Ingemar Sandqvist
Vintersågning. Etapp 2 -
Samman-ställning av praktiska erfarenheter
från sågverksindustrin
Winter Sawing. Part 2 - Experiences
from the Sawmill Industry - Survey
Trätel<nikCentnjm
VINTERSÄGNING. ETAPP 2.
Sammanställning av p r a k t i s k a e r f a r e n h e t e r från sågverksindustrin
Winter Sccuing. Part 2.
Experiences from the Sawmill Industry - Survey
TräteknikCentrum, Rapport I 8605035 Nyckelord bandsaios bark chippers chips circulaj^ sous edgers freezing frozen wood lumber storage particles production roots sash gangsaws sawing statistics temperature training ]wage8 water storage Stockholm september 1986
FÖRORD 1. LAGRING AV SÄGTIMMER 5 1.1 L a n d l a g r i n g 5 1.1.1 L a n d l a g r i n g och l a n d t r a n s p o r t i n i sågen 5 1.1.2 " " v a t t e n t r a n s p o r t i n i sågen 6 1.2 V a t t e n l a g r i n g 7 1.2.1 Buntupplösning 8 1.2.1.1 Med g r i p k l o r 8 1.2.1.2 " sprängmedel 9 1.2.1.3 Genom stöt 9 1.2.2 Strömbildare, kompressorer, varmvatten och i n v a l l n i n g 9
2. BARKNING 11 2.1 B a r k v e r k t y g 12
2.2 V e r k t y g s t r y c k 12 2.3 Matningshastighet och v a r v t a l 13
2.4 Barkningsgrad och barkningsförlust 14
2.4.1 Barkningsgrad 14 2.4.2 " förlust 14 2.5 B a r k t r a n s p o r t och l a g r i n g 15 2.6 Verktygsvård 15 3. CYLINDERREDUCERING (ROTREDUCERING) 16 3.1 P l a c e r i n g 16 3.2 M a t n i n g s h a s t i g h e t 17 3.3 Verktyg 17 4. RENGÖRING AV TIMMER 18 4.1 Avlägsnandet av snö och i s 18 4.1.1 Med g r i p k r a n 18 4.1.2 " barkmaskin och c y l i n d e r r e d u c e r a r e 18 4.1.3 Genom s l a g och v i b r a t i o n e r 19 4.1.4 Med ånga 19 4.2 Avlägsnandet av grus och s t e n 19
4.2.1 Med b o r s t a r 19 4.2.2 " barkmaskin 20 4.2.3 " v a t t e n 20 4.2.4 " renhållna a s f a l t e r a d e planer 20
5. RAM5ÄGNING 21 5.1 Inläggning och i n r i k t n i n g av f r u s e t timmer 21
5.2 M a t a r v a l s - och k n i v u t r u s t n i n g i k a n t - och delningsram 22
5.3 M a t n i n g s h a s t i g h e t ( k a p a c i t e t och v a r v t a l ) 23 5.4 Postningsmönster och postningsutförande 24 5.5 Ramsågblad, t j o c k l e k , s t u k , tandhöjd e t c 25
5.6 Måttnoggrannhet, ytjämnhet 25
6.1 Inläggning och i n r i k t n i n g av f r u s e t timmer 27 6.2 M a t n i n g s h a s t i g h e t ( k a p a c i t e t ) och bandhastighet 27 6.3 Bandsågblad, t j o c k l e k , s t u k , tandhöjd e t c 28 6.4 Måttnoggrannhet, ytjämnhet 28 6.5 Verktygsvård 29 7. CIRKELSÄGNING 30
7.1 Inläggning och i n r i k t n i n g av f r u s e t timmer 30 7.2 M a t n i n g s h a s t i g h e t ( k a p a c i t e t ) och v a r v t a l 30 7.3 Cirkelsågklingor, diameter, t j o c k l e k , stuk e t c 30
7.4 Måttnoggrannhet, ytjämnhet 30
7.5 Verktygsvård 31 8. PLANREDUCERING 32
8.1 Inläggning och i n r i k t n i n g av f r u s e t timmer 32
8.2 M a t n i n g s h a s t i g h e t ( k a p a c i t e t ) 32 8.3 Måttnoggrannhet, urslagsskador 32
8.4 Verktyg, utförandeformer 33 8.5 Verktygsvård, p o s t n i n g 33
9. KANTNING 34 9.1 Inläggning, i n r i k t n i n g och inmatning av f r u s n a bräder 34
9.2 Automatkantning - manuell k a n t n i n g 34 9.3 Fräskantning - k l i n g k a n t n i n g 34 9.4 Matningshastighet och v a r v t a l 35 9.5 Måttnoggrannhet, urslagsskador och slängkrok 35
9.6 Verktygsvård och p o s t n i n g 35 10. SPÄNLIMNING 36 10.1 T e o r i 36 10.2 F a s t f r y s n i n g av bräder på block 36 10.3 " " spån på bräder och f l i s 37 10.4 Nedskräpning 37 11. BIPRODUKTER 38 11.1 F l i s - och spåntransporter 38 11.2 " " " l a g r i n g 38 12. DRIFTSTATISTISKA UPPGIFTER 39
12.1 Dokumentation rörande vintersågning 39
13. TEMPERATURFÖRHÄLLANDEN ^0 13.1 Temperaturnivå då vintersågning föreligger 40
13.2 " svängningar under vintersågning ^0 13.3 " förhållanden v i d för- och eftersäsong 40
13.4 " s k i l l n a d e r mellan stock och utomhustemperatur 41
14. U T B I L D N I N G OCH L O N E S Ä T T N I N G ^2
15. ÖVRIGT
TABELL 1; " 2: BILAGA 1;
B l a d t j o c k l e k och s t u k v i d d , ramsågblad " " " , bandsågblad
Företag som medverkat i p r o j e k t e t "Vintersågning"
44 45
Föreliggande sammanställning av p r a k t i s k a e r f a r e n h e t e r från sågverksindu-s t r i n inom ämnesågverksindu-sområdet berör i huvudsågverksindu-sak procesågverksindu-ssågverksindu-serna f r o m t i m m e r l a g r e t t o m såghuset.
Samtliga 12 medverkande företag i det d e l k o l l e k t i v a p r o j e k t e t (se
laga 1) besöktes under säsongen 1982/83. Några större företag har x u n u c i —
sökningen v a r i t representerade av 2 ä 3 sågverk. Sammanlagt har 20 sågverk besökts.
se b i -i
under-Vid sågverksbesöken har vederbörande förvaltare och förmän i n t e r v j u a t s under c i r k a en halv dag, v a r e f t e r det insamlade m a t e r i a l e t rörande v i n t e r -sågning sammanställts.
Av föreliggande sammanställning framgår sålunda v i l k a problem som föref i n n s samt v i l k a lösningar man v a l t på en d e l av dessa problem v i d v i n t e r -sågning i dag.
Den i denna redogörelse g j o r d a sammanställningen av p r a k t i s k a e r f a r e n h e t e r ingår som en d e l i det d e l k o l l e k t i v a p r o j e k t e t Vintersågning Etapp 1 ( T T C projektnummer 560 602-5). Den baserar s i g på en redogörelse från Svenska Träforskningsinstitutet (830929/3077/25, utgåva 2 ) .
P r o j e k t e t s Etapp 1 avsågs a v s l u t a t den 29 november 1983, då d e t p r e s e n t e -rades för medverkande industriföretag (se b i l a g a 1) v i d e t t seminarium i Sundsvall.
1.1 L a n d l a g r i n q
L a n d l a g r i n g av sågtimmer har möjliggjorts genom en t r a n s p o r t t e k n i s k u t -v e c k l i n g på området. Men också miljötekniska kra-v har under det senaste decenniet medfört successiv övergång från v a t t e n - t i l l l a n d l a g r i n g . Lag-r i n g av timmeLag-r på l a n d e l l e Lag-r i v a t t e n äLag-r också mycket en fLag-råga om utLag-rymme jämsides med sågverkstekniska aspekter.
Sålunda har man numera v i d verk 15 inga problem med a t t mata sågen v i n t e r -t i d med -timmer när d e -t l a n d l a g r a s . Anledningen -t i l l a -t -t man övergick -t i l l
l a n d l a g r i n g var a t t komma ifrån d e t för d e t t a verk s t o r a vintersågnings-problemet: a t t i n t e e r f o r d e r l i g t kunna mata sågen med timmer. Kapaciteten har nu gått upp v i n t e r t i d men ned något sommartid. Sågproduktionen har med andra o r d jämnats u t .
Även v i d verk 18, som övergett v a t t e n l a g r i n g e n , har vintersågningen k l a r t underlättats genom l a n d l a g r i n g e n av t i m r e t . Verket sågar enbart gran. A t t såga l a n d l a g r a d f u r u anses besvärligare.
Men för andra verk, t ex verk 12, har en r a d oförutsedda problem dykt upp kopplade t i l l sönderdelningen när t i m r e t togs upp på l a n d . S p e c i e l l t såg-ning av f r u s e t timmer i 8-ramarna och i kroksågsåg-ningsutrustsåg-ningarna har vållat problem.
Vid verk 8 förefinns svårigheter a t t mata sågen med timmer f u l l t u t , v i l -ket sätter ned k a p a c i t e t e n . Detta beror på a t t man sågar både v a t t e n - och l a n d l a g r a t timmer p a r a l l e l l t för a t t en v i s s p r o d u k t i o n s k a l l kunna upprätthållas. Produktionen sjönk dock k r a f t i g t v i n t e r n 81/82 då b a r k a t t i m -mer togs från sjön.
Att såghusen är mindre f u k t i g a v i n t e r t i d än då man sågar v a t t e n l a g r a t t i m -mer, kan u r bekvämlighetssynpunkt t i l l s i s t n o t e r a s .
