Böjhållfasthet på varmpolymeriserad PMMA beroende på val av tandborsttyp

Böjhållfasthet på varmpolymeriserad

PMMA beroende på val av tandborsttyp

Tobias Baghernejad

Rikard Lembke

Handledare: Odont.mag./tandtekniker

Zdravko Bahat

Examensarbete (15 hp)

Malmö högskola

Tandteknikerprogrammet

Odontologiska fakulteten

2

Sammanfattning

Syfte

Studiens syfte var att undersöka om användningen av olika tandborsttyper påverkar böjhållfastheten på varmpolymeriserad PMMA.

Material och metod

Trettio provkroppar tillverkades i Ivocap High Impact Akrylat med mått enligt en modifierad ISO 20795-1:2013 och utsattes för slitagetest med fyra olika tandborsttyper, Oral-B Precision (TP), Oral-B Trizone (TT), TePe Select Soft (TS) och TePe Denture Brush (TD). Rengöringsmediumet bestod av en tvål- och vattenlösning. Ytan granskades före och efter slitagetest. Böjhållfastheten testades med hjälp av ett trepunkts-böjhållfasthetstest. Resultatet analyserades med one-way ANOVA, Tukey’s test och signifikansnivån sattes till α = 0,05.

Resultat

Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna (p = 0,38) och inga till små förändringar i form av repor på ytan kunde observeras i mikroskop.

Slutsats

Med reservation för de begränsningar som studien har kan följande slutsats dras: Oberoende av vilken tandborsttyp som användes påverkades inte böjhållfastheten på materialet och ytan påverkades inte nämnvärt. Det kan behövas fler studier där materialet åldras, flera protesbasmaterial testas och med mer utvecklad utrustning. Nollhypotesen kan bekräftas.

4

Abstract

Purpose

The purpose of the study was to investigate whether the use of different toothbrushes affects the flexural strength of heat-polymerized PMMA.

Methods

Thirty specimens were manufactured of Ivocap High Impact resin with dimensions according to a modified version of ISO 20795-1:2013. The specimens were divided into five groups and the surface was examined before and after a wear test. The groups were Oral-B Precision (TP), Oral-B Trizone (TT), TePe Select Soft (TS), TePe Denture Brush (TD) and Control group (KG). The cleaning medium consisted of a soap and water solution. Ultimate flexural strength was tested with a 3-point bending test. The result was statistically analyzed with one-way ANOVA, Tukey’s test with a significance level set to α = 0,05.

Results

No significant difference was found between the groups (p = 0.38) and none to small changes in the form of scratches on the surface could be observed in microscope.

Conclusion

Within the limitations of the study the following conclusion can be drawn: Regardless of the toothbrush type used, the flexural strength of the material was not affected and the surface was not significantly affected. There is a need for further studies where the material is subjected to aging, several other prosthetic base materials is tested and with more advanced test equipment. The zero hypothesis can be confirmed.

6

Innehållsförteckning

Inledning ... 8

Bakgrund ... 8

Komponenter, molekylvikt och sammansättning ... 8

Additionspolymerisation ... 8

Rengöring, hälsa och miljö ... 9

Polering ... 9

Syfte ... 9

Hypotes ... 9

Material och metod ... 10

Granskning av ytan ... 10 Slitagetest ... 10 Böjhållfasthetstest ... 12 Statistiska metoder ... 12 Resultat ... 14 Böjhållfasthetstest ... 14 Granskning av ytan ... 14 Diskussion ... 16 Slutsats ... 21 Referenser ... 23 Slutord ... 25 Bilaga 1 ... 26 Bilaga 2 ... 27 Bilaga 3 ... 28 Bilaga 4 ... 29 Bilaga 5 ... 30

8

Inledning

Bakgrund

Polymetylmetakrylat, PMMA, presenterades 1937 för odontologiskt bruk och är idag det material som rekommenderas vid tillverkning av partiell- eller helprotes (1). Under de senaste åren har många ersättningar till PMMA tagits fram. Ändå fortsätter PMMA att vara ett av de mest använda materialen inom tandvården på grund av den låga kostnaden och dess materialegenskaper. Akrylat är ett lätthanterligt, hållfast, slittåligt, kemiskt- och fysiskt stabilt material (2,3). Materialet används idag till en rad olika dentala konstruktioner såsom avtagbar protetik och ortodontisk apparatur (4).

