Karriär och mående hand i hand - En studie om studie-och yrkesvägledarens bemötande av elever med nedsatt psykiskt välbefinnande

SAMHÄLLE – KULTUR- IDENTITET

Examensarbete

Karriär och mående hand i hand

En studie om studie-och yrkesvägledarens bemötande av elever med nedsatt psykiskt välbefinnande

”Career and well-being hand in hand”

A study about career counseling approach of students with impaired mental well-being

Hannah Wahlberg

Malin Björborn

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp

Datum för uppsatsseminarium: 2020–06–03

Examinator: Peter Gladoic Håkansson

3

Sammanfattning

Under våra praktikperioder blev vi väldigt nyfikna på hur studie-och yrkesvägledaren bemöter elever som mår dåligt av olika skäl och där studiesituationen och framtida karriärval därför blir begränsade. Den forskning vi presenterar tyder på att det nedsatta psykiska välbefinnandet hos unga personer i Sverige fortsätter att öka och vi funderar på om studie-och yrkesvägledarens kompetens behöver utvecklas. Våra frågeställningar blir därmed att undersöka vilka metoder och verktyg som studie-och yrkesvägledaren använder sig av i samtalet med elever som har nedsatt psykiskt välbefinnande samt vilka utmaningar en studie-och yrkesvägledare upplever i vägledningsprocessen av denna karaktär. Syftet med studien är att ta reda på hur nedsatt psykiskt välbefinnande påverkar karriär-och vägledningsprocessen. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sex stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom grundskolor och gymnasieskolor i Skåne för att få en djupare förståelse för hur de bemöter elever med nedsatt psykiskt välbefinnande. Genom Hodkinson & Sparkes (1997) karriärteori Careership samt Lent, Hackett & Browns (2002) Social

cognitive career theory (SCCT) förklarar, analyserar och diskuterar vi det empiriska

materialet. Viktiga begrepp för vår studie är bland annat brytpunkt, habitus och

handlingshorisont från Hodkinson & Sparkes och self-efficacy (upplevd självförmåga) outcome expectation (förväntat utfall) och personal goals (personliga mål) från Lent, Hackett

& Brown. Huvudresultatet tyder på att den främsta utmaningen för studie-och yrkesvägledaren i karriär-och vägledningsprocessen av denna karaktär är att bemöta eleverna på ett professionellt sätt då de upplever att detta ligger utanför deras kompetensområde, samt att de upplever att eleverna inte kan göra väl underbyggda karriärval på grund av sitt nedsatta psykiska mående. De främsta verktyg och metoder som används i karriär-och vägledningsprocessen med elever som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande är motivationshöjande insatser samt elevhälsoteamet som stöd för vidare åtgärder.

Nyckelord: karriärval, psykiskt välbefinnande, studie-och yrkesvägledare, utmaningar, vägledning

4

Förord

Vi vill först och främst tacka våra respondenter som trots oväntade omständigheter, i detta fall virusutbrottet av Covid-19 som fick hela världen att stanna upp och där Sveriges skolformer drastiskt övergick till både distans och digital undervisning, ändå valde att medverka i vår undersökning. Utan ert engagemang hade vi inte gått i mål. Vi som författare har under hela processen med examensarbetet varit noga med att vara lika delaktiga i samtliga avsnitt. Genom att bolla tankar och idéer, material och känslor, men även skrattat en hel del när det blivit olyckliga formuleringar, upplever vi att vi lyckats få fram studiens syfte och svar på våra frågeställningar. Vi vill även tacka vår handledare Susanna Lundberg som stöttat oss och fungerat som en ögonöppnare när vi stundtals glömt bort att lyfta blicken och se studien ur ett helhetsperspektiv.

