1 Lärande och Samhälle
Barn unga samhälle
Examensarbete i Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Upp till debatt: kvalitet i förskolan
En studie om olika aktörers syn på kvaliteten i förskolan utifrån debatten om alla barns rätt till heltid i förskolan
Up for debate: Quality in preschool
A study about different participants’ view of quality in preschools based on the debate about all children’s right to full-time in preschools
Linda Thulin
Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Julia Rönnbäck Datum för slutseminarium: 2017-05-30 Handledare: Jonas Qvarsebo
2
Abstract
Studiens syfte är att granska vad olika aktörer inom förskolan ger för bild av kvalitet i förskolan genom sina debattinlägg i Dagens Nyheter angående förslaget om alla barns rätt till heltid i förskolan. Artiklarna har analyserats med textanalys som metod.
I analysen används det användarbaserade perspektivets definition av kvalitet och tillhörande begreppsram till att studera hur kvaliteten i förskolan skildras och värderas i debattartiklarna. Valet av perspektiv grundas på att det användarbaserade perspektivets definition av kvalitet överensstämmer med studiens syfte, då perspektivet innebär att alla aktörer inom en verksamhet avgör verksamhetens kvalitet.
Studiens resultat och analys visar att majoriteten av debattskribenterna upplever att kvaliteten i förskolan inte når upp till deras förväntningar. Samtidigt ger andra debattartiklar en bild av en förskola som, trots eventuella brister i kvaliteten, är fördelaktig för barns utveckling och lärande och därmed borde vara tillgänglig för alla barn på lika villkor.
Utifrån analysen diskuteras att, förskolans styrdokument till trots, saknas det en konkret definition av vad kvalitet i förskolan innebär. Tolkningen grundas på debattskribenters skilda användning av kvalitetsbegreppet och att olika individer inom, och emellan, olika kundkategorier har olika erfarenheter och förväntningar på förskolans verksamhet.
Nyckelord: Kvalitet i förskolan, användarbaserat perspektiv på kvalitet, kvalitetsfaktorer, debatt, media.
3
Innehållsförteckning
Abstract ... 2
1 Inledning ... 5
1.1 Syfte och frågeställningar ... 6
2 Bakgrund ... 7
2.1 Barns rätt till förskola ... 7
2.2 Kvalitet i förskolan ... 7
3 Tidigare forskning ... 9
3.1 Kvalitetsfaktorer i förskolan ... 9
3.1.1 Barngruppsstorlek ... 9
3.1.2 Personaltäthet och personalens arbetsmiljö ... 10
3.2 Kvalitet och läroplansuppfyllelse ... 10
4 Teori ... 12
4.1 Kvalitet ... 12
4.1.1 Kund ... 12
4.1.2 Behov och förväntningar ... 13
4.1.3 Hur det användarbaserade perspektivet används i studien ... 13
5 Metod ... 14
5.1 Metodval ... 14
5.2 Urval ... 14
5.3 Genomförande ... 15
5.4 Etik och reflexivitet ... 16
6 Resultat och analys ... 17
6.1 Debattens skribenter ... 17
6.2 Debattskribenternas bild av kvalitet i förskolan ... 18
6.2.1 Politiker ... 18
6.2.2 Föräldrar ... 19
6.2.3 Förskolans personal ... 20
6.3 Kvalitet i dagens förskola ... 21
6.3.1 Förväntningar och behov ... 21
6.3.2 De interna kundernas betydelse för kvaliteten ... 22
6.4 Studiens slutsatser ... 23
7 Diskussion ... 25
7.1 Alla barns rätt till heltid – en debatt om förskolans kvalitet ... 25
4
7.3 Vidare forskning ... 27
Referenslista ... 28
Litteratur ... 28
Debattartiklar ... 30
5
1 Inledning
Under hösten 2016 kom nyheten om att Stockholm kommun eventuellt skulle börja erbjuda även barn till arbetslösa och föräldralediga i Stockholm rätt till heltid i förskolan (Stockholm Stad, 2016). Nyheten kom att engagera många och debatten sträckte sig även utanför Stockholm. Exempelvis höll nätverket ”Förskoleupproret” en manifestation (Lärarförbundet, 2016) och tidningarnas debattsidor fylldes med inlägg där personer med olika kopplingar till förskolans verksamhet (både i Stockholm och generellt) argumenterade för och emot förslaget. Skribenten till den här studien följde debatten med stort intresse då det var en fråga som involverade dennes profession. Det var noterbart att debattens riktning och innehåll, oavsett mediekanal, kom att utmynna i en debatt om förskolans kvalitet.
Gemensamt för majoriteten av alla debattinlägg, oavsett om de argumenterade för eller emot förslaget, var att de relaterade alla barns rätt till heltid i förskolan med kvalitet i förskola. I vissa debattartiklar lyftes förskolans positiva effekter på barns utveckling och lärande och att alla barn borde ha samma rättigheter att ta del av förskolans kvalitet. I de allra flesta av debattartiklarna som var emot förslaget användes kvalitetsbegreppet för att argumentera för de negativa effekter reformen skulle innebära på förskolans verksamhet. Exempelvis kommenterades det att personaltätheten skulle påverkas negativt då reformen skulle innebära att barnen som tidigare varit i förskolan på deltid, numera skulle kunna stanna i barngruppen hela dagen samtidigt som förskolans personal traditionellt arbetar i skift.
Den varierande användningen av kvalitetsbegreppet i debattartiklarna och vilka kvalitetsfaktorer som lyftes fram, kan ses som ett resultat av en delad syn på hur väl kvaliteten i dagens förskola anses leva upp till olika aktörers förväntningar.
Avsaknaden av en definition av kvalitet i förskolan och hur den ska utvärderas har även yttrats i den akademiska världen. Haug (2000) kommenterar att det saknas både forskning och en konstruktiv debatt angående vad kvalitet inom skola och förskola egentligen innebär. Elva år senare kommenterar Biesta (2011) utvecklingen av diskussionen angående kvalitet i förskolan med att praktiska och ledningstekniska frågor om verksamhetens och utbildningens kvalitet blivit dominerande. Det innebär, enligt Biesta, att olika aktörer såsom föräldrar, elever, lärare och den stora allmänheten, hindras från att medverka i diskussionerna.
Det vetenskapliga kvalitetsområdet som sådant har genomgått stora förändringar i det teoretiska definitions- och utvecklingsarbetet (Bergman & Klefsjö, 2012). Bergman och Klefsjö (2012) kommenterar att det teoretiska definitions- och utvecklingsarbetet inom kvalitetsområdet idag domineras av ett användarbaserat perspektiv på kvalitetsbegreppet. Det
6
innebär att det är alla aktörer som involveras i verksamheten, både personal och kunder, som bedömer tjänstens kvalitet utifrån hur väl tjänsten uppfyller aktörernas förväntningar.
Utifrån Biestas (2011) resonemang om de ledningstekniska frågorna om utbildning och dess påverkan på olika aktörers deltagande uppstår ett dilemma med kvalitet i förskolan. Å ena sidan bör olika aktörer kunna bedöma och diskutera en verksamhets kvalitet. Å andra sidan kan det finnas hinder för deltagandet som grundas i okunskap inom de ledningstekniska frågorna eller att subjektiva åsikter saknar vetenskaplig grund (Biesta, 2011). Debatten om alla barns rätt till heltid i förskolan väcker möjligheten att studera detta dilemma då flera olika aktörer inom förskolans verksamhet valt att delta och ger uttryck för sin syn på kvaliteten i dagens förskola. Noterbart är att den här studien inte fokuserar på själva frågan om alla barns rätt till heltid i förskolan. Istället används debatten som en möjlighet till att, utifrån ett användarbaserat perspektiv på kvalitet, lyfta olika aktörers syn på kvaliteten i dagens förskola.
1.1 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att studera vad olika aktörer inom förskolan ger för bild av kvalitet i förskolan genom sina debattinlägg angående förslaget om alla barns rätt till heltid i förskolan. För att uppnå studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:
• Vilka aktörer är det som yttrar sig i debatten angående alla barns rätt till heltid i förskolan?