Komponenter, molekylvikt och sammansättning

Molekylvikten hos alla polymerer är lika med antalet repeterbara enheter multiplicerat med molekylvikten av den repeterande enheten. Alla molekylkedjor kommer inte bli lika långa då bildningen av dessa kedjor bestäms helt av slumpmässiga händelser. Detta gäller för både additions- samt kondensationspolymerisation. Molekylvikten är av stor betydelse hos alla polymerer för att kunna förklara deras varierande fysikaliska egenskaper. Ett exempel då molekylvikten hos en polymer ligger inom området 50 000 – 200 000 krävs det en större dragkraft för att bryta just den polymeren. Ökas molekylvikten för mycket leder det till en snabb ökning av massans viskositet, som i sin tur höjer glasomvandlingstemperaturen och gör materialet svårare att arbeta med (3). PMMA är en plast som uppfattas som translucent. Det har en brottgräns på minst 65 MPa, en densitet på 1,19g/cm3 och en elasticitetsmodul på 2,4 GPa. Akrylat som används till helproteser ska klara av minst 65 MPa i böjhållfasthet enligt ISO-standard (5). Materialet kan färgas in vilket är till stor fördel då god estetik är ett krav, så att protesbrukaren trivs med sin ersättning (6).

Additionspolymerisation

Additionspolymerisation är en reaktion som uppkommer när två molekyler skapar en större molekyl. Detta sker när monomerer sätts ihop och bildar långa växande polymerkedjor utan att eliminera vatten eller andra molekyler. Processen för att skapa polymerkedjor med en additionspolymerisation innefattar fyra olika steg som är aktivering, initiering, propagering och terminering(3).

För att polymerisationen ska starta och monomerer kunna binda till varandra måste reaktionen aktiveras med en fri radikal. En fri radikal är ett reaktivt, kemiskt ämne som har ojämnt antal elektroner i det yttersta elektronskalet. För att producera dessa fria radikaler sönderdelas bensoylperoxid. Sönderdelning av bensoylperoxid kan ske på tre olika sätt, med hjälp av värme, ett kemiskt ämne eller med hjälp av ljus. När bensoylperoxiden värms upp till 65°C börjar det brytas ner. Detta sätt används vid framställning av baserna till tandproteser. Bensoylperoxid kan också aktiveras när det kommer i kontakt med tertiära aminer. Tertiära aminer är en organisk förening av kväve och väte som har en eller flera av sina väteatomer ersatta med en organisk grupp, till exempel ett kolväte. Denna metod utnyttjas vid kallakrylattekniken som används vid reparationer av proteser och ortodontisk apparatur. Det tredje sättet att skapa de fria radikalerna är med hjälp av ultraviolett- eller synligt ljus som utnyttjas till ljusaktiverad komposit (3).

Efter aktiveringen följer de tre andra stegen i polymerisationsreaktionen. Under initieringen reagerar de fria radikalerna med monomerer och påbörjar byggandet av polymerkedjorna. Propagering är när de fria radikalerna reagerar med en monomer som i sin tur kan reagera

9

med en annan monomer och bilda växande polymerkedjor. När det inte finns fler fria radikaler eller monomerer att reagera med så termineras reaktionen (3).

Rengöring, hälsa och miljö

PMMA kan steriliseras vilket gör materialet lätt att rengöra och säkert för brukaren (4). Det vanligaste sättet för rengöring av proteser och som rekommenderas av tandvårdspersonal är borstning med tandkräm eller tvål alternativt med protesrengöringstabletter (6,7). Protesanvändare kan behöva få hjälp med rengöringen av sin protes på grund av deras allmänhälsa. Personalen och protesbrukaren besitter inte alltid den kunskap som behövs för att rengöra protesen på bästa sätt och detta kan påverka protesens livslängd (8).

Om protesen inte rengörs regelbundet kan missfärgningar, plack och bakterier fästa på den. Det innebär en ökad risk för orala besvär som sjukdomar hos protesbäraren (9,10). PMMA är allergent och kan ge allergier hos protesbrukaren. Av denna anledning är det viktigt att materialet får polymerisera ordentligt för att minska mängden restmonomer i materialet (11). Tandtekniker som arbetar med akrylat före och efter polymerisation löper en risk att utveckla allergier (12). Att minimera hanteringen av ett opolymeriserat material är viktigt för tandteknikern eftersom ångorna från materialet är farliga att inandas. Det är därför viktigt att hantera det opolymeriserade materialet i ett dragskåp så att inhalering av ångor reduceras för att minimera risken för luftvägsproblem och neurologiska besvär. Skyddsutrustning så som nitrilhandskar bör användas för att minska risken för kontaktallergi (13-15).

