KANDID
A
T
UPPSA
TS
LärarprogrammetDet spontana, dialogiska och ostandardiserade
bloggspråket
En studie av språkanvändandet i några av Sveriges
största bloggar
Angelica Thyrsson
Uppsats 15hp
Högskolan i Halmstad Sektionen för humaniora Svenska språket 91-120 hp Angelica Thyrsson
D
ET SPONTANA
,
DIALOGISKA OCH
OSTANDARDISERADE BLOGGSPRÅKET
En studie av språkanvändandet i några av Sveriges största bloggar
av
Angelica Thyrsson
Handledare: Rickard Melkersson HT 2014
Abstrakt
Denna undersökning studerar specifika delar av språket i sex av Sveriges största bloggar. Bloggarna som utgör undersökningsmaterialet är Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo
Rosas och The odd way. De språkliga företeelser som undersöks är icke-verbala inslag,
svordomar, utrop, talspråkliga ordformer, lånord och förkortningar. I undersökningen har både en kvantitativ och en kvalitativ metod använts och för att få fram ett resultat har varje enskilt ord studerats och kategoriserats. Syftet med undersökningen var att studera i vilken utsträckning de språkliga företeelserna har använts samt vad de har för betydelse för texterna.
Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan bloggarna. En likhet är att språket i bloggarna starkt präglas av en personlig smak och stil. En annan likhet är att bloggarna genom icke-verbala inslag förstärker och betonar vissa delar av språket. En skillnad är däremot vilka icke-verbala inslag de väljer att använda. Även svordomar används för att förstärka känslor i texterna men undersökningen visar att alla bloggare inte är lika positivt inställda till användandet av svordomar. Förekomsten av utrop och talspråkliga ordformer ger inläggen en dialogisk skepnad och de låneord som förekommer bekräftar att det svenska språket i bloggarna har anglifierats. Genom användandet av lånord och förkortningar tycks bloggarna utgå från att läsarna har en viss förförståelse och kunskap inom vissa ämnen. Detta tyder på att det finns en relation och interaktion mellan bloggare och läsare. Resultatet visar även att det inte finns några påtagliga språkliga drag som är typiskt kvinnliga eller manliga.
Bloggen sägs idag utgöra en egen genre och undersökningen visar att det är en genre som tillåter mycket informellt språk med stora variationer. Undersökningen visar att språket i bloggar är mer än bara text och att flera visuella komponenter adderas för att ge det skrivna språket en mer känslomässig prägel. Undersökningen fastställer avslutningsvis att språket i bloggar är ytterst komplext och att det finns många aspekter att studera när det gäller bloggspråk.
Nyckelord: bloggar, förkortningar, icke-verbala inslag, lånord, språk, svordomar, talspråkliga ordformer, utrop
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1. Bakgrund ... 1
1.2. Syfte och frågeställning ... 2
1.3. Tidigare forskning ... 3
1.3.1. Forskning om språket i bloggar ... 3
1.3.2. De nya mediernas påverkan på språket ... 4
1.3.3. Forskning om svordomar ... 6
1.3.4. Sammanfattning av tidigare forskning ... 6
1.4. Material ... 7
1.5. Metod ... 8
1.5.1. Några allmänna principer ... 8
1.5.2. Icke-‐verbala inslag ... 9 1.5.3. Svordomar ... 9 1.5.4. Utrop ... 9 1.5.5. Talspråkliga ordformer ... 9 1.5.6. Lånord ... 10 1.5.7. Förkortningar ... 10 2. Resultat ... 11 2.1. Kvantitativ analys ... 11 2.2. Kvalitativ analys ... 13 2.2.1. Icke-‐verbala inslag ... 13 2.2.2. Svordomar ... 15 2.2.3. Utrop ... 16 2.2.4. Talspråkliga ordformer ... 17 2.2.5. Lånord ... 18 2.2.6. Förkortningar ... 19
2.3. Sammanfattning av resultatet ... 20
3. Slutsats ... 22
4. Sammanfattande diskussion ... 24
Referenslista ... 27
Bilagor ... 29
Bilageförteckning
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Människor har alltid haft ett behov av att kommunicera med varandra. Allt sedan skriftspråkets uppkomst har nya verktyg gett människan nya förutsättningar för kommunikation. En viktig milstolpe historiskt sett är tryckkonsten som var en stark bidragande orsak till utvecklingen av bland annat romaner, noveller och tidskrifter. Nu i modern tid är telefonen, datorn och mobiltelefonen betydelsefulla verktyg som gett oss nya möjligheter till kommunikation. Vi lever idag i ett informationssamhälle där vi tack vare nya tekniska hjälpmedel och internet kan kommunicera med varandra på distans på ett helt nytt sätt. Ungdomar tycks särskilt vara den grupp som ständigt är uppkopplad och kommunicerar dagligen med varandra via sms, chattar och bloggar (Domeij 2008:11-14).
Att den nya tekniken har kommit att påverka språket tycks för många vara självklart. Olle Josephson skriver i en krönika att ”nätspråket är skrift på typiska talspråksvillkor: spontant, dialogiskt, ostandardiserat.” (Josephson 2014). Uttrycket nätspråk används här av Josephson som en vid term. Mer specifikt kan det språk som används i bloggar ses som en form av nätspråk. Greg Myers (2010) hävdar att bloggen är en egen genre och menar att sättet att skriva en blogg skiljer sig från annan typ av skrift. Det är högst sannolikt att även de flesta bloggläsare har uppmärksammat att det förekommer avvikelser från skriftspråksnormen i bloggtexter. Den uppmärksamme bloggläsaren noterar även att det förekommer bloggar skrivna av såväl kvinnor som män, unga som gamla. Henry Jerkins (2006) fascinerades tidigt över hur bloggar kunde användas på så många olika sätt. Han såg hur såväl organisationer som privatpersoner började använda bloggar samt hur målgrupperna kunde skilja sig från att vara mycket breda till att vara mycket begränsade. Det är idag ytterst rimligt att ställa sig frågande kring det språkbruk som syns i bloggar och kritiskt betrakta bloggens påverkan på språkutvecklingen. Leder den vida användningen av bloggar till att det finns könsskillnader när det gäller bloggspråk? Vad är egentligen ett typiskt bloggspråk och hur påverkar det ungas språkutveckling? Är det ett skrivet talspråk och därför oroväckande som ungdomsläsning?
En vanlig uppfattning är att det finns en skillnad mellan manligt och kvinnligt språk och många studier har även gjorts utifrån denna ansats (Nordenstam 2003). Att studera språket i både manliga och kvinnliga bloggar är relevant i förhållande till dagens ungdomars omfattande konsumtion av nätspråk i allmänhet och bloggspråk i synnerhet. Att specificera undersökningen och studera vissa typer av ord och ordformer samt även sådant som inte har ett verbalt innehåll
kan visa hur språket i bloggar är så mycket mer än bara text. Ett gemensamt användande av sådana språkliga drag kan bekräfta föreställningen om att bloggen idag har etablerat sig som en egen genre. Därför förefaller det vara intressant att studera hur delar av den svenska bloggeliten, representerad av både män och kvinnor, förhåller sig till skriftspråksavvikelser som icke-verbala inslag, förkortningar, svordomar, utrop, talspråkliga ordformer och lånord.
1.2. Syfte och frågeställning
Den hypotes som utgör grunden för föreliggande undersökningen är att det i bloggtexter finns en påtaglig mängd icke-verbala inslag, förkortningar, svordomar, utrop, talspråkliga ordformer och låneord. Syftet med undersökningen är att studera huruvida hypotesen överensstämmer med verkligheten eller ej baserat på sex olika bloggar som anses tillhöra den svenska bloggeliten. Syftet är att kvantitativt undersöka i vilken utsträckning dessa språkliga fenomen existerar i bloggarna samt göra en kvalitativ analys av vad de har för betydelse för texternas innehåll. Hypotesen bygger på föreställningen om att dessa språkliga företeelser förekommer mer ofta i bloggtexter än i andra texttyper men detta är inte något som denna undersökning kan bekräfta. Undersökningen avser svara på följande frågeställningar:
- I vilken utsträckning används icke-verbala inslag i bloggtexter och vad fyller de för funktion i texterna?
- Hur vanligt är det med förkortningar, svordomar, utrop, talspråkliga ordformer och låneord i de olika bloggarna och vad har de för betydelse för texterna?
- Vilka likheter och skillnader finns mellan bloggarna? Finns det någon skillnad mellan de manliga och kvinnliga bloggarna?