5

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

Förord ... 4

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 9

1.2 Avgränsningar ... 9

1.3 Disposition ... 10

2. Tidigare forskning ... 11

2.1 Aktuellt forskningsläge... 11

2.2 Nedsatt psykiskt välbefinnande ... 12

2.3 Det nedsatta psykiska välbefinnandets konsekvenser ... 13

2.4 Studie-och yrkesvägledarens kompetensområde ... 15

2.5 Sammanfattning ... 16 3. Teoretiska utgångpunkter ... 18 3.1 Careership ... 18 3.1.2 Handlingshorisont ... 19 3.1.3 Habitus ... 19 3.1.4 Användandet av Careership ... 20

3.2 Social Cognitive Career Theory ... 20

3.2.1 Självförmåga ... 21 3.2.2 Förväntat utfall ... 21 3.2.3 Personliga mål ... 22 3.2.4 Användandet av SCCT ... 22 4. Metod ... 23 4.1 Metodval ... 23 4.2 Tillvägagångssätt ... 24 4.3 Urval ... 24 4.4 Datainsamling ... 26

4.5 Validitet och reliabilitet ... 26

4.6 Analysform ... 27

4.7 Etiska ställningstaganden ... 27

6

5.1 Välbefinnandets påverkan ... 29

5.2 Studie-och yrkesvägledarens kompetens ... 31

5.3 Bemötande i form av verktyg och metoder ... 32

5.4 Utmaningar och gränser ... 34

6. Analys ... 37

6.1 Verktyg och metoder ... 37

6.1.2 Valet av verktyg och metod ... 39

6.2 Utmaningar ... 41 6.2.1 Kompetens ... 42 6.3 Sammanfattning ... 43 7. Diskussion ... 44 7.1 Resultatdiskussion ... 44 7.2 Metoddiskussion ... 46 7.3 Teoridiskussion ... 47

7.4 Förslag på vidare forskning ... 48

8. Referenser ... 50

7

1. Inledning

I flertalet av de vägledningssamtal vi observerade och höll i under våra praktikperioder framkom det att elever upplever nedsatt psykiskt välbefinnande, till exempel nedstämdhet, stress oro och ångest. Vi upplevde att detta påverkar elever negativt då de uppger att de inte har energi till sina studier och att de i många fall inte heller orkar tänka på framtida karriärval. Samtidigt vet vi att en studie-och yrkesvägledare ska fungera som ett stöd i elevens studiesituation och inför framtida val som berör studier och arbete.

Anders Lovén (2016) nämner i boken ”Karriärvägledning – en forskningsöversikt” hur studie-och yrkesvägledning som yrke växte fram under industrisamhällets utveckling under de första decennierna på 1900-talet, och att människor då fick ett ökat behov av vägledning. Främst handlade det om att arbetsmarknaden skulle fördelas jämnt och vara så ekonomiskt lönsamt för samhället som möjligt, och med tiden växte även människors önskan att själva få välja och styra sin framtid kopplat till yrkesval (Lovén 2016, 19). I samband med införandet av grundskolan i Sverige på 1960-talet, lyftes individbehovet för första gången på ett tydligt sätt i de läroplaner och måldokument som fanns. År 1972 beslutade riksdagen om en helt ny organisation för vägledning i skolan, och yrkesgruppen SYO-konsulenter (studie-och yrkesorientering) inrättades, (studie-och den nya verksamheten skulle komma att gälla för både grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning (Lovén 2016, 20). Trots att över 50 år har passerat sedan införandet av yrkesgruppen studie-och yrkesvägledare infördes, och flertalet läroplaner reviderats, finns det tydliga brister och problematik kring studie-och yrkesvägledning enligt flertalet rapporter och utredningar. Främst handlar dessa rapporter om huruvida studie-och yrkesvägledning ska ses som hela skolans ansvar, men att detta inte uppfylls (Skolverket 2013). Lovén lyfter även att dagens vägledning har en viktig roll för de ungas karriärval inför framtiden, men att de målsättningar som är aktuella inte heller uppfylls (Loven 2016, 41). Enligt Skolverkets (2013) allmänna råd gällande studie-och yrkesvägledning ska vägledaren ge lika förutsättningar för elever att hantera frågor som rör deras studier och framtida arbeten. Det beskrivs vidare att mångfalden av yrken och arbeten kan göra det svårt för elever att se över sina möjligheter och eventuella begränsningar. Studie-och yrkesvägledning måste utgå ifrån elevens behov Studie-och förutsättningar Studie-och samtidigt

