Genusstereotyper på BookTube
En kritisk diskursanalys av kända BookTubers videor ur ett
genusperspektiv
Kurs: Uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap II, 15 hp
Program: Medie- och Kommunikationsvetenskap
Författare: Elvira Ryd
Examinator: Karin Moberg Wennström
HT20
Sammanfattning
Författare:
Titel och undertitel:
Språk: Antal sidor:
Elvira Ryd
Genusstereotyper på BookTube. En kritisk diskursanalys av kända BookTubers videor ur ett genusperspektiv
Svenska 40
Studiens syfte är att kritiskt granska och analysera hur kända BookTubers upprätthåller genusstereotyper inom den specifika subkulturen The BookTube Community. Ambitionen är att förstå huruvida subkulturen representerar normer och normativa genusstereotyper.
Studiens urval utgörs av de två kvinnliga och de två manliga BookTubers som i dagsläget, januari 2020, har flest prenumeranter. Materialet omfattar fyra YouTube-videor, en från varje BookTuber, där böcker diskuteras i ett generellt sammanhang och inte utifrån någon specifik genre. Analysen är utförd med genusteori som teoretiskt ramverk och kritisk diskursanalys som metod, med Faircloughs tredimensionella modell som utgångspunkt. Det framgår av analysen att kända BookTubers upprätthåller genusstereotyper till viss del genom sitt utseende och sitt uppträdande. Även sättet som de diskuterar litteratur på går att tolkas som
genusstereotypiskt i vissa avseenden.
HT20
Abstract
Author:
Title and under title:
Language:
Number of pages:
Elvira Ryd
Gender stereotypes on BookTube. A critical discourse analysis of well-known BookTubers videos from a gender perspective. Swedish
40
The purpose of the study is to critically examine and analyze how well-known BookTubers maintain gender stereotypes within the specific subculture The BookTube Community. The ambition is to understand whether the subculture represents norms and normative gender stereotypes. The selection of the study consists of the two female and the two male
BookTubers who currently, in January 2020, have the most subscribers. The material includes four videos, one from each BookTuber, where books are discussed in a general context and not based on any specific genre. The analysis is performed with gender theory as a theoretical framework and critical discourse analysis as a method, with Fairclough’s three-dimensional model as a starting point. It appears from the analysis that well-known BookTubers maintain gender stereotypes to some extent through their appearance and behavior. The way in which they discuss literature can also be interpreted as gender stereotypical in some ways.
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1. Bakgrund ... 1
1.2. Problemformulering ... 2
1.3. Syfte och frågeställningar ... 2
1.4. Avgränsningar ... 3
1.5. Disposition ... 3
2. Tidigare forskning ... 4
2.1 Genusstereotyper ... 4
2.2 Sociala medier och genus ... 5
2.3 YouTube och dess påverkan ... 5
2.4 The BookTube Community ... 6
2.5 Genusstereotypiska läsvanor ... 7
3. Teoretiskt ramverk ... 9
3.1 Genusteori ... 9
3.2 Maskulinitet respektive femininitet ... 10
3.3 Mediepåverkan ... 11
4. Metod ... 13
3.1 Diskurs ... 13
3.2 Kritisk diskursanalys (CDA) ... 13
3.3 Faircloughs tredimensionella modell ... 15
3.4 Kritisk granskning av metoden ... 16
3.5 Tillvägagångssätt ... 18 5. Material ... 19 5.1 Urval ... 20 6. Analys ... 22 5.1 Text ... 22 5.1.1 Christine Riccio ... 22 5.1.2 Jesse George ... 23 5.1.3 Sasha Alsburg ... 24 5.1.4 Daniel Greene ... 25 5.2 Diskursiv praktik ... 26
5.2.1 Christine Riccio ... 26 5.2.2 Jesse George ... 27 3.3.1 Sasha Alsburg ... 28 3.3.2 Daniel Greene ... 29 3.4 Sociokulturell praktik ... 30 3.4.1 Christine Riccio ... 30 3.4.2 Jesse George ... 31 3.4.3 Sasha Alsburg ... 32 3.4.4 Daniel Greene ... 32
3.5 Utseende och uppträdande ... 33
3.5.1 Christine Riccio ... 33
3.5.2 Jesse George ... 34
3.5.3 Sasha Alsburg ... 35
3.5.4 Daniel Greene ... 36
7. Diskussion ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 8. Resultat ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Referenser ... 37
1.
Inledning
Genusstereotyper grundar sig i inrutade mönster och förenklade föreställningar om hur människor ska bete sig beroende på sitt fysiska kön (Dyer, 1993, s.207). Ett exempel på det resultat som negativa stereotyper kan leda till är sexism; tron att män är överlägsna kvinnor (Lindsey, 2015).
Medier är en av flera socialisationsagenter som påverkar människors känslor, åsikter och beteende, bland annat när det gäller genus (Connell & Pearse, 2015, s.142). Genom att porträttera människor enligt traditionella könsroller påverkar medier människors syn på kvinnlighet och manlighet. Detta leder till att patriarkala strukturer, normer och värderingar i samhället upprätthålls (Bussey & Bandura, 1999, 676–702). När det manliga anses vara normen och det kvinnliga anses vara avvikande upprätthålls ett ojämnställt samhälle där enbart mannen gynnas (Hirdman, 1988 s. 51–55).
Det är alltid relevant att undersöka genusdiskurser i samhället då förståelsen för hur de skapas och upprätthålls kan bidra till att diskrimination och sexism minskar och jämställdheten ökar. Tidigare forskning har undersökt upprätthållandet av genusstereotyper på sociala medier, som exempelvis YouTube. Sagda forskning har dock främst fokuserat på genrer som anses vara stereotypiska för könen. Exempelvis finns det forskning att tillgå när det kommer till upprätthållandet av genusstereotyper inom kategorin smink och skönhet, vilket är intressen som förknippas med den kvinnliga genusstereotypen.
Det finns vissa genrer inom litteratur som anses vara genusstereotypiska. Ett exempel är chicklits, vilket är böcker som främst är skrivna av kvinnliga författare och som främst riktar sig till en kvinnlig målgrupp (Nilsson, 2008). Mer generellt anses dock inte läsning och litteratur vara genusstereotypiskt, vilket gör det intressant att undersöka YouTube-videor inom genren. Då det inte finns någon tidigare forskning som berör ämnet innebär det också en forskningslucka, som denna studie ämnar fylla.
1.1.
Bakgrund
Att läsa litteratur kan av många ses som en privat sysselsättning som en person utför i sin ensamhet. Det behöver dock inte innebära att läsning inte fyller en social funktion. Intresset för att diskutera litteratur och dela med sig av sina läsupplevelser har funnits sedan länge. Det går att härleda bokcirklars verksamhet ända tillbaka till 1700-talets lässällskap och litterära
salonger (Lundin, 2004, s.107). Tack vare Internet och sociala medier är det möjligt att föra bokdiskussioner online med människor från hela världen. En gemenskap som sedan 2010-talet växt fram på YouTube kallas för The BookTube Community. Med det gemensamma intresset för böcker i fokus har läsare från hela världen, främst unga vuxna, etablerat en samvaro där de kan diskutera, granska och recensera böcker tillsammans (Perkins, 2017). Det går att se The BookTube Community som mer än bara en specifik genre på YouTube. Det är en intresseorienterad grupp med egna regler, rutiner och en stark deltagarkultur. Det gör att det går att betrakta gemenskapen som en subkultur online.
1.2.
Problemformulering
Negativa genusstereotyper kan leda till att sexism, diskriminering och ojämlikhet upprätthålls inom samhället. Sociala medier, som exempelvis YouTube, besitter ett stort inflytande över vilka åsikter och värderingar som människor tar till sig. Om populära medier representerar genusstereotyper kan det bidra till att patriarkala maktstrukturer upprätthålls i samhället. Det finns forskning som berör genusstereotyper på sociala medier men väldigt lite forskning angående subkulturen the BookTube Community och inte i kombination med varandra. Då det inte finns någon tidigare forskning om genusstereotyper inom den specifika subkulturen, innebär det en forskningslucka som denna studie avser fylla.
1.3.
Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att kritiskt granska och analysera huruvida kända BookTubers upprätthåller genusstereotyper inom den specifika subkulturen The BookTube Community. Ambitionen är att förstå hur subkulturen representerar normer och normativa genusstereotyper. Genom en kritisk diskursanalys kommer studien besvara följande frågeställningar;
• Bidrar kända BookTubers till att upprätthålla genusstereotyper i sina videor genom sitt utseende och sitt uppträdande? I så fall hur?
• Bidrar kända BookTubers till att upprätthålla genusstereotyper i sina videor genom hur de beskriver den litteratur som de väljer att diskutera? I så fall hur?
1.4.
