TILLVARATAGANDE OCH ÅTERANVÄNDNING AV TRÄBYGGNADSMATERIAL

Maxine Rymell Högskolan i Gävle - HiG Design och Träteknik

Kandidatexamen, C-uppsats, 15 hp Träteknik

Examensarbete inom träteknik, 15 hp Akademin för teknik och miljö

Ola Norrman Eriksson, Universitetslektor Peter Norberg, Universitetslektor Vårterminen 2011

FörFattare: Högskola: Utbildningsprogram: nivå:

HUvUdämne: kUrs: akademi: Handledare: examinator: år:

TILLVARATAGANDE OCH ÅTERANVÄNDNING AV TRÄBYGGNADSMATERIAL

Tjänstedesign för återbruk inom byggsektorn

Design och träteknik är en kombinerad design- och teknikutbildning. Utbildningen är treårig och leder till en filosofie kandidatexamen inom ämnena Design och formgivning eller Träteknik.

Under den sista terminen genomförs ett examens- arbete där studenterna ska visa att de behärskar så- väl vetenskaplig metodik som designmetodik för att genomföra en undersökningsuppgift eller ett utveck- lingsarbete och att de kan tillämpa tidigare förvär- vade kunskaper till att självständigt behandla och genomföra en vald uppgift så att resultatet har ett vetenskapligt, tekniskt eller konstnärligt nyhetsvärde.

d

t

The purpose of this Bachelor degree project is to de- sign different types of services that can increase the amount of re-used timber within the building sector and by that means improve their environmental ef- forts. By examining how the sectors environmental work concerning recycling and re-using timber as a building material is getting on at present, conclusions have been drawn about what further could be done for improvement.

The project has shown that there is a scarcity of information and statistics within the sector, but that there are efforts in progress to change this. Ques- tionnaires have been sent to a number of companies working with demolition and utilizing re-usable mate- rials in order to find out what kind of problems there are within the trade. Unfortunately the survey gave insufficient result due to the low reply frequency.

It is obvious that active environmental work within the building sector is important and the knowledge acquired while working with the project has led to the design of three suggestions for services regarded as being of interest for improving the negative environ- mental impact caused by the sector:

Suggestion 1 – Sale of construction parts prior to the demolition of a building

Suggestion 2 – Re-utilization circulation when manu- facturing buildings

Suggestion 3 – Education in relation to the purchase of houses

The positive and negative qualities of the suggestions have been examined with SWOT-analysis and further adaptions and the results have been interpreted. The comparison has been based on the customer´s, the manufacturer´s and the seller´s and society´s point of view. However the suggestions have not been put to the test in practice. All three service suggestions have proven interesting for further projects. Help and knowledge from different companies and per- sons involved in the sector who are affected by the drafted suggestions is necessary. As a consequence of the bounds of this project this has not been pos- sible yet.

This project demonstrates three suggestions which could contribute to a reduction of the negative

a

environmental impact caused by the building sector.

Hopefully this project will lead to at least one of the suggestions having an impact in the near future.

s

Detta examensarbete syftar till att ta fram förslag på tjänster som kan öka byggsektorns återanvänd- ning av trä och därigenom förbättra dess miljöarbete.

Genom att undersöka hur sektorns miljöarbete med återvinning och återbruk ser ut idag har slutsatser om vad som ytterligare skulle kunna göras för att förbätt- ra den dragits.

Arbetet har visat att det råder brist på informa- tion och statistik inom sektorn men att ett arbete för att ändra på detta pågår. Enkätundersökningar har skickats ut till företag som arbetar med rivning och tillvaratagande av återbruksmaterial för att ta reda på vilka problem som råder inom branschen. Resulta- tet av enkäterna gav tyvärr ett bristfälligt resultat då svarsfrekvensen var låg.

Det är tydligt att ett aktivt miljöarbete inom sek- torn är viktigt och genom den kunskap som förvär- vats har tre tjänsteförslag utformats som anses vara aktuella för att förbättra sektorns negativa miljöpå- verkan:

Förslag 1 - Försäljning av byggdelar redan innan byggnaden rivs

Förslag 2 - Återbrukskretslopp vid tillverkning av byggnad

Förslag 3 - Utbildning i samband med köp av hus Förslagens positiva och negativa egenskaper har ge- nom SWOT-analys och vidare bearbetning jämförts och resultaten har tolkats. Jämförelsen har baserats på kundens, tillverkarens och säljarens samt samhäl- lets utgångspunkt. Dock har förslagen inte prövats i praktiken. Tjänsteförslagen har visat sig vara intres- santa för ytterligare arbete som behöver utföras med hjälp av kunskap från de aktörer inom sektorn som berörs av de formulerade förslagen. Inom ramarna för detta arbete har inte detta kunnat utföras.

Detta arbete påvisar tre förslag som skulle kunna bidra till att minska den negativa miljöpåverkan som sker inom sektorn. Förhoppningsvis kommer detta leda till att något av förslagen får genomslag framöver.

i

10

Bakgrund . . . 10

Syfte . . . 10

Frågeställningar . . . 10

Målgrupp . . . 10

m

11

Avgränsningar . . . 11

o

11

Varför byggavfall är ett problem . . . 11

Definitioner av begrepp . . . 13

Avfallshierarkin . . . 13

Avfall som upphör att vara avfall . . . 14

b

14 m

16

Pågående arbete för en mer miljöinriktad byggsektor. . . 16

Av byggsektorn berörda miljökvalitetsmål i Sverige . . . 17

Byggsektorns miljöpåverkan på skogen . . . 18

r

19

Kretsloppsanpassad rivning och byggnation . . . 20

e

23 U

23

Tjänstedesign . . . 23

Tjänstedesign för återbruk inom byggsektorn . . . 23

Förslag 1 – Försäljning av byggdelar redan innan byggnaden rivs . . . 24

Förslag 2 – Återbrukskretslopp vid tillverkning av byggnad . . . 25

Förslag 3 – Utbildning i samband med köp av hus . . . 26

a

27

d

31

Befintligt miljöarbete . . . 31

Problem gällande nulägesanalys . . . 31

Förslag gällande tjänstedesign . . . 32

SWOT . . . 32

Metod. . . 34

Vidareutveckling av arbetet. . . 34

i

s

35

k

36

b

38

Bakgrund

I Sverige behöver återvinningen samt återanvänd- ningen av bygg- och rivningsavfall öka. Samtidigt skulle det vara bra ur miljöhänseende om produktio- nen av sådant material skulle minska då uttaget tär på våra naturliga resurser. Under examensarbetets gång är jag intresserad av att arbeta med att ta reda på vilka nya möjligheter det finns att återanvända trämaterial i byggnader och hur detta återbruksvirke kan använ- das i framtiden. En utredning av möjligheter att i Sverige ta tillvara det virke och material som redan finns, detta för att begränsa den negativa miljöpåver- kan som sker vid avverkning av fler träd.

Det finns friskt, inbyggt material i trähus som inte längre används och som genom återbruk skulle kunna minska den negativa miljöpålastningen. Då det finns ett EU-krav på att återvinning och återanvändning av bygg- och rivningsavfall ska uppgå till 70 viktprocent till år 2020 tycks det föreligga ett behov av att få mer kunskap i området då det är en bit kvar innan detta mål kan uppnås.