1.1.1 L a n d l a g r i n g och l a n d t r a n s p o r t i n i sågen
L a n d l a g r i n g och l a n d t r a n s p o r t av obarkat timmer medför e n l i g t verk 8 b l a att s t e n , grus och l e r a lätt f r y s e r f a s t på stockarna. Det är därför mycket v i k t i g t a t t b e v a t t n i n g e n upphör i god t i d före första köldperio-den. E t t annat sätt a t t komma t i l l rätta med problemet är a t t söka omsätta l a g r e t så snabbt som möjligt. Om i n t e a s f a l t e r a d e p l a n e r f i n n s och kan hållas rena måste o r d e n t l i g a underslag användas för vältorna.
Timmer som l a g r a t s och b e v a t t n a t s på land och som fått t o r k a är särskilt svårbarkat och svårsågat, i synnerhet gran. Man s k a l l därför i n t e ha kvar d e t t a s o r t i m e n t när k y l a n kommer, utan då kunna gå över på färskt timmer. Vid verk 20 sågas därför b e v a t t n a t timmer undan innan v i n t e r n kommer. I n -kommande septembertimmer läggs åt sidan och bevattnas e j . För d e t t a krävs större markutrymmen än n o r m a l t .
Vid verk 21 l a n d l a g r a s och bevattnas a l l t timmer. Stora d e l a r av timmer-planen (75 - 80 % ) är a s f a l t e r a d . Det v a t t e n b e g j u t n a t i m r e t f r y s e r dock lätt ihop i vältorna och s t e n och grus från backen kan därvid lätt häfta vid, t r o t s a t t man försöker hålla timmerplanen r e n .
den och barkmaskinen förmår e j avlägsna d e t t a . Verktygsskador uppstår som följd härav i reducerarna. Även f a s t f r u s n a s t o r a jordklumpar kan följa med.
L a n d l a g r i n g av b a r k a t timmer besvärar v i d verk 17 p g a a t t man e j har möjlighet a t t hålla timmerplanen r e n ( e j a s f a l t e r a d ) , varför kända svårig-h e t e r uppstår under vår ocsvårig-h svårig-höst. Man barkar s a t s v i s ocsvårig-h i n t e i l i n j e . Vid verk 5 däremot, som i n t e h a r någon a s f a l t e r a d timmerplan, är planen v i n t e r n igenom täckt med snö, varför man i n t e får några problem med påfru-sen s t e n ( e v e n t u e l l t bara en k o r t a r e t i d under våren).
Landlagerhanteringen besväras v i n t e r t i d av behövlig snöröjning. Likaså kan t i m m e r s o r t e r i n g e n störas och i n t e r n a vägar kan vara svåra a t t hålla öppna. Svårt kan d e t också vara a t t komma åt och i d e n t i f i e r a översnöade vältor. Mer r e s u r s e r sätts nu i n på snöröjning för a t t e l i m i n e r a dessa snöhinder vid verk 18.
Ett annat problem som uppmärksammats v i d verk 17 utgör den snö och i s bar-kade s t o c k a r d r a r med i n i såghuset och som där smälter och droppar genom bjälklaget. E t t annat problem man h a f t v i d samma verk är a t t timmerspelet f r y s e r f a s t . V i d d r i f t smälter snö och i s . Om s p e l e t stannas f r y s e r v a t t -net. Därför körs timmerspelet på k r y p f a r t under lördag-söndag för a t t för-h i n d r a f a s t f r y s n i n g .
De barkade stockarna läggs upp i vältor på samma sätt som för obarkade s t o c k a r . Dock får höjden på de barkade stockvältorna anpassas med hänsyn t i l l stockarnas h a l h e t och minskas något. Man bör därför ha e x t r a planer a t t tillgå även med tanke på a t t s k i l d a vältor kan behövas i n t e bara för o l i k a dimensioner utan även för o l i k a avsmalning, krok e t c . Några skador a t t t a l a om uppstår i n t e på d e t barkade t i m r e t v i d i n t r a n s p o r t t i l l så-gen. Truckarna är v a n l i g e n u t r u s t a d e med en s p e c i e l l e x t r a g r i p k l o som förhindrar a t t hala s t o c k a r s l i n k e r ur bunten ( v e r k 17 och 1 8 ) .
B e v a t t n a t , l a n d l a g r a t timmer som läggs upp under sommar-höst kan f r y s a ihop mot v i n t e r n . Skador kan då uppstå när man ska b r y t a dessa vältor. Det är härvid v i k t i g t a t t man i n t e använder s i g av för s t o r a l a s t m a s k i n e r som p g a s i n " t u f f h e t " lätt kan skada t i m r e t , s p e c i e l l t de understa stockarna i vältorna. Annan m a s k i n u t r u s t n i n g , l a s t r a m p e r e t c , kan också lätt skadas av dessa l a s t m a s k i n e r . Det anger verk 16. A t t klämskador kan uppstå på t i m r e t p g a a l l t för t u f f g a f f e l t r u c k h a n t e r i n g bekräftas även från verk 8 och 20, Därför är det hanteringsmässigt bättre a t t hantera obarkat timmer än b a r k a t .
1.1.2 L a n d l a g r i n g och v a t t e n t r a n s p o r t i n i sågen
Detta system d i k t e r a s v a n l i g t v i s av a t t man t i d i g a r e h a f t v a t t e n l a g r i n g , men a t t man av o l i k a skäl önskat e l l e r t v i n g a t s behålla den t i d i g a r e "vat-tenvägen" i n i såghuset.
Vid verk 13 förs de barkade stockarna i n i sågen v i a en k a n a l . Uppehålls-t i d e n i kanalen kan v a r i e r a mellan 1/2 Uppehålls-t i l l 1 Uppehålls-timme. E Uppehålls-t Uppehålls-t 5 - 10 mm Uppehålls-t j o c k Uppehålls-t
sprättas isär.
Vid verk 1 v a t t e n l a g r a s t i m r e t d i r e k t e f t e r barkningen. Man bedömer det här som väsentligt a t t t i m r e t i n t e går d i r e k t i n i sågen utan v a t t e n l a g r a s så a t t en v i s s temperaturutjämning h i n n e r ske i stockarna. Om d e t t a i n t e i a k t t a g e s uppstår omedelbara problem i sågen.
Vid verk 17 användes t i d i g a r e en blötlåda med 1 0 - g r a d i g t v a t t e n . Detta an-sågs fördelaktigt för den ramsågning som man hade. Nu k l a r a r man s i g utan den tack vare reducerbandsågning.
Strömbildare som v a n l i g t v i s används för isundanhållning används även som-m a r t i d för a t t underlätta påstickningen v i d verk 10 som-m f l verk.
1.2 V a t t e n l a g r i n g
Bruket a t t v a t t e n l a g r a timmer sammanhänger i mångt och mycket med f l o t t -ningen. Dessutom erhålles e t t g o t t skydd mot blånads- och insektsangrepp under l a g r i n g e n och nära nog obegränsade k v a n t i t i t e r kan l a g r a s . I de f a l l man i n t e har p l a t s på l a n d (långsmalt industriområde) utgör v a t t e n l a g r i n g enda möjligheten.
Förr i t i d e n använde man s i g av sjunkvältor, d v s bunt på bunt lades på varandra. D e t t a timmermagasin låg t i l l 90 % under v a t t e n och v a r mycket lättsågat och man märkte i n t e av några problem. Måttliga matningshastighe-t e r hölls p g a kapacimatningshastighe-tematningshastighe-tsbegränsningar i kanmatningshastighe-tverk och v i d påsmatningshastighe-tickning. A t t v a t t e n l a g r a timmer kan synas gammalmodigt och t u n g a r b e t a t , men rymmer i s i g två fördelar, d e l s dämpas t i m r e t s temperatursvängningar, dels b l i r t i m r e t tvättat, v i l k e t innebär a t t man sågar det lättare och säkrare. E t t besvärande problem utgör dock de ojämnt f r u s n a stockarna från v a t t e n -ytenivån i buntarna, för v i l k a rätt matning är svår a t t välja.
E t t annat besvärande problem är a t t buntarna f r y s e r ihop och a t t den övre t r e d j e d e l e n , som l i g g e r ovanför v a t t e n y t a n , b l i r genomfrusen.
Hanteringen av b u n t a t och b a r k a t timmer är besvärande v i n t e r t i d . Oaktat de fördelar som kan n o t e r a s t y c k s nackdelarna numera överväga.
Sättet för v a t t e n l a g r i n g av timmer är därför i behov av en allmänt genomgripande modernisering i f a l l den s k a l l f o r t l e v a . För närvarande är v a t t e n -l a g r i n g s h a n t e r i n g e n dyrbar och arbetsmassigt mindre a t t r a k t i v . Så fram-hålls från verk 1 , 2, 6, 9 och 1 1 .
Vid verk 8 har k v a n t i t e t e n v a t t e n l a g r a t timmer minskats då väderleksför-hållandena v i n t e r t i d g i v i t för s t o r a problem. Men även v i s s a negativa kva-l i t e t s a s p e k t e r på den sågade varan, som beror på v a t t e n kva-l a g r i n g e n , har i n n e b u r i t a t t man r e d u c e r a t k v a n t i t e t e n v a t t e n l a g r a t timmer. Det v a t t e n -lagrade t i m r e t förorsakar även problem v i d t o r k n i n g e n .
F r i t t v a t t e n och k y l a på timmerborden låter s i g e j förenas, framhålls från verk 8.
Kommande inläggnings- och i n r i k t n i n g s s y s t e m kommer i n t e a t t acceptera de störningar som påfrusen i s ( i s v i n g a r ) på stockarna kan utgöra. Därtill kommer u t r u s t n i n g a r n a a t t vara för känsliga, säger a v s l u t n i n g s v i s verk 6. 1.2.1 Buntupplösning
Stora svårigheter föreligger a t t spräcka en bunt då stockarna f r u s i t sam-man. Stora i s f e n o r b i l d a s på stockarna i v a t t e n y t a n . De s t o c k a r som l e g a t under v a t t e n y t a n får när de t a s upp också omgående en i s h i n n a på mantel-y t a n . Stockarna i en bunt förorsakar lätt a t t i s b i l d a s mellan stockarna och a t t bunten därigenom f r y s e r i h o p .