8

anpassas för att på bästa sätt stödja eleven i sitt karriärval (Skolverket 2013, 13:1393). Med ovanstående står det klart för oss att det råder en viss osäkerhet och en svårighet för elever att göra sina karriärval. Samtidigt som denna osäkerhet inför framtida karriärval är bekräftad hos elever slår Folkhälsomyndigheten (2019) larm om att den psykiska ohälsan bland unga människor ökar. Folkhälsomyndigheten menar på att det är brister i skolans funktion samt pressen från de ökade kraven på arbetsmarknaden som ligger bakom ökningen av psykisk ohälsa. De kontinuerliga förändringarna på arbetsmarknaden ställer krav på allt högre utbildning och kompetens för att få ett arbete, och därmed följer också stressen bland unga människor att fullfölja gymnasiet med så bra betyg som möjligt. En studie utförd av Folkhälsomyndigheten (2019) med syfte att mäta utvecklingen av nedsatt psykiskt välbefinnande, visar bland annat på att det finns ett samband mellan sämre skolprestationer och ökad risk för nedsatt psykiskt välbefinnande. Nedsatt psykiskt välbefinnande innefattar enligt Folkhälsomyndigheten både lindriga och allvarliga problem (inklusive självrapporterade problem) så som oro, nedstämdhet, självdestruktivitet, ångestsyndrom och depression. En depression kan bland annat innebära att tanke-och koncentrationsförmågan och beslutsamheten minskar (Karlsson, 2012, 121), vilket får oss att fundera på om en elev som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande är i större behov av stöd och vägledning inför kommande karriärval, och om vägledningsprocessen i så fall bör vara av annan karaktär?Det är för oss som blivande studie-och yrkesvägledare därför inte helt otänkbart att vi med denna kunskap om ökningen av psykisk ohälsa som underlag, kan förvänta oss att möta elever med ett nedsatt psykiskt välbefinnande i vår kommande yrkesroll. Vi som skribenter till denna studie börjar då fundera på om studie-och yrkesvägledningen bör matchas eller uppdateras på ett sådant sätt att de verksamma studie-och yrkesvägledarna utvecklar mer kompetens genom sin utbildning eller fortbildning, gällande nedsatt psykiskt välbefinnande och dess negativa effekt på individen i karriärprocessen? Vi finner det problematiskt att nedsatt psykiskt välbefinnande kan begränsa elever i stor utsträckning gällande deras studiesituation och kommande karriärval, samtidigt som en studie-och yrkesvägledare ska fungera som ett stöd i karriärvalsprocessen utan egentlig kompetens för att hantera och bemöta elever med nedsatt psykiskt välbefinnande. Med denna problematik som utgångspunkt vill vi därmed undersöka vilka verktyg och metoder som används av verksamma studie-och yrkesvägledare i karriär-och vägledningsprocessen med elever som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande,

9

samt att ta reda på vilka utmaningar som är vanligt förekomna och hur dessa kan hanteras på bästa möjliga sätt.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är att få en djupare förståelse för hur elevers nedsatta psykiska välbefinnande påverkar karriär-och vägledningsprocessen utifrån studie-och yrkesvägledarens perspektiv. Detta gör att vi väljer följande frågeställningar:

Vilka verktyg och metoder använder sig en studie-och yrkesvägledare av i vägledningsprocessen med elever som har nedsatt psykiskt välbefinnande?

Vilka utmaningar finns för studie-och yrkesvägledaren i vägledningsprocessen med elever som har nedsatt psykiskt välbefinnande?

1.2 Avgränsningar

Vi har valt att begränsa oss till att enbart intervjua sex stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom grundskolor och gymnasieskolor i Skåne. Med tanke på att vi i framtiden kommer att arbeta som studie-och yrkesvägledare vill vi bredda vår kompetens inför mötet med elever som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande, vilket gjorde att vi enbart fokuserar på vad som sker i karriär-och vägledningsprocessen, utifrån en studie-och yrkesvägledares perspektiv. Om tid och utrymme för vår undersökning varit större, hade det varit av intresse att även intervjua elever och deras perspektiv på karriär-och vägledningsprocessen i samband med ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Vi använder oss av begreppet nedsatt psykiskt välbefinnande vilket är ett relativt brett begrepp. Begreppet används i vår studie för att beskriva personer som känner sig nedstämda, deprimerade, oroliga, upplever ångest, stress och har tappat tron på sig själv. Vi lägger ingen vikt i om eleverna har en fastställd diagnos eller inte. Genom våra respondenters berättelser gör vi en tolkning om verksamma studie-och yrkesvägledare behöver mer kompetens för att matcha

10

samhällets ökning av nedsatt psykiskt välbefinnande. Detta innebär dock inte att detta är generaliserbart för hela yrkesgruppen studie-och yrkesvägledare.