Ur ett samhällsekonomiskt, miljömässigt samt kul- turhistoriskt perspektiv är det värdefullt att ta tillvara

”gammalt” byggnadsmaterial. De marknader som finns för begagnat byggmaterial är främst privata säljare eller byggnadsvårdsföretag men det finns även ett fåtal företag som arbetar med rivning och som även tar vara på återbruksmaterial själva för att sälja vidare detta som begagnat byggnadsmaterial. Dessa utmärker sig genom sitt miljöintresse då de arbetar för att så lite material som möjligt ska gå till depo- ni. Med detta i åtanke har jag valt att utforska vilka möjligheter och scenarier det finns att gå ytterligare ett steg längre för att nå ett samhälle där bygg- och rivningssektorn och dess material är mer kretslopps- anpassat.

Syfte

Syftet med detta arbete är att ta fram förslag på tjäns- ter som kan öka byggsektorns återanvändning av trä och därigenom förbättra dess miljöarbete.

Frågeställningar

Mer preciserat ska examensarbetet ge svar på följan- de frågeställningar:

”I vilken utsträckning återanvänds byggnadsmaterial för närvarande i Sverige?”

”Minskar den negativa miljöpåverkan som en träbyggnadsdel ger upphov till om dess livslängd förlängs genom återbruk?”

”Vilka möjligheter finns det att utveckla tillvaratagandet av det återanvändningsbara byggmaterialet?”

Målgrupp

Examensarbetet riktar sig främst till de olika myn- digheter som är berörda av byggsektorn. Men även till andra aktörer som är berörda av sektorn som be- ställare, köpare, producenter, materialleverantörer, entreprenörer, branschorganisationer, arkitekter och privatpersoner. Intresserade studenter inom området är också tänkta att ta del av arbetet.

i

Metod

Det arbetssätt som används för att besvara frågorna är både teoretiska och praktiska. Litteraturstudier inom området har gjorts för att få en vetenskaplig grund att basera arbetet på. Dessutom har internet- referenser använts för att få så aktuell information som möjligt. Även telefonintervjuer med berörda aktörer har gjorts och mailkontakt har tagits. För att få fram information om hur företag som arbetar med rivning samt försäljning av begagnat byggmate- rial ser på aktuella problem, samt kan ge en inblick i hur marknaden ser ut för tillfället, har en webbenkät- undersökning gjorts. Arbetssättet som använts för att formulera idéer om utveckling av tjänster för bygg- och rivningssektorn har baserats på tidigare förvär- vade kunskaper inom designmetodiken.

Först har den insamlade informationen tillgo- dogjorts. Med denna kunskap har sedan tre olika tjänsteförslag formulerats med avsikt att förbättra byggsektorns miljöpåverkan. Dessa förslag har sedan bearbetats och diskuterats kring.

Avgränsningar

De avgränsningar som gjorts i arbetet är bland annat att endast behandla tillvaratagandet av materialet trä och ej av andra material. Främst har arbetet haft inriktningen att utveckla arbe- tet med småhus. Arbetet strävar efter att endast använda materialet i sin ursprungliga form, eller så snarlik som möjligt, med syftet att hindra materialet från att genomgå fler energiomvandlingar. En jäm- förelse med återvinning genomförs ej då arbetet har inriktning mot återbruk. Ytterligare avgränsningar handlar om att ej gå in på certifieringar och standar- der som ISO-serien och Agenda 21. Olika byggtek- niker berörs inte heller då detta inte har varit relevant för arbetets förfarande.

Förordningar och lagar som Plan- och bygglagen med diverse rivningslagar, miljöbalken och avfallsför- ordningen berörs ej då detta är för omfattande för denna del av arbetet.

Varför byggavfall är ett problem

Ett nytt ramdirektiv fastställdes år 2008 av Europaparla- mentet och rådet innehållande bestämmelser gällande avfalls- hantering. Dessa har funnits i svensk lagstiftning sedan 12 december 2010.

Byggsektorn står för en stor del av Sveriges negativa miljöpåverkan där avfall från byggande och rivning utgör mycket av det totala avfallet i Sverige. Enligt Naturvårdsverket (2011) uppmättes mängden om- händertaget bygg- och rivningsavfall år 2008 vara 3,3 miljoner ton. Av detta var andelen farligt avfall 10 procent.

Ramdirektivet anger att det finns ett EU-krav på att återvinning och återanvändning av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall ska uppgå till minst 70 viktprocent senast år 2020. För tillfället finns ingen utförlig statistik på vad siffran ligger på idag men Naturvårdsverket uppskattar denna siffra till runt 50 viktprocent.

Det är inte bara vid rivning av byggnader som avfall bildas, utan även vid nybyggnation då 5-15 procent av byggmaterialet kan sluta som avfall. Vid rivning används en rivningsplan enligt Plan- och bygglagen, PBL, där det görs en materialinventering som anger information om hur farliga ämnen plane- ras att tas om hand, hur komponenter och materi- alavfallet sorteras och om det återvinns, återbrukas eller bortskaffas. Sorteringen görs vanligtvis löpan- de på bygg- eller rivningsplatsen. Ett problem som uppmärksammats är de farliga ämnenas påverkan på natur och människors hälsa. Kunskapen om detta är bristfällig och hela tiden hittas även nya farliga ämnen där konsekvenserna av dess användande inte är kart- lagd. (Naturvårdsverket, 2011)

Mängden byggavfall ökar då det ofta är mer eko- nomiskt lönsamt att skicka materialet till deponi istäl- let för att återanvända det. Moderna material kan vara mindre bärkraftiga och ha en kortare livslängd vilket innebär att dessa material inte är gjorda för att återan- vändas. Detta leder till en ökad materialförbrukning.

Anledningen till att dessa material används är att ma- terial som inte är gjorda för en längre livslängd ofta ger en effektivare och billigare tillverkning. (Persson, 1992)

Bygg- och fastighetssektorn står för ungefär 30 procent av den totala användningen av energi i Sve-

m

o

vilket innebär att 2005 var mängden träbaserade pro- dukter uppe i 1 783 000 ton.

Den totala miljöpåverkan under samma tid gällan- de utsläpp från materialanvändningen har ökat med cirka 540 kton CO2-ekvivalenter. Detta är en ökning med 21 procent. För träbaserade produkter ger detta en ökning på 27 000 ton CO2-ekvivalenter. År 2005 var CO2-ekvivalenten 256 000 ton.

Materialanvändningen ökar hastigt. Kellner &

Stålbom (2001) menar att mellan år 1980 och 2000 har det använts lika mycket material som det tidigare gjorts sammanlagt under hela historien. Som samhäl- let fungerar idag utnyttjas mer resurser än vad som är möjligt för ett fortsatt användande av resurserna och mer än vad som behövs för att överleva. På grund av detta är det viktigt att minska uttaget av naturens resurser. För att få en uppfattning om hur mycket trä- material som finns i omlopp i byggnader har statistik eftersökts men resultatet är bristfälligt. Därför har en tabell från 1996 använts som underlag. (Se figur 1)

Uppgifterna visar att även om fabriksbetong utgör den största delen finns också en hel del trämaterial i byggnader. Mycket av detta skulle kunna användas som återbruksvirke. Även om siffrorna är en aning föråldrade ger de ändå en uppfattning om hur stora mängder material som är i omlopp. Andelen restpro- rige. (Byggindustrin, 2010). När produkter tillverkas

byggs en miljöpåverkan in i själva varan, denna på- verkan har möjligheten att reduceras. Därför är det viktigt att redan innan varan kommer ut i omlopp på marknaden minska dess negativa miljöpåverkan på de sätt som går.