Polering

Ytbehandling med polering är viktig och påverkar protesens hållfasthet, estetik och hur den upplevs av protesbäraren. Studier har visat att det finns ett samband mellan protesens ytråhet och placksamlingar, plackutveckling och bakteriekolonisation. Proteser och andra dentala ersättningar ska ha en yta som är slät. Om ytråheten har ett större medelvärde än 0,2 μm ger den en proportionell ökning av placksamlingar (6,7,16).

Syfte

Studiens syfte var att undersöka om användningen av olika tandborsttyper påverkar böjhållfastheten på varmpolymeriserad PMMA.

Hypotes

Nollhypotesen är att materialets böjhållfasthet inte förändras oberoende av val av tandborsttyp, eftersom tandborststråna inte kommer att ge upphov till repor på ytan i det varmpolymeriserade PMMA-materialet.

10

Material och metod

Tio stycken plattor framställdes i vax med hjälp av formar i puttyA,B _{med måtten 65x40x5}

mm enligt ISO 20795-1:2013. VaxetC bäddades in i kyvetter enligt fabrikantens anvisningar och pressades i Ivocap High Impact AcrylD. Plattorna bäddades ur kyvetterna, gjutledare kapades med kaptrissa och överskott togs bort med fräsI_{. Plattorna slipades}L _med

våtslipsandpapperM till 65x40x5 mm och sedan putsades de med våt pimpstenG, vått lumphjulO och polermedelH. Plattorna kontrollerades med skjutmåttJ och inspekterades okulärt så att de var fria från porer och andra defekter. Varje platta kapades till tre mindre provkroppar i dimensionerna 65x10x5 mm med en vattenkyld skärutrustningK. Provkropparna slipades sedan till dimensionen

62x10x3,3 mm i två steg med våtslipsandpapperM _{vilket är en}

modifiering av ISO-standardens längd. Första våtslipningenL var med P600 för att avverka överskottet på materialet och sedan P1200 för att få en jämnare yta. Provkropparna polerades sedan med våt pimpstenG och med polermedelH i cirka 1 minut vardera. Slipning och polering gjordes i längdriktningen för provkropparna.

Provkropparna delades sedan in slumpvis i fem grupper enligt nedanstående tabell.

Tabell 1. Indelning av provgrupper

Förkortning Grupp Antal KG Kontroll 6 TP Oral-B Precision 6 TT Oral-B Trizone 6 TS TePe Select Soft 6 TD TePe Denture Brush 6

Granskning av ytan

Ytan hos alla provkroppar undersöktes okulärt och fotograferades med ett mikroskopAA, före och efter slitagetest.

Slitagetest

Alla provkroppar utsattes för slitagetest med olika tandborstar och med en tvål- och vattenlösning som rengörningsmediumZ, som sprutades på provkropparna var30:e sekund. Provkropparna förvarades i rumstempererat vatten under tiden då de inte utsattes för test. Gruppen KG utsattes inte för något slitagetest.

11

Figur 3. Manuell tandborstmaskin. Figur 2. Elektrisk tandborstmaskin.

Provkropparna i respektive grupper TP och TT utsattes för slitagetest i en specialtillverkad tandborstmaskin med 4 eltandborstarQ. Provkropparna monterades 4 åt gången och tandborstades i 30 minuter.

Provkropparna i respektive grupper TS och TD utsattes för slitagetest i en specialtillverkad tandborstmaskin för manuella tandborstarU. Provkropparna monterades 4 åt gången på en platta med en limpistolDD. Tandborstarna tvinnades fast på en platta med en gummerad ståltrådV. Plattan som dessa spändes fast på var fri att röra sig i vertikalled. Maskinen drevs av en elmotor som förde plattan med provkroppar under tandborstarna i 60 varv/minut. Provkropparna

tandborstades under 30 minuter med 1200±50 gram vilket motsvarar 300 gram/tandborste. Tandborstarna hölls fast med gummerad ståltrådV _{så att tandborsten förblev i centrum av}

provkroppen under testet.

Efter tandborstning förvarades provkropparna i ett vattenbad som höll temperaturen 37°C i 50±2 timmar.