Vid buntläggningen slås en kedja r u n t bunten, v i l k e n läggs något mot r o -ten. Dagens buntar rymmer c i r k a 300 s t o c k a r . Furan b l i r v i n t e r t i d mycket h a l , v i l k e t ställer e x t r a krav på personalen i b u n t v e r k e t och i varpbå-ten. Man har problem med a t t få personal t i l l dessa arbeten (verk 10 och 15).
1.2.1.1 Med g r i p k l o r
Då buntarna v a n l i g e n f r y s e r samman i e l l i p t i s k tvärsnittsform kan man r e -l a t i v t -lätt med det cirku-lära g r i p o r g a n e t på t r a v e r s e n v i d verk 14 k-lämma isär buntarna. Den efterföljande rangeringskranen räcker v a n l i g e n i n t e t i l l för d e t t a . Fundamenten påfrestas när buntarna läggs av och får r e g e l -bundet förstärkas. Man låter v i d verk 14 buntarna r i n n a av o r d e n t l i g t då de hänger i t r a v e r s e n och man ångar också av i s från timmerborden.
Vid verk 6 förmår g r i p o r g a n e t på t r a v e r s e n i n t e a t t knipa om buntarna så hårt a t t d e t sammanhållande i s s k i k t e t b r y t s sönder. Man får därför v i d -15''C och därunder ha f o l k som s p e t t a r isär stockarna i bunten.
V i k t i g t är a t t transportörerna ordnas så a t t de får en svag s t i g n i n g . Där-igenom förs onödigtvis i n t e något v a t t e n med u t på transportörerna, utan r i n n e r t i l l b a k a . Härvid duger endast plana plåtar, annars uppstår lätt i s -b i l d n i n g a r som växer t i l l . Transportörerna går även n a t t e t i d , men med k r y p f a r t . Därför bör inmatningsbordet tömmas h e l t före a r b e t e t s s l u t så a t t inga s t o c k a r b l i r liggande kvar u t e under n a t t e n . V i d verk 14 körs transportörerna igång på söndagseftermiddagarna och s l i t s mycket hårt un-der v i n t e r n .
För a t t säkerställa en god f u n k t i o n hos transportörerna har man i b o t t e n på U-balksrna v i d verk 9 och 14 l a g t i n i s o l e r i n g , varpå värmerör place-r a t s ovanpå. V i d upptagning av buntaplace-rna v i d veplace-rk 6 följeplace-r v a t t e n med som r i n n e r ner i U-balkarna för kättingarna. Här s a l t a r man istället.
Istället för a t t r e n t mekaniskt v i a g r i p o r g a n e t på en t r a v e r s lösa upp en sammanfrusen bunt förekommer det man söker sära stockarna i en bunt med sprängmedel. D e t t a p r a k t i s e r a s v i d verk 9 och 10. En nackdel med d e t t a är a t t d e t v i d sprängningen förstörs ca 10 m-' timmer. Dessutom sköljer v a t t e n över gångbryggorna och ger upphov t i l l s v a l l i s på dessa när man spränger. Därför har men v i d verk 10 p r o v a t t r y c k l u f t .
1.2.1.3 Genom stöt
Vid verk 11 l y f t s timmerbuntarna upp ur v a t t n e t med en b u n t l y f t och sätts ned på e t t s l u t t a n d e r u l l b o r d . Då bunten går mot stopp slås den isär. Bun-ten får r i n n a av och i s e n hamnar under bordet.
Vid verk 1 l y f t s buntarna upp ur v a t t n e t och "tappas" v i d nedläggningen för a t t den f a s t f r u s n a i s e n s k a l l sprängas från. Denna omilda nedläggning, som f r e s t a r på b o r d e t , kan få upprepas några gånger.
1.2.2 Strömbildare, kompressorer, varmvatten och i n v a l l n i n g
E t t besvärande v i n t e r p r o b l e m v i d v a t t e n l a g r i n g är isundanhållningen samt vad därtill hör, s p e c i e l l t beredskapen härför.
En bra kombination utgörs av kompressorer och strömbildare. L u f t b u b b l o r n a l y f t e r upp d e t varma v a t t n e t och strömbildarna s k j u t e r iväg d e t åt s i -dorna.
Väsentligt är a t t strömbildarna p l a c e r a s e t t stycke u t från stranden (på l i n j e ) och r i k t a s mot stranden och e j tvärtom. Därmed fås stranden och timmersorteringsanläggningen i s f r i . Väsentligt är v i d a r e a t t strömbildarna på andra ställen p l a c e r a s så a t t rundgång ( c i r k u l a t i o n ) åstadkommes. En s t o r ismassa kan då undanröjas.
För isöppethållandet v i d verk 1 f i n n s strömbildare. Dessa strömbildare ska före säsongen vara o r d e n t l i g t genomgångna och u t p l a c e r a d e . Strömbildarna ska gå h e l a v i n t e r p e r i o d e n . Strömbildare som f a l l e r b o r t är svåra a t t få a t t operera på n y t t . V i d -5°C och varmare ska isundanhållningen vara så s t o r a t t öppethållandet e j äventyras under en veckas efterföljande s t a r k k y l a .
Vid v e r k e t används i n g a kompressorer p g a för g r u n t v a t t e n (ingen tempe-r a t u tempe-r s k i k t n i n g ) . Fötempe-r övtempe-rigt fötempe-refinns ptempe-roblem med a t t skydda slangatempe-rna v i d bärgning av sjunktimmer. Strömbildarna k l a r a r isundanhållningen v i d lång-v a r i g k y l a . Med långlång-varig k y l a menas -15''C och k a l l a r e under c i r k a en vecka.
Även v i d verk 11 används enbart strömbildare. Där har man k o n s t a t e r a t a t t tvåskiftsdrift ( s t o p p m e l l a n 01.00 06.00) markant har förbättrat i s -undanhållningen tack vare den ständiga omröring som varpbåten åstadkom-mer. Varpbåten b r y t e r sönder i s e n och strömbildarna äter upp i s e n . Löstim-mer förorsakar dock t i l l s a m m a n s med i s e n besvärande problem.
Vid verk 16 låter man i n t e stockarna l i g g a kvar i bassängen v i d mycket sträng k y l a (-20''C). Kvarvarande s t i l l a l i g g a n d e s t o c k a r h i n d r a r strömbildarnas v a t t e n c i r k u l a t i o n och b i d r a r t i l l a t t i s lätt b i l d a s k r i n g s t o c k -arna.
öppethållandet av vattenmagasinen sker v i d många verk med hjälp av 10 - 20 strömbildare och några kompressorer. Energikostnaderna för d r i f t e n av dessa kan uppgå t i l l 100.000 - 200.000:— per år. V i d verk 2 bygger man själva s i n a egna strömbildare, som e l j e s t k o s t a r 25.000 - 30.000:— per s t y c k . Förutom strömbildare och kompressorer kan man u t n y t t j a lågvärdigt varmvatten ( p r o c e s s v a t t e n ) .
Vid verk 10 har man två vattenmagasin, e t t i n r e på 8.000 m2 (78 kW ström-b i l d a r e ) och e t t y t t r e på 17.000 m^ (155 kW strömström-bildare). Med spädvatten håller man den i n r e bassängen på O t i l l +2°C och den y t t r e på O t i l l +1°C. I en i n v a l l a d bassäng u t a n något genomflöde v i d verk 8 l a g r a s obarkat t i m mer. Bassängen hålls öppen med strömbildare samt v i d behov med varmt p r o -c e s s v a t t e n . T r o t s d e t t a har man besvär med a t t slå upp buntarna.
Vid verk 10 pumpades t i d i g a r e v i n t e r t i d varmt v a t t e n från en i n t i l l i g g a n d e djup fjärd.
Vid verk 9, som i n t e har tillgång t i l l vare s i g kompressorer e l l e r varm-v a t t e n och som dessutom saknar i n varm-v a l l n i n g , har man för isundanhållningen endast tillgång t i l l 20 strömbildare. Under en hård v i n t e r , som inträffar v a r t 5:e t i l l 7:e år, har man s t o r a svårigheter a t t hålla i s f r i t t . Risken är då mycket s t o r a t t a l l t f r y s e r i h o p . V i d v e r k e t hålls bassängen hjälp-l i g t öppen med de 20 strömbihjälp-ldarna. Buntarna får dras hjälp-l o s s ur i s e n med varpbåtar.
Vid verk 14 har man i l i k n a n d e s i t u a t i o n e r t v i n g a t s lossgöra buntarna ge-nom a t t såga upp i s e n . Någon sprängning har e j kunnat göras.
2. BARKNING
Dagens hålrotorbarkare grundar s i g på några s p e c i e l l a trämaterialtekniska förhållanden hos bark och k a m b i a l s k i k t . Dessa förhållanden är temperaturberoende, något som i grunden omöjliggör en l i k a e f f e k t i v barkning v i n t e r -t i d som sommar-tid.
I en hålrotorbarkare avlägsnas barken genom a t t den skjuvas av från veden i k a m b i a l s k i k t e t . Det är således i n t e frågan om en skärande ( s v a r v n i n g ) utan en skjuvande o p e r a t i o n .