Enligt Kretsloppsrådets rapport ”Uppdatering av Byggsektorns Miljöutredning 2000” (2008) har mängden omsatt byggmaterial blivit allt större sedan slutet av 1990-talet. Positivt är däremot att mängden deponerat bygg- och rivningsavfall har minskat under samma tid. Mellan år 1998 och 2004 har mängden av- fall som går till deponi minskat från ca 75 procent till 30 procent.

Det finns brister i statistiska uppdateringar angå- ende byggverksamheten men för att ge en uppfatt- ning om hur stora mängder det rör sig om har äldre uppgifter tagits med i rapporten.

Den totala mängd icke-farligt avfall som genere- rades av byggverksamheten år 2005 var 11 200 kton.

Av detta var mängden träavfall 200 kton. Den totala materialanvändningen uppmättes år 1999/2000 vara cirka 13,4 miljoner ton. Fram till år 2004/2005 öka- de användningen med ungefär 16 procent till cirka 15,5 miljoner ton. Gällande träbaserade produkter har mängden under denna tid ökat med 159 000 ton

Mängder byggmaterial och byggavfall (1996):

Total mängd som finns inbyggt i befintligt husbestånd (kton):

Trä, övrigt 49000

Ytbehandlat trä 11000 Totalt: 60700 Fabriksbetong 390000

Impregnerat trä 700

Mängd som används i nyproduktion av hus (kton/år):

Trä, övrigt 150

Ytbehandlat trä 75 Totalt: 231 Fabriksbetong 4200

Impregnerat trä 6

Mängd som används vid ombyggnation och renovering (kton/år):

Trä, övrigt 160

Ytbehandlat trä 40 Totalt: 203 Fabriksbetong 430

Impregnerat trä 3

Mängd som frigörs vid rivning och renovering av hus (kton/år):

Trä, övrigt 295

Ytbehandlat trä 30 Totalt: 327 Fabriksbetong 480

Impregnerat trä 2

Figur 1 Utdrag från tabell. Kartläggning av materialflöden inom bygg- och anläggningssektorn, SNV rapport 4659,1996 Källa: Lundblad, Dag & Hult, Marie (2006). Farliga och miljöstörande material i hus: guidebok om förekomst och hantering.

dukter av trä som kom från byggnader var år 1996 ungefär 15 procent (Kellner & Stålbom, 2001).

En byggnad använder mycket energi under sin livstid där den mesta energin går åt under byggna- dens bruksskede. Idag konstrueras fler energisnåla hus än tidigare. Då dessa byggnader blir mer ener- gisnåla under sitt bruksskeende blir den procentuella andelen energi högre när det gäller tillverkning, byg- gande och transporter. Fördelningen av en byggnads energianvändning åskådliggörs i figur 2.

Proportionerna av en byggnads energianvändning (2001):

Tillverkning 10% >10%

Byggande, Transporter 1% >1%

Bruksskede 85% <85%

Renovering 3%

Demontering/återvinning 1%

Figur 2 Andelarna till höger anger hur förhållandet mellan prop- ortionerna förändras efter år 2001.

Källa: Kellner, Johnny & Stålbom, Göran (2001). Byggande och miljö: om hälsa, välbefinnande och hållbar utveckling.

Definitioner av begrepp

Det byggavfall som uppkommer kan bland annat användas till återbruk, materialåtervinning energi- utvinning eller förbrännas. Följande definitioner av begrepp har formulerats med information från Eu- ropaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG samt Thormark (2008).

Avfall

Kan vara ett föremål, ämne eller substans som inne- havaren gör sig av med eller är skyldig att göra sig av med.

Återanvändning, återbruk

Produkter/material som inte längre är avfall genom att de används igen för ursprungligt ändamål.

Återvinning

Förfarande där avfallet medför ett nyttigt ändamål genom att i stort ersätta annat material.

Materialåtervinning

Avfall/material som återförs i tillverkningsprocesser och upparbetas för att användas i ny form. Antingen för ursprungligt ändamål eller annat ändamål. Om- fattar ej energiåtervinning samt material som upp- arbetas för att användas som fyllmaterial eller som bränsle.

Downcycling

Återvinning där den nya produktens kvalitet blir läg- re än det ursprungliga materialets kvalitet.

Selektiv rivning

Metod där byggnaden plockas ner i bitar och där ma- terialet i byggnaden sorteras ut för återvinning eller deponi.

Avfallshierarkin

Avfallshierarkin anger i vilken ordning avfall ska prioriteras vid lagstiftning och politik. Detta för att bestämma vad som är mest positivt ur miljöhän- syn. Ordningen anger att återanvändning priorite- ras framför materialåtervinning. Återanvändning är den mest önskvärda metoden då avfall har skapats. I

praktiken följs detta olika väl beroende på rivnings- objekt. Enligt Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2008/98/EG anges ordningen enligt följande:

1. Förebyggande 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning

4. Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning 5. Bortskaffande

Avfall som upphör att vara avfall

Ramdirektivet anger att avfall inte längre är avfall om det genomgår ett återvinningsförfarande som upp- fyller dessa kriterier:

1. Ämnet eller föremålet ska användas allmänt för specifika ändamål.

2. Det ska finnas en marknad för eller efterfrågan på ämnet eller föremålet.

3. Ämnet eller föremålet ska uppfylla de tekniska kraven för de specifika ändamålen och befintlig lagstiftning och normer för produkter.

4. Användning av ämnet eller föremålet kommer inte att leda till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa.

Uppgifterna är hämtade från Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG.

b

Den historiska aspekten tas upp i detta arbete, endast ytligt, som underlag för förståelse om vilka byggdelar som skulle kunna gå att ta vara på från specifika årtal, vilka epoker där material är kontaminerat samt hur mycket trä som finns i omlopp och som skulle kunna vara aktuellt för återbruk.

Osäkerhet gällande årtal kan förekomma då det finns brister i informationen om vilka årtal som vissa tekniker uppmärksammades. Inte heller finns alla byggdelar redovisade i historiken så därför kan infor- mationen vara bristfällig. Underlag till informationen har samlats från Lundblad & Hult (2006) samt Sigfrid (1994).

1880-1930

Under denna period byggdes ungefär 290 000 lä- genheter. Det var vanligare att bygga om än att riva.

Villan började byggas runt 1900. Oftast var bygg- naderna i städer gjorda av sten med en stomme av massivt tegelmurverk. Även väggarna var ofta i te- gel eller betong. Homogent trä användes till dörrar och golv, vanligtvis gjorda av gran eller furu. Under 1920-talet började plankhus byggas där de bärande väggarna bestod av stående plank. Under mitten av 1800-talet blev det allt vanligare att bygga trähus med hjälp av regelverksteknik, vilket idag är den vanligaste byggnadstekniken. Få miljöskadliga ämnen använ- des under denna period men både asbestcement och eternitskiffer började tillverkas och användas.

Materialsammansättningen i flerbostadshus under perioden 1901-1920 utgjordes av cirka 13 viktprocent trä. Under perioden 1921-1930 hade andelen minskat till 9 viktprocent.

1930-1945

Vid denna tid byggdes ungefär 300 000 lägenheter.

Tekniken att bygga hus med en stomme av stående plank började under mitten av 1800-talet men ut- vecklades mycket under 1930-talet. Stommar av trä var vanligt att använda fram till 1940-talet. Regel- verkstekniken utvecklades ytterligare under 1940- talet där de bärande delarna bestod av klenare reglar.

