V7/meddelande 1992 e at?? seat Come ter nen ockra se rsäsv1.53 tet
fpsstefan sed st Rigg:;-&? ; 3 Tolgs n äg) strå ";> S s t sin SPS Z' S :* I) ser> . så&): s Egg Sx Provtagning av asfaltmaterial Safwat F. Said
v Väg 06/7 Trafik- Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping Institutet swedish Road and Traffic Research Institute * S-581 01 Linköping Sweden
ISSN 0347-5049
VTImeddel nde
559
_ 1992
Provtagning av asfaltmaterial
Safwat E Said
T' Statens väg- och trafikinstitut (VTI) ' 587 07 Linköping Swedish Roadand Traffic Research Institute 0 S-587 07 Linköping Sweden
Utgivare: Publikation: VTI MEDDELANDE 659 Utgivningsår Projektnummer.
(db
Pro 'ektnamn'1
*5
teranvändning av gammaltbeläggnings-Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 0 58101 Linköping material Författare: Uppdragsgivare:
Safwat F. Said Vägverket (VV)
Titel: _ ,
Provtagning av asfaltmatenal
Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max200 ord:
Återanvändning av beläggningsmaterial kräver kännedom om materialets sammansättning. Av naturliga skäl har gamla beläggningsmaten'al stor variation i sammansättning m a p komkurva och bindemedelshalt. Dagens provtagningsmetoder är anpassade till ny produktion och är ej lämpliga vid tillämpning på gamla beläggningsmaterial. Antalet nödvändiga prov vid bestämning av en parameter t ex bindemedelshalt beror på spridning i mätresultaten och den önskade sannolikhetsnivärL
I detta arbete presenteras törfarandesättet vid provtagning från beñntliga vägar och ur upplag har
presenterats i detta arbete, så att man kan handskas med de stora variationema i gamla beläggningar. Metoden är inriktad mot provtagning vid återanvändning av asfaltmaterial, men kan också användas i andra sammanhang, tex vid kvalitetskontroll.
Nyckelord:
Publisher: Publication: VTI NIEDDEL E 659 Published: Project code:
1992 42361-6
and _ Project:
'liañicñesearchlnstrtute
Recyclingofold pavement material
Swedish Road and Traffic Research Institute 0 8-581 01 Linköping Sweden
Author: Sponsor:
Safwat F. Said Swedish National Road Administration .
Title:
Sampling of asphalt material
Abstract (ba ckground,aims, methods, results) max 200 words:
The recycling of pavement materials demands knowledge ofthe composition ofthe material. For natural reasons old pavement materials have great variations in composition regarding grading curve and binder content
Present sampling methods are adjusted to new production and are not suitable for old pavement materials. The number of necessary specimens fordetermination of a parameter e.g. binder content are depending on the variation in the testing results and the required probability level.
In this work the procedure ofthe sampling from existing roads and stockpiles is presented, to make it easier to handle the great variations inold bitumen surfacings. The method is directed to sampling when recycling of asphalt materials, but it can also be used in other connections e.g. during quality control.
IKeywords:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING I SUMMARY II 1. INLEDNING 1 2. SYFTE 1 3. PROVTAGNINGSMETODIK 1
3.1 Hur stort ska ett prov vara? 2
3.2 Var ska proven tas? 7
3.2.1 Provtagning från befintlig väg 8
3.2.2 Provtagning ur upplag 9
4. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 10 5. REFERENSER 11
Bilaga 1: Slumpteknik vid val av provtagningsplats
Provtagning av asfaltmaterial
Safwat F. Said
Statens väg- och trafikinstitut (VTI)
581 01 LINKÖPING
EHMEMWTIITNING
Vägbyggnadsmaterial har relativt stor variation i
sammansätt-ning, speciellt hos prover från gamla beläggningsmassor. Detta är ett problem vid bestämning av asfaltmaterialets funktion i
vägen. Problemet är ännu större vid återanvändning av
asfalt-massor, eftersom gamla beläggningar ofta består av flera olika skikt och material från upplag kan härstamma från olika vägar. Återanvändning av massor kräver kännedom om sammansättningen för vidare proportionering. Med avseende på den stora variationen i gamla massor behöver man antagligen större provmängd (antal prov) än vid nyproducerad massa för bestämning av sammansätt-ningen och egenskaperna hos ingående komponenter. Statistiska undersökningar behöver man för att kunna bestämma hur stor prov-mängd som behövs för analys av sammansättning och andra egenska-per och var någonstans proven ska tas för att analysresultaten
ska ge rätt bild av innehållet.