12

Böjhållfasthetstest

Samtliga provkroppar utsattes för ett trepunkts-böjhållfasthetstest med en belastningshastighet på 5 mm/min tills fraktur uppstod. De cylindriska stöden var 3,2 mm i diameter och 11 mm långa. Avståndet mellan stöden var 50 mm ±0,1 mm och belastningskolven placerades mellan stöden. Provkropparna placerades plant och centrerat på stöden under belastningskolven. Böjhållfastheten räknades ut i MPa (megapascal) σ, och följande ekvation användes;

σ= 3𝐹𝑙

2𝑏ℎ2

σ= Böjhållfasthet i MPa

F= Kraften i Newton vid fraktur 𝒍= Längden mellan stödpunkterna b= Bredden på provkroppen h= Höjden på provkroppen

Statistiska metoder

Den statistiska metoden som användes för att analysera resultatet var one-way ANOVA Tukey´s test med signifikansnivå α = 0,05.

14

Resultat

Böjhållfasthetstest

Medelvärdena mellan grupperna visade ingen statistisk signifikant skillnad, p = 0,38. Högst böjhållfasthet och standardavvikelse hade gruppen KG. Lägst böjhållfasthet hade gruppen TS.

KG – Kontrollgrupp TP – Oral-B Precision TT – Oral-B Tri-Zone TS – TePe Select Soft TD – TePe Denture Brush

Granskning av ytan

Inga till små förändringar på ytan i form av repor kunde observeras i mikroskop. Störst skillnad på ytan vid okulär observation utanför mikroskopet hade grupperna TD och TT jämfört med grupperna TS och TP (Bilaga 4 och 5).

16

Diskussion

Materialet som valdes till arbetet var Ivoclar IvoCap High Impact. Detta är ett material som används kommersiellt på tandtekniska laboratorier och som finns på utbildningen med tillhörande utrustning och följer de krav akrylat har enligt ISO-standarden (5). Andra tillverkares material hade varit intressant att undersöka men på grund av tidsbrist valdes detta bort. Eftersom materialet Ivoclar Ivocap kommer färdigförpackat i portionspåsar och systemet har en styrd polymerisation är det lättare att upprepa föreliggande studie (17). Tandborsthuvudena till de elektriska tandborstarna av märket Braun valdes eftersom en tandborstmaskin fanns byggd på utbildningen och till de manuella tandborstarna valdes det tillgängliga och vanligt förekommande märket TePe.

Studien följde en modifierad ISO 20795-1:2013 som gäller för polymera protesbasmaterial. Akrylatplattor togs fram enligt de mått som anges i ISO-standarden. Dessa kapades med modifierad längd och polerades sedan enligt ISO-standarden. Provkropparna togs fram ur bulkmaterialet för att undvika defekter så som porer. Då akrylatplattan skulle kapas till provkroppar blev vinklarna inte helt räta och detta skulle kunna ha påverkat slutresultatet. För att få fram provkroppar som följer längden enligt ISO-standarden hade mer slipmarginal behövts. Då det fanns gipsrester och andra defekter i provplattorna fick längden på provkropparna kortas till 62 mm. På grund av materialbrist modifierades längden istället för att tillverka nya akrylatplattor. Längden på provkropparna räckte för att kunna utföra böjhållfasthetstestet eftersom det fanns tillräckligt med marginal och längden tas inte med i uträkningen av böjhållfastheten. Antalet provkroppar i varje grupp ska vara 5 enligt ISO 20795-1:2013 men det valdes till 6 stycken eftersom ur varje akrylatplatta kunde 3 provkroppar kapas. Provkropparna delades slumpvis in i respektive grupper (Tabell 1) för att få en spridning av materialegenskapen (5). ISO 20795-1:2013 kompletterades genom att polera provkropparna med polermedel (Bilaga 1) efter slipning med pimpsten. Detta gjordes för att efterlikna det kliniska förhållandet eftersom brukaren får en protes som är polerad. Varje moment i studien gjordes av samma individ för att undvika att provkropparna bearbetades olika. Åldrandet av materialet med termocykling valdes bort då andra studier inte använt sig av detta (18,19). Detta kan påverka materialet eftersom det sker en expansion och kontraktion vid termocykling. Provkropparna förvarades i vatten under tiden de inte utsattes för tester så provkropparna inte skulle torka ut och påverka materialet. Vattenförvaringen har gjorts i en tidigare studie även om ISO-standarden inte tar upp detta (5,18).

