Privilegierad mobilitet?

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Jessica Nilsson & Christina Skoglund

Privilegierad mobilitet?

Flygplatser, resande och säkerhet

Privileged mobilities?

Airports, travel and security

Kulturgeografi C-uppsats

Datum/Termin: 08-06-05/VT 2008 Handledare: Mekonnen Tesfahuney Examinator: Gerhard Gustafsson Löpnummer:

(2)

Sammanfattning

Aldrig förr har folk rest så ofta som i dagens samhälle. I modern tid har rörligheten ökat och stått i fokus för såväl ekonomisk som teknisk utveckling. Detta har dock enbart skett i vissa delar av världen.

Möjligheten och vilja att förflytta sig har ökat samtidigt som kontrollen och övervakningen har blivit mer omfattande. Sedan 11 september 2001 har säkerheten blivit mer omfattande och fått en ny skepnad.

Tilliten till resenärer har minskat och säkerhetskraven och kontrollerna har ökat. Genom EU och Schengenkonventionen har Europas inre gränser öppnats upp och EU nämner ofta de fyra friheterna för rörlighet; varor, tjänster, människor och kapital, som möjliggör och underlättar för att knyta kontakter och handelsavtal mellan medlemsstaterna. Det som är intressant för uppsatsen är den fria rörligheten för människor.

Paradoxen av ”fri” rörlighet och den ökade kontrollen av rörlighet ligger I fokus för uppsatsen.

Flygplatser har blivit kända för att vara platser av hög säkerhet, samtidigt som den förhöja mobilitetssäkerheten har gjort att flygplatser blivit mål för skillnader och delvis begränsningar av rättigheter till mobilitet. Hur den ökade säkerheten och kontrollen på flygplatser påverkar individers rörlighet och vilka konsekvenser det får för den enskilde resenären kommer att vara uppsatsens fokus.

Den teori vi använt i uppsatsen utgår främst från teorier kring mobilitet med fokus på säkerhet och hotbilder. Studien har grundat sig på intervjuer. Detta har dels skett med säkerhetspersonal och ansvariga för säkerheten och dels med diskriminerade personer utsatta för mer omfattande kontroller samt positivt särbehandlade i fråga om färre kontroller.

En av slutsatserna för studien är att personer med utländsk bakgrund eller med icke-skandinaviskt utseende har tvingats genomgå extra kontroller. I samtliga fall är de övertygade om att anledningen till att de blivit utsatta beror just på att det finns en rädsla för en viss typ av människor, vilken de förknippas med. Säkerhetsansvariga menar att så är inte fallet men personal vid säkerhetskontrollen hävdar att de ändå har en viss möjlighet att göra subjektiva bedömningar och kontrollera de personer som de känner för, trots att inget utslag på metalldetektorn görs. Därav kan resenärer omöjligt veta om extra kontroller rör sig om stickprov eller en personlig åsikt hos den enskilde säkerhetskontrollanten gentemot resenären.

Sammanfattningsvis kan den extra säkerhetskontrollen ses som ett hinder för den fria rörligheten då det är säkerhetspersonalen som avgör om resenären anses som en säkerhetsrisk eller ej.

Nyckelord: flygplatser, plats, mobilitet, säkerhet, profilering, hotbilder

(3)

Abstract

Never before have so many moved so frequently as now. Mobility lies at the centre for the concern of states, business and technological development. Some even claim that we are witnessing a mobility turn in the social sciences. However, as the capacity to move has increased so too has the control and surveillance of mobility become more extensive. Since September 11, 2001 security has been the defining paradigm for a variety for actors. The mobility security regime implies among other things that passengers are in some sense always suspect. The securitization of mobility, however, is not a post 9/11 phenomenon. The Schengen Convention has lead to a dismantling of the inner borders of the member states of the European Union. The Constitution of the European Union guarantees the four freedoms of circulation – of goods, services, people and capital. At the same time Schengenland implies also that the mobility of non-Europeans is highly monitored and controlled.

The paradox of “free” mobility and heightened control of movement is the major theme of this senior essay. Airports have emerged as a key channel and space for securing and sorting out mobilities. Thus, the securitization of mobility has made airports key spaces that enact differential mobility rights. How does the securitization of airports affect the mobility rights of individuals and what consequences do the biometric and digital controls have for individual travellers? These are the questions that are examined in this essay. Theories of mobility, security and images of threat provide the analytical context of this study.

The empirical material draws on interviews made with individuals that have experienced “ethnic profiling”

and have been the target of extra security checks. In order to provide a more nuanced picture of our subject, we have also interviewed passengers who experienced “positive discrimination”. The material at hand also includes on interviews with security staff as well as security training personnel.

One of our conclusions is that people of foreign origin or with a non-Scandinavian look are more likely to be the object of additional security checks. All of the informants substantiate that security checks at airports are not random and are convinced that the reason for the additional security check is fear of certain kind of people. Predictably, those responsible for the security maintain that this is not the case and claim that the possibility of making subjective judgements and control people even if the metal detector does not give off an alarm signal, is a part of the security routine. Passengers are thus unaware of whether the extra controls are based on spot-checks or the subjective assessments of security staff. The subjective element combined with media images and threat discourses increase the likelihood for “ethnic profiling”

of passengers.

Key words: airports, place, mobility, security, profiling, threat discourses

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning...6

1.1 Bakgrund ...7

1.2 Syfte...8

1.3 Frågeställning...8

1.4 Avgränsning ...8

2 Metod...9

2.1 Materialinsamling ...9

2.2 Tillvägagångssätt...10

3 Teori ... 13

3.1 Plats ...13

3.1.1 Flygplats som plats och icke-plats...15

3.2 Mobilitet/Rörlighet...16

3.2.1 Mobilitet och kontroll: En kort tillbakablick...16

3.3 Mobilitetstyrning, kontroll och övervakning ...18

3.3.1 Governmentality ...19

3.3.2 Från Government till Governance ...19

3.3.3 Kontrollsamhälle...21

3.4 Schengen – Rörlighetsstyrning, kontroll och övervakning...22

3.4.1 Vad innebär Schengen?...24

3.4.2 Schengen & flygplatser...25

3.4.3 Schengens informationssystem - SIS...25

3.5 Flygplatser och mobilitet ...28

3.5.1 En historik överblick...28

3.5.2 Flygplats som ett flödesrum...28

3.6 Hotbilder ...29

3.6.1 Hotbilden förändras ...29

3.6.2 Hotbilden mot Europa ...30

3.6.3 Övervakning och mobilitet ...32

3.6.4 Profilering...33

3.6.5 Biometrisk teknologi och digital övervakning...34

3.7 Mobilitet; tillgängligt för alla?...36

3.7.1 Mobilitet, kontroll och ”De andra” ...37

4 Empiri...40

4.1 USA:s påverkan på Europas säkerhetssystem ...40

4.2 Regler för flygresenärer...41

4.3 Intervju med diskriminerade personer...42

4.3.1 Jonas...42

4.3.2 Jim ...43

4.3.3 Jacob ...44

4.3.4 Johan ...45

4.4 Intervju med positivt särbehandlade personer...46

4.4.1 Lotta...46

4.4.2 Lisa ...47

4.4.3 Linda ...48

4.5 Intervju med flygplatssäkerhetspersonal ...49

4.5.1 Säkerhetspersonal X ...49

4.6 Intervju med säkerhetsansvarig/utbildningsansvarig...51

4.6.1 Inge...51

4.6.2 Ida...53

(5)

5 Analys ...60 6 Slutsats...67 7 Egna reflektioner och förslag till ytterligare studier...68 Referens...

Bilaga 1. Intervjumall, utsatta personer ...

Bilaga 2. Intervjumall, positivt särbehandlade personer...