• Vilken bild ger debattörerna av kvalitet i förskolan?
• Hur kan kvalitet i förskolan tolkas utifrån debatten om alla barns rätt till heltid i förskolan?
7
2 Bakgrund
Det här avsnittet tar sitt avstamp i en kort genomgång av barns rätt till förskola, för att senare avslutas med en redogörelse för kvalitet i dagens förskola.
2.1 Barns rätt till förskola
År 1998 fick förskolan sin första nationella läroplan, Lpfö 98, och blev en del i utbildningssystemet vilket även inkluderade förskolan i skollagen (Haug, 2000). I samband med läroplanens införande började även en förskola för alla barn ses som ett politiskt mål och därav fick barns lärande och utveckling i förskolans verksamhet större fokusering från politiskt håll (Gunnarsson et al, 1999).
När nya skollagen (SFS 2010:800) infördes fick alla barn från ett till fem år rätt att gå i förskolan. Från tre års ålder har alla barn rätt till femton timmar i veckan utan kostnad. Med den nya skollagen införs även begreppet undervisning i förskolan och en koppling till Barnkonventionen (FN, 1989) görs genom att klargöra att barnets bästa alltid ska vara till utgångpunkt i utbildningen. Internationellt anses den svenska förskolans tillgänglighet som en förebild (OECD, 2006) och idag är det många barn som tillbringar större delen av sin vakna tid i förskolan (Brodin & Renblad, 2015).
2.2 Kvalitet i förskolan
Kvalitet inom skolväsendet definieras av Skolverket (2005) som att verksamheten följer lagar och regler, hur väl verksamheten fungerar med utgångspunkt från de nationella målen i läroplanen samt hur väl verksamheten strävar efter förbättringar utifrån de egna rådande förutsättningarna. Skolverket har även publicerat en skrift med allmänna råd och kommentarer för förskolan (Skolverket, 2016). Skriften är menad att ge stöd och vägledning för huvudmän, förskolechefer, förskollärare och arbetslag i arbetet med ökad måluppfyllelse inom förskolan genom att lyfta olika kvalitetsfaktorer. Skriften behandlade kvalitetsfaktorer, både utifrån hur de kan ses som kvalitetsindikatorer, men också för att lyfta att kvalitet i förskolan förutom barngruppens storlek även handlar om personaltäthet, personalens kompetens, lokalers storlek och miljöns utformning. En sammanfattning av Skolverkets både skrifter är att kvaliteten i förskolan kan ses i relation till förhållandet mellan de förutsättningar som finns för läroplansuppfyllelse och dess redovisade resultat. Men en konsekvens av att utvärdera en verksamhet utifrån dess läroplansuppfyllelse, kan bli att förskolans kvalitetsarbete fokuserar på
8
vad barn lärt sig (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2009). Att förskolans kvalitet definieras och mäts utifrån läroplansuppfyllelse och vad barn lärt sig är inte enbart ett nationellt fenomen. Även internationellt har utvecklingen noterats. I sin artikel What are children learning in early childhood education in New Zealand? gör Blaiklock (2013) en problematisering liknande Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) angående förskolans kvalitetsarbete och barns lärande. Enligt Blaiklock (2013) ligger problemet främst i att lärande och utveckling pågår ständigt. Därför kan alla situationer och erfarenheter ses som lärandetillfällen för både positivt och negativt (exempelvis olämpligt beteende) lärande och att det är svårt för en utomstående att definiera exakt vad varje individ lärt sig vid olika situationer. Ytterligare en betänksamhet görs av Biesta (2011) som lyfter problematiseringen av ansvarsfördelningen i dagens utbildningsystem, dit förskolan numera ingår, och vart kritiken ska riktas när en skolverksamhet inte uppnår tillfredsställande läroplansuppfyllelse.
Läroplanen för förskolan blev reviderad år 2010 och ytterligare en gång år 2016 (Lpfö 98/10; Lpfö 98/16). Med nya formuleringar såsom ”förväntad kvalitet” i de reviderade läroplanerna istället för ”önskad kvalitet ” i Lpfö 98, får förskoleverksamheten en strängare syn på sitt kvalitetsarbete. Både vårdnadshavare och andra insatta i förskolan ska därmed ha rätt att förvänta sig en förskola med god kvalitet. Kvalitet i förskolan är subjektivt då aktörer har varierande kunskaper och förväntningar som gör att de värderar olika kvalitetsindikatorer individuellt (Haug, 2000; Biesta 2011). Det innebär att exempelvis politiker, förskolans huvudmän, personalen i förskolan och vårdnadshavare kan ha skilda åsikter om vad som utgör en förskola med god kvalitet och hur kvaliteten i dagens förskola värderas. Det är utifrån den innebörden som den här studien finner sin relevans då den analyserar olika aktörers åsikter om kvalitet i förskolan.
9
3 Tidigare forskning
I studien används den tidigare forskningen dels för att kommentera debattörernas argument, och dels för att sätta den här studien i ett vidare perspektiv genom att relatera den till tidigare studier. Studien syftar på att vara ett bidrag till den behandlade tidigare forskningen genom att den delger hur olika aktörer skriver om förskolans kvalitet och hur det kan härledas till de tidigare studiernas forskningsområde.
3.1 Kvalitetsfaktorer i förskolan
Den tidigare forskning som presenteras i den här delen av avsnittet är studier som behandlar olika kvalitetsfaktorer i förskolan. Den här studien tar sin tolkning av vad kvalitetsfaktorer innebär utifrån Sheridan och Pramling Samulessons forskning (2009). Deras forskning visar att det finns flera kvalitetsfaktorer i förskolan. Kvalitetsfaktorerna är bland annat miljöns utformning, barngruppernas storlek och sammansättning, personaltäthet och personalens kompetens. Då debattskribenterna främst nämner barngruppsstorleken, personalens arbetsmiljö och personaltätheten över dagen som viktiga för kvaliteten, är studier som berör dessa punkter relevanta utifrån den här studiens syfte.
3.1.1 Barngruppsstorlek
Barngruppernas storlek och sammansättning kan ha en påverkan på barns vistelse i förskolan på flera olika sätt. Resultatet från Skånfors et al. (2009) studie visar att desto fler barn som delar på ett utrymme, desto svårare är det för barnen att hitta en plats att leka eller vara på. Studien visar också att det kan uppstå konflikter mellan barnen på grund av trängsel och svårigheter att dra sig undan. I andra studier har det uppmärksammats att barn själva strävar efter att uppnå enskildhet och att det kan påverka deras välmående om strävandet misslyckas (Coplan et al, 2014).
Utifrån de redogjorda studierna urskiljs det att förskolans kvalitet kan relateras till barngruppens storlek och sammansättning i förhållande till förskolans miljö och utrymme. I debattartiklarna som den här studien studerar är det många skribenter som försöker skriva utifrån ett barnperspektiv på kvalitet i förskolan och som diskuterar just barns välmående i relation till barngruppernas storlek. De studierna som har valts ut för den här studien behandlar därför kvalitet i förskolan utifrån hur barnen kan påverkas av stora barngrupper och otillräckliga utrymmen.
10
3.1.2 Personaltäthet och personalens arbetsmiljö
Personaltäthet och personalens kompetens är enligt flera studier en dominerande faktor för förskolans kvalitet (Brodin & Renblad 2014a; Brodin & Renblad 2014b; Havung, 2000; Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson, 2009; Sheridan, 2001). Sheridan (2001) ger uttryck för sin åsikt genom att skriva att det finns förskolor med god materiell standard, hög personaltäthet, men ändå med låg pedagogisk kvalitet. Sheridan skriver att det finns förskolor med dålig materiell standard, låg personaltäthet, men med hög pedagogisk kvalitet.
Personalen i förskolan beskrivs både nationellt och internationellt som en stressad yrkesgrupp. Söderberg, Landström och Kjellberg (2001) skriver i sin undersökning att förskolans kvalitet sänks av att personalen upplever en tung mental belastning. I sin studie utförd i Hong Kong kommer Tsai, Fung och Chow (2006) fram till att det är främst arbetsrelaterade stressfaktorer som påverkar personalen i förskolan negativt. Några av exemplen på arbetsrelaterad stress som de anger är att personalen upplever sig ha för lite tid till att förbereda för aktiviteter, för stora barngrupper, för få utbildade kolleger och för mycket administrativt arbete.