- Bekräftas föreställningen om att blogg är en egen genre genom användandet av de språkliga företeelserna som undersöks?
1.3. Tidigare forskning
I inledningen av den följande forskningsöversikten presenteras tidigare forskning om bloggar generellt. Sedan följer forskning som är relevant för föreliggande undersökningen vad gäller nya mediers påverkan på språket samt svordomar. Viss terminologi och kategorisering kommer att hämtas från tidigare forskning och appliceras i undersökningen. Avslutningsvis följer en sammanfattning av den tidigare forskning som har presenterats.
1.3.1. Forskning om språket i bloggar
Det finns flera olika definitioner av vad en blogg egentligen är. Enligt Svensk ordbok (2009) är en blogg en ”dagbok eller forum på nätet som uppdateras kontinuerligt och är öppen för kommentar”. Ordet har funnits sedan 2003 och härstammar från det engelska ordet blog som är ett kortord för
weblog.
Greg Myers beskriver i Discourse of blogs and wikis (Myers 2010) bloggens diskurser och språket som social praktik. Han menar att en blogg inte är en dagbok och säger:
”Blogs are not like personal home pages, because they are regularly updated, and they are not like diaries because they are built around links, and they are not like wikis, which involve many authors collaborating on one text” (Myers 2010:2).
Vidare menar Myers att bloggen idag utgör en egen genre vars historia börjar omkring år 1995. Med genre avser Myers inte bara själv texten utan även tillvägagångssättet och metoderna som används för att skapa texten. Myers har bland annat studerat hur bloggare använder olika strategier för att engagera bloggens publik (2010:77). Genom att ofta tilltala läsarna med du eller ni skapas en uppenbar gemenskap mellan skribent och läsare. En annan mindre uppenbar strategi är enligt Myers att skriva om sådant som kräver att läsarna besitter viss kunskap (2010:81). Myers studie visar bland annat att:
”Blogs have a surprising number of particles and non-word sounds that don’t usually appear in writing, but that can be imagined in speech.” (2010:111)
I Blog this! (Jerkins 2006) som publicerades för första gången år 2002, då bloggen ännu inte fått sitt stora genombrott i USA, beskriver Henry Jerkins bloggens många användningsområden. Jerkins beskriver hur bloggar förändrades från att till en början ses som journalistik på gräsrotsnivå till att snabbt växa och få allt fler användningsområden. Som exempel nämner Jerkins kyrkor som via bloggar når ut med andligt budskap till sina församlingar, bloggar som förmedlar politiska budskap och bloggar som används som fanssidor (Jerkins 2006:179). Jerkins beskriver likt Myers (2010) vad en blogg är:
Blogs are thus more dynamic than older-style webpages, more permanent than posts to a net discussion list. They are more private and personal than traditional journalism, more public than diaries. (Jenkins 2006:179)
Bloggen är således ett relativt nytt fenomen och dess definition går isär. En gemensam uppfattning är dock att bloggen kontinuerligt uppdateras, är offentlig och har en personlig prägel. Bloggar handlar om retorik och bloggarna använder olika strategier för att nå ut med nyheter, förmedla känslor och attityder till de tänkta läsarna.
1.3.2. De nya mediernas påverkan på språket
Anna-Maria Karlsson presenterar i Skriftbruk i förändring (Karlsson 2002) sin studie om skriftbruket i den personliga hemsidan. Hon utgår från att nya medierna har skapat en ny textuell struktur och avser att sätta in den personliga hemsidan i ett större text- och skriftkulturellt sammanhang. En del av den personliga hemsidan som Karlsson bland annat studerar är dagbokssidor där hon fokuserar på olika visuella element, både skriftelement som skriftblock och skriftrader samt icke-skriftelement som fotografer och bakgrunder (Karlsson 2002:62-63). Hennes studie visar att dagbokssidor framförallt präglas av skriftblock och löpande text. Personligheten i texten samt läsvänligheten lyfts fram som viktiga komponenter och på dessa sidor ska det vara lätt att hitta äldre inlägg (Karlsson 2002:149).
I Use and adaptation of written language… (2003) studerar Ylva Hård af Segerstad språket i de olika digitala kommunikationsformerna chatt, snabbmeddelande, sms och mejl. Hennes avhandling går ut på att testa två hypoteser där den första hypotesen är att direkt kommunikation, i form av chatt och snabbmeddelande, innehåller fler talspråkliga drag än icke-direkt kommunikation, som sms och mejl. Den andra hypotesen är att ett obegränsat skrivutrymme, som vid snabbmeddelande och mejl, leder till ett mer bearbetat skriftspråk jämfört med medier med begränsat skrivutrymme som chatt och sms (Hård af Segerstad 2003:6-7). Undersökningen visar att det i både chatt, sms och direktmeddelande är vanligt förekommande med ord som enbart skrivs med versaler samt att gemener och versaler blandas. Även talspråksliknande stavning hittas i dessa kommunikationsmedel liksom upprepade bokstäver i ord samt olika smileys. Vidare ser Hård af Segerstad att chattspråket ofta innehåller kodväxling med engelska influenser (Hård af Segerstad 2003:245-255). Flera delar av hypoteserna verifierades i undersökningen men Hård af Segerstad ser dock fler parametrar än tidsaspekten och skrivutrymme som avgörande för det språkbruk som karaktäriserar varje kommunikationsform. Här lyfter hon in bland annat målet med interaktionen samt relationen mellan kommunikatörerna (Hård af Segerstad 2003:260-262).
I ”ju” (Josephson 2011) beskriver Olle Josephson de språkliga förändringarna som skett de senaste fyrtio åren. Josephson urskiljer fem huvudtendenser men i relation till föreliggande
undersökningen och de språkliga företeelser som där ska studeras är det framförallt av intresse att nämna teknifieringen som Josephson menar påskyndar de övriga tendenserna internationalisering, visualisering, imtimisering samt nya förhållanden mellan tal och skrift. Tekniken påskyndar den anglifiering som det svenska språket genomgår tack vare möjligheten att dagligen komma i kontakt med det engelska språket genom olika webbplatser. Det leder till ett ökat ordförråd samt en kodväxling mellan olika språk som vi inte har sett tidigare. Vidare menar Josephson att tekniken skapar förutsättningar för ett mer visuellt språk. I och med webbplatsernas många visualiseringsbegrepp och dagens ordbehandlingsprogram krävs nya kunskaper i layout och grafisk formgivning. Mobiltelefoner och internet har skapat nya förutsättningar för kommunikation vilket Josephson menar har lett till en intimisering. Telefonsamtal är idag mycket mer privata, vi är mer informella i skrift vilket syns i epost där det tycks det finnas plats för slarvfel. Föreställningen om att skriftspråket idag mer liknar talspråk är enligt Josephson enbart en halvsanning. Däremot menar han att: ”Vi producerar allt mer skriftspråk under typiska talspråksförutsättningar” (Josephson 2011:106). Än idag är skriftspråket för ögat och talspråket för örat; däremot är skriftspråket idag mer spontant, dialogiskt och ostandardiserat än tidigare (Josephson 2011:104-110).
Therese Bellander har i Ungdomars dagliga interaktion (Bellander 2010) studerat ungdomars verksamheter i olika interaktionsmedier. Hon har bland annat studerat nätdagbokstexter som enligt henne är föregångaren till bloggen. Bellander har i sin studie fokuserat på de ämnen som tas upp i nätdagboken och vilken bild det i sin tur ger av skaparen bakom den. Skapandet av nätdagbokstexter menar Bellander handlar om att konstruera roller och hon anser även att skaparen av nätdagbokstexter själv formar den bild av sig själv som han eller hon vill att läsaren ska få (Bellander 2010:128). Bellander ser i sin studie att emoticons, det vill säga smileys, ofta förekommer i texterna som ett sätt att synliggöra de känslor som skaparen bakom texten känner (Bellander 2010:129). I Sociala mediers inverkan på språket (Bellander 2011) diskuterar Bellander i vilken utsträckning vi bör vara oroliga för de nya språkliga företeelser som vuxit fram i och med de nya medierna. Bellander menar att de digitala mediernas inverkan bara är ytlig och att vi inte behöver vara oroliga för de nya språkliga tendenserna. Hon påstår att: ”Engelska uttryck, okonventionell förkortningsteknik, stavning och interpunktion och smilisar är ganska oproblematiska språkliga nyheter.” (Bellander 2011:18). Däremot pekar Bellander på att de nya medierna kräver en vidare genrekunskap och att vi idag i större utsträckning än tidigare måste veta vilket språkbruk som passar till vilken situation och till vilken teknik. Bellander menar dock att människan är mycket anpassningsbar och att vi i takt med att nya kommunikationstekniker utvecklas även utvecklar och anpassar vårt språkbruk efter situationen (Bellander 2011:18).