Materialet som använts i föreliggande studie är allergent och tandteknikern som arbetar med detta material ska vara utbildad i härdplasthantering och bör använda den skyddsutrustning som rekommenderas för att hantera materialet enligt gällande föreskrifter (15,20). Skyddshandskar bör användas för att skydda sig mot kontaktallergi även om nitril- och latexhandskar ger ett begränsat skydd (12). Vid produktion med härdplaster ska inget opolymeriserat material slängas med hushållssopor utan förvaras i särskild behållare tills det kasseras då det är toxiskt (15,20). Ur protesbrukarens perspektiv är det viktigt att materialet polymeriseras enligt tillverkarens instruktioner så att restmonomerernaminimeras i materialet och risken för kontaktallergier i munnen reduceras (2,12). Samhället har en miljövinst av att brukaren vårdar sin protes eftersom nytt material behövs vid lagning eller vid tillverkning av en ny protes. Tandvårdens resurser kan även användas till annan behandling än reparationer om brukaren sköter om sin protes och allmänhälsan för brukaren kan bli bättre om protesen hålls i gott skick.

17

Ytan på provkropparna analyserades före och efter slitagetest med mikroskop och små repor kunde observeras. Slitage observerades bättre när provkropparna granskades okulärt utanför mikroskopet (Bilaga 5). En mätning med ytprofilometer hade gett ett mätbart resultat i föreliggande studie som kunnat jämföras med annan studie (8). Metoden användes inte eftersom testutrustningen inte fanns tillgänglig på utbildningen. Tidigare studier har fått större skillnader vid okulära observationer på sina provkroppar vid tandborstning men där användes bara elektriska tandborstar med oscillerande tandborsthuvud och ingen polering med polermedel (18,21).

För att efterlikna de kliniska förhållandena vid tandborstning modifierades inte strålängden. Detta kan ha påverkat resultatet eftersom Oral-B Trizone och Oral-B Precision har olika längder på borststråna vilket gjorde att de inte låg helt plant mot provkropparna. Trycket mot provkropparna i tandborstmaskinen för elektriska tandborstar ställdes in genom att skruva ner tandborstarna tills en sensor indikerade att trycket blev för hårt. Trycket lättades sedan tills sensorn inte varnade mer. När provkropparna borstades med Oral-B Trizone hade provkroppen bäst kontakt med tandborsthuvudets bakre del. Detta kan bero på att maskinen för elektriska tandborstar är framtagen för oscillerande borsthuvud som Oral-B Precision. Protesbasmaterialet räckte till för att testa ett vanligt förekommande oscillerande tandborsthuvud Oral-B Precision och därför togs detta med i föreliggande studie.

En modifierad tandborstningsmaskin för manuella tandborstar framställdes enligt Richmond R. et al (22). Artikeln hänvisar till ISO/TS 14569-2 vilket föreliggande studie också har använt sig av. Då det inte finns någon exakt standard på hur en tandborstmaskin ska byggas så användes denna ISO-standard bara som vägledning (23). En ritning av en maskin togs fram och en pilotmaskin byggdes. Konstruktionen bestod av en skrivbordslåda som öppnas och stängs med hjälp av en elektrisk motor där tandborstarna är fästa statiskt i chassit. El-motorn ställdes in på 60 varv/minut som är en tandborströrelse per sekund vilket var den uppskattade tiden en människa utför tandborströrelsen. Ett högre varvtal på motorn upplevdes för snabbt och valdes bort. Tandborstarna tvinnades fast på en platta som kunde löpa fritt vertikalt på 2 bultar som guide. Första designförslaget var provkropparna stationära och tandborstarna rörde sig men förslaget valdes bort på grund av att belastningen på tandborstarna mot provkropparna var svår att ställa in. Flera olika förslag på fästanordningen av tandborstarna gjordes och den bästa lösningen var att fästa tandborstarna med en gummiklädd ståltråd. Gummiband och ståltråd provades men gav inte lika bra resultat som med den gummerade ståltråden. Provkropparna sattes fast med limpistol vid kortsidan för att undvika onödig uppvärmning av materialet som skulle kunnat påverka provkropparna. Metoden valdes eftersom det var enkelt att montera och demontera provkropparna från själva maskinen och utrustningen fanns på utbildningen. Andra fästmetoder med olika vaxsorter och kontaktlim testades men lim från en limpistol var det som höll provkropparna bäst på plats och bedömdes vara minst skadligt för provkropparna. För att belasta tandborstarna placerades vikter på plattan där tandborstarna var fästa och vikterna fördelades jämt. Ett värde togs fram genom att trycka en elektrisk tandborste (Bilaga 1) mot en precisionsvåg och avläsa vikten när tandborstens tryck blev för stort. Sensorn för tandborstens tryck varnade när vågen visade ett värde vid cirka 300 gram. Vikten till de manuella tandborstarna bestämdes enligt mätningen vara 300 gram/tandborste vilket också en annan studie använt sig av (24). Slitagetestet där 4 provkroppar borstades åt gången innebar att de 2 sista provkropparna fick borstas för sig. Att borsta de 2 återstående provkropparna i grupperna TD och TS tillsammans avvisades på grund av att tandborstarnas olika strålängd skulle innebära att gruppen TS inte fick samma behandling som resterande provkroppar.