3.2 Kvalitet och läroplansuppfyllelse
Den tidigare forskning som presenteras i den här delen av avsnittet är studier som behandlar förhållandet mellan läroplansuppfyllelse och kvalitet i förskolan. I den första studien påpekar Alvestad och Duncan (2006) att förskolans verksamhet ska vara grundad i förskolans läroplan. Alvestad och Duncan kommenterar att det är ett både nationellt och internationellt fenomen att det i regel krävs att man har studerat både förskolans läroplan och fördjupande litteratur för att verkligen förstå läroplanens intentioner.
I Renblad och Brodins studie (2012) skriver författarna att flertalet föräldrar säger sig vara nöjda med förskolan, men att många föräldrar även är missnöjda och kritiska. Men i studien nämner vårdnadshavarna knappt förskolans läroplansuppfyllelse som anledning för deras värdering av kvaliteten. Anledningarna till föräldrarnas missnöje anges istället vara för stora barngrupper, att barnens omsorgsbehov inte tillgodoses tillräckligt väl samt för lite personal.
I sin undersökning från 2007 finner Bouacaz och Persson att kunskap i förskolans verksamhet påverkar vårdnadshavares engagemang. De skriver att vårdnadshavare som är mer insatta i hur förskoleverksamheten fungerar är mer engagerade i den dagliga verksamheten än de vårdnadshavare som inte är lika insatta. De skriver att föräldrar som upplever sig okunniga kan undvika att delta i diskussioner angående förskolans verksamhet på grund av sin osäkerhet.
11
Valet av studier i det här avsnittet grundas på det dilemma som beskrevs i inledningen. Dilemmat innebar att Biestas (2011) kommentarer om att olika aktörer kan uppleva svårigheter med att delta i diskussioner angående kvalitet krockar med det användarbaserade perspektivet på kvalitet som innebär att alla aktörer inom en verksamhet bedömer dess kvalitet. Nästa avsnitt utgörs av studiens teoretiska utgångspunkt och kommer att ge en fördjupad förståelse av vad det användarbaserade perspektivet på kvalitet är och vad det innebär för studien.
12
4 Teori
Studiens syfte är att studera vad olika aktörer inom förskolan ger för bild av kvalitet i förskolan genom sina debattinlägg angående förslaget om alla barns rätt till heltid i förskolan. Perspektivet som innebär att alla aktörer inom en verksamhet avgör verksamhetens kvalitet kallas för det användarbaserade perspektivet (Bergman & Klefsjö, 2012). Valet att använda det användarbaserade perspektivet grundas därmed på att perspektivets definition av kvalitet överensstämmer med studiens syfte.
4.1 Kvalitet
Bergman och Klefsjö föreslår följande definition för kvalitetsbegreppet: ”kvaliteten på en produkt är dess förmåga att tillfredsställa, och helst överträffa, kundernas behov och förväntningar” (Bergman & Klefsjö, 2010 s. 23). Produkt kan, precis som författarna själva påpekar, bytas ut till tjänst när det är tjänster som behandlas och som ju är fallet med den här studien.
4.1.1 Kund
Enligt ett användarbaserat perspektiv på kvalitet är det kunden som bedömer tjänstens kvalitet. Bergman och Klefsjö (2010) definierar begreppet kund med ”de personer eller organisationer vår verksamhet är till för” (s, 28). Författarna påpekar att alla som påverkas av produkten eller av produktionsprocessen, på ett eller annat sätt, kategoriserar som en kund. Kundbegreppet har därmed fått samma innebörd i den här studien. Alla som påverkas av verksamheten, oavsett om de befinner sig utanför organisationen (externa kunder) eller inom organisationen (interna kunder) kategoriseras som förskolans kunder.
Externa kunder
Externa kunder är de som använder eller tillgodogör sig de varor eller tjänster organisationen tillhandahåller. Externa kunder är alltså även de personer som tillbringar sin tid i den miljö där tjänsten är menad att utföras. Hit räknas vårdnadshavare, barn och samhällets medborgare i stort. Bergman och Klefsjö (2012) poängterar att en verksamhet ska vara tydlig i sin information till sina externa kunder om vad kunderna kan förvänta sig av verksamheten och att verksamheten verkligen behöver leva upp till förväntningarna.
13 Interna kunder
Interna kunder är alla personer som är en del av den egna organisationen och som får arbetsinstruktioner, arbetsunderlag eller liknande från andra i organisationen. Hit räknas förskolans personal: förskollärare, barnskötare, övriga pedagoger, förskolechefer samt tjänstemän och politiker som på olika sätt är en del i utformningen av förskolans verksamhet. Bergman och Klefsjö (2012) poängterar att den interna personalen behöver känna sig tillfreds och nöjd med sin arbetssituation för att på bästa sätt bidra till verksamhetens framgång genom att leverera den tjänst som de externa kunderna förväntar sig. Vid brister för den interna personalens arbetssituation kan personalen misslyckas med att utföra tjänsten antingen för att personalen, av någon anledning, inte kan eller inte vill.
4.1.2 Behov och förväntningar
Bergman och Klefsjö (2012) definierar det användarbaserade perspektivet på kvalitet med att både de externa och de interna kundernas behov och förväntningar är avgörande för hur kvaliteten upplevs och värderas. Bergman och Klefsjö (2012) påpekar att det kan uppstå situationer då olika kundkategorier har olika behov och förväntningar och att det kan bli problematiskt om kvalitet definieras och utvärderas olika både mellan och inom olika kundkategorier. De skriver att det därför är nödvändigt för en verksamhet att kartlägga olika kundkategoriers förväntningar på verksamheten för att kunna bedriva ett kvalitetsarbete som involverar alla verksamhetens kunder.
4.1.3 Hur det användarbaserade perspektivet används i studien
Studien utgår från det användarbaserade perspektivets definition av kvalitet och använder därmed även den teoretiska begreppsram som inkluderas i den definitionen och använder begreppsramen i analysen av debattartiklarna.
Utöver att använda den begreppsram som hör till det användarbaserade perspektivet på kvalitet används perspektivet även vid utförandet av det analysprotokoll som legat till grund för studiens analys. Analysprotokollets rubriksättning och fokusering vid vilken koppling debattskribenten har till förskolan är grundat i det användarbaserade perspektivet på kvalitet. I nästa avsnitt kommer en fördjupad redogörelse över studiens metod.
14
5 Metod
I det här kapitlet redogörs hur analysen av debattartiklarna har gått tillväga och vad det innebär för studien.
5.1 Metodval
Studien använder textanalys, som är en kvalitativ analysmetod, för att kunna uppnå studiens syfte. Det innebär att det huvudsakliga innehållet i debattartiklarna kartläggs och därefter analyseras (Bergström & Boréus, 2012). Textanalys har använts för att studera vilka som uttrycker sig i debatten, alltså vilken aktörsroll de anger sig själva ha inom förskolans verksamhet. Därefter studeras vilka argument, för eller emot förslaget, som varje individuell debattskribent använder sig av och vilken bild deras debattartiklar ger av kvaliteten i förskolan. Då tolkande är en bieffekt av textanalys som metod (Berg, 2015), finns det en risk att andra läsare kan komma att tolka debattartiklarna på andra sätt. Därför har jag försökt att vara tydlig med vilka teoretiska utgångspunkter som legat till grund för den här studiens tolkning, analys och resultat.
Studien utförs med kvantitativa inslag, då debattskribenterna har räknats med syftet att studera hur många av olika aktörsroller inom förskolans verksamhet som representeras. Därefter har studien antagit en manuell analysmetod för att kunna göra mer avancerade bedömningar och analyser (Bryman, 2011).