Bilaga 3. Intervjumall, säkerhetsanställd ...

Bilaga 4. Intervjumall, säkerhetsansvarig/utbildningsansvarig ...

Bilaga 5. Brev angående intervju...

(6)

1 Inledning

En kvinna med skandinaviskt ursprung gick i slutet av år 2007 igenom en säkerhetskontroll på en flygplats utanför EU där metalldetektorn gav utslag. Hon slapp dock redogöra för sina personliga tillhörigheter som detektorn reagerade på. Vid den sista säkerhetskontrollen gav den än en gång utslag men hon behövde fortfarande inte visa sina tillhörigheter utan vakten skämtade bort det och frågade: ”Do you have any small bombs in your pocket?” Varpå hon svarade:

”No, only a big one”. Dialogen avslutades med ett skratt och hon kunde fortsätta mot gaten.

Trots kvinnans svar gjordes ingen ytterligare kontroll, för vad som egentligen gav utslag.

En svensk medborgare med arabiskt ursprung reste med sin svenska flickvän i Europa. Vid en mellanlandning i väntan på nästa avgång fick mannen vid upprepade tillfällen finna sig i att bli kontrollerad, utfrågad och få sitt handbagage genomsökt. Trots att mannen tidigare hade genomgått säkerhetskontrollerna utan anmärkning så upprepades kontrollerna mot honom i avgångshallen. Flickvännen klarade sig dock utan ytterligare kontroller.

En svensk man reste på hösten år 2006 till Thailand på affärsresa. Mannen reste från Arlanda, gick igenom säkerhetskontroller och flera passkontroller. Mannen reste inrikesflyg i Thailand och checkade in på tre hotell. När mannen skulle resa hem från Bangkok upptäcktes det att han hade rest med fel pass, han hade av misstag rest med sin frus pass.

Passkontrollanten ändrade då flygbolagets uppgifter på biljetten till hustruns namn så biljetten och passet stämde överens, trots att passet och personen inte var den samma.¹

På aftonbladet webb-tv finns det 2008-04-21 att se ett nyhetsinslag om en ny röntgenmaskin som installerats på flygplatser i USA. Röntgenmaskinen gör att passageraren, som gett utslag i metalldetektorn, visas naken på en skärm. Detta för att tydligt se vad som kan ha orsakat ett utslag i metalldetektorn. Röster har höjts i USA att röntgenmaskinen är integritetskränkande.²

”Jag skulle nog hellre kroppsvisiteras, i vilket fall som helst skulle jag känna mig obekväm”

Kvinnlig resenär om röntgenmaskinen, Aftonbladet webb-tv 2008-04-21

”Över 3000 människor dog i 11 september. Det är värt det.”

Manlig resenär om röntgenmaskinen, Aftonbladet webb-tv 2008-04-21

Mehran Karimi Nasseri, även kallad Sir Alfred, utvisades från Iran år 1977 för regeringsfientlig verksamhet. 1981 fick han asyl i Belgien. Sir Alfred har suttit fast på Charles de Gaulleflygplatsen i Paris i 16 år. Han blev bestulen på sitt pass och flyktinghandlingar och

1 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=581501&rss=1400 080521

2 http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/utrikes/article2307306.ab 080521

(7)

blev därefter nekad att ta sig in i något land. Saknaden av identitetshandlingar gjorde att det inte fanns något ursprungsland Sir Alfred kunde återvända till och både franska och belgiska myndigheter förvägrade honom flykting- och transitvisum. En romantisk komedi har gjorts av Steven Spielberg med Tom Hanks i huvudrollen i The Terminal där Sir Alfreds levnadsöde ligger till grund. Att Sir Alfreds historia skulle sluta som hollywoodfilmen är dock inte troligt.³

1.1 Bakgrund

Viljan och förmågan att förflytta sig har ökat i takt med såväl teknisk som ekonomisk utveckling. Både affärsresor och nöjesresor görs dagligen och världen finns närmare än någonsin. Världen har krympt för den del av befolkningen som har möjlighet att resa och platser på andra sidan jordklotet känns inte längre så avlägsna. Detta samtidigt som världen står still för den del människor som har begränsad rörlighet och många platser blir för dem svårare att nå. I takt med att möjligheten att röra sig har ökat, för en viss del av världens befolkning, har även säkerheten ställts i fokus på många sätt.

Genom datoriseringens framfart är det lätt för både stater, säkerhetstjänster och privata bolag, att följa resenärer och den personliga integriteten påverkas. Samtidigt som en trygghet kan ses i den ökade säkerheten växer en oro över att överstatliga organisationer, exempelvis EU, styr och granskar ens resmål och val.⁴ Skräcken för terroristattacker mot flygplan och flygplatser har ökat och sedan 11 september 2001⁵ har oron övergått till rädsla. Tilliten till resenärer har minskat och att slussas runt i kontroller av olika slag kan upplevas kränkande.

För den stora massan kan kontroller förbättra säkerheten men för den enskilda individen innebär det i princip ett aktivt handlande för att motbevisa eventuella negativa och ”allmänfarliga” signaler som kan uppfattas/märkas. Detta till skillnad från det ”rättsliga skyddet” om att medborgare är oskyldiga tills motsatsen kan bevisas. Vidare har detta även inneburit ifrågasättande om människans fri- och rättighet och inte minst vem som äger rätten att resa.

I och med EU har Europas inre gränser öppnats upp och EU nämner ofta de fyra friheterna; fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital, som möjliggör och underlättar för att knyta kontakter och handelsavtal mellan medlemsstaterna⁶. Det som är intressant för denna uppsats är rörlighetsfriheten för människor. Hur fri är den i bemärkelse av hur man kontrolleras och granskas av flygplatsernas kontroller?

3 Hansson 2004:10f

4 Ström 2003:206ff

5 Terrorattacken i New York, flygkapning mot World Trade Center år 2001. vidare I uppsatsen benämns denna händelse som 11 september 2001 för att undvika missförstånd då det i historien skett flera betydelsefulla händelser den 11 september, exempelvis statskuppen i Chile den 11 september 1973 av Augusto Pinochet.

(www.NE.se 080522)

6 Dessa friheter utgör en del av grunden till EU och finns författat i EU fördraget.

(8)

1.2 Syfte

Inledningskapitlets beskrivning av fyra händelser på oberoende flygplatser gör att frågor ställs kring hur säkerhetsarbetet fungerar och vilka konsekvenser och begränsningar det får för inte bara individers rörlighet, utan även fri- och rättigheter i vidare bemärkelse. Vilka effekter får kravet på den ”ökade säkerheten”, särkskilt efter 11 september 2001, för den enskilde individen?

Syftet med uppsatsen är att se hur säkerheten på flygplatser påverkar individers rörlighet och i så fall hur den påverkats av händelsen den 11 september 2001. Vi vill se vilka konsekvenser

”säkerhetshöjningen” får för den enskilde individen. Det får dock inte glömmas bort att denna utveckling inte enbart fokuserar på individens rörlighet vid flygresor, utan att även som en del av en alltmer utbredd företeelse där även vardagslivet som sådant registreras och övervakas kontinuerligt. Vi kommer även att undersöka om det finns någon diskriminering, dold eller öppen, på flygplatser och hur det i så fall yttras.

1.3 Frågeställning

Följande frågor kommer att ligga till grund för vår undersökning:

- Hur har 11 september 2001 påverkat säkerheten på europeiska flygplatser med fokus på individen?

- Förekommer det diskriminering som begränsar rörligheten för olika individer?

- Hur skiljs vissa individer från mängden där extra säkerhetskontroller mot dessa görs?

- Hur påverkas individens rörlighet och vilka begränsningar innebär detta?

- Har USA något inflytande på EU:s säkerhetsarbete på flygplatser och i så fall hur?

