människor skall ha någonting att säga till om gällande frågor som påverkar dem, beslutsfattare skall vara medvetna om vilka frågor som är relevanta samt att företag skall vara transparanta när de agerar (AccountAbility, 2011).
3.10 RevR 6
RevR 6, ”Oberoende granskning av frivillig separat hållbarhetsredovisning” är den svenska redovisningsrekommendation från FAR SRS som används av revisionsbyråerna vid bestyrkande av hållbarhetsredovisningar. Denna standard var, när den kom till år 2004, den första standarden i världen på sitt område. I denna redovisningsrekommenda-tion framgår hur en översiktlig granskning som revision av ett företags hållbarhetsredo-visning skall gå till. ISAE (International Standard on Assurance Engagements) 3000, är en internationell standard som har haft betydelse på RevR då RevR under år 2008 an-passades till ISAE 3000. Detta standardiseringsförfarande har som avsikt att få till stånd en metodik där revisionsbyråerna jobbar på ett likartat sätt när det kommer till bestyr-kande och revision av företags hållbarhetsredovisningar (FAR SRS, 2011).
Vid bestyrkande av hållbarhetsredovisningar är det viktigt att hålla isär revision och översiktlig granskning. Det är fullt möjligt att dessa två bitar kan utföras i en och sam-ma granskning genom ett så kallat kombiuppdrag, då någon eller några delar av hållbar-hetsredovisningen har blivit översiktligt granskade och andra delar varit föremål för re-vision. Huvudskillnaden mellan översiktlig granskning och revision är att revisionen sker med större säkerhet och är mer ingående jämfört med vad som är fallet med
över-Teoretisk referensram
19
siktlig granskning. Avseende översiktlig granskning består underlaget företrädesvis av intervjuer med olika befattningshavare inom företaget samt olika dokument såsom håll-barhetsredovisningen. Vid revisionen är en vanlig åtgärd att det görs olika tester för att verifiera att siffrorna enligt hållbarhetsredovisningen är sanningsenliga, således skiljer här ingenting gentemot förfarandet vid finansiell revision (FAR SRS, 2011).
Enligt RevR 6 bör det finnas fyra steg i granskningsprocessen och dessa är Planering
av granskningen- Datainsamling- Genomförande av granskningen samt Avgivelse av bestyrkanderapport. I det första av dessa steg, planering av granskningen, är det av
yttersta vikt att revisorn/revisorerna klarlägger vilken/vilka delar som skall vara föremål för översiktlig granskning respektive vilken/vilka delar som skall vara föremål för revi-sion, samt om det finns några delar som varken skall vara föremål för översiktlig granskning eller revision (FAR SRS, 2011).
Det finns olika typer av granskning, alltifrån typ 1 till typ 4. Vid granskning av företags hållbarhetsredovisningar är typ 1, granskningstyp revision, och typ 2, granskningstyp för översiktlig granskning, aktuella. (FAR SRS, 2011).
En hållbarhetsredovisnings motsvarighet till revisionsberättelse är bestyrkanderapport och det är här en revisor uttalar sig om ett företags hållbarhetsredovisning och huruvida denna uppfyller givna krav eller inte. De redovisningskriterier på vilka företaget har upprättat hållbarhetsredovisningen skall anges och även vilken/vilka delar som har granskats enligt revision respektive översiktligt granskats. Om någon av dem som har granskat hållbarhetsredovisningen, internt eller externt, är expert på hållbarhetsredovis-ningsområdet skall även detta anges i bestyrkanderapporten (FAR SRS, 2011).
3.11 Global Compact
Global Compact är ett FN-initiativ, initierat för drygt tolv år sedan av dåvarande gene-ralsekreteraren Kofi Annan, som bygger på att förmå företagen att i högre utsträckning fokusera på frågor som rör exempelvis mänskliga rättigheter, arbetsvillkor för anställda och miljö (Meyer & Stefanova, 2001). Detta görs genom att sammanföra företag, fack-föreningar, FN-organ och civilsamhället kring tio principer på hållbarhetsområdet (UNHCR, 2010).
