Postadress: Besöksadress: Telefon:
Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)
Erfarenhetsåterföring i projektering av
prefabricerade betongelement
Experience feedback in the design of precast concrete
Joe Lundberg
Lars-Erik Olsson
EXAMENSARBETE 2015
Jönköping som hjälpt och gett oss vägledning i detta examensarbete.
Kjell Nero på Tekniska högskolan i Jönköping ska även tackas för den handledning vi fått.
Slutligen vill vi tacka Kynningsrud och Strängbetong som ställt upp på intervjuer och gett oss rundvisningar av deras fabriker.
Jönköping, maj 2015.
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Martin Lennartsson
Handledare: Kjell Nero Omfattning: 15 hp
Abstract
Abstract
Purpose: The increased requirements for precast concrete in terms of technical installations is increasing at the same time also need to take into account past experience. This report deals with the subject experience feedback for precast concrete between designers, engineers and production. The purpose of the report is to produce a model that facilitates the experience feedback of quality defects to ensure quality in the design. The model is designed to clarify the importance of taking advantage of the experience which the authors see as inadequate in the current situation.
Method: By making use of a qualitative study in the form of interviews on the spot illuminated the problem partly through subordinated issues but also about more spontaneous conversation about the topic. To strengthen the development of its own model also has literature been a natural part approach where models set against each other.
Findings: From the interviews, it appears that experience feedback is of great importance in the development of precast concrete and that there is potential for improvement. Experience tends to just be left without being processed, which means that the experience feedback inhibited. Feedback of experience should take place in all processes during the project and not be seen as an activity for the clearance of the project.
Implications: By creating a database that is not project specific, this means that it can be shared in a useful way in the industry. Other companies would then also be able to share the information and improve the usability of.
Limitations: The area covered by the report extends within the precast industry of concrete elements and differences that arise between production and if it is an internal or external planner in terms of experience. The report is designed as a case study when it is suitable as a method when a theory is constructed as is the case in this work. To gain a greater impact had the financial aspect could be included which had shown an even more accurate picture. This unfortunately did not fit in the limited time frame that was available to perform work on the report.
Keywords: Experience
Experience feedback Knowledge
Sammanfattning
Syfte: De ökade krav som ställs på förtillverkade betongelement vad gäller tekniska installationer ökar samtidigt också behovet att beakta tidigare erfarenheter. Denna rapport behandlar ämnet erfarenhetsåterföring för prefabricerade betongelement mellan projektörer, konstruktörer och produktion. Målet med rapporten är att framställa en modell som underlättar erfarenhetsåterföringen av kvalitetsbrister för att säkerställa kvaliteten i projekteringen. Modellen är framtagen för att klargöra vikten av att ta vara på erfarenheter vilket författarna upplever som bristfällig i dagsläget.
Metod: Genom att använda sig av en kvalitativ studie i form av intervjuer på plats belyses problemet dels genom ställda frågor men även kring mer spontana samtal om ämnet. För att stärka framtagandet av en egen modell har även litteraturstudier varit en naturlig metod där modeller ställts mot varandra.
Resultat: Från intervjuer framgår det att erfarenhetsåterföring har stor vikt i utvecklingen av prefabricerade betongelement och att det finns förbättringspotential. Erfarenheter tenderar till att bara bli stående utan att bearbetas, vilket betyder att erfarenhetsåterföringen hämmas. Erfarenhetsåterföring bör ske i alla processer under projektets gång och inte ses som en aktivitet vid avslutande av projektet.
Konsekvenser: Genom att skapa en databas som inte är projektspecifik så innebär detta att den kan delas på ett nyttigt sätt i branschen. Andra aktörer skulle då få del av informationen och öka brukbarheten.
Begränsningar: Rapporten behandlar produktion av prefabricerade betongelement och erfarenhetsåterföringen mellan denna och projektering. Även skillnaden mellan att använda intern eller extern projektör undersöks. Rapporten är utformad som en fallstudie då den lämpar sig som metod när en teori byggs vilket är fallet i detta arbete. För att få en större genomslagskraft hade den ekonomiska aspekten kunnat inkluderas vilket hade visat på en ännu mer rättvis bild. Detta fick tyvärr inte plats i den begränsade tidsram som var tillgänglig för att utföra arbetet med rapporten.
Nyckelord: Erfarenhet
Erfarenhetsåterföring Kvalitet
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Förord ... 2
1
Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 2 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2 1.5 DISPOSITION ... 32
Metod och genomförande ... 4
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5
2.3 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 6
2.3.1 Intervju ... 6
2.3.2 Litteraturstudie ... 7
2.4 ARBETSGÅNG ... 7
2.5 TROVÄRDIGHET ... 9
3
Teoretiskt ramverk ... 10
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 10
3.2 ERFARENHETSÅTERFÖRING ... 10
3.3 KNOWLEDGE MANAGEMENT ... 10
3.4 LEAN CONSTRUCTION ... 11
3.5 ISO9000 STANDARDEN ... 12
3.6 PLAN,DO,CHECK,ACT ... 12
3.7 MODELL AKUNSKAPSBASERAT SYSTEM ... 14
3.8 MODELL BLEAN QUALITY IMPROVMENT MODEL ... 15
3.9 MODELL CISO9004 ... 16
3.10 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ... 16
4
Empiri ... 18
4.2 NYCKELORD FRÅN INTERVJUER ... 19
4.2.1 Intervju 1... 19
4.2.2 Intervju 2... 20
4.2.3 Intervju 3... 21
4.3 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 23
5
Analys och resultat ... 24
5.1 VILKA PROBLEM FINNS MED ERFARENHETSÅTERFÖRINGEN AV KVALITETSBRISTER IDAG... 24
5.1.1 Analys ... 24
5.1.2 Resultat ... 24
5.2 VILKA TEORETISKA MODELLER OCH METODER ANVÄNDS FÖR ERFARENHETSÅTERFÖRING? ... 25
5.2.1 Analys ... 25
5.2.2 Resultat ... 25
5.3 HUR UTFORMAS EN TEORETISK MODELL FÖR ERFARENHETSÅTERFÖRING SOM KAN FÖRHINDRA KVALITETSBRISTER INOM PROJEKTERING I PRAKTIKEN? ... 25
5.3.1 Analys ... 26
5.3.2 Resultat ... 27
5.4 KOPPLING TILL MÅLET ... 29
6
Diskussion och slutsatser ... 30
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 30
6.2 METODDISKUSSION ... 30
6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 31
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 31
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 32
Referenser ... 33
Inledning
1 Inledning
Denna rapport har genomförts som en del av Högskoleingenjör- och teknologie kandidatexamen i byggnadsteknik med inriktning husbyggnadsteknik, 180 högskolepoäng vid Jönköpings Tekniks högskola. De ekonomiska fördelarna med att använda prefabricerade betongelement är stora, mycket på grund av förkortad byggtid (Boverkets byggkostnadsforum, 2000). Varierande kvalitet kan dock leda till ökade kostnader. Kvalitet på latin heter qualitas vilket betyder beskaffenhet och benämns enligt följande: “Den grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav, dvs. behov eller förväntningar som är angiven, i allmänhet underförstådd eller obligatorisk” (ISO 9000:2005). En betydande del av kvalitetssäkringsarbetet handlar om att lära av tidigare fel. Eftersom prefabrikationskedjan av betongelement är en lång och avancerad process återförs inte alltid problemet till källan. Ambitionen för detta examensarbete var att ta fram en modell för erfarenhetsåterföring av kvalitetsbrister till projekteringsskedet. Med erfarenhetsåterföring menas i denna rapport upplevd kunskap som förs tillbaka för att bilda kunskap i organisationen.
1.1 Bakgrund
Sjuka hus blev ett känt begrepp under 80-talet då insikten om hälso- och andra problem kunde hänvisas till dålig kvalitet i byggnader. Detta gjorde att djupare kvalitetsarbete började ta form hos beställare, projektörer och entreprenörer. Många aktörer samarbetar i ett byggprojekt vilket kan innebära svårigheter då alla har sina specifika roller (Nordstrand, 2008). Stor vikt bör därför läggas på samordning mellan de olika projektörerna så att misstag minimeras och helst undviks (Révai, 2012).