Vid p l u s g r a d e r är k a m b i a l s k i k t e t lätt s k j u v b a r t och barken har tillräcklig hållfasthet för a t t överföra k r a f t e r n a från v e r k t y g e n . V i d minusgrader b l i r k a m b i a l s k i k t e t svårt a t t s k j u v a s a m t i d i g t som barkens hållfasthet a t t Överföra k r a f t e r försämras. En hålrotorbarkare kan av denna anledning i n t e p r e s t e r a e t t l i k a g o t t r e s u l t a t v i n t e r t i d som sommartid. Barkningen b l i r sämre. För a t t kompensera den försämrade s k j u v o p e r a t i o n e n söker man istäl-l e t u t n y t t j a verktygen för en skäroperation ( s v a r v n i n g ) , v i istäl-l k e t v a n istäl-l i g t v i s r e s u l t e r a r i vedförlust, d v s i c k e bara bark utan även ved avlägsnas. A t t barkningen utgör e t t s t o r t och c e n t r a l t problem fÖr många sågverk v i n t e r t i d står h e l t k l a r t . En närmare u t r e d n i n g om v i l k a v e r k t y g s d a t a , v e r k t y g s -t r y c k och m a -t n i n g s h a s -t i g h e -t e r som u-tgör de bäs-ta kombina-tionerna under o l i k a temperaturförhållanden eftersöks av verk 8.
Barkningen v i n t e r t i d av f r u s e n gran är s y n n e r l i g e n besvärande. Frusen f u r u går lättare a t t barka. Särskilt besvärande är barkningen av t o r r , före d e t t a b e v a t t n a d , gran. Man bör därför upphöra med b e v a t t n i n g e n mycket t i -d i g t på hösten. (Verk 1 , 9, 10 och 16.)
Då temperaturen s j u n k e r under -15"C är d e t svårt a t t uppnå e t t bra bark-n i bark-n g s r e s u l t a t , mabark-n får v i bark-n t e r b a r k bark-n i bark-n g s p r o b l e m . I b l a bark-n d kabark-n e t t dåligt bar-kat p a r t i få l o v a t t köras om genom barkmaskinen. (Verk 2 och 10.) V i d verk 11 framhålls även a t t barkningsproblemen börjar v i d -15°C och v i d -20°C fås r e n t dåligt b a r k n i n g s r e s u l t a t . Värst är det v i d långa samman-hängande köldperioder. Kylan h i n n e r då tränga i n i vältorna och snön för-mår i n t e i s o l e r a tillräckligt.
E t t annat sätt a t t förbättra barkningen vore a t t r o t o r b a r k a genom två motgående r o t o r e r . (Verk 10 och 17.) V i d mycket sträng k y l a kan man få i n -ställa barkningen h e l t . Härvid s k u l l e någon form av t i n i n g vara värde-f u l l . (Verk 2 och 3.)
Vid verk 19 framhölls a t t v i n t e r b a r k n i n g e n i n t e a l l s förorsakar så s t o r a problem som höstbarkningen gör, då barken är våt och k l e t a r f a s t över a l l t . Vårbarkning av s p e c i e l l t gran är också mer besvärande, då den k l i s t -rar ihop och kan bygga upp b a r k d r i v o r som får spättas l o s s .
Vid b a r k n i n g v i n t e r t i d av l a n d l a g r a d gran lösgörs e t t f i n t hartsdamm i s t o r a k v a n t i t e t e r v i d f l e r t a l e t verk. Dammbildningen utgör i s i g e t t miljöproblem o a k t a t ingen får e l l e r kan v i s t a s i barkrummet under ningen. Men v i d översyn av barkmaskinen, då personal måste gå i n i
bark-rummet, uppstår lättare andningsbesvär. Det f i n a hartsdammet kan även följ a med i n i sågen och där besvära personalen under en k o r t a r e t i d . P r o b l e -met har uppmärksammats av brandmyndigheterna. V i d e t t par v e r k , 12 och 15, är problemet löst genom a t t en e f f e k t i v dammutsugningsutrustning i n s t a l l e -r a t s .
2.1 Barkverktyg
De b a r k v e r k t y g som används är endera s t a n d a r d b a r k v e r k t y g e l l e r Pyramoverk-t y g . SPyramoverk-tandardbarkverkPyramoverk-tygen (5 s Pyramoverk-t ) har beroende på barkmaskinernas s Pyramoverk-t o r l e k en verktygsbredd på 35 - 75 mm. Ned t i l l -10°C kan man barka med f u l l bredd. Normalt fås en v i s s överlappning (barkverktygen går d e l v i s i v a r andras spår) under barkningen. För a t t säkerställa e t t g o t t b a r k n i n g s r e -s u l t a t v i n t e r t i d -sänk-s matning-sha-stigheten varigenom överlappningen ökar. R o t o r v a r v t a l e t hålls oförändrat.
E t t annat sätt a t t säkerställa v i n t e r b a r k n i n g e n är a t t minska v e r k t y g s -bredden med 10 - 20 % då överlappningen v i d sänkt matningshastighet så tillåter. V i d verk 16 används s t a n d a r d b a r k v e r k t y g . V i n t e r t i d används sma-l a r e v e r k t y g , 35 mm, medan man sommartid n y t t j a r 45 mm b a r k v e r k t y g . Vid verk 14 gör man tvärt emot ovan sagda. Man ökar verktygsbredden med c i r k a 10 % s a m t i d i g t som r o t o r v a r v t a l e t ävenledes ökas med c i r k a 10 Vid många verk har de nya Pyramoverktygen p r o v a t s med en h e l d e l negativa r e s u l t a t . Då e r f a r e n h e t e r n a v i d de f l e s t a verk bara o m f a t t a r 1 t i l l 2 år och då v i s s a barnsjukdomar vidlåtit de nya v e r k t y g e n , t o r d e de anmärkning-ar som g j o r t s i n t e vanmärkning-ara r e l e v a n t a för dagens s i t u a t i o n .
Av k r i t i s k a synpunkter på Pyramoverktygen må nämnas:
o Pyramoverktygen ger på grund av s i n tyngd upphov t i l l e x t r a c e n t r i -f u g a l k r a -f t e r , som reducerar anläggningstrycket. (Verk 15.) Där-för har en ombyggnad av barkmaskinen v i d verk 13 g j o r t s så a t t lättare verk-t y g s a x l a r s a verk-t verk-t s i n för a verk-t verk-t kompensera de verk-t y n g r e Pyramoverkverk-tygen. o Pyramoverktygen kan i n t e användas v i d tillfällen då man ökar r o t o r
-v a r -v t a l e t -v i n t e r t i d . (Verk 14.)
o Pyramoverktygen har i n t e kunnat användas då de i n t e hållit i infäst-ningen utan s p r u c k i t . (Verk 9 och 10.)
o Pyramoverktygen har v i d v i n t e r b a r k n i n g g i v i t för s t o r a vedförluster v i d maximalt v e r k t y g s t r y c k .
2.2 V e r k t y g s t r y c k
Vid v i n t e r b a r k n i n g anbringas normalt e t t högre v e r k t y g s t r y c k . H y d r a u l t r y c k upp t i l l 12 kp/cm^ har u p p g i v i t s . Det är härvid v i k t i g t a t t v e r k t y g s t r y c k -e t anpassas så a t t v-ed -e j avlägsnas onödigtvis, och a t t m a t a r v -e r k s t r y c k -e t höjs då stockarna e l j e s t kommer i r o t a t i o n v i d barkningen då v e r k t y g s -t r y c k e -t ökar. (Verk 1 och 16.)
A t t som enda åtgärd v i d k o n s t a t e r a d dålig barkning öka v e r k t y g s t r y c k e t är i n t e rätt. Om barkningsverktygen i n t e är k o r r e k t a får v e r k t y g s t r y c k e t hö-j a s mycket utan a t t någon nämnvärd förbättring sker.
Enda sättet för en acceptabel barkning är a t t sänka matningshastigheten, skärpa verktygen samt anpassa v e r k t y g s t r y c k e t , v i l k e t i n t e a l l t i d s k a l l vara maximalt.
Vid verk 2 1 besväras barkningen, som sker i såglinjen, då temperaturen h a s t i g t slår över från ± O'C t i l l -10 - -15°C på så sätt a t t man e j h i n n e r parera v e r k t y g s t r y c k e t , då t i d e n för tryckändring uppgår t i l l
10 - 30 min. Endera b l i r barkningsgraden dålig e l l e r barkningsförlusten s t o r .
Vid verk 12 h a r man s a t t i n en automatik på h y d r a u l t r y c k s y s t e m e t , v i l k e t innebär a t t d e t numera i n t e t a r 20 minuter då man behöver ändra v e r k t y g s -t r y c k e -t . Genom denna au-toma-tik som s -t y r h y d r a u l -t r y c k e -t kan man f i n n a de-t läge då man bedömer a t t maskinerna barkar lagom. En okulärbesiktning räck-er t i l l härför.
2.3 M a t n i n g s h a s t i g h e t och v a r v t a l
Vid v i n t e r b a r k n i n g sänks v a n l i g e n matningshastigheten, som t i d i g a r e nämnts under punkt 2.1. Skälet härtill är a t t säkerställa e t t g o t t b a r k n i n g s r e -s u l t a t . P r a k t i -s k t innebär en h a l v e r i n g av matning-sha-stigheten a t t t i m r e t barkas två gånger, men i en och samma o p e r a t i o n .
Vid verk 2 har man sänkt matningshastigheten från 70 - 40 m/min och v i d verk 3 har en r e d u c e r i n g av matningshastigheten g j o r t s från 76 - 38 m/min. Matningshastigheten är normalt i n t e f r i t t v a l b a r . Vanligen är matarverken så konstruerade a t t man har a t t välja mellan 4 förutbestämda h a s t i g h e t e r , exempelvis 23, 36, 47 och 72 m/min. Detta är f e l anser verk 3, som anser a t t h a s t i g h e t e n istället borde kunna väljas steglöst, exempelvis genom f r e k v e n s s t y r n i n g .
Så sker redan v i d verk 8 och 20 där matningshastigheten i den klena l i n j e n steglöst kan väljas. I den grova l i n j e n görs en f a s t sänkning från
35 -23 m/min.