Som byggmaterial användes också blå lättbetong som kunde avge radongas. Dörrarna byggdes av homo- gent trä fram till 1935 då de började ersättas av annat material. Under denna period började träfiberskivor att tillverkas och användes bland annat som under- lagsmaterial vid målning. Golven var ofta av asfalt

eller till sommarstugor. Under 1950-talet blev det allt vanligare att bygga elementhus i betong och under mitten av 1900-talet utvecklades olika typer av system för att tillverka byggelement men också hela trähus.

Bjälklagen började bestå av armerad betong.

Materialsammansättningen i flerbostadshus under perioden 1951-1960 utgjordes av cirka 2 viktprocent trä.

1960-1970

Under 1960-talet användes träfiberskivor som var impregnerade med asfalt som vindskydd. Använd- ningen av gipsväggar tog fart under denna period.

Bland annat industriellt framställt virke behandlat med träskyddsmedel började användas av allmänhe- ten men även andra behandlingar blev vanligare. Trä användes ofta för ytterväggar som ej var bärande.

Materialsammansättningen i flerbostadshus under perioden 1961-1970 utgjordes av cirka 1 viktprocent trä.

eller asbest och eternitplattor blev allt vanligare. Istäl- let för att använda bjälklag av trä började de också byggas av stålbalkar med mellanliggande betong- plattor.

Materialsammansättningen i flerbostadshus under perioden 1931-1940 utgjordes av cirka 8 viktprocent trä.

1945-1960

Under denna period byggdes cirka 40 000 flerbo- stadshus med 600 000 lägenheter. Detta är ungefär en tredjedel av alla flerbostadshus som finns idag. De villor som tidigare byggts började istället utvecklas till småhus. Lättbetongen var det byggnadsmaterial som användes mest. Plast började användas och skivhus byggdes under denna tid. Mellanväggar i trä, så kall- lade brädväggar var vanligt fram till 1950-talet och även bärande väggar byggdes i trä. Golv var ofta av parkett men kunde även vara täckta med linolium- eller korkmattor. Under 1950- och 1960-talet började virke sorteras upp för att antingen användas som ved

Bostadsbeståndet och dess förändringar, småhus

Riket Vid årets början Nybyggnad Rivna Vid årets slut

Antal lägenheter + -

1991 1 874 233 28 685 97 1 902 821

1992 1 902 821 19 532 99 1 922 254

1993 1 922 254 9 400 55 1 931 599

1994 1 931 599 5 246 79 1 936 766

1995 1 936 766 3 726 53 1 940 439

1996 1 940 439 3 695 39 1 944 095

1997 1 944 095 3 868 74 1 947 889

1998 1 947 889 4 280 56 1 952 113

1999 1 952 113 5 061 80 1 957 094

2000 1 957 094 5 579 94 1 962 579

2001 1 962 579 7 884 64 1 970 399

2002 1 970 399 7 227 151 1 977 475

2003 1 977 475 8 143 57 1 985 561

2004 1 985 561 11 578 67 1 997 072

2005 1 997 072 10 076 51 2 007 097

2006 2 007 097 11 036 40 2 018 093

2007 2 018 093 12 083 63 2 030 113

2008 2 030 113 12 072 49 2 042 136

Figur 3 Bostadsbeståndet och dess förändringar, småhus Källa: SCB, framskrivningar, 2010

m

1970-1980

Under perioden 1965-1975 infördes Miljonpro- grammet som i slutet av 1970-talet resulterade i att cirka en miljon lägenheter byggdes. Använ- dandet av trä i dessa byggnader fanns nästan en- bart i takkonstruktionerna. Det vindskydd som tidigare bestått av träfiberskivor ersattes under denna tid av gipsskivor. Ytterväggskonstruktionerna bygg- des ofta av spånskivor som kunde avge formalde- hyd. Att använda sig av regelväggar i hus blev allt vanligare. Lättregelsystemet utvecklades vidare som ett resultat av energikrisen 1974. Det var i slutet av 1970-talet som sortering av vissa typer av farligt avfall påbörjades.

Materialsammansättningen i flerbostadshus under perioden 1971-1980 utgjordes av cirka 2 viktprocent trä.

1980-1990

Byggnaders fasader kläddes med korrugerad plåt, puts eller träpanel. Det blev vanligare att använda nya material även i gamla hus. Arbetet med asbestsane- ring utvecklades och mer kunskap började spridas om farliga ämnen. Sortering av material blev vanli- gare men även tillvaratagandet av material som räk- nades som värdefullt. Under 1980-talet började flera ekobyar att byggas.

Materialsammansättningen i flerbostadshus under perioden 1981-1990 utgjordes av cirka 2 viktprocent trä.

1990 - talet

Miljömedvetenheten blev större och byggandet av ekologiska alternativ tog fart. Selektiv rivning bör- jade etableras och tekniken användes allt oftare. På 1990-talet minskade bygg- och rivningsavfallet med cirka 40 procent.

2000 - nutid

Det har blivit allt mer populärt att använda olika glas- tekniker i byggnader. Men användningen av trä främ- jas för dess långvariga hållbarhet ur en miljömässig aspekt. Allt fler miljömål läggs fram och arbetet med en mer hållbar byggsektor blir starkare. Det finns dock mycket kvar att göra.

Statistik från SCB (2010) visar att andelen lägen- heter i småhus år 2009 var 2 050 456. Totalt sett var andelen lägenheter samma år 4 526 625 (se figur 3).

Pågående arbete för en mer miljöinriktad byggsektor

Arbete för att förbättra sektorns påverkan pågår bland flera aktörer. Miljöbalken beskriver arbete för en hållbar utveckling bland annat utifrån att ”alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hus- hålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning”. Kretsloppsrådet har formulerat visioner om byggsektorns material- och energihushållning för att minska dess negativa miljö- belastning. Dessa lyder:

Materialhushållning:

Byggsektorns materialanvändning är långsiktigt hållbar och effektiv. I bygg- och anläggningssektorn ska detta uppnås genom:

- Lång brukstid för byggmaterial genom byggande med god kvalitet och flexibilitet.

- Anpassning av byggprodukters utformning så att uppkom- sten av avfall minimeras.

- Val av byggmaterial, konstruktioner och metoder som mini- merar uppkomst av avfall samt möjliggör återanvändning och återvinning av sådana material som inte är förnybara.

- Att skapa kretsloppsanpassade system för avfallshantering vid nybyggande och rivning.

- Att skapa en fungerande marknad för återvinning och åter- användning av material.

Energihushållning:

Byggnader och anläggningar utformas, byggs och förvaltas så att användningen av ändliga resurser och miljöbelastningen på grund av energianvändningen minimeras. Energihushållnings- målet har två utgångspunkter:

a) Att minska förbrukningen av ändliga resurser.

b) Att minska miljöbelastningen t ex i form av CO2-utsläpp.

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (Arti- kel 29) ska medlemsstaterna i EU upprätta avfallsfö- rebyggande program senast den 12 december 2013 med syftet att bryta det samband som finns mellan ekonomisk tillväxt och den negativa miljöpåverkan som hänger samman med genereringen av avfall.

Inom flera branscher har ett producentansvar in- förts som innebär att avfallet är tillverkarens ansvar.

Kretsloppsrådet menar att detta är svårt att införa inom bygg- och fastighetssektorn.

