Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård - en litteraturstudie

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

61-90 hp Hälsa och samhälle

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER

AV ATT VÅRDA PATIENTER MED

PSYKISK OHÄLSA INOM SOMATISK

VÅRD

EN LITTERATURSTUDIE

EMELIE BIXENTE

SIIRI HEDLUND

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER

AV ATT VÅRDA PATIENTER MED

PSYKISK OHÄLSA INOM SOMATISK

VÅRD

EN LITTERATURSTUDIE

EMELIE BIXENTE

SIIRI HEDLUND

Bixente, E & Hedlund, S. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. En litteraturstudie. Examensarbete i

omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och

samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014.

Patienter med psykisk ohälsa löper större risk att drabbas av somatiska sjukdomar. Utvecklingen av psykiatrivården gör att allt fler patienter med psykisk ohälsa vårdas inom somatisk vård. Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa är en stigmatiserad grupp både i samhället i stort och inom vården. Sjuksköterskan kommer med största sannolikhet att möta patienter med psykisk ohälsa i sitt arbete inom somatisk vård.

Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk

ohälsa inom somatisk vård.

Metod: litteraturstudie med nio kvalitativa artiklar och en mixed method som

underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och CINAHL.

Resultat: analysen resulterade i tre teman: upplevda känslor, påverkan av självbild

och upplevd kunskapstörst. Arbetet med patienterna med psykisk ohälsa genererade mestadels negativa känslor och en negativ påverkan av

sjuksköterskornas självbild. Kunskapsbehovet inom detta område upplevdes som stort.

Slutsats: de negativa känslorna och den negativa påverkan på sjuksköterskornas

självbild kan påverka sjuksköterskornas känsla av sammanhang negativt. Den brist på kunskap som sjuksköterskorna upplever har de själva ett ansvar att fylla.

Nyckelord: känslor, psykisk ohälsa, sjuksköterskor, sjuksköterskors upplevelser,

NURSES’ EXPERIENCES OF CARING

FOR PATIENTS WITH MENTAL

ILL-HEALTH WITHIN SOMATIC CARE

A LITERATURE REVIEW

EMELIE BIXENTE

SIIRI HEDLUND

Bixente, E & Hedlund, S. Nurses’ experiences of caring for patients with mental ill-health within somatic care. A literature review. Degree project in nursing, 15

credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of

Care Science, 2014.

Patients with mental ill-health run a greater risk of becoming physically ill. The development of psychiatric care brings an increasing number of patients with mental ill-health to be taken care of within somatic care. Psychiatric ill-health is a growing public health problem. Persons suffering from mental ill-health are a stigmatized group both within society and health care. General nurses will with all probability meet patients with mental ill-health in their work.

Aim: to describe nurses’ experiences of caring for patients with mental ill-health

within somatic care.

Method: a literature review in which nine qualitative articles and one article with

mixed method were used as base. The articles were found in the databases PubMed and CINAHL.

Results: the analysis resulted in three themes: perceived emotions, influenced

perception of self and perceived thirst for knowledge. The work with patients with mental ill-health generated mostly negative emotions and a negative perception of self among the nurses. The need for more knowledge within this area was

perceived as substantial.

Conclusion: the negative emotions and the nurses’ negative influence on the

perception of self may influence the nurses’ sense of coherence in a negative way. The nurses have a responsibility for filling the lack of knowledge they experience.

Key words: emotions, general health care, mental ill-health, nurses, nurses’

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 4

BAKGRUND 4

Förutfattade meningar 4

Stigma och psykisk ohälsa 5

Psykiatrireformen 5 Samsjuklighet 6 KASAM 6 Sjuksköterskans roll 6 SYFTE 7 Frågeställningar 7 Definitioner 7 METOD 7 Preciserande av problemet 7

Inklusions- och exklusionskriterier 8

Plan för litteratursökning 8

Litteratursökning och insamlande av studier 8 Tolkande av bevisen från de individuella studierna 9

Sammanställning av bevisen: analys 10

RESULTAT 10 Upplevda känslor 10 Påverkan av självbild 12 Upplevd kunskapstörst 12 DISKUSSION 13 Metoddiskussion 13 Resultatdiskussion 17 SLUTSATS 20 REFERENSER 21 BILAGOR 24

Bilaga 1: Samtliga sökresultat 24

Bilaga 2: Protokoll för kvalitetsbedömning

av studier med kvalitativ metod 27

INLEDNING

”Statistiken säger att en av fyra personer lider av någon form av psykisk sjukdom. Tänk på dina tre bästa vänner. Om de är okej, så är det du.” (Rita Mae Brown) Alla har känt ångest över något, alla har någon gång varit nedstämda, alla pendlar någon gång i humör: vi befinner oss alla någonstans på en glidande skala som mäter mental hälsa. Ändå är det få som kan erkänna detta öppet. Vi är så rädda för att blotta våra stundom rädda, kaotiska och sårbara insidor att vi försvarar oss genom att peka på dem som gjort det. Som om det skulle rädda oss från att

någonsin bli likadana. Om det är den andra som är sjuk hoppas vi på att själva per definition vara normala. Ett försvarsbeteende inte ens sjuksköterskor går fria från. Detta är något vi som sjuksköterskestuderande båda fick erfara under vår

verksamhetsförlagda studietid vid olika vårdinrättningar. Vi upplevde att bemötandet och vården av patienter med psykisk ohälsa präglades av okunskap och förutfattade meningar. Vi beslutade oss för att titta närmare på bilden vi fått och vad som kan ligga bakom det.

BAKGRUND

Vi har alla en psykisk hälsa, något som de flesta av oss inte tänker på. Detta innebär att vi alla därför också kan drabbas av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa inrymmer allt från psykiska besvär som påverkar välbefinnandet och ens dagliga liv, såsom nedstämdhet och oro, till psykisk sjukdom såsom schizofreni eller bipolärt syndrom (Stefansson, 2006).

WHO (2013) definierar psykisk hälsa som mer än frånvaron av psykisk sjukdom. Det är ett tillstånd av välmående där individen inser sina förmågor, kan hantera normal daglig stress, arbeta produktivt och bidra till sin omvärld. Faktorer som påverkar den psykiska hälsan negativt är fattigdom, låg utbildningsnivå, stress i arbetslivet, könsdiskriminering, osunt leverne, fysisk sjukdom och social utsatthet. Men även personligheten och genetiska faktorer kan påverka (a a).

Tre av fyra i Sverige har egen erfarenhet eller har erfarenhet av att en närstående lever med psykisk ohälsa. Det är också den vanligaste orsaken till sjukskrivning enligt Försäkringskassan (Hjärnkoll, 2013). Även världen över är psykisk ohälsa ett ökande folkhälsoproblem: fler än 450 miljoner människor rapporteras lida av psykisk sjukdom och ännu fler av psykiska problem (WHO, 2013). Trots detta är psykisk ohälsa fortfarande stigmatiserat i vårt samhälle (Björkman, 2009). Förutfattade meningar

Det finns många förutfattade meningar vad gäller psykiska sjukdomar och dem som lider av dem, i de flesta samhällen i stort och även bland vårdpersonalen (Arvaniti et al, 2008). Sjuksköterskors inställning till och uppfattning av psykiskt sjuka skiljer sig inte nämnvärt från det övriga samhällets. En vanlig föreställning är att personen med psykisk sjukdom är farlig och oberäknelig. En jämförelse mellan sjuksköterskor inom somatisk vård och psykiatrisjuksköterskor visade att sjuksköterskor inom somatisk vård hade en mer negativ attityd gentemot

psykiatripatienter (Björkman et al, 2008). Sjuksköterskor inom somatisk vård tycks visa på en ovilja att vårda patienter med psykisk ohälsa eftersom de anser att det inte ingår i deras arbetsuppgifter och att de stjäl tid från patienter som är medicinskt sjuka (van der Kluit & Goossens, 2011). Andra vanliga förutfattade meningar som sjuksköterskor inom somatisk vård kan ha om patienter med psykisk ohälsa är att de är ovilliga att samarbeta, krävande, manipulativa, förvirrade och aggressiva (Zolnierek, 2009).

Stigma och psykisk ohälsa

Ordet stigma kommer från grekiskan och betyder märke eller sticksår. Dåtidens brottslingar och slavar fick märken inbrända på kroppen som en varning för allmänheten att hålla sig undan dessa personer. Det var ett sätt att visa att dessa människor var annorlunda och på så vis nedvärdera deras moraliska status (Björkman, 2009). Stigmabegreppet idag är mer kopplat till värderingar och sociala roller där det handlar om att kategorisera människor utifrån

normstandarden i samhället. Det handlar om social utstötning och en ständig nedvärdering av personer eller grupper. Stigmatisering av enskilda personer eller grupper gör att dessa människor blir betraktade som mindre värda och på så sätt inte ses ha en självklar plats i samhället (a a).