1.3 Disposition

Arbetet kommer att delas in i sju kapitel; Inledning, tidigare forskning, teoretiska utgångspunkter, metod, resultat, analys samt diskussion. I kapitlet inledning presenteras problemområde, syfte och frågeställningar. I tidigare forskning redogör vi för aktuellt forskningsläge och tidigare forskning som är relevant för vår studie. I kapitlet teoretiska utgångspunkter presenteras de teorier som använts vid analysen av studiens resultat. I detta kapitel presenteras även centrala begrepp som har varit av vikt i vårt arbete. I kapitlet metod redogör vi för hur arbetsprocessen har sett ut, med underrubriker som metodval, urval, datainsamling, analysform och etiska ställningstaganden. Under rubriken resultat kommer vi att redovisa den empiri vi samlat in via våra respondenter. I kapitel analys kommer vi att med stöd i våra teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning analysera resultatet från vår genomförda studie. Därefter avrundas arbetet med ett kapitel om diskussion och avslutningsvis förslag på vidare forskning.

11

2. Tidigare forskning

Följande kapitel kommer att belysa aktuellt forskningsläge gällande nedsatt psykiskt välbefinnande hos unga personer i Sverige, samt hur detta är kopplat till deras studieresultat, studiesituation och framtida karriärval. Följande kapitel bidrar till att vi får en förståelse gällande ungas nedsatta psykiska välbefinnande och dess negativa effekt på karriärutveckling. Vi hoppas även att den tidigare forskningen som vi presenterar kan stärka vår fundering om att verksamma studie-och yrkesvägledare skulle behöva mer kompetens inom psykologi för att bättre kunna möta den ökning av nedsatt psykiskt välbefinnande som sker i samhället. Vi upplever att nedsatt psykiskt välbefinnande och karriär- och vägledningsprocessen ses som två olika aspekter inom den forskning vi funnit relevant, vilket leder till att vi har valt att dela upp följande kapitel utifrån teman. Vi kommer även att ta upp tidigare forskning och relevanta styrdokument som styrker studie-och yrkesvägledarens förväntade kompetensområde i vägledningsprocessen.

2.1 Aktuellt forskningsläge

Att nedsatt psykiskt välbefinnande ökar bland barn och unga är ett nationellt bekymmer (Folkhälsomyndigheten 2016) då detta leder till en ökad risk för framtida ohälsa och utanförskap. Omfattande forskning visar att behörighet till gymnasiet är en stark skyddsfaktor mot utanförskap och nedsatt psykiskt välbefinnande i framtiden (SKR 2018). Utbildning generellt är den främsta stödjande faktorn för framtida hälsa och delaktighet i samhället. Enligt skollagen ska både grundskolan och gymnasieskolan innefatta ett elevhälsoteam som ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser (Skollagen 2010:800 §25). Elevhälsoteamet ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande där elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Läroplanen för den svenska skolformen betonar att skolan har ett ansvar för elever som har svårighet att nå målen (Skolverket 2017). Trots hälsofrämjande och förebyggande insatser inom skolväsendet så fastställer Folkhälsomyndigheten (2016) att det råder en ökning av nedsatt psykiskt välbefinnande bland unga människor i Sverige. Inte minst lyfter

12

de att skolarbetet, skolprestationen, den ständigt föränderliga arbetsmarknaden och den höga ungdomsarbetslösheten är väsentliga faktorer bakom ökningen. Vidare beskriver Folkhälsomyndigheten (2016) att unga elever i åldrarna 13- och 15 år uppger att de tror att deras lärare i skolan tycker att de presterar ”medelbra” eller under genomsnittet jämfört med sina klasskamrater, vilket i sin tur bidrar till skolstress. Genom studien “Health Behaviour in

School-aged Children” som är ett internationellt forskningsprojekt som Världshälsoorganisationen (WHO) samordnar vart fjärde år och där Sverige har deltagit sedan 1985, blir det tydligt att det är alarmerande gällande ökningen av det nedsatta psykiska välbefinnandet bland unga människor. Syfte med projektet är att mäta nedsatt psykiskt välbefinnande bland skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år och det framkommer från det senaste resultatet år 2018 tydligt att det finns en negativ utveckling av nedsatt psykiskt välbefinnande med kopplingar till skolklimatet, inte minst när det gäller mobbning, att trivseln i skolan minskat, att skolarbetet anses för svårt eller för mycket vilket bidrar till en ökad skolstress (Folkhälsomyndigheten 2018:18 065).