1.3.3. Forskning om svordomar
Lars-Gunnar Andersson ger i Fult språk (Andersson 2001) en gedigen beskrivning av vad svordomar är, hur de används och varför. Andersson utgår från att svordomar framförallt hör till informell kommunikation vilket innebär muntlig kommunikation med närstående (2001:76). Vilka svordomar som används beror på situationen och Andersson urskiljer olika former av svordomar beroende på om den utlösande faktorn är fysisk smärta, psykisk smärta, avsky, förvåning eller förnekande (2001:99-102). Förutom att svordomar används som självständiga yttranden för att uttrycka känslor pekar Andersson på att de även kan vara en del av det grammatiska systemet (Andersson 2001:102-109). Svordomar kan stå före eller efter en sats som exempelvis ”Visst fan, det hade jag glömt” eller ”Kom nu, för i helvete” (Andersson 2001:103). Det kan även vara en del av en sats, en del av ett ord eller användas som förstärkande av en fråga. Anderssons beskrivning av svordomar utgör grunden för den föreliggande analysen av svordomar i materialet.
Även Magnus Ljung har studerat svordomar i det svenska språket. I Svordomsboken (Ljung 2007) redogör han för olika motiv som svordomar kan ha och nämner bland annat det religiösa motivet och det skatologiska motivet där vi exempelvis finner orden skit och piss. Ljung menar att det ibland inträffar situationer där kraftuttryck är nödvändiga men svordomar är olämpliga (Ljung 2007:78-81). Ett sätt att komma undan detta problem är enligt Ljung att använda eufemismer, det vill säga förskönande omskrivningar av svordomar. Exempel på sådana eufemismer är Jäklar!, Järnspikar!, Jössös! och Fasiken! (Ljung 2007:81). Uppsatsen avser att utgå från Ljungs klassificering vad gäller svordomar.
1.3.4. Sammanfattning av tidigare forskning
Baserat på den ovanstående forskningsöversikten kan det konstateras att det finns studier som har fokuserat på nya mediers inverkan på språkutvecklingen samt på fenomenet blogg. Karlssons (2002) och Bellanders (2010) studier av dagbokstexter genomfördes dock i begynnelsen av den bloggera som varar än idag och fokuserar på rollskapande och visuella element snarare än på språk. Även Jerkins (2006) och Myers (2010) väljer att studera bloggen ur ett vidare perspektiv och fokuserar på bloggen som genre och dess användningsområden. De nya mediernas påverkan på språket har studerats i olika digitala former som webbplatser, sociala medier, sms och chatt (Lagerholm 1999; Hård af Segerstad 2003; Josephson 2011; Bellander 2011). Bloggar som studieobjekt är däremot underrepresenterat vad gäller digitala kommunikationsformer inom språkforskning. Svordomar har inte lyfts in i tidigare bloggforskning utan återfinns i mer renodlad svordomsforskning i Andersson (2001) och Ljung (2007). Föreliggande undersökning
avser således att fylla en bit av den lucka som finns mellan modern bloggforskning och det forskningsfält som berör svordomar, nya medier och nya språkliga företeelser.
1.4. Material
Som framhållits tidigare består undersökningsmaterialet av utdrag ur sex stycken bloggar. De utvalda bloggarna är de tre största kvinnliga respektive manliga bloggarna i kategorin privata bloggar, enligt Bloggportalen.se den 24 november 2014. Bloggarnas storlek mäts utifrån antalet besök per IP-adress och timme de senaste 7 dygnen. Att använda tre kvinnliga respektive manliga bloggar gör det möjligt att studera bloggtexternas likheter och skillnader ur ett genusperspektiv. För att uppnå hög validitet har totalt drygt 1000 ord från varje blogg legat till grund för undersökningen. Inläggens rubriker ingår inte i undersökningen men i övrigt består undersökningsmaterialet av hela blogginlägg. På grund av inläggens mycket varierade längd har olika många inlägg tagits i beaktning för att uppnå det antal ord som avses undersökas. Exakt vilka inlägg som har används i undersökningen presenteras i bilaga 1. Nedan följer en presentation av de utvalda bloggarna:
Dessie
Desiree Nilsson, mer känd under bloggnamnet Dessie (Nilsson 2014), föddes år 1994 och är när denna undersökning genomförs 20 år gammal. Hon startade sin blogg år 2008. Dessie handlar framförallt om livet som ung mamma, om kärleken till väskor samt inredning. Enligt Bloggportalen.se den 24 november 2014 har Dessie 233441 besökare. Totalt har 1064 ord från
Dessie använts i undersökningen.
Kenzas
Kenza Zouiten, ägaren till bloggen Kenzas (Zouiten 2014), föddes år 1991 och är när denna undersökning genomförs 23 år. Hon startade sin blogg år 2006. Kenzas präglas av mode och i bloggen syns många modellbilder samt bilder från olika resmål. Enligt Bloggportalen.se den 24 november 2014 har Kenza 591116 besökare. Totalt har 1062 ord från Kenzas använts i undersökningen.
Paow
Paulina Danielsson, som bloggar under namnet Paow (Danielsson 2014), föddes år 1993 och är när denna undersökning genomförs 21 år. I Paow finns inlägg som framförallt handlar om mode,
skvaller, romantik och resor. Enligt Bloggportalen.se den 24 november 2014 har Paow 237507 besökare. Totalt har 1144 ord från Paow använts i undersökningen.
SamirBadran
Samir Badran, ägaren till bloggen SamirBadran, föddes år 1990 (Badran 2014). Han är när denna undersökning genomförs 24 år gammal och skriver i bloggen om sin vardag. Enligt Bloggportalen.se den 24 november 2014 har Samir 61705 besökare. Totalt har 1074 ord från
SamirBadran använts i undersökningen.
Hugo Rosas
Hugo Rosas, ägaren till bloggen med samma namn, föddes år 1989 (Rosas 2014). Han är när denna undersökning genomförs 25 år gammal och bloggar framförallt om träning och familjeliv. Enligt Bloggportalen.se den 24 november 2014 har Hugo 197271 besökare. Totalt har 1128 ord från Hugo Rosas använts i undersökningen.
The odd way
Odd Spångberg, ägaren bakom bloggen The odd way, föddes år 1988 (Spångberg 2014). Han är när denna undersökning genomförs 26 år gammal och skriver framförallt om livet som pappa och man. Enligt Bloggportalen.se den 24 november 2014 har Odd 110363 besökare. Totalt har 1082 ord från The odd way använts i undersökningen.
1.5. Metod
1.5.1. Några allmänna principer
De metoder som har använts i undersökningen är både kvalitativa och kvantitativa. Genom att noggrant studera varje ord för sig i blogginläggen har orden kategoriserats och räknats samman för den kvantitativa analysen. Nedan följer en beskrivning av kategorierna samt en genomgång av hur de behandlas i undersökningen. Varje särdrag som utmärker ett ord räknas med i undersökningen och ett ord kan således ses som både en svordom och ett kursiverat ord. Även om flera ord i en följd innehar samma särdrag räknas var och en av orden med i sammanställningen. Det gäller även för smileys och symboler. Den kvalitativa analysen består i att därtill studera intilliggande ord och kontext. Den kvalitativa analysen avser att studera ordens och ordformernas placering och funktion i satserna samt studera huruvida de olika företeelserna är betydelsebärande eller ej. I denna del av analysen kommer även vissa kvantitativa data att finnas med. Analysen
utgår från riktlinjerna för skriftspråk i Svenska skrivregler (2008) och Svenska akademiens
ordlista (Svenska Akademien 2013) utgör referensverket vad gäller ord och ordformer som tillhör
skriftspråksnormen.
Eftersom materialet består av ungefär lika många ord från de sex olika bloggarna avser undersökningen att jämföra såväl det kvantitativa som det kvalitativa resultatet mellan bloggarna. Undersökningen avser inte att betrakta syntax och ortografi. I analysen kommer detta dock att nämnas då det förekommer ytters uppenbara avvikelser gällande dessa aspekter.