Kort sagt kan stigmatisering alltså sägas handla om ett avståndstagande, ett skapande av vi-och-de-perspektiv, som består av kategorisering av och

förutfattade meningar om en grupp individer vars värde genom detta sänks. En sådan grupp är människor med psykisk ohälsa (Björkman, 2009). Detta är en anledning till att det är svårt för många att tala om psykiska besvär. Tre av fyra som lider av psykisk ohälsa säger att de inte är bekväma med att tala om det för andra (Hjärnkoll, 2013).

Att leva med psykisk ohälsa innebär att bemästra ett dubbelt problem. Främst behövs symtom som den psykiska ohälsan förorsakar hanteras, som till exempel upprepade vanföreställningar, hallucinationer, ångest eller obalans i känslolivet. Dessa symtom kan i sin tur leda till svårigheter att få en anställning eller att leva ett självständigt liv och få en livskvalitet som är acceptabel. Förutom detta måste dessa personer handskas med allmänhetens och även vårdpersonals

missuppfattningar kring olika typer av psykisk ohälsa, påverkade av stigmatisering (Björkman, 2009).

Psykiatrireformen

Något som talar för att sjuksköterskan inom somatisk vård kommer att möta allt fler patienter med psykisk ohälsa är utvecklingen av den psykiatriska vården i Sverige (Palmblad, 1992). Till följd av att nedläggningen av mentalsjukhusen startade på 70-talet, den så kallade avinstitutionaliseringen, trädde

psykiatrireformen i kraft 1995. Efter det har samverkan mellan kommuner och landsting blivit mer och mer angeläget när det gäller patienter med samsjuklighet. Antalet vårdplatser inom psykiatrin har de senaste 20 åren minskat med 66% och det har blivit sjukhusen som ansvarar för att ha psykiatriska kliniker

(Socialstyrelsen, 2010). Öppenvårdspsykiatrin har byggts ut och vårdtiden har blivit kortare än tidigare. Syftet med reformen var att förbättra livskvaliteten för personer med långvarig psykisk sjukdom genom att ge bättre förutsättningar som gynnar delaktighet i samhället och bidrar till bättre socialt stöd (Jeppsson, 2009). Huruvida detta har skett förtäljer inte källorna, men det har med säkerhet lett till fler patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården (a a).

Samsjuklighet

Som tidigare nämnts drabbas personer med psykisk ohälsa av psykiska symtom som kan variera stort mellan personer och även hos den enskilda individen. Det är inte ovanligt att den psykiska ohälsan även leder till kroppsliga symtom. Den psykiska ohälsan medverkar ofta till bristande förmåga att söka hjälp, vilket leder till att tidiga tecken på fysisk sjukdom får gå obehandlade och förvärras

(Zolnierek, 2009). Dålig kosthållning, rökning, bristande munhygien och därtill även läkemedelsbiverkningar är vanligt förekommande, vilket ofta leder till sämre tandhälsa med allt vad det innebär för försämrat psykiskt och fysiskt

välbefinnande. De ovan nämnda livsstilsfaktorerna kombinerat med otillräcklig fysisk aktivitet leder också till att personer som lider av psykisk ohälsa även drabbas av diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar i större utsträckning, vilket leder till en kortare medellivslängd (Glant, 2010). Sjuksköterskor inom somatisk vård kommer således med största sannolikhet att möta patienter med psykisk ohälsa i sitt arbete.

KASAM

Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet utgör tillsammans upplevelsen av känsla av sammanhang, KASAM, ett begrepp myntat av sociologen Aaron Antonovsky under 70-talet (Antonovsky, 2005).

Hur sjuksköterskor upplever sitt arbete, oavsett patientkategori, har att göra med deras känsla av sammanhang. Människans övergripande syn på, och

förhållningssätt till den egna tillvaron påverkar hur hon hanterar olika händelser i livet såsom exempelvis sin arbetssituation (Antonovsky, 2005). En upplevelse av att ha möjlighet att kontrollera sin arbetssituation påverkar graden av KASAM positivt. En låg KASAM gör personen mer sårbar för negativa livshändelser och sjukdom (a a). Bland de generella motståndresurser som bidrar till hög KASAM kan räknas utbildning/kunskap, engagemang, socialt stöd, preventivt

förhållningssätt och självidentitet (a a). En sjuksköterska med hög KASAM är således bättre rustad till att möta påfrestande situationer som uppkommer i arbetslivet (Antonovsky, 2005; Snellman, 2011). Därigenom gynnas både patienten och sjuksköterskan själv. Sjuksköterskan ska främja andras hälsa, förebygga andras sjukdom, återställa andras hälsa och lindra andras lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2006). Detta kan bli svårare om sjuksköterskans egna KASAM är låg (Snellman, 2011).

Sjuksköterskans roll

Personer med psykisk ohälsa tillhör således en redan stigmatiserad patientgrupp, av flera anledningar ofta förekommande i den somatiska vården, som också där riskerar bemötas med fördomar av vårdpersonal. Således en stor grupp patienter som sällan kommer till tals (Hjärnkoll, 2013) och riskerar felbehandling för att de inte blir bemötta som de individer de är.

Sjuksköterskor ska speciellt se till svaga och utsatta grupper i sitt yrkesutövande (Svensk Sjuksköterskeförening, 2006) och bedriva ”en vård på lika villkor för hela befolkningen … med respekt för alla människors lika värde” (2§, HSL). De ska dessutom ”tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov såväl fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga” (s. 11, Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskor tenderar istället att ha en negativ attityd gentemot denna

Goossens, 2011). För att bidra till en ökad medvetenhet om detta valde vi att titta närmare hur det ser ut och varför det är på detta viset.

SYFTE

Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.

Frågeställningar

Hur upplever sjuksköterskor inom somatisk vård arbetet med att vårda patienter med psykisk ohälsa?

Hur upplever sjuksköterskorna sin egen roll i arbetet med dessa patienter? Hur upplever sjuksköterskorna sitt behov av kunskap gällande psykisk ohälsa? Definitioner

Psykisk ohälsa; psykisk ohälsa inrymmer allt från psykiska besvär som påverkar

välbefinnandet och ens dagliga liv till psykisk sjukdom (Stefansson, 2006).

Upplevelse; uppfattningen och värderingen av något på ett personligt plan (NE,

2013).

Samsjuklighet; med samsjuklighet menas i texten samtidiga somatiska besvär och

psykisk ohälsa.

METOD

För att besvara syfte och frågeställningar valdes litteraturstudie som metod. Vid genomförandet av litteraturstudien användes Goodmans sex steg (Willman et al, 2006) som inspiration för litteratursökning och sammanställning av

evidensbaserad forskning. 1. Precisera problemet

2. Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier 3. Formulera en plan för litteratursökningen

4. Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna

5. Tolka bevisen från de individuella studierna 6. Sammanställ bevisen

Preciserande av problemet

Problemformulering och syfte arbetades fram redan vid skrivandet av projektplanen, några veckor före starten av litteraturstudien. En så kallad

pilotsökning (Willman et al, 2006) genomfördes, för att identifiera om det fanns vetenskaplig litteratur inom området. Syftet med studien var att beskriva

sjuksköterskors upplevelser av att i sitt arbete inom somatisk vård bemöta patienter med psykisk ohälsa.

Inklusions- och exklusionskriterier

För att rama in sökresultaten, hitta relevanta artiklar och utesluta resten användes inklusions- och exklusionskriterier (Polit & Beck, 2006) som specificerar vad som söktes respektive inte söktes.

Inklusionskriterier

Artiklar med kvalitativ metod eller mixed method inkluderades. Artiklarna skulle inte vara publicerade tidigare än år 2000. Alla studier skulle finnas tillgängliga på svenska eller engelska. För att kunna säkerställa vetenskapligheten i artiklarna valdes endast sökning av artiklar som innehöll ett abstrakt. Studier som berörde patienter av alla åldersgrupper, såväl barn som vuxna och gamla, inkluderades.

Exklusionskriterier

Artiklar som berörde sjuksköterskor inom psykiatrin exkluderades. Även artiklar vars syfte var att studera en specifik psykisk sjukdom eller beteende.

Plan för litteratursökning

En tidsplan upprättades vid genomförandet av projektplanen, några veckor före litteraturstudiens start. Denna eftersträvades att följas i största möjliga mån då tidsramen för litteraturstudien var begränsad till tio veckor. Identifiering av möjligheterna att finna material såsom artiklar i databaser och andra resurser i form av bibliotekarie undersöktes och fanns att tillgå via Malmö högskola. Sökningarna valdes att göras i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sökord togs fram både genom att använda MeSH-termer som användes i PubMed men även genom sökning i fritext för att inkludera fler träffar. I CINAHL användes CINAHL headings men även här användes fritext-sökning för att få en bredare sökning. Söktermerna kombinerades på olika sätt med de booleska operatorerna AND och OR för att få snävare respektive bredare sökresultat.