Avgränsningar
Studien har genomfört en kritisk diskursanalys av fyra olika YouTube-videor som är skapade av fyra olika BookTubers. Studiens valda BookTubers utgörs av de två kvinnliga och de två manliga som under den tid som studien skrivs, december 2020, har flest prenumeranter. De YouTube-kanaler vars videor har undersökts är PolandBananasandBooks, Abookutopia, Jessethereader och Daniel Greene. De specifika videor som studien undersöker har valts då de handlar om böcker i ett mer allmänt sammanhang och inte utgör sig för att specificera sig på någon enskild genre. De valda videorna är de senast publicerade videorna som passade in på kategorin. Den äldsta YouTube-videon som analyserats är från december 2019. Studiens utgångspunkt har varit att undersöka om, och i så fall hur, olika kända BookTubers
upprätthåller genusstereotyper i sina videor. Studien ämnar därför inte att undersöka vilken effekt videorna kan tänkas ha på sina mottagare. Studiens syfte har inte heller varit att dra några generella slutsatser kring genusrepresenation i YouTube-filmer överlag, utan enbart avsett att identifiera tendenser inom specifikt The BookTube Community.
1.5.
Disposition
Studien inleds med en presentation över tidigare forskning som gjorts inom fältet. Avsnittet ämnar ge en överblick över forskning som behandlar sociala medier och genus, samt vilken påverkan det specifika mediet YouTube kan tänkas ha på sina användare. Avsnittet handlar även om den begränsade forskning som rör fenomenet BookTubers och The BookTube Community. Det sista stycket i avsnittet berör forskning som handlar om människors läsvanor och om de påverkas beroende på vilket kön läsaren har. Därefter följer ett kapitel som rör de teoretiska perspektiv som legat till grund för studien. Ämnen som diskuteras är genusteori, maskulinitet respektive femininitet och mediepåverkan. Efterföljande kapitel presenterar den valda analysmetoden, kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella modell som har använts för att analysera materialet. I kapitlet diskuteras även kritik mot metoden samt tillvägagångssätt. I nästa kapitel presenteras studiens material som utgörs av fyra olika YouTube-filmer av fyra olika BookTubers samt hur urvalet har gått till. Följande kapitel utgörs av analysen där de olika filmernas innehåll analyseras. Avslutningsvis presenteras studiens slutsats med tillhörande diskussion.
2.
Tidigare forskning
2.1 Genusstereotyper
Stereotyper går att definiera som en förenklad föreställning där personer tillskrivs särskilda egenskaper beroende på kön, klasstillhörighet eller etnicitet. Dessa förutfattade meningar är ofta negativa och används som ett redskap för att motivera diskriminering mot medlemmar inom en viss grupp. Kvinnliga stereotyper kännetecknas genom att de utmålar kvinnors beteende som dumt och oansvarigt. Enligt stereotyper anses kvinnor vara opålitliga då de besitter okontrollerbara hormoner som när som helst kan leda till plötsliga känsloutbrott. Ett resultat som tillskrivningen av negativa stereotyper leder till är sexism; tron om att män är överlägsna kvinnor. Män påverkas också av de negativa konsekvenser som sexism för med sig men de utsätts inte för sexism i sin vardag i samma utsträckning som kvinnor gör. Detta kan bero på att klimatet som kvinnor befinner sig i porträtteras som mer stigmatiserat än mäns. Kvinnor förväntas ägna mer tid och fokus på familjen och hemmet än vad män förväntas göra. Traditionella genusroller leder till att kvinnor får färre möjligheter till personlig utveckling och karriär. Det bidrar i sin tur till att den kvinnliga stereotypen
förknippas med mindre makt, prestige och lön. Föreställningar om underlägsenhet till följd av biologi förstärker och används för att motivera diskriminering av kvinnor (Lindsey, 2015). Forskning tyder på att stereotypa representationer av tjejer som sexualiserade objekt som söker mäns uppmärksamhet är vanligt förekommande i alla former av massmedia (Durham, 2008, Renold, 2012). Studier visar också att tjejer tenderar att reproducera andra vanliga typer av femininitet online. Exempelvis eftersträvar många tjejer som att framstå som glada,
bekymmerslösa och ”sexy-but-not-sexual”. Vissa tjejer ser sociala nätverkssajter som en kommersiell miljö där stereotypisk självexponering är markörer för social framgång och popularitet. Sociala nätverkssajter bidrar till att människor nästan ständigt kan övervaka varandra, vilket förstärker bedömning enligt stereotypa normer. Medialiserad kändiskultur sänder signaler om att tjejer måste vara attraktiva, ha en pojkvän och vara en del av
festscenen. Samtidigt är tjejer mer benägna än killar att dömas för att förstärka dessa element i sina online-profiler och för sin grad av publicitet i allmänhet (Bailey, et al, 2013).
2.2 Sociala medier och genus
Forskning visar att ungdomar använder sociala medier för att hålla kontakten med vänner, underhålla sociala relationer, följa andra användare samt producera eget material, som fotografier och videoklipp. Även om tjejer och killar använder sociala medier i samma utsträckning, förekommer det vissa genusskillnader i användandet. Tjejer publicerar i större utsträckning fotografier än vad killar gör. Killar däremot publicerar videoklipp i större utsträckning än tjejer. Applikationer för direktmeddelanden, bloggar och profilering på sociala medier används i större grad av tjejer än killar (Pujazon-Zazik & Park, 2010). Det har gjorts studier angående ungdomar med främst tjejer och deras kroppsuppfattning i fokus, som påvisar att användandet av sociala medier kan leda till att skönhetsideal formas. Detta sker exempelvis i form av informationssökande (Boyd, 2014) och via jämförelse med bekanta och medierade personligheter (Chua & Chang, 2016).
En intervjustudie om europeiska ungdomars identitetsskapande och interaktion online, påvisar spänningar mellan normativa diskurser och genusskillnader i linje med de samhälleliga
genuskoderna för självpresentation. Exempelvis tycker både tjejer och killar att selfies, som är ett slags självporträtt, spelar en viktig roll när det kommer till självpresentation. Selfies följer genusnormer i den form att killar visar upp en maskulin bild medan tjejers bilder följer en feminin och sexualiserad mall (Mascheroni, Vincent & Jimenez, 2015).
2.3 YouTube och dess påverkan
YouTube har kommit att bli den primära sociala medieplattformen när det kommer till att ladda upp, visa, kommentera och marknadsföra videor online och är en av de mest besökta webbplatserna i världen. YouTube ger användarna möjlighet att kringgå traditionella
mediehinder (Amarasekara, Grant, 2018), som exempelvis gatekeeping, vilket innebär att det innehåll som publiceras har filtrerats av en nyhetsredaktör eller liknande innan det når
allmänheten (Barzilai-Nahon, 2011). Trots detta visar forskning att YouTube representerar mycket mindre mångkultur och könsdiversitet i sina mest populära videor och kanaler än traditionella tv-nätverk. Kvinnliga YouTubers får även fler fientliga och sexuella
kommentarer samt kommentarer som rör deras utseende än manliga YouTubers (Amarasekara, Grant, 2018).
YouTubers kändisskap skiljer sig från exempelvis tv-kändisar, då deras kändisskap utgörs av delar från både deras personliga och offentliga liv. Detta leder till att de uppfattas som mer genuina och äkta (Jerslev, 2016). Det förekommer vissa genusmönster på webbplatsen då kvinnliga YouTubers dominerar inom kategorierna vloggar och skönhet, medan manliga YouTubers är mest framgångsrika inom kategorin datorspel. En orsak till detta kan vara att kvinnor i videor ofta förknappas med mer realistiska element, vilket inte förekommer lika frekvent i spelvideor (Ferchaud, et al, 2018). Vissa genusnormer förstärks när kända personer på Internet, så kallade influencers, skapar material som går i linje med stereotypiska
uppfattningar om vilken kunskap som anses vara feminin och maskulin. Ett exempel är när den populära YouTubern Zoella publicerade en video där hon blev sminkad av sin bror. Hans okunskap om smink visades tydligt upp, vilket förstärker de normer kring att maskulinitet inte hör ihop med kosmetika. Zoellas bror går att se som en representation för unga killar att jämföra sig med, medan Zoella och hennes intresse och kunskap om smink representerar unga tjejer och femininitet (Berryman & Kavja, 2017).
2.4 The BookTube Community
Tack vare Internet, och YouTube, har läsare från hela världen, i olika åldrar, kommit att etablera den online-gemenskap som benämns som The BookTube Community (Perkins, 2017). The BookTube Community utgörs dock främst av tonåringar och unga vuxna i tjugoårsåldern (Boegel, Ehret, Manuel-Nekouei, 2018).