”Det är inte möjligt att peka ut en enskild producent bland sektorns alla aktörer eftersom:

- Byggnadsverk har lång livslängd, oftast så lång att den ursprunglige producenten byggherren, materialtillverkaren eller vem det än må vara - inte längre finns kvar när bygg- nadsverket ska rivas. Byggnadsverk är uppbyggda av en stor mängd olika produkter som successivt byts ut under hela byggnadens livslängd.

- Det är många intressenter, såväl inom som utanför bygg- sektorn, som delar ansvaret för skapande, drift, nyttjande och rivning av byggnadsverk.”

Istället för ett producentansvar berörs sektorn av ett ”frivilligt miljöansvar” som är tänkt att leda till miljöförbättringar.

Av byggsektorn berörda miljökvalitetsmål i Sverige

De 16 miljökvalitetsmål som finns i Sverige (se figur 4) beskriver hur den svenska miljön ser ut för tillfäl- let samt vad ett vidare miljöarbete ska uppnå. Det så kallade generationsmålet anger vad som krävs för att miljökvalitetsmålen ska nås inom en generation. Det-

Sveriges 16 miljökvalitetsmål

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

Begränsad klimatpåverkan Frisk luft

Bara naturlig försurning Giftfri miljö

Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning

Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet

Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker

Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv

ta ska ske till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet).

Målen fungerar som riktlinjer för det miljöarbete som pågår. (Naturvårdsverket, SNV, 2011)

De miljökvalitetsmål som främst berör bygg- och fastighetssektorn är enligt Boverket (2007) Begrän- sad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd miljö.

Även miljökvalitetsmålet Levande skogar tas upp då denna eventuellt skulle kunna läggas till bland de av bygg- och fastighetssektorn berörda mål som finns, framförallt då detta examensarbete främst be- handlar träbyggnadsmaterial.

Begränsad klimatpåverkan

Bygg- och fastighetssektorn berör detta miljökva- litetsmål då det bland annat involverar utsläpp från transporter, avfallsdeponier, energianvändning och avskogning.

Övergripande anses målet Begränsad klimatpå- verkan vara mycket svår att uppnå då utsläppen har som utvecklingsriktning att öka. Dock beräknas det etappmål för utsläpp av växthusgaser som satts till år 2012 nås och det etappmål som satts till år 2020 anses möjligt att nå. (Naturvårdsverket, SNV, 2011) Giftfri miljö

”Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.”

Målet Giftfri miljö anses vara mycket svårt att nå. Även merparten av de etappmål som finns anses mycket svåra att nå.

En anledning till detta är att det i byggnader redan finns kemiska ämnen i omlopp. Dessutom är kunska- pen om de farliga ämnen som redan finns otillräcklig samtidigt som det hela tiden upptäcks nya. (Natur- vårdsverket, SNV, 2010)

God bebyggd miljö

Här berörs främst etappmålet Avfall vilken bland annat inkluderar deponerat avfall, hushållsavfall och matavfall. Målet om en minskad deponi till år 2005 har uppnåtts. Dock behöver deponin minskas betyd- ligt mer.

Ytterligare ett etappmål, God inomhusmiljö, berörs då ”År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att

Figur 4 Lista över Sveriges 16 nationella miljömål Källa: Naturvårdsverket, 2011

- samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation,

- radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft, och att

- radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft.”

Miljökvalitetsmålet anses mycket svårt att nå. (Na- turvårdsverket, SNV, 2010)

Levande skogar

”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden beva- ras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.”

Bland annat behöver mer skog långsiktigt skyddas från skogsbruk och dessutom ges natur- vårdande skötsel. Markberedning orsakar stora skador på ekosystemet vilket då får stora problem med återhämtning. Miljökvalitetsmålet anses inte kunna nås till år 2020. (Naturvårdsverket, SNV, 2010)

Byggsektorns miljöpåverkan på skogen

Ofta nämns det att trämaterial är en naturlig resurs som därför är bra att använda. Men de naturliga re- surserna är inte oändliga då de är beroende av i vilken hastighet de förnyas. Därför är det viktigt att använda sig av redan bearbetade råvaror i så hög mån som möjligt. Detta för att minska en fortsatt avverkning som kan bidra till en utarmning av ekosystemet och för att minska den monokultur som sprids i skogar- na, varav de flesta hellre borde benämnas plantager.

Det är inte virkestillgången som är problemet med råvaruuttaget utan hur detta påverkar den biologis- ka mångfalden vid avverkning. Utsläpp, körskador, markberedning, dikning och diverse annan åverkan på skogen och dess ekosystem är vad som främst ho- tar den.

Uttaget av den naturliga resursen trä bidrar till att träden avverkas långt innan dess naturliga livslängd är över. Varje år försvinner tusentals okända nyck- elbiotoper då skogsvårdslagens hänsynsregler inte följs tillräckligt väl. Då skogen förändras och har en långsam återhämtningsförmåga påverkas arter på sätt som gör att de inte hinner anpassa sig till ett nytt kli- mat vilket reducerar den biologiska mångfalden. Ty- värr sker denna reducering fort och en återhämtning

tycks inte ske i nuläget. Som det ser ut nu krävs att mer skogsmark undantas från normalt skogsbruk för att arternas överlevnad ska vara möjlig.

Skogen fungerar som en koldioxidsänka vilket hjälper till att mildra växthuseffekten då träden binder koldioxid. Detta sker enbart vid en ökning av virkes- tillgången. Så fort tillgången slutar att öka slutar även skogen att fungera som en koldioxidsänka. Detta kan ske då skogen inte längre har plats för fler träd. Vid en avverkning som då skulle minska virkestillgången skulle skogen istället bli en källa till koldioxid vilket skulle bidra till en ökning av växthuseffekten. Därför är det viktigt att hålla en anpassad nivå av beståndet.

Enligt Boverket (2009) står bygg- och fastighetssek- torn för 20 procent av de växthusgaser som släpps ut av samhället samt 12 procent av kväveoxidutsläppen.

Efterfrågan på trä ökar konstant exempelvis som källa för biobränslen där även kvistar och grenar tas tillvara. Dessa har förr legat kvar vid avverkning och då återfört näringsämnen till skogen som den behö- ver för ett friskt ekosystem. På grund av den höga ök- ningen av råvaruuttag är det viktigt att försöka mins- ka avverkningen inom de sektorer där det är praktiskt möjligt som vid återbruk av träbyggnadsmaterial.

Informationen ovan har främst hämtats från Ber- nes & Lundgren, 2009.

Tillvägagångssätt vid rivning

Den arbetsordning som tillämpas vid rivning har stu- derats för att ge en förståelse om vad som krävs vid en rivning. Främst är rivningsmomentet intressant då detta ger en inblick i hur arbete med tillvaratagande av återbruksmaterial utförs.

Vid rivning av en byggnad måste tillvägagångssät- tet noggrant planeras då detta skiljer sig beroende på projekt. Det finns dock flera moment som för det mesta är aktuella vid rivning. Dessa är:

- Rivningsanmälan och rivningsplan.

Rivning får inte påbörjas innan byggnadsnämnden godkänt rivningsplanen. Rivningsplanen syftar bland annat till att fastställa rivningsmaterialens omhändertagande och att säkerställa rätt hantering av farligt avfall samt övriga riskmaterial. Samtliga byggnadsmaterial ska redovisas.

- Rivningsprojektering innebär att ta fram ett underlag på vilket arbetsutförande och materialhantering kan baseras. Hållfasthetsberäkningar måste göras för befintlig byggnad innan rivningen och konstruktio- nen ska granskas. En rivningsordning sammanställs.