I den här undersökningen presenteras en metod för beräkning av provmängd. Metoden kan tillämpas på gamla beläggningsmassor. Resultatet för beräkning av provmängd bedöms realistiskt. Slump-teknik har rekommenderats för lokalisering av provplatser med ett illustrationsexempel för praktisk användning.
II
Sampling of asphalt material Safwat F. Said
Swedish Road and Traffic Research Institute 8-581 01 Linköping
SUMMARY
Road building materials have rather great variations in compo-sition, especially samples from old pavement materials. This is a problem when determine the function of the asphalt materials in the road. The problem is even greater when recycling the bi-tumen, while old pavements often consist of different layers, and materials from stockpiles can originate from different
roads.
Recycling of bituminous mixtures demands knowledge of the com-position for further proportioning. Regarding the great va-riation in in-situ pavement materials a larger amount of samples are propably needed than when producing new pavement materials for determine the composition and the property of included com-ponents. Statistical surveys are needed for to answer how large amount of samples are necessary for to analyse the composition and other properties, and where the samples should be taken for to give the analysis results the right picture of the contents. In this survey a method for calculating the amount of samples is presented. The method is applicable to pavement materials. The result when calculating the amount of samples is judged realis-tically. Randomly selected samplinglocations have been
recom-mended.
1. INLEDNING
Vid uttagning av prov från en mängd (exempelvis material) vill
man bestämma ingående beståndsdelar och variationen i mängden. Vid provtagning är målet att ett visst antal prov ska vara rep-resentativa för hela mängden med en viss sannolikhet. Homogeni-teten i materialet är avgörande för bestämning av antalet prov vid undersökning av en parameter.
Användning av ett material i vägbyggnad kräver kännedom om ma-terialets sammansättning. Detta är ett högaktuellt problem
exem-pelvis vid återanvändning av gamla beläggningsmaterial i
väg-överbyggnader. Gammalt beläggningsmaterial består av stenagg-regat och bituminösa bindemedel. Variationerna i sammansätt-ningen hos gamla beläggningar kan vara stora. Upplagsmaterialet kan härstamma från olika väglager och vägar. Vid uttagning av prov från ett upplag eller en beläggning vill man bestämma in-gående beståndsdelar för att kunna proportionera den nya mas-san. Uppskattningen av variationen hos den gamla beläggningen är också viktig för att kunna förutsäga egenskaperna hos den får-diga massan.
2. SYFTE
Målsättningen med detta arbete är att utveckla en metodik vid provtagning från befintliga vägar och ur upplag.
Statistiska metoder är nödvändiga för bestämning av erforderligt antal prov och för att kunna handskas med variationerna i gamla beläggningsmassor.
3. PROVTAGNINGSMETODIK
Förutom, de naturliga variationerna i en asfaltbeläggning kan vissa speciella förhållanden bidra till ökade variationer i sam-mansättningen hos en beläggning. En asfaltbeläggning kan bestå
av flera olika lager av asfaltmaterial. Det är inte ovanligt med upp till fem olika lager i en beläggning. Dessa lager är ofta
utlagda vid olika tidpunkter. Bitumen åldras i olika grad
be-roende på beläggningstyp och var i vägkroppen det befinner sig.
Det är vidare vanligt med variationer i sidled t ex på grund av
reparationer i hjulspår. I upplag kan variationerna vara ännu
större, eftersom materialet i detta fall kan komma från olika
vägar. Ibland kan det vara bättre eftersom.man kanske fått en viss omblandning i upplaget.
Provtagningsresultatet ska vara representativt för hela upplaget
eller vägavsnittet. Följande frågor är väsentliga att försöka
besvara: (1) Hur stor skall en provmängd vara?, och (2) Var ska
proven tas?