1.4 Avgränsning

Händelsen 11 september 2001 har i många fall varit en milstolpe i utvecklingen av flygplatssäkerhet och

”terroristbekämpningen”. Vi kommer dock inte att fördjupa oss i själva händelseförloppet 11 september 2001 utan vi kommer se konsekvenserna av USA:s insatta åtgärder för att ”bekämpa terrorismen” som kan speglas inom EU.

Vi kommer att avgränsa oss till att undersöka svenska flygplatser och vilken policy de tillhandahåller.

Eftersom Sverige har samma policy som EU så fångar vi en bild av hur säkerhetsarbetet fungerar i hela EU. Spridningen på respondenter gör att deras berättelser kommer från såväl länder inom EU som länder utanför EU. Dock har dessa länder likartade regler vad det gäller flygplatssäkerhet.

Vi är medvetna om att vissa hinder så som tystnadsplikt kan komma i vägen för undersökningen, vilket kan påverka resultatet samt begränsad möjlighet att få tag på respondenter.

(9)

2 Metod

Uppsatsens tema har omnämnts mycket i media de senaste åren då det har varit fokus på skärpandet av flygplatsers säkerhetsfrågor vilket påverkat resenären. Det finns många aspekter och många aktörer med i säkerhetsarbetet vilket gör att vi som medborgare (på grund av bristande tillgång till information) omöjligt kan veta allt av det som försiggår. Av säkerhetsskäl kommer vi heller inte att kunna ta del av denna information.

Studieområdet, eller studieområdena, kommer av säkerhetsskäl vara anonyma i uppsatsen. Uppsatsen kommer att beröra svenska flygplatser men genom respondenternas berättelser kommer även andra länders flygplatser att skildras. Endast författarna och handledaren har djupare insyn i vilken eller vilka flygplatser som innefattas. De respondenter som kommer att ingå i studien är och förblir helt anonyma och resultatet behandlas med respekt och sekretess.

Vi kommer att börja varje kapitel med att ge en övergripande bild av temat som behandlas för att sedan smalna av och fokusera mot vårt uppsatsämne och syfte med temat, detta med hjälp utav en så kallad ”trattmodell”. Arbetet med insamlingen av data samt bearbetning av dessa och andra steg i forskningsprocessen redogörs nedan.

2.1 Materialinsamling

Vi anser att bästa sättet att få ta del av så mycket information som möjligt inom detta ämne är genom personliga intervjuer. Vi har även tagit del av sekundärt material i form av offentliga rapporter, så som lagar och förordningar för flygsäkerhet samt genom litteratur och artiklar för att ge en djupare bild av ämnesområdet. Det sekundära materialet har valts ut med relevans för studieområdet. Vid sökande av material på olika sökmotorer har nyckelord som mobilitet, flygsäkerhet, Schengen, plats, governmentality, governance, hotbilder, diskriminering, kontroll, övervakning och 11 september 2001 använts.

För att få kontakt med personer till intervjuer, både de som upplevt att de blivit diskriminerade och de som blivit särbehandlade vid säkerhetskontroller, har vi använt oss av den så kallade snöbollurvals-metoden.

Denna metod innebär att forskaren frågar kontakter ”vem kan tänkas veta något om xx?” Genom att på detta sätt be respondenter att tipsa om nästa person som kan komma att vara intressant för studien växer hela tiden snöbollen större och större.⁷ I studien har vi gjort på samma sätt och frågat kontakter vem som kan tänkas känna någon som varit utsatt för någon form av diskriminering på en flygplats, eller blivit utsatt för särbehandling i samband med en säkerhetskontroll på en flygplats. Dessa har i sin tur, vid möjlighet, tipsat oss vidare och på så sätt har vår ”snöboll” vuxit sig allt större utefter studiens gång.

Snöbollurvals-metoden har gjort att könsfördelningen mellan våra respondenter blivit ojämn.

Snöbollsurval-metoden innebär att vi inte kan styra exempelvis könsfördelning som det kan göras genom andra urvalsmetoder. Vi är medvetna om detta men det är dock inget vi har kunnat påverka. Det finns

7 Patton 2002:237

(10)

ingen tidigare forskning som vi har kunnat bygga vårt urval på, utan vi har i studien varit beroende av tips och eget kontaktnät.

Genom snöbollurvals-metoden nådde vi ett antal respondenter som kom att bli vårt urval. Med dessa genomförde vi intervjuer. Intervjuerna är blandade, både personliga ”face-to-face” samt telefonintervjuer.

Detta hade med såväl tids som kostnadsskäl att göra. Samtliga intervjuer genomfördes med en intervjumall, där vi hade strukturerat upp en rad frågor på förhand. Vid intervjuerna tog vi oss friheten att omformulera frågorna efter hand beroende på respondentens svar eller reaktion på tidigare ställda frågor.

Den exakta ordningen på frågorna varierade och vid intervjuerna följdes inte den exakta ordningen som visas i intervjubilagorna. Intervjuformen innebar att de intervjuer vi genomförde var semistrukturerade intervjuer⁸. Fördelen med intervju som metod ansåg vi var att den information vi kunde tillgå var av direkt relevans för syftet med studien. Vi fick på detta sätt en djupare förståelse och kunde anpassa våra frågor till respondentens svar, detta till skillnad från en strukturerad intervju med givna svar eller enkätstudier.⁹

Olika intervjumallar utformades för de olika grupperna av respondenter. Intervjuerna med respondenter utsatta för diskriminering utgick från en intervjumall som återfinns i bilaga 1. Intervjuerna med respondenter utsatta för särbehandling utgick från en intervjumall som återfinns i bilaga 2. Intervjun för säkerhetspersonal X utgick från en intervjumall som återfinns i bilaga 3. Intervjun för säkerhetsansvarig samt utbildningsansvarig utgick från en intervjumall som återfinns i bilaga 4. Bilaga 5 innehåller det inledande brev som skickades ut till ansvariga vid förfrågan om intervju.

2.2 Tillvägagångssätt

Efter att vårt syfte och vår frågeställning för uppsatsen fastställdes sökte vi bland tidigare forskning i området. Vad vi kan hitta har ingen tidigare forskning inom vårt studieområde gjorts i ämnet kulturgeografi i Sverige.

Material till vår teoretiska del har vi funnit i facklitteratur och artiklar med koppling till 11 september 2001, plats, mobilitet, Schengen, styrning, kontroll, flygplatser, säkerhet, hotbild, övervakningsmetoder, diskriminering och rasism. Vid bearbetning av det teoretiska materialet har ”trattmodellen” använts. Med detta menas att det ges en bredare kontextualisering inledningsvis av temat och att detta sedan smalnas av allteftersom i texten för att snävas in till studiens syfte¹⁰. Genom att använda denna metod anser vi att en bred förståelse och kunskap för den teori vi använt ges och att vi tydligt gör kopplingen mellan teorin och vårt studieområde.

Intervjuerna föregicks av ett förberedande e-mail, se bilaga 5, där respondenten fick ta del av några av de frågor vi strukturerat upp. Detta för att respondenten skulle vara förberedd på vilka sorts frågor vi skulle komma att ställa under intervjun. I e-mailet gav vi en kortare beskrivning av temat med uppsatsen, vart vi kom ifrån samt kontaktuppgifter. Vi garanterade även konfidentiell behandling i e-mailet. Med det

8 Björklund & Paulsson 2003:68

(11)

menas att endast vi som författare och intervjuare samt vår handledare skulle känna till vem som sagt vad och att respondentens namn skulle ändras i texten.¹¹

För att minimera risken med missförstånd och feltolkning av svaren har respondenterna fått möjlighet att kontrolläsa skriften av intervjun innan denna tryckts samt visats för handledare. Detta har skett i de fall där respondenten velat kontrolläsa.