- Hänsyn till arbetsmiljö.

- Hänsyn till yttre miljö.

- Upphandling där byggherren, i enlighet med Plan- och bygglagen, PBL, är ansvarig för rivningsarbetet.

Definierar sin ambitionsnivå gällande målsättning, exempelvis återvinning. Rivningen anmäls till kom- munen som måste ge sitt godkännande. Historia om vilken typ av verksamheter som funnits i byggnaden tas reda på.

- Följa de lagar och föreskrifter som gäller.

- Kontakt med berörda myndigheter.

- Kvalitetsansvarig vid rivning ska utses.

- Miljöinventering där identifiering av material, kompo- nenter, farligt avfall och annat riskmaterial sker.

Farligt avfall bör märkas upp tydligt. Är en förutsätt- ning för säkert omhändertagande.

- Materialinventering där bland annat materialets mängd, sammansättning, kvalitet och separerbarhet bedöms.

Detta ger även en bild av lönsamheten i rivningen genom att fungera som underlag då säljbarhet och pris av materialet ska bedömas. Även byggnads- teknik, fästmetoder och omfattning av respektive byggnadsdel beskrivs. Ska materialet återbrukas eller

materialåtervinnas kvalitetsbedöms och kontrolleras detta. Återbruksmaterial bör märkas upp tydligt.

- Rivningsmomentet. (Beskrivs vidare nedan.)

- Sortering och omhändertagande av rivningsmaterial samt hantering av farligt avfall.

Rivningsmomentet kan ske på olika sätt och i varie- rande ordning. Denna ordning är ett exempel på till- vägagångssättet, i vilken ordning demonteringen kan ske, vid en rivning och där delar av byggnadsmateria- let ska återanvändas:

- Sanering av miljöfarligt avfall och material som kan demonteras utan att bärande väggar påverkas.

- Icke-bärande byggnadsdelar och material som installationer, inventarier och mellanväggar av exempelvis skivmaterial. Hit räknas saker material som lister, foder, inredning, sakvaror, undertak, invändiga dörrar, mellanväggar av skivmaterial och trappor.

- Invändiga ytbeklädnader som spontat trägolv, parkettgolv eller annat golv

- Portar och fönster - Fasadpanel - Takpannor - Råspont

- Takstolar – lyfts lämpligast direkt över från kran till lastbil.

- Regelstomme - Bjälklag - Murverk - Grund

- Sortering av byggnadsmaterial för återbruk, mate- rialåtervinning, energiutvinning eller deponi.

- Efterbearbetning - Hållfasthetsprovning - Kvalitetsklassning

- Eventuell upparbetning om materialet ska användas som något nytt. Sker med handdrivna verktyg som exempelvis handburen metalldetektor för att hitta spik och metallrester, sågning, slipning och spikut dragning.

- Sortering till försäljning - Lagerhållning

- Försäljning

Mycket av informationen är hämtad från Persson- Engberg, Johanna, Sigfrid, Lotta & Torring, Mats

r

(1998). Rivningshandboken: planering, demonte- ringsmetoder, verktyg. Stockholm: Svensk byggtjänst Under rivningsförfarandet måste materialet omhän- dertas på bästa sätt. I enlighet med Avfallshierarkin beskriver Naturvårdsverket (2011) sorteringsgången enligt följande:

1. Farligt avfall

2. Material som kan användas igen (kan återanvändas) 3. Material som kan bli nytt material (kan material- återvinnas) – avfall till återvinning

4. Material som kan förbrännas med energiutnytt- jande (kan energiåtervinnas) – avfall till förbrän- ning

5. Material som inte kan återanvändas eller återvinnas – avfall till deponi

Kretsloppsanpassad rivning och byggnation

”Produktionen och samhällsfunktionerna måste kretslopps- anpassas och utnyttjandet av naturens resurser måste ske på ett effektivare sätt än förut.” (Bernes & Lundgren, 2009) Bygg- och fastighetssektorn anses inte vara krets- loppsanpassad då den bidrar till en stor del utsläpp, hög energianvändning och en hög andel avfall. När avfall uppkommer genom att en produkt inte längre används bryts ofta kretsloppet. En byggnads livs- längd brukar uppskattas till 40-50 år i Sverige. Dock är den tekniska livslängden betydligt högre.

Den negativa miljöbelastningen kan inte försvinna men den kan saktas ner. Vid kretsloppsanpassat byg- gande och användning av kretsloppsanpassat materi- al blir miljöbelastningen utslagen på en längre tidspe- riod (se figur 5). Att minimera det materialbehov som finns genom miljöanpassad produktutveckling kallas för materialminimering eller dematerialisering. An- tingen kan materialmängden i varje produkt minskas.

En annan metod är att utnyttjandegraden ökas vilket innebär att flera personer delar på samma produkt vilket gör att flera likadana produkter inte behövs.

Att öka livslängden på en produkt är ett alternativ vilket gör att produkten kan bytas ut mer sällan och genom detta kan materialåtgången minimeras. (Kell- ner & Stålbom, 2001)

Att återanvända gammalt virke är fördelaktigt då det ofta är av bättre kvalitet än nyproducerat virke.

Förr var det vanligt att återanvända virke då detta var mest ekonomiskt och enklare att använda. Om träet är av hög kvalitet och behandlas väl kan det hål- la i hundratals år. Konstruktionsvirke som används i byggnader brukar vara av god kvalitet och är därför lämpligt att ta tillvara. En fördel med att använda så- dant virke vid nybyggnation är att det redan är torrt och därför behåller sin form. (Malmborg & Måns- son, 2002).

Naturligt sett blir hållfastheten inte sämre då vir- ket inte längre åldras när det har avverkats. Det finns en risk att hållfastheten bli sämre om materialet har skador som exempelvis spikhål eller andra skador som uppkommit i samband med rivning. Sprickor kan även uppkomma som ett resultat av inre spän- ningar. Dock är dessa sprickor stabila och lär inte ut- vecklas ytterligare. (Hansson et al. 1998)

I vissa utvecklingsländer är tillvaratagande av ma- terial fortfarande viktigt både av ekonomiska skäl men även då bristen på användbara naturliga resurser är högre. Detta tankesätt har gått förlorat i modern tid i många av de industrialiserade länderna då tids- vinningar, låga kostnader och kortare arbetstimmar prioriteras. Istället för att återbruka tillverkar vi nya produkter för att ersätta det som slängts. Detta kan sammanfattas som att utvecklingsländerna på flera sätt är ledande när det gäller kretsloppstänkande.

Att återvinna trämaterial som energi, bränsle, fyll- nadsmassor och träfiberskivor är vanligt men genom att istället ta vara på det rena materialet skulle ytterli- gare energiomvandlingar kunna undvikas. Ett krets- loppsanpassat arbete kan inte fortgå i evighet då både renhet och kvalitet minskas varje gång ett material återförs in i ett nytt varv i kretsloppet (Carlson &

Pålsson, 2008).