Litteratursökning och insamlande av studier

Ingen systematisk sökväg planerades, utan sökord lades till efterhand som relevanta artiklar hittades och deras sökord och abstrakt gav inspiration till nya sökord. För att bredda sökningen användes både MeSH-termer, CINAHL headings och så kallad fritext-sökning. Sökningarna i PubMed (tabell 1) och CINAHL (tabell 2) genomfördes parallellt och slutligen gjordes en sökning i PsycINFO (bilaga 1), som däremot inte genererade några nytillkomna artiklar. Till slut började allt fler av redan funna artiklar återkommande dyka upp i nya

sökningar och datamättnad ansågs vara nådd.

Tabell 1. Sökresultat för PubMed

Datum Sökord Begränsningar Antal träffar Granskade abstract Granskade artiklar Använd a artiklar 20131111 Nurse AND attitude

AND mental health AND general hospital

165 19 7 2

20131114 Attitude of health personnel AND hospitals, general AND nursing staff, hospital AND mental disorders/nursing

Tabell 2. Sökresultat för CINAHL

Datum Sökord Begränsningar Antal träffar Granskade abstract Granskade artiklar Använda artiklar 20131112 Nurse AND Mental disorders AND General Hospital AND Experiences AND Mental health AND Attitude to mental illness Abstract available, full text available, publiceringsår 2000-2013 41 6 4 1 20131113 (Psychiatric patients OR Mental disorders) AND (Nurse attitudes OR Attitude of health personnel) AND Attitude to mental illness Abstract available, full text available, publiceringsår 2000-2013 113 14 6 1 20131119 (Staff Nurses OR Attitude of Health Personnel OR Attitude to Mental Illness) AND Qualitative Studies AND (Mental Health OR Psychiatric Patients OR Mental Illness) AND (Hospitals, Urban OR Hospitals, Rural OR Hospitals, Community OR Hospitals, Public) Abstract available, publiceringsår 2000-2013 166 8 3 1 20131120 General nursing AND Mental health AND (qualitative analysis OR qualitative research) Abstract available, publiceringsår 2000-2013, Academic journal 474 17 3 1

Genom att granska befintliga artiklars referenslistor hittades tre artiklar, som inte hittades genom den vanliga sökvägen (bilaga 1).

När relevanta titlar hittades lästes artikelns abstrakt igenom och därefter avgjordes om artikeln skulle behållas för vidare granskning. Sammanlagt lästes 115 abstrakt och av dem sorterades 39 stycken ut för ytterligare granskning (bilaga 1).

Tolkande av bevisen från de individuella studierna

Kvalitetsgranskning av studierna genomfördes med hjälp av en modifierad version av Willman et als (2006) protokoll för kvalitativa artiklar (bilaga 2). Modifikationerna som gjordes bestod i att en punkt om huruvida studien svarade till denna studies syfte lades till, samt att punkten om huruvida teori genereras togs bort. Totalt kvalitetsgranskades 39 artiklar (bilaga 1). Granskningen av artiklarna utfördes till en början enskilt för att höja tillförlitligheten av

för att sedan komma till koncensus. Artiklarna poängsattes och poängsumman räknades därefter om till procent för att lättare jämföra studierna. Procentskalan delades in i hög, medel och låg kvalitet (tabell 3). Denna metod användes och resulterade i fyra artiklar med hög kvalitet och sex artiklar som mätte medel i kvalitet. De artiklar som uppmätte låg kvalitet eller inte ansågs svara till studiens syfte uteslöts.

Tabell 3. Modifierad kvalitetsgradering i procent

Procentsats Kvalitet

Hög 80-100%

Medel 68-79%

Låg 60-67%

>60% Bör exkluderas

Sammanställning av bevisen: analys

Efter avslutad kvalitetsgranskning sammanfattades varje studie och fördes in i matriser (bilaga 3). Nio av artiklarna som valdes ut var utförda med kvalitativ ansats och en med mixed method. I artikeln med mixed method beaktades dock bara den kvalitativa delen av resultatet. Artiklarna analyserades genom att de först lästes igenom enskilt ett flertal gånger (Willman et al, 2006). Därefter

diskuterades texterna gemensamt för att hitta deras huvudsakliga innehåll och klargöra otydligheter. Nästa steg var att författarna var för sig analyserade artiklarnas resultatdelar genom att färgkoda meningsenheter som svarade till studiens syfte. Dessa meningsenheter fördes samman i underkategorier, kategorier och slutligen teman (Backman, 1998). Vid jämförelse stämde författarnas enskilda resultat överens.

RESULTAT

Efter genomförd analys av materialet framkom tre huvudteman; upplevda känslor, påverkan av självbild och upplevd kunskapstörst.

Upplevda känslor

Temat upplevda känslor består av följande kategorier; rädsla och utsatthet, frustration och ilska, hopplöshet och skuld. Det var främst negativa känslor som framkom i samtliga artiklar.

Rädsla och utsatthet

Att sjuksköterskor inom somatisk vård kände rädsla i samband med vård av patienter med psykisk ohälsa, framkom i flertalet av artiklarna. I sin

intervjustudie, med syftet att beskriva patienters och vårdpersonals upplevelser av stigma på ett allmänsjukhus, beskriver Liggins och Hatcher (2005)

sjuksköterskors rädsla över mental sjukdom som fenomen, rädsla för att

förolämpa och också hur okunskapen ökade rädslan. Arnold och Mitchell (2008) beskriver i sin fokusgruppstudie, ämnad att undersöka sjuksköterskors

uppfattningar om psykiatrisk vård för äldre inom akutsjukvården, sjuksköterskor som var rädda för att gå nära patienter med psykisk ohälsa på grund av risk för aggression och våld. Samma sak beskrivs av Kerrison och Chapman (2006) i studien med intervjuer och fokusgrupper med syftet att ta fram vad sjuksköterskor såg som angeläget i vården av psykiskt sjuka patienter på en akutavdelning. I sin

intervjustudie som undersökte sjuksköterskors uppfattningar av att vårda psykiskt sjuka patienter på ett allmänsjukhus, beskriver Mavundla (2000) sjuksköterskors rädsla på grund av brist på förståelse, rädsla för patienten, rädsla för det okända och rädsla för att själva inte bli kompenserade vid skada. Reed och Fitzgerald (2005) beskriver, i sin intervjustudie om sjuksköterskors attityder till vården av psykiskt sjuka patienter, hur sjuksköterskor på grund av hot kände rädsla och utsatthet i mötet med patienter med psykisk ohälsa. De kände rädsla över att själva bli skadade, att patienten skulle bli skadad eller att övriga patienter på

avdelningen skulle skadas. De kände även rädsla över att själva skada patienten genom att säga fel saker. Det sistnämnda beskrivs även av Reid-Searl et al (2008) i fokusgruppstudien om sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med psykisk ohälsa. Även Poggenpoel et al (2011) beskriver sjuksköterskor som var rädda för patienter med psykisk ohälsa och att det påverkade sättet de gav vård på inom medicinska avdelningar på ett allmänsjukhus.

Frustration och ilska

Sjuksköterskor som vårdade patienter med psykisk ohälsa på samma avdelning som patienter med fysiska sjukdomar och skador, upplevde frustration när de ville göra rätt men inte visste hur (Reid-Searl et al, 2008). Mavundla (2000) och

Poggenpoel et al (2011) beskriver också sjuksköterskornas frustration i mötet med patienter med psykisk ohälsa. I Buckleys (2010) studie, där syftet var att

undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda unga människor med psykisk ohälsa, beskrivs liknande fynd då sjuksköterskorna upplevde en känsla av

otillfredsställelse på grund av att de saknade tid och resurser till att ta hand om patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna upplevde ilska och kunde tappa humöret om de kände sig kränkta av patienter med psykisk ohälsa (Poggenpoel et al, 2011). Sharrock och Happell (2005) beskriver i sin intervjustudie, med syftet att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa på en somatisk avdelning, hur sjuksköterskor upplevde frustration över att inte bli lyssnade på eller stöttade av arbetsledningen i samband med vården av patienter med psykisk ohälsa. Samma sak beskrivs i Harrison och Zohhadis (2005) fokusgruppstudie om vad sjuksköterskor såg som relevant i mötet med personer med psykisk ohälsa. Även ett antal andra studier bekräftar detta (Reid-Searl et al, 2008; Poggenpoel et al, 2011; Reed & Fitzgerald, 2005; Liggins och Hatcher, 2005). Sjuksköterskor kunde känna ilska och frustration över kollegor som genom sitt beteende gentemot patienter med psykisk ohälsa var en del av vad som

uppfattades vara en dålig vårdmiljö (Arnold & Mitchell, 2008; Liggins & Hatcher, 2005; Sharrock och Happell, 2005).