Det finns inte mycket forskning att tillgå när det kommer till BookTubers och The BookTube Community, trots att online-gemenskapen har funnits sedan 2010. Den forskning som finns har främst fokus på olika fördelar med läsning samt den deltagarpress som kan förekomma. Vissa medlemmar upplever att de inte har råd finansiellt att vara med i gemenskapen, då de inte har den ekonomi som krävs för att kunna köpa nya böcker att diskutera och recensera på sina kanaler (Boegel, Ehret, Manuel-Nekouei, 2018).
Forskning belyser de många fördelarna som finns med läsning. Positiva faktorer som presenteras är exempelvis det faktum att det ökar förmågan att känna empati, att det kan hjälpa till att förhindra demens och att det kan förlänga en människas livslängd. Till en början fokuserade BookTubers främst på att recensera böcker men idag kan innehållet på kanalerna handla om i princip vad som helst, så länge det går att relatera till litteratur (Boegel, Ehret, Manuel-Nekouei, 2018).
Studier visar att estetiska normer inom ungdomsgenererade online kulturer skapar och upprätthåller känslor av press när det kommer till stil och innehåll. För en utomstående kan metoderna verka subtila men för deltagare inom gemenskapen som hoppas få kontakt med nya vänner, fans och potentiella mentorer känns det väldigt viktigt (Boegel, Ehret, Manuel-Nekouei, 2018).
2.5 Genusstereotypiska läsvanor
När det kommer till om läsvanor påverkas av vilket kön en person har, är forskningsdiskursen delad. En studie som har undersökt läsvanor bland 15- och 16-åriga ungdomar menar att flickor läser mer skönlitteratur än pojkar (Johnsson-Smaragdi & Jönssons, 2007). Samtidigt påvisar en annan studie att det inte finns några tydliga bevis som påvisar att kön skulle påverka mängden av tid som en person faktiskt spenderar på att läsa litteratur. Den enda skillnaden som studien uppmärksammade var det faktum att pojkar läser betydligt mer serietidningar än vad flickor i allmänhet gör (McGeown et al, 2016).
En annan författare menar att trots att flickor och pojkar kan läsa samma bok kan de komma att uppfatta den på olika sätt. Enligt studien fokuserar till exempel pojkar mer på de delar av litteraturen som skildrar våldshandlingar och manlig styrka. Flickor menas däremot intressera sig främst för karaktärerna i berättelsen och karaktärernas tankar och känslor. Pojkar tenderar generellt att hålla fast vid actionfyllda berättelser med fokus på fysisk styrka. Flickor har en tendens att utöka och bredda sin litterära repertoar i större utsträckning än vad pojkar gör. Detta sker exempelvis i form av att de läser böcker som traditionellt ansetts vara typiska pojkböcker. Studien hävdar dock att tonårsflickor generellt sett intresserar sig för
kärlekshistorier med en kvinna som huvudkaraktär. Pojkar anses främst välja böcker med en man som huvudkaraktär. Handlingen utgörs av någon form av äventyr och våldsskildringar (Asklund, 2008).
En tabell i SOM-rapporten Kulturvanor i Sverige 1987–2010 påvisar att kvinnor läser fler böcker inom genrerna romaner, deckare/thriller, barn-/ungdom och science-fiction/fantasy än män. Män läser istället mer seriealbum och populärhistoria än kvinnor. De genrer som var populärast bland båda könen var romaner och deckare/thriller, det som var minst populärt var science-fiction och fantasy (Weibull, 2011).
Även om intresset för litteratur generellt sätt inte anses vara genusstereotypiskt, finns det vissa genrer vars målgrupp avser ett specifikt kön. Ett exempel på detta är chicklits, som ofta är skrivna av kvinnor och avser en målgrupp av kvinnor. Faktorer som ofta utmärker chicklits är glamourösa bokomslag, hög igenkänningsfaktor samt en humoristiskt ton. Även om böcker inom genren kan beröra många olika ämnen förekommer det stark tonvikt på vardagliga problem och glädjeämnen. Ett genomgående tema är också kärlek och förhållanden. Några exempel på kända böcker inom genren är Helen Fieldings roman Bridget Jones dagbok och Candace Bushnells Sex and the City (Nilsson, 2008).
3.
Teoretiskt ramverk
3.1 Genusteori
Människor föds med ett fysiskt kön. Beroende på detta kön bemöts och behandlas vi olika, antingen som flickor eller som pojkar. Barn lär sig tidigt att bete sig så som normen säger att de ska bete sig på grund av sitt biologiska kön (Connel & Pearse, 2015, s.142). Denna
inlärningsprocess benämns som socialisation. Via socialisation iklär vi oss vårt genus. Genus innebär socialt konstruerat kön och betyder skapandet och upprätthållandet av femininitet respektive maskulinitet (Jarlbro, 2006, s.12). Genusstereotyper grundar sig i inrutade mönster och föreställningar om hur människor beter sig beroende på om de är kvinna eller man (Dyer, 1993, s.207).
Socialisationsmodellen beskriver hur genus formas utifrån olika socialisationsagenter, som exempelvis föräldrar, lärare, kompisar och medier. Då medier erbjuder en känsla av
tillhörighet i olika gemenskaper spelar de en viktig roll i hur könsnormer reproduceras. Det finns viss kritik riktad mot socialisationsmodellen som menar att den inte är tillräckligt komplex (Gripsrud, 2011, s.72). Modellen tar inte i beräkning att det finns skillnader i etniska kulturer i världen som leder till blandade traditioner och sätt att se på och iklä sig genus. Dessutom missar modellen det faktum att barn och unga ibland förkastar de genusstereotyper som vuxna förmedlar (Conell & Pearse, 2015, s.142).
I mitten av 1980-talet introducerades genus som en svensk vetenskaplig term. Genusforskaren Yvonne Hirdman argumenterade för att svensk forskning var i behov av en ny term utöver kön och könsroll. Denna nya term skulle möjliggöra en mer preciserad diskussion angående kön, könstillhörighet och könsbaserad över- och underordning. Det går att definiera termen genus på olika sätt men oavsett definition så är det ett begrepp som rör samhällsnivån och interaktionsnivån. Utgångspunkten grundar sig i kategorisering och ojämlikhet utifrån könstillhörighet (Magnusson, 2019, s. 186–187).
För att förklara hur kvinnlig och manlig underordning hör ihop kom Yvonne Hirdman att utveckla ett verktyg som benämns som genussystemet. Genussystemet är en ordningsstruktur av kön med två logiker eller principer: dikotomin och hierarki. Dikotomin innebär särhållande av könen genom att bland annat handlingar och värderingar som är könspräglade hålls isär.
Hierarkin menar att det är mannen som är normen i samhället. Hirdmans genussystem grundar sig i genuskontraktet, som är ett slags osynligt kontrakt utifrån föreställningar om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Teorin förklarar hur könssegregering fungerar och hur den leder till maktskillnaden. Den beskriver människors formande till maskulint och feminint genus och den manliga hegemonin där det manliga utgör normen och det kvinnliga blir avvikande. Genuskontraktet synliggör att människor fortfarande upprätthåller ett ojämnställt samhälle där mannen gynnas och kvinnor ständigt hamnar i underordnade positioner
(Hirdman, 1988 s. 51–55).
3.2 Maskulinitet respektive femininitet
Inom genusforskningen talas det om begreppen maskulinitet och femininitet. Dessa begrepp förstärker meningen om att genus är socialt och kulturellt konstruerat (Fagerström & Nilsson, 2008, s.7). Det finns en bild i samhället om vilka egenskaper som uppfattas vara typiskt manliga eller kvinnliga. Det anses exempelvis vara manligt att gilla sport medan den typiska kvinnan beskrivs som graciös och intresserad av kosmetika (Fagerström & Nilsson, 2008). Män beskrivs ofta som mer känslokalla och ska ha svårt för att prata om känslor, vilket leder till en uppfattning om att det inte är manligt att visa känslor eller vara lika intim som kvinnor (Herz & Johansson, 2011). Det anses också manligt att vara självsäker och framgångsrik, stark och vältränad, heterosexuell och vit. Den traditionella representationen av män är exkluderande för de män som inte passar in på den mall som målas upp. Män inom kategorin blir dock också påverkade då stereotypen leder till att kroppsideal skapas och att rädslan för att visa sig svag kan hindra män från att söka hjälp när de behöver det (Saxby, 2019, s. 45– 58).