En del av de personliga intervjuerna har skett med båda författarna närvarande och en del har skett med endast en författare närvarande. Detta beslut har vi tagit av respekt och hänsyn till respondenten då denna fått berätta personliga och, för en del, känsliga händelser i livet. Genom att endast en författare har närvarat i detta skede har respondentens anonymitet kunna garanterats ytterligare och respondenten har kunnat berätta om personliga händelser på, vad vi tror och upplevde, ett avslappnat sätt.

Vi har valt att spela in längre intervjuer där det har varit mycket fakta som getts och där inspelningen har varit ett bra verktyg för att undvika missförstånd. Inspelningen har behandlats med sekretess och försiktighet och när intervjun transkriberats och godkänts av respondenten har den raderats från våra inspelningsapparater. Vi har undvikit att spela in intervjuer där personer berättat om personliga upplevelser, detta av respekt för respondenten. Intervjuerna har i dessa fall skrivits ner av intervjuaren och respondenten har där godkänt intervjun innan den gått vidare till handledare och tryck.

Respondenternas namn är fingerade och vi har gett dem korta namn med samma begynnelsebokstav för respondenter inom samma kategori, exempelvis namnges alla respondenter som upplever att de blivit utsatta för någon form av diskriminering med begynnelsebokstaven ”J”. Vi har valt att benämna alla respondenter inom samma grupp med samma bokstav för att tydliggöra det hela, det har således ingen dold tanke bakom dessa namn. Det finns ingen betydelse med de valda namnen som går att analysera, utan de är enbart valda för att tydliggöra intervjuerna samt att garantera respondenterna den anonymitet vi lovat dem. Åldern på respondenterna är ungefärlig och vilket område av Sverige de bor i är och förblir sekretessbelagt. Även eventuell arbetsplats har fingerats. Respondent X saknar ett namn i uppsatsen med anledning av att undanröja alla eventuella misstankar om respondentens identitet. Respondent X har varit öppen i intervjun och delgivit oss information om hur säkerhetsarbetet fungerar i verkligheten och hur säkerhetspersonalen tolkar och följer de regler som finns. Vi vet inte hur policyn ser ut, vad och hur mycket en säkerhetspersonal får berätta och av denna anledning har vi valt att enbart kalla respondenten för X.

Det empiriska data vi fick fram genom intervjuerna transkriberades och sammanställdes i berättande form. Vi valde en berättande form av redovisningarna av intervjuerna då vi ansåg att detta gjorde texten mer levande och lättläst. Alla frågor som ställdes vid intervjun har inte behandlats i empirin, vi har där gjort ett urval baserat på relevans till studiens syfte och frågeställning och valt ut de svar som kan vara till hjälp för att besvara vår frågeställning. Mycket av de data vi fått fram vid intervjuerna, främst med personal, har vi av säkerhetsskäl tvingats utelämna.

11 Svenning 2003:120

(12)

De empiriska data vi fått fram och valt ut i avsnittet Empiri har sedan analyserats utefter de teorier vi beskrivit i avsnittet Teori. Denna analys återfinns under rubriken Analys. Slutsatser har dragits och vår frågeställning besvaras under rubriken Slutsats. För egna reflektioner som uppkommit under arbetets gång finns en egen rubrik samt även uppslag till ytterligare studier inom området. Detta finns att läsa under rubriken Egna reflektioner och förslag till ytterligare studier.

(13)

3 Teori

De teorier vi använt oss av i denna uppsats berör frågor om plats, mobilitet/rörlighet, governmentality, governance, hotbilder, säkerhet, stereotyper, fördomar, rasism, övervakning och kontroll.

3.1 Plats

Forskning inom kulturgeografi, kretsar ofta kring begreppet ”places” (platser). Ordet har dock olika betydelser och används på olika sätt. I det vardagliga språket används även ordet på olika sätt vilket gör att det skiljer sig från begrepp som territorium.¹² Plats som begrepp kan ha sex olika innebörder. En innebörd av begreppet är platsen som en exakt geografiskt punkt, definierad av koordinater. Detta gör att platserna kan sättas, geografiskt sett, i relation till andra platser.¹³ John Agnew, politisk geograf, använder denna innebörd som en av sina tre mest grundläggande aspekter på en plats för att fylla kriteriet som

”meningsfull plats” – själva läget hos platsen. Detta kriterium kan tyckas vara det mest självklara, då platser i det vardagliga språket oftast sammankopplas med var det är placerat, exempelvis på en världskarta.¹⁴ Urbana platser som ligger på var sin sida om jordklotet kan ha många likheter, medan rurala plaster i närhet i stor utsträckning kan ha stora skillnader. Att använda detta genom att studera världen och platser gör att det skapas gränser. Gränserna blir till för att markera platsernas områden och skydda innehållet. Sett ur ett ontologiskt perspektiv kan det/de som korsar en gräns ses som ett hot mot det som finns innanför gränsen. Koppling från detta kan dras till främlingsfientlighet och rasism som i stor grad utgörs av en föreställning om platsen som avskiljd.¹⁵ Platser kan dock, beroende på i vilket sammanhang de sätts in, ha olika skepnad. Platser behöver inte heller vara stationära, exempelvis ett flygplan eller ett kryssningsfartyg som kan cirkulera runt jorden och sällan står stilla. Platser kan vara materiella ting som beskriver hur något är format eller uppbyggt..¹⁶

I humanistisk geografi används plats som beskrivning av sociala relationer, upplevelser och människans identitet.¹⁷ Ordet ”place” är vanligt förekommande främst i det engelska språket och kan ha olika innebörder. Place används till exempel som benämning på ”my place” som refererar till en speciell lokalisering, ett ägande, ens identitet samt ett privat område. Samtidigt kan place vara en beskrivning på en stad och i annan mening kan det relatera till en social ordning.¹⁸ Agnew menar också att sociala relationer formas i platser enligt denna aspekt.¹⁹

Sett till Agnews tre huvudattribut som kännetecknar en meningsfull plats finns förutom läget och lokalen/platsen även känslan till platsen/platskänslan (sense of place). Oavsett hur platser är formade eller

12 Cresswell 2004:1f

13 Ek & Hultman 2007:17f

14 Cresswell 2004:7

17 Gren & Hallin 2003:138ff

19 Ek & Hultman 2007:18

(14)

var de är lokaliserade behövs en relation till det mänskliga för att vara meningsfull/betyda något och det är här den sistnämnda aspekten kommer in. Det Agnew väger in när han pratar om känslan till platsen är den personliga känslan och relationen som människor känner exempelvis till plaster som förknippas med barndomen.²⁰ Samtidigt som människor med hjälp av platsen kan utvecklas och lära känna varandra och, inte minst, ha olika känslor för olika platser. Sättet att se på en viss plats positivt kan också ha motsatt effekt då andra platser anses som negativa och främlingsfientlighet kan yttra sig.²¹

Platser kan också vara symboliska och behöver inte vara materiella, det kan exempelvis vara en föreställning, en idé eller ett personligt mål som sätts upp som yttrar sig som en plats. Symboliskt sett kan platser även ha olika betydelse för individer med olika utgångspunkter.²² Ett annat sätt som symboliken i ordet plats tar sig uttryck i är vardagliga fraser i det svenska språket - exempelvis ”var sak har sin plats” - vilket har en symbolisk betydelse av ordet.²³

Platser är under ständig utveckling som skapas med hjälp av kulturella seder, som film, musik och litteratur, men de flesta plaster skapas ändå genom vardagslivets gång. Platser som redan är relativt fasta och begränsade förblir viktiga. Människor skapar platser på olika nivåer på en mängd olika sätt.²⁴