1.5.2. Icke-verbala inslag
Som icke-verbala inslag räknas i denna undersökning sådant som inte har ett verbalt innehåll utan bär annan betydelse. Exempel på sådana inslag är okonventionell användning av versaler, kursiv stil, understrykning samt fetstil. Hit räknas även olika varianter av smileys och andra symboler. Om en hel mening eller ett helt stycke skrivs med exempelvis versaler räknas varje ord med i sammanställningen över antal ord i versaler.
1.5.3. Svordomar
I föreliggande undersökningen räknas som svordomar dels kraftuttryck med religiös anknytning, dels ord som har ett skatologiskt motiv. Även engelska ord där den svenska översättningen är en svordom räknas här som svordom, likaså förskönande eufemismer. Undersökningen avser studera vilka svordomar som är mest förekommande samt i vilka kontexter vissa svordomar är mer vanliga än andra. Dessutom studeras huruvida svordomarna är betydelsebärande för meningen eller ej och om de således kan tas bort utan att förändra meningens innebörd.
1.5.4. Utrop
Med utrop menas i denna undersökning interjektioner som signalerar om känslomässiga reaktioner som exempelvis haha, hehe och suck. Undersökningen har för avsikt att studera när utrop förekommer i texter, vilket syfte de bär samt vad som händer om utropen tas bort från texterna.
1.5.5. Talspråkliga ordformer
Med talspråkliga ordformer avses i denna undersökning enskilda ord och ordformer som inte finns i Svenska akademiens ordlista (2013). Vad gäller talspråkliga ordformer i undersökningsmaterialet syns bland annat ja för jag, asså, näe, hållt, va och justja. Även ord där fler vokaler har adderats räknas till denna kategori i undersökningen. Exempel på sådana ord är
spöööregn, huuuundra, faaaaaaaaan, jäääkla och heeeeelt. Syftet är studera vilka ord de
talspråkliga ordformerna utgår från samt undersöka vad de adderade vokalerna innebär för texten.
1.5.6. Lånord
Som lånord räknas sådana ord av uppenbart främmande härkomst som ännu inte återfinns i
Svenska akademiens ordlista (2013). Det är alltså förekomsten av ord på andra språk än svenska
som är intressanta för undersökningen och inte ord som tidigare tillhörde andra språk men som idag anses vara en del av det svenska språket. Ordet outfit har således räknats med i undersökningen medan ordet brunch inte har gjort det eftersom det idag är ett vedertaget ord inom det svenska språket. Andra exempel på lånord som hittats i undersökningsmaterialet är
jumpsuits, reunion och handstands push-up. Undersökningen avser även att studera hur
kodväxling mellan olika språk används i texterna och vad det innebär för läsaren.
1.5.7. Förkortningar
I undersökningsmaterialet har samtliga förkortningar som förekommer räknats med. Såväl förkortningar av städer som andra uttryck återfinns. Även vissa förkortningar kopplade till specifika ämnesområden används i texterna. Undersökningen avser att studera vilka förkortningar som är vanligt förekommande samt vilka konsekvenser användandet av förkortningar kan leda till.
2. Resultat
Resultatet av undersökningen presenteras i en kvantitativ och en kvalitativ del. Det kvantitativa resultatet visar frekvensen av användandet av de språkliga dragen som har undersökts. Det kvalitativa resultatet visar hur de språkliga dragen används och i vilken kontext de anges. För att resultatet ska bli tydligt kommer bloggarnas namn fortsättningsvis skrivas med kursivering.
2.1. Kvantitativ analys
Tabell 1. Sammanställning av antal ord per kategori och blogg
Tabell 1 visar att samtliga språkliga företeelser används i de undersökta bloggarna. Hur frekvent ord och ordformer i de olika kategorierna används varierar dock mycket mellan bloggarna. Svordomar, talspråkliga ordformer, lånord, förkortningar, smileys och symboler återfinns i alla bloggar. Kursivering nyttjas enbart av hälften av bloggarna och två av sex bloggar använder sig inte alls av versaler. Lika få använder understrykningar och detsamma gäller utrop. Alla bloggar, förutom Paow och The odd way, tycks ha vissa favoriter bland de språkliga företeelserna som har undersökts. Dessa siffertal har markerats med fetstilt i tabell 1. SamirBadran är den blogg där flest kategorier finns representerade medan det i The odd way enbart förekommer sex av dem totalt tio som har studerats. I den totala sammanställningen syns en markant skillnad mellan de bloggar som i undersökningen har flest räknade företeelser respektive den blogg med minst antal.
Dessies totala antal räknade företeelser är 193, SamirBadrans summa är 183 och i kontrast till
detta har The odd way enbart 18 räknade företeelser. Paow är den blogg som inte på något sätt
Dessie Kenzas Paow SamirBadran Hugo
Rosas The odd way Icke- verbalt VERSALER 4 19 12 64 0 0 Kursiverat 92 0 0 30 1 0 Fetstilt 52 1 8 6 19 0 Understruket 5 3 1 4 0 1
Smileys & symboler 7 12 6 7 2 3
Svordomar 1 7 7 24 4 4 Utrop 12 8 0 2 1 0 Talspråkliga ordformer 5 14 8 33 2 4 Lånord 9 13 10 6 20 3 Förkortningar 6 5 2 7 8 3 Totalt 193 82 54 183 57 18
sticker ut bland de andra utan befinner sig i mitten gällande alla språkliga företeelser som har undersökts.
Undersökningen visar att det i Dessie finns mycket icke-verbala inslag. Kursiverade ord återfinns hela 92 gånger och fetstilta ord 52 gånger. Svordomar återfinns dock endast en gång på de 1064 orden som har undersökts. Vad gäller utrop och förkortningar är Dessie den av de kvinnliga bloggarna som använder det flest gånger. Hos Dessie finns 12 utrop. Hos Kenzas är motsvarande siffra 8 och i de andra bloggarna syns utrop anmärkningsvärt sällan. I Kenzas består de icke-verbala inslagen huvudsakligen av versaler, totalt 19 gånger. Smileys och symboler syns 12 gånger och är därmed den blogg med flest smileys och symboler. I Kenzas syns även näst flest talspråkliga ordformer, totalt 14 stycken.
Hugo Rosas är den blogg som använder smileys och symboler minst, endast 2 gånger.
Däremot hittas flest lånord i bloggen, hela 20 stycken. Hugo Rosas är den blogg, näst efter Dessie, som använder flest fetstilta ord men detta beror snarare på att det i de andra bloggarna inte syns anmärkningsvärt många gånger. Däremot används inte versaler någon gång i det analyserade undersökningsmaterialet från Hugo Rosas. Vidare är Hugo Rosas den blogg där flest förkortningar återfinns, totalt 8 stycken.
The odd way är den blogg som i undersökningen avviker mest från de andra då det i bloggen
används i särklass minst antal ord av de kategorier som har undersökts. Här användes ytters sällan icke-verbala inslag i texterna och det förekommer inte några utrop. Det är enbart när det gäller talspråkliga ordformer och svordomar det förhåller sig någorlunda likt de andra. I motsats till The
odd way avviker SamirBadran från de andra genom den mycket frekventa förekomsten av
svordomar och talspråkliga ordformer. I SamirBadran återfinns 24 svordomar, vilket är överlägset mest av de undersökta bloggarna. I de bloggar som kommer efter SamirBadran sett till antalet svordomar syns enbart 7 stycken. Talspråkliga ordformer återfinns hela 33 gånger vilket är mer än dubbelt så många gånger som Kenzas, med sina 14, som är på andra plats. Även icke-verbala inslag förekommer synnerligen ofta. Kursiverade ord används 30 gånger och det finns 64 ord skrivna med versaler.
Den kvantitativa undersökningen visar således att flera av de språkliga företeelserna antingen används mycket flitigt eller nästan ingenting alls. Ingen av bloggarna uppvisar ett överdrivet användande av alla språkliga företeelser som har undersökts utan de tycks ha vissa personliga favoriter som de använder mer än andra. Däremot visar The odd way på ett mycket sparsamt användande av alla de undersökta kategorierna. Understrykningar används mycket sällan av samtliga bloggar och på grund av det bristande underlaget kommer denna företeelse inte analyseras vidare.