Femininitet existerar då det anses vara motsatsen till maskulinitet. Det manliga ses som det universellt mänskliga och det kvinnliga jämförs med detta. Att en person biologiskt är en kvinna innebär inte att personen automatiskt ses som kvinnlig eller feminin. Det är på grund av kulturen i samhället som den biologiska kvinnan formas till feminin och underordnad (Butler, 2007). Det stereotypiska kvinnliga utseendet utgörs av någon som är smal, visar mycket hud och framhäver sina former genom de kläder som hon bär (Jarlbro, 2006). Även kosmetika är sammankopplat till den stereotypiska bilden av kvinnan, då det bland annat kan användas för att uppnå den felfria hy som stämmer överens med idealet (Brownmiller, 1986, s. 143–187). Att vara feminin och kvinnlig handlar dock inte enbart om fysiska aspekter,
kvinnor förväntas också bete sig på ett visst sätt och inneha vissa egenskaper som män inte har. Kvinnor förväntas till exempel vara mjuka, omtänksamma, förföriska, vänliga och moderliga. I jämförelse med de manliga egenskaperna får de kvinnliga egenskaperna en negativ klang. Istället för att vara förnuftiga, handlingskraftiga och rationella som männen, anses kvinnor vara känsliga, passiva och irrationella (Björk, 1996). Detta synsätt på
kvinnlighet och femininitet är sammankopplat med tankarna om patriarkatet. Det innebär att kvinnan är vad mannen generellt sätt inte är. Både kvinnlighet och manlighet är kulturellt skapat i samhället och förändras beroende på tid och rum (Butler, 2007).
3.3 Mediepåverkan
Medier har makten att förstärka och upprätthålla patriarkala strukturer, normer och värderingar i samhället. Medier påverkar även hur människor ser på kvinnlighet och manlighet då de tenderar att porträttera kvinnor och män enligt traditionella könsroller (Bussey & Bandura, 1999, s. 676–702).
Medier är en viktig del i den sociala och kulturella miljö som vi lever i. Den står för
information, kunskap och för det allmänna meningsutbytet och åsiktsbildningen. Utan att vi egentligen reflekterar över det så serveras vi dagligen presentationer av verkliga och fiktiva förhållanden med inbyggda värdemässiga föreställningar. Det går därför att säga att medierna påverkar samhället och även hur människor uppfattas och uppfattar sig själva (Gripsrud, 2011, s.85). Under de senaste årtiondena har det skett förändringar i samhället när det kommer till jämställdhet mellan könen. Medier fortsätter dock att huvudsakligen skildra världen via mäns perspektiv. Det som påverkar oss människor mest, mer än vad vi påverkas av medier, är det som pågår omkring oss och de samtal och diskussioner som vi för med andra människor. Medieinnehållet präglar dock till stor del dessa samtal (Jarlbro, 2006, s.47–148). Varje år gör Medieakademin en mätning där de undersöker vilka makthavare som är mest inflytningsrika i Sverige. Listan från 2020 konstaterade att de tre mest inflytelserika
personerna i Sverige var influencers, i detta fall Youtubers (Maktbarometern, 2020). Detta är ett exempel som visar vilken stor påverkan som sociala medier och influencers har.
Min studie undersöker hur kända BookTubers upprätthåller genusstereotyper i sina videor för att se huruvida den specifika subkulturen The BookTube Community på YouTube
genusstereotyper har genusteori varit en passande teori att tillämpa. Då studien undersöker en specifik subkultur på mediet YouTube, har också mediepåverkan varit en relevant
analysaspekt, då media hjälper till att skapa och upprätthålla genusstereotypiska normer i samhället.
4.
Metod
4.1 Diskurs
Begreppet diskurs beskrivs på olika sätt i litteraturen, en av definitionerna är ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen” (Winther Jørgenssen & Phillips, 2000, s.7). Det går att betrakta en diskurs som en referens i hur vårt agerande påverkas av olika kontexter, eller som en bestämd talordning där vissa sätt att tala om och förstå världen möjliggörs, medan andra sätt utesluts och omöjliggörs. En diskurs kan manifestera sig i allt visuellt som går att tolka, som texter, bilder eller interaktioner (Burr, 2003, s.64–67).
Diskursanalys handlar om att förstå språkanvändning och dess effekter på samhället. Våra normer, regler och rutiner är kulturella fenomen och vårt samhälle konstrueras av våra handlingar, interaktioner och vårt språkbruk. Vår kunskap och våra erfarenheter är språkliga och sociala konstruktioner som begränsar vad vi ser och känner. Diskursanalys är en metod för att undersöka konstruktioner och normaliseringen av olika maktförhållanden i samhället, exempelvis relationer mellan män och kvinnor. Språket betraktas som en handling som har en meningsskapande roll i vardagen. Denna handling påverkar vårt sätt att uppleva, tänka, känna och se. Diskursanalys bringar kunskap om hur makt och ideologi fungerar i vardagen då språkanvändningen konstruerar den kunskap och de förståelseramarna som leder till hur vi tolkar olika situationer. När vi människor kontinuerligt blir exponerade av vissa
verklighetsbeskrivningar börjar vi tro att det är det enda rätta och naturliga. När vi okritiskt internaliserar dessa beskrivningar börjar de fungera ideologiskt. Utan att vi egentligen är medvetna om det formar detta oss till de individer som vi är. Diskursanalys är en metod som gör det möjligt att förstå vad som begränsar människor och vad det är som bidrar till att vi tror att vi ”måste” vara på ett visst sätt. När diskurser och sociala konstruktioner studeras,
undersöks vad som sägs, hur det sägs och hur det annars skulle kunna sägas (Svensson, 2019, s.16–25).
Kritisk diskursanalys, även kallat CDA för Critical Discourse Analysis, är en bred ansats av språkvetenskapligt inspirerade metoder. Det går att betrakta den kritiska diskursanalysen som ett paraply där forskare med liknande utgångspunkter använder sig av verktyg från
språkvetenskapen för att analysera texter och diskurser (Bergström & Boréus, 2018, s.305). Ordet text betraktas traditionellt utgöras av skrivna ord. Inom diskursanalysen har betydelsen dock breddats till att även innefatta tal och muntlig kommunikation (Fairclough, 1995, s.4). En av den kritiska diskursanalysens grundare är den brittiska lingvisten Norman Fairclough. Faircloughs inriktning av metoden avser analysera hur sociala konflikter och
maktförhållanden manifesteras språkligt och hur dominans, skillnader och motstånd uttrycks i texter och diskurser (Bergström & Boréus, 2018, s.307). Faircloughs tolkning av diskurs beskriver begreppet som en produktiv social praktik, vilket är en utgångspunkt som delas med de flesta diskursanalytiska traditionerna. Mer specifikt innebär det att språkbruk konstruerar identiteter, relationer och kunskaps- och föreställningssystem. Enligt Fairclough bör diskurs även förstås som en avgränsad metod för att tala och skriva inom ett specifikt fenomen
(Svensson, 2019, s.54). Den kritiska diskursanalysens fokuserar på människors språkbruk och hur de använder språket i sin sociala tillvaro. Fairclough diskuterar sociala institutioner och hur det talas om olika saker i samhället, hur diskurser skapas och hur det kan kopplas till makt och ojämlika maktförhållanden. Fairclough menar att det genom att identifiera ojämlika maktförhållande med hjälp av kritisk diskursanalys är möjligt att påverka människors medvetenhet och därmed deras sociala praktiker (Fairclough, 1995, s.36–40). Den kritiska diskursanalysen bidrar till att synliggöra språkliga mönster i medias språkbruk. Dessa mönster kan kopplas till sociala praktiker och hur människor agerar utifrån hur media konstruerar diskurser (Fairclough, 1995, s.36–65). För att kunna finna språkliga mönster och förstå textens helhet och innebörd är det enligt Fairclough nödvändigt att fråga sig hur texten ser ut och inte bara vad den säger (Fairclough, 1995, s.187–188). Den kritiska diskursanalysen är lämplig som metod vid analyser kring media och hur media konstruerar diskurser. Fairclough menar att textproduktionen i ett samhälle är sammansvetsat med utövandet av makt, vilket är ett viktigt förhållande att förstå (Fairclough, 1995, s.54–55).
Det går att utföra en kritisk diskursanalys på alla typer av diskurser, texter och medier. Det är dock av vikt att fördjupa sig i den aktuella diskursen, textens eller mediets karaktär. Den kritiska diskursanalysen bygger på en paradox. Som forskare måste du ställa dig utanför din egen kultur och betrakta diskursen från en oberoende position. Samtidigt ska du som forskare
försöka utnyttja faktumet att du ingår i det samhälle och sociokultur som diskursen producerats i (Ekström & Larsson, 2010, s. 271–274).
4.3 Faircloughs tredimensionella modell
Faircloughs version av kritisk diskursanalys bygger på en modell som beskriver språkbruk i termer av tre nivåer eller dimensioner: text, diskursiv praktik och sociokulturell praktik (Svensson, 2019, s.56). I detta fall utgörs text av talet och språket i de valda YouTube-videorna, diskursiv praktik hur BookTubers upplevt olika böcker som läsare och hur de beskriver dem som konsumenter. Sociokulturell praktik kopplar ihop de två tidigare analyserna till den sociala praktiken.