Det finns idag en efterfrågan på begagnat material, främst tidsenligt. Ändå slängs mycket av det material som skulle kunna återanvändas. Viktigt vid tillvarata- gande av byggmaterial är arbete med selektiv rivning där så mycket användbart material som möjligt kan

Markberedning Odling

Avverkning Råvaruutvinning

Förädling Sågverk

Tillverkning Mekanisk bearbetning

Kemisk tillverkning Lager

Butik

Bygge och Produktanvändning

Avfall

Avfall Avfall

Avfall

Butik

Återbruk (Bygge och Produktanvändning)

Rivning

Sortering

Förbränning Deponi Återvinning Klassning

Selektiv rivning

Eventuell transportsträcka Eventuellt moment

Förlängd livscykel

tas om hand. Här är olika typer av konstruktionstek- niker och fästelement viktigt att ta hänsyn till där de- larna borde vara hopsatta så att de på lämpligaste sätt går att ta isär igen. Kretsloppsrådet (2008) menar att det blir allt vanligare att använda prefabricerade ele- ment och byggdelar inom byggbranschen. ”Danska exempel visar att selektiv rivning visserligen tar 20-30 procent längre tid, men att detta täcks av det man får in på försäljning- en samt minskade avfallsavgifter” (Hansson et al. 1998).

För att återanvändandet av träbyggnadsmaterial ska bli ekonomiskt och miljömässigt effektivt bör byggnaderna vara demonteringsbara (se figur 6).

Optimalt vore att endast använda sig av demonter- bara husbyggnadstekniker som beaktats när bygg- naden projekterades. Modulhus som består av pre- fabricerade byggkomponenter kan också återbrukas då dessa medför att de går att använda igen på nya platser då de ofta är utformade efter standardmått.

Dessa är lämpliga då komponenterna är i hanterbar storlek vilket underlättar vid transport. Elementhus som monteras ihop på byggnadsplatsen är oftast inte projekterade för demontering. (Thormark, 2008)

Figur 5 Återbruksmaterial i kretsloppssystem Källa: Egen bearbetning

Även om byggnader är gjorda för att demonteras och återvinnas betyder det inte att de är gjorda för att återbrukas. Det är inte heller alltid lämpligt att åter- bruka material när det gäller miljöhänsyn. Vid omfat- tande skador, kontaminerat virke, alltför långa trans- porter eller stor energianvändning för att ombearbeta materialen kan det vara mer lämpligt att använda ny- producerat material.

Priserna på begagnat trämaterial är ofta lägre än nyproducerat virke. Enligt Kretsloppsrådet (2008) har byggmaterial blivit dyrare mellan år 1999/2000 och 2004/2005. Ökningen är ungefär 20 procent un- der denna tid.

Att göra sig av med material som avfall blir även det allt dyrare. I nuläget är avfallsskattesatsen 435 kronor per ton avfall (Skatteverket, 2011).

För att återbruk ska vara långsiktigt hållbart både ekonomiskt och miljömässigt måste flera saker fin- nas i åtanke. Kellner & Stålbom (2001) har formu- lerat tre punkter som kan föras in i sammanhanget:

- Funktionella och tekniska prestanda måste uppfyllas - Priset måste vara konkurrenskraftigt och långsiktigt lågt - Produkten ger upphov till en låg miljöpålastning

Vid beräkning av miljöpåverkan ska hänsyn tas till avfall, farligt avfall, emissioner, förbrukning av elek- tricitet vid tillverkning, förbrukning av elektricitet vid användning, markanvändning, utsläpp av farliga ämnen och hur den biologiska mångfalden påverkas.

(Bodlund-Ringström et al. 2009)

Hansson et al. (1998) menar att det troligtvis en- dast finns en lönsamhet i arbete med återbruk av trä om transporterna inte blir för långa mellan rivnings- platsen och området för nyproduktion samt att till- gången på trä måste vara konstant. Boverket (1999) menar å andra sidan att transporterna inte alls behö- ver tas hänsyn till då andelen energianvändning som transporterna ger upphov till är så pass liten i förhål- lande till byggnadens totala energianvändning under dess livslängd.

Motiv för återvinning och utformning av demonterbara hus:

Miljö

- Byggnader använder mycket energi och råvaruresurser.

- Det råder brist på många råvaruresurser.

- Bygg- och rivningsavfall utgör ca 1/3 av samhällets avfallsproduktion.

- Rena materialfraktioner ger bättre återvinning.

- Material utgör stor andel av lågenergihusens resursutvinning.

- Klimatförändringar kan medföra behov att flytta byggnader.

Strukturella förändringar i samhället

- Förändringar i befolkningsutvecklingen och hushållsstrukturer kräver flexibla byggnader

- Byggnader rivs långt innan den tekniska livslängden är slut.

Ekonomi

- Kostnaderna för avfallshantering och råvaror ökar.

- Ombyggnadskostnaderna kan minskas om byggnader är demonterbara.

- Återvinningspotentialen diskuteras att införas i miljövärderingen av byggnader.

- Demonterbara byggnader får högre restvärde.

- Om producentansvar införs för byggnader gynnas demonterbara byggnader.

Figur 6 Motiv för återvinning och utformning av demonterbara hus Källa: Thormark, Catarina (2008). Projektera för demontering &

återvinning.

U

e

Inom branschen råder brist på information och sta- tistik att ta hjälp av. Då informationsbrist råder inom sektorn har två enkätundersökningar formulerats med målet att ta reda på hur branschen i nuläget ar- betar med miljöfrågor, rivningar, byggnader, tillva- ratagande av återbruksmaterial samt försäljning av återbruksmaterial.

Undersökningarna utformades som webbenkäter där den ena enkätundersökningen skickades ut till 55 företag som kunde tänkas arbeta med byggnadsvård (frågor med svar finns som bilaga 1). Den andra en- kätundersökningen skickades ut till 215 företag som kunde tänkas arbeta med rivning (frågor med svar finns som bilaga 2).

De svar som genererades utifrån de ställda frå- gorna används sedan som underlag för att ringa in de problem som finns inom sektorn och där ett fortsatt arbete skulle vara intressant.

Resultatet av undersökningarna visar att svarsfrek- vensen är låg vilket innebär att informationen ger ett bristfälligt underlag. Dock används resultaten från vissa frågor ändå för att ha underlag att kunna basera ett fortsatt arbete på (se figur 7 och 8). Undersök- ningarna är tänkta att kontinuerligt tittas igenom och fungerar som ett stöd i det fortsatta arbetet.

Tjänstedesign

Design kan användas på många olika sätt då begrep- pet handlar om en innovativ och strategisk process.

Tjänstedesign är ett relativt nytt begrepp som utgår från att använda den metodik som används vid annan design, som produktdesign och innebär att arbeta kreativt och innovativt med utformning av nya kon- cept med inriktning på tjänster, inte produkter, för att utveckla, effektivisera och stärka företags profil, arbete och lönsamhet. Enligt en rapport från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, (2008) använder 89 procent av tjänsteföretagen design i sitt arbete med- an andelen hos de tillverkande företagen är lägre, 79 procent. De höga siffrorna pekar på att design an- vänds eftersom det anses vara lönsamt och möter samtliga aktörers behov. Den definition av design som användes i undersökningen formulerades en- ligt följande: ”Med design avses i den här undersökningen:

Design innebär ett professionellt och kreativt arbetssätt där både funktionella och estetiska krav är avgörande.

Designbehov utgår från produktutveckling eller kommunika- tion med marknaden.

Med produktutveckling menar vi till exempel industridesign, tjänstedesign och design management.

Med kommunikation med marknaden menar vi exempelvis grafisk formgivning, inredning och exponering.”

I det här fallet är tjänstedesign relevant då det används som en metod till att försöka utveckla en befintlig sektors fortsatta arbete mot en bättre mil- jöanpassning och som ett försök till att hitta ett nytt synsätt som skulle kunna öppna upp för ett förändrat förhållningssätt inom branschen. Metoden används för att hitta strategier för att flytta upp materialet i avfallshierarkin.