5.2 Urval
Vid en undersöknings startskott sker studiens urval genom att utgå från det material som blir relevant utifrån studiens syfte (Alvehus, 2013). Då studien behandlar förslaget om alla barns rätt till heltid i förskolan i Stockholm, består studiens material av publicerade debattartiklar i Dagens Nyheter som alla debatterar alla barns rätt till heltid i förskolan. Valet att använda Dagens Nyheter är att det är en tidning där debatten var livlig och tillgänglig för allmänheten både i pappersform och på webben. Dessutom hade Dagens Nyheter ett kontinuerligt flöde av debattartiklar från det att förslaget offentliggjordes i augusti 2016 till december 2016 då den här studien påbörjades.
De granskade debattartiklarna är sexton stycken och hittades genom att använda sökfunktionen på tidningens webbsida. Orden ”förskola” och ”heltid” skrevs in i sökfältet och
15
därefter kunde jag klicka fram och spara de debattartiklar som berörde ämnet. Valet att enbart förhålla sig till en tidning grundades på möjligheten att kunna följa debatten i samma tidning över en viss tidsperiod, istället för att granska olika debattartiklar från osammanhängande medier utifrån ett slumpmässigt urval.
Dagens Nyheter betecknar sig som obunden liberal, men studien har inte tagit tidningens politiska beteckning i beaktning. Tidningens politiska ställning är därmed inget som är menad att avspeglas i denna studie.
5.3 Genomförande
Studien inleddes med att noggrant läsa igenom varje individuell debattartikel för sig. Därefter utfördes ett analysprotokoll i tabellform, där titeln på varje debattartikel skrevs in överst som rubrik. Därefter förkortades studiens frågeställningar och teoretiska utgångspunkt, i form av det användarbaserade perspektivet på kvalitet, till att bara bestå av enstaka ord och skrevs in i vänster kolumn. Studien har därmed antagit en systematisk analys, genom att analysera empirin på ett systematiskt vis och där alla debattartiklar behandlas på samma sätt (Löfdahl & Pérez Prieto, 2014). Nedan går att se ett analysprotokoll, där enbart analysprotokollets rubriker är inskrivna.
Debattartikelns titel Vilken kundkategori tillhör
skribenten? Används kvalitetsbegreppet? Hur? Argument Förväntningar, behov För eller emot?
Noterbart är, som tidigare nämnts, att den här studien inte behandlar frågan om alla barns rätt till heltid i förskolan i sig. Därför används rubriken ”för eller emot” med syftet att finna mönster i debattskribenters skildring av kvalitet i förskolan utifrån deras argumentation för eller emot förslaget.
Genom kategorisering av material och i kombination med studiens teoretiska utgångspunkter ges möjligheten att sammanfoga studiens empiri och att därmed kunna presentera ett resultat
16
(Berg, 2015). Då det användarbaserade perspektivet på kvalitet utgår ifrån att det är förskolans olika kunder som avgör förskolans kvalitet sorterades analysprotokollen först utifrån svaret på frågan ”Vem är skribenten?” för att kunna få en tydligare överblick på vilka kunder som var representerade. Genom att sammanfoga och jämföra alla debattartiklarnas analysprotokoll skapades en större helhetsbild. Helhetsbilden bidrog till att upptäcka mönster i debattartiklarnas innehåll och ledde till en mer ingående analys över hur kvalitet i förskolan kan tolkas utifrån debattartiklarnas innehåll.
5.4 Etik och reflexivitet
En aspekt av att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys är att analysen färgas av forskarens egen tolkning (Bryman, 2011). Under studiens gång har jag försökt att vara medveten om min personliga åsikt i den frågeställning som studien behandlar. Genom att analysera debattartiklarna med hjälp av de teoretiska utgångspunkter och den metod som tidigare redogjorts, är förhoppningen att de potentiella föreställningarna inte kunnat påverka studiens analys och resultat.
Det är noterbart att, när studier baseras på nätbaserade sammanhang, det finns det en risk att det finns material som har blivit borttaget eller redigerats (Berg, 2015). För den här studien kan det innebära att antalet tillgängliga debattartiklar har förändrats. Debattartiklar kan ha tagits bort innan den här studien gjordes och blir därmed inte inräknade i studiens empiri, eller att de kan komma att tas bort efter att den här studien avslutats.
Vetenskapsrådet (2002) anger de fyra huvudkrav som man behöver iaktta i samband med en forskningsbaserad studie. De fyra huvudkraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Då studien inte har krävt någon intervju eller hantering av personliga data har jag inte beaktat de fyra huvudkraven närmare. Däremot har jag varit medveten om att jag åtagit mig att läsa, tolka och analysera andra människors offentligt publicerade texter. Därför har jag varig noggrann i analys- och resultatkapitlet med hur jag framställer debattartiklarna och de personer som har skrivit dem. Studiens syfte är inte att kritisera eller att på annat sätt visa respektlöshet gentemot dem som varit delaktiga i debatten. Syftet är att på ett neutralt och rationellt sätt ta del av varje skribents åsikter och argument för att skapa en djupare, teoretisk förståelse av själva diskussionsämnet. I kapitlet som följer redogörs studiens resultat av analysen av de behandlade debattartiklarna.
17
6 Resultat och analys
Det här kapitlet är uppdelat i tre övergripande delar. Delarna utgör tre olika segment som tillsammans bildar den helhet som krävs för att få en förståelse för hur kvalitet i förskolan skildras genom debattinläggen om alla barns rätt till heltid i förskolan. För att underlätta för läsaren har varje avdelning i kapitlet fått sin rubrik från studiens frågeställningar.
Den första delen behandlar den första av studiens tre frågeställningar genom att redovisa vilka kundkategorier som är representerade i debatten.
Den andra delen behandlar studiens andra frågeställning genom att redovisa olika kundkategoriers ställningstaganden i debatten och vad det ger för bild av deras syn på kvalitet i förskolan. Varje kundkategori redogörs för sig för att ge läsaren en förståelse för noterbara skillnader och/eller likheter inom och emellan kundkategoriernas beskrivning av kvaliteten i förskolan genom sina argumentationer.
Den tredje delen behandlar den tredje av studiens tre frågeställningar genom att analysera resultatet med hjälp av det användarbaserade perspektivet på kvalitet och den begreppsram som perspektivet innefattar. Studiens teoretiska begreppsram används till att identifiera vilka förväntningar och/eller behov debattskribenterna uttrycker sig ha på förskolan, huruvida de uppfylls eller inte och vad det ger för tolkning av kvalitet i förskolan.
Den tredje delen följs av en kort sammanfattning av studiens slutsatser, där de centrala aspekterna av resultatets tre delar summeras och vävs samman inför den avslutande diskussionen.
6.1 Debattens skribenter
Studiens underlag består av 16 debattartiklar som publicerats i Dagens Nyheter från september 2016 till och med december 2016. Noterbart är att två av artiklarna är skrivna av två personer som skrivit båda artiklarna tillsammans, och där den ena presenterar sig som förälder och den andra som förskollärare. Därmed räknas de här två artiklarna som skrivna av både en förälder och en förskollärare. Det innebär att fem av artiklarna är skrivna av föräldrar och att sex av artiklarna är skrivna av personal i förskolan. Sju av debattartiklarna är skrivna av politiska representanter, där två skribenter står för tre debattartiklar vardera, och den tredje skribenten står för en debattartikel.
Av de sexton debattartiklarna argumenterar tretton stycken emot förslaget om rätt till heltid för alla barn i förskolan. De skribenter som är emot förslaget är alla de sex skribenter som
18
presenterar sig som personal i förskolan, två politiska representanter och tre skribenter som presenterar sig som föräldrar.
Tre debattartiklar argumenterar för förslaget. Den ena skribenten är en politisk representant. De två andra skribenterna presenterar sig som föräldrar.
6.2 Debattskribenternas bild av kvalitet i förskolan
6.2.1 Politiker
Totalt sju debattartiklar har skrivits av politiska representanter varav en debattartikel argumenterar för förslaget. Skribenten till debattartikeln som argumenterar för förslaget representerar Socialdemokraterna, som är det parti som förslog att alla barn skulle ha rätt till heltid i förskolan. Skribenten skriver att förslaget ” är en viktig valfrihetsreform, som ger alla barn samma rätt till förskolan. Förskolan har positiva effekter på barns lärande och utveckling, och ger ett bra socialt sammanhang” (Wanngård, 2016). Samtidigt som förskolans fördelar uttrycks i debattinlägget, kommenterar Wanngård en kvalitetsfaktor som behöver förbättras. ”Under alldeles för lång tid har staden varit för dålig på att rekrytera förskollärare, bygga nya förskolor och tillföra de resurser som krävs” (Wanngård, 2016).