Figur 1: Norman Faircloughs tredimensionella modell
Den första dimensionen, text, avser en detaljerad analys av texternas egenskaper. Med hjälp av bestämda redskap kan forskaren kartlägga hur diskurserna införlivas textuellt och därmed komma fram till en tolkning, samt underbygga denna tolkning. Två viktiga grammatiska element att ta hänsyn till, kallas för transivitet och modalitet. När transivitet analyseras ser forskaren på hur händelser och processer förbinds eller inte förbinds med subjekt och objekt. Ambitionen är att kartlägga ideologiska konsekvenser som olika framställningsformer kan tänkas att ha. Ordet modalitet går att beskriva som olika ”sätt”. Analysen fokuserar på talarens grad av instämmande i en sats. Den modalitet som väljs påverkar diskursens konstruktion av
både sociala relationer, kunskaps- och betydelsesystem (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s.86).
Analysen för den diskursiva praktikens huvudsyfte är att påvisa förbindelser mellan diskursiv praktik och bredare sociala och kulturella strukturer och utvecklingstendenser. Diskursiv praktik både speglar och bidrar aktivt till social och kulturell förändring (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s.87). När man analyserar den diskursiva praktiken undersöks produktion och konsumtion av texten. Produktion kan till exempel innebära vem som skriver texten, och konsumtion vem som läser den. Fokus är tolkning av texter med hjälp av tidigare kunskaper som varje skribent och läsare bär med sig sedan tidigare. Fairclough benämner denna analys som en intertextuell analys (Winther, Jørgensen & Phillips, 2000, s. 72–76).
Den tredje och sista dimensionen, sociokulturell praktik, kopplar ihop texten och den diskursiva praktiken till den sociala praktiken, vilket utgörs av den omgivande kontexten (Winther, Jørgensen & Phillips, 2000, s. 72–76).
Den kritiska diskursanalysen är en lämplig metod för att analysera media och hur media konstruerar diskurser i samhället. Det går att se det specifika fenomenet The BookTube Community som en social praktik, där deltagarnas språkbruk bidrar till att konstruera identiteter, relationer och kunskaps- och föreställningssystem. Genom att analysera den sociala praktiken och besvara studiens frågeställningar hoppas jag kunna uppnå en bredare förståelse för hur genusdiskurser konstrueras och upprätthålls i samhället. För att besvara sagda frågeställningar har YouTube-videorna analyserats med hjälp av Faircloughs
trestegsmodell. Steg ett analyserade textens innehåll, uppbyggnad, mening samt vad som sägs och inte sägs i videorna. Jag har bland annat tittat på symboler, metaforer, synonymer och mönster i texten för att se om genusstereotyper upprätthålls. Steg två utgjordes av en intertextuell analys där jag bland annat har undersökt produktionen och konsumtionen av texten. Som tidigare nämnt påverkas varje läsares tolkning av texter av de har för referensram samt tidigare kunskaper som de bär med sig. I detta fall ville jag se hur BookTubers tolkar de texter som de läst och om de sedan förmedlar det på ett genusstereotypiskt sätt i sina videor. Steg tre kopplade ihop de två tidigare analyserna till den sociala praktiken.
Det förekommer viss kritik riktad mot diskursanalysen. Några av huvudinvändningarna som finns är faran med idealism samt faran med nihilism (Svensson, 2019, s.153). Idealismkritiken grundar sig i en oro över att diskursanalysen reducerar ”riktiga”, materiella problem till begreppsliga fenomen som enbart existerar som språkliga konstruktioner i våra medvetande (Svensson, 2019, s.154). Det går dock att argumentera kritiken som felriktad. Viktiga ämnen blir verkliga genom att de diskuteras och undersöks. De ämnen som det inte talas eller skrivs om existerar inte som fenomen som går att förhålla sig till (Svensson, 2019, s.155).
Diskursanalysen är en metod som studerar hur de kategoriseringar av samhället som vi tar för givna uppstår, sprids och upprätthålls.
Nihilismkritiken belyser faror med diskursanalysen i form av hopplöshet och meningslöshet. Kritiken menar att om moral påverkas av specifika situationer, så blir det svårt att hitta en universell mening med livet. Det är dock möjligt att tolka diskursanalysens relativistiska synsätt av moral på andra sätt (Svensson, 2019, s.157). Exempelvis är kritik mot rådande moralföreställningar och förtryckande diskurser en central del av den kritiska diskursanalysen. Analyser av moraliska eller andra normativa värdesystem, som något som är skapat av
människor, möjliggör diskussioner om olika sätt att resonera om rätt och fel (Svensson, 2019, s.158).
Denna studie är av den kvalitativa sorten, då syftet inte är att generalisera utan att försöka tolka och förstå. För att subjektiviteten inte ska bli lidande och hota studiens trovärdighet har jag som forskare arbetat strikt utifrån det teoretiska ramverket samt använt mig av de
metodologiska analysverktyg som finns inom den kritiska diskursanalysen. Tolkningarna som görs är förankrade i tidigare forskning och alla citat som legat till grund för olika tolkningar presenteras tydligt i analysen. Det är fortfarande möjligt att en person med en annan
förförståelse eller kulturell bakgrund än jag skulle kunna göra en annorlunda tolkning av materialet. Genom att försöka vara så opartisk som möjligt samt redogöra för hur mina slutsatser nås uppskattar jag ändå att reliabiliteten i studien uppnås.
Studiens svagheter utgörs av avgränsningar och urvalet. Om filmer från andra BookTubers istället skulle ha analyserats är det möjligt att slutsatserna skulle kunna se annorlunda ut. Studiens valda BookTubers är dock de kvinnor och män inom subkulturen som i nuläget har flest prenumeranter. Det kan finnas BookTubers vars filmer är mer normbrytande än de som denna studie undersöker men då de inte har lika många tittare eller följare har de därför inte lika stort inflytande.
4.6 Tillvägagångssätt
Studiens kritiska diskursanalys fokuserar på Faircloughs tredimensionella modell. Innan jag började med analysen lyssnade jag noggrant igenom alla YouTube-videorna under flera tillfällen och antecknade citat och ordval som jag ansåg vara av intresse. Jag noterade även BookTubers rörelser och andra visuella aspekter som skulle kunna bidra med information till analysen. Jag analyserade sedan mina anteckningar för att försöka urskilja mönster och kopplingar.
Den första dimensionen, text, analyserar studiens valda BookTubers språkbruk. Ambitionen var att se hur det språkbruk som de använder sig av bidrar till hur deras uppträdande uppfattas av betraktaren och om det sker på ett genusstereotypiskt sätt. Den andra dimensionen,
diskursiv praktik, undersökte textens konsumtion för att se om, och i så fall hur, BookTubers beskriver litteratur på ett genusstereotypiskt sätt. Detta för att kunna besvara studiens andra frågeställning: hur BookTubers upprätthåller genusstereotyper genom det sätt som de diskuterar litteratur på. Steg tre kopplade ihop informationen från de tidigare analyserna till den sociala praktiken samt genusdiskursen i samhället. En annan aspekt som noterades var olika yttre attribut för att kunna besvara frågeställningen om BookTubers upprätthåller genusstereotyper genom utseende, som exempelvis klädsel, frisyr och sminkning.
5.
Material
Studien undersöker fyra YouTube-videor, en var från de två kvinnliga respektive två manliga BookTubers som i skrivande stund, december 2020, har flest prenumeranter. Det finns statistik över vilka YouTube-kanaler som i nuläget har flest prenumeranter men inte inom kategorin BookTubers. The BookTube Community är ett relativt outforskat fenomen vetenskapligt, vilket bidrar till att det inte finns så mycket information att tillgå. Genom att undersöka tidigare studier om BookTubers har jag dock lyckats lokalisera vilka BookTubers som har flest prenumeranter. Dessa studier presenterades under tidigare forskning. Den specifika genren på YouTube domineras av kvinnliga BookTubers, vad detta beror på kommer dock inte studien att besvara. The BookTube Community består av ett flertal medlemmar som på olika sätt verkar vilja stötta och hjälpa varandras kanaler att växa och få fler prenumeranter. Detta förekommer bland annat med hjälp av andra sociala medier, exempelvis via grupper på Facebook, där medlemmarna dels delar sina videor och dels kan kommentera vad de tycker om andras videor. En term som florerar på Instagram är
”Bookstagram”, vilket avser bokrelaterat innehåll på Instagram. Många Booktubers hänvisar till sina YouTube-kanaler från sina Instagram konton, som ett sätt att locka potentiella tittare. En annan hemsida som många BookTubers använder sig av är Goodreads, vilket är en sida där användarna kan recensera böcker samt markera vilka de läser för tillfället.