Hopplöshet

Harrison och Zohhadi (2005) beskriver hur vissa sjuksköterskor inte såg det som möjligt att tillfriskna från psykisk sjukdom och känslan av hopplöshet som detta förde med sig. Patienter med psykisk sjukdom som sjuksköterskor mötte vid upprepade vårdtillfällen, genererade också en känsla av hopplöshet om ett

framtida tillfrisknande. Sjuksköterskorna upplevde att de inte visste hur de skulle gå vidare i sitt vårdarbete med patienterna med psykisk ohälsa (Liggins &

Hatcher, 2005).

Skuld

Vissa sjuksköterskor upplevde att patienter med psykisk ohälsa var tidskrävande vilket resulterade i att sjuksköterskorna kände skuld då de inte upplevde sig hinna

med de fysiskt sjuka patienterna (Harrison & Zohhadi, 2005; Mavundla, 2000; Reid-Searl et al, 2008).

Påverkan av självbild

I mötet med patienter som lider av psykisk ohälsa, påverkades sjuksköterskans självbild både personligt och professionellt.

Flertalet sjuksköterskor upplevde att de i vården av patienter med psykisk ohälsa på grund av okunskap inte kunde fungera i sin roll som sjuksköterska och därmed utföra sitt jobb på önskvärt sätt (Reed & Fitzgerald, 2005; Poggenpoel et al, 2011). De upplevde att de inte kunde garantera en trygg vårdmiljö (Reid-Searl et al, 2008; Poggenpoel et al, 2011; Mavundla, 2000) och brist på den kontroll som ingår i sjuksköterskans ansvar (Reed & Fitzgerald, 2005). Känsla av

kontrollförlust och okunskap ledde till sämre självförtroende hos sjuksköterskorna (Kerrison & Chapman, 2006; Mavundla, 2000; Harrison & Zohhadi, 2005). De kände sig besvikna på sig själva, tvivlade på sin kompetens (Sharrock & Happell, 2005), kände en begränsad förmåga att hjälpa (Reed & Fitzgerald, 2005) och ifrågasatte sin identitet som sjuksköterska (Harrison & Zohhadi, 2005). Vissa sjuksköterskor upplevde också att vården av patienter med psykisk och fysisk samsjuklighet medförde förvirring om yrkesrollen som sjuksköterska, och vad som ingick i den, då de inte visste vilka symtom som skulle åtgärdas först, de fysiska eller de psykiska (Mavundla, 2000).

Desto större känsla av kontroll som sjuksköterskan hade desto mer trygghet upplevdes, vilket ledde till att bättre vård kunde ges vilket i sin tur bidrog till en bättre självbild (Reed & Fitgerald, 2005).

Upplevd kunskapstörst

I samtliga artiklar beskrev sjuksköterskorna sin upplevelse av kunskapstörst när det handlade om hur de skulle bemöta och vårda patienter med psykisk sjukdom (Arnold & Mitchell, 2008; Buckley, 2010; Harrison & Zohhadi, 2005; Kerrison & Chapman, 2006; Liggins & Hatcher, 2005; Mavundla, 2000; Reed & Fitzgerald, 2005; Poggenpoel et al, 2011; Reid-Searl et al, 2008; Sharrock & Happell, 2005). På grund av brist på kunskap upplevde sjuksköterskorna rädsla i mötet med patienter med psykisk ohälsa, då de inte visste hur de skulle bemöta och vårda dem (Liggins & Hatcher, 2005; Reed & Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskor upplevde att de kände sig oförberedda på uppgiften att vårda patienter med psykisk ohälsa och att detta ledde till att de blev osäkra om hur och vad de kunde säga till dessa patienter, i rädsla om att förvärra situationen (Reid-Searl et al, 2008). Brist på kunskap och förberedelse ledde till en sämre vård för patienter med psykisk ohälsa, menade sjuksköterskorna i flera studier (Mavundla, 2000; Reid-Searl et al, 2008; Poggenpoel et al, 2011). Vissa sjuksköterskor gav uttryck för att de på grund av sin brist på kunskap, upplevde en ovilja att vårda patienter med psykisk ohälsa (Mavundla, 2000; Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happell, 2005). Kommunikationen med patienter som led av psykisk ohälsa upplevdes av sjuksköterskorna som komplicerad. De efterfrågade mer utbildning som syftade till att utveckla deras förmåga att kommunicera, vilket kunde

underlätta mötet med patienter med psykisk ohälsa (Kerrison & Chapman, 2006; Poggenpoel et al, 2011; Reed & Fitzgerald, 2005; Reid-Searl et al, 2008).

Undervisning som omfattade kunskap om bemötandet av patienter med psykisk ohälsa, upplevdes av sjuksköterskorna behöva större utrymme i

sjuksköterskeutbildningen (Arnold & Mitchell, 2008; Kerrison & Chapman, 2006; Sharrock & Happell, 2005). Desto mer utbildning en sjuksköterska hade kring bemötandet och vården av patienter med psykisk ohälsa, desto mer förståelse och självförtroende upplevde de sig ha. Det var därigenom lättare för dessa

sjuksköterskor att ha ett holistiskt perspektiv kring patienterna, där de på ett medvetet sätt inte gjorde åtskillnad på den kroppsliga och den psykiska hälsan (Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happell, 2005). Ingen av de intervjuade sjuksköterskorna i de granskade artiklarna hade genomgått specialistutbildning inom psykiatri, men sjuksköterskorna i Sharrock och Happells studie (2005) hade samtliga gått en mindre påbyggnadskurs inom ämnet. Det var också dessa

sjuksköterskor som hade mest positiv inställning till vård av psykiskt sjuka patienter.

DISKUSSION

Avsnittet delas upp i metoddiskussion, som tar upp litteratursökning,

kvalitetsbedömning och dataanalys och hur dessa gått till, samt resultatdiskussion, som tar upp upplevda känslor, upplevd självbild och upplevd kunskapstörst och relaterar dessa till teorin om KASAM.

Metoddiskussion

En pilotsökning bör genomföras för att identifiera om det finns vetenskaplig litteratur inom området (Willman et al, 2006). En pilotsökning gjordes i början av arbetet med projektplanen till studien, med positivt resultat.

För att besvara syfte och frågeställningar valdes litteraturstudie som metod. En litteraturstudie sammanfattar och jämför tidigare vetenskapliga studier inom området (Polit & Beck, 2006). I Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (Willman et al, 2006) återfinns Goodmans sju steg för metodvägledning i processen att ta fram och granska relevant

vetenskaplig litteratur. De första sex av dessa steg följdes i denna studie. Det sista steget om formulering av rekommendationer uteslöts på grund av de granskade artiklarnas variation i metod. Metoden för informationsinsamling skiljer sig åt mellan artiklarna: Arnold och Mitchell (2008), Kerrison och Chapman (2006), Harrison och Zohhadi (2005) och Reid-Searl et al (2008) använde sig av

fokusgrupper för att nå sitt resultat, medan de andra använde sig av individuella intervjuer. I Buckleys (2010) studie använder sig författaren av mixed method där både deskriptiv statistik och kvalitativa fynd presenteras. Denna studie har trots detta valts att inkluderas på grund av att den svarar till denna studies syfte i de kvalitativa delarna, som i Buckleys (2010) studie styrks med citat från

informanterna. Variationen i metod talar för en sämre generaliserbarhet för denna studies resultat.

Valet att, i denna studies syfte, använda begreppet ”psykisk ohälsa” istället för begreppet ”psykisk sjukdom” som används i många av de funna artiklarna, gjordes för att kringgå ingående definitioner av psykiatriska diagnoser. Under begreppet ”psykisk ohälsa” ryms allt från psykiska besvär som påverkar välbefinnandet och ens dagliga liv till psykisk sjukdom (Stefansson, 2006).

Litteratursökning

För att rama in sökresultaten, hitta relevanta artiklar och utesluta resten ska inklusions- och exklusionskriterier användas för att specificera vad det är som söks respektive inte söks efter (Polit & Beck, 2006).

Trots att kvalitativa studier bäst skulle ha svarat till syftet, eftersom de bäst beskriver människors upplevelser (Polit & Beck, 2006), valdes till en början inklusion av både kvantitativa och kvalitativa studier. När det efter några sökningar visade sig vara möjligt att hitta tillräckligt många kvalitativa artiklar ändrades kriterierna till att exkludera kvantitativa studier. En av de funna artiklarna hade mixed method som metod. Dock användes bara den kvalitativa delen av resultatet från denna.