3.1 Hur stort skall ett prov vara?
På grund av den stora variationen måste man ta tillräckligt an-* tal prov. Statistiska metoder, såsom ASTM E122 (1988) kan använ-das för beräkning av erforderlig antal prov (provmängd), vid undersökning av sammansättning. Standardavvikelser (som är ett
mått på spridningen hos mätvärdena) för de olika parametrarna i
fråga, t ex bindemedelshalt, måste vara kända för att kunna be-räkna antalet nödvändiga prov. Formel för beräkning av antalet analysprov är följande:
n = [(3 s)/E]2 . . . ..(1). n = antal prov
= uppskattad standardavvikelse
E = det fel som man med en viss (t ex 95%) sannolikhet inte vill överskrida.
Tillåtet fel (E) beskriver den önskade precisionen vid mätning av en parameter, ju mindre tillåtet fel desto större är
preci-sionen. Om parameterns standardavvikelse saknas, vilket normalt är fallet, kan den skattas från liknande undersökningar eller
erfarenhetsmässigt (Blom-1980, ASTM-E122).
I vårt fall är det standardavvikelserna hos
kornstorleksfördel-ning, bindemedelshalt och bindemedelsegenskaper som i första
hand är intressanta.
I detta arbete har skattning av standardavvikelser för några
parametrar gjorts från svenska undersökningar (Wågberg-1988,
Ulmgren-l982, Jacobson och Johansson-1989).
Wågberg (1988) har studerat återanvändning av asfaltmaterial från en vägsträcka på fem kilometer. Beläggningskonstruktionen bestod av flera lager. Den totala tjockleken var i genomsnitt elva centimeter, och den äldsta beläggningen var utlagd 1948. Arbetet omfattade tillverkning och utläggning av 5000 ton as-faltgrus, typ AG25. Av detta var 70 procent (3500 ton) fräst beläggningsmaterial.
Wågberg undersökte sex prov med avseende på sammansättning och
sex prov med avseende på bindemedlets konsistens. Analysresultat med standardavvikelser finns i tabell 1.
K-värdet är ett numeriskt uttryck på kornfördelning hos stenma-terialet. Kornkurvans täthet ökar med ökat K-värde och tvärtom.
K-värdet beräknas enligt följande formel (Wågberg, 1979):
K = (Y0,074 + Y2,0 + Y4,0 + Yx)/4
Yolo74 = passerande stenmaterialmängd på sikt 0,074 mm YZ,0 = passerande stenmaterialmängd på sikt 2,0 mm Y4,O = passerande stenmaterialmängd på sikt 4,0 mm
Yx =passerande stenmaterialmängd näst största sikt, med hänsyn till stenmax.
VT I M E D D E L A N D E 65 9
Tabell 1. Sammanfattning av analysresultat framställd från litteraturen.
J 0 J
väg 1107
Wågberg
[1988]
'1989]väg 353 BorrprovUlmgren [1982]Fräst massaParameter n x 8 n x 5 n X 8
Bit.halt (vikt-%)
6
4.7 0.5
5 2.5 0.4 3
LD 5.85 .074 mm 2 mm 4 mm 8 mm 11.3 mm 16 mm Passerande mängd, I I I | F O G ) C D I -O L D (I) N ln k a D L D M H N 0 0 O N k a D(vikt-%)
m ñ' d ' k O ñ O O H N N N LO LD 63 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 k a D k O k a O 9.8 45 61 78 91 K-värde 6 51.6Pen. 25 C (1/lOmm)
6
156
99
-
-
_
_
Visk. 60 c (NS/m2) 6 238
194
_
_
_
_
Mjukpunkt K O R - - - _ _ _ _Provtagningsresultat från ett par projekt kring återanvändning av oljegrus har rapporterats av Jacobson och Johansson (1989). Från väg 1107 hade cirka 1500 ton fräst oljegrus lagrats i lag och uppblandats med cirka 600 ton oljegrus från gammalt
upp-lag. I ett annat projekt, där materialet var från väg 353, togs
prov för bestämning av sammansättning. Upplaget innehöll ca 9000 ton fräst oljegrus. Standardavvikelser för bindemedelshalt och fillerhalt finns angivna i tabell 1.