De största BookTube-kanalerna är relativt små i jämförelse med de kanaler som är mest populära på YouTube överlag, med inriktning på exempelvis mode, smink och datorspel. Varför nischen litteratur inte är lika populär som andra inriktningar kommer studien inte att undersöka.
Studiens valda BookTubers utgörs av:
1. Christine Riccio som driver YouTube-kanalen PolandBananasandBooks med cirka 410 000 prenumeranter. Under fliken ”om” på kanalens sida går det att läsa att hon är från New Jersey men att hon är bosatt i Los Angeles. Christine berättar att hon älskar komedi och att läsa ”fantastic books”.
2. Sasha Alsburgs vars YouTube-kanal går under namnet Abookutopia och har ungefär
recensioner, tags, sketcher och vloggar. Hon berättar att hon för tillfället bor i Texas och att hon tillsammans med sin bästa vän skrivit boken ZENITH. Hon skriver också att hon är i färd med att ta sin kandidatexamen i historia.
3. Jesse George som driver YouTube-kanalen Jessethereader med omkring 402 000
prenumeranter. På sin kanal berättar han att han är en ”BOOK WARRIOR” vars avsikt är att ha roligt och dela med sig av sin kärlek till böcker.
4. Daniel Greene vars Youtubekanal heter precis som han själv, Daniel Greene. Kanalen har cirka 239 000 prenumeranter. Hans kortfattade beskrivning beskriver honom som ”Your YouTube Fantasy Guy!”
5.1 Urval
Studiens fyra BookTubers har valts då de är de kvinnor och män som i skrivande stund, januari 2020, har flest prenumeranter inom The BookTube Community. För att förstå upprätthållandet av genusstereotyper inom subkulturen på bästa sätt ansåg jag det vara av intresse att undersöka både individer som definierar sig som kvinnor och individer som definierar sig som män.
Då studien tillhör den kvalitativa sorten och målet har varit att så djupgående som möjligt analysera ett fåtal videor, har jag valt att analysera en video från varje BookTuber. YouTube-videorna är de senast publicerade YouTube-videorna som utgör sig för att beröra böcker i ett brett sammanhang och inte specificera sig på någon specifik genre. För att min tolkning skulle bli så opartisk som möjligt och inte påverkas av tidigare erfarenheter, hade jag inte sett YouTube-videorna som jag valt att analysera innan. Valet av videor att undersöka har baserats på den information som finns att tillgå i varje enskild videos titel och beskrivning.
De fyra YouTube filmer som kommer att analyseras är:
1. Favorite books 2020 av Christine Riccio som publicerades 5 december 2020 på YouTube-kanalen Polandbananasbooks. Beskrivningen av filmen lyder ”
2. Books I’ve read not so recently #28 av Jesse George som publicerades 5 december 2020 på YouTube-kanalen Jessethereader.
3. Books I’m currently obsessed with av Sasha Alsburg som publicerades 21 december 2019 på YouTube-kanalen Abookutopia.
4. Books I Changed My Mind On av Daniel Greene som publicerades 14 oktober 2020 på YouTube-kanalen Daniel Greene.
6.
Analys
6.1 Text
Det första steget i Faircloughs tredimensionella modell avser en analys av texten. I detta fall utgörs texten av talet och språkanvändningen i de valda videorna. Citat från videorna kommer att vara på engelska, för att översättningen till svenska inte ska kunna riskera att tolkningen påverkas.
6.1.1 Christine Riccio
I YouTube-videon Favorite books 2020 edition delar Riccio med sig av de tio böcker som har varit hennes favoriter under 2020. Riccio inleder videon genom att välkomna tittaren med utsträckta armar och blicken riktad in i kameran.
“Hello, I’m Christine! I haven’t had a haircut in over a year. I haven’t been to a restaurant in nine months. I’ve come to own at least ten new pair of sweatpants.”
Den stereotypiska bilden säger att kvinnor vill se så attraktiva ut som möjligt (Bailey, e al,
2013) vilket går att koppla till det faktum att Riccio nämner att hon inte har besökt frisören på över ett år. I sin kontext får kommentaren dock en mindre stereotypisk bild då det går att anta att Riccio syftar på olika saker som hon inte har kunnat göra till följd av Covid-19 pandemin som drabbat hela världen sedan början av 2020. Hon ger exempel på detta genom att nämna att hon inte besökt frisören eller har gått på restaurang. Det går att anta att hon hänvisar till pandemin igen när hon kort därefter menar att det har varit ett ”really crap year”.
Ett mönster som går att urskilja i videon är att Riccio beskriver böckernas handling kortfattat och istället lägger hon mer tid på att belysa andra aspekter av böckerna. Hon fokuserar bland annat på hur hon upplever karaktärerna, hur boken är skriven, vad hon själv personligen gillat med böckerna samt personliga upplevelser som hon varit med om under tiden hon läst dem. Riccio berättar också ofta hur böckerna har påverkat henne själv känslomässigt. Hon säger
exempelvis att en bok ”emotionally slayed me”. Vidare berättar hon att boken ”is the book that I felt the most all year” och menar att den ”emotionally murdered me in the best way”. Hon berättar att hon gjort en video där hon enbart diskuterar just den boken och att hon grät ”hysterically” under hela diskussionen. Riccio delar också med sig av att hon under året haft en period där hon upplevde ångest, vilket gjorde att hon tappade intresset för att läsa. Det var en specifik bok som då fick henne intresserad av läsandet igen.
Genusstereotypiskt anses kvinnor vara mer känsliga än män (Herz & Johansson, 2011, Björk, 1996). Faktumet att Riccio istället för att beskriva böckernas handling främst fokuserar på hur olika böcker har fått henne att känna går att koppla till genusstereotypen av kvinnor som känslosamma. Det går också att göra tolkningen av Riccio som känslosam då hon berättar om sitt psykiska mående och att hon upplevt ångest.
Genusstereotypiskt förväntas kvinnor ägna mer tid och fokus på hemmet än män (Lindsey, 2015). I slutet av videon berättar Riccio att hon ”got to do some housekeeping today, it’s been a while”. Det går att anta att hon inte fokuserar så mycket på hemmet eftersom hon berättar att hon inte ägnat sig åt hushållssysslor på ett tag. Faktumet att hon ens nämner hushållssysslor i en video som fokuserar på böcker gör att det dock går att tolka som genusstereotypiskt.
6.1.2 Jesse George
YouTube-videon Books I’ve read not so recently #28 är nummer 28 i en serie av liknande filmer där George diskuterar böcker som han nyligen läst. Han inleder videon genom att peka mot kameran och hälsa tittaren välkommen tillbaka till hans kanal.
”What up, reader-fam? Welcome back to my channel. I hope you’re doing swell and reading lots of good books”.
Ett mönster som går att urskilja i videon är att George lägger stor vikt på att beskriva böckernas handling genomförligt. Han belyser också
aspekter som författarens skrivsätt, hur världen i boken är uppbyggd och hur olika karaktärerna är utformade. Trots att det är hans egna åsikter och han berättar vad han personligen gillat med böckerna, så ligger inte fokus på hans känslor. Han kan exempelvis
säga att han ”enjoyed the full cast of characters” för att sedan utveckla sin kommentar och förklara ingående vad som gjorde karaktärerna bra.
Genusstereotypen menar att män ofta beskrivs som känslokalla och ska ha svårt för att prata om känslor (Herz & Johansson, 2011). Enligt stereotypen anses män också vara mer
förnuftiga och rationella än kvinnor (Björk, 1996).
Det går att göra tolkningen att George diskuterar böckerna på ett ”förnuftigt” sätt då han ger en mer allmän förklaring till varför han gillar olika saker och inte baserar sina åsikter på hur något fått honom att känna.
6.1.3 Sasha Alsburg
I sin YouTube-video Books I’m currently obsessed with diskuterar Alsburg några specifika böcker som hon för tillfället är ”obsessed
with”. Hon inleder videon genom att vinka och hälsa tittaren välkommen.
”Hello everybody, today we’re gonna be chatting about some books that I am currently loving”.
Ett mönster som går att utläsa i videon är att Alsburg blandar beskrivningar av böckernas handling med anekdoter från sitt eget liv. Hon berättar exempelvis att hon vill läsa ”rom-com” böcker, vilket betyder romantiska komedier, som utspelar sig i England. Hon menar att
England känns som hennes ”second home” då hon rest mycket dit. Hon fokuserar också mycket på hur hon personligen upplevt böckerna och hur de fått henne att känna. Hon beskriver exempelvis en bok som en ”perfect book and just what I was feeling right now in this moment”. Alsburg menar också att hon tycker om att kunna relatera till böckers
karaktärer och uppskattar när de är i samma ålder som hon själv, samt går igenom liknande saker som hon själv gör. Hon berömmer exempelvis en bok för att ”the scenarios that the characters are put into are so vivid and so realistic”. Vidare menar hon att det fick henne att känna att ”this is me”, då hon kunde relatera så mycket till de olika situationerna.