Under 70- och 80- talet minskade användningen av prefabricerade element då mer variation efterfrågades samtidigt som kostnaderna för byggandet ökade och produktiviteten minskade (Boverket, 2005). Även under 90- och 2000 talet var det historiskt sett en mycket låg produktion speciellt av husbyggandet vilket gjort att priserna nästan fördubblades för lägenheter. Efter dessa år ökade behovet av bostadsbyggandet (Statistics Sweden, 2005). Under senare delen av 2000- talet återfick flera stora aktörer inom byggbranschen åter fokus på industrialisering av byggandet (Boverket, 2008).
Inom husindustrin går det att särskilja på flerbostadshus, där en låg produktivitet uppmätts, medan småfamiljshus produceras i serie (Lessing, 2006). Detta då industrin för småfamiljshus har en högre grad av prefabricerade element vilket är mer likt tillverkningsindustrin. Flerbostadshus har en lite annorlunda “gång” då de brukar uppföras på plats med mer hantverksbaserade metoder och många unika lösningar (Lessling, 2006). Detta gör att det ibland är svårt att få ta del av det som gått bra eller kunde gjorts bättre (Révai, 2012). Ur Boverkets rapport Skärpning gubbar (SOU 2002:115) togs ett förslag fram för att minska byggfelen, dessa åtgärder genomfördes aldrig vilket redogörs för i Sega gubbar (Statskontoret, 2009). Anledningen till detta är att förslaget anses vara dåligt underbyggt och ytterligare utredning krävs (Boverket, 2014).
1.2 Problembeskrivning
En förutsättning för att effektivisera byggandet är att man klarar av att kvalitetssäkra de nya system ett industrialiserat byggande medför. Byggbranschen kan ibland få kritik för att deras egna kvalitetskontroller och kvalitetssystem inte fungerar (SOU, 2002). En kvalitetsbrist eller ett fel som upptäcks först på byggarbetsplatsen kan skapa stora kostnader. Ett fel som upptäcks sent gör även att återkoppling till källan inte säkerställs, då ett kvalitetsfel ofta beror på en kedja av händelser (Josephson och Hammarlund 1996). Vid platsbyggda konstruktioner rättas ofta fel och brister utan systematisk analys eller reflektion, fokus ligger på flexibel och snabb problemlösning (Meiling, J. 2014). En metod som inte fungerar när man nyttjar industrialiserat byggande där utrymme för justeringar på byggarbetsplatsen inte finns i samma omfattning.
Dagens byggnader kräver en större mängd tekniska installationer vilket komplicerar sammanställandet (Olofsson, Stehn, Lagerqvist, 2004). Ett problem som upptäckts vid införande tillverkningsindustrins styrsystem för kvalitet är att de inte är direkt överförbara på den projektbaserade företagskultur som råder i byggföretagen (Riley o Clare-Brown. 2001). Ett system för erfarenhetsåterföring i den komplexa projektorganisationen kan bli ett effektivt verktyg i förbättringsarbetet mot jämnare kvalitet. Flera studier i ämnet har gjorts, de visar att förbättringspotential finns (Lundquist, Meiling och Sandberg 2014; Park 2013) vilket denna rapport kommer att behandla.
1.3 Mål och frågeställningar
Målet med rapporten är att framställa en modell som underlättar erfarenhetsåterföringen av kvalitetsbrister för att säkerställa kvaliteten i projekteringen av prefabricerade betongelement. För att nå målet har studien delats upp i tre frågeställningar:
1. Vilka problem finns med erfarenhetsåterföringen av kvalitetsbrister idag? 2. Vilka teoretiska modeller och metoder används för erfarenhetsåterföring?
3. Hur utformas en teoretisk modell för erfarenhetsåterföring som kan förhindra kvalitetsbrister inom projektering i praktiken?
1.4 Avgränsningar
Denna rapport förhåller sig till förtillverkade element i betong. Den erfarenhetsåterföring som undersöks är den mellan projektering, konstruktion och produktion. När det talas om kvalitet finns den ekonomiska aspekten med men ekonomin har inte valts att behandlas i denna rapport. Avgränsningar har även gjorts gällande teori då det finns många management teorier som behandlar hur en lärande organisation ska behandla och återföra kunskap och erfarenheter. Kunskap definieras enligt följande: “väl bestämd föreställning om (visst) förhållande eller sakläge som någon har lagrad i minnet. etc. ofta som resultat av studie” (Nationalencyklopedin, 1996). Författarna har valt att avgränsa sig till Knowledge management (KM), Lean Construction, PDCA (Plan, Do, Check, Act) och standarden ISO; 9000.
Inledning
För insamling av empiri har intervjuteknik använts som metod då erfarenheter består i kunskap som personer äger genom upplevda händelser. Erfarenhet benämns enligt följande: “upplevelse (genom egen), kunnighet som bygger på upplevelse” (Bonniers ordbok, 2010). Dessa förvärvas bäst genom semistrukturerade intervjuer. Geografiskt avgränsas arbetet till mellansverige som gör intervjuer möjliga att utföra på plats. Rapporten begränsar sig till tre företag där två av dessa företag tillverkar Prefab element av betong, Kynningsrud och Strängbetong. Kynningsrud ligger i Uddevalla och Strängbetongs fabrik i Herrljunga. Det tredje företaget är Integra i Jönköping som jobbar med projektering samt konstruktion vilka även har fungerat som ett bollplank genom hela arbetet.
1.5 Disposition
Rapporten beskriver hur fallstudien är utförd. Strukturen i rapporten är uppdelad i en metoddel där de vetenskapliga metoder som använts redovisas. Därefter följer sju teorier som alla behandlar erfarenhetsåterföring och som är erkända eller användbara inom branschen. Empirin från intervjuer sammanställs i empirikapitlet (kapitel 4) och hela intervjuer finns att läsa i bilagor. Från litteraturstudien redovisas ett kapitel i empiri (4.2 Erfarenhetsåterföring) där de mest använda källorna tas upp. En analys av intervjuer följer i samma kapitel. Sist i rapporten finns diskussionskapitlet som behandlar vad författarna kommit fram till. I kapitlet finns även tips på fortsatt forskning inom området.
2 Metod och genomförande
Metod innefattar den väg som ska efterföljas för det som ska undersökas. Det görs ofta en uppdelning mellan kvalitativ- och kvantitativ metod (Blomkvist och Hallin, 2014). I denna studie används intervjuer som metod för empirisk data med en litteraturstudie som grund. Vid framtagandet av intervjuer användes tekniker från Blomkvist och Hallin (2014), Ekholm och Fransson (1992) och Denscombe (2009) för att utforma frågor men även för att skapa ett bra klimat för intervjun. I följande kapitel redovisas de metoder som använts i studien.
2.1 Undersökningsstrategi
Fallstudie är ändamålsenlig när forskaren inte har kontroll över händelserna (Denscombe 2009). I denna rapport studeras hur erfarenhetsåterförings-processen hanteras vilket gör fallstudien till lämplig undersökningsmetod. Fallstudien passar även som metod då en teori byggs (Denscombe, 2009). Liknande forskning inom det industriella träbyggandet (Meiling, 2008) har även utförts som fallstudier.
Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer och litterära undersökningar ligger till grund för insamling av empiri. En kvalitativ undersökning innebär att empiriinsamlingen blir semistrukturerad där mycket vikt läggs på den kontextuella förståelsen (Blomkvist och Hallin, 2014).
I en semistrukturerad intervju har intervjuaren inte en låst ordningsföljd på frågorna utan är flexibel med strukturen och låter den som blir intervjuad utveckla sina svar (Denscombe, 2009). Frågorna utformas av öppen karaktär för att möjliggöra nya upptäckter och fördjupad förståelse för de faktorer som påverkar erfarenhetsåterföringen i en organisation (Blomkvist och Hallin 2014).
Två företag med fabriker för tillverkning av prefabricerade betongelement har valts ut som informanter för studien, Kynningsrud och Strängbetong, samt ett företag inom projektering och byggnadskonstruktion, Integra.