I b a r k n i n g s l i n j e n v i d verk 10 sänks ävenledes matningshastigheten steglöst från 85 - 60 m/min och v i d extrem k y l a t i l l 55 m/min.
Vid några andra verk " t r o t s a r " man den allmänna konventionen a t t sänka matningshastigheten. V i d verk 14 sker barkningen med samma m a t n i n g s h a s t i g -het sommar som v i n t e r . A t t så sker beror på a t t man gör en e f t e r b a r k n i n g på i n m a t n i n g s b o r d e t . Matningshastigheten v i d verk 6 är ävenledes oföränd-rad, v i l k e t innebär a t t man får b a r k r i n g a r . T r o t s d e t t a får man i n t e några r e k l a m a t i o n e r då f l i s e n går t i l l massa som b l e k s . Även v i d verken 5, 18 och 19 barkas med samma m a t n i n g s h a s t i g h e t sommar som v i n t e r .
Vid verk 20 står barkmaskinen i såglinjen och man t v i n g a s anpassa dess m a t n i n g s h a s t i g h e t t i l l sågmaskinernas, v i l k e t i n t e a l l t i d ger renbarkade s t o c k a r . För a t t säkerställa den höga genommatningshastigheten använder man p i g g v a l s a r i barkmaskinen v i l k a ger skador på ytterbrädorna.
V a r v t a l e t hos hålrotorbarkmaskiner brukar normalt hållas k o n s t a n t . Men v i d vid verk 13 sänks v a r v t a l e t med c i r k a 10 %. Varvtalsändringar kan göras genom u t b y t e av remskivor.
2.4 Barkningsgrad och barkningsförlust
Med barkningsgrad förstås den barkade delen av mantelytan. Med 95 % bark-ningsgrad anges a t t 5 ^ av mantelytan alltjämt är täckt av bark.
Med barkningsförlust förstås den volym ved som v i d barkningen medföljer barken och alltså går förlorad. Den u t t r y c k s v a n l i g e n i procent av t o t a l -volymen ved.
2.4.1 Barkningsgrad
Barkningen utgör v i n t e r t i d e t t mycket svårt problem v i d verk 8. På s t o c k -arna k v a r s i t t a n d e bark hamnar på sidobrädernas vankanter och förorsakar r e k l a m a t i o n e r . Dock har i n t e några r e k l a m a t i o n e r erhållits från massa-i n d u s t r massa-i n o a k t a t man t massa-i l l v e r k a r s p e c massa-i a l k v a l massa-i t e t e r som kräver b a r k f r massa-i f l massa-i s . Vid verk 16 har r e k l a m a t i o n e r från engelska kunder erhållits och s o r t e r a r -na v i d v e r k e t har fått order om a t t lägga ur d y l i k t m a t e r i a l . Reklamatio-ner har även erhållits på bräder med kvarvarande bark på vankanten v i d verk 15. Barkningsgraden v i d dessa t r e verk är således s t u n d t a l s låg. M a s s a i n d u s t r i n har uppställt k v a l i t e t s k r a v på hur mycket bark som får f i n n a s med i f l i s e n . V i s s e r l i g e n kan m a s s a i n d u s t r i n kemiskt avlägsna v i s s b a r k i n b l a n d n i n g , men då t i l l e x t r a kostnader. Under perioden 1/11 - 31/3 accepteras 2,0 % b a r k i n b l a n d n i n g i f l i s e n , under r e s t e n av året 1,0 %. V i d 3,0 % vrakas f l i s e n .
Avdrag på f l i s p r i s e t brukar fås v i n t e r t i d . Inga större belopp, men dock tillräckligt besvärande. (Verk 2 och 3.) Då f l i s e n v i d verk 2 l e v e r e r a s t i l l företagets k a r t o n g f a b r i k ställs där höga krav på dess r e n h e t , s a m t i d i g t som det f i n n s andra massafabriker som utgår från obarkad ved då s l u t -produkten utgörs av säckpapper. Här är kraven på barkningsgrad av under-ordnad b e t y d e l s e . (Verk 16.)
2.4.2 Barkningsförlust
Vid sträng k y l a är det svårt a t t barka utan a t t barkningsförluster upp-står. Sålunda är vedinblandningen i barken normalt större v i n t e r t i d . D e t t a b e t r a k t a s dock i n t e som någon förlust då man v a n l i g e n e l d a r barken. Man får bättre e l d n i n g s b a r bark genom vedinblandningen.
A t t barkningen under en k o r t a r e p e r i o d v i n t e r t i d görs med tyvärr alltför s t o r barkningsförlust beror på a t t m a s s a i n d u s t r i n v i n t e r t i d även kräver b a r k f r i f l i s . Förutom a t t en v i s s mängd ved "svarvas av" under v i n t e r b a r k -ningen, händer det även lätt a t t barkverktygen r i v e r av ved s p e c i e l l t i toppänden. Men barkningsförluster kan även uppstå när v i n t e r b a r k v e r k t y g e n , som är smalare, ramlar ned från en knagge och tränger i n i stocken och svarvar från ved. Då barkningen sker med r o t e n före, fås lätt vedskador då verktygen klättrar upp på stocken. S p e c i e l l t gäller d e t t a för d e t k l e n a r e t i m r e t , v i l k e t kan r e s u l t e r a i utbytesförluster för c e n t r u m u t b y t e t . Det grövre t i m r e t skyddas v a n l i g e n av en r o t r e d u c e r a r e som står före i l i n -j e n . (Verk 19.) S p r i c k o r i t i m r e t kan förorsaka a t t d e t t a slås sönder i barkmaskinen, varigenom ved avlägsnas.
E t t s p e c i e l l t problem v i n t e r t i d utgörs av a t t kambiumskiktet orätt klassas som k v a r s i t t a n d e bark v i d barkningen. För f u r u b l i r kambiumskiktet brunt i v a t t e n e f t e r e t t dygn, v i l k e t d e t däremot i n t e b l i r på l a n d . D e t t a i n v e r -kar på barkningen på så sätt a t t även kambiumskiktet avlägsnas då höga krav ställs på renbarkade s t o c k a r .
2.5 B a r k t r a n s p o r t och l a g r i n g
Barken t r a n s p o r t e r a s på flatremmar v i d verk 8. När temperaturen pendlar k r i n g O^C föreligger s t o r r i s k för f a s t f r y s n i n g och stopp. Det gäller spe-c i e l l t bark från v a t t e n l a g r a t timmer.
Den snöbemängda s p i l l b a r k e n som samlas under timmerborden läggs upp i en hög och får smälta. Man p l a n e r a r a t t breda u t den på a s f a l t p l a n e n och med en harv l u f t a y t a n samt s u c c e s s i v t s k a l a av det l u f t t o r k a d e y t s k i k -t e -t . (Verk 14.)
A l t e r n a t i v t kan den bark och snö som f a l l e r av från timmerborden före barkmaskinerna gå t i l l en r i v a r e och efterföljande press v i d r e n s e r i e t
(inom m a s s a i n d u s t r i n ) för a t t sedan t a s om hand som bränsle. (Verk 2.) 2.6 Verktygsvård
De a l l r a f l e s t a verk ägnar vården av barkverktygen s t o r uppmärksamhet un-der vintersågningsperioden. V i d verk 18 framhölls a t t barkningen kräver mer t i l l s y n v i n t e r t i d , s p e c i e l l t v i d väderomslag, då man måste hålla e f t e r verktygen. V a n l i g t är a t t verktygen m o d i f i e r a s , d v s fasoneras om inför vintersågningen. V i d verk 1 s l i p a s v e r k t y g e t ur v i n t e r t i d ; sommartid är det r a k t .
Vid några verk, 3, 8 och 17, tillämpas s k f i n s k s l i p n i n g . V i d verk 3 läggs dessutom s t e l l i t på och man f a s a r eggen.
3. CYLINDERREDUCERING (ROTREDUCERING)
Rotreduceringens s y f t e är a t t avlägsna en för sågningen besvärande r o t -ansvällning ( r o t b e n ) . Förutom a t t normalt i c k e sågbart v e d m a t e r i a l fräses b o r t kan man också räkna med a t t i rotbenen f a s t k i l a d e stenar avlägsnas. Som en y t t e r l i g a r e följd av r o t r e d u c e r i n g e n b l i r stockarna lättare l a g r i n g s och t r a n s p o r t b a r a , v i l k e t kan vara av betydelse v i n t e r t i d då r o t -reduceringen görs i b a r k l i n j e n .
Likaså förbättras f l i s k v a l i t e t e n då den bark som s i t t e r inne i rotvecken tillsammans med en d e l f l i s avlägsnas före f l i s n i n g e n av baken.
Två huvudtyper av c y l i n d e r r e d u c e r a r e f i n n s . En k o n t i n u e r l i g t arbetande (Kockum och Wallers) samt en d i s k o n t i n u e r l i g t arbetande ( B r u k s ) .
3.1 P l a c e r i n g
Den v a n l i g a s t e p l a c e r i n g e n av c y l i n d e r r e d u c e r a r e n är i b a r k m a s k i n l i n j e n , v a r v i d c y l i n d e r r e d u c e r a r e n t v i n g a s a r b e t a i hårdfruset m a t e r i a l .
Vid verk 12 t a r c y l i n d e r r e d u c e r a r e n a l l t över 0 400 mm. Rotben och r o t a n -svällningar svarvas av. När reduceraren s t o d i såglinjen gick reducerarens matningshastighet ned v i d bearbetning av grova s t o c k a r och påverkade där-med sågningskapaciteten. Den b a r k f l i s som fås läggs samman där-med barken och e l d a s .
I verk 16 f i n n s i b a r k l i n j e n en ställbar c y l i n d e r r e d u c e r a r e . Denna föran-l e d e r inga s p e c i e föran-l föran-l a probföran-lem v i n t e r t i d . Maskinpassaren övervakar den dock noga.