Teoretisk referensram
20
Deltagande i Global Compact är således helt frivilligt för företagen men det rör sig i dagsläget om tusentals företag runt om i världen som deltar i initiativet. Det krävs visst arbete för att ett företag skall beviljas medlemskap i Global Compact. Ett brev från ifrå-gavarande företags VD, godkänt av företagets styrelse, där det framgår att företaget stödjer principerna i Global Compact, skall skickas till generalsekreteraren i FN. När detta väl är gjort skall företaget på olika sätt visa att man ställer upp på de tio principer-na som bygger Global Compact. Detta sker genom att företaget i årsredovisningar och liknande redogör för hur man försöker uppnå målen med Global Compact och de tio principerna vilka Global Compact är uppbyggt av (Global Compact, 2011). I december år 2009 fanns, enligt regeringens hemsida, drygt 90 svenska företag och organisationer registrerade som medlemmar i Global Compact och det är en siffra som ständigt växer (Utrikesdepartementet, 2010).
Empiri
21
4 Empiri
I detta avsnitt sammanfattar vi de telefonintervjuer vi genomfört samt den fakta vi erhållit från hållbarhetsredovisningar och andra typer av källor.
4.1 Intervju med KPMG/Jenny Fransson
KPMG är ett av världens ledande företag inom bl.a. revision, skatt och rådgivning med 1500 medarbetare i Sverige. De är genom deras globala nätverk ett kunskapsföretag med 138 000 specialister i 150 länder. Vi har valt att intervjua Jenny Fransson som är Manager för KPMG Sustainability Services och medlem i FAR SRS arbetsgrupp för hållbar utveckling.
Fransson är av uppfattningen att en stor anledning till att kunder vill ha sin hållbarhets-redovisning externt granskad är att många andra företag väljer att få sina hållbarhetsre-dovisningar externt granskade. I detta läge, när externa granskningar av företags håll-barhetsredovisningar ständigt ökar, kan ett företag som inte har extern granskning mötas av reaktioner som “varför är inte er hållbarhetsredovisning granskad”?
När det gäller statliga företag finns det krav på att extern granskning skall ske, de så kal-lade riktlinjerna för extern rapportering av bolag med statligt ägande. I korthet bygger dessa riktlinjer på att statliga bolags hållbarhetsredovisningar skall följa GRI:s riktlinjer och även vara föremål för extern granskning och bestyrkande.
Då det ännu inte är allmänt vedertaget att större börsbolag har extern granskning av sina respektive hållbarhetsredovisningar upplever Fransson att innehållet i hållbarhetsredo-visningar som ej är externt granskade för det mesta tas seriöst. Fransson framhåller någ-ra bnåg-ranscher som historiskt har haft en högre andel externa gnåg-ranskningar jämfört med många andra branscher, nämligen skogs- och verkstadsbolag. Den primära anledningen till att just dessa branscher legat i framkant är enligt Fransson att de har stått för och står för mycket miljöutsläpp och därför alltid varit ifrågasatta och kritiserade för deras på-verkan på naturen och dylikt.
Fransson lyfter fram RevR 6 som ett mycket viktigt ramverk inom hållbarhetsredovis-ning vilket måste följas av revisionsbranschen. RevR6 får endast användas av medlem-mar ur FAR som också skall vara auktoriserade revisorer. AA 1000 kan nyttjas som standard även av andra personer förutsatt att man kan påvisa att man är oberoende i
för-Empiri
22
hållande till det ifrågavarande företaget på vilket extern granskning skall ske. I sådant fall kan dock endast en typ 1 granskning ske då typ 2-granskning enligt AA 1000 ford-rar viss metodik som egentligen endast är standard inom revisionsbolagen och kan vara svår att nå upp till som “vanligt“ konsultbolag.
KPMG har länge arbetat med extern granskning av hållbarhetsredovisningar. Lars-Olle Larsson, som då arbetade på KPMG, utförde den första externa granskningen av ett fö-retags hållbarhetsredovisning och det var av Stora Kopparbergs Bergslagen hållbarhets-redovisning under år 1996. Sedan dess har det årligen tillkommit något stort företag som övergår till extern granskning. Den stora boomen kom dock för ett par år sedan, då det blev obligatoriskt för statliga bolag att anlita en extern part för granskning av dessa bolags hållbarhetsredovisningar.
Fransson framhåller att några europeiska länder, i synnerhet Frankrike och Spanien, som särskilt framstående när det kommer till andelen företag som har externt granskade hållbarhetsredovisningar. När det blev obligatoriskt för statliga bolag att anlita extern part för granskning av hållbarhetsredovisningar skedde ett stort uppsving i Sverige var-för Sverige i dagsläget ligger på någon slags europeisk genomsnittlig nivå enligt Frans-son. Storbritannien har varit föregångare när det kommer till extern granskning, mycket beroende på att det varit ett förhållningssätt i stil med “säger du att det är så, bevisa det då” mot det enligt Fransson mer naiva och svenska förhållningssättet “det står att det är så, självklart stämmer det”.