2.2 Nedsatt psykiskt välbefinnande

Folkhälsomyndigheten (2020) beskriver psykisk hälsa som en grundpelare för det mänskliga välbefinnandet. Begreppet nedsatt psykiskt välbefinnande behöver inte innefatta någon diagnos utan kan även beskrivas som ett tillstånd av tillfälligt nedsatt mående. Enligt Vårdguiden (1177) kan alla människor någon gång under livet känna sig ledsna, oroliga, ensamma, ha sömnsvårigheter eller andra symptom på nedsatt psykiskt välbefinnande. Vårdguiden beskriver även att det finns många olika orsaker till ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Bland annat påverkas människor av arv och miljö, vilket betyder att personens genetik och miljön runt omkring där man vuxit upp eller lever just nu spelar roll. Alla människor är olika känsliga för påfrestningar under livet. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) lider många skolbarn av sömnsvårigheter, ångest och nedstämdhet. Ofta diskuteras barns och unga människors psykiska välbefinnande utifrån de vuxna, till exempel av experter, politiker, föräldrar, psykologer etc. (Skagius, Lindgren m fl. 2018). Men vad säger de som uppger att de lider av nedsatt psykiskt välbefinnande själva om sitt mående och sitt eget perspektiv på sig själv och sin omgivning? Anne-Li Lindgren, professor inom Barn-och

13

ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, har tillsammans med professorn Karin Zetterqvist Nelson och doktorand Peter Skagius, båda verksamma vid Linköpings universitet på Institutionen Tema Barn, kartlagt de ungas egna beskrivningar av det nedsatta psykiska välbefinnandet. Genom en internetbaserad verksamhet vid namn “Tilia” kunde medlemmar under vår och tidig sommar 2018 besvara frågor som rör deras mående. Tilia organiseras av och för ungdomar med egen erfarenhet av nedsatt psykiskt välbefinnande, och är tänkt att fungera som ett stöd och komplement till den formella vården. Syftet med studienvar att fokusera på hur de unga själva beskriver sitt mående, där fria och normaliserade beskrivningar av olika känslor fick komma till uttryck, samt för att studera hur unga själv beskriver både problem och lösningar i denna typ av folkhälsofråga (Lindgren, Skagius m fl. 2018, 569). Det framkommer utifrån deltagarnas svar på frågorna att det finns en medvetenhet om det egna ansvaret, det egna handlingsutrymmet för att hantera det nedsatta psykiska måendet, dock ofta i samarbete med stödgivare. De vanligaste känslorna som medlemmarna beskrev var framtidsoro, hopplöshet, prestationsångest, stress, flyktbeteende och låg självkänsla (Lindgren, Skagius m fl. 2018, 571).

2.3 Det nedsatta psykiska välbefinnandets konsekvenser

Att så många unga mår dåligt inombords har flera allvarliga konsekvenser. En av dem är att det påverkar studierna negativt. Det nedsatta psykiska välbefinnandet kan leda till kognitiva problem så som dåligt minne och svårigheter att koncentrera sig, även utmattning och bristande motivation är vanligt (Karlsson 2012, 121). Det nedsatta psykiska välbefinnandet tenderar att göra det svårt för eleven att hänga med i undervisningen och att klara av de uppsatta målen för studierna. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma elever som mår dåligt, då det inte bara innebär ett lidande för den drabbade, utan även för de allvarliga konsekvenserna som på sikt kan bli förödande för eleven. Bland annat kan det i framtiden bli svårt för eleven att klara skolarbetet, etablera sig på arbetsmarknaden och knyta relationer (Socialstyrelsen 2013-5-43). Riksföreningen för skolsköterskor släpper kontinuerligt en tidning som heter “Skolhälsan”, vars syfte är att bidra till yrkesutveckling genom att publicera artiklar om elevhälsans medicinska insats och sprida aktuell forskning som bidrar till alla elevers möjlighet att nå sin fulla potential (Riksföreningen för Skolsköterskor 2019).