Vid verk 1 kör man stockarna med r o t e n före genom c y l i n d e r r e d u c e r a r e n . Tröghetskrafterna i r o t o r n behövs nämligen för a t t k l a r a d e t e x t r a skärarbete som krävs v i n t e r t i d . I annat f a l l s k u l l e man behöva en mycket k r a f -t i g a r e mo-tor. Om reduceringen ändock i n -t e går a -t -t genomföra k o n -t i n u e r l i g -t är maskinen försedd med en b a c k f u n k t i o n . V i d backning kommer dock stocken t i l l b a k a i n i barkmaskinen, v a r v i d barkverktygen förorsakar en i n s v a r v n i n g på stocken. Grova s t o c k a r t a s därför obarkade genom c y l i n d e r r e d u c e r a r e n . Man undviker därmed r i s k e n för i n s v a r v n i n g , men får å andra sidan bark i c y l i n d e r r e d u c e r i n g s f l i s e n . Då denna går t i l l förbränning s p e l a r d e t t a i n g -en r o l l .
I verk 16 har man v a l t en annan t y p av c y l i n d e r r e d u c e r a r e . Fördelen med denna reducerare är a t t effektförbrukningen är lägre p g a annan t y p av v e r k t y g samt a t t reduceraren i n t e kan köra f a s t och därför i n t e behöver backas. T i d i g a r e f i c k timmer med 0 330 mm och grövre l a g r a s t i l l våren. Nu kan a l l t timmer t a s om hand i den t a k t d e t kommer i n . T i l l reduceraren hör lösa koner på 300, 350 och 400 mm 0. En kon t a r c i r k a 5 minuter a t t monte-r a .
A t t c y l i n d e r r e d u c e r a r e n i n t e i n g r i p e r så o f t a numera beror på a t t andelen grovtimmer är i sjunkande. D e t t a har k o n s t a t e r a t s v i d verk 18.
En f a s t postad c y l i n d e r r e d u c e r a r e på 400 mm 0 f i n n s i b a r k m a s k i n l i n j e n v i d verk 17, medan ingen c y l i n d e r r e d u c e r a r e i n s t a l l e r a t s i verk 6 barkmaskin-l i n j e där man ansåg a t t man måste ha o r d e n t barkmaskin-l i g k a p a c i t e t i barkningen. 3.2 M a t n i n q s h a s t i g h e t
Matningshastigheten v i d c y l i n d e r r e d u c e r i n g bestäms normalt av barkmaskinens m a t n i n g s h a s t i g h e t . V i d grova s t o c k a r sänks v i d verk 2 m a t n i n g s h a s t i g -heten a u t o m a t i s k t genom en avkänningsutrustning.
Den c y l i n d e r r e d u c e r a r e som a r b e t a r d i s k o n t i n u e r l i g t besvaras v i n t e r t i d av de påfrusna i s v i n g a r n a som h i n d r a r stocken a t t r o t e r a . De k e d j o r som s k a l l få stocken a t t r o t e r a f u n g e r a r e j v i d exempelvis verk 8, där man före barkmaskinen har en d y l i k reducerare i g r o v l i n j e n .
3.3 Verktyg
C y l i n d e r r e d u c e r a r n a s v e r k t y g är desamma v i n t e r t i d som sommartid. Som a l l män r e g e l gäller a t t v e r k t y g e n ska vara väl underhållna och väl f a s t -g j o r d a .
Vid verk 21 framhålls a t t för a t t undvika s p r i c k o r i verktygen måste dessa vara rätt s l i p a d e och spetsarna brynade.
4. RENGÖRING AV TIMMER
Avlägsnandet av snö och i s , grus och s t e n , är väsentligt för a t t undvika felsågning och d r i f t a v b r o t t . Även i s b a r k t i l l följd av u n d e r k y l t regn e l l e r sen b e v a t t n i n g besvärar.
Avlägsnandet av snö och i s gäller främst de verk som v a t t e n l a g r a r s i t t timmer, avlägsnandet av grus och s t e n gäller de verk som l a n d l a g r a r s i t t timmer.
Påfrusen i s , s k i s v i n g a r , försämrar inläggningsnoggrannheten och förorsa-kar felsågning. Grus och s t e n som t r y c k s e l l e r f r y s e r f a s t på stocken för-orsakar stensågning och d r i f t a v b r o t t . I s b l o c k som ramlar av framför en stockvagn förs v i d a r e t i l l spånsållet. I s som kommer i n i ramarna förs ned i huggledningarna och blandas med f l i s e n .
4.1 Avlägsnandet av snö och i s 4.1.1 Med g r i p k r a n
Den f a s t f r u s n a i s e n på stockarna utgör e t t besvärligt problem under 3 - 4 veckor v i d verk 1. Man önskar man kunde lösa problemet t i l l r i m l i g k o s t -nad. F n känner man i n g e t förfarande som ekonomiskt kan matcha en högre p r o d u k t i o n s k a p a c i t e t under de a k t u e l l a veckorna. Man söker därför avlägsna i s e n genom a t t hantera buntarna med t r a v e r s e n s g r i p k r a n så a t t i s e n
spräcks ifrån (frågan är om i n t e t i m r e t s a m t i d i g t kan t a skada).
Vid verk 12 görs e j någon a v i s n i n g av stockarna. Man har d i s k u t e r a t d e t , men f u n n i t det alltför k o m p l i c e r a t och d y r b a r t för den k o r t a t i d d e t gäller.
Vid verk 2 sker a v i s n i n g på så sätt a t t kranföraren på mekaniskt sätt v i a gripkranen söker frånskilja i s e n från stockarna. Stora påfrestningar upp-står på bordet. Inga upptiningsarrangemang f i n n s i övrigt, med undantag för värmeslingor på timmerborden. E t t berg av i s b l o c k fås under i n -t r a n s p o r -t b o r d e -t .
4.1.2 Med_barkmaskin och c y l i n d e r r e d u c e r a r e
Vid verk 14 avlägsnas k v a r s i t t a n d e i s v i n g a r av i l i n j e n i n s t a l l e r a d e e x t r a barkmaskiner som även avlägsnar k v a r s i t t a n d e bark och slam. Dessa bark-maskiner kräver v i n t e r t i d för en säker f u n k t i o n a t t de hålls varma, varför uppvärmda huvar placeras k r i n g dessa utomhus stående barkmaskiner.
I s v i n g a r på s t o c k a r v i d verk 10 avlägsnades t i d i g a r e i en Kockums c y l i n -derreducerare. Nu används en Bruks r o t r e d u c e r a r e som bara avlägsnar rotben och den i s som s i t t e r där. Därför har en e x t r a barkmaskin s a t t s i n på ke-r a t t b a n a n som t a ke-r b o ke-r t a l l kvake-rvake-rande bake-rk och i s .
Inga a v i s n i n g s u t r u s t n i n g a r f i n n s v i d verk 9. En Cambio barkmaskin s k u l l e kunna k l a r a av a t t få b o r t påfrusen i s . Men man anser a t t d e t k o s t a r för mycket a t t i n s t a l l e r a en sådan för a t t k l a r a 4 - 6 veckors p r o d u k t i o n .
4.1.3 Genom s l a g och v i b r a t i o n e r
V i d verk 10 släpper f a s t f r u s e n sten i stockvändaren. Även en d e l snö och i s ramlar av. Stockvändaren står före inmätningsstationen och barkmaskinen. V i d verk 11 har man k o n s t a t e r a t a t t den påfrusna isen genom v i b r a t i o -ner l o s s n a r från stocken när b l o c k e t går i n i delningssågen. Blocket har dessförinnan passerat två reducerare.
Vid verk 18 är matningsbordet u t r u s t a t med en e l e v a t o r g r o p som får s t o c k arna a t t r u l l a mot varandra, varigenom påfrusen snö a v s k i l j e s . V i d r o t -vändning kan även s t e n , e v e n t u e l l t i s , slungas av. V i d verk 9 är p l a n e r a t a t t i n s t a l l e r a en avisningsmaskin. Prov har g j o r t s med s l a g o r . De påfrusna i s v i n g a r n a besvärar v i d verk 6 och får spjälkas b o r t .
4.1.4 Med ånga
I en äldre såg v i d verk 19 hade man v i n t e r t i d en "bastu", för t i n i n g av s t o c k a r n a . Den var e f f e k t i v , rena sommarsågningen v a r j e morgon och e f t e r v a r j e r a s t , d v s k a p a c i t e t e n var e j tillräcklig. Stockarna var barkade och behövde i n t e l i g g a så länge i "bastun" förrän d e t g i c k något bättre. Utan bastun hade man r e n vintersågning.
En uppvärmning på ca 30 minuter räckte för a t t t i n a de y t t r e delarna av stocken så a t t v a l s a r n a f i c k grepp. Med d e t t a följde även a t t inga s t o c k a r var k a l l a r e än -15'C.
I och med den nya såg man byggt ansåg man a t t man fått så mycket bättre maskiner, varför man uteslöt "bastun". "Bastun" krävde e n e r g i , var miljö-ovänlig, förorsakade f u k t , mögel och dålig l u k t och var i n t e t r i v s a m a t t arbeta i .
De v i d verk 3 t i d i g a r e b e f i n t l i g a ånghusen är nu b o r t t a g n a bland annat p g a för låg k a p a c i t e t . Timret kunde e j t i n a annat än under n a t t e n då det låg s t i l l a i ånghusen. Svåra s i k t p r o b l e m uppstod v i n t e r t i d v i d
pålägg-ningsbordet p g a dimma.
Planer på en s t o r varmvattenbassäng f i n n s v i d verk 3.
I F i n l a n d är ånghus för u p p t i n i n g av timmer v a n l i g a i d a g . Dessa värms med s k r u b b e r v a t t e n och utgör s t o r a påkostade anläggningar.