Förslaget får kritik i övriga sex debattartiklar där två skribenter som representerar två olika partier, Moderaterna och Liberalerna, argumenterar emot. Även i dessa sex debattartiklar nämns att en välfungerande förskola är fördelaktig för barns lärande och utveckling.
I debattartiklarna skrivna av politiska representanter beskrivs förskolans kvalitet framför allt utifrån barns lärande och utveckling. Exempelvis skriver Karin Wanngård (2016) att det är ”i
förskolan grunden till lärande och utveckling startar”. Anna König Jerlmyr (2016b) skriver att
de ”positiva effekterna på barns lärande och utveckling i förskolan grundar sig på att förskolelärarna har rätt resurser och förutsättningar för att kunna göra sitt jobb”. Lotta Edholm (2016b) skriver att ”Ska förskolan rusta för livet och öppna dörrarna till kunskap, lärande och
till att utforska världen måste den hålla hög kvalitet”. Men debattörerna ger också uttryck för
att förskolans fördelar är beroende av förskolans kvalitet. Fördelarna är ”ingen naturlag”, som
Lotta Edholm (2016a), uttrycker det.De politiska debattskribenterna som är emot förslaget, ger
en bild av en förskola där barngrupperna redan idag är för stora och pedagogerna inte hinner med sitt arbete tillräckligt väl och att det försämrar förskolans kvalitet.
De politiker som argumenterar emot förslaget lägger en stor vikt vid bristen på personal, främst förskollärare, i Stockholms förskolor och att personalen som finns har en stressig arbetsmiljö. Exempelvis skriver Anna König Jerlmyr (2016a) att det idag är ”fler som lämnar
19
än som anställs i Stockholm och många menar att det är den höga arbetsbelastningen som är skälet till att man lämnar stadens som arbetsgivare”.
Sammanfattningsvis ger de olika debattinläggen från politikerna en gemensam syn på vad förskolans kvalitet är tänkt att vara: en verksamhet som har positiva effekter på barn lärande och utveckling. Oavsett ställning i själva frågan, kommenterar alla debattskribenter att förskolans kvalitet sänks av brist på utbildad personal. Debattörerna som ställer sig emot förslaget utökar bilden av kvaliteten i förskolan genom att även kommentera personalens arbetsbelastning och att det är för stora barngrupper i förskolan.
6.2.2 Föräldrar
Totalt fem debattartiklar har skrivits av skribenter som definierar sig som förälder. Tre av debattartiklarna argumenterar emot förslaget. Två skribenter är för förslaget.
De två debattskribenter som är för förslaget ger uttryck för ett önskemål om valfrihet för familjer angående deras barns tid i förskolan. ”Föräldrar bör själva få bestämma hur långa dagar deras barn ska tillbringa på förskolan”, skriver Björn Abelsson (2016). Ulla Guldbrand (2016) skriver att möjligheten till att ha barn på heltid i förskolan är något önskvärt utifrån hennes egen erfarenhet. ”Jag är så lättad över att jag är en av dem som just fått ha ett äldre barn på förskolan på heltid när jag själv var hemma med nyfödd” (Guldbrand, 2016). Förskolans kvalitet bedöms därmed inte enbart utifrån vad som sker i dess verksamhet, utan hur väl förskolan når upp till förväntningarna om tillgänglighet.
Av de debattartiklar som är skrivna av föräldrar, är det enbart de skribenter som argumenterar emot förslaget som aktivt diskuterar förskoleverksamhetens kvalitet. Liknande de politiska debattskribenterna, ger föräldrarna som är emot förslaget, en bild av en förskola där kvaliteten inte når upp till deras förväntningar. Även om kvalitetsfaktorer som stora barngrupper och en pressad yrkeskår nämns, skriver debattskribenterna om sin helhetsbild av kvaliteten i förskolan. Ellegård (2016) ger en bild av dagens förskola med följande beskrivning:
Dagens förskola bär drag av det som brukar kallas allmänningens tragedi. Allmänningens tragedi betecknar en situation där en gemensam resurs överutnyttjas, eftersom de som utnyttjar resursen inte tar hänsyn till att deras användning påverkar andras möjlighet att dra nytta av resursen (Ellegård, 2016).
20
Nörthen och Karasalo (2016) ger en liknande beskrivning genom att kommentera uppfyllandet av Skolverkets riktlinjer som något strävansbart för kvalitet i förskolan.
Utifrån den kunskap som finns tillgänglig måste man ändå sluta sig till att det är förskola av hög kvalitet snarare än kvantitet som predicerar ett kognitivt försprång under skolåren samt kan bidra till att utjämna socioekonomiska effekter. Bör vi då inte hellre tala om barns rätt till en förskola som uppfyller Skolverkets riktlinjer? (Nörthen & Karasalo, 2016).
Sammanfattningsvis ger de olika debattinläggen från föräldrarna en bild av en kundkategori som har olika förväntningar och olika syn på kvaliteten i förskolan. Å den ena sidan argumenterar debattörer för förslaget, då de ser fördelar i en förskola med högre tillgänglighet och där familjer har möjlighet till valfrihet angående barns tid i förskolan. Här diskuteras inte kvalitet i förskolan mer än att skribenterna ger uttryck för att den uppfyller deras förväntningar tillräckligt väl för att familjer ska uppleva det fördelaktigt att låta barnen vara där på heltid. Å den andra sidan, argumenterar debattörer emot förslaget, då de upplever en förskola med otillräcklig kvalitet och i behov av mer resurser för att uppnå Skolverkets riktlinjer.
6.2.3 Förskolans personal
Av de sex debattartiklar som är skrivna av personer som presenterar sig som personal i förskolan, argumenterar alla sex skribenter emot förslaget för alla barns rätt till heltid i förskolan. Av de olika kundkategorierna är det debattartiklarna som är skrivna av representanter för förskolans personal som skiljer sig mest åt i hur de är formulerade då skribenterna tacklar frågan väldigt olika. Två av sex debattartiklar diskuterar, på något sätt, förskolans kvalitet och ger en bild av att kvalitet i förskolan innebär att personal trivs och att barn mår bra och är trygga. Övriga debattartiklar är formulerade utifrån syftet att ifrågasätta förslaget utan att skribenterna för den sakens skull ger en alltför detaljerad bild av den egna synen på kvalitet i förskolan. Däremot lyfts fortfarande kvalitet i förskolan, men utifrån vad studier eller rapporter säger om saken. Nörthen och Karasalo (2016a; 2016b) skriver om bristen på införlivande av Skolverkets riktlinjer för förskolan i Stockholms förskolor med syftet att kommentera att förskolans kvalitet ännu inte når upp till förväntningarna.
Liknande hur politiska debattskribenter, nämner en av personalens debattartiklar fördelarna med en förskola med hög kvalitet. Monica Orestam Palmquist (2016) skriver att ”det är väldigt bra att barnen har möjlighet till dessa trettio timmar med pedagogisk verksamhet och social samvaro”. Övriga debattartiklar ger däremot uttryck för en förskola som inte når upp till deras
21
förväntningar. Catja Hurtig (2016) skriver att ”barnen som redan i dag sitter vid lunchen och håller för öronen på grund av ljudnivån”.
En annan dominerande aspekt av debattartiklarna är att de skriver om en pressad yrkeskår.
Linnida Del Barba (2016) ger sin debattartikel titeln: ”Vi går redan på knäna i förskolan”. Nörthen och Karasalo (2016) skriver att en större ”barngrupp samt lägre personaltäthet under eftermiddagen, då den personal som är på plats vid öppning har gått hem men alla barn nu kommer kunna vara kvar, medför en högre belastning på en redan hårt pressad yrkeskår”. Tanken delas med andra skribenter som skriver att stora barngrupper och en låg personaltäthet ökar risken för konflikter och kränkningar på förskolan och att barn får svårigheter med att dra sig undan.
