• No results found

Minska rånrisk genom uppgifter på söksajter Motion 2020/21:1414 av Barbro Westerholm (L) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Minska rånrisk genom uppgifter på söksajter Motion 2020/21:1414 av Barbro Westerholm (L) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion L

Motion till riksdagen

2020/21:1414

av Barbro Westerholm (L)

Minska rånrisk genom uppgifter på

söksajter

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att i adressregister få borttaget uppgifter om ålder och antalet personer i hushållet för att minska risken för rån och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den 25 maj 2018 började EU:s så kallade dataskyddsförordning att gälla i Sverige. Den reglerar hantering av personuppgifter. Den ersatte därmed personuppgiftslagen (1998:204). Av 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommittés betänkande (SOU 2020:45) som lämna-des i augusti 2020 har inga ändringar tillkommit beträffande artikel 17 i förordningen som innehåller en rätt till radering av personuppgifter. Denna rätt benämns rätten att bli bortglömd, men undantagsregeln omfattar inte uppgifter om till exempel ålder eller antal personer i hushållet. För dessa uppgifter gäller i stället huvudregeln: om de finns sökbara på en webbsida som har utgivningsbevis gäller yttrandefriheten enligt yttrandefrihets-grundlagen (YGL), och innehavaren av databasen har ingen skyldighet att radera dessa. Detta hindrar inte att den enskilde kan vända sig till utgivaren och be om att få sina per-sonuppgifter borttagna, men någon rätt att få perper-sonuppgifterna raderade finns inte.

Det har visat sig att ett sätt att hitta rånoffer, särskilt årsrika människor som är ensam-boende, är att söka fram uppgifter om dem på sajter som Hitta.se och Eniro. Där är ålder och antal personer på bostadsadressen angivna liksom bostadens värde. Den nu gällande lagstiftningen skyddar dem inte. Det är allvarligt i synnerhet som rånen inte bara leder till ekonomiska förluster utan också psykiska och fysiska skador för den drabbade. Dessutom är uppklarningsprocenten låg.

Jag har frågat justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) om regeringen kunde tänka sig att vidta åtgärder så att rätten att bli bortglömd vidgas till att omfatta också uppgifter om till exempel ålder eller antal personer i hushållet för att minska risken att människor genom dessa uppgifter utsätts för rån och andra övergrepp (2019/20:878). Svaret blev att regeringen tar dessa frågor på största allvar men att ytterligare förstärkningar av integritetsskyddet på tryck- och yttrandefrihetsområdet

(2)

kräver grundlagsändringar. Sådana ändringar måste övervägas och beredas omsorgsfullt och för närvarande finns ingen avsikt att vidta ytterligare åtgärder (Ju2020/00470/POL).

Eftersom artikel 17 i EU-förordningen ger rätt till radering av personuppgifter uttryckt som rätten att bli bortglömd anser jag att denna rätt bör vidgas till att omfatta uppgifter om till exempel ålder och antal personer i hushållet för att minska risken för att människor genom dessa uppgifter utsätts för rån och andra övergrepp. Att

grundlagsändringar av det här slaget skulle utgöra hinder för att införa skydd mot rån, våld och övergrepp som har allvarliga konsekvenser för den utsatte är inte acceptabelt. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Barbro Westerholm (L)

References

Related documents

Förvaltningsrätten i Stockholm har, utifrån de utgångspunkter som domstolen har att beakta, inte något att invända mot promemorians förslag. chefsrådmannen Anneli

Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 men färre en ett visst högre antal deltagare ska undantas från förbudet om var och en av deltagarna

Regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att bistå Socialstyrelsen i arbetet med att samordna kommunernas lägesbilder och behov av skyddsutrustning och sjukvårdsmaterial, inom

Den 13 mars 2020 lade kommissionen fram förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013, förordning (EU) nr 1301/2013 och

Regeringen beslutade den 21 november 2019 kommittédirektiv om vissa frågor kring kommunernas roll i den statliga arbetsmarknadspolitiken när Arbetsförmedlingen reformeras

Regeringen anser, i motsats till Timbro och till skillnad från den språkliga utformning som Riksdagens ombudsmän (JO) föreslår, att det är motiverat att ge ett brett