4.2 Avlägsnandet av grus och sten 4.2.1 Med b o r s t a r
Barkade s t o c k a r b o r s t a s rena (med s t o r a , plana, cirkulära b o r s t a r ) från damm och grus före i n t r a n s p o r t t i l l såghuset v i d verk 12. V i d övergång höst och vår är det lätt hänt a t t damm och grus f r y s e r f a s t på stockarna o a k t a t man håller t i l l på a s f a l t e r a d e planer och u t n y t t j a r sopmaskiner. Borstningen är mycket e f f e k t i v .
Plasttrådar från de plana cirkulära b o r s t a r n a som f a s t n a r i stockarna och som sedan hamnar i f l i s e n utgör e t t svårt problem för m a s s a i n d u s t r i n .
Vid verk 5 påpekades a t t sand och grus t r y c k s f a s t på stockarna under som-mar och höst, v i l k e t utgör e t t problem. E v e n t u e l l t s k u l l e v a t t e n s p o l n i n g e l l e r b o r s t n i n g kunna avhjälpa d e t t a .
4.2.2 Med barkmaskin
Då man v i d verk 16 i n t e har hela timmerplanen a s f a l t e r a d besväras man av a t t sand och grus f r y s e r f a s t på de obarkade stockarnas m a n t e l y t o r . D e t t a frånskiljes i a l l t väsentligt i barkmaskinen, men barkmaskinen får ska-dor. T r o t s d e t t a kan sten och grus s i t t a f a s t i r o t v e c k och i b l a n d också på mantelytan. Det l o s s n a r e j i v a t t n e t då det i n t e bara är f a s t f r u s e t utan även i n t r y c k t i veden.
Vid verk 15 är endast halva timmerplanen a s f a l t e r a d , varför s t e n och grus lätt f r y s e r f a s t på de obarkade s t o c k a r n a . Y t t e r l i g a r e a s f a l t e r i n g görs. Grus och sten avlägsnas dock v i d barkningen, undantagandes stockändarna som bara d e l v i s berörs av b a r k v e r k t y g e n .
A l l b a r k n i n g sker o n - l i n e v i d verk 19 varför inga problem med a t t hålla l a n d l a g r a d e , barkade s t o c k a r rena förefinns. Problem f i n n s dock i mindre s k a l a för de s t o c k a r som t a s av bandet p g a f e l a k t i g dimension. Dessa s t o c k a r är svåra a t t hålla rena.
4.2.3 Med_vatten
Viss nedsmutsning av t i m r e t uppstår sommartid och s p e c i e l l t under hösten v i d verk 3, t r o t s a s f a l t p l a n och k a l l v a t t e n s p o l n i n g på k e r a t t b a n a n . D e t t a ger upphov t i l l driftsstörningar på r e d u c e r l i n j e n p g a stensågning i r e -ducerarna som bearbetar mantelytan. Timmer på land b l i r t r o t s a l l t bemängt med damm, grus och s t e n . Tyvärr stängs tvätten på k e r a t t e n av v i n t e r t i d . Renspolningen av t i m r e t som görs sommartid h a r dessutom den fördelen a t t det binder damm i såghuset.
4.2.4 Med renhållna a s f a l t e r a d e p l a n e r
En väl t i l l t a g e n a s f a l t e r a d p l a n på en b e t o n g p l a t t a h i n d r a r f a s t f r y s n i n g e n av sten och grus. Det är särskilt bandsågblad och reducerstål som e l j e s t t a r skada v i d verk 3.
Stensågningen har minskat avsevärt sedan man a s f a l t e r a d e u p p l a g s p l a t s e r och körbanor v i d verk 18.
Sand och grus utgör e t t problem v i d verk 7 då d e t t r y c k s e l l e r f r y s e r f a s t , p g a a t t man på v i n t e r n sandar t r u c k a r n a s körbanor.
5. RAMSÄGNING
5.1 Inläggning och i n r i k t n i n g av f r u s e t timmer
A l l inläggning och i n r i k t n i n g s u t r u s t n i n g är tyvärr mestadels designad för sommartimmer. Detta r e s u l t e r a r i a t t v i n t e r t i m m e r , som är f r u s e t och d e l -v i s snö- och isbemängt, o k o n t r o l l e r a t g l i d e r , är s-vårriktbart samt ger upphov t i l l hårt b u l l e r . (Verk 7.)
Själva greppningen av det f r u s n a t i m r e t utgör e t t mindre problem anser verk 10 och 14. Men om e v e n t u e l l i s b a r k b l i r mycket grov kan det b l i svårt a t t greppa s t o c k a r n a . V i d verk 13 har stockvagnarna därför byggts om för a t t ge möjlighet t i l l säkrare greppning av stockarna. V i d verk 6 ansågs a t t det s k u l l e vara t i l l fördel ur inläggnings- och i n r i k t n i n g s s y n p u n k t a t t i en r a m l i n j e såga med åkbar förställarvagn.
T i l l de besvärligare vintersågningsproblem hör de i s v i n g a r som f i n n s på en del s t o c k a r . (Verk 6, 8 och 10.) Detta besvärar r u n d v r i d n i n g och i n r i k t -n i -n g t r o t s moder-n i -n r i k t -n i -n g s u t r u s t -n i -n g . I s v i -n g a r -n a s k j u t e r v a -n l i g e -n stockens toppände åt sidan med felinläggning som följd. V i d verk 10 och 11 har man kunnat k o n s t a t e r a a t t c y l i n d e r r e d u c e r a r e och matarvalsar t i l l v i s s del avlägsnar påfrusna i s v i n g a r .
I n s t a l l e r a d e b u l l e r h u v a r v i d verk 2 har medfört a t t man e j längre har f u l l v i s u e l l k o n t r o l l över stockens rörelser under sågningen. Felinläggningar t i l l följd av påfrusna i s v i n g a r observeras därför e j . Likaså har i n s t a l l e rade såghytter medfört a t t sågaren a k u s t i s k t i s o l e r a t s från p r o c e s s l j u -den. Förr kunde en sågare höra när en hårdfrusen stock ramlade ner i vag-nen och rätta i n r i k t n i n g och inmatning därefter.
Om v i d vintersågning k r a f t i g a r o t b e n förefinns och om matarvalsarna och k n i v a r n a är i dålig k o n d i t i o n kan stockarna lätt v r i d a s i g . E t t sätt a t t kompensera d e t t a är a t t posta i n några e x t r a b l a d , som i någon mån kompen-s e r a r v r i d n i n g e n . (Verk 16 och 18.)
Vid delningssågningen använder man s i g v a n l i g e n av någon t y p av kroksåg-n i kroksåg-n g s u t r u s t kroksåg-n i kroksåg-n g . V i d verk 12 akroksåg-nväkroksåg-nder makroksåg-n s i g av d i a b o l r u l l a r , som t r y c k e r stocken hårt i läge genom ramsågen. Detta f r e s t a r hårt på bladen, spe-c i e l l t v i n t e r t i d v i d f r u s e t v i r k e . Bladbyten förekommer o f t a . 2,4 mm blad har v i s a t s i g sämre än 2,0 mm b l a d .
Från verk 19 r a p p o r t e r a s a t t v i d sågning av f r u s e t klentimmer är blocken lätta och g l a s h a l a och därför svåra a t t hantera. Störningar kan därför lätt uppstå.
De fällsprickor som o f t a förefinns i r o t s t o c k a r n a s rotända kan v i d bark-n i bark-n g förorsaka a t t b i t a r av stockebark-n spjälkas ifråbark-n, mebark-n kabark-n också lossbark-na v i d sågningen e l l e r behöva avlägsnas v i d j u s t e r i n g e n . Då de l o s s n a r v i d sågningen v i n t e r t i d kan de förorsaka skador på smörjrör och stammickar. Detta r a p p o r t e r a s från verk 1 1 .
5.2 M a t a r v a l s - och k n i v u t r u s t n i n g i k a n t - och delningsram
Matarvalsarna i en kantram r i d e r på en c y l i n d e r g e n e r a t r i s medan m a t a r v a l -sarna i en delningsram l i n j e a n l i g g e r mot en plan y t a . Denna geometriska s k i l l n a d d i k t e r a r utformningen av r e s p e k t i v e v a l s a r , så a t t man i k a n t r a -men n y t t j a r matarvalsar med p i g g a r medan man i delningsra-men använder ma-t a r v a l s a r med ma-tvärsma-tällda bommar. För a ma-t ma-t säkersma-tälla en ma-t r y g g genommama-t- genommatning i delgenommatningsramen t v i n g a s man t i l l höga v a l s t r y c k , men får t r o t s v a l -sarnas u t f o r m n i n g ändock skador på ytbrädorna.
Matarvalsarna b y t s v a n l i g e n regelbundet. De f l e s t a verk använder samma t y p av matarvalsar sommar som v i n t e r . B r u k l i g t är a t t byta valsarna dels inför vintersäsongen, d e l s e t t halvår senare. (Verk 2, 3, 6, 7, 8, 1 1 , 12, 14 och 16.) Man bör dock k o n t r o l l e r a a t t valsarna stämmer med varandra då e l j e s t t v i s t lätt kan uppstå i kantramen. E t t sätt a t t kompensera d e t t a är a t t sätta i n f l e r a b l a d i posten för a t t hålla stocken på rätt köl. Vidare måste l a g r i n g e n av v a l s a r n a , som påfrestas hårt, också k o n t r o l l e r a s .
Ett svårt problem utgÖr matarvalsarna i kantramen. Matarvalsarna ska dra fram stocken utan a t t skada den. Verk 1 b y t e r matarvalsar v i n t e r t i d för a t t säkerställa matningen och så långt möjligt undvika matarvalsskador. Kantramens matarvalsar förses sålunda v i n t e r t i d med m o d i f i e r a d e v a l s a r . Dessa, som är större, u t r u s t a s med hårdmetalldubbar. Dessa v a l s a r anses vara bättre än k o n v e n t i o n e l l a s t a n d a r d v a l s a r , övervalsens "stämjärnseggar" s l i p a s av v i d f l a n k e r n a . Därmed uppstår inga problem med a t t greppa f r u s -na, landlagrade s t o c k a r .