I takt med att rörligheten i världen har ökat kan platser ses som mötesplatser för sociala relationer men också för produktion och processer. Rörligheten har i och med globaliseringen påverkat både människors sätt att röra sig, precis som varor och handel, och blivit mer geografiskt omfattande. Utöver detta har även teknikens framsteg gjort att kommunikationer blir smidigare och billigare, kontakter kan enkelt hållas med hela världen som spelrum. Den ökade rörlighet har dock en baksida med många människor som inte kan ta del av utvecklingen och i stället uppstår större klyftor. Detta kan främst drabba människor av olika kön eller etnisk bakgrund. I och med rörlighetens utveckling har platsen som begrepp förändrats till att inte enbart innefatta det fysiska rummet (lokalt) utan kan vara i större omfattning.²⁵

Platser kan även vara mål för politik där diskussioner förs om hur vissa kan förhålla sig till platser medan andra inte. Möjligheten till rörlighet blir ett maktstyrmedel där de som har makten kan förbättra eller försämra människors möjlighet till att delta i kommunikationsnätverken. Det blir således ett sätt att skapa klyftor eller utjämna förhållanden. Rörlighet binder samman platser och makten över rörligheten påverkar hur platser upplevs i relation till varandra. Platser med hög rörlighet mellan sig, blir de facto samma plats. Medan platser med låg rörlighet mellan varandra upplevs som isolerade och fristående (beroende på omständigheter).²⁶ Författarna Tuan och Relph diskuterar om hur viktigt platser är för människor. Platser formar och har stor betydelse för personliga möten och hur människor påverkar varandra. Kritiker inom kulturgeografi var angelägna om att påvisa hur platser är socialt konstruerade, där makten är ojämnt fördelad.²⁷

21 Ek & Hultman 2007:18

22 Gren & Hallin 2003:138

25 Ek & Hultman 2007:22

26 Ek & Hultman 2007:21ff

(15)

Ytterligare en innebörd av plats är att de kan vara temporära och kortvariga, vilket Marc Agué kallar för icke- platser. Dessa saknar speciell tradition och är egentligen inte relevanta för personer utan kännetecknas mer till mobilitet och rörlighet.²⁸

”Non-places are sites marked by their transience – the preponderance of mobility. /…/ Non-places includes freeways, airports and supermarkets. /…/ Non-place is essentially the space of travelers.”

Tim Cresswell 2004:45f Icke-platser kan vara en följd av att platser inte är givet indelade efter koordinater och har en självklar plats. När platser blir föremål för något som finns bortom vår tid och rumsaspekt kan det kallas för just icke-platser.²⁹

En följd av att rörligheten har ökat är att platser tenderar att flyta samman och försvinna. Tankar om hur globaliseringen skulle förändra platser och eller göra dem platslösa fanns redan under 1970-talet.

Relph menar att platser blir uttryckslösa och saknar karaktäristiska drag som skiljer dem åt. I samband med globaliseringen och minskandet av den nationella tillhörigheten, förändras platser och det blir svårt att känna tillhörighet till platser, varpå de blir platslösa. Med andra ord är de ytliga, tomma och homogena.³⁰

3.1.1 Flygplats som plats och icke-plats

I dag ser vissa typer av platser likadana ut världen över. Flygplatser är en typ, tillsammans med exempelvis hotell och stora köpcentrum.³¹ En flygplats kan för resenärer ses som en icke-plats. Dagligen kan tusentals resenärer passera och flygplatsen är ett viktigt rum i och för rörlighet. För resenärer är flygplatsen en anhalt med ett kortvarigt stopp och saknar egentligen större betydelse för dem. Det finns däremot andra personer på flygplatsen, som personal, som dagligen befinner sig på området. För dessa får flygplatsen en annan betydelse.³² Flygplatsen kan bli en plats som begränsar människors rörlighet men som samtidigt är länken mellan två länder. Trots att flygplatsen ligger i ett visst land och har global så väl som nationell tillhörighet kan personer nekas åtkomst in i landet. Flygplatsen blir en ”isolerad plats” (del av ett nätverk av platser som konstituerar ett mobilitetsrum) från landet och har starkt band till andra länder genom dess flighter. Som vi påpekade ovan är Sir Alfred en man som har fått erfara att bli nekad inträde till Frankrike via en flygplats i Paris. För honom blev flygplatsen en konkret, fast plats. Trots avslag på inträde till landet, befann han sig geografiskt sett mitt inne i det under lång tid.³³

28 Cresswell 2004:46

29 Gren & Hallin 2003:138

33 Hanson 2004:10f

(16)

3.2 Mobilitet/Rörlighet

Mobilitet finns överallt runt omkring oss. Vi går, dansar, emigrerar, reser och utforskar världen. Mobilitet spelar en nyckelroll i vårt samhälle.³⁴ Mobilitet är rörelse av varor och tjänster, kapital, produktion, konsumtion, transport, kommunikation och rörelse av människor. Mobilitet är en betydande del av samhällets funktion och världens fungerande.³⁵

Mobilitet skapar ett nätverk av ekonomiskt och socialt liv även för dem som inte förflyttar sig.³⁶ Kultur är inte längre platsbunden utan dynamisk och rörlig. Likaså samhället, det är inte längre bundet vid specifika typer av samhällen utan präglas av den komplicerade mobiliteten som kännetecknar 2000-talet.³⁷ Teknologisk utveckling av transporter och kommunikation har gjort att information och idéer kan röra sig snabbare i världen. Nya hastigheter har gjort att tid och rum har komprimerats och transport och kommunikationssystem kan se som en manipulator av tid och rum.³⁸

”Does the compression of time- space expand the room for manoeuvre that each individual has available to him/her in the course of his or her life?”

Vincent Kaufman 2002:4 Ovanstående citat kan funderas kring, då vår studie berättar motsatsen där individer inte har samma möjlighet till att ta kontrollen över de effekter av att tid och rum krymper.

Nya utvecklingar inom samhällets infrastruktur vad det gäller transport och kommunikationen har gett upphov till nya sociala och kulturella aspekter av mobilitet. Resandets form har förändrats i takt med att det har skett en utveckling inom övervakning, mobil kommunikation, informationssamhälle, teknologi, samt en sociala och kulturell förändring.³⁹ Mobilitet och rörelse är i många fall en nödvändighet för det sociala livet, och dess fungerande. Att kunna röra sig är en sorts status och kraft, det kan handla om att röra sig fysiskt mellan platser eller virtuellt.⁴⁰ Mobilitet skapar nya sociala rum och socialt liv som i sin tur skapar nya noder, exempelvis stationer, hotell, motorvägar, metropoler och flygplatser.⁴¹

3.2.1 Mobilitet och kontroll: En kort tillbakablick

Mänsklighetens historia är en historia som består av vandring och rörelse. Migration och mobilitet har spelat en betydande roll för utvecklingen av kolonialismen, industrialiseringen samt utvecklingen av den kapitalistiska världsekonomin under de senaste fem seklerna.⁴²

I det feodala Europa var mobilitet, eller möjligheten att röra sig, en företeelse för de rika. Majoriteten av befolkningen stannade i stort sett och levde kvar på den plats där de växt upp. Den mobilitet som