Det anses vara stereotypiskt av kvinnor att prata om känslor och vara mer känslosamma än män (Herz & Johansson, 2011, Björk, 1996). Samtidigt är det vanligt att tjejer stereotypiskt försöker framstå som glada och bekymmerslösa (Bailey, et al, 2013).
Faktumet att Alsburg lägger vikt vid att prata om känslor genom att berätta hur hon känt när hon läst olika böcker gör att det går att uppleva henne som känslosam. Hon diskuterar dock bara böcker som går att klassas som romantiska komedier och som hon främst beskriver med någon med variation av ordet ”funny”. Detta gör att hon i videon går att tolkas som glad och bekymmerslös.
6.1.4 Daniel Greene
14 oktober 2020 publicerade Daniel Greene YouTube-videon Books I changed my mind on på sin YouTube-kanal Daniel Greene. I videon diskuterar Greene olika böcker som han tidigare har läst och recenserat men sedan ändrat åsikt om. Greene inleder videon genom att peka på sin katt Pips som ligger på skrivbordet och kommenterar att katten har en ny ”favorite spot and it’s not inconvenient or in the way at all”.
Den manliga genusstereotypen beskriver ofta män som känslokalla och menar att män ska ha svårt för att prata om känslor (Herz & Johansson, 2011).
I början av videon berättar Greene att han för tillfället tar en liten paus med sitt läsande då han känner sig ”kind of burned out”. Han menar att det inom den ”hyper-competitive
BookTube-world, it can be like frowned upon” att inte läsa hela tiden. Greene förklarar att han vill sända ett budskap att det är okej att ta en paus och inte känna sig tvingad att läsa flera timmar varje dag, då läsning ska vara en rolig sysselsättning. Vidare menar han att ”if I can take a break for a week or two, so can you and I encourage you to do so”. Faktumet att han diskuterar känslor och sitt mående gör att han frångår stereotypen som menar att män är känslokalla och inte pratar om känslor.
Ett mönster som går att urskilja i texten är att Greene blandar sina diskussioner med mycket humor och olika skämt. Han baserar inte heller sina åsikter på känslor, utan specifika aspekter som gör att han gillar de olika böckerna. En bok beskriver han exempelvis som ”smart, it does not talk down on its reader, it follows through on nearly every idea put forth”. Ett annat mönster är det faktum att han kan kommentera bokens handling men berättar inte ingående
vad boken faktiskt handlar om. Istället fokuserar han på andra saker, som karaktärer och författarens skrivsätt.
Genusstereotypen av män och maskulinitet menar att män är förnuftiga och rationella (Björk, 1996). Faktumet att Greenes bokdiskussioner inte baseras på känslor, utan någon form av logik, gör att han överensstämmer med den stereotypen. Han nämner inte heller enbart sina egna personliga åsikter utan berättar vad andra personer som har läst boken tyckt. Han berättar exempelvis att ett flertal kvinnor som han rekommenderat en bok till,
uppmärksammande problem med bokens kvinnliga representation, något han själv inte noterade under sin läsning.
6.2 Diskursiv praktik
Den andra dimensionen i Faircloughs modell handlar om produktion och konsumtion. Inom digitala medier finns det flera lager av produktion och konsumtion, framförallt när det gäller den typ av videor som studien undersöker. Det går att se studiens BookTubers både som producenter och konsumenter; de är konsumenter och publik av böckerna som de läser men samtidigt producenter av innehållet på sina kanaler. Deras tittare konsumerar både innehållet från kanalerna och böckerna som rekommenderas.
6.2.1 Christine Riccio
I sitt Youtube-klipp diskuterar Riccio elva olika böcker, de tio som har varit hennes favoriter under året samt en ”honarable mention” av en bok som hon gillat men som inte är med på listan. Böckerna som hon nämner utgörs av flera olika genrer; hon har läst en memoar, två YA (Young Adult), två romaner, fyra fantasyböcker och två science-fictionböcker. Vissa böcker går att kategorisera som flera genrer, exempelvis avser YA-böcker en specifik läsålder och kan fortfarande utgöras av andra genrer, som exempelvis fantasy eller science-fiction. Det anses vara genusstereotypiskt av unga kvinnor att läsa kärlekshistorier med en kvinnlig huvudperson. Samtidigt är det inte ovanligt att kvinnor breddar sin litterära repertoar och läser andra genrer (Asklund, 2008). Riccios lista över böcker som hon läst tillhör flera olika genrer, vilket tyder på en bred repertoar. Genom att analysera diskussionen i videon går det dock att urskilja att de flesta böckerna har en kvinnlig huvudkaraktär och innehåller romantiska inslag. Dessa faktum leder till att Riccio överensstämmer med genusstereotypen.
Ett mönster som går att urskilja är att Riccio beskriver böckernas handling kortfattat och istället fokuserar på att belysa andra aspekter av böckerna. Hon fokuserar bland annat mycket på vad hon själv personligen gillat med böckerna, personliga upplevelser som hon varit med om under tiden som hon läst dem och hur hon upplever böckernas olika karaktärer. Hon beskriver exempelvis karaktärerna i en bok som ”so strong and they’re so flawed, so broken”. Hon menar också att det förekommer vissa “invisible restrictions on young adult literature” där karaktärerna inte förväntas använda svärord, dricka alkohol eller ha samlag. Detta ger enligt Riccio inte en äkta bild av hur det faktiskt är att vara ungdom. Hon menar att en bok går utanför dessa gränser och att de romantiska elementen är skrivna ”in such a female positive way, it’s so anti-slutshaming” då bokens huvudkaraktärer har flera kärleksintressen. Enligt genusstereotypen intresserar sig unga kvinnor främst för karaktärerna i berättelserna och deras tankar och känslor (Asklund, 2008). Riccio lägger mer fokus på att berätta sin tolkning av karaktärerna än själva handlingen, vilket gör att det går att göra tolkningen att hon stämmer in på stereotypen.
Sju av böckerna som Riccio diskuterar är publicerade 2020, samma år som videon spelades in. De fyra andra böckerna är publicerade 2019. När Riccio pratar om en av böckerna som publicerades 2019 säger hon att ”everyone read it last year. I didn’t. So I was playing catch up”. Detta gör att det går att göra tolkningen att Riccio vill läsa böcker som är aktuella och populära. Det går också att göra tolkningen att ”everyone” syftar till andra BookTubers och att de titlar som blir lästa och diskuterade influerar vilka böcker som andra BookTubers väljer att läsa och visa upp i sina YouTube-videor.
6.2.2 Jesse George
I beskrivningen av sin video har George skrivit ”books mentioned in this video are YA & are for ages 13+ the intended audience for this video is 13+”. Som tidigare nämnt kan böcker kategoriseras inom fler genrer, speciellt då YA egentligen bara avser en estimerad läsålder och inte en specifik genre. George diskuterar en bok inom science-fiction genren, en roman, en fantasybok, fyra grafiska romaner och en ”middle grade book”, vilket avser en läsålder mellan åtta och tolv år.
Genusstereotypiskt anses pojkar och män läsa betydligt mer seriealbum än kvinnor (McGeown, et al, 2016, Weibull, 2011). En grafisk roman fungerar på samma sätt som en vanlig skönlitterär bok, läsaren följer berättelsen från början till slut och det sker
karaktärsutveckling under tiden, men den läses som en serietidning. Det går därför att tolka det som att George upprätthåller den manliga genusstereotypen till viss del genom att prata om grafiska romaner, då de påminner om seriealbum.
Genusstereotypen menar att unga män intresserar sig främst för böcker som fokuserar på äventyr, våldsskildringar, manlig styrka samt har en manlig huvudkaraktär (Asklund, 2008). Genom att lyssna på George beskrivningar av böckerna går det att urskilja att de flesta av böckerna följer någon form av äventyr när det gäller handlingen men George belyser även vissa romantiska aspekter som förekommer i böckerna. En bok beskriver han
handlingsmässigt som att ”we follow an adventure that takes place in Shanghai” men han berättar också att en aspekt han gillade med boken var ”seeing how secure”
huvudkaraktärernas förhållande har blivit, då de i tidigare böcker enligt George upplevt mycket drama. Dessa faktum gör att det går att göra tolkningen att George inte passar in på genusstereotypen av att män läser böcker som enbart innehåller äventyr, våld och manlig styrka. Det framgår också av videon att sex av de titlar som han diskuterar har kvinnliga huvudkaraktärer, endast två har manliga huvudkaraktärer. Detta säger emot genusstereotypen som menar att män främst vill läsa böcker med manliga huvudkaraktärer.