2.2. Kvalitativ analys
2.2.1. Icke-verbala inslag
Att belysa vissa ord eller meningar genom att skriva med versaler, fetstil, understruken eller kursiverad stil är metoder som de flesta bloggarna i undersökningen använder. Undersökningen visar dock att många av bloggarna inte är konsekventa i sitt användande av dessa metoder utan gärna varierar mellan dem. Det är vanligast att belysa enstaka ord med versaler. Av de totalt 99 ord som skrivs med versaler består 28 stycken av enskilda ord placerade i en mening med gemener. I SamirBadran syns även hela meningar i versaler vilket förklarar bloggens höga siffror vad gäller just detta. Användandet av versaler kan jämföras med användandet av kursivering. Av de totalt 123 ord skrivna med kursivering står enbart 3 ord enskilt och används som förstärkning av ett enskilt ord. Resterande 120 ord är samtliga delar av eller hela meningar. Exempel på ovanstående typ av förstärkning hittar vi i Dessie, SamirBadran och Kenzas:
(1) Jag är verkligen KÄR i mina nya soffor! Jag älskar dom! (Nilsson 2014-11-20)
(2) PS. Jag drev när jag skrev att jag hade en stor underläpp pga att jag är finsk zigenare haha.. Hoppas alla förstod det. Dom som inte förstod det måste nog läsa min blogg lite mer för att lära känna mig lite mer. Puss puss! (Nilsson 2014-11-17)
(3) Finns det NÅGON skola som har bra lärare –eller är det så att vi BARA blir matade med tragiska berättelser om mobbning? Vad är det för jävla idioter som mobbar andra? Eller dom som tittar på? Vafan alla SER väl att någon i klassen blir mobbad? (Badran 2014-11-14)
(4) Den 6e december är vi ett härligt gäng som åker ner till Marocko för att surfa och ha det allmänt GÖTT i en hel jävla vecka! (Zouiten 2014-11-19)
Det är troligt att bloggarna vill att ”KÄR” ska betonas vid utläsning av (1), ”NÅGON”, ”BARA” och ”SER” i (3) samt ”GÖTT” i (4). Kursiveringen i (1) och (2) däremot tycks användas för att ge hela meningen uppmärksamhet. Dock finns det ingenting som tyder på att det finns någon generell regel för när versaler eller kursivering bäst lämpar sig i bloggtexter. Det framgår inte heller om de bär olika syften. Det finns även exempel på när flera stilar kombineras:
(5) VAD FAN VAR HON RÄDD FÖR OM INTE SPÖKEN NÄR DET BARA VAR JAG OCH ANNA BOK DÄR?!!?!
Fuck snälla säg bara förhelvete som det är och var ärlig och säg att du blev rädd för något som DU INTE KAN FÖRKLARA VAD DET ÄR.. DET VAR ANDAR I HUSET! (Badran 2014-11-01)
Som tidigare nämnt bör allt för mycket versaler undvikas eftersom det kan uppfattas svårläst. Citatet (5) tenderar att bli svårläst på grund av blandningen av gemener, versaler och kursivering. Det är svårt att urskilja vad bloggaren faktiskt vill med de icke-verbala inslagen.
Vad gäller fetstil återfinns merparten av dessa belägg i Dessie och Hugo Rosas. Inte heller fetstil tycks användas på något enhetligt sätt utan fetstilta ord förekommer ensamma (6), som delar av en mening (7) samt som hela meningar (8):
(6) Får hjälp från både familj och min iphone (min iphone är till stor hjälp där jag skriver upp scheman dagligen som jag måste följa) men även om jag gör det så missar jag saker ibland. Tyvärr. (Nilsson 2014-11-20)
(7) Första omgången hamnade i soporna eftersom jag inte läste hur man skulle göra utan bara vilka ingredienser som skulle vara med. (Rosas 2014-11-11)
(8) En mindre effektiv sak var ju att jag råkade tappa min mobil så den fick hundra sprickor.. Ångest. Någon som vet något schysst ställe där man kan fixa den? Tips thank you! (Nilsson, 2014-11-20)
I samtliga bloggar förekommer smileys. Det tycks finnas ett samspel mellan texten och smileyn där det sistnämnda påvisar bloggarens sinnesstämning och attityd till det som nämns i texten. Smileyn kan således ha olika ansiktsuttryck. De smileys som återfinns i undersökningsmaterialet är: =), :’), :-), :/, :), , , . Smileyn placeras vanligtvis i slutet av ett stycke och ersätter ofta
punkten.
(9) Jag hoppas på att jag kan få dropp med tanke på hur uttorkad jag är. Smakar spya i munnen och är hur torr som helst i käften. Hoppas verkligen att utredningen går som den ska. Skulle vilja ha en läkare som dr. House. Men det kommer väl inte att hända (Danielsson 2014-11-06)
Att utesluta smileys i texterna skulle innebära att läsaren på egen hand får skaffa sig en uppfattning om bloggarens sinnesstämning enbart genom den skrivna texten. Smileyn verkar som ett komplement till texten och är inte det som avgör hela meningens innebörd. Däremot underlättar smileyn för läsaren att göra en korrekt tolkning av sinnesstämningen. Undersökningen visar även att smileys kan användas för att signalera ironi. Det är dock ett sällsynt användningsområde:
(10) Som sämst går det dåligt och jag får tömma
Mina besparingar, och som bäst så kan jag blandannat ge andra Människor jobb och bidra än mer till Sveriges välfärd. Fy fan för Mig:-) (Spångberg 2014-10-24)
I (10) är smileyn en betydelsebärande komponent eftersom det annars riskerar att skapas ett missförstånd mellan bloggaren och läsarna.
Kenzas och Dessie använder förutom smileys även andra symboler i sina texter. De symboler
som används är olika symboler för ett hjärta: ♥, <3. Symbolernas kontext karaktäriseras av en beskrivning av någon positiv företeelse. Ofta har symbolerna bestämda mottagare vilket tycks betyda att symbolerna används för att visa uppskattning gentemot dessa. I Kenzas blir mottagarna tydliga:
(11) Ovan har ni lite bilder från eventet i Oslo igår! Tack alla som kom, ni är så himla fina och gör mig SÅ glad! ♥♥♥♥ (Zouiten 2014-11-21)
Symbolerna avser här att riktas till besökarna som var på eventet. Det upprepade användandet av symboler i (11) används troligen för att förstärka hur mycket hon uppskattade att besökarna kom, vilket även framgår i texten.
2.2.2. Svordomar
Svordomar förekommer i samtliga bloggar som ingår i undersökningsmaterialet. Olika varianter av jävlar och fan dominerar. Undersökningen visar att svordomar används för både positiv och negativ förstärkning. Ordet fan är den svordom som oftast inte har någon annan funktion än att förstärka och därmed oftast går att stryka utan att förändra textens innehåll. Det blir tydligt i en fråga hämtad från SamirBadran:
(12) VAD FAN VAR HON RÄDD FÖR OM INTE SPÖKEN NÄR DET BARA VAR JAG OCH ANNA BOK DÄR?!!?! (Badran 2014-11-07)
Frågeställningen skulle alltså inte förändras om svordomen ströks. Hugo Rosas använder dock ordet i en annan betydelse i meningen:
(13) ”Smeten var lila och smakade fan.” (Rosas 2014-11-11)
Denna mening skulle däremot inte vara fullständig om ordet togs bort och svordomen används alltså inte som en förstärkande komponent i (13).
För att förstärka något positivt visar undersökningen att varianter av jävlar är vanligast. Syftet tycks enbart vara att förstärka den positiva känslan och ordet fyller ingen annan funktion. Därför kan ordet tas bort utan att förändra meningen. Detta synliggörs i följande meningar:
(14) JAG ÄR SÅ JÄVLA GLAD ÖVER ATT HON ÅKTE UT. (Danielsson 2014-10-30)
(15) HAHA asså Evelina e så jävla söt och riktigt duktig på att baka och göra mat. (Badran 2014-11-19)
Svordomar med skatologiskt motiv används genomgående för att förstärka något negativt eller dåligt. SamirBadran använder återkommande uttrycket ”inte ett skit”. I Kenzas syns ordet ”pissväder” (Zouiten 2014-10-26) där förledet signalerar om att det är dåligt väder. I dessa exempel är svordomarna betydelsebärande och det är inte möjligt att ta bort dem utan att behöva ändra återstående ord för att behålla innebörden. ”Pissväder” är dessutom ett exempel på när en svordom utgör förled i ett ord. Likaledes kan en svordom utgöra ett efterled:
(16) På sista visningen stod jag sedan inne på en toalett och bytte om inför Polarpriset, men får sedan inte upp dragkedjan på klänningjäveln?! (Zouiten 2014-10-26)
Såväl förledet ”piss-” som efterledet ”-jäveln” i (16) framkallar en negativ förstärkning av substantivet och hela meningen får en känslomässig laddning.