Matarvalsproblemet kommer man t i l l v i s s d e l ifrån om man har en reducerare i l i n j e n som s v a r a r för inmatningen e l l e r använder s i g av en 8-ram som "suger" i n stocken. Samma hjälp fås av b l o c k c e n t r e r a r v a l s a r n a (med p i g g a r ) som d r i v e r e x t r a och som s i t t e r framför delningsramarna.
Ett annat sätt a t t säkerställa inmatningen är a t t använda s i g av s t o r a ma-t a r v a l s a r då en sma-törre m a ma-t n i n g s k r a f ma-t kan anbringas v i a dessa uma-tan a ma-t ma-t ge upphov t i l l skador.
T r o t s o l i k a m o d i f i e r a d e matarvalsar s l i r a r tyvärr dåligt barkade s t o c k a r i kantramen. Det är därför väsentligt för en k o r r e k t matning a t t väl barkade s t o c k a r når kantramen.
Ett problem som uppmärksammats är a t t då matarvalsarna i delningsramen lätt s l i r a r v i n t e r t i d förorsakar d e t t a "fjällbildning" på v i r k e t , spe-c i e l l t på b l o spe-c k e t s undersida. Valsarna i delningsramen bör därför s l i p a s av för a t t i n t e ge upphov t i l l denna "fjällbildning". (Verk 7 och 16.) Spånet som lägger s i g mellan bommarna bör blåsas b o r t för a t t säkerställa matningen. (Verk 18.)
Beträffande k n i v u t r u s t n i n g e n angavs av verk 12 som e t t allmänt problem svårigheterna a t t ställa i n dessa.
5.3 M a t n i n g s h a s t i g h e t ( k a p a c i t e t och v a r v t a l )
M a t n i n g s h a s t i g h e t e n sänks i allmänhet v i d vintersågning. De f l e s t a verk sänker matningshastigheten e n l i g t Sågverksförbundets rekommendation scha-blonmässigt med 10 - 25 %. Sågverkens a m b i t i o n är dock a t t anpassa mat-n i mat-n g s h a s t i g h e t e mat-n uppåt t i l l vad som är t e k mat-n i s k t möjligt utamat-n a t t råka u t för h a v e r i e r och följer sålunda s l a v i s k t i n t e a l l t i d a n b e f a l l d a matnings-h a s t i g matnings-h e t e r . Några verk u t n y t t j a r därför sommarmatningsmatnings-hastigmatnings-heten så långt d e t går även v i n t e r t i d . V a n l i g a s t härvid är a t t sågaren själv an-passar matningshastigheten. (Verk 8 och 9.)
Den schablonmässiga sänkningen av matningshastigheten påverkas av en r a d f a k t o r e r . V i d verk 13 angavs postningens i n v e r k a n . Sågningen sker e f t e r en i n t e r n t upprättad m a t n i n g s l i s t a . Vintermatningen l i g g e r ca 10 % under sommarmatningen. När man brädsågar 3456 exlog dras matningen ner y t t e r l i -gare 10 %. Tandbrott och b l a d b r o t t reduceras härmed t i l l en normal sommar-f r e k v e n s .
Vid verk 10 angavs a t t en m a t n i n g s l i s t a för vintersågning f i n n s upprättad för s k i l d a timmerklasser.
Vid verk 18 bekräftades a t t man temporärt sänker matningshastigheten när något mer hårdfruset timmer sågas. Men även d e t förhållandet a t t ramarna u t r u s t a t s med för veka d r i f t e r gör a t t man ävenledes får sänka v a r v t a l e t , då e l j e s t s l i r n i n g uppstår. (Verk 7.)
Bakgrunden t i l l a t t matningshastigheten sänks v i d vintersågning är a t t upprätthålla acceptabel form och måttnoggrannhet samt a t t undvika v e r k
-t y g s h a v e r i e r såsom b l a d - och -t a n d b r o -t -t . (Verk 19.)
Problemen med måttnoggrannheten v i n t e r t i d är kända, s p e c i e l l t för centrum-u t b y t e t , som är både f r centrum-u s e t och o f r centrum-u s e t . (Verk 1.)
Förutom en genomgående sänkning av matningshastigheten bör man även sänka matningshastigheten mot r o t e n , då annars bladen t v i n g a s u t och b l o c k e t f a s t n a r mellan k n i v a r n a . Det förhållandet a t t bladen går u t beror på va-r i e va-r a n d e håva-rdhetsföva-rhållanden och e j på f va-r u s e n h e t e n i stocken. V i d föva-r hög kant v i d sågning av klentimmer händer d e t sålunda lätt a t t bladen pressas u t i s p l i n t e n om i n t e matningshastigheten sänks v i d sågningen. (Verk 7.) Vid för hög matning v i n t e r t i d i kantramen genom f r u s n a s t o c k a r fås lätt k r o k i g a b l o c k . Det gäller således v i d sågning v i n t e r t i d a t t sänka mat-n i mat-n g s h a s t i g h e t e mat-n samt a t t såga l u g mat-n t och försiktigt.
Vid verk 1 sänks m a t n i n g s h a s t i g h e t e n från normalt 50 mm p e r s l a g t i l l 45 mm per s l a g v i d -10°C. Sågaren ändrar matningshastigheten k r i n g 45 mm per s l a g med hänsyn t i l l om d e t är en o f r u s e n stock (en stock från buntens v a t t e n d e l ) e l l e r en f r u s e n s t o c k (en stock från buntens o v a n d e l ) .
För närvarande anpassas matningshastigheten e f t e r de f r u s n a stockarna i e t t p a r t i . I en v a t t e n l a g r a d bunt är 7 av 10 s t o c k a r dock i n t e f r u s n a . Om man snabbt och tillförlitligt kunde mäta en stocks temperatur s k u l l e man även kunna anpassa matningshastigheten härtill och därigenom uppnå en hög-re g e n o m s n i t t s k a p a c i t e t .
Vid de verk som v i n t e r t i d sågar med sommarmatningshastighet råder vissa förhållanden. V i d verk 18 ( l a n d l a g r a t timmer) har man sålunda i n t e anbe-f a l l t någon lägre matningshastighet utan produktionen hålls uppe på normal nivå. 1983 sågades under 4 veckor i j a n u a r i 100 %, i f e b r u a r i 89 % och i mars 104 %. Den sänkning i f e b r u a r i som kunde k o n s t a t e r a s berodde e n l i g t u p p g i f t i n t e på v a n l i g a vintersågningsproblem.
Vid verk 16 t a s t i m r e t genom en varm bassäng (ca 1 timmas uppehållstid) varigenom fås en uppmjukning av y t a n . Man u n d v i k e r därmed v i s s a problem som t ex t a n d b r o t t och samma matningshastighet sommar som v i n t e r kan hållas. Dock uppstår en v i s s s l i r n i n g i delningsramen med t y åtföljande "fjällbildning", varför man i n t e r i k t i g t får u t den matningshastighet man a n b e f a l l t . F e b r u a r i månadsproduktion l i g g e r bara några procent under övri-ga månaders.
Vid verk 14, som v a t t e n l a g r a r s i t t timmer på k o n v e n t i o n e l l t sätt, är mat-n i mat-n g s h a s t i g h e t , v a r v t a l och överskär detsamma sommar som v i mat-n t e r .
Från verk 6 framhålls a t t d e t e j är nödvändigt a t t såga v i n t e r t i m m e r lång-samt. V i n t e r n 82/83 sågade man med sommarmatningshastighet. Vintersågning kräver dock kunnighet av personalen för v i l k e n d e t är v i k t i g t a t t de kan se och höra v i l k e n matning som går a t t hålla. Av denna a n l e d n i n g har man bara en m a t n i n g s l i s t a , en sommarmatningslista.
De verk (3 och 17) som i n s t a l l e r a t 8-ramar har k o n s t a t e r a t a t t 8-ramen är en b r a produktionsmaskin v i n t e r t i d , som producerar 15 % mer än andra d e l -ningsramar. På 10 sågade block l i g g e r 8-ramen e t t block före.
5.4 Postningsmönster och postningsutförande
En god r e g e l v i d p o s t n i n g v i n t e r t i d säger a t t de y t t e r s t a bladen e j bör läggas för långt u t . D v s i stället för f l e r tunna ytterbräder bör i stället endast en grövre ytterbräda t a s u t v i n t e r t i d .
Som en g e n e r e l l r e g e l kan sägas a t t om möjligt bör e t t annat p o s t n i n g s -mönster väljas v i n t e r t i d på så sätt a t t a n t a l e t blad minskas. D e t t a p g a a t t en ram skär mycket t u n g t genom f r u s e t m a t e r i a l , och a t t man med så få blad som möjligt minskar r i s k e n för s l i r n i n g v i d sågning av f r u s e t t i m mer. V i d för täta p o s t n i n g a r i en delningsram fås som följd mer t i l l b a k a -s l a g när t i m r e t är hårdfru-set. (Verk 1 och 5.)
I b l a n d förekommer d e t dock tvärtemot a t t man f y l l e r posten med många b l a d . Orsaken härtill är dåligt inställda k n i v a r som medger a t t stocken kan v r i d a s i g , v i l k e t man kan kompensera genom a t t f y l l a posten med många b l a d . Bladen h i n d r a r då t i l l v i s s d e l stocken a t t r o t e r a . (Verk 7.) E t t förhållande som k o n s t a t e r a t s v i d verk 7 är a t t postningen kan slås sönder av k o r t a , hSrdfrusna bakar som k l i p p e r sönder tärningarna.
V i d sänkning av matningshastigheten måste även överskäret minskas och an-passas t i l l matningshastigheten, något som i n t e a l l t i d beaktas.