4.2 Intervju med Deloitte/Torbjörn Westman
Deloitte Sverige ingår i det globala nätverket Deloitte Touche Tohmatsu Limited (DTTL), värl-dens största nätverk inom revision, skatt och rådgivning med drygt 170 000 anställda. Torbjörn Westman är Senior Manager inom affärsområdet Enterprise Risk Services på Deloitte och har lång erfarenhet kring hållbarhetsrelaterade frågor.
Enligt Westman på Deloitte finns det i nuläget två motiv till att företag får sina hållbar-hetsredovisningar externt granskade. Det första motivet förekommer om företaget är av traditionell art, vilket enligt Westman innebär att bolaget tillhör något av de traditionella utsläppsbolagen. Det faller sig då mer naturligt för dessa att få sina hållbarhetsredovis-ningar externt granskade främst för sina investerares skull. Detta för att styrka den
håll-Empiri
23
barhetsinformation som rapporterats. Det andra motivet till att företag väljer att få sina hållbarhetsredovisningar externt granskade är för att det finns ett statligt ägande i bola-get, då det finns krav på dessa bolag att redovisa och få sin hållbarhetsinformation ex-ternt granskad.
Westman är av uppfattningen att de börsbolag som inte har låtit en extern part granska dess årsredovisning fattar detta beslut eftersom de inte känner någon direkt press från viktiga intressenter att hållbarhetsredovisningen skall vara externt granskad.
Westman understryker att det finns relativt många företag som inte får sina hållbarhets-redovisningar externt granskade och i dessa fall rör det sig enligt Westman främst om budgetfrågor. Det finns även företag som ej är redo att få sin hållbarhetsredovisning granskad, vanligtvis företag som nyligen börjat publicera hållbarhetsinformation. Dessa företag väljer då att inte få den granskad istället för att få en oren eller icke fullständig bestyrkanderapport då detta ser ännu sämre ut för företaget.
Möjligheten för ett företag att få hjälp med struktur och dylikt i rapporten finns genom en tjänst som revisionsbyråerna kallar ”pre-audit”. Revisionsbyrån hjälper då företagen genom konsultation för att nå en så bra hållbarhetsredovisning som möjligt. Detta är en bra hjälp för företag då det inte är lätt att redovisa hållbarhet för de företag som just har börjat anamma hållbarhetsfrågor.
Det finns enligt Westman branscher där hållbarhetsredovisningar är mer utbrett och Westman lyfter fram de traditionella utsläpparna inom industrin såsom papperstillverka-re och tung tillverkande industri som sådana branscher. Dessa föpapperstillverka-retag har från början arbetat mycket med miljöbokslut men har under de senare åren gått mer mot de sociala aspekterna och har sedan vävt ihop det till en hållbarhetsredovisning. På senare tid är enligt Westman finansbranschen en bransch där antalet hållbarhetsredovisningar kraftigt ökat.
Enligt Westman har antalet externt granskade hållbarhetsredovisningar i Sverige endast ökat marginellt de senaste åren medan upprättandet av hållbarhetsredovisningar har ökat kraftigt. Den främsta anledningen till detta är den lag som trädde i kraft och som innebar att 52 statliga företag skulle upprätta en hållbarhetsredovisning enligt GRI. En annan bidragande orsak till ökad mängd hållbarhetsredovisningar är enligt Westman att alla
Empiri
24
företag som är medlemmar i Global Compact, måste bifoga en så kallad ”progress rep-ort”, vilket enklast görs genom att upprätta en hållbarhetsredovisning.
Det finns ett antal index (sustainability index) som fokuserar på hållbarhet vilket gör att en investerare enkelt kan finna lämpliga företag att investera i, såsom företag som är no-terade på DJSI (Dow Jones Sustainability Index). DJSI ger då extra poäng till de bolag som har fått sin hållbarhetsredovisning externt granskad.
Danmark och Frankrike har/kommer inom en snar framtid att få ett krav på sina företag att få sina hållbarhetsredovisningar externt granskade. Det är, i dessa länder, aktieägare och investerare som trycker på utvecklingen av detta för att kunna få validitet gällande hållbarhetsinformationen. Andra länder som, enligt Westman, ligger i framkant gällande hållbarhetsredovisningar är Storbritannien, Spanien och Holland.