För att hålla resultatet uppdaterat valdes inklusion av artiklar publicerade efter 2000. En av de analyserade artiklarna var från år 2000 (Mavundla, 2000). Resten var från 2005 eller senare. Ännu nyare artiklar skulle självklart ha höjt resultatets aktualitet ytterligare. Att Mavundlas (2000) resultat inte nämnvärt skiljer sig från de andra artiklarnas talar dock för att artiklarnas ålder i detta avseende inte har någon betydelse.

Alla studier skulle finnas tillgängliga på svenska eller engelska, då det är dessa språk båda författarna behärskar. För att kunna säkerställa vetenskapligheten i artiklarna valdes endast sökning av artiklar som innehöll ett abstrakt.

Artiklar som berörde sjuksköterskor inom psykiatrin exkluderades. Även artiklar vars syfte var att studera en specifik psykisk sjukdom eller beteende. Dessa två sista kriterier visade sig vara svåra att exkludera med söktermer och exklusionen skedde således också under genomläsandet av titlar och abstrakt.

I det tidiga skedet exkluderades alla artiklar där barn och ungdomar (under 18år) fanns med. Exklusionskriterierna ändrades dock efterhand och även artiklar som behandlade vård av barn och ungdomar inkluderades, då även dessa ansågs svara på syftet så länge det handlade om allmänsjuksköterskor, vars upplevelser av vård av patienter med psykisk ohälsa inte förväntades variera beroende på patientens ålder. Åldern på patienterna som informanterna i studierna vårdade varierade från barn till ungdomar, vuxna och äldre: Reid-Searl et al (2008) beskriver i sin studie sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med psykisk ohälsa, vilket även görs i Buckleys (2010) studie medan Arnold och Mitchells (2008) och Harrison & Zohhadis (2005) studie handlar om upplevelser av vård av äldre med psykisk ohälsa. Dessa studiers resultat visade på samma som övriga artiklars och därmed ansågs inte patienternas ålder påverka sjuksköterskornas upplevelser, även om underlaget egentligen är för litet för att kunna dra några slutsatser om den saken.

Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Inklusionskriterierna för urvalet av informanter till de valda artiklarna varierade dock. Harrison och Zohhadis (2005) population bestod av en avdelningsföreståndare, allmänsjuksköterskor,

sjuksköterskestuderande och vårdbiträden. I Liggins och Hatchers (2005) studie var tre av informanterna sjuksköterskor, medan två var AT-läkare. Dessa studier valdes ändå att inkluderas i denna studie, då populationerna trots allt till största del bestod av sjuksköterskor och studierna i övrigt svarade på denna studies syfte.

Initialt valdes databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO för artikelsökning. Samtliga av dessa fanns att tillgå via Malmö högskolas bibliotek. PsycINFO exkluderades dock eftersom den upplevdes som oöverskådlig och svårhanterlig, och de få resultat vi fick fram via PscycINFO också återfanns i sökresultatet hos de andra två databaserna.

För att få vägledning i vilka söktermer som skulle användas bokades ett möte med en bibliotekarie på Hälsa och samhälles bibliotek. Denna bekräftade att MeSH-termer inte var nödvändiga för korrekt litteratursökning, utan tvärt om kunde snäva in sökresultatet onödigt mycket. Ett sökord som inte är en MeSH-term inkluderar både artiklar som har MeSH-termen och artiklar som inte har den. Således valdes sökningar med MeSH-termer, men även utan dem för att få ett så brett sökresultat som möjligt eftersom mängden kvalitativa artiklar som besvarade syftet varken var stor eller lättåtkomlig. Även Willman et al (2006) stöttar

sökningar utan MeSH-termer: vid sökning i fritext inkluderar den aktuella databasen alla de referenser som någonstans innehåller det sökta ordet. Ämnet diskuterades av författarna och även provsökningar med MeSH-termer gjordes för att kontrollera metoden. Motsvarande gällde dock inte för CINAHL och

CINAHL-headings, där exempelvis ett ord skrivet i singular kan utesluta fynd där termen står i plural, såsom ”nurse” respektive ”nurses”. Således användes

CINAHL-headings för sökning i CINAHL.

Enligt Willman et al (2006) rekommenderas att en sökväg för varje databas upprättas, då detta underlättar det fortsatta arbetet att finna relevanta artiklar. Ingen systematisk sökväg planerades i förväg på grund av risken för att gå miste om relevanta artiklar i de fall där förutbestämda sökord valts. Sökord lades till efterhand som relevanta artiklar hittades och deras sökord och abstrakt gav inspiration till nya sökord.

Sökorden ”nurses’ experiences” och ”mental ill-health”, som är direkta

motsvarigheter till studiens syfte, borde ha använts från början. Istället användes omformuleringar som dock genererade sökresultat som svarade till studiens syfte (Tabell 1 & 2, Bilaga 1). De funna artiklarnas resultatdelar lästes igenom för att se om där fanns svar till syftet i denna studie även om artiklarnas egna syften inte alltid direkt svarade till denna studies syfte. Exempelvis verkade ”attitude” vara ett sökord som genererade artiklar som svarade på denna studies syfte, trots att det inte var attityder som eftersöktes. Senare gjordes sökningar i PubMed och CINAHL med de mer korrekta söktermerna. Den första genererade 6 artiklar, varav ingen svarade till inklusions- och exklusionskriterierna för denna studie. Sökningen i CINAHL gav 97 artiklar som resultat, varav tre svarade denna studies syfte. Dessa tre hade dock redan hittats med de tidigare söktermerna (bilaga 1). Faktumet att artiklar som svarade till denna studies syfte hittades, trots att söktermer som inte var korrekta översättningar av studiens syfte användes, talar för att de artiklar som kunde hittas också hittades. Hade rätt söktermer använts från början hade dock vägen dit varit enklare.

De booleska operatorerna AND och OR användes för att kombinera söktermerna på olika sätt och därigenom generera största möjliga sökresultat. Eftersom ett bredare sökresultat eftersträvades, användes inte termen NOT, som istället skulle ha begränsat resultatet.

Allt eftersom artiklar hittades, framkom nya sökord bland söktermerna för dessa, liksom nya artiklar i deras referenslistor. Även litteraturstudierna som användes till bakgrunden (Arvaniti et al, 2008; Björkman et al, 2008; van der Kluit & Goossens, 2011; Zolnierek, 2009) gav i sina referenslistor uppslag till nya fritextsökningar. Willman et al (2006) menar att relevanta studier kan hittas genom att granska befintliga referenslistor då artiklarna i dessa är specifikt utvalda att svara på syftet. För varje ny sökning som gjordes, återfanns fler och fler av redan funna artiklar i sökresultatet. Till slut ansågs datamättnad vara uppnådd och inga fler sökningar gjordes.

Kvalitetsbedömning

För att granska de funna artiklarna och bedöma deras kvalitet användes ett granskningsprotokoll med Willman et als (2006) modell som grund med modifikationen att punkten om huruvida teori genereras uteslöts, då denna inte ansågs vara relevant för syftet. En punkt om huruvida artikeln svarade till syftet i denna studie lades till. På så sätt identifierades artiklar som, trots att deras syfte inte talade om upplevelser, ändå behandlade detta i sin resultatdel. Den tillagda punkten behandlades som utslagsfråga, det vill säga om den inte kunde besvaras uteslöts studien trots eventuella höga poäng på resten av granskningsprotokollet. Granskningen av artiklarna utfördes till en början enskilt. Därefter gjordes en avstämning av respektive granskning för att sedan komma till koncensus. Enligt Willman et al (2006) gör faktumet att två av varandra oberoende personer granskat materialet att granskningsresultatet blir mer tillförlitligt. De ger också exempel på hur artiklarna kan poängsättas och därefter räknas om till procent för att lättare jämföra studierna (a a). Procentskalan delades in i hög, medel och låg kvalitet. Denna metod användes och de 36 artiklar som granskades resulterade i fem artiklar med hög kvalitet och fem artiklar som mätte medel i kvalitet. De artiklar som uppmätte låg kvalitet uteslöts. Punkten i granskningsprotokollet som bedömer huruvida datamättnad uppnåtts har bedömts enbart på grundval av vad som står i studien; exempelvis Sharrock och Happells (2005) studie säger sig ha uppnått datamättnad med enbart fyra deltagare, vilka som grupp var likartade vad gäller bland annat ålder och kön. Huruvida detta är möjligt har diskuterats, och av denna studies författare befunnits inte vara relevant för denna studies syfte. Således kunde punkten för uppnående av datamättnad egentligen ha exkluderats ur granskningsprotokollet. Att över huvud taget göra anspråk på att uppnå datamättnad i kvalitativa studier kan diskuteras. Enligt Willman et al (2006) ska studierna sammanställas för att få en tydlig överblick. När granskningen gjorts sammanställdes de valda artiklarna i matriser (bilaga 3).