Ulmgren (1982) har studerat återanvändning av kallfrästa
asfalt-massor med inblandning av nytt stenmaterial. Försöken från 1981 har omfattad kallfräsning av cirka 8400 kvadratmeter (ca 420 ton). Fräsningen berörde endast det övre slitlagret som var ut-lagt 1974. Sammanfattning av analysresultat finns i tabell 1.
Konsistensen hos det återvunna bindemedlet kan karaktäriseras på
olika sätt. Asfaltinstitutet (1986) bestämmer viskositet vid 60°C i sin proportioneringsmetod. Kallas (1984) har rapporterat penetration vid 25°C, viskositet vid 60°C och vid 135°C. Fede-rala vägmyndigheter i USA (1987) bestämmer penetration vid 25°C och dess viskositet vid 60°C hos det återvunna bitumenet. Wågberg (1988) har undersökt penetration vid 25°C och viskositet vid 60°C. Resultaten visar stor spridning. Se tabell 1. Förfat-taren konstaterar förekomst av bitumenlösning i bindemedlet. Ulmgren (1982) har bestämt penetration och mjukpunkt hos det återvunna bindemedlet. Resultaten, som finns i tabell 1, visar
relativt låg spridning.
Resultaten från dessa undersökningar är få och i det ena fallet är osäkerheten stor i resultatet. Även utländska erfarenheter visar stor spridning vid bestämning av konsistensen hos
åter-vunnet bindemedel (Kallas, 1984). Därför har beräkning av
an-talet erforderliga prover ej utförts med hänsyn till bindeme-delstyp.
Provresultaten, med hänsyn till standardavvikelser för olika
provförsök, är presenterade i tabell 1. Provtagningen vid dessa
be-fintlig beläggning (Ulmgren). I två försök har man tagit prov vid kallfräsning. Det ena bestod av flera slitlager (Wågberg)
och det andra försöket bestod av ett slitlager (Ulmgren). Det
finns också två försök med prov tagna från upplag. Det ena
upp-laget bestod enbart av material från samma väg (J 0 J, väg 353), medan det andra upplaget hade material från två olika ursprung
(J 0 J, väg 1107).
När man har flera värden på standardavvikelse för samma parame-ter, beräknas medelvärde för standardavvikelser (Blom, 1980 och ASTM E122-1988).
Ovannämnda provförsök omfattar de förekommande problemen i prak-tiken. Det är få försök med avseende på statistiska analyser. Därför har den största standardavvikelsen för varje parameter valts, i stället för medelstandardavvikelse, för beräkning av antalet nödvändiga prov. Vid val av standardavvikelse har inte heller hänsyn tagits till, om prov är taget vid fräsning av
be-fintlig väg eller från upplag.
Tabell 2 visar antalet nödvändiga prov vid undersökning av sam-mansättning hos den gamla beläggningen beräknad med formel 1. Antalet prov är beräknade med den största standardavvikelsen hos varje parameter oberoende av provtagningsprocedur eller massa-typ. Det tillåtna felet (E) i tabell 2 är lika med den högsta
tillåtna avvikelsen från arbetsreceptet för bindemedelshalten
och siktningskurvan, specificerade i BYA (1986) vid provtagning bakom läggare hos tillverkade asfaltmassor.
Man konstaterar från tabell 2 att det är tillräckligt med nio
provkroppar för analys av sammansättning hos beläggningar, obe-roende om de kommer från befintlig beläggning, ur upplag eller vid fräsning.
Tabell 2 Erforderligt antal prov vid undersökning av samman-sättning hos asfaltmassor.
Parameter Stand.avvik. E Ant. prov
Bindemedelshalt 0,5 0,5 9 (vikt-*H 0,074 mm 1,5 3 3 Passerande 2 mm 5,0 5 9 mängd 4 mm 5,8 6 9 (vikt-%) 8 mm 3,1 7 2 K-värde 2,7 7* 2
* antaget värde, se referens Wågberg, 1979.
Beräkning av erforderligt antal prov för karaktärisering av
bin-demedelstyp har ej utförts i detta arbete på grund av för få
data.