Sammanfattningsvis ger de olika debattinläggen en gemensam syn på personalen i förskolans åsikter om förslaget om alla barns rätt till heltid i förskolan då alla är emot. Däremot är användningen och skildringen av kvaliteten i förskolan varierande mellan debattinläggen. Vissa debattörer kommenterar förskolans kvalitet genom att skriva om personalens arbetsbelastning och att det är för stora barngrupper i förskolan. Att kommentera att Stockholms förskolor inte lyckats införliva Skolverkets riktlinjer för förskolan, innebär att skribenterna för uppmärksamhet till kvalitetsfaktorer som brister i dagens förskola. Det ger i sin tur en bild av en förskola som inte lever upp till förväntningarna och därmed brister i sin kvalitet.
6.3 Kvalitet i dagens förskola
Utifrån ett användarbaserat perspektiv på kvalitet är det kunden som avgör kvaliteten på en tjänst. Förskolan har flera olika kundkategorier där barnen, personalen, föräldrar, politiker och samhället i stort ingår. Eftersom förskolan har flera olika kundkategorier blir det problematiskt då kvalitet i förskolan tolkas och definieras olika både mellan och inom kundkategorierna. Bergman och Klefsjö (2012) påpekar att det kan uppstå situationer då olika kundkategorier har olika behov och förväntningar. De skriver att det då är viktigt att ta del av kundernas åsikter och att föra eventuella konflikter till ytan.
6.3.1 Förväntningar och behov
Utifrån det användarbaserade perspektivets definition av kvalitet behöver en tjänst tillfredsställa, och helst överträffa, kundernas behov och förväntningar. I första delen av det här kapitlet gick det att läsa vilka förväntningar och behov individer inom olika kundkategorier
22
uttryckte sig ha på förskolans verksamhet och hur väl de anser att dessa blir tillfredsställda. I analysen av debattartiklarna blir det synligt att det, för olika kunder, kan finnas ett behov av möjligheten till heltid i förskolan för alla barn. Behovet blir däremot ifrågasatt av betydligt fler debattskribenter.
En verksamhet ska vara tydlig i sin information till sina interna och externa kunder om vad kunderna kan förvänta sig av verksamheten (Bergman & Klefsjö, 2012). Det är utifrån förståelsen av verksamhetens information som kunderna grundar sina förväntningar på verksamheten. Det kan innebära att verksamheten erbjuder något som kunderna egentligen inte prioriterar och tillför därmed varken lägre eller högre kvalitet ur kundernas perspektiv. Det kan också innebära att kunderna upplever att verksamheten inte når upp till det som den utlovar. Kunderna bedömer därmed verksamhetens kvalitet därefter och upplever sig missnöjda.
I förskolans värld kan den informationen om vad kunderna kan förvänta sig av förskolans verksamhet likställas med läroplanen för förskolan, skollagen och Skolverkets råd och rekommendationer. Tolkningen av de här olika styrdokumenten blir däremot individuell då olika individer har olika kunskaper och erfarenheter. Det innebär att olika individer kan ha olika åsikter om när det som utlovas i styrdokumenten verkligen når upp till förväntningarna. I analysen av debattartiklarna blir det noterbart att majoriteten av skribenterna, som alla är kunder till förskolan på något sätt skriver om ett missnöje över förskolans nuvarande kvalitet. Den kritik som debattskribenterna riktar mot förskolans verksamhet grundas i tre punkter: brist på personal, för stora barngrupper och en stressad yrkeskår som inte kan leva upp till en förväntad pedagogiska kvalitet. Hur förskolan är tänkt att vara organiserad och fungera utifrån de här tre olika punkterna går att läsa i förskolans styrdokument och Skolverkets riktlinjer. Tolkningen av skribenternas kommentarer är därmed att förskolan inte når upp till de förväntningar som styrdokumenten utlovar och att det påverkar bilden av förskolans kvalitet negativt.
6.3.2 De interna kundernas betydelse för kvaliteten
Utifrån Bergman och Klefsjös (2012) användarbaserade perspektiv på kvalitet räknas alla som ingår i förskolans personal som interna kunder i förskolan. Noterbart är att ett genomgående tema i flera av debattinläggen oavsett om det är politiker, föräldrar eller personal som skriver, är att det är brist på utbildad personal i förskolan. Förskolans personal beskrivs även som stressad. Både bristen på personal och personalens arbetsmiljö framställs som att det påverkar förskolans kvalitet. Det kan relateras till det användarbaserade perspektivet på kvalitet där vikten av den interna personalens välmående lyfts fram. Bergman och Klefsjö (2012) skriver
23
att den interna personalen behöver känna sig tillfreds och nöjd med sin arbetssituation för att på bästa sätt bidra till verksamhetens framgång och kvalitetsarbete. De poängterar att de interna kunderna, som i det här fallet är förskolans personal, är de som möter de centrala externa kunderna – föräldrarna och barnen. Det är i det mötet som det avgörs huruvida ett kvalitetsarbete fungerar tillfredsställande eller inte. Personalen kan misslyckas med att utföra tjänsten som det var tänkt av de som satt ramarna, antingen för att personalen av någon anledning inte kan eller för att de inte vill. I debattartiklarna går det att urskilja flera skribenter som kommenterar att personalen i förskolan har svårt att fullfölja sitt uppdrag på grund av för hög arbetsbelastning.
Slutligen behandlar många debattartiklar bristen på utbildade förskollärare och hur det gör arbetsmiljön tuffare för personalen i förskolorna. Att förskolepersonal deltar och argumenterar uteslutande emot förslaget, tolkas utifrån skribenternas argument som att de kritiserar en reform som riskerar att påverka deras arbetsbelastning ytterligare. Det innebär att reformen blir för mycket för en redan stressad yrkeskår, vilket också i slutändan påverkar barnen negativt.
6.4 Studiens slutsatser
I debatten om alla barns rätt till heltid i förskolan på Dagens Nyheter är tre kundkategorier, aktörer, representerade. De tre olika kundkategorierna är politiker, föräldrar och personal i förskolan. Utifrån det som har redovisats i resultatet går det att utläsa att en debatt som är menad att behandla alla barns rätt till heltid i förskolan utmynnar i en debatt om förskolans nuvarande kvalitet. Problematiken om kvaliteten i förskolan, vilket debatten om alla barns rätt till heltid i förskolan vittnar om, är att förskolans förväntade kvalitet inte är någon naturlag som alla är överens om.
De debattörer som argumenterar för förslaget, utgår från en bild av en förskola med god kvalitet och som är gynnsam för barnen. Rätten till heltid för alla barn innebär då att alla barn ska ha möjlighet till förskolans fördelar lika många timmar, oberoende av sina föräldrars situation.
Gemensamt för alla skribenter som argumenterar emot förslaget är att de upplever en förskola som i dagsläget inte når upp till deras behov och förväntningar. Den här sidan lyfter att förskolans kvalitet inte är tillräckligt hög för att kunna uppfylla alla de förväntningar som finns på verksamheten genom förskolans olika styrdokument. Förskolans kvalitet betraktas därmed som otillfredsställande. Istället ifrågasätts varför heltid för alla barn prioriteras framför resurser för att förbättra kvaliteten i förskolan för både barn och personal.
24
Tolkningen av förskolans kvalitet utifrån debatten om alla barns rätt till heltid i förskolan är, för det första, en bild av en stressad yrkeskår med tung arbetsbörda och barn som inte får den omvårdnad och pedagogik som förväntas av förskolan.
För det andra, finns det styrdokument för förskolan som anger lagar, strävansmål och råd för en förskola med hög kvalitet, men som inte införlivas i förskolorna. Tolkningen grundas på debattskribenters kritik om att förskolan inte lever upp till det som den, enligt föreskrifter, ska kunna leverera.