I en tidigare intervju från augusti år 2010 som Westman genomfört med Björn Stigson, en nestor på hållbarhetsområdet, framhåller Stigson att han är av uppfattningen att det i framtiden kommer bli svårare och svårare för företag som ej har externt granskade håll-barhetsredovisningar att motivera varför extern granskning av dess hållbarhetsredovis-ning inte sker. Stigson är rentav av åsikten att hållbarhetsredovishållbarhetsredovis-ningar som inte är ex-ternt granskade i framtiden inte kommer att tas på särskilt stort allvar från intressenter och allmänheten i stort. Dock tror Stigson att innehållet i hållbarhetsredovisningar kommer att ändras över tid, då intressenter inte är särskilt intresserade av sifferexercis av typen hur många procentandelar ett företag har minskat sina utsläpp. Istället tror Stigson att mer strategiska frågeställningar, hur ett företags hållbarhetsarbete står sig gentemot konkurrenters hållbarhetsarbete, kommer att bli mer vanligt förekommande (Stigson, 2010).
4.3 Intervju med PwC/Fredrik Ljungdahl
PwC Sverige ingår i det globala nätverket PwC, ett av världens största nätverk inom revision, skatt och affärsrådgivning. PwC globalt har drygt 160 000 anställda i hundratalet länder och är en av de så kallade ”big four”-byråerna. Fredrik Ljungdahl är Director på PwC med inrikt-ning på hållbarhetsfrågor. Tidigare har Ljungdahl bland annat arbetat med hållbarhetsfrågor på KPMG och undervisat vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
Empiri
25
Ljungdahl delar in företag i olika grupper, de som måste ha sina hållbarhetsredovisning-ar granskade (statliga bolag) och de som inte behöver ha sina hållbhållbarhetsredovisning-arhetsredovisninghållbarhetsredovisning-ar granskade. Ett stort skäl för företag att på frivillig basis låta sin hållbarhetsredovisning bli externt granskad är att detta kan ses som ett intyg externt att uppgifterna i hållbar-hetsredovisningen stämmer vilket leder till att företagets varumärke stärks. Interna skäl kan vara ett annat motiv för företag att låta sin hållbarhetsredovisning bli externt grans-kad då extern granskning kan leda bättre kvalitet av hållbarhetsarbetet och ögrans-kad tillför-litlighet internt inom företaget när det kommer till hållbarhetsrelaterade frågor.
Ljungdahl tycker att det är svårt att uttala sig om varför en hel del företag inte väljer ex-tern granskning och det för andra företag ses som en självklarhet. Ekonomiska skäl kan enligt Ljungdahl vara ett skäl till varför extern granskning ej sker, även om kostnaden som en extern granskning innebär inte är särskilt hög. Huvudanledningen till att företag inte beslutat sig för extern granskning torde vara att intressenterna inte kräver att extern granskning sker, då det ännu ej är allmänt vedertaget för alla företag. Företag som väljer att inte få sin hållbarhetsredovisning externt granskad ser nog helt enkelt inte nyttan med extern granskning på samma sätt som företagen som väljer extern granskning. Det är enligt Ljungdahl vanligare med externa granskningar av hållbarhetsredovisningar inom företag med stor påverkan på naturen och liknande. Dock måste företagen först själva identifiera sin påverkan på samhället innan insikt om att extern granskning vore nödvändig infinner sig hos ifrågavarande företag.
En anledning till att antalet externa granskningar förefaller att öka tror Ljungdahl beror på en ”Följa John-tendens”, någon börjar sedan följer andra efter då intressenter undrar varför inte företag X har extern granskning av sin hållbarhetsredovisning när företag Y har det. Vidare leder ofta skandaler av olika slag fram till att intressenter i högre ut-sträckning efterfrågor att en extern part har granskat hållbarhetsredovisningen i fråga. Ljungdahl tror att den största ökningen av externa granskningar har skett under 2000-talet och liksom KPMG framhåller han att något stort uppdrag tillkommer årligen. Enligt Ljungdahl kan ingen standard mäta sig med GRI och PwC utför granskningar gentemot dess kriterier, på samma sätt som IASB-standarder används vid finansiell re-vision. RevR 6, som bygger på ISAE 3000, används vidare när PwC utför granskningar.