Dataanalys

Artiklarna analyserades genom att de först lästes igenom enskilt ett flertal gånger. Därefter diskuterades texterna gemensamt för att hitta deras huvudsakliga innehåll och klargöra otydligheter, varpå författarna var för sig analyserade artiklarnas resultatdelar genom att färgkoda meningsenheter som svarade till studiens syfte. Dessa meningsenheter fördes samman i underkategorier, kategorier och slutligen teman. En kodning av materialet och därpå ett sammanställande av resultatet underlättar analysarbetet (Backman, 1998). Vid jämförelse stämde författarnas enskilda resultat överens. Att studiens tillförlitlighet ökar av att materialet först granskas enskilt stöds av Willman et al (2006). Den valda metoden ansågs enkel och överskådlig, men generaliserbarheten i metod kan ha påverkats av att

författarna känner varandra och därmed kan delar av metoden ha förståtts utan att ha blivit uttalat beskrivna.

Resultatdiskussion

Här diskuteras resultatet i samma ordning som det redovisats ovan: upplevda känslor, påverkan av självbild och upplevd kunskapstörst samt hur dessa förhåller sig till sjuksköterskans känsla av sammanhang, KASAM.

Upplevda känslor

Det var främst negativa känslor som sjuksköterskorna beskrev i samband med vården av patienter med psykisk ohälsa. Rädsla inför att vårda patienter med psykisk ohälsa var en känsla som beskrevs av flera sjuksköterskor (Arnold & Mitchell, 2008; Mavundla, 2000; Reed & Fitzgerald, 2005; Reid-Searl et al, 2008) och hur detta påverkade sättet de gav vård på i en negativ riktning (Poggenpoel et al, 2011). I Liggins och Hatchers studie säger sjuksköterskorna att rädslan ökar av okunskap (2005). Okunskap har i sin tur med begriplighet att göra, den första dimensionen i KASAM (Antonovsky, 2005). Utan kunskap riskerar

sjuksköterskans omvärld bli allt mindre förnuftsmässig, strukturerad och ordnad samt alltmer otydlig och kaotisk (a a). Utan att tryggheten som baseras på att faktiskt veta vad det är man gör, är det svårt att förmedla god vård. Om

sjuksköterskan själv blir till en hjälpbehövande, kan det bli svårare för denne att erbjuda andra hjälp (Snellman, 2011).

Mavundla (2000) och Poggenpoel et al (2011) beskriver också sjuksköterskors frustration i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskor upplevde ilska och kunde tappa humöret om de kände sig kränkta av patienter med psykisk ohälsa (Poggenpoel et al, 2011). Detta kan röra sig om rädda sjuksköterskor som, istället för att reagera med flykt, gör det med försvar. En rädd människa kan reagera på olika sätt: genom vrede, flykt, apati eller mental blockering, risktagande eller våghalsighet (Egidius, 2008). Förutom att rädsla inte är en behaglig känsla för den som besitter den kan det också vara svårt att se ovanstående reaktionssätt som förenligt med att förmedla god vård.

Den upplevda bristen på stöttning och lyhördhet från arbetsledningen ledde till känslor av frustration och ilska hos sjuksköterskorna (Harrison & Zohhadi, 2005; Sharrock och Happell, 2005; Poggenpoel et al, 2011; Reid-Searl et al, 2008; Reed och Fitzgerald, 2005). Detta kan relateras till KASAM-dimensionen hanterbarhet som kan ses avspegla huruvida sjuksköterskan hanterar olika händelser och har resurser till denna hantering (Antonovsky, 2005). I detta fall kan resurserna ses som stöttning och lyhördhet från arbetsledning som sjuksköterskorna upplever sig sakna. Socialt stöd anses också vara en generell motståndsresurs som påverkar graden av KASAM (a a).

Sjuksköterskorna upplevde känsla av hopplöshet över patienter med psykisk ohälsa och deras möjlighet att tillfriskna från sin sjukdom (Harrison och Zohhadi, 2005). Denna upplevelse av hopplöshet kan påverka hur sjuksköterskans ser på sitt arbete som något meningsfullt. Meningsfullhet bedöms vara den viktigaste av de tre dimensionerna av KASAM (Antonovsky, 2005) och även som grunden till att över huvud taget befinna sig i ett vårdyrke. Som motsats till hopplöshet kan engagemang ses, en av de generella motståndsresurser som sägs utgöra grunden för KASAM (a a).

Frustrationen som sjuksköterskorna upplevde när de kände att de ville göra rätt men inte visste hur (Reid-Searl et al, 2008) kan relateras till

KASAM-dimensionen hanterbarhet (Antonovsky, 2005). Sjuksköterskorna ville göra rätt men hade inte rätt verktyg i form av kunskap. Att sjuksköterskor kunde känna ilska och frustration över kollegor som genom sitt beteende gentemot patienter med psykisk ohälsa var en del av vad som uppfattades vara en dålig vårdmiljö (Arnold & Mitchell, 2008; Liggins & Hatcher, 2005; Sharrock & Happell, 2005) kan också relateras till hanterbarhet (a a), där kollegorna och deras brist på stöd kan ses som en resursbrist.

Vissa sjuksköterskor upplevde att patienter med psykisk ohälsa var tidskrävande vilket resulterade i att sjuksköterskorna kände skuld då de inte upplevde sig hinna med de fysiskt sjuka patienterna (Harrison & Zohhadi, 2005; Mavundla, 2000; Reid-Searl et al, 2008). Denna tidsbrist och prioriteringskonflikt patientgrupperna emellan påtalas också av van der Kluit och Goossens (2011). Även detta kan kopplas till dimensionen hanterbarhet (Antonovsky, 2005), då sjuksköterskans arbetsuppgifter upplevs som ohanterliga på grund av brist på resursen tid. Sammanfattningsvis kan sägas att de negativa känslorna, som sjuksköterskorna upplevde i samband med vården av patienter med psykisk ohälsa, skulle kunna leda till sämre begriplighet, sämre hanterbarhet och sämre meningsfullhet för sjuksköterskorna. Samtliga dimensioner i sjuksköterskornas KASAM riskerar alltså sjunka på grund av känslorna som uppkommer i samband med vården av personer med psykisk ohälsa.

Påverkan av självbild

Sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde fungera i sin roll som sjuksköterska (Reed & Fitzgerald, 2005; Poggenpoel et al, 2011), att de inte kunde garantera en trygg vårdmiljö (Reid-Searl et al, 2008; Poggenpoel et al, 2011; Mavundla, 2000) och brist på den kontroll som ingår i sjuksköterskans ansvar (Reed & Fitzgerald, 2005). Känsla av kontrollförlust och okunskap ledde till sämre självförtroende (Kerrison & Chapman, 2006; Mavundla, 2000; Harrison & Zohhadi, 2005). Sjuksköterskorna kände sig besvikna på sig själva, tvivlade på sin kompetens (Sharrock & Happell, 2005), kände en begränsad förmåga att hjälpa (Reed & Fitzgerald, 2005) och ifrågasatte sin identitet som sjuksköterska (Harrison & Zohhadi, 2005). Vården av patienter med psykisk och fysisk samsjuklighet medförde också förvirring om yrkesroll då sjuksköterskorna inte visste vilka symtom som skulle åtgärdas först (Mavundla, 2000).

Allt ovanstående är beskrivningar av olika delar av en negativ självbild. Sjuksköterskorna verkar på flera plan inte fungera optimalt i sitt arbete med att vårda patienter med psykisk ohälsa men heller inte med synen på sig själva. Självidentitet räknas till en av de generella motståndsresurserna som påverkar graden av en människas KASAM (Antonovsky, 2005). Således ytterligare en faktor som kan bidra till låg KASAM hos sjuksköterskan som vårdar patienter med psykisk ohälsa.

Både de upplevda negativa känslorna och den negativt påverkade självbilden som tycks uppstå hos sjuksköterskorna i vården av personer med psykisk ohälsa återfinns även i resultaten i studierna av Björkman et al (2008), Arvaniti et al (2008), Zolnierek (2009) och van der Kluit och Goossens (2011). De negativa känslorna och den negativa självbilden tycks påverka sjuksköterskornas KASAM

negativt. Detta kan i sin tur påverka sjuksköterskornas yrkesutövning då motståndskraften mot negativa händelser minskar med lägre KASAM (Antonovsky, 2005).