Tjänstedesign för återbruk inom byggsektorn

Under arbetets gång har det visat sig att bygg- och rivningssektorn är omfattande och redan har ett in- arbetat system och en förhållandevis stram och kon- servativ åsikt om vilken typ av råvara som är lämp- lig att återbruka. Jag har fått uppfattningen att flera i rivnings- och tillverkningsbranschen tycker att trä som råvara är ett material som bör energiåtervinnas eller lämnas på deponi. Att utarbeta en plan för de- montering redan vid tillverkning av hus är det endast

ett fåtal som arbetar med. I byggnadsvårdsbranschen däremot uppfattas åsikten vara att trä bör tas tillvara så mycket som möjligt, dels ur ett historiskt och es- tetiskt perspektiv men även på grund av att mycket äldre trämaterial ofta är betydligt mer hållbart än vad nyproducerat virke är.

Enligt mitt underlag strävar jag efter att återbruk av träbyggnadsmaterial ska bli en större och mer na- turlig del av en byggnads kretslopp och förlängning av dess livslängd eftersom den förhållandevis snabba förbrukningen av uttaget av naturliga resurser behö- ver dämpas. I nuläget är det främst produkter som dörrar, fönster, trappor, vissa golv, vedspisar, kami- ner, tegel, takpannor, beslag, badkar, toaletter, hand- fat, radiatorer och diverse andra produkter som säljs begagnat. Vad som däremot inte verkar finnas i stör- re utsträckning på marknaden är begagnat konstruk- tionsvirke. I och med detta går mycket användbart råvarumaterial till spillo vilket borde förändras.

Sådant virke är ofta av god kvalitet och som vid sor- tering klassas innan det kan användas igen.

Genom den historiska kartläggningen har jag insett att fokus inte enbart borde ligga på metoder att ta tillvara det material som redan finns inbyggt i byggnader då virke under flera epoker har blivit kon- taminerat med kemikalier, det har dessutom inte all- tid använts tillräcklig mängd trä för att återbruk ska vara lönsamt och ofta är konstruktionerna inte utfor- made för att demonteras.

Med detta som utgångspunkt har jag valt att fokus främst bör ligga på att utforma tjänster för framti- dens arbete inom bygg- och rivningssektorn. Därför har jag utforskat tre olika alternativ som skulle kunna ligga som grund för ett mer hållbart arbete och nytt- jande av träbyggnadsmaterial. Förslagen har först be- handlats övergripande för att sedan diskutera fram förslag för fortsatt utveckling.

Förslag 1 – Försäljning av byggdelar redan innan byggnaden rivs.

Ett problem som har uppmärksammats gällande till- varatagandet av återbruksmaterial är problem med alltför kostsam lagerhållning. I regel är lagerhållning ofta dyrt då framförallt konstruktionsvirke är plats- krävande. Osäkerhet gällande marknadens efterfrå- gan på material är också problematiskt då efterfrågan alltid varierar.

I dagsläget finns en databas som heter ”Byggigen.

se”. Här sker försäljning av begagnat material. Även här finns det brist på konstruktionsvirke. Databasen fungerar på så sätt att alla som har byggmaterial att sälja kan lägga upp det för försäljning på internetsi- dan. Sedan tar köparen kontakt med respektive säl- jare om förmedling av vara.

Vad som skulle kunna utvecklas när det gäller idén att använda en databas för försäljning av begagnat byggmaterial är att gå ett steg länge genom att sälja materialet redan innan byggnaden rivs. Utvecklingen

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Annat Bearbetning av materialet inför försäljning Osäkerhet på kundernas efterfrågan av återbruksvirke Försäljning av återbruksvirke Lagerhållning av återbruksvirke

Vilka problem finns i nuläget när det gäller hanteringen av återbruksvirke?

Svarsfrekvens: 4 av 55

Figur 7 Utdrag av resultat från enkätundersökning skickad till företag som kunde tänkas arbeta med försäljning av återbruksmaterial Källa: Egen bearbetning

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Annat Osäkerhet på kundernas efterfrågan av återbruksmaterial Försäljning av återbruksmaterial Lagerhållning av återbruksmaterial Transport av avfall Tillvaratagande av användbart återbruksmaterial Separering av olika material från varandra Sortering av avfall/återbruksvirke på arbetsplatsen

Vilka problemområden finns i nuläget när det gäller hanteringen av bygg- och rivningsavfall?

av en internettjänst där försäljning av byggdelar säljs redan innan byggnaden rivs skulle kunna tillämpas redan idag och omfatta tidigare byggda hus samt hus som kommer byggas i framtiden. Då en marknad för begagnat byggmaterial finns och är efterfrågad finns det redan även en marknad för denna utvecklade tjänst som förmodas kunna fungera som ett komple- ment och utökning av den begagnade byggmateriel- marknaden.

För att få en fungerande grund för detta kan bland annat plan-, vy- och sektionsritningar läggas upp som underlag för försäljning. Här kan sedan bitarna styck- as upp av eventuella köpare genom antingen budgiv- ning eller fasta priser.

Tjänsten bör vara uppbyggd som en oberoende sida dit inte endast företag kan vända sig utan även privatpersoner, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Tjänsten skulle även vara lämplig att fungera som ett nätverk där snickare, byggare, de- monteringsföretag, entreprenörer, arkitekter och an- dra kan rekommenderas för att så smidigt som möj- ligt få hjälp med sitt projekt.

Förslaget skulle innebära kortare, eller elimine- rade, lagerhållningsperioder, tryggad säkerhet på marknadens efterfrågan, en behändigare överblick av material för köparen och tillgång på kvalitetssäkrat och billigt material då priset på begagnat trä är betyd- ligt lägre än nyproducerat. Detta skulle resultera i en ökad ekonomisk trygghet för samtliga parter.

Figur 8 Utdrag av resultat från enkätundersökning skickad till företag som kunde tänkas arbeta med rivning Källa: Egen bearbetning

Förslag 2 – Återbrukskretslopp vid tillverkning av byggnad.

Demonterbara hus blir allt vanligare. Vid tillverkning av sådana hus planerar tillverkaren i tidigt skede kon- struktionen efter vad som kan hända med huset när det rivs. Tekniken innebär att det blir lättare att ta tillvara på delar och byggelement som går att återan- vända. Materialet används sedan för att bygga nytt.

De flesta hus som byggs idag byggs inte med demontering i åtanke vilket resulterar i att mycket av framförallt konstruktionsvirket inte går att återanvän- da. Ofta separeras byggelementen vid rivning med såg då fästelementen främst består av spik, skruv och trälim. Detta gör att många fungerande konstruktio- ner går till spillo och kvar blir delar som antingen blir någon form av avfall eller är i behov att omfattande ombearbetning för att användas i ett annat syfte.

Det producentansvar som finns i andra branscher, men inte i bygg- och fastighetssektorn, borde efter- strävas även om det finns svårigheter med detta. Ett frivilligt miljöansvar räcker inte till. Med detta som utgångspunkt har en idé om att hustillverkaren kan tillhandahålla en tjänst där byggnaden demonteras och materialet tillvaratas för att användas i nya pro- jekt. Detta efter principen att husägaren ”hyr” råva- ran av hustillverkaren och när det är dags för rivning kontaktas hustillverkaren som exempelvis själv de- monterar eller anlitar företag för demontering som återlämnar materialet till tillverkaren.

Svarsfrekvens: 3 av 215