34 Cresswell 2006:1

35 Hannam, Sheller & Urry 2006:5ff

36 Hannam, Sheller & Urry 2006:2

37 Cresswell 2006:1

38 Kaufman 2002:3f

42 Tesfahuney 2001:4

(17)

existerade kontrollerades av överordnade, exempelvis kontrollerade slavägarna resandet av deras slavar och kungarna kontrollerade rörelsen av deras tjänare. I det feodala Europa var det inte möjligt att resa mellan städer och än mindre mellan länder för ”vanliga” medborgare.⁴³ Under senmedeltiden blev den svenska kyrkan statlig och det var denna som kom att bli ett instrument för skattskrivning och kontroll av minoriteter, exempelvis samer och finnar.⁴⁴ Mobilitet har historiskt sett setts som ett hot och en flykt från den traditionella sociala ordningen.⁴⁵ Myndigheter och lokalbefolkning har sett på folk som krossade fysiska gränser, exempelvis zigenare och vagabonder, som farliga, ordningsstörande och som folk utan hemvist. Mobilitet har på så vis uppfattats som en risk för säkerheten, rummet, territoriet och den sociala ordningen under flera sekel.⁴⁶ Den svenska kyrkan arbetade efter senmedeltiden med att bekämpa dessa

”hedniska livsformer”, så som nomadism (samer, zigenare och ”tattare”).⁴⁷

Under 1500-talet uppkom det nya sorters mobilitet, bland annat handeln, som gjorde att mobiliteten accepterades allt mer (för vissa grupper). Under denna period började associationerna mellan ”frihet” och

”mobilitet”. I takt med att befolkningen ökade och urbaniseringen tog fart krävdes nya former av social övervakning och kontroll.⁴⁸ Passet utvecklades under 1600-talet som dokument som kunde påvisa medborgares rätt eller inte att lämna landet. Utvecklandet av passet gav nationer större möjlighet att kontrollera sina medborgare och rörelsen av dessa.⁴⁹

”Efter bästa förmåga strävar staten att fånga in flöden av alla typer, populationer, varor eller handel, pengar eller kapital, etc. Det finns fortfarande ett behov av fixerande vägar med väldefinierade riktningar, vilka

begränsar hastighet, reglerar cirkulationen, ... och i detalj mäter upp subjektens och objektens relativa mönster”

Gilles Deleuze & Felix Guattari 1998:116-117 Frågor om mobilitet och rörelse, exempelvis för lite, för mycket, ”fel” sort, på ”fel” tid är centrala för många liv, organisationer och myndigheter.⁵⁰ Passet är ett exempel på ett verktyg som nationer tillhandhåller när det gäller övervaknig och kontroll. Passet är det primära dokument där individers mobilitet och rörlighet kan kartläggas, kontrolleras och regleras.⁵¹

”States have sought to control the movements of persons – and unambiguously to establish their identities in order to enforce this control – for a great variety of reasons that reflect the ambiguous nature of states, which

are at once sheltering and dominating.”

John Torpey 1997:838

44 Catomeris 2004:16

45 Adey 2004:502

46 Adey 2004:502

47 Catomeris 2004:16

49 Torpey 2000:20f

51 Salter 2004:72f

(18)

Den globala ordningen korsas ständigt av turister, arbetare, terrorister, studenter, affärsmän, emigranter, soldater och så vidare. Mobilitet är centralt förknippat med omlokalisering av institutioner, klimat förändringar och rörelse av risker och sjukdomar.⁵² Dock ses inte all mobilitet som en risk mot den sociala och globala ordningen. Det finns önskvärd och icke-önskvärd rörlighet. Exempelvis turister och affärsmän anses inte störa den sociala ordningen, de kan bli välkomnade in i ett land medan flyktingar/asylsökande och vissa invandrare inte blir det. Alltså har mobilitet och rörelse olika innebörd för olika människor på olika platser vid olika tidpunkter. Mobilitet och rörelse får även olika innebörd beroende på i vilket politiskt, ekonomiskt och socialt sammanhang det sker.⁵³ Myndigheter har i bekämpningen av och i kriget mot terrorn delat upp och segregerat mobiliteten i två och skiljer därmed

”legitimerad” mobilitet, så som affärsresande, studieresand etc. mot ”illegal” mobilitet så som terrorism immigration och så vidare.⁵⁴

Den amerikanska regeringens reaktion på händelserna vid 11 september 2001 och effekterna av dessa blev att stärka nationens säkerhet genom att kontrollera mobiliteten hos de som reser världen över.⁵⁵

”The benefits of globalization available to peace loving, freedom loving people are available to the terrorists as well”

Tom Ridge2005:1 Ovanstående citat är sagt av chefen för Homeland Security och visar på den ståndpunkt som USA har i frågan.

3.3 Mobilitetstyrning, kontroll och övervakning

Under 1990-talet sågs en tydlig övergång i styrningssätt och politiskt tänkande. Bakgrunden till detta var Michel Foucaults tankar om makt och kunskap samlade kring begreppet governmentality. Med detta menar Foucault att det ständigt sker en förändring och utveckling av kunskap och sanning, så som vi ser på det.⁵⁶ Den utveckling som skett från liberalism till neoliberalism påverkar styrningssättet och har format en ny relation mellan stat och individ. Inom liberalismen är grundtanken att individer ska vara friare från staten och därmed få mer frihet, exempelvis ökad rörlighet, med detta sagt inte menat att de ska styras mindre, utan att de är mer försiktiga.⁵⁷

”Vad som ska skapas under liberalismen är goda medborgare som lever goda liv. Det är en ’reglerad frihet’

som ska skapa aktiva medborgare.”

Sophia Lövgren 2007:11

53 Adey 2004:502

54 Amoore 2006:339

55 Salter 2004:81

56 Lövgren 2007:9

57 Lövgren 2007:11

(19)

3.3.1 Governmentality

Governmentality ses som ”en maktutövning som alltid grundar sig på /…/ en inställning som skall styras”⁵⁸. Ordet definieras som ökad styrbarhet, men med det menas dock inte att makten har ökat så till vida, att den minskat från människor utan att den i stället har omvandlats. Omvandlingen har skett från ett centraliserat styre med kungamakt till ett decentraliserat med det moderna institutionsväsendet. I takt med att socialstaten har utvecklats har maktutövningen vidgats och blivit mer spridd. Detta gör att den ökade styrbarheten märkts av i regleringar och fastställande av normen hos bland annat kunskapssystem och människors beteende. I slutet av 1990-talet växte till exempel strävan efter att utvärdera och använda det som verktyg för att visa på och reglera samhällets normer.⁵⁹

Foucaults idéer om hur styrning ska användas har en relativt fri form där han ser det som viktigt att använda lagar och regler på ett sätt så att de följs i stället för att påtvinga lagar. Det gör att om information hanteras rätt blir det bättre resultat på lösningarna. Med detta sätt utgör individers frihet styrningen.

Governmentality kan studeras utifrån en triangel med tre viktiga begrepp/innehåll. Dessa är disciplin, styrning samt suveränitet/överhet. Fokus hamnar på den sistnämnda, där organisationer och myndigheter nyttjar tekniker för att styra individers sätt utifrån åsikter och intressen. Det görs genom normer och inte av reglerade lagar och såväl politiska som icke-politiska grupper arbetar tillsammans. Enligt governmentality behöver inte styrning komma från staten utan det blir mer inriktat på att styra individer.

Därmed blir styrning ett medel för att hantera beteenden hos människor. Styrning blir inte enbart baserad på statens administrativa institutioner som kontrollerar och har övertag utan ses till att forma egna och andras handlingar.⁶⁰ Det innebär att makt och styrning kan ske ”utanför staten”⁶¹.

3.3.2 Från Government till Governance

Sedan ungefär två decennier tillbaka har nya organisationer såsom Världsbanken och EU växt sig starka och lett till att det har skapats nya institutioner och en styrning ”bortom staten”⁶² har uppmuntrats.