Upplevd kunskapstörst

I samtliga artiklar beskrev sjuksköterskorna sin upplevelse av kunskapstörst när det handlade om hur de skulle bemöta och vårda patienter med psykisk sjukdom (Arnold & Mitchell, 2008; Buckley, 2010; Harrison & Zohhadi, 2005; Kerrison & Chapman, 2006; Liggins & Hatcher, 2005; Mavundla, 2000; Reed & Fitzgerald, 2005; Poggenpoel et al, 2006; Reid-Searl et al, 2008; Sharrock & Happell, 2005). Med mer kunskap skulle en stor del av rädslan sjuksköterskorna tycks uppleva i mötet med patienter med psykisk ohälsa kunna undvikas, begripligheten i arbetet skulle öka, liksom meningsfullheten och hanterbarheten. Sjuksköterskans

självbild skulle också stärkas. Alla dessa är beståndsdelar i en hög KASAM (Antonovsky, 2005). Utbildning/kunskap och ett preventivt förhållningssätt står som generella motståndsresurser som påverkar graden av KASAM (a a). Kunskap och utbildning skulle kunna möjliggöra ett preventivt förhållningssätt.

Sjuksköterskorna skulle möjligtvis kunna trivas bättre på sin arbetsplats och i sin yrkesroll och i slutändan skulle även patienterna kunna få bättre vård.

Då de känslor sjuksköterskorna upplevde i sina möten med patienter med psykisk ohälsa ofta ledde till undvikande och avståndstagande mot patienterna, och ibland ovilja mot alla patienter med psykisk ohälsa som grupp (Mavundla, 2000; Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happell, 2005) kan detta ses öka på

stigmatiseringen av denna grupp ytterligare (Björkman, 2009). Mer kunskap skulle kunna motverka denna stigmatisering. Detta stöds av Reed och Fitzgeralds (2005) samt Sharrock och Happells (2005) resultat, som båda visar på att mer kunskap leder till en mer positiv inställning vad gäller sjuksköterskors vård av patienter med psykisk ohälsa.

Att mer kunskap är av godo kan således tyckas odiskutabelt. Vem som är ansvarig för denna kunskapsökning kan det dock råda delade meningar om. Arbetsgivarna kan behöva se problemet och erbjuda fortbildning där det finns kunskapsluckor. Det är verksamhetschefen som ska ”säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses” (Hälso- och

sjukvårdslagen, 29a§), som en okunnig personal inte kan tillhandahålla. Även lärosäten som grundutbildar sjuksköterskor bör se till att utbildningen täcker det faktiska kunskapsbehovet, även om det kan tyckas omättligt och prioriteringar måste göras. Lärosätena ska bedriva sin verksamhet ”så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning” (Högskolelagen, 1 kap, 3§). Men i slutändan är det ändå den enskilda sjuksköterskan som är ansvarig för sin vårdgärning: ”Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter” (Patientsäkerhetslagen, 6 kap, 2§). Det finns ett enskilt ansvar för att självständigt analysera styrkor och svagheter i kompetensen (Socialstyrelsen, 2005) samt ett ansvar för livslångt lärande för att behålla yrkeskompetensen och utveckla omvårdnaden på

evidensbaserad kunskapsgrund (Svensk sjuksköterskeförening, 2006; PSL, 6 kap, 1§). Ett bra bemötande av patienten är viktigt inom all vård, men speciellt viktigt när det kommer till patienter med psykisk ohälsa (Skärsäter, 2009). Ett bra bemötande av patienten är inget en arbetsgivare kan ge. Det kan inte heller lagen, förordningen eller lärosätet. Det är i slutändan den enskilda sjuksköterskan som

står framför patienten och bär ansvaret för hur denna bemöts.

SLUTSATS

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Resultatet visade på att upplevelserna av att vårda patienter med psykisk ohälsa var negativa och innefattade känslor av rädsla, utsatthet, frustration, ilska, hopplöshet och skuld. Sjuksköterskornas självbild påverkades negativt. Sjuksköterskornas känsla av sammanhang, i vården av patienter med psykisk ohälsa, verkar på grund av de negativa känslorna och den negativt påverkade självbilden, vara låg. Detta i sin tur kan leda till att sjuksköterskorna själva blir mer sårbara i sin yrkesutövning. Behovet av mer kunskap om omvårdnaden av personer med psykisk ohälsa upplevdes av sjuksköterskorna som stort. Även om både arbetsgivare och lärosäten bär ett visst ansvar för sjuksköterskornas kunskapsnivå, är det i slutändan sjuksköterskorna själva som ansvarar för sin kunskapsinhämtning.

REFERENSER

Antonovsky A, (2005) Hälsans mysterium. Natur & Kultur: Stockholm. Arnold M, Mitchell T, (2008) Nurses’ perceptions of care received by older people with mental health issues in an acute hospital environment. Clinical

research, 20, 28-34.

Arvaniti A, Samakouri M, Kalamara E, Bochtsou V, Bikos C, Livaditis M, (2008) Health service staff’s attitudes towards patients with mental illness. Social

Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 44, 658-665.

Backman J, (1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund.

Björkman T, (2009) Stigma och psykisk sjukdom – hur stigma kan upplevas och

motverkas. I: Ljungqvist I & Jenner H (red), Psykiatri för baspersonal.

Stockholm: Gothia.

Björkman T, Angelman T, Jönsson M, (2008) Attitudes towards people with mental illness: a cross- sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. Nordic College of Caring Science, 22, 170-177.

Buckley S, (2010) Caring for those with mental health conditions on a children’s ward. British Journal of Nursing, 19, 1226-1230.

Egidius H, (2008) Psykologilexikon. Natur och Kultur: Stockholm. Glant H, (2010) Ny i psykiatrin. Stockholm: Gothia.

Harrison A, Zohhadi S, (2005) Professional influences on the provision of mental health care for older people within a general hospital ward. Journal of

Pscychiatric and Mental Health Nursing, 12, 472-480.

Hjärnkoll (2013) (H)Järnkoll; psykiska olikheter- lika rättigheter.

>http://www.hjarnkoll.se/Om-kampanjen/Psykisk-ohalsa/< (2013-09-23) Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763.

Högskolelagen, 1992:1434.

Jeppsson S, (2009) Samtidigt missbruk och psykiatriska problem – om diagnoser,

behandlingsprinciper och case management. I: Ljungqvist I & Jenner H (red), Psykiatri för baspersonal. Stockholm: Gothia.

Kerrison S A, Chapman R, (2006) What general emergency nurses want to know about mental health patients presenting to their emergency department. Accident

and Emergency Nursing, 15, 48-55.

Liggins J, Hatcher S, (2005) Stigma toward the mentally ill in the general hospital: a qualitative study. General Hospital Psychiatry, 27, 359-364.

Mavundla T R, (2000) Professional nurses' perception of nursing mentally ill people in a general hospital setting. Journal of Advanced Nursing, 32, 1569-1578.

Nationalencyklopedin (1989-1996). Höganäs: Bra Böcker

Palmblad E, (1992) Psykiatrin mot närsamhället – Omgivningens möte med det

psykiskt avvikande. Lund: Studentlitteratur.

Patientsäkerhetslagen, 2010:659.

Poggenpoel M, Myburgh C P H, Morare M N, (2011) I Registered nurses

experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg. Journal of Nursing Management, 19, 950-958.

Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of Nursing research. Methods, appraisal

and utilization. Philadelphia: Lippincott.

Reed F, Fitzgerald L, (2005) The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental illness in rural general hospital. International Journal of Mental

Health Nursing, 14, 249-257.

Reid-Searl K, Dwyer T, Happell B, Moxham L, Morris J, Wheatland N, (2008) Caring for children with complex emotional and psycological disorders:

experiences of nurses in a rural paediatric unit. Journal of Clinical Nursing, 18,

3441-3449.

Sharrock J, Happell B, (2005) Competence in providing mental health care: a grounded theory analysis of nurses’ experiences. Australian Journal of Advanced

Nursning, 24, 9-15.

Skärsäter I, (2009) Psykisk ohälsa. I: Edberg A-K, Wijk H (red), Omvårdnadens

grunder – Hälsa och ohälsa. Studentlitteratur: Lund, s 711-744.

Snellman I, (2011) Vårdrelationer – en filosofisk belysning. I: Omvårdnadens

grunder – Perspektiv och förhållningssätt. Studentlitteratur: Lund, s 377-405.

Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Artikelnr 2005-105-1.

Socialstyrelsen (2010) Tillgång på vårdplatser

>www.socialstryrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18044/2010-5-24.pdf < (2013-12-10)

Stefansson, C-G, (2006). Chapter 5.5: Major public health problems – mental ill-health. Scandinavian Journal of Public Health, 34, 87-103.

Svensk sjuksköterskeförening, (2006) ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm.

van der Kluit M J & Goossens P J J, (2011) Factors Influencing Attitudes of Nurses in General Health Care Toward Patients with Comorbid Mental Illness: An Integrative Literature Review. Mental Health Nursing, 32, 519-527.