De litterära undersökningarna innebär att analysera de rapporter som behandlar erfarenhetsåterföring i liknande sammanhang. Tidigare forskning i ämnet finns inom modulbyggnad av träelement så som Meiling och Johnsson (2008), Meiling, Backlund, Johnsson (2012) och Johnson, Meiling, Sandberg (2014). En grundlig studie av aktuella konferensutdrag som behandlar hanteringen av kunskap och erfarenheter på byggarbetsplatsen, Persson, Mats (2013) samt för industriella småhusbyggare Meiling och Johnsson (2008) studeras. För att tydligt förstå vilka hjälpmedel som företag kan använda sig av idag görs en genomgång av managementsystemet Knowledge management och filosofin Lean Construction samt kvalitetsledningssystemet ISO 9001:2008 och ISO 9004:2009.
Forskarna har i rapporten använt sig av teoritriangulering (Denscombe, 2009), där teorier om erfarenhetsåterföring ställs mot de intervjuer som gjorts samt jämförs med de internationella standarder som används för kvalitetsledningssystem. Figuren nedan (Figur 1) visar hur författarna byggt sina teorier och ställt de mot varandra. Studien startar i en litteraturstudie som mynnar ut i intervjufrågor som senare används för att skapa en modell. Modellen studeras senare i förhållande till den internationella
Metod och genomförande
standarden för kvalitetsledningssystem för att säkerställa att föreslagna åtgärder inte motsäger denna.
Figur 1 Triangulering av metoder (författarnas egen bild)
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
1. Vilka problem finns med erfarenhetsåterföringen av kvalitetsbrister idag?
Denna frågeställning besvaras med litteraturstudie och intervjuer. Meningen med litteraturstudien är att komma fram till vart kunskapsfronten ligger idag och hur den kunskap som finns används i praktiken. En litteraturstudie används då det finns forskning inom det industrialiserade träbyggandet som även kan vara tillämpbar för Prefab industrin. Ur litteraturen hämtas bakgrunden till de frågor som kan visa hur man hanterar erfarenhetsåterföring idag samt vilka problem som branschen själv upplever. Intervjuer passar som metod vid undersökning av personer uppfattning, av ett problem eller ett fenomen (Denscombe, 2009) vilket gör att metoden är tillämpbar på frågeställningen.
2. Vilka teoretiska modeller används för erfarenhetsåterföring?
Metod för denna frågeställning är litteraturstudie. En genomgång av de idag redovisade modellerna för erfarenhetsåterföring inom byggsektorn och andra branscher studeras. Studerade modeller redovisas i empiri avsnittet (4.3) där de viktigaste iakttagelserna belyses.
3. Hur tillämpas en teoretisk modell för erfarenhetsåterföring som kan förhindra kvalitetsbrister inom projektering i praktiken?
Denna frågeställning besvaras med resultaten från tidigare frågeställningar och intervjuer. En sammanställning av teoretiska modeller som studerats och empiri från litteraturen ligger till grund för den erfarenhetsåterföringsmodell som presenteras i kapitel 5.3 (figur7). Trianguleringen av metoder (Denscombe, 2009) där modellen knyts till både teorier och insamlad empiri utfördes då all fakta analyserats.
2.3 Valda metoder för datainsamling
I denna studie används kvalitativa metoder för insamling av empiri. Nedan redovisas metoderna.
2.3.1 Intervju
För val av intervju måste ett ställningstagande av direkt- eller indirekt informationsinsamling ske. För denna rapport kommer en indirekt informationsinsamling användas vilket betyder att författarna genom någon annans iakttagelser tar del av information (Ekholm och Fransson, 1992). Intervjun används som en kvalitativ insamling där ett socialt möte utspelas. Det är viktigt att intervjuaren skapar ett trevligt och öppet samtal. Detta kan göras genom att attityden hos intervjuaren är positiv samt att svar följs upp med följdfrågor (Blomkvist och Hallin, 2014).
Blomkvist och Hallin (2014) kategoriserar fyra olika slag av intervjufrågor: Inledande: Kan du berätta om…?
Kan du beskriva…? Sonderande: Kan du ge ett exempel…? Kan du beskriva hur du menar? Tolkande: Menar du alltså att…?
Skulle man kunna säga att…? Specificerande: Vad gjorde du då?
Vad tänkte du då? Hur reagerade du då?
Valet av informant spelar stor roll för antalet intervjutillfällen som kan behövas. Empirisk mättnad kan uppstå vid färre intervjuer om informatören är rätt i förhållande till rapportens problematisering (Blomkvist och Hallin, 2014). En avvägning får göras när ny information inte längre tillkommer. Informatör har valts efter deras position i företaget för att få ut trovärdig information.
Intervjuer lämpar sig som datainsamlingsmetod enligt Dencombe (2009) när den baseras på:
Åsikter, uppfattningar, känslor och erfarenheter. Känsliga frågor.
Metod och genomförande 2.3.2 Litteraturstudie
Den genomgångna litteraturen används som objekt, alltså en primärkälla för analys, kritik och utvärdering (Reinecker och Stray Jörgensen, 2013). Stor del av den teori som byggs i rapporten är hämtad från litteraturstudien. För att underlätta för nästa undersökare att reproducera eller modifiera undersökningen redovisas den huvudsakliga litteraturen i empiri kapitlet 4.3 (Blomkvist och Hallin 2014).
I studien har tre former av litteratursökningsmetoder använts, kedjesökning, systematisk sökning och medveten slumpmässig sökning. I kedjesökning leder den lästa texten vidare till nästa vilket gör att man kan följa argumentets utveckling (Reinecker och Stray Jörgensen, 2013). Vid systematisk sökning används en databas för att strukturerat söka efter nyckelord, rubriker som är relevanta för ämnet, eller författare som tidigare skrivit om ämnet (Reinecker och Jörgensen, 2013). Vid uppstart kan det vara lämpligt att använda sig av medveten slumpmässig sökning, det innebär att följa en intressant länk och se vilka texter den leder till (Reinecker och Jörgensen, 2013).
2.4 Arbetsgång
Med litteraturstudie av det industriella träbyggandet samt samtal med rapportens referensföretag framställdes frågeställningarna som ska fånga upp de problem som finns belysta i litteratur och kan uppkomma i verkliga projekt. Då det industrialiserade träbyggandet beaktat frågan om erfarenhetsåterföring används den forskningen som grund för liknande erfarenhetsåterföring inom prefabricerade betongelement. Många av de management teorierna som används idag har stort fokus på kvalitetsledning och inom dessa nämns erfarenhetsåterföring som ett verktyg. En avsaknad av hur erfarenhetsåterföring tillvaratas för att uppnå ökad kvalitet förekommer. Författarna lade därför vikt vid att studera dessa teorier och hur de nyttjar erfarenhetsåterföring. Teorierna använder även modeller för att beskriva sina processer vilket uppmuntrat till liknande användning.
Referensföretaget Integra i Jönköping, konsulter inom projektering och konstruktion, har fungerat som ett stöd under arbetets gång. Vid det första mötet med Integra hade författarna fokus på felsökning av kvalitetsbrister. Detta visade sig vara ett väldigt stort område och efter ytterligare ett möte med referensföretaget och mer djupgående litteraturstudier riktades fokus mot erfarenhetsåterföring för att stärka kvalitetssäkring av prefabricerade betongelement.
Eftersom det tidigt framgick att erfarenhetsåterföring är något som är både individbundet och ofta en tyst kunskap valdes intervjuer som undersökningsmetod. Valet ger möjlighet till ett mer öppet samtal, som säkerställer att frågorna tolkas på ett korrekt sätt. Två producenter av prefabricerade betongelement (Kynningsrud och Strängbetong) valdes ut som objekt för intervjuer tillsammans med referensföretaget (Integra).
Två intervjuer sammanställs för prefabriceringsföretagen där en intervju riktar sig till ledningen och den andra till en person med god insyn i produktionen. En tredje intervju sammanställs för Integra, den riktar sig mot vilka erfarenheter en konsult får tillbaka från produktion och hur hanteringen mellan olika aktörer ser ut. På Integra intervjuades en uppdragsansvarig konstruktör samt en handläggande projektör
Vid besök på företag Strängbetong i Herrljunga valdes en arbetsledare och en produktionsledare ut som informant. Arbetsledaren valdes för att få en nära syn på tillverkningen av betongelementen och vad som återförs till projekteringen. Produktionsledaren ger en mer överskådlig bild och belyser förhållandet mellan interna och externa projektörer.
Informanter på Kynningsrud är en driftchef och en marknadschef. Driftschefen har god insyn i produktionen och hur de hanterar erfarenheter och kvalitetsfrågor. Marknadschefen har översikt av hela företaget och vilka kvalitetsmål som finns. Ur litteraturen hämtas bakgrunden till de frågor som kan visa hur man hanterar erfarenhetsåterföring idag samt vilka problem som branschen själv upplever. Paralleller till tillverkningsindustri och de koncept som tas upp i Teoretiskt ramverk (kap 3) utreds. Intervjuerna spelades in med tillåtande av informanten för att ingen information skulle gå förlorad.
Intervjuerna sammanställs och antecknas ordagrant, detta för att stärka reliabiliteten i rapporten och redovisa empirin i sin helhet (fullständiga intervjuer i bilaga 1). I ett senare skede plockades nyckelord ut som redovisas i Kapitel 4.4.
En tolkning av nyckelord som sammanställer de viktigaste uttrycken från intervjumaterialet tillsammans med de sammanställda intervjuerna stöder valet av relevanta modeller att analysera. Djupgående litterära analyser gjordes av tre modeller som har erfarenhetsåterföring som centralt begrepp vilka redovisas i Kapitel 4.3.
Utformningen av författarnas egen erfarenhetsmodell grundar sig på de verktyg som används i branschen vilka sedan återkopplas till Intervjuer och litteratur för att fånga upp önskade faktorer. Framställandet blev en retroaktiv process där resultatet jämförs med ISO-9000 standarden för kvalitetsledning. Detta för att motsägelser inte får finnas.
Bild 1, Form till förspända HDF-Bjälklag på Kynningsruds fabrik i Uddevalla (Författarnas egen bild)
Bild 2, En liggande väggform på Strängbetongs fabrik i Herrljunga (Författarnas bild)
Metod och genomförande
2.5 Trovärdighet
Eftersom den kvalitativa intervjun kan ses som ett socialt möte (Blomkvist och Hallin, 2014) utfördes intervjuerna på plats med informanten. Det gav även möjlighet att se produktionen och samtala öppet kring ämnet innan den formella intervjun. Val av informanter har gjorts utifrån företagens affärsområde och storlek samt personens position i organisationen. Totalt sex intervjuer genomförs på tre olika företag. Informanterna var väl insatta i ämnet.
Genom att använda intervjuteknik kan man på plats förklara frågorna om missuppfattning skulle uppstå. Det som gjorde att intervju valdes var främst möjligheten att samtala brett kring ämnet innan intervjun vilket hade varit svårt i en enkätform. Det skulle även varit svårt att tolka svaren i en enkät då erfarenheter är personligt bundna vilket kräver förklaringar.
Stor del av den studerade litteraturen behandlar erfarenhetsåterföring inom den prefabricerande träindustrin. Mycket av den forskningen är direkt applicerbar på tillverkning av prefabricerade betongelement. Eftersom litteraturen ligger som grund för intervjuer som sedan återspeglas i litteraturen ställs stora krav på forskarnas objektivitet vilken vidhålls genom att inte låsa sig till för få informanter eller tryckta källor.
3 Teoretiskt ramverk
Det finns flera managementteorier som behandlar erfarenhetsåterföring. Nedan redovisas ett management system som har kunskap och lärande i fokus samt en filosofi sprungen ur bilindustrin. Teori byggs även på de certifieringssystem företag använder sig av för att kvalitetssäkra sin organisation. Teorierna har valts ut efter relevans och användning i tidigare forskning om erfarenhetsåterföring. Alla nedanstående teorier har starka kopplingar till hur företag idag hanterar erfarenhetsåterföring. Tre modeller med erfarenhetsåterföring i centrum behandlas.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori
Nedan följer de teorier som ligger till grund för kunskapen om erfarenhetsåterföring i rapporten. Alla de undersökta teorierna har erfarenhetsåterföring som en viktig komponent. Tillsammans styrker de tesen om hur viktig erfarenhetsåterföring i och mellan projekt är.
3.2 Erfarenhetsåterföring
Erfarenhetsåterföring handlar om att lära sig av misstag och utnyttja befintlig kunskap (Meiling, J. Lundkvist, R, Magnusson, R. 2011). För att kunna utnyttja erfarenhetsåterföring som ett verktyg för ständig förbättring är det viktigt att organisationen har ett engagemang för lärande (Kärnä, S. & Junnonen, J-M. 2005). Det måste även finnas förståelse för hur data blir till information som senare kan förmedlas och bilda kunskap (Meiling, J. Lundkvist, R, Magnusson, R. 2011). Det är vanligt att feedback används för att mäta kundens tillfredsställelse i ett projekt (Chan och Chan 2004). Med rätt inställning till återföring av erfarenheter kan svarta fläckar i organisationen upptäckas (Junnonen, Juha-Matti, Karna, Sami 2005). Det finns flera problem i vad man idag kallar erfarenhetsåterföring, bland annat att data som samlats i ett projekt inte överförstill nästa och att möjligheterna att spåra fel bakåt i kedjan är små (Meiling, J. Johnsson, H. 2008). Framgångsrik återföring av kunskap är en fråga om att utforma slutförvar som manar till vidare nyttjande av informationen samt att informationen är formad på̊ ett för mottagaren tydligt sätt (Lynne M, 2001). Faktorer som är viktiga vid utveckling av en databas för erfarenhet är enkel användning och att undvika onödigt mycket information. En typ av erfarenhetsåterföring är webbaserade databaser så som ByggAi.se. Problemet är att dessa databaser inte görs tillgängliga för de som behöver informationen (Persson, 2013).
3.3 Knowledge Management
I samband med att informationssamhället växte fram i början av 90-talet kom informationen och hanteringen av den att bli central för företag (Ilkka Tuomi 2002). Kunskap utvecklades till en av de viktigaste organisatoriska tillgångarna (Nonaka I & Takeuchi H 1995). Faktorer som påverkade denna syn på kunskap var ökad komplexitet i organisationernas projekt samt globaliseringen (McKern 1996). Organisationer började inse att den starkaste konkurrensmässiga fördelen är dess anställda och deras kunskap (Black and Synan 1997).
Begreppet Knowledge Management (betecknas i fortsättningen som KM) växte fram under 1995 och var till en början mest inriktad på informationshantering och olika informationssystem, den synen kom senare att vidgas och handla mer om organisationsutveckling och hantering av intern kompetens (Ilkka, Tuomi 2002). Begreppet angränsar till informations management och lärande organisationer men är
Teoretiskt ramverk
mer inriktad på att omvandla tyst individuell kunskap till tydlig kunskap för organisationen (Mårtensson 1999). Mårtensson (1999) definierar Knowledge Management ”som en strävan att omvandla tyst kunskap till explicit kunskap och individuell kunskap till organisatorisk kunskap”.
Det har utvecklats flera informationshanteringssystem inom KM för byggföretag där de flesta fokuserar på ett tydligt kunskapsutbyte i projekt miljö eller ITC verktyg. Mer vikt bör dock läggas på en plattform för att dela tyst kunskap och överföringen mellan individer (Ahn, C, Park, M, Lee, H-S and Roh, S 2007;Jyrki J.J. Kasvi, Matti Vartiainen, Milla Hailikari 2003).
Vissa företag automatiserar Kunskapsmanagement medan andra förlitar sig på att de anställda delar denna information självmant (M.T. Hansen, N. Nohria, T. Tierney 2000). Att hantera kunskap är annorlunda från att hantera andra resurser då den är svårdefinierad (Serdar Kale and Erkan A. Karaman 2011).
3.4 Lean Construction
Konceptet Lean production har sitt ursprung i Toyota Production System (TPS). Toyota har i bilindustrin skaffat sig en konkurrensfördel genom att implementera TPS som en produktionsmodell vilken bygger på innovation mätt med kvalitet, tillförlitlighet, produktivitet, minskade kostnader (Shang Gao och Sui Pheng Low 2014). Systemet förklaras och refereras till som Lean i boken The Toyota Way av Jeffery K. Liker (2004) (Shang Gao och Sui Pheng Low 2014). Teorin har implementerats på byggbranschen (Koskela 1992; Picci, Granja, 1998; Song och Lian 2006) och blivit en etablerad term (Shang Gao och Sui Pheng Low 2014).
Vid införandet av Lean construction kan det i början vara svårt att se fördelarna som kommer med ändringarna (Song och Lian, 2006). Företag som introducerar begreppet Lean visar på förbättring under de första åren samt lägger en bra grund för fortsatt utveckling. För att införa Lean filosofin krävs en strategi som riktar sig både från ledning och neråt men även från tillverkning och upp då ledningens engagemang är en viktig drivkraft (Meiling, Backlund, Johnsson, 2012).
Inom Lean production pratas det främst om att eliminera slöseri och därefter följer kontinuerlig förbättring som en naturlig del (Karlsson, Åhlström, 1996). Inom denna filosofi finns enbart ett mål vilket är att ständigt förbättra produktionsledet som på Japanska heter Kaizen (Bergman och Klefsjö 2012).
Processen för industriellt husbyggande är i dagsläget inte anpassat för det gemensamma systemet inom hela byggprocessen. För att kunna genomföra detta krävs en ändring av processen (Lessing, 2006). För att dra fördel av det industriella byggandets process krävs en god hantering då den tenderar att vara komplex. Annars finns stor risk att icke värdeskapande aktiviteterna ökar kraftigt (Vriejhof, Koskela, 2000).
Lean Construction hanterar två olika delar, den första är att upptäcka och dra nytta av tillverkningsindustrins fördelar. Den andra handlar om att anpassa tekniker som kan utveckla den dynamiska byggbranschen vilket innebär en stor utmaning i sig (Picci, Granja, 1998).
De principer som används i Lean kan ses som grundläggande förutsättningar för ett arbete mot ständig förbättring (Meiling J. Backlund F. 2011).
3.5 ISO 9000 standarden
ISO (International organisation for standardisation) är en medlemsorganisation som bildades när 25 länder samlades vid Institute of Civil Engineers i London för att skapa en internationell standard för industriell verksamhet. Idag finns ISO standarder representerade i 163 medlemsländer (EN ISO, 2015).
Standardisering av kvalitetssystem startade inom NASA vilket senare ledde vidare till Mil Specs (Military specificaions). För att få sälja produkter till Amerikanska militären var företagen tvingade att ansluta sig till kvalitetssystemet. Det brittiska Försvarsministeriet anammade systemet och publicerade en utvecklad version som Defence standard 05. Denna trend spred sig sedan till den civila sektorn där företag insåg fördelarna av att ha ett kvalitet-ledningssystem inom en och samma standard. En identisk serie under namnet BS5750 togs fram vilket senare övergick till den första ISO 9000:1994 serien (Tricker, 2014). Efterföljande serier var ISO 9001:1994, ISO 9002:1994 och ISO 9003:1994 vilka senare slogs samman i standarden ISO 9001:2000. Den senaste versionen är ISO 9001:2008.
ISO 9004:2009 är det senaste tillskottet och kan användas som ett komplement till ISO 9001:2008 men modellerna kan även användas var för sig. ISO 9004 har ett vidare perspektiv och är utvecklad för att passa organisationer i ständig förändring och fokuserar på ett ständigt förbättringsarbete (EN ISO 9001, 2008). Serien inriktar sig på effektiv processtyrning.
För att bli kvalitetscertifierade enligt ISO 9001:2008 krävs att organisationen upprättar ledningssystem för kvalitet och att de ständigt förbättrar systemet (EN ISO 9001, 2008). I standarden finns krav på att man i organisationen ska:
sprida och utbyta information, kunskaper och erfarenhet inom organisationen. i lämplig utsträckning förse samarbetspartners med information för att
maximera deras bidrag.
ge stöd till samarbetspartners genom att dela med sig av egna resurser (t.ex. information, kunskap och deltagande i utbildning).
I kap 6.7.2 ställs krav på att organisationen ska:
lära från fel och misstag, incidenter och framgångar,
ta hand om kunskap och erfarenhet från organisationens personal, samla kunskap från kunder, leverantörer och samarbetspartners
ta hand om odokumenterad kunskap (underförstådd och formulerad) som finns inom organisationen
säkerställa en verkningsfull kommunikation av viktig information (särskilt i varje gränsyta i anskaffnings och produktionskedjorna) och
hantera data och redovisande dokument.
I EN ISO:9004 redovisas en figur över ett processbaserat ledningssystem för kvalitet där kraven i ISO 9001 och ISO 9004 bygger grunden.
3.6 Plan, Do, Check, Act
Plan, Do, Study, Act (PDSA) är i grunden en forskningsmetod som kan spåras tillbaka till Robert Grosseteste (1175-1253) (Edvardsson och Gustafsson 1999). Inom
Teoretiskt ramverk
management teori tillskrivs metoden Shewhart (Eddvardsson och Gustafsson 1999), men är senare utvecklad av Deming i Elementary principles of the statistic Control of quality 1950 (Deming 1994). Deming refererar till metoden som PDSA men i senare litteratur används PDCA (Meiling Sandberg och Johnsson 2013; Rumpersad 2001), där C står för check istället för study.
Plan: I detta steg definieras problemet, här insamlas och analyseras den data som behövs för en lösning. Starta förbättringsarbetet.
Do: Implementera lösningen experimentellt i mindre skala.
Check: Undersök de förändringar som skett och utvärdera om de gett önskat resultat. Act: Agera för att införa förbättringar systematiskt. Standardisera förbättringarna. (Ramperstad 2001; Meiling, Sandberg och Johnsson 2013)
Enligt Deming (1950) är de viktigaste faktorerna för ständig förbättring “unknown and unknownable”, där han menar att man inte endast kan förlita sig på de fasta mätbara parametrarna (Edvardsson och Gustafsson 1999). Den Japanska bilindustrin använde sig under tidigt 50-tal av Demings PDCA cykel och utvecklade den till att innehålla flera cykler som verkar på flera nivåer i organisationen (Edvardsson och Gustafsson 1999).
Figur 2 PDCA i förhållande till ISO-9001 och ISO-9004 (H.K. Rampersad, 2001)
Meiling, Sandberg och Johnsson (2013) undersöker i sin rapport A study of a plan-do-check-act method used in less industrialized activities: two cases from industrialized housebuilding hur PDCA kan användas i delvis industrialiserat byggande. Studien bygger på två fall av byggande med prefabricerade trämoduler. Det ena behandlar justeringen av fönster vid färdigställande av byggnaden och det andra fallet handlar om problem med passning av öppningar mellan modulerna vid montering. Det första fallet
lämpade sig bra för PDCA då stor del av den processen var industrialiserad och inte allt för komplext.
I resultatet framgår att stort lärande av monteringspersonalen sker i planerandefasen. Det framgår att det är viktigt att förstå vem som sitter inne med vilken information och att PDCA hjälper till att involvera fler i problemlösningen (Meiling, Sandberg och Johnsson 2013).
3.7 Modell A Kunskapsbaserat system
Modellen i figur 4 nedan grundar sig på systemet CMMS (Computeraized maintainance management system) där aktiviteters underhåll gör det möjligt att planeras via en databas (Ruiz. P, Foguem. B, Grabot. B, 2014). Modellen innefattar faser mellan kunskap och erfarenhetsåterföring som ska mynna ut i ett industriellt processunderhåll genom två databaser, erfarenhet och regler (se figur 4). Dessa två databaser ska samspela till en gemensam databas för att underhållet i slutändan ska bli produktivt (Ruiz. P, Foguem. B, Grabot. B, 2014). Den gemensamma databasen erfarenhetsåterföring summerar till en synergieffekt av de två databaserna regler och erfarenhet. Två generella syften finns med reglerna där det ska vara begripligt för användare som inte är specialister på området samt att arbetsbördan förblir begränsad för experter.
Figur 3 Modell Generating knowledge in maintenance from Experience Feedback (Ruiz. P, Foguem. B, Grabot. B, 2014).
Teoretiskt ramverk
Rådata bearbetas från början till en finfördelad data enligt modellen för att kunna hanteras och sedan impliceras i det dagliga arbetet som regler. Erfarenhetsdatabasen (vänstra delen i modellen) är till för att kunna återanvändas i framtiden. Regeldatabasen (högra delen i modellen) ska ta hänsyn till de tidigare erfarenheterna genom att förena den allmänna kunskapen av det industriella underhållet (Ruiz. P, Foguem. B, Grabot. B, 2014).
Modellen ska i slutskedet förmedla en ny kunskap som är användbar för underhållning av processer. Nyttan med CMMS är att stora volymer av information kan tillhandahållas och integreras till ny kunskap (Ruiz. P, Foguem. B, Grabot. B, 2014).
3.8 Modell B Lean Quality Improvment Model
Denna modell (figur 5) kommer från Artikeln Lean quality improvement model for quality practices in software industry in Pakistan (Shah, Shamail och Akhtar, 2015) publicerad i Journal of softwere: Evolution and Process. Modellen är framtagen med PDCA teorin i grunden och författarna har utvecklat det till en Lean Quality Improvment Model. Den är anpassad för den lokala IT-marknaden vilken har behov av en modell som hjälper dem att utveckla kvalitetsprogramvara. Modellen är även utformad för att vara ekonomiskt gångbar samt att utmynna i praktiska resultat. Ett annat huvudmål är att undvika defekter i skapandet. Modellen ska heller inte motsäga ISO-9000 standarden utan stärka dess validitet (Shah, Shamail, och Akhtar 2015). I modellen delas åtgärder som används i Lean upp i de olika delarna av PDCA (se figur 5).
Figur 4 Lean quality improvement model for quality practices in software industry in Pakistan (Shah, Shamail och Akhtar, 2015)
3.9 Modell C ISO 9004
I ISO 9004 redovisas denna modell för ett utvidgat processbaserat ledningssystem för kvalitet (figur 6). Modellen använder principerna i ISO 9000 som bas för standarderna ISO 9001 och ISO 9004.
I varsin ände av processen befinner sig företagets intressenter med kunden i fokus. Rakt genom hela processen går värdeskapande aktivitet. Informationsflödet som redovisas med streckad pil sammankopplas med avsnitt 5 (Strategi och Policy) och avsnitt 8 (Övervakning, mätning analys och genomgång) i ISO-9004. Modellen är cirkulär och alla delar är återkommande i företagets ständiga förbättringsarbete.
Figur 5: Modell av ISO 9004:2009 och ISO 9001:2008 (EN-ISO 9004:2009)
3.10 Sammanfattning av valda teorier
Knowledge management påvisar både vikten av kunskap och dess spridning i organisationen där stor fokus läggs på informationshantering. Erfarenhetsåterföring är det verktyg som används för att KM ska bli effektivt. Inom Lean Construction används PDCA för att uppnå Kaizen (Rampersad H.K, 1999). EN-ISO 9001: 2008 standarden kan ses som en grund till den utveckling PDCA skapar i företaget. ISO 9004:2009 kan ses som draghjälpen mot säkerställande av kvalitet mot en marknad i ständig förändring (Rampersad H.K, 1999).
Inom Lean Construction är delaktighet från ledningen viktigt, vilket även påvisas i KM där ledningen använder kunskap som styrverktyg. Inom både KM och senare forskning som fokuserar enbart på erfarenhetsåterföring har modeller för hantering av kunskap
Teoretiskt ramverk
utvecklats vilket även ISO 9000 serien hanterar och standardiserar. I figur 3 redovisas kopplingarna mellan teorier i rapporten i form av ett venndiagram. ISO är standarden som blir företagets kvalitetsmärkning medan PDCA, Lean och KM är metoder för att uppnå kvalitetsledning. Erfarenhetsåterföring står som den gemensamma nämnaren som knyter teorierna samman.
Figur 6, Koppling mellan teorier (författarnas egen bild)
Modell A förklarar hur erfarenhetsåterföring skapar kunskap som används för underhåll av processer. Modell B redovisar kopplingen mellan PDCA och Lean. Samtidigt som den är utvecklad för att inte motsäga ISO-9000 standarden.
4 Empiri
I detta kapitel redovisar författarna det empiriska material som rapporten bygger på. Empirin som behandlas är sammanställda svar av frågor från genomförda intervjuer och strukturering samt redovisning av litterära källor. Den kvalitativa intervjun består av sex deltagande personer som representerar företagen Integra, Kynningsrud och Strängbetong, från varje företag deltog två personer. Intervjuerna utfördes på plats.
4.1 Intervjuer
Vid erfarenhetsåterföring har lagring av information har en stor betydelse.Det framgår att dokumentering oftast sker. Detta görs i stor utsträckning vid slutet av projekten och förs in i pärmar, främst för att visa för kund men används sällan i senare skede. Användning sker nästan uteslutande vid uppdagande av fel. Det är oftast bara de som jobbat i det specifika projektet som vet vilka komponenter och byggdelar som finns tillgängliga som erfarenheter. De data som används är i så fall personligt bunden och andras erfarenheter nås inte på samma sätt. Det framkommer ur intervjuerna att problematik finns kring hur användning av erfarenhetsåterföring sker. Ett företag menade på att en god dokumentering finns om den bara används. Det spelar också stor roll om projektgruppen tidigare arbetat ihop eller om den är helt nykomponerad då de inte kan söka tidigare erfarenheter på den detaljeringsnivå som krävs. Vid nya konstellationer spelar engagemanget stor roll för att få ihop en fungerande grupp som kan dela kunskaper samt erfarenheter. Det framgår dessutom att dokumentation har en benägenhet att vara dagsfärsk, man stämmer av vad som gick bra eller dåligt och tar det inte vidare. En viktig aspekt kring erfarenhetsåterföring är förtroende, genom att dela information med andra aktörer kan ett utbyte åter ske tillbaka. Detta vid t.ex. slutskedet av ett projekt där en aktör får reda på information som funnits sedan ett tidigt skede och hade behövts i början av denna aktörs led för att göra bästa möjliga arbete. Viss skillnad uppstår dessutom mellan en intern- och extern projektör. Detta då det är enklare att gå in till interna projektörens kontor i samma byggnad på samma företag, än att ringa ett telefonsamtal till den externa projektören som eventuellt är okontaktbar vid det tillfället. Den återkoppling som sker är nästan enbart vid uppkomst av fel, då tvingas man återkoppla och tyvärr bara negativa erfarenheter. Genom att skaffa sig fabrikserfarenhet och fysiskt ha arbetat med produkter inom prefabricerade betongelement så kan enligt en informant nyttan med att involvera fler än bara sig själv ses. Återkopplingar ger heller inga direkta avkastningar, om de finns är de svårdefinierade vilket gör att de ibland väljs bort.
Erfarenhetsåterföring direkt från fabrik får sällan konsulter, istället går den via projektledaren vilket skapar ett mellanled där erfarenheter kan gå förlorade. Dialogen mellan produktion och projektering handlar mycket om vilken projektledarens personlighet är men även hur komplexa jobben upplevs vara. Förr upplevdes gränser mellan olika avdelningar och man vågade “knappt” prata med någon på andra sidan, men nu upplevs ett ökat samarbete. Kunskap mellan varandra på personnivå kan vara svårt att dela då det är så projektspecifikt, vilket gör att helheten kan vara svår att förklara och få med till nästa projektuppstart. Sitter dessutom projektörer i en projektgrupp i olika städer och jobbar med olika uppdragsansvariga kan vägen till slutprodukten se olika ut fast resultatet ska bli detsamma.
Empiri
Är alla involverade från start i projekteringsstadiet kan alla påverka och dela de erfarenheter som finns. Det framkommer också en vilja hos projektörer att kunna ta del av förslag som förenklar och förbättrar produktionen men även så att förslag blir mer ekonomiska. För organisationer som inte har så hårt styrda riktlinjer kring ritningsstandard är erfarenhetsåterföring viktigt.
Återkommande vid samtal med informanter är att de antingen har eller jobbar för att certifiera sig inom ISO 9000 serien. Det framgick att framstå orsaken var efterfrågan hos beställaren som avgjorde och att det inte fanns an men på sikt ser de ett behov av att ISO-certifiera sig. BBC-märkning förekom även hos ett företag som säkerställer att alla fabriker tillverkar likadana produkter. BBC står för betong, ballast och cementföreningen och säkerställer krav på den svenska marknaden (Svensk betong, 2015). Certifieringar som är riktade utåt mot kund gör även att externa kontrollanter följer upp företags kvalitetssystem.
4.2 Nyckelord från intervjuer
I intervju 1 är informanterna personer med god översikt av hela det prefabricerande företagen, marknadschef och driftchef. Informanter i intervju 2 är projekterande konsulter. Intervju 3 är utförd med personer nära produktionen, en arbetsledare och en driftschef.
4.2.1 Intervju 1
Frågor: Informant: Nyckelord:
1.) Hur ser projekteringen ut hos er? Tar ni in externa projektörer?
1 Vid kapacitetsbehov
2 Vi köper konsulttjänster vid
behov. 2.)Hur delar ni kunskap och
erfarenheter mellan projektörer, är det skillnad internt och externt?
1 Kreativitet i projektgruppen, ge
och ta. Skapa förtroende och engagemang i gruppen.
2 I möten, varierar hur ofta.
3.) Vad skulle motivera er att dela kunskap med externa projektörer?
1 Involvera alla aktörer. Ta in
montagledare tidigt i projekteringen.
2 Utgår
4.)Har ni ett ledningssystem för kvalitet om ja vilket?
1 Kvalitetskontroll före och efter
gjutprocess. ISO 9001.
5.) Upplever ni att lagrade dokument från ett projekt används i senare projekt?
1 Vi lagrar den dokumentationen
och samma dokumentation skickas till kund
2 Vi har ett dokumenteringssystem
som är bra om det används. Alla projekt har projektmappar som det går att söka i.
6.) Hur ofta upplevs att ni får bristfällig information från annan aktör?
1 Det finns ett ansvar att vi själva
söker kunskap
2 Involverade från start.
7.) Får externa och interna projektörer samma
erfarenhetsåtsåterföring? Om inte vad skiljer dem åt?
1 Lättare att ha den interna. Den
personliga kemin är väldigt viktig.
2 Erfarenhetsåterföring från fabrik
får sällan konsulter. 8.) Är de fel eller
kvalitetsbrister som upptäcks spårbara? 1 Kontrollschema. Där har vi 100 % spårbarhet. 2 Ja de är väldigt spårbara här på fabriken. 4.2.2 Intervju 2
Fråga: Informant: Nyckelord:
1. Används data från tidigare projekt som hjälpmedel vid uppstart av nya projekt?
1 Vi har digitala byggdelar.
2 Mest egna erfarenheter.
2. Har någon ansvaret att erfarenhetsåterföring sker i ett projekt?
1 Uppdragsansvarig.
Empiri
3. Hur lagras dokumentation för att bli erfarenheter och kunskap?
1 Det lagras i vanliga databaser i mappstruktur.
4. Används dagboksanteckningar i ett projekt för
erfarenhetsåterföring?
1 De handlar mer om skadefall.
2 De används för erfarenhetsåterföring i
skadefall. 5. Används kvalitetsdokument
som bevarats i tidigare projekt?
1 Dokument för skadefall används för att se om fel blir mer frekventa.
2 Egenkontroller och granskningar som
är en del i kvalitetsdokumenten. 6. Vilken typ av information
skulle ni vilja få tillbaka från produktionen? Varför?
1 Alla regelrätta fel men även förbättringsförslag. Vi måste vara aktiva
2 Förbättringar och förenklingar på
ritningar. 7. Hur delar ni kunskap mellan
varandra på personnivå? 1 Vi sitter i grupprum. Kontorsmöten.
2 På veckomötet. Projektspecifikt
8. Hur skaffar ni i organisationen
ny kunskap? 1 Viss information skapas tillsammans med en tillverkare (speciallösningar eller ny teknik).
2 Mycket eget ansvar. Man kan anmäla
sig till kurser.
4.2.3 Intervju 3
Fråga Informant Nyckelord:
1.) Vad anser du om ert
kvalitetsledningssystem? Vad är bättre? Vad är sämre?
1 Produkthandbok. Avvikelserapporter.
2 BBC som externt kontrollorgan.
Webbbaserat produktionssystem. Mer visualisering.
2.) Vad kännetecknar ett bra underlag för produktionen?
1 Att allt underlag finns på plats i tid. Har man god kontakt med sälj och montage blir resultatet bättre.
2 Att alla i projektet fått känslan för
vad projektet handlar om. 3.) Hur mycket tid läggs på
återkoppling till gamla projekt?
1 Vid lagmötena som sker varige dag delas erfarenheter. Både ros och ris.
2 Det är för lite, den är inte schematisk.
Återkoppling när något blir fel blivit bra, mest negativa saker. Svårt att definiera vilken avkastning som ges av återkoppling.
4.) Hur upplevs dialogen mellan
produktion och projektering? 1 Tät dialog.
2 Det är väldigt individbundet.
5.) Vilken kunskap ser ni saknas i projekteringen?
1 Förut var det mer gränser mellan de olika avdelningarna. Men jag upplever att samarbetet ökar.
2 Det vore bra om projektledare låg
mellan produktion och konstruktion som medlare men man vill hålla korta kommunikationsvägar. Arbetet in-house är enklare.
6.) Hur delas kunskap mellan de anställda i tillverkningen?
1 Upplärningsperiod, nya går med erfarna.
2 Mentorskap eller ett
handlerdarförfarande. Vi har ett kontrollorgan som ständigt gör kvalitetsmätningar.
7.) Sker någon genomgång av tidigare erfarenheter i
produktionen?
1 Möte mellan produktion, planering och labbet då han är
kvalitetsansvarig.
2 Möte med projektledare, konstruktör
och fabrik. Vi har märkt många fördelar med kontakt mellan konstruktion och fabrik innan ett projekt drar igång.
Empiri
8.) Är de fel och kvalitetsbrister som upptäcks spårbara?
1 Ja de kan spåras. De fel och brister som upptäcks tas upp på
morgonmötet. Kontakten med montage har blivit tätare, vi besöker varandra.
2 Ja det är spårbart.
4.3 Sammanfattning av insamlad empiri
Litteraturstudien har gett forskarna möjlighet att se hur branschen generellt nyttjar erfarenhetsåterföring. De data som framkommit ligger till grund för intervjufrågorna. Intervjuernas semistruktur har lett till att information kring företagens egna kvalitetssystem och deras syn på utvecklingspotentialen samt vilken attityd de har till erfarenhetsåterföring.
5 Analys och resultat
Med den insamlade empirin som underlag så har analyser genomförts för varje frågeställning. Kopplingen mot det teoretiska ramverket har beaktats. Frågeställningarna bemöts var för sig i ett eget avsnitt.
5.1 Vilka problem finns med erfarenhetsåterföringen av
kvalitetsbrister idag
Frågeställningen besvaras med en sammanfattning av resultat följd av författarnas egen analys.
5.1.1 Analys
Problemet är inte att samla in erfarenheter och kunskaper. Det största problemet handlar om hur all information ska tas till vara så den faktiskt blir till kunskap och därigenom erfarenheter. För att kunskap ska kunna räknas som erfarenheter behöver den också användas i praktiskt utförande annars blir det bara information (Beats, 2006). Problemet blir därför hur erfarenheter tas till vara. En stor mängd av erfarenheter är i dagsläget personbundna vilket gör att företagens erfarenhetsgrund styrs av vilka som är anställda. Detta är ett problem för den lärande organisationen. Alla delar av processen gynnas av att kunskap delas. De som blir informerade om en kunskap kan ses som mindre kompetenta än de som sprider kunskapen (V.Sambamurthy, Mani Subramani 2005) vilket inte driver utvecklingen av tyst kunskap i rätt riktning. En öppen attityd till lärande är därför en betydande komponent i förbättringen av erfarenhetsåterföringen. Att kunskap är konsultens handelsvara måste beaktas i problemet med erfarenhetsåterföring mellan företag. Det blir därför viktigt att lyfta fram de erfarenheter som i ett gemensamt projekt gynnar båda parter. Här finns en otrolig förbättringspotential vilket fallstudien visar på. Goda personliga kontakter visar sig ge stora fördelar i erfarenhetsåterföringen. Något som är bra så länge personerna i fråga stannar i organisationen. Genom att införa ett system som sprider tyst information behåller företagen den viktiga kunskapen. Det måste ske genom en inarbetad process. För den data som finns tillgänglig behövs också struktur vad gäller sökbarhet. Finns information men är svår att hitta så går erfarenheten därmed förlorad. Ständig förbättring är ett nyckelord inom denna teori och om erfarenheter tenderar att placeras i fack som inte används blir det här en motsägelse för teorins grundsten. Inom projektering och konstruktion används digitala byggdelar vilka innehåller information som används vid uppstart av nya projekt och blir en form av erfarenhetsåterföring. Det framgår även att ansvariga i projektet har direktiv utifrån företagets kvalitetsledningssystem att i slutet av ett projekt arbeta med erfarenhetsåterföring. Dessa direktiv bör hantera erfarenhetsåterföring vid starten på varje projekt.
5.1.2 Resultat
Dokumentation som görs under ett projekt för prefabricerade betongelement måste omarbetas så den blir hanterbar för användaren. Den delade kunskapen måste vara tänkt för sin mottagare för att kunna slå igenom som en erfarenhet för organisationen. Denna informationsinsamling tycker vi ska sammanställas i en gemensam databas som inte är projektspecifik.
Det som måste vidareutvecklas och följa med in i nya projekt är den tysta kunskapen som finns bland fabriksarbetare och montörer som dagligen hanterar de prefabricerade
Analys och resultat
betongelementen. Den insamlade kunskapen måste också börja användas vid uppstarten av projektet vilket inte görs i tillräckligt stor utsträckning.
5.2 Vilka teoretiska modeller och metoder används för
erfarenhetsåterföring?
Efter analys följer frågeställningens resultat.
5.2.1 Analys
Erfarenheter finns ofta samlade i projektdatabaser oftast i vanlig mappstruktur. Då dessa inte är sökbara fungerar inte denna metod som erfarenhetsåterföring för hela organisationen.
Den mest frekventa metoden för erfarenhetsåterföring i produktion och projektering är möten, veckomöten eller morgonmöten. Effektiviteten ligger i att man har möjlighet att dela tyst kunskap. Detta med förutsättning att mötesmiljön tillåter detta. Flera av informanterna påvisar vikten av att aktörer från hela processen är närvarar vid dessa möten, något som ofta är svårt att uppnå. Närmast kommer arbetsledning i fabrik då de under sina morgonmöten får erfarenhetsåterföring från händelser senare i produktionskedjan och själva rapporterar bakåt i produktionsledet.
Meiling, Sandberg och Johnsson (2013) visar i sin rapport “A study of a plan-do-check-act method used in less industrialized plan-do-check-activities: two cases from industrialized housebuilding” att PDCA lämpar sig för processer som till större del är industrialliserade. PDCA lämpar sig därför bra till erfarenhetsåterföring av prefabricerade betongelement då denna process är upprepande likt tillverkningsindustrin och det industriella träbyggandet.
ISO-9000 serien användes i ett av de studerade företagen. Den ses som en garanti mot kund, där företaget visar att de aktivt arbetar med kvalitetsledning. De företag som inte är certifierade arbetar med egna kvalitetsledningssystem liknande ISO-9000. Lean construction konceptet är väl förankrat i prefabriceringsindustrin. Ett av företagen har arbetat ut ett eget Leanbaserat produktionssystem.
5.2.2 Resultat
Under möten ska erfarenheter delas bakåt i produktionsledet, detta innebär att erfarenheterna i dessa möten helst genom arbetsledaren ska förmedlas till konstruktör. Inom projektering delas erfarenheter genom att man arbetar med öppna kontorslandskap med korta beslutsvägar. Mappstruktur används för att lagra erfarenheter, dessa blir person eller i bästa fall projektbundna.
5.3 Hur utformas en teoretisk modell för erfarenhetsåterföring
som kan förhindra kvalitetsbrister inom projektering i
praktiken?
Empirin från frågeställningen analyseras och resultatet visas i form av en modell för erfarenhetsåterföring i projektering av prefabricerade betongelement.
5.3.1 Analys
Beslutsvägarna blir onödigt långa då kunskap går från produktion av betongelement till projektledaren som i sin tur för den vidare till konstruktör. Detta gör att direktkontakten försvinner mellan fabriksarbetarna och konstruktör. Då erfarenheter handlar om att lära av varandra ska processer för detta vara ständigt återkommande.
Organisationen ska enligt ISO 9001 lära från fel och misstag, incidenter och framgångar samt säkerställa en verkningsfull kommunikation av viktig information. I standarden finns tydliga direktiv om hur dokumentation ska hanteras och vilken information som ska göras tillgänglig. I praktiken görs inte detta i den utsträckning som standarden säger och måste börja följas för en bättre kvalitet av de prefabricerade betongelementen. Både projekterings- och produktionsledet talar om att fler platsbesök skulle öka kvaliteten av prefabricerade betongelement. En förklaring till att detta inte sker är att det ofta råder tidsbrist. Det uppstår även diskussioner om vem som ska stå för den ekonomiska delen då båda anser att det gynnar den andra parten också. Fördelningen av ansvaret är heller inte bestämt vilket motarbetar platsbesök i fabrik. En annan hämmande effekt för erfarenhetsåterföring är ett “vi” och “dom” tänk mellan yrkesarbetare och tjänstemän.
Erfarenhetsåterföring ses ofta som något som ska göras i slutskedet av en process men vi menar att det viktigaste är att gå igenom erfarenheter i uppstarten av projektet och att erfarenheter samlas under hela produktionen samt monteringen av elementen. Stor vikt läggs vid detta i modellen. Så som andra modeller inom erfarenhetsåterföring (Shah, Shamail, och Akhtar 2015; P. Poutes Ruiz, B. Kamsu Fougen, B. Grabot 2014) läggs stor vikt vid att modellen ska vara ekonomisk, ge praktiska resultat samt integrera de existerande kvalitetsledningssystemen.
Då det industriella träbyggandet kommit en bra bit med erfarenhetsåterföring bör även industrier som tillverkar betongelement ta lärdom från dessa. En större samverkan mellan dessa industriella tillverkarna gör att man kan lära av varandra vilket skulle gynna branschen. Mer erfarenheterna ska visualiseras, vilket leder till större förståelse och att kunskapen kan bli delad erfarenhet (Meiling, J. Lundkvist, R, Magnusson, R. 2011). En generell modell som passar in på alla typer av betongelement kan då utformas för användning vid uppstart- och slutmöten.
Analys och resultat 5.3.2 Resultat
Här sammanvägs de parametrar som analyserats i andra modeller, litteraturstudie och det teoretiska ramverket. Detta resultat beskriver vilka parametrar som beaktas i en modell för erfarenhetsåterföring. Modellen nedan (figur 7) är ett resultat av de faktorer som måste tas med i en modell för erfarenhetsåterföring. I modellens steg integreras hela tiden lärande och informationsdelning. Modellen inbjuder till ett linjärt arbete med erfarenheter där de samlade erfarenheterna hela tiden matas in i organisationens databas, vilket med fördel inte görs projektspecifikt. För att undvika allt för mycket information är modellen utvecklad för att hantera en process åt gången. Modellen baseras på Demings förbättringsverktyg PDCA (Deming 1994).
Planera
Vid start av ett nytt projekt läggs stor vikt vid de erfarenheter som hämtats från tidigare projekt. Genomgång av tidigare data sker för att föra vidare sådant som gått bra medan tidigare misstag/fel ska förhindras. Samordning bör ske med alla inblandade parter som är med i processen för tillverkning av prefabricerade betongelement från arkitekt och konstruktör till fabriksarbetare och montörer. Genom hela projektet måste den tysta kunskapen delas, vilket ökar lagkänslan och förståelsen. En strukturerad hantering av den tysta kunskapen måste ske annars finns inga garantier för att den överförs, exempelvis som stående punkt vid morgonmöten.
Dagsläget måste fastställas så att projektet grundas på rätt information. Liknande projekt av prefabricerade betongelement kan med fördel presenteras för alla inblandade parter, på detta vis förhindras krav som annars skulle kunna hämma