Institutionerna har dock inte skapats för att motarbeta staten, utan staten kan ses som en intressent. Även privata företag och det civila samhället påverkas. Den nya styrningen skiftar inflytande till mer territorietänkande från nationen till regionalt och lokalt. För att det nya styrningssättet ska fungera krävs ett stort engagemang både från civila och ekonomiska aktörer och det behöver finnas intressenter som kan åta sig ansvar. Styrningen blir nätverksbaserad med samspel av olika organisationer och grupper som en viktig del av arbetet. Den nätverksbaserade styrningen är horisontell där alla ses som jämbördiga och makten blir mer fördelad och det blir en större demokratisering. Exempel på institutioner och grupper som är delaktiga och kan samarbeta är civila grupper, NGOs, privata bolag och företag med också

58 Lövgren 2007:11

59 Hultqvist 1995:25

60 Lövgren 2007:11ff

61 Lövgren 2007:13

62 Swyngedouw 2005:1991

(20)

nationer i sig. Detta ter sig på olika nivåer i samhället från lokala utvecklingsgrupper till transnationell nivå, där tidigare EU och Världsbanken nämnts men även också samarbeten likt Kyotoavtalet.

Swyngedouw menar att det ligger en bra tanke bakom governance då det blir ett ökat inflytande för befolkningen samt mer demokratiskt och styrning sker på olika nivåer i samhället. De nackdelar som Swyngedouw ser är att det saknas klara regler för hur styrningen ska fungera.⁶³

Genom förstärkning nya tekniker för styrning samt en omstrukturering om hur en politisk demokrati ska styras har vi sett en förskjutning från government till governance där fokus ligger på nätverksbaserade institutioner. Effekten blir en förändring i staten både av institutioner, sättet att delta och påverka (inte längre enbart genom val) men också hur konflikter ska hanteras och lösas. När fler aktörer blir inblandade kan ekonomiska medel vara en del i maktutövning och konfliktlösning. Governance blir en ny form av governmentality.⁶⁴

Definitionen av governance är (fritt översatt):

”…att det är en metod/mekanism för att hantera en bred skala av problem/konflikter där aktörer oftast förhandlar med tills ett läge uppkommer där båda vinner lika mycket på det”.

Schmitter 2002 i Swyngedouw 2005:1994 Paquet förklarar (fritt översatt):

”governance som nya modeller för sociala aktörer från olika omgivningar (privata, publika, civila) handlar om att influera system för handling enligt ett sätt som gynnar deras intressen”.

Paquet 2001 i Swyngedouw 2005:1994 Kännetecken för governance är bland annat horisontella interaktioner, där parter deltar på lika villkor utan betydelse för deras status. Alla ses som jämbördiga och det saknas hierarkisk ordning mellan parterna. Andra egenskaper för governance är att utbyten mellan aktörer sker regelbundet och återkommande samt att deltagare representerar en grupp av aktörer och inte enskilda individer.⁶⁵ Ordning baserat på staten, governmentality, är uppbyggt på en hierarki med top-down-styre med ”command-and- control”⁶⁶. I dagsläget görs det inte försök att minska statens suveränitet genom governance utan i stället skiftas sättet att styra på från formella till mer informella former där exempelvis andra former såsom lobbyverksamhet och NGOs blir en viktig del. Förändring i styrningssättet kan ses i tre flöden där det för det första sker en förflyttning av traditionellt statligt ägda institutioner som privatiseras och decentraliseras. Ytterligare en förändring är att staten delegerar ansvar till högre instanser såsom EU och WTO. Detta gör att besluten fattas än längre bort på högre nivåer. Slutligen sker en förskjutning av styret och makten till lägre instanser än nationell nivå. Lokalt och regionalt styre blir kraftfullare och skapar större lokala skillnader samtidigt som fler aktörer inbjuds delta i styrningsarbetet. Tillsammans likställs detta med governance.⁶⁷ Swyngedouw pekar på det problematiska med det motsägelsefulla med governance. Det inte är så enkelt med demokratisering och de som egentligen får tillgång till utökad makt

63 Swyngedouw 2005:1991f

67 Swyngedouw 2005:1997f

(21)

är en ”teknokratisk elit”⁶⁸. Det blir den grupp som har möjlighet att påverka. Horisontella nätverket blir ett synligt sätt för att hålla öppna diskussioner där det dock, på grund av avsaknad från formalia och regelverk, kan uppstå förvirring om det egentligen är ett legitimt demokratiskt styressätt.⁶⁹

3.3.3 Kontrollsamhälle

Världen har i och med kapitalismens framväxt utvecklats och lett till en rumslig belägring på flera sätt.

Belägringen är delvis skiktad då det finns platser såsom flyktingläger och getton, avsedda för ”främlingar”

och ”icke-önskvärda”, samtidigt som det finns platser för mer gynnade (eliten och de välanpassande) i form av ”gated communities”. Belägringen innebär att det redan från början finns en given plats för människor i den skiktade världen att sättas in i, som bygger på gemenskaper och personers identitet. Trots att den globala ekonomin och handeln dagligen förstoras och omfattas av fler aktörer skapas det fler och mer omfattande hinder och kontroller för den fria rörligheten.⁷⁰

Michel Foucault menade att övervakarsamhället växte sig starkt under 1700-talet och fram till början av 1900-talet. Sättet att styra under denna tid hade till syfte att skapa goda medborgare. Gilles Deleuze använder ordet kontrollsamhälle och syftar till den kontroll och säkerhetsövervakning som uppkommit under vår tid. Det tidigare övervakningssamhället hade en tydlig rumslig uppdelning där kontroll och övervakning var begränsad till olika inhägnade rum. Vidare menar Deleuze att kontrollsamhället innebär en gränslös kontroll med ihopkopplade rum. Övervakningssamhället med de inhägnade rummen exempelvis en arbetsplats var nu ersatt med dagens kontrollsamhälle där rörliga rum med datorer och byte av information är karaktäristiska egenskaper. Kontrollsamhället bygger på överföring av data och styrningen bygger på kontinuerlig kontroll baserad på flöden av människor och pengar samt kommunikations-, och informationsutbyten. I stort sett allt som rör en enskild individ finns lagrat hos flera myndigheter, allt från sjukjournaler och polisregister till register för marknadsföring.⁷¹

Kontroller och övervakning utvecklas och kan finnas på många platser. På vissa platser i större städer förekommer kameror, liksom i kollektiva transportmedel och vid exempelvis bankers uttagsautomat.⁷² I dag registreras flera av en människas steg under dagen som kan användas för att kartlägga dennes rörlighet till att veta vilken typ av produkter personen köper för att kunna skicka ut rätt typ av reklam. De register som finns används är transnationella och kan nyttjas för olika syften. Dessutom kan även flera av dagens tekniska produkter användas för att spåra folk, bland annat genom GPS, mobiltelefoners sändare samt de nya EU-passen med ett inbyggt chip. Kontroll och övervakning är under ständig utveckling och i EU finns flera informationssystem och databaser som behandlar misstänkta såsom kriminella, illegala invandrare och människosmugglare, djupare diskussion följer i uppsatsens kommande kapitel.⁷³

70 Tesfahuney & Dahlstedt 2007:133f

71 Tesfahuney & Dahlstedt 2007:135ff

72 Tesfahuney & Dahlstedt 2007:140

73 Tesfahuney & Dahlstedt 2007:140

(22)

En form av governance som belyses i uppsatsen är Luftfartsverket - LFV, ett statligt affärsdrivande verk⁷⁴, som delvis hyr in privata säkerhetsbolag för att sköta säkerhetskontrollen vid dess flygplatser.⁷⁵ Detta blir en viktig del av styrningsapparaten där statens roll minskat, till följd av att andra organisationer och samarbeten beslutat om hur kontrollen ska se ut. Dessutom är EU (med Schengensamarbetet) ett tydligt exempel på governance där flera intressenter och nationer samarbetat om att ta fram ett avtal för rörlighet.⁷⁶ Mer om kontroll och övervakning på flygplatser samt Schengen finns i kommande kapitel.