WHO (2013) Mental health strengthening our response

>http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs220/en/< (2013-12-10)

>en.wikiquote.org/wiki/Rita_Mae_Brown-Rita Mae Brown-Wikiquote< (2013-12-10)

Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2006) Evidensbaserad omvårdnad – En bro

mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Zolnierek C D, (2009) Non-psychiatric hospitalization of people with mental illness: systematic review. Journal of Advanced Nursing, 65, 1570-1583.

BILAGOR

Bilaga 1: Samtliga sökresultat

Tabell 1. Sökresultat för PubMed

Datum Sökord Begräns-ningar Antal träffar Granskade abstract Granskade artiklar Använda artiklar 20131111 Nurse AND attitude

AND mental health AND general hospital

Abstract available, free full text available

19 1 0 0

20131111 Nurse AND attitude AND mental health AND general hospital 165 11 7 2 20131113 (Schizophrenia OR depression) AND attitudes of health personnel Abstract available, free full text available, publice-ringsår 2000-2013 297 3 0 0 20131113 Attitude of Health Personnel AND Nursing Staff, Hospital/psy-chologyAND Mental Disorders/psy-chology AND Prejudice 5 2 1 0 20131114 Psyciatric patients OR mental disorders AND nurse attitude OR attitude of health personnel

Clinical trial, abstract available, free full text available, publice-ringsår 2000-2013, humans 144 5 0 20131114 Attitude of health personnel AND hospitals, general AND nursing staff, hospital AND mental disorders/ nursing 36 5 1 1 20131119 Nursing staff, hospital AND attitude AND mental disorders Abstract available, publice-ringsår 2000-2013, humans 77 4 1 0 20131209 Mental ill-health AND experiences AND nurses 6 0 0 0 Summa: 749 31 10 3  

Tabell 2. Sökresultat för CINAHL  

Datum Sökord Begräns-ningar Antal träffar Granskade abstract Granskade artiklar Använda artiklar 20131112 Nurse AND Mental

disorders AND General Hospital AND Experiences AND Mental health AND Attitude to mental illness Abstract available, full text available, publicerings-år 2000-2013 41 6 4 1 20131113 (Psychiatric patients OR Mental disorders) AND (Nurse attitudes OR Attitude of health personnel) AND Attitude to mental illness Abstract available, full text available, publicerings-år 2000-2013 113 14 6 1 20131113 Mental Disorders Nursing AND Perception Abstract available, full text available, publicerings-år 2000-2013, All adults, Academic Journals 49 1 1 0 20131113 Attitudes of nurses AND Mentally ill

Abstract available, full text available, publicerings-år 2000-2013, All adults, Academic Journals 156 8 0 0 20131119 (Staff Nurses OR Attitude of Health Personnel OR Attitude to Mental Illness) AND Qualitative Studies AND (Mental Health OR Psychiatric Patients OR Mental Illness) AND (Hospitals, Urban OR Hospitals, Rural OR Hospitals, Community OR Hospitals, Public) Abstract available, publicerings-år 2000-2013 166 8 3 1 20131120 General nursing AND Mental health AND (qualitative analysis OR qualitative research) Abstract available, publiceringsår 2000-2013, Academic journal 474 17 3 1

20131121 Patients with mental illness: general nurses’ attitudes and expectations

25 8 3 2

20131121 Stigma toward the mentally ill in the general hospital

6 1 1 1

20131209 Mental ill-health AND experiences AND nurses AND general hospital Abstract available, publicerings-år 2000-2013, academic journal 97 15 8 0 Summa: 1127 78 29 7

Tabell 3. Sökresultat för PsycINFO

Datum Sökord Begränsningar Antal träffar Granskade abstract Granskade artiklar Använda artiklar 20131113 Nurse AND (mental illness OR mental disease) AND (general hospital OR commu-nity care) Peer reviewed, adulthood, English, publiceringsår 2000-2013, Qualitative study 110 6 0 0

Bilaga 2: Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod Artikelnamn:... Författare:... Land, år:... Beskrivning av studien

§ Svarar studien till vårt syfte? JA NEJ

§ Finns tydlig avgränsning/problemformulering? JA NEJ VET EJ

§ Informantkarakteristika Antal:

Ålder: Kvinna/Man:

§ Är kontexten presenterad? JA NEJ VET EJ

§ Etiskt resonemang? JA NEJ VET EJ

Urval

§ Relevant? JA NEJ VET EJ

§ Strategiskt? JA NEJ VET EJ

Metod för

§ Urvalsförfarande tydligt beskrivet? JA NEJ VET EJ

§ Datainsamling tydligt beskriven? JA NEJ VET EJ

§ Analys tydligt beskriven? JA NEJ VET EJ

Giltighet

§ Är resultatet logiskt/begripligt? JA NEJ VET EJ

§ Råder datamättnad? JA NEJ VET EJ

§ Råder analysmättnad? JA NEJ VET EJ

Kommunicerbarhet

§ Redovisas resultatet klart och tydligt? JA NEJ VET EJ § Redovisas resultatet i förhållande

till en teoretisk referensram? JA NEJ VET EJ

Huvudfynd:...

...

Kvalitet: HÖG MEDEL LÅG Modifierat av Bixente och Eriksson efter Willman et al, 2011

Bilaga 3: Artikelmatriser

Nurses’ perceptions of care received by older people with mental health issues in an acute hospital environment

Author, year, country Maggie Arnold & Theresa Mitchell, 2008, United Kingdom

Aim and objectives To explore a sample of nurses’

perceptions of mental health services for older people in the acute

care setting.

Design and methods Qualitative methodology. Grounded

theory. Focus groups with group-to-group validation.

Convenience sampling strategy.

Range n=14

Four staff nurses, three ward managers, two training/support nurses, three lead nurses and two senior nurses. All employed in the scute care trust, working in an area where older people might be admitted.

Results Fear among nurses to take care of

mentally ill patients. Experience of lack of education and knowledge and need for more assistance. Feelings of responsibility.

Quality High

Caring for those with mental health conditions on a children’s ward Author, year, country Sinéad Buckley, 2010, Ireland. Aim and objectives To explore nurses’ experiences of

nursing young people with mental health problems in the paediatric ward setting.

Design and methods Mixed method approach with both

descriptive statistics and qualitative findings.

Range n=70

Nurses from two general paediatric wards.

Results Feelings of inadequate time and

resources to care for these patients, dissatisfaction with ability to care for patients, lack of education.

Professional influences on the provision of mental health care for older people within a general hospital ward

Author, year, country A. Harrison and S. Zohhadi, 2005, United Kingdom

Aim and objectives To identify the factors and issues that nurses consider to be of relevance in meeting an individual’s mental health needs and to provide data that will go onto inform the future stages of the action research process.

Design and methods Phenomenological perspective.

Qualitative method. Focus group interviews.

Convenience sample of self-selecting individuals.

Range n=9

Ward manager, staff nurses, student nurses, health care assistants.

Results Four major, inter-realted themes:

disruption, role conflict, professional resources and professional distress.

Quality Average

What general emergency nurses want to know about mental health patients presenting to their emergency department

Author, year, country Shirilee A. Kerrison and Rose Chapman 2006, Australia

Aim and objectives To determine the concerns that nursing staff had in caring for patients who present to a general ED with a mental illness.

Design and methods Interviews and focus groups.

Purposeful sampling, snowballing.

Range n=12 + 5

Twelve from different areas; psychiatric staff in acute mental health assessment, key clinical staff in ED, stakeholders in education and rural nurse. And five ED nurses.

Results Staff experienced lack of confidence

leading to reluctance to taking care of mental health patients and even active avoidance.

Stigma toward the mentally ill in the general hospital: a qualitative study Author, year, country Jackie Liggins and Simon Hatcher,

2005, New Zealand

Aim and objectives To describe the experience of stigma in patients and health professionals in a general hospital.

Design and methods Grounded theory qualitative method. Audiotaped semistructured openended interviews.

Purposive sampling.

Range n=10

Five patients from medical and surgical wards and five referrers, of which three were nurses and two junior doctors.

Results The data analysis resulted in six

categories: It’s a Scary Business (and I don’t think I like it), It’s All Hopeless,

She’s One of Them (labeling), Expressions of Relatedness, You are Not Genuinely Ill (or, I don’t believe you) and Playing by the Roles.

Quality Average

Professional nurses' perception of nursing mentally ill people in a general hospital setting

Author, year, country Thandisizwe Redford Mavundla, 2000, South Africa

Aim and objectives Explore professional nurses' perception of nursing mentally ill patients in a tertiary hospital in Durban.

Design and methods Individual phenomenological

semistructured interviews and field notes in the form of observations. Purposive sampling technique.

Range n=12

Profes general hospital.

Results Four themes emerges: perception of

self, perception of a patient, perception of feelings that hinder nursing the mentally ill, and perception of the environment.