18

Tiden för tandborstning av provkropparna bestämdes till 30 minuter vilket var den tid de elektriska tandborstarnas laddning höll och det motsvarar 1,8 år av tandborstning enligt Larsson J. Ny tvållösning tillsattes vid slitagetest var 30:e sekund vilket också använts i tidigare studie (18).

Enligt Felton D. et al är tandkräm eller tvål- och vattenlösning det som rekommenderas att rengöra proteser med. Tvål- och vattenlösning valdes eftersom tandborstning med detta inte påverkar materialet. Tandkräm exkluderades då risken för repor på provkropparna hade kunnat påverka resultatet (10). Protestandkräm valdes bort eftersom det inte innehåller slipmedel vilket troligen hade gett samma resultat som tvål- och vattenlösningen.

En felkälla kan vara att det finns manuella arbetssteg när provkropparna bäddades ur och gjutledare kapades, värme kan genererats och eventuellt påverka provkropparnas egenskaper. En annan potentiell felkälla som kan påverkat resultatet är att tandborsthuvudena till de elektriska tandborstarna har en uppskattad mindre area som trycker mot provkropparna, jämfört med de manuella tandborstarna. Faktorer förutom arean på tandborsthuvudet som kan påverkat resultatet är antalet borststrån, styvheten och skillnaden i dimensionen på de enskilda borststråna. Tandborstarna som användes till den manuella tandborstmaskinen fick inte hel kontakt med provkropparna. Tandborststråna i tandborsthuvudet vek sig och gled inte över hela provkroppen. Detta skulle kunna åtgärdas genom att låta maskinen få en större slaglängd och borsta längre eller att borsta i provkroppens längdriktning samt justera motorns hastighet. Valet att borsta provkropparna längs bredden var för att få samma borstmönster med de manuella tandborstarna som med tandborsthuvudet Oral-B TriZone för de elektriska tandborstarna. I tidigare studier som använder sig av trepunkts böjhållfasthetstest enligt standarden finns en skillnad i de cylindriska stöden. I föreliggande studie följdes ISO-standarden på de cylindriska stöden med en diameter på 3,2 mm. Tidigare studier avvek från detta och använde cylindriska stöd på 3 mm i diameter vilket kan ha påverkat materialet (18,21). Majoriteten av provkropparna frakturerade med ett sprödbrott när de utsattes för böjhållfasthetstest. För de tre provkroppar som inte frakturerade avslutades testet när kurvan började dala. Detta kan bero på att materialet som användes till provkropparna var förstärkt med butadien-styren. Detta är ett gummi som gör materialet mer stöttåligt och höjer böjhållfastheten, nackdelen är att det sänker elasticitetsmodulen (25). En anledning till att merparten av provkropparna fick ett sprödbrott kan vara att de polerades med polermedel vilket inte förekom i tidigare studier. Tidigare studier har erhållit högre medelvärde på hållfastheten jämfört med föreliggande studie. Emellertid har dessa studier inte redovisat materialets batchnummer vilket gör att materialet inte kan jämföras (18,21).

Jämfört med liknande studier där ingen signifikant skillnad visades i böjhållfastheten mellan grupperna uppnåddes ingen signifikant skillnad i föreliggande studie (8,9,22). Detta tyder på att proteser kan rengöras både med manuell tandborste eller elektrisk tandborste eftersom det inte påverkar böjhållfastheten. Om brukaren har ett restbett och använder en elektrisk tandborste så kan samma tandborste användas för att rengöra sin delprotes. Enligt författarnas kännedom finns det inga protesborsthuvud till elektriska tandborstar.

Tester med fler provkroppar, andra protesbasmaterial och vilka tandborstar som ger bäst mekanisk rengöring hade kunnat ge ytterligare kunskap och information. Tandborstmaskinen för manuella tandborstar kan utvecklas med bättre reglering för tryck mot provkropparna, bättre fästanordning för provkropparna och bättre fästanordning för tandborstarna. En utveckling av tandborstsmaskinen skulle kunna vara intressant i framtiden för en ISO-standardisering.