14

I Skolhälsan (Nr 1 2019) kan läsaren följa temat “Stress och psykisk ohälsa -

skolprestationer”. Här lyfter skribenten Daniel Bergh, Fil dr i sociologi och forskare vid

“Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa”, Karlstads universitet, bland annat Socialstyrelsens fastställning gällande ökningen av antalet psykiatriska diagnoser, om försämrade skolresultat och den dystra ökningen av nedsatt psykiskt välbefinnande sedan 1990-talet och framåt, samt att Socialstyrelsen (2018) genom en studie kunde se sambandet mellan ofullständiga betyg i årskurs nio och en ökad risk för framtida psykosociala problem. En av orsakerna till den drastiska ökningen av nedsatt psykiskt välbefinnande sedan 1990-talets början kan enligt Folkhälsomyndigheten (2019) vara att skolorna i Sverige under den här tiden genomgick stora förändringar. Bland annat ändrades det svenska skolsystemet, med exempelvis kommunaliseringen, friskolereformen, införandet av skolpeng och nya betygssystem. Folkhälsomyndigheten (2016) beskriver i sin artikel “Skolprestationer,

skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar” att det senaste resultatet i studien “Skolbarns

hälsovanor” visar på att det finns ett ömsesidigt samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och sämre skolprestationer. De menar på att dåliga skolprestationer kan orsaka psykosomatiska besvär, men också att elever med nedsatt psykiskt välbefinnande kan prestera sämre i skolan. Precis som Folkhälsomyndigheten (2016) menar på att nedsatt psykiskt välbefinnande hos unga tenderar att följa dem genom livet om det inte åtgärdas, och SKR (2018) som menar på att utbildning är en av de främsta skyddsfaktorerna mot framtida mental ohälsa, kan vi genom FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd 2015) och kunskapsöversikten “Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro” och skribenten Eva Vingård, professor i arbets-och miljömedicin vid Uppsala Universitet se sambandet mellan nedsatt psykiskt välbefinnande i arbetslivet och sjukskrivningar som påföljd. Vingård beskriver hur nedsatt psykiskt välbefinnande i arbetslivet kan bero på bland annat för höga krav, låg kontroll och rollkonflikter. Cirka 90 % av de som sjukskrivs på grund av nedsatt psykiskt välbefinnande faller under diagnoserna för depression, generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, specifika fobier, tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom (FORTE 2015, 7). Slutligen understryker Folkhälsomyndigheten (2020) att elever som lär sig om nedsatt psykiskt välbefinnande, både den egna och andras, genom skolan har lättare för att hantera sitt mående. Solveig Petersen, utredare på Folkhälsomyndigheten säger ”Det ser vi som väldigt glädjande och hoppfulla resultat naturligtvis. Skolan når ju alla barn oberoende

15

av bakgrund och har därför en central roll i samhällets arbete med att nå en jämlik god hälsa.” Dock understryker Folkhälsomyndigheten (2020) att det inte finns några svar på hur skolan kan gå tillväga för att systematiskt lära barn och ungdomar att hantera nedsatt psykiskt välbefinnande, men att bland annat Danmark och Finland har obligatorisk hälsoundervisning som inkluderar psykisk ohälsa.

2.4 Studie-och yrkesvägledarens kompetensområde

Enligt Lärarnas riksförbund (2019) baseras studie-och yrkesvägledarens utbildning och arbete på fyra vetenskapliga inriktningar; pedagogik, psykologi, filosofi och sociologi. Den främsta uppgiften som en studie-och yrkesvägledare har är den personliga vägledningen, det vill säga den vägledning den sökande får för att göra så bra och underbyggda val som möjligt inför kommande studier, arbete och yrke. Samtidigt som den sökandes behov ska vara i centrum och kunskap om valprocesser, arbetsmarknad och utbildningssystem ska främjas, är en studie-och yrkesvägledares arbetsuppgifter även att möta samhällets, uppdragsgivarens och arbetsmarknadens förväntningar och krav. I en studie utförd av James Dresch och Anders Lovén (2003) med syfte att bland annat se över ungas förväntningar inför mötet med studie-och yrkesvägledaren, framkommer det att förväntningarna inför mötet med studie-och yrkesvägledaren först och främst handlar om att få relevant information angående utbildningar, poäng och yrken som står i fokus, följt av att eleverna gärna vill prata igenom deras situation inför valet (Dresch & Lovén, 2003