En svårighet är att bestämma det tillåtna felet hos olika
para-metrar (t ex viskositet) vid provtagningen. I BYA saknas sådana specifikationer, motsvarande tillåtna avvikelser för bindeme-delshalt och siktningskurva, för egenskaper hos bindemedelstyp. Dessutom är tillgången begränsad på provresultat vid karaktäri-sering av bindemedelstyp. Det är angeläget att samla på data vid karaktärisering av återvunnet bitumen för utveckling av en sådan
metod.
3.2 var ska proven tas?
Provplatserna måste lokaliseras så att man fångar in den
verk-liga variationen i materialet. I detta avsnitt beskrivs
tillvä-gagångssättet vid provtagning i fält och från upplag, metoderna är huvudsakligen hämtade från litteraturen (FHWA-1987,
Kallas-1984, AI-1986, MBB 18-87).
3.2.1 Provtagning från befintlig väg
Man bör beakta vid provtagning från befintlig väg om en belägg-ning ska fräsas eller brytas upp för återanvändning till ett annat ändamål, t ex vid återanvändning av asfaltmaterial. Det är nämligen så att kornkurvorna för massor från befintlig väg kom-mer att ändras efter uppbrytning eller uppfräsning (Ulmgren,
1982). Det är dock i många fall nödvändigt att ta prover från
befintlig väg för planering eller vid val mellan alternativa
åtgärder. Följande procedur bör följas:
1. Undersök tillgänglig dokumentation om vägens uppbyggnad och tidigare underhållsåtgärder. Sortera (om möjligt) vägens upp-byggnad till enheter (sträckor) som har likadartade sammansätt-ningar. Ta hänsyn till konstruktionen hos beläggningsobjektet. 2. Dela upp varje uppbyggnadsenhet (sträcka) till delsträckor motsvarande cirka 1500 ton eller en till två dagars arbete.
3. Ta upp mdnst nio prov, totalt ca 12 kg, från varje delsträcka
för analys av sammansättning och bitumenegenskaper. Slumpteknik
bör användas (se bilaga A), för lokalisering av borrkärnornas
plats i provtagningsytan. Slumpteknik är nödvändigt för att på
ett tillfredsställande sätt kunna bestämma massans sammansätt-ning.
4. Extrahera bindemedlet från borrkärnor (t ex enligt MBB 5-74
metoden) och återvinn sedan bindemedlet (t ex enligt rotovapor
(Huet, 1988 eller ASTM D 185679). Proverna analyseras med
av-seende på stenmaterialets kornstorleksfördelning, bindemedels-halt och typ. För att bestämma bindemedelstyp rekommenderas pe-netrationstest vid 25°C och viskositet vid 60°C och 135°C. Det
behövs cirka 250 g bindemedel för ovannämnda test. Om den
åter-vunna bindemedelsmängden är mindre än 250 g, öka antalet borrade kärnor.
3.2.2 Provtagning ur upplag
Vid lagring av gammalt asfaltmaterial bör upplag av materialet
sorteras efter ursprung och sammansättning så gott det går.
Denna uppdelning vid lagring av gammalt material förenklar provtagning och därefter återanvändning av asfaltmaterialet. Ifall upplaget innehåller material med mycket varierande sam-mansättning bör återanvändningen av detta material undvikas eller behandlas separat, annars måste materialet blandas ihop innan provtagningen. Provtagning utförs enligt följande:
1. Sortera upplaget i sektioner enligt materialets sammansätt-ning och ursprung med hjälp av tillgänglig dokumentation,
infor-mation och erfarenhet.
2. Sektionerna delas upp till block med Cirka 1500 ton per block. Rutnät kan användas med cirka 12 till 16 rutor på varje
sektion. En ruta motsvarar ett block.
3. Ta ut 9 provmängder, totalt cirka 12 kg, från varje block
en-ligt slumpmässig procedur (se bilaga A). Analys av sammansätt-ning och bindemedelstyp genomförs.
4. Extrahera bindemedlet från provmängden (t ex enligt MBB 5-74 metoden) och återvinn sedan bindemedlet (t ex enligt rotovapor
(Huet, 1988 eller ASTM D1856-79). Proverna analyseras med
av-seende på stenmaterialets kornstorleksfördelning, bindemedels-halt och typ. För att bestämma bindemedelstyp rekommenderas pe-netrationstest vid 25°C och viskositet vid 60°C och 135°C. Det behövs cirka 250 g bindemedel för ovannämnda test. Om den åter-vunna bindemedelsmängden är mindre än 250 g, öka mängden av provmaterialet.