Av de totalt 47 svordomar som undersökningen funnit i texterna utgörs enbart 5 stycken av eufemismer. Noterbart är att den enda svordom som hittats i Dessie är eufemismen jäklar. Likaså är tre av fyra svordomar i The odd way förskönande omskrivningar. Författarna bakom Dessie och The odd way tycks således undvika svordomar i sina bloggtexter.
2.2.3. Utrop
Utrop återfinns enbart 23 gånger bland de 6983 ord som har undersökts. Merparten av utropen påträffas hos Dessie och Kenzas. Oftast återfinns de i slutet av meningar och indikerar ett skratt. De olika skratten som återfinns i undersökningen är haha, hehe och hihi. Av de totalt 22 utropen utgörs 14 av haha och exempel på det finns i Kenzas:
(17) Min kropp skriker efter motion idag, haha. (Zouiten 2014-11-17)
Gemensamt för alla typer av utrop är att de implicit beskriver en känsla. Utöver glädje återfinns utrop som beskriver förvåning och besvikelse:
(18) ooopsi, vad ska jag nu hitta på hihi!? (Nilsson 2014-11-17)
(19) DOCK så kom jag på nu att jag har missat min tid för adhd-utredningen, hade en tid igår (!) suck.. (Nilsson 2014-11-20)
I (18) tycks ”ooopsi” vara en mer talspråklig variant av interjektionen oj och i (19) signalerar ”suck” om att skribenten uttryckligen gör en suck vid skrivandet av inlägget och därmed förmedlar sin sinnesstämning till läsaren. En annan form av utrop vid en suck syns i
Kenzas:
(20) Phuuu.. Hemma nu och har precis smällt i mig en pizza. (Zouiten 2014-10-26)
Den suck som förmedlas i (20) är mer av en lättnadens suck snarare än en suck som signalerar om besvikelse som i (19). I (20) krävs det att läsaren själv tolkar bokstäverna ”Phuuu” som en form
av suck eftersom den inte är lika explicit som (19). I slutet av ett recept i Hugo Rosas syns en form av utrop som inte är någon form av suck:
(21) Blanda alla torra ingredienser och häll sedan i dom med äggen och bananen. Blanda till en tjock smet. Häll i 2 dl frysta blåbär och blanda lite fort.
Sedan 15 minuter i 200 grader. Baam!! (Rosas 2014-11-11)
Tidigare i inlägget där (21) är hämtat framgår det hur Hugo Rosas först misslyckas med att baka bröd för att vid ett nytt försök bli riktigt nöjd med resultatet. Att avsluta inlägget med ”Baam!!” tycks vara ett sätt att signalera om att brödet, efter 15 minuter i ugnen, blev riktigt bra och att han är riktigt nöjd över sin egen insats.
Vid uteslutande av utropen förlorar meningen sin känslomässiga prägel. Satsens innebörd förblir däremot oförändrad. Genom att använda utrop i texten får inlägget en dialogisk skepnad och muntligheten blir tydlig. Anmärkningsvärt är att utropen i undersökningsmaterialet sällan används tillsammans med ett utropstecken. I exemplen ovan är det enbart i (21) som utropet markeras med ett utropstecken.
2.2.4. Talspråkliga ordformer
Vad gäller ord och ordformer som klassas som talspråkliga är det i undersökningen vanligt att pronomenändelser utesluts. Detta syns framförallt i SamirBadran:
(22) Det är ju soft eftersom ja själv verkligen inte har varit såhär tidigare så är de ganska nytt för mig att stå i köket och dricka saft och äta kakor när de e lill-lördag, men ae måste erkänna att ja gillar de. (Badran 2014-11-19)
I (22) används ja istället för jag och de istället det. Ordet är har dessutom blivit e vilket är vanligt förekommande i talspråk. I meningen syns även formen ae vilket tycks vara en kortform av ordet
nae som är en talspråksform av nej. Andra talspråkliga former av ordet nej syns i The odd way: ”Näej” (Spångberg 2014-10-24) och i Kenzas: ”Näe” (Zouiten 2014-11-16).
Andra exempel på talspråkliga ordformer i undersökningsmaterialet är ord som skrivs ihop eftersom det inom talspråket kan låta som ett sammansatt uttryck. Exempel på detta är ”Skitsamma” (Rosas 2014-09-13), ”tillexempel” (Spångberg 2014-11-19), ”blandannat” (Spångberg 2014-10-24), ”hörni” (Spångberg 2014-10-24) och ”justja” (Zouiten 2014-11-17).
I undersökningen framgår även flera andra exempel på ordformer där bokstäver försvinner när de anammas inom talspråk. Kenzas och SamirBadran skriver bland annat formen ”Asså” (Zouiten 2014-11-16; Badran 2014-11-21). I SamirBadran syns även ”allafall” istället för
iallafall (Badran 2014-11-01) och i Dessie hittar vi formen ”vart” (Nilsson 2014-11-21) som
supinumform av verbet vara, ”hållt” (Nilsson 2014-11-19) istället för hållit samt ”önska” istället för önskade:
(23) Men jag klagar inte för det även om jag önska att jag fick träffa mina vänner oftare. (Nilsson 2014-11-19)
En annan vanlig företeelse är ord med överdriven vokalanvändning. Exempel på detta är ”Spöööregn” (Zouiten 2014-10-26), ”huuuundra” (Nilsson 2014-11-19), ”Faaaaaaaaan” (Rosas 2014-09-13), ”jäääkla” (Zouiten 2014-11-12) och ”heeeeelt” (Badran 2014-11-17). Orden i sin ursprungliga form tillhör skriftspråksnormen men genom att förlänga den första stavelsen får ordet en mer talspråklig karaktär. Genom att addera vokaler blir det tydligt hur ordet ska utläsas och detta sätt att betona en viss stavelse i ett ord är vanligt förekommande i tal. Det överdrivna vokalanvändandet gör även att ordet får särskild uppmärksamhet då man som läsare snabbt ser att det avviker från andra ord.
2.2.5. Lånord
Till skillnad från ett standardiserat svenskt skriftspråk visar undersökningen att bloggarna består av ett språk som i högre grad har anglifierats. I bloggarna förekommer flera lånord men det mest anmärkningsvärda är hur bloggarna blandar svenska och engelska, så kallad kodväxling:
(24) Jag ha pratat med sjukhuset och dom har konstaterat att jag inte är matförgiftad eller magsjuk med tanke på att det bara går one way up om ni fattar vad jag menar. (Danielsson 2014-11-06)
(25) Nu – SÖMN och sedan är jag fit for fight för dag 2! (Zouiten 2014-10-26)
I (24) och (25) finns det ingenting som hindrar bloggarna från att skriva en svensk motsvarighet till de engelska uttrycken. I (24) skulle det lika gärna kunna stå åt ena hållet och i (25) redo, men bloggarna tycks föredra att använda de engelska uttrycken i dessa meningar.
I Hugo Rosas syns denna kodväxling framförallt när det gäller träningsrelaterade inlägg. Detta förutsätter vana läsare vilket tyder på att bloggen riktar sig mot en speciell målgrupp. Är man som läsare inte en del av målgruppen och inte förtrogen med träningsrelaterade begrepp som ”handstand push-ups” och ”chest to bar” (Rosas 2014-11-12) är det svårt att förstå vad Hugo Rosas menar. Det är i detta fall uppenbart att de olika språken har olika användningsområden. På motsvarande sätt är ord och uttryck inom modebranschen vanliga i Kenzas. I ett och samma inlägg syns orden ”scubaset”, ”tote bag”, ”jumpsuit” och ”trenchen” (Zouiten 2014-10-26). För läsare som är intresserade av mode är dessa ord förmodligen bekanta men för andra kan de vara helt främmande. Att Hugo Rosas och Kenzas trots allt väljer att skriva många ord på engelska
beror troligen på att de är vedertagna termer inom de olika branscherna och att insatta läsare därför inte skulle förstå om enbart den svenska översättningen framgick.
Undersökningen visar även att det engelska ursprungsordet stundom används trots att ordet har fått en vedertagen svensk stavning, exempelvis ”mail” (Spångberg 2014-11-10) och ”date” (Nilsson 2014-11-08). Dessutom syns ord som fått en svensk stavning trots att det ännu inte tagit plats i SAOL. Exempel på det är ordet ”najs” (Nilsson 2014-11-21), en försvenskad variant av det engelska ordet nice.