21

Slutsats

Med reservation för de begränsningar som studien har kan följande slutsats dras: Oberoende av vilken tandborsttyp som användes påverkades inte böjhållfastheten på materialet och ytan påverkades inte nämnvärt. Det kan behövas fler studier där materialet åldras, flera protesbasmaterial testas och med mer utvecklad utrustning. Nollhypotesen kan bekräftas.

23

Referenser

(1) Jaikumar R. A., Karthigeyan S., Ali S. A., Naidu N. M., Kumar R. P., Vijayalakshmi K. Comparison of flexural strength in three types of denture base resins: An in vitro study. J.Pharm.Bioallied Sci. 2015 Aug;7(Suppl 2):S461-4.

(2) Goncalves T. S., Morganti M. A., Campos L. C., Rizzatto S. M., Menezes L. M. Allergy to auto-polymerized acrylic resin in an orthodontic patient. Am.J.Orthod.Dentofacial Orthop. 2006 Mar;129(3):431-435.

(3) Noort Richard v. Introduction to dental materials. : Edinburgh ; New York : Mosby, 2013; 4th. ed; 2013.

(4) Anusavice Kenneth J., Phillips Ralph W., Shen Chiayi, Rawls H. R. Phillips' science of dental materials. : St. Louis, Mo. : Elsevier/Saunders, c2013; 12th ed; 2013.

(5) Dentistry. [Elektronisk resurs]: base polymers - Part 1: Denture base polymers (ISO 20795-1:2013). : Stockholm: SIS förlag, 2013.

(6) Axe Alyson S., Varghese Roshan, Bosma MaryLynn, Kitson Nicola, Bradshaw David J. Dental health professional recommendation and consumer habits in denture cleansing. J.Prosthet.Dent. 2016 2;115(2):183-188.

(7) Kiesow Andreas, Sarembe Sandra, Pizzey Robert L., Axe Alyson S., Bradshaw David J. Material compatibility and antimicrobial activity of consumer products commonly used to clean dentures. J.Prosthet.Dent. 2016 2;115(2):189-198.e8.

(8) Tan Chow-Ming, Tsoi James K., Seneviratne Chaminda J., Matinlinna Jukka P. Evaluation of the Candida albicans removal and mechanical properties of denture acrylics cleaned by a low-cost powered toothbrush. Journal of Prosthodontic Research 2014 10;58(4):243-251.

(9) Chow M. T. Effects of powered toothbrush cleaning on acrylic resin dental prostheses. The University of Hong Kong (Pokfulam, Hong Kong) 2012.

(10) Felton D., Cooper L., Duqum I., Minsley G., Guckes A., Haug S., et al. Evidence-based guidelines for the care and maintenance of complete dentures: a publication of the American College of Prosthodontists. J.Prosthodont. 2011 Feb;20 Suppl 1:S1-S12.

(11) Hochman Nira, Zalkind Maya. Hypersensitivity to methyl methacrylate: Mode of treatment. J.Prosthet.Dent. 1997 1;77(1):93-96.

(12) Rashid H., Sheikh Z., Vohra F. Allergic effects of the residual monomer used in denture base acrylic resins. Eur.J.Dent. 2015 Oct-Dec;9(4):614-619.

(13) Dérand Tore, Molin Margareta. Dentala material : bra att veta i klinisk vardag. : Stockholm : Gothia, 2004 (Växjö : Grafiska punkten); 1. uppl; 2004.

24

(14) Jandt Klaus D., Sigusch Bernd W. Future perspectives of resin-based dental materials. Dental Materials 2009 8;25(8):1001-1006.

(15) Ivoclar Vivadent. Säkerhetsdatablad: SR Ivocap High Impact Polymer. 2015; Tillgänglig:

http://www.ivoclarvivadent.se/sv/p/fr-tandtekniska-labbet/produkter/protesmaterial/protesmaterial/sr-ivocap-high-impact. Läst 26/4, 2017. (16) O'Donnell E. F., Radford D. R., Sinclair G. F., Clark R. K. Chairside polishing of heat-cured acrylic resin: an SEM and EDA study. Int.J.Prosthodont. 2003 May-Jun;16(3):233-238. (17) Ivoclar Vivadent. Broschyr: SR Ivocap Injection Equipment. 2017; Tillgänglig:

http://www.ivoclarvivadent.se/sv/p/fr-tandtekniska-labbet/produkter/protesmaterial/protesmaterial/sr-ivocap-injection-system-1. Läst 26/4, 2017. (18) Larsson J. Jämförelse av böjhållfasthet hos varmpolymeriserad PMMA beroende på rengöringsmetod för helprotes. Malmö Högskola, MUEP 2016.