10
4. DISKUSSION OCH SLUTSATSER
Undersökning av ett fåtal prov vid bestämning av en variabel kan leda till felbedömning av sammansättningen, vilken kan vara av-görande för ett beslut. Spridningen i mätresultaten, uttryckt i standardavvikelser hos olika parametrar, är väsentlig för beräk-ning av antalet nödvändiga prov med en viss sannolikhet. Gene-rella standardavvikelser för variabler, t ex bindemedelshalt, bör beräknas som medelvärde på standardavvikelser från relativt
många objekt. Denna undersökning baseras endast på mätdata från
fem objekt, varför den största standardavvikelsen, hos varje
variabel, har använts i stället för medelvärde på
standardavvi-kelser vid beräkning av antalet prov. Vid val av den största standardavvikelsen, hos varje variabel, har hänsyn varken tagits till beläggningens massatyp eller om det har varit resultat på prov från fräsmassa, borrkärnor, eller från upplag.
I detta arbete har bl a behandlats provtagning ur upplag som består enbart av ett väglager (samma ursprung). I verkligheten kan förekomma upplag med flera skikt, där varje skikt kan
här-stamma från olika vägar. Det vore intressant att ha en
provtag-ningsprocedur som även tar hänsyn till flerskiktsupplag.
För att vara praktisk och även med hänsyn till beskrivning i BYA (1984) och MBB18 (1987) har beläggningsobjekt indelats i prov-tagningsytor (delsträckor). Detta innebär att material från var-je provtagningsyta behandlas separat, exempelvis vid blandning i asfaltverk. Detta kan dock vara opraktiskt vid tillverkning av asfaltmassa och därför bör man använda statistiska metoder för
att bedöma om man kan blanda material från olika vägsträckor
eller upplag vid användning på nytt utan någon väsentlig ändring i sammansättningen hos den nya massan.
Denna provtagningsmetodik kan betraktas som tentativ. Det finns behov av ytterligare utveckling, men först efter beprövning av
metodiken vid några objekt.
11
5. REFERENSER
American Society for Testing and Materials, ASTM D1856-79, Reco-very of Asphalt from Solution by Abson Method. 1979.
American Society for Testing and Materials, ASTM E122-79. Choice of Sample size to Estimate the Average Quality of a Lot or
Pro-cess. ASTM Standards on Precision and Bias for Various
applica-tions, 1988.
Blom, G. Sannolikhetsteori och Statistikteori med tillämpningar. Studentlitteratur, Lund 1980.
Byggnadstekniska föreskrifter och allmänna råd, Vägverket, 1984. Federal Highway Administration. Pavement Recycling Guidelines
for Local Government, 1987.
Föreningen för Bituminösa Beläggningar. Bestämning av binde-medelshalt genom extraktion i filtercentrifug. MBB 5-74, 1974. Föreningen för Bitwminösa Beläggningar. Uttagning av prov ur
beläggning för bestämning av hålrumshalt, MBB 18-87, 1987.
Huet, J. Recovery method with rotary evaporator of the soluble binder from bituminous mixes: interlaboratory test comparisons
and test procedure recommendation. Materials and Structures,
Vol. 21, No. 122, March 1988.
Jacobson, T. och Johansson, L. Kall återanvändning av bituminösa material provverksamhet 1983-88. VTI Notat V115, 1989.
Kallas, B.F. Flexible Pavement Mixture Design Using Reclaimed Asphalt Concrete. The Asphalt Institute, Research Report No
84-2.
The Asphalt Institute. Asphalt Hot-Mix Recyling. MS-20, Second
12
Ulmgren, N. Återanvändning av kallfrästa beläggningsmassor. Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, Rapport 32, Stockholm, 1982.
Wågberg, L-G. Separation i asfaltmassor. Statens väg- och tra-fikinstitut, VTI Meddelande 160, 1979.
Wågberg, L-G. Varm återanvändning av asfalt. Statens väg- och
trafikinstitut, VTI Meddelande 531, 1988.