För det tredje, blir det noterbart att, trots alla styrdokument, saknas det en gemensam, konkret definition av vad kvalitet i förskolan innebär utöver kvantitativa kvalitetsfaktorer. Tolkningen grundas på debattskribenters skilda användning av kvalitetsbegreppet och att olika individer inom, och emellan, olika kundkategorier har olika förväntningar på förskolans verksamhet. Förskolans kvalitet definieras och utvärderas därmed olika både inom och mellan olika kundkategorier. Det skapar i sin tur de två lägren, för och emot, alla barns rätt till heltid i förskolan.
25
7 Diskussion
Den här studien visar att debatten om alla barns rätt till heltid i förskolan i huvudsak grundas i olika definitioner och perspektiv på kvaliteten i förskolan. I det här avsnittet diskuteras studiens resultat med tidigare studier för att sätta studien i ett vidare sammanhang och förslag på vidare studier.
7.1 Alla barns rätt till heltid – en debatt om förskolans kvalitet
Enligt skollagen (SFS 2010:800) och läroplanen för förskolan (Lpfö 98/16) ska föräldrar och barn kunna förvänta sig en viss kvalitet i förskolan. Här ingår exempelvis att barnen är trygga och mår bra när de är på förskolan. Flera av debattinläggen emot förslaget om alla barns rätt till heltid i förskolan argumenterar för att förskolan inte alltid kan leva upp till de här förväntningarna. Resultatet av den här studien visar att förskolans ansedda kvalitet påverkas av för stora barngrupper. Ett återkommande argument emot förslaget om alla barns rätt till heltid i förskolan, oavsett kundkategori, är att det skulle påverka en, enligt debattörerna, redan ansträngd verksamhet negativt.I debattartiklarna går det att läsa om en oro då för många barn delar på ett för litet utrymme och personal som inte räcker till för att förhindra konflikter och kränkningar. I tidigare studier går det att läsa att det kan uppstå konflikter mellan barnen om många barn delar på ett utrymme (Skånefors et al. 2009) och att det påverkar barns välmående om de inte lyckas med att uppnå enskildhet när de önskar (Coplan et al, 2014). Många debattörer försöker sig på att se det ur ett barnperspektiv och syftar på att en förskola med många barn och stressad personal kan påverka barns hälsa negativt. I Almqvists avhandling (2006) och i Brodin och Renblads studie (2014) skildras barns sviktande fysiska och psykiska hälsa, varav flera av orsakerna anses vara barnens vardag i förskolan. Argumenten som debattörerna använder har därmed även stöd i forskning. Majoriteten av debattartiklarna skriver om en stressad yrkeskår som upplever att de inte kan utföra sitt uppdrag och att det är en orsak till att personalen i förskolan mår psykiskt dåligt. Då personalen är en dominerande faktor för förskolans kvalitet (Brodin & Renblad 2014a; Brodin & Renblad 2014b; Havung, 2000; Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson, 2009; Sheridan, 2001) är personalens berättelser av vikt, både utifrån personalens välbefinnande som interna kunder, men även för barnen och föräldrarna som är beroende av välmående personal på förskolorna. Förskolepersonalens psykiska välmående har dokumenterats i både nationella och internationella studier där den här studien har utgått från två studier som kompletterar varandras slutsatser. Dels kommer Tsai, Fung och Chow (2006) fram till att arbetsrelaterade
26
stressfaktorer påverkar personalens psykiska välmående negativt. Dels kommenterar Söderberg, Landström och Kjellberg (2001) att förskolans kvalitet sänks av att personalen upplever en tung mental belastning.
7.2 Problematiken med kvalitet i förskolan
Den här studiens resultat visar att individuella kunskaper och prioriteringar kan ge vissa kvalitetsfaktorer mer eller mindre betydelse när förskolans kvalitet diskuteras och debatteras. En del av debatten som har analyserats i den här studien kan relateras till att förskolan inte har en definition för när varje kvalitetsfaktor är uppnådd eller hur en barngrupps storlek och sammansättning bör se ut i relation till personaltäthet eller personalens kompetens. Även om Skolverket definierar kvalitet inom skolväsendet (Skolverket, 2005) och har publicerat en skrift med allmänna råd för förskolan (Skolverket, 2016), saknas ännu en tydlig definition av vad kvalitet i förskolan innebär som efterlevs i praktiken. Det här är något som även Haug (2000) och Biesta (2011) kommenterar i sina böcker. I tolkningen av debattartiklarna går det att utläsa att en stor del av problematiken grundas just i att flera av förskolans kunder anser att kvalitet i förskolan är för låg, styrdokument till trots.
En aspekt av problematiken i att finna en gemensam definition för kvalitet i förskolan är att det finns flera olika kvalitetsfaktorer (Sheridan & Pramling Samuelssons, 2009). Enligt Sheridans avhandling (2001) behöver inte de organisatoriska kvalitetsfaktorerna, som oftast presenteras i siffror och statistik, antyda huruvida en förskola har hög eller låg pedagogisk kvalitet. Pedagogisk kvalitet är komplext och berör många andra kvalitetsfaktorer utanför den organisatoriska nivån som är svåra att definiera, utvärdera och bedöma (Sheridan, 2001; Blaiklock, 2013).
Ytterligare en aspekt av problematiken är att det krävs en viss kunskap om hur förskoleverksamheten fungerar och fördjupande kunskap inom specifika ämnesområden som berör barn och förskoleverksamheten för att debattdeltagarna ska kunna vara jämbördiga (Alvestad & Duncan, 2006; Bouacaz & Persson, 2007). Förväntningarna och behoven på förskolan är därmed grundade på individuella kunders skilda kunskaper och erfarenheter.
Biesta (2011) skriver att ledningstekniska frågor om utbildning hindrar olika aktörer att delta i diskussionerna angående kvalitet i skolväsendet. Samtidigt skriver Bergman och Klefsjö (2012) att en verksamhets alla kunder värderar verksamhetens kvalitet, oavsett deras förkunskaper. I debatten om all barns rätt till heltid i förskolan utgörs debatten av vad, Biesta (2011) poängterar som en konsekvens av bristen på konkreta diskussionen angående kvalitet,
27
åsikter utan grund i fakta eller forskning. Undantaget var två debattartiklar som grundade sina frågeställningar gentemot förslaget i forskning och rapporter. Problematiken med kvalitet i förskolan kan därmed ses som att det saknas gemensamma referensramar inom och emellan olika kundkategorier och att debatten därmed hamnar på en ytlig nivå. Men när olika kundkategorier argumenterar för sina ställningstaganden oavsett om det är för eller emot förslaget, synliggörs de olika kundkategoriernas förväntningar och behov på förskolan. Resultatet av studien angående debatten om alla barns rätt till förskolan utifrån ett användarbaserat perspektiv på kvalitet ger därmed ett underlag för djupare förståelse för hur kvaliteten i dagens förskola värderas inom och emellan olika kundkategorier.
7.3 Vidare forskning
En del av resultatet av den här studien utgörs av förskolans personal arbetsmiljö och att personalen upplever att de inte kan leva upp till förväntningarna på förskolan. Därför hade fortsatta studier inom det här problemområdet varit givande för den fortsatta diskussionen angående kvaliteten i dagens och framtidens förskola.
28
Referenslista
Litteratur
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Berg, Martin (2015). Netnografi: att forska om och med internet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bergman, Bo & Klefsjö, Bengt (2012). Kvalitet från behov till användning. 5., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur Biesta, Gert (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. 1. uppl. Stockholm: Liber Blaiklock, Ken (2013). What are children learning in early childhood education in New Zealand? Australasian Journal of Early Childhood. Volume 38 No 2 June 2013, 51-56. http://unitec.researchbank.ac.nz/bitstream/handle/10652/2615/AJEC_1302_6.pdf?sequence=1 . Hämtad: 2016-10-10
Bouakaz, Laid & Persson, Sven (2007). What hinders and what motivates parents’ engagement in school? Doctoral Thesis. Malmö Högskola
https://dspace.mah.se/handle/2043/4684(hämtad 2017-03-10)
Brodin, Jane & Renblad, Karin (2014a). Reflections on the revised national curriculum for preschool in Sweden. Interviews with the heads. Early child development and care, 184 (2), 306-321.