Genom de engelska inslagen i blogginläggen skapas en bild av att bloggaren behärskar ytterligare ett språk förutom svenskan. Lånorden som återfinns i Kenzas och Hugo Rosas signalerar om att författarna är väl förtrogna med de olika områdena och uttrycken tycks fungera som en statusmarkör för att visa på deras stora kunskap inom området. Språket i bloggarna illustrerar engelskan ställnings i Sverige och visar på den trend som råder vad gäller anglifierat språk.
2.2.6. Förkortningar
I det undersökta materialet förekommer flera förkortningar som enligt Svenska skrivregler (2008:148-151) är allmänt accepterade. Dock visar undersökningen att bloggarna ofta utesluter punkter som lämpligen bör skrivas ut för att signalera om att det är ett förkortat uttryck:
(26) Vår Thailand-resa blev ju uppskjuten pga Let’s Dance i vintras men nu är det dags att åka. I januari åker vi och är borta 10 dagar… Längre går inte pga jobb men dit ska bli så mysigt! (Zouiten 2014-11-20)
På samma vis hanteras förkortningen ”iaf” som återfinns i både Hugo Rosas och SamirBadran. Denna förkortning nämns inte i Svenska skrivregler (2008:148-151) som allmänt accepterad. Det förefaller dock högst troligt att det är en förkortning av uttrycket ”i alla fall”. Hugo Rosas avslutar meningar med förkortningen medan SamirBadran låter den stå mitt i en mening:
(27) Det är tur att jag kan stå på händer iaf! (Rosas 2014-09-13)
(28) Imorgon drar jag vidare till nåt som kallas Östhammar. Inte en aning om vad det är men iaf har jag spelning där hehe! (Badran 2014-11-14)
Undersökningen visar att förkortningar ofta används vid städer. Stockholm, Linköping, Göteborg och Los Angeles förkortas i bloggarna till ”Sthlm”, ”Lkp”, ”Gbg” och ”LA”. Bloggarna förkortar städernas namn genom sammandragning vilket innebär att ordets första och sista bokstav kvarstår samt även någon eller några mellanliggande bokstäver, vanligtvis konsonanter (Svenska skrivregler 2008:141).
Hugo Rosas är den blogg där flest förkortningar återfinns. Det höga antalet förkortningar
förklaras i hans fall av att ett av inläggen innehåller ett recept vilket är en genre där måttenheter vanligtvis förkortas. I Hugo Rosas används även förkortningar som förutsätter vana läsare. I bloggen påträffas förkortningen ”pr”:
(29) Förutom att jag slog Cristian i woden så satte jag även 2 pr idag. Pr= Hård träning ger resultat = Lycklig. (Rosas 2014-11-12)
Eftersom inläggen i Hugo Rosas ofta handlar om träning samt att förkortningen här används i en kontext som belyser hans egen prestation är det troligt att det är den inom träning vanliga förkortningen för personligt rekord. Detta är dock bara ett antagande eftersom förkortningen inte utreds i texten. På samma sätt tar SamirBadran för givet att läsarna känner till vad förkortningen ”PH” står för:
(30) Längtar dessutom till PH ikväll, de är riktigt jävla roligt att följa denna säsong, PH är och förblir en succé och den jag framförallt tackar för det här är Kristian!:) (Badran 2014-11-19)
Förkortningen står för den idag populära dokusåpan ”Paradise hotel” och troligtvis är hans läsarkrets väl medveten om att det är just det ”PH” står för vilket förklarar varför förkortningen inte skrivs ut i sin helhet.
2.3. Sammanfattning av resultatet
Den kvantitativa analysen visar att samtliga bloggar i undersökningen har ett sätt att skriva som mer eller mindre präglas av de språkliga företeelser som har studerats. Dessie och SamirBadran är de bloggar där flest undersökta särdrag återfinns medan det i The odd way förekommer ytterst få av dem. Vilka icke-verbala inslag samt ord och ordformer som bloggarna väljer att använda tycks vara mer förknippat med personlig stil och smak snarare än några vedertagna genrekonventioner.
I den kvalitativa analysen blir det tydligt hur bloggarna, genom olika visuella medel, vill förtydliga och markera vissa komponenter i texterna. Icke-verbala inslag, i form av kursivering, versaler och fetstil, används flitigt hos många av bloggarna för att förstärka vissa ord, delar av meningar samt hela meningar. Svordomar syns framförallt i SamirBadran som ett sätt att förstärka såväl positiva som negativa känslor. I Kenzas tycks däremot smileys och symboler hellre användas för känslomässig förstärkning. Svordomar är sällan betydelsebärande i satserna utan kan strykas utan att förändra innebörden. Detsamma gäller för smileys och symboler som snarare är ett komplement till meningen och enbart ger en känslomässig prägel. Det förekommer även utrop i inläggen. Det är dock en av de företeelser som uppvisas i minst antal av de
undersökta bloggarna. Utropen ger texten en mer dialogisk och talspråklig skepnad. Genom att skriva ord som representerar ljud som i sin tur som signalerar om känslor, exempelvis haha, suck och phuuu, kan läsaren även på ett auditivt sätt ta till sig bloggarens känslor genom att läsa texten. Utrop och smileys fyller således den funktion i texterna som ansiktsuttryck och kroppsspråk normalt har vid kommunikation i verkliga livet.
De lånord som förekommer i undersökningsmaterialet finns framförallt i Kenzas och Hugo
Rosas. Dessa bloggar är de som har en tydligast inriktning i sina inlägg och det är i anknytning
till dessa ämnen som de flesta lånorden återfinns. I Kenzas handlar det om ord och uttryck som har med mode att göra och i Hugo Rosas handlar det om träning. Mode och träning tycks alltså vara områden där det engelska språket dominerar och där engelska ord och uttryck med fördel används även inom det svenska språket. Eftersom det i bloggarna används specifika lånord och uttryck relaterade till mode och träning utgår bloggaren från att läsarna är förtrogna med dessa. På liknande sätt visar undersökningen att förkortningar används. I HugoRosas syns förkortningen ”Pr” och i SamirBadran syns ”PH” vilket inte för alla är självklara förkortningar av
Personligt rekord och Paradise Hotel.
Olika typer av talspråkliga ordformer förekommer i samtliga bloggar som utgör undersökningsmaterialet. I bloggarna syns både ord där bokstäver försvinner när de får en talspråklig prägel samt ord där bokstäver adderas. Även flera ord som tillsammans bildar ett ord är vanligt. Att addera bokstäver, vanligtvis vokaler, tycks vara ett sätt att explicit betona en viss stavelse i ett visst ord. Att ta bort bokstäver eller sätta samman flera ord till ett beror snarare på att hur dessa ord och uttryck uttalas inom talspråket.
3. Slutsats
Den hypotes som utgjorde grunden för undersökningen var att det i bloggtexter finns en påtaglig mängd icke-verbala inslag, förkortningar, svordomar, utrop, talspråkliga ordformer och låneord. Syftet med undersökningen var att studera huruvida denna hypotes överensstämmer med verkligheten eller ej. Syftet var även att studera i vilken utsträckning dessa språkliga fenomen existerar i bloggarna samt göra undersöka vad de har för betydelse för texternas innehåll. Utöver detta vad syftet även ett inta ett visst genusperspektiv samt diskutera föreställningen om bloggen som egen genre.
Undersökningen ger belägg för att icke-verbala inslag, förkortningar, svordomar, utrop, talspråkliga ordformer och låneord finns i bloggtexter. Huruvida det är mer förekommande i bloggtexter än andra texttyper framgår dock inte i undersökningen eftersom undersökningen inte innefattar en jämförande analys av olika texttyper. Bloggarna jämförs dock med varandra och de språkliga företeelserna som har undersökts förekommer i varierad utsträckning i bloggarna. Icke-verbala inslag och svordomar tycks användas för att förstärka ord, delar av inlägg samt känslor. Dessa företeelser tycks vara ett komplement till det skrivna språket och tycks bära samma betydelse för det skrivna språket som kroppsspråk och ansiktsuttryck har för det verbala språket. Förkortningar och lånord signalerar om samspelet och interaktionen mellan bloggare och läsare medan talspråkliga ordformer och utrop ger språket en muntlig och dialogisk skepnad.
Att utifrån undersökningen bekräfta eller dementera föreställningen om att bloggen är en egen genre är problematiskt. Å ena sidan kan det faktum att de undersökta företeelserna faktiskt förekommer i bloggarna bekräfta genrens existens. Å andra sidan kan det mycket varierade användandet mellan bloggarna motbevisa att bloggen är en egen genre eftersom det inte tycks finnas några gemensamma metoder och strategier för användandet av dessa. Att det inte finns någon explicit genrekonvention gör att det är svårt att fastställa vad som krävs för att språket i en text ska uppfylla kravet för att vara en blogg. Det tycks således snarare vara formen än stilen som avgör vad som är en blogg.