Titlarna som George diskuterar utgörs inte enbart av nyheter, bara två böcker är publicerade under 2020, året då George spelade in videon. En bok är publicerad 2013, en 2016, två 2017, en 2018 och en 2019. Det framgår inte i videon varför George valt att läsa och diskutera de böcker som han gör. Han kan ha valt böcker som han vet passar sin kanals målgrupps
eventuella intressen men det kan också vara slumpmässigt och vad han kände för att läsa och diskutera just då.
6.2.3 Sasha Alsburg
I sin video diskuterar Alsburg tre böcker som hon för tillfället är ”obsessed with”. Det framgår dock i videon att hon enbart diskuterar böcker av samma författare inom samma genre, nämligen romantiska komedier som är skrivna av Sophie Kinsella. Alsburg berättar att hon har vidgat sina vyer när det kommer till böcker, orden hon använder är i videon är ”broadening my horizons”. Istället för att enbart leta efter böcker under sektionen för unga vuxna har hon börjat ”wandering off into the adult section of the bookstore.” Hon menar att vissa författares böcker dyker upp överallt, oavsett vilken bokhandel hon befinner sig i, och Sophie Kinsellas böcker är en av dem. Alsburg berättar också att hon senaste tiden tenderat att
leta under ”the romcom section” efter böcker som utspelade sig i England, vilket Kinsellas böcker gör.
Genusstereotypen menar att unga kvinnor tenderar att bredda sin repertoar och läsa böcker som traditionellt anses vara typiska pojkböcker. Enligt stereotypen intresserar sig dock kvinnor främst för kärlekshistorier med kvinnliga huvudpersoner (Asklund, 2008).
Alsburg passar in på genusstereotypen då hon i videon enbart diskuterar romantiska komedier som har kvinnliga huvudpersoner. Citatet när hon säger att hon breddat sin horisont angående böcker går enbart att applicera på det faktum att hon väljer att läsa böcker för en äldre läsålder än hon tidigare gjort. Sophie Kinsellas böcker klassas dessutom som chick lits, då de bland annat har en hög igenkänningsfaktor, kvinnliga huvudkaraktärer samt humoristiska och romantiska teman. Detta bidrar också till att Alsburgs diskussion av litteratur anses vara genusstereotypiskt.
Titlarna som Alsburg diskuterar är publicerade 2003, 2019 och 2008. Det framgår i videon att hon varit intresserad av att läsa en viss typ av böcker och att de valda böckerna stämt in på den kategorin. Det går att göra tolkningen utifrån videon att Alsburg valt böckerna med sina egna intressen i åtanke och inte har blivit influerad av någon annans eventuella åsikter.
6.2.4 Daniel Greene
I sin video diskuterar Greene böcker som han tidigare läst och recenserat men som han sedan ändrat sin åsikt om. Han menar att han blivit bättre på att recensera böcker vilket har bidragit till att hans ”tastes have changed and matured”. Han hänvisar till en annan BookTuber och menar att han efter att ha sett hennes video inspirerades till att göra en liknande. Detta faktum går att tolka som ett tecken för att medlemmar inom subkulturen påverkas av vad andra BookTubers publicerar för typer av videor.
Enligt den manliga genusstereotypen intresserar sig pojkar för böcker som utgörs av en actionfylld handling med fokus på äventyr och styrka och som har en manlig huvudkaraktär. Stereotypen menar också att kvinnor i större grad än män tenderar att fokusera mer på karaktärernas känslor och upplevelser än själva handlingen (Asklund, 2008).
Greene diskuterar fyra böcker som tillhör genren fantasy och två som klassas som science-fiction. Då hans diskussioner inte fokuserar så mycket på böckernas handlingar går det inte att urskilja om böckerna har en manlig eller kvinnlig huvudkaraktär. Det går heller inte att
spekulera i om handlingen innehåller mycket äventyr och styrka. Det går att utläsa att Greene inte centrerar sina diskussioner kring karaktärers känslor utan ger konkreta exempel på vad som gör en bok läsvärd eller inte. När han diskuterar en bok menar han exempelvis att han upplevt vissa ”problems” med bokens tema och handling men att ”characters, the actual writing style, everything else works”.
Bara en av böckerna som Greene diskuterar är publicerad 2020. Två är från 2019, en från 2016, en från 2015 och en från 1990. Det framgår av videon att Greene valt att diskutera de titlar som han gör av personliga själ och inte då de exempelvis är nyheter. Urvalet har skett i form av att han med tiden insett att han inte kunnat sluta tänka på vissa böcker och insett att han ändrat sin åsikt om dem. Han berättar dock att han valde att läsa en bok av Stephen King, då han verkligen gillar författaren och därför hade höga förväntningar på boken.
När Greene diskuterar böckerna märks det att han har sina tittare i åtanke och att han är medveten om att de är mottagare av det han säger. Han menar exempelvis att han skulle rekommendera en bok till alla, förutom ”those who detest science fiction”. Han berättar också att han i efterhand blivit uppmärksammad om att kvinnor representeras negativt i en bok som han rekommenderat. Han berättar att han försöker att upptäcka sådana tendenser själv i böcker men att det ibland går att missa, speciellt då det inte är han som berörs av de negativa
representationerna. Han uppmärksammar dock sina ”female readers in the audience” att inte läsa just denna bok om de upplever sådana tendenser i böcker som besvärande.
6.3 Sociokulturell praktik
Den tredje dimensionen i Faircloughs modell avser att koppla ihop föregående analyser till den sociala praktiken. Genom att analysera den sociala praktiken går det att uppnå en bredare förståelse för hur diskurser konstrueras och upprätthålls i ett bredare samhällsperspektiv. 6.3.1 Christine Riccio
I Riccios video överlappar det offentliga och det privata konstant varandra. Riccios diskussioner handlar inte enbart om böcker, de handlar även om hennes liv. Hon binder samman sina åsikter angående böcker med personliga upplevelser och mer samhälleliga ämnen. Detta uttrycker sig exempelvis genom att Riccio nämner Covid-19 pandemin samt tar upp ämnet psykisk ohälsa när hon pratar om ångest. Hon berömmer också en bok för att vara skriven ”in such a female positive way”.
Det är svårt att utifrån endast ett klipp avgöra om Riccio vill förändra något med sina
uttalanden eller om hon bara avser att prata om just böcker. The BookTube Community har en stark deltagarkultur där medlemmarna exempelvis är sammankopplade via fler sociala medier än YouTube, exempelvis via bokrelaterat innehåll på Facebook och Instagram och sidor som Goodreads. Riccio ger också intrycket av att vilja läsa samma litteratur som andra inom subkulturen, då hon menar att ”everyone” läste en specifik bok förra året och att hon nu också läst den för att ”catch up”. Detta går att tolka som att hon påverkas av vad andra BookTubers diskuterar för böcker på sina kanaler. Med tanke på att Ricco driver en av de största kanalerna är det rimligt att anta att det hon säger och gör också lämnar någon form av avtryck på de som tittar på hennes video. Detta kan exempelvis ske i form av att tittare blir inspirerade att läsa just de titlar som hon diskuterar. Riccio uppmärksammar exempelvis att en bok beskriver hur det verkligen är att vara ungdom och att den är skriven på ett sätt som representerar kvinnor positivt. Det finns en möjlighet att hennes tittare tar till sig av rekommendationen och läser boken och når någon form av insikt när det kommer till kvinnlig representation inom böcker.
6.3.2 Jesse George
George diskussioner handlar främst om böcker men titlarna han nämner öppnar också upp diskussioner om andra ämnen. Exempelvis berättar George om hur en boks handling fokuserar på hur sexualkunskap i skolan kan misslyckas med att informera och utbilda ungdomar och hur vissa föräldrar genom att motsätta sig sexualkunskap bidrar till att det förblir så. George berättar att samma bok ”breaks down toxic masculinty” och att han själv ”vibe with that topic” och att det behövs fler böcker som utforskar ämnet. George beskriver hur karaktärsutvecklingen fortskrider under bokens gång genom att huvudkaraktären börjar kämpa emot ideal som han fått lära sig vid en ung ålder. Trots att det är seriösa ämnen som George diskuterar gör han det på ett komisk och skämtsamt sätt. Han belyser också andra aspekter med boken som att den ”got so many laughable moment throughout it”.
Faktumet att George förmedlar allvarliga ämnen på ett humoristiskt sätt går att tolka som att han inte vill visa känslor. Det går dock också att göra tolkningen att när George behandlar allvarliga ämnen på ett lärorikt men fortfarande roligt sätt, bidrar det till att påverka hans tittare mer. Om videon helt plötsligt skulle ha ändrat ton är det möjligt att diskussionen inte skulle kännas lika naturlig. Att han dessutom väljer att belysa andra aspekter som han anser vara bra med boken, som att den är rolig, kan bidrar till att fler personer väljer att läsa boken.