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:621475/FULLTEXT02.pdf(hämtad 2017-05-01) Brodin, Jane & Renblad, Karin (2014b). Early childhood educators’ perspectives of the Swedish national curriculum for preschool and quality work. Early childhood education journal, 1-1, DOI 10.1007/s10643-014-0657-2.
Brodin, Jane. & Renblad, Karin. (2015). Perspektiv på kvalitet i förskolan. Johanneshov: MTM
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige
Gunnarsson, Lars, Korpi, Barbara & Nordenstam, Ulla (1999). Early childhood education and care policy in Sweden. Background report prepared for the OECD thematic review of early childhood education and care policy. Stockholm: regeringskansliet
http://www.oecd.org/education/school/2479039.pdf(hämtad 2017-01-13)
Haug, Peder (2003). Om kvalitet i förskolan: forskning om och utvärdering av förskolan 1998-2001. Stockholm: Statens skolverk
29
Havung, Margareta (2000). Anpassning till rådande ordning: en studie av manliga förskollärare i förskoleverksamhet. Diss. Lund : Univ.
http://lup.lub.lu.se/record/27753 (hämtad 2017-01-15)
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket.
Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.
OECD (2006). Starting strong II: early childhood education and care. Paris: organisation for economic co-operation and development (OECD)
https://www.unicef.org/lac/spbarbados/Implementation/ECD/StartingStrongII_OECD_2006.pdf
(hämtad 2017-01-13)
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sheridan, Sonja (2001). Pedagogical quality in preschool. An issue of perspectives. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
http://hdl.handle.net/2077/10307 (hämtad 2017-01-13)
Sheridan, Sonja & Pramling Samulesson, Ingrid (2009). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber
Sheridan, Sonja, Pramling Samulesson, Ingrid, Johansson, Eva (2009). Barns tidigare lärande. En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg studies in educational sciences 284. Göteborg: göteborgs universitet.
http://hdl.handle.net/2077/20404 (hämtad 2017-01-13)
Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer – kvalitet i förskolan. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2016). Allmänna råd med kommentarer om förskolan. Stockholm: Skolverket Söderberg, Lena, Landström, Ulf & Kjellberg, Anders (2001). Ljudmiljön i förskolor och dess inverkan på upplevelse och hälsa bland personal. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Taguma, Miho, Litjens, Ineke & Makowiecki, Kelly (2013). Quality matters in early childhood education and care: Sweden 2013. Paris: OECD
Tsai, Eva. Fung, Lena & Chow, Lina. (2006) Sources and manifestations of stress in female Kindergarten teachers International Education Journal, 2006, 7:3,
http://ehlt.flinders.edu.au/education/iej/articles/v7n3/Tsai/paper.pdf Hämtad 2011-11-16 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet
30
Debattartiklar
Abelsson, Björn (2016). Vart tog valfriheten vägen? Dagens Nyheter. 28 november.
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/varfor-skulle-barnen-gynnas-av-heltid-pa-forskolan/vart-tog-valfriheten-vagen/
(Senast hämtad: 2017-05-09)
Del Barba, Linnida (2016). Vi går redan på knäna i förskolan. Dagens Nyheter. 8 september
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/att-vara-heltid-pa-forskolan-gynnar-inte-barnen/vi-gar-redan-pa-knana-i-forskolan/
(senast hämtad: 2017-05-09)
Edholm, Lotta (2016). Vi håller med – heltidsförskolan blir inte bra. Dagens Nyheter. 8 september
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/att-vara-heltid-pa-forskolan-gynnar-inte-barnen/vi-haller-med-heltidsforskolan-blir-inte-bra/
(Senast hämtad: 2017-05-09)
Edholm, Lotta (2016). Förslaget innebär att vi går från pedagogik till barnomsorg. Dagens Nyheter. 29 november.
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/varfor-skulle-barnen-gynnas-av-heltid-pa-forskolan/forslaget-innebar-att-vi-gar-fran-pedagogik-till-barnomsorg/
(Senast hämtad: 2017-05-09)
Edholm, Lotta (2016). Menar Wanngård att förskolorna har en dold kappsäck? Dagens Nyheter. 2 december
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/varfor-skulle-barnen-gynnas-av-heltid-pa-forskolan/menar-wanngard-att-forskolorna-har-en-dold-kappsack/
(Senast hämtad: 2017-05-09)
Ellegård, Lina Maria (2016). Föräldrarnas valfrihet bör begränsas. Dagens Nyheter. 29 november
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/varfor-skulle-barnen-gynnas-av-heltid-pa-forskolan/foraldrarnas-valfrihet-bor-begransas/
(Senast hämtad: 2017-05-09)
Guldbrand, Ulla (2016). Inse hur livet ser ut i en storstad. Dagens Nyheter. 30 november
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/varfor-skulle-barnen-gynnas-av-heltid-pa-forskolan/inse-hur-livet-ser-ut-i-en-storstad/
(Senast hämtad: 2017-05-09)
Hurtig, Catja (2016). Är det någon som undrar hur vi förskolelärare och barnskötare mår? Dagens Nyheter. 29 november
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/varfor-skulle-barnen-gynnas-av-heltid-pa-forskolan/ar-det-nagon-som-undrar-hur-vi-forskolelarare-och-barnskotare-mar/
31
König Jerlmyr, Anna (2016). Rätt prioriteringar behövs i förskolan. Dagens Nyheter. 7 september
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/att-vara-heltid-pa-forskolan-gynnar-inte-barnen/ratt-prioriteringar-behovs-i-forskolan/
(Senast hämtad: 2017-05-09)
König Jerlmyr, Anna (2016). S ser inte verkligheten i förskolan. Dagens Nyheter. 28 november
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/varfor-skulle-barnen-gynnas-av-heltid-pa-forskolan/s-ser-inte-verkligheten-i-forskolan/
(Senast hämtad: 2017-05-09)
König Jerlmyr, Anna (2015). Fler timmar i förskolan innebär inte per automatik att barn lär sig mer. Dagens Nyheter. 1 december
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/varfor-skulle-barnen-gynnas-av-heltid-pa-forskolan/fler-timmar-i-forskolan-innebar-inte-per-automatik-att-barn-lar-sig-mer/
(Senast hämtad: 2017-05-09)
Nord, Annette (2016). Varför är inte tiden längre i förskoleklass? Dagens Nyheter. 2 december
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/varfor-skulle-barnen-gynnas-av-heltid-pa-forskolan/varfor-ar-inte-tiden-langre-i-forskoleklass/
(senast hämtad: 2017-05-09)
Nörthen, Katrin & Karasalo, Maja (2016). Varför skulle barnen gynnas av heltid på förskolan? Dagens Nyheter. 28 november
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/varfor-skulle-barnen-gynnas-av-heltid-pa-forskolan/ (senast hämtad: 2017-05-09)
Nörthen, Katrin & Karasalo, Maja (2016). Resultat som antyder risker med lång vistelsetid förtigs. Dagens Nyheter. 5 december
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/varfor-skulle-barnen-gynnas-av-heltid-pa-forskolan/resultat-som-antyder-risker-med-lang-vistelsetid-fortigs/
(Senast hämtad: 2017-05-09)
Orestam Palmquist, Monica (2016). Att vara heltid på förskolan gynnar inte barnen. Dagens Nyheter. 6 september
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/att-vara-heltid-pa-forskolan-gynnar-inte-barnen/
(senast hämtad: 2017-05-09)
Wanngård, Karin (2016). Vi har valt en annan prioritering. Dagens Nyheter. 1 december
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/varfor-skulle-barnen-gynnas-av-heltid-pa-forskolan/vi-har-valt-en-annan-prioritering/
(Senast hämtad: 2017-05-09)
Övriga elektroniska referenser
Stockholm stad (2016). Rätt till heltid på förskola. 30 augusti
http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Politik-och-beslut/Ratt-till-heltid-pa-forskola-/
32
Lärarförbundet, 2016. Manifestationen - resultat och fortsatt arbete. 4 december.
https://www.lararforbundet.se/avdelningar/stockholm/artiklar/manifestationen-resultat-och-fortsatt-arbete