Det är heller inte helt oproblematiskt att nämna några typiska manliga respektive kvinnliga drag i bloggarnas språk. Bland de manliga bloggarna finner vi både den blogg med flest träffar i de undersökta kategorierna samt den med minst antal träffar. Även bland de kvinnliga bloggarna finns en stor spridning mellan den kvinnliga blogg med flest räknade företeelser, Dessie, och den kvinnliga blogg med minst antal räknade företeelser, Paow. Undersökningen visar dock att vissa språkliga företeelser främst används av kvinnor och andra främst av män. Utrop och smileys syns framförallt hos kvinnorna medan talspråkliga ordformer och svordomar främst återfinns i de manliga bloggarna. Det begränsade undersökningsmaterialet och det därmed begräsande
resultatet gör dock att det inte går att dra några större generella slutsatser baserat på genusaspekten när det gäller icke-verbala inslag, förkortningar, svordomar, utrop, talspråkliga ordformer och låneord i bloggtexter.
I undersökningen bekräftas den hypotes som låg till grund för studien. Icke-verbala inslag, förkortningar, svordomar, utrop, talspråkliga ordformer och lånord förekommer i de olika bloggarna, dock i varierad utsträckning. Undersökningen visar att det är vanligast att vissa språkliga företeelser används mer än andra och det tycks således vara den personliga stilen som präglar inläggen till största del.
4. Sammanfattande diskussion
Genom att noggrant studera ord för ord i sex av Sveriges största bloggar, sett till antalet läsare, avsåg undersökningen att visa på hur icke-verbala inslag, förkortningar, svordomar, utrop, talspråkliga ordformer och lånord används i bloggar. På grund av studiens begränsade omfattning har också undersökningsmaterialet varit begränsat men undersökningens resultat ger trots det en fingervisning om hur språket i bloggar generellt ser ut. För att kunna genomföra en trovärdig analys av språket i varje enskild blogg och för att uppnå hög validitet har drygt 1000 ord från varje blogg legat till grund för undersökningen.
Denna undersökning visar att blogginlägg på flera sätt liknar annan digital kommunikation. Hård af Segerstads (2003) studie visade att det i både sms, chatt och direktmeddelande ofta växlas mellan gemener och versaler samt att det förekommer smileys och lånord. Hennes hypotes var att skrivutrymmet och kommunikationens tidsaspekt påverkar språket. Trots att skrivutrymmet i en blogg inte är begränsat och att kommunikationen inte är direkt tycks texterna inte vara särskilt bearbetade. Denna undersökning avsåg inte att studera syntax och ortografi men att det förekommer stavfel och avvikande radbrytning är uppenbart. Skrivutrymmet kan heller inte vara anledningen till att ord och uttryck förkortas i blogginläggen. Hård af Segerstad (2003) pekar på att målet med interaktionen samt relationen mellan deltagarna är andra viktiga aspekter i valet av skriftspråk. Likaså Myers (2010) lyfter fram samspelet mellan bloggare och läsare och olika strategier för att engagera läsaren. Ett sätt tycks vara att skriva om sådant som kräver en viss förkunskap vilket även syns i denna undersökning. Framförallt tre av bloggarna, Kenza, Hugo
Rosas och SamirBadran förutsätter en tidigare relation till läsarna och en viss förkunskap om
vissa lånord, uttryck och förkortningar.
Undersökningen visar att det finns vissa likheter men även skillnader mellan hur bloggarna använder de språkliga företeelserna. En likhet är att alla bloggare använder icke-verbala inslag för att förtydliga och förstärka delar av inläggen samt deras egna känslor. En skillnad är på vilket sätt de gör det. Den kvantitativa analysen visar en tydlig skillnad i antal ord som skrivs med versaler, kursivering och fetstilt. I den kvalitativa analysen syns dock att samtliga icke-verbala inslag används med ett och samma syfte. Användandet av smileys och symboler varierar inte lika kraftigt mellan bloggarna som exempelvis kursivering. Gemensamt för alla smileys och symboler är att de används för att förstärka känslor och ge meningen eller stycket en mer känslomässig prägel. Enligt Andersson (2001) förknippas svordomar vanligtvis med det informella talspråket. Josephson (2011) menar i sin tur att språkets teknifiering har lett till att även skriftspråket blir allt mer informellt. Baserat på skillnaderna i antalet svordomar i undersökningsmaterialet tycks attityden till svordomar variera mycket mellan bloggarna. SamirBadran är den blogg där
överlägset flest svordomar finns vilket tyder på att författaren bakom bloggen är positivt inställd till användandet av svordomar i skriftspråk. Dessie däremot är mycket återhållsam vad gäller svordomar och författarens uppfattning är troligtvis att svordomar inte hör hemma i skriftspråk. Liksom de icke-verbala inslagen används svordomar som förstärkande i texterna. Undersökningen visar att majoriteten av svordomarna faktiskt kan strykas utan att förändra texternas innebörd. Trots att Dessie inte använder svordomar är inläggen i bloggen högst personliga vilket tyder på att teknifieringen i stort lett till ett mer informellt skriftspråk. En mycket stark gemensam nämnare för alla bloggar är just den personliga stilen vilket tycks vara den mest avgörande faktorn för språkbruket.
De utrop och talspråkliga ordformer som finns i bloggtexterna ger inläggen en muntlig prägel. Texten tycks vara skriven på ett sätt som liknar ett talat språk, som om texten likväl skulle kunna högläsas. På så vis skapas en dialog mellan bloggaren och läsaren där läsaren även får ta del av bloggarens känslor samt bli varse de ord och uttryck som bloggare vill betona. Undersökningen visar tendenser på att språket i bloggarna har anglifierats. Lånord syns framförallt i bloggar med speciella intresseområden där inläggen förmodligen riktar sig mot en tydlig läsarkrets. Det finns dock inte anledning att oroa sig för att det engelska språket helt ska erövra det svenska språket i de bloggar som har undersökts eftersom det hittills bara är få ord och väldigt specifika uttryck som skrivs på engelska.
Undersökningen visar att de olika språkliga företeelserna som har undersökts syns i bloggarna. Dock tycks det inte finnas några vedertagna konventioner för när de olika särdragen bäst lämpar sig utan det handlar snarare om bloggarens personliga stil. Myers (2010) hävdar att bloggen är en egen genre och baserat på resultatet av denna undersökning tycks det således vara en mycket vid genre med en stark personlig prägel på språket. I bloggen kan man förväntas se icke-verbala inslag, förkortningar, svordomar, utrop, talspråkliga ordformer eller låneord men sättet de används på är inte givet.
Eftersom undersökningen enbart tar hänsyn till vissa språkliga företeelser ges en missvisande bild av språkbruket i The odd way. Resultatet ger sken av att bloggen har ett mycket normriktigt och formellt språk eftersom de undersökta företeelserna inte förekommer nämnvärt många gånger. Vid närmare studier av språket syns dock andra avvikelser som visar på ett informellt språk. Detta är ett bevis på hur komplext språk är och hur många dimensioner det finns att studera när det gäller språk. Således kvarstår mycket att säga om bloggspråk och det finns ytterligare studier att göra kring bloggspråket.
I undersökningen framgår det hur olika strategier används för att förstärka och tydliggöra viktiga delar i texten samt känslor. Sådant som vid verbal kommunikation sker genom betoning,
former av icke-verbala inslag tycks vara mycket vanligt. Att det är en dialog mellan blogg och läsare förstärks även tack vare utrop och talspråkliga ordformer. Bloggspråket avviker således från det standardiserade skriftspråket. Trots att det i bloggar inte finns ett begränsat skrivutrymme eller är en form av direkt kommunikation visar undersökningen att språket vid en första anblick tycks vara spontant och inte särskilt bearbetat. Å ena sidan är språket genomtänkt och bearbetat eftersom bloggarna använder mer än bara text i inläggen och väljer att nyttja icke-verbala inslag för att förstärka vissa delar. Å andra sidan syns många stavfel, felaktiga radbrytningar, förkortningar och svordomar vilket är ett tecken på att blogginlägg skrivs snabbt och oreflekterat. Alltså stämmer Josephsons (2014) uttalande om nätspråket även in på bloggar specifikt. Språket i bloggar är spontant, dialogiskt och ostandardiserat.