(19) Noltorp M. Åkesson M. Ytbehandlat protesbasmaterial - Ytförändringar av

plasmabehandlad och obehandlad akryl samt beräkning av bakterietillväxt före och efter slitagetest. Malmö Högskola, MUEP 2010.

(20) Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker. 2014; Tillgänglig:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/andringsforeskrift/afs2014_43. pdf. Läst 26/4, 2017.

(21) Jakobsson J. Larsson S. Böjhållfasthet och ytabrasion hos polymerer beroende på tillverkningsteknik för bettskenor Varmpolymerisat, fräsning och 3D-printing. Malmö Högskola, MUEP 2015.

(22) Richmond R., Macfarlane T. V., McCord J. F. An evaluation of the surface changes in PMMA biomaterial formulations as a result of toothbrush/dentifrice abrasion. Dental Materials 2004 2/1;20(2):124-132.

(23) Dentistry. [Elektronisk resurs]: Dental materials - Guidance on testing of wear - Part 2: Wear by two- and/or three body contact (ISO/TS 14569-2). : Stockholm: SIS förlag, 2001. (24) Machado A. L., Giampaolo E. T., Vergani C. E., Pavarina A. C., Salles Dda S., Jorge J. H. Weight loss and changes in surface roughness of denture base and reline materials after simulated toothbrushing in vitro. Gerodontology 2012 Jun;29(2):e121-7.

(25) O'Brien William J. Dental Materials and Their Selection. Berlin: International Quintessence Publishing Group; 2011.

25

Slutord

Ett stort tack för all hjälp och stöd till;

Zdravko Bahat, Odont.mag./tandtekniker Odontologiska fakulteten, för handledning och

vägledning.

Lars Olsson, Odont.mag./tandtekniker Odontologiska fakulteten, för vägledning. Evaggelia "Lisa" Papia, Dr.Odont.Vet/Tandtekniker Odontologiska fakulteten, för

vägledning.

Camilla Johansson, Odont.mag./tandtekniker Odontologiska fakulteten, för vägledning. Christer Harding, Ivoclar Vivadent, för materialsponsring.

Christian Jensen, Dentaltekniker, Dentala serviceenheten Malmö högskola, för

konstruktionen av den manuella tandborstmaskinen.

Lina Kanters, TePe Munvårdsprodukter, för materialsponsring.

Caroline Ekman, Leg. Tandhygienist Folktandvården, för stöd och hjälpsamhet. Desirée P Baghernejad, Tandläkarstuderande, för stöd och hjälpsamhet.

Bilaga 1

Tabell 2. Material- och apparaturlista

Symbol Fabrikat Produkt Batchnummer A Coltene Lab-putty H18630 B Coltene Lab-putty hard H17883 C Metrodent Metrowax 2102016 D Ivoclar Vivadent SR Ivocap High Impact S52283 E Ivoclar Separating fluid V38066 F Coecal Typ-3 gips 160411 G Tecno line Pimpsten Dammfri

H KMG Polishing liquid for resins and metal UL9001 I edenta Metallfräs blå B09.002 J Horex Digital Caliper 150, Tyskland 2212216 K Buehler Isomet Low Speed Saw, USA

L Buehler Phoenix 4000 Sample Preparations System, USA M Buehler SiC Grinding Paper P120, P600, P1200, USA N Kawo EWL Polermaskin O Dentarum Poleringsborste Ø 100mm 77288 P Dentarum Poleringsborste Ø 100mm sydd Q Maskin Elektrisk tandborstmaskin R Braun Oral-B Triumph 5000, Tyskland

S Braun Oral-B Precision Clean, Tyskland 4704132-00 T Braun Oral-B Tri-Zone, Tyskland 99372244 U Maskin Manuella tandborstmaskin

V Nelson Garden Gummerad ståltråd 5m X TePe Select Soft, Sverige 556408 Y TePe Denture Brush, Sverige 17247/2

Z Diskmedel Yes original 90624954 S578 AA Wild Heerbrugg M7A

BB Instron Instron 4465, USA

CC Coltech Limpistol 1202843772012 DD Coltech Lim 160716680

Bilaga 2

Bild 2. Slitna TePe Select Soft.

Bild3. Slitna TePe Denture Brush.

Bild 4. Borstad provkropp TD.

Bild 5. Oborstad provkropp TD.

Bild 6. Borstade provkroppar. TT överst och TP underst.

Bild 7. Borstade provkroppar. TS överst och TD underst.

Malmö Högskola Odontologiska fakulteten