3.4 Schengen – Rörlighetsstyrning, kontroll och övervakning

År 1985 träffades representanter från fem europeiska länder i en mindre by vid Luxemburgs gräns.

Anledningen till mötet var att fastslå en överenskommelse för att möjliggöra målet om att få en fri rörlighet av människor mellan dessa gränser. Länderna som deltog var, Frankrike, (Väst)Tyskland, och Benelux-länderna (Belgien, Nederländerna och Luxemburg). Fem år senare kom Schengenkonventionen som förvisso skulle ta flera år innan den kunde implementeras helt. Syftet med konventionen var att avskaffa kontroller för folk som reste inom ”gränsen” för Schengenområdet. Schengenavtalet upprättades först utanför EU:s regelverk, men kom att implementeras i EU genom Amsterdamfördraget⁷⁷ som undertecknandes av utrikesministrarna för respektive medlemsland 1997. Därefter godkändes det av regeringarna i medlemsstaterna och trädde sedan i kraft 1 maj 1999.⁷⁸ Detta innebar vid det tillfället att alla medlemsländer i EU godkände Schengenavtalet, med vissa undantag för Storbritannien och Irland.⁷⁹ Fram tills den första delen av 2008 har EU växt sig större och fler länder är medlemmar i unionen. Detta innebär också att de nya länder som anslutits till Europeiska unionen delvis ingår i Schengenavtalet och kommer efter beslut i Europeiska rådet att öppnas från inre gränskontroll. Trots att Norge och Island inte är medlemmar i unionen har de från tidig start ingått i samarbetet med de öppna gränserna.⁸⁰

74 http://www.lfv.se/templates/LFV_InfoSida_Bred____2580.aspx 080520

75 Intervju med Ida, utbildningsansvarig, 080514

77 Walters 2002:561

78 http://www.eu-upplysningen.se/Lagar-och-regler/Om-fordragen/Amsterdamfordraget/ 080415

79 Walters 2002:561

80 http://ec.europa.eu/youreurope/nav/sv/citizens/travelling/schengen-area/index_sv.html 080416

(23)

Figur 1: Karta som visar länderna som ingår i Schengenavtalet⁸¹

I sin rapport undersöker och analyserar Walters Schengen som fenomen och sätter det i relation till tre gränsteorier; geopolitiska, nationella samt biopolitiska gränser. Genom att definiera Schengen i förhållande till de tre gränsteorierna kan Walters jämföra hur teorierna passar in på Schengen som gränsfenomen.⁸²

Walters menar att de geopolitiska gränserna har sin grund i kolonialismen. I det avseendet tänker han på gränser ur ett militäriskt perspektiv med arméer som besitter områden. Dessutom avgör gränser hur mycket makt ett land har och för att öka sin makt, krävs att ett annat lands makt minskas och gränser ritas om. De egenskaper som ovan karaktäriseras av geopolitiska gränser har inget med Schengensamarbetet att göra eftersom Schengen bortser från de territoriella gränserna.⁸³

Med den nationella gränsen menas gränsen som definierar nationalstaten. Kritiker menar att det inte finns något naturligt med de nationella gränserna utan att de är en social konstruktion. Schengen och Amsterdamfördraget innebär att Europeiska Unionen har fått en fått en extern gräns som nedgraderar de enskilda staternas gränser. Walters menar att gränsteorierna om nationella gränser inte sammanfaller med Schengen som i stället går från nationella gränser till transnationella eller regionala gränser samt den gemensamma externa.⁸⁴

Den biopolitiska gränsen handlar om rörlighet för folk och gränsen sätts i relation till befolkning.

Biopolitiska gränser handlar om hur det genom en politisk nivå tillsammans med händelser och styrning kan reglera hur folk nationellt och transnationellt rör sig. Den biopolitiska gränsen hanterar även aspekter så som säkerhet, hälsa och sjukvård. Exempel på detta kan vara hur folk reser till andra länder för att snabbare/billigare kunna genomföra en operation. Ur säkerhetsaspekten kan det röra sig om polissamarbete (exempelvis Europol) och militärstyrka. Dessutom hamnar mycket fokus på att ha filterkontroller, vid de yttre externa gränserna, för de som ska passera. Efter första världskriget och i samband med den stora depressionen var folk måna om den nationella säkerheten eftersom det var dåligt ställt för många. Det var vid dessa tillfällen som det började bli aktuellt med passkontroller (passet har

81 http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/09/50/57/860f322f.jpg 080603

82 Walters 2002:561

83 Walters 2002:562ff

(24)

dock en längre historia. reds. anm.). Den biopolitiska gränsen beskriver även kontrolltaktik vilket innebär att kontroller nu ska ske för resenärer vid de externa gränserna. Walters beskriver Schengen som två typer av gränser i en och samma skepnad där det för det första handlar om en förhårdnad exteriör gräns med vakttorn och stängsel. Denna gräns blir som en barriär för utomstående att ta sig igenom. För det andra blir Schengen nätverksbaserad där länderna får släppa lite av sin egen gränskontroll och förlita sig på sina grannländer. Makten att kontrollera sina inre gränser försvinner och länder som inte gränsar till Schengens yttre gräns får förlita sig på att kontrollen som görs av länderna som har den yttre gränsen sköter sig.⁸⁵

Slutligen kritiserar Walters Schengen och liknar det med en ny järnridå, med avsikt för att skydda medlemsländerna och dess befolkning från det han kallar, ”världens fattiga”⁸⁶. Detta samtidigt som de interna gränskontrollerna har tagits bort, vilket harmoniserar mycket med ett neoliberalt tänk, om hur marknader ska byggas med fri rörlighet. Walters menar att begrepp som suveränitet, territorium och befolkning bör omdefinieras, eftersom de inte längre passar in lika bra som med fria staterna.⁸⁷

3.4.1 Vad innebär Schengen?

Som medborgare i EU har personer rätt att röra sig fritt i länderna vid medtagande av giltigt pass eller id- handling. Det som det praktiskt innebär för en EU-medborgare att resa inom Schengenområdet är att personer kan resa fritt inom området utan att egentligen visa pass vid gränskontrollerna. Att utföra identitetskontroller vid gränserna förekommer dock i stort antal av medlemsländerna. Det kommer sig av att rätten att utföra gränskontroller i sitt egna territorium ligger i den nationella lagstiftningen. Detta har delvis med polisarbete att göra och i respektive nation finns det lagstadgat vare sig EU-resenärer är skyldiga att visa pass eller inte då de passerar de inre gränserna.⁸⁸

För personer som kommer från länder utanför EU:s yttre gränser och som inte är en del av Schengensamarbetet, gäller andra regler för att vistas i EU. För att få röra sig fritt i EU:s medlemstater för personer från ett tredjeland under en period på högst tre månader måste kraven från Schengenregelverket uppfyllas. Dessa regler är att personen först och främst måste ha giltigt resedokument, i vissa fall visum, kunna styrka resans syfte samt ha ekonomiska resurser för försörjning såväl som för återresan. Slutligen får inte personen finnas listad på Schengens informationssystems spärrlista eller ”utgöra hot” mot inre säkerhet och allmän ordning i samarbetsländerna. Visum som utfärdas i ett Schengenland gäller dessutom i resterande Schengenländer, vilket underlättar för folk som vill besöka fler platser.⁸⁹

Samarbetet för Schengenländerna innebär, formellt sett, att de inre gränskontrollerna för européer har upphört och i stället flyttats till de yttre gränserna. Den fria rörligheten för personer är bara en del av det samarbetet som finns i Schengenavtalet. Ett polisiärt och rättsligt samarbete pågår där polisen har rätt att

86 Walters 2002:576

87 Walters 2002:576