Bila a 1 Sid (6)
Slumpteknik vid val av provtagningsplats
Denna provtagningsprocedur är huvudsakligen gjord enligt rekom-mendationer från MBB 18 (1987), Kallas (1984) ASTM D3665 (1987),
och BYA (1984).
1. Provtagning från befintlig väg (figur A-l)
1.1 Beläggningsobjekt skall indelas i delsträckor mot-svarande cirka 1500 ton.
1.2 Använd den slumptalstabell i tabell A-l, vars nummer överensstämmer med provtagningsdatum, för den första delsträckan.
1.3 Den valda slumptalstabellen används för lokalisering av borrkärnornas plats i delsträckan. Läs av det första talet i tabellen = c och andra talet = d.
1.4 Multiplicera delsträckans längd (L) med (c/lOO).
Pro-dukten (1) är avståndet från delsträckans början till borrplatsen för första borrprov.
1 = (c/100) x L. Se figur A-l.
1.5 För att beräkna borrplatsens läge med hänsyn till
bredden, multipliceras delsträckans bredd (B) med
(d/lOO).
Produkten (b) är avståndet från vägsträckans kant till borrplatsen för första borrprov.
b = (d/lOO) B
1.6 För att lokalisera den andra borrplatsens läge, läs av talen i samma tabell i den ordning de kommer.
Upp-repa detta tillvägagångssätt för att utse resten av
borrplatser.
1.7 För lokalisering av borrplatserna i den andra del-sträckan används slumptalstabell nr 5 och sedan samma procedur i § l.3-l.6. Denna metodik upprepas för efterföljande delsträckor.
Bilaga 1 Sid 2(6)
Exempel
Ett beläggningsobjekt på 10 km lång, 3,5 m bred och
30 mm djup.
10000 x 3,5 x 0,03 = 1050 m3
1 m3 beläggnignsmaterial väger ca 2,5 ton 1050 X 2,5
= 2625 ton totala mängden är mycket större än 1500
ton. Objektet delas upp till två delsträckor på 5 km
vardera.
Provtagningsdatum: 4 april 1990
Bredden (B) - 3,5 m
Längden (L) 5000 m
4 april ger slumptalstabell nr 4 för delsträcka nr 1.
U. ) U. ) 26 (33/100) X 5000 = 1650 m (26/100) x 3,5 = 0,9 m C Y P -' 0 . 0 II II II II
Första provets borrpunkt ligger 1650 m från provtagningsytans
början och 0,9 m från provtagningsytans kant
För borrprov nr 2 gäller:
16 80 c d
För delsträcka nr 2 används slumptalstabell nr 5. För första borrprov nr 1 från delsträcka nr 2 gäller:
60 11 c d
Upprepa detta tillvägagångssätt för att utse resten av prov-punkten
2. Provtagning ur upplag (figur A-2) 2.1 Dela upp upplagets sektioner i block.
2.2 Använd slumptalstabell i tabell A-l, vars nummer överensstämmer med provtagningsdatum.
2.3 Den valda slumptabellen används för lokalisering av provtagningsplatser i blocket. Läs om det första talet i tabellen = c och andra talet = d.
2.4 Multiplicera blockets längd (L) med c/100). Produkten (1) är avståndet från i förväg bestämd punkt (t.ex. ett hörn i blocket) till provtagningspunkten i längd-riktning
1 = (c/100 K L
2.5 Multiplicera blockets bredd (B) med (d/lOO). Produk-ten (b) är avståndet från blockets kant till
prov-tagningspunkten i breddriktning.
2.6 För att lokalisera den andras provtagningsläge läs av talen i samma tabell i den ordning de kommer. Upprepa
detta tillvägagångssätt för att utse resten av
BHagal Sid 4(6)
A
L
b
+4
XT
2
V
!_
4. iFig. A-1
Provtagning från befint1ig väg
B
/Sektion 1
I/
:
L
bI.1 : bl.2
SektionZ
i
.. _. _ .J _ _ _
.
:
bl. 3 : bl. 4
Sektion3
I
I
I
I
Fig. A-Z Provtagning UT Upp1ag
03 97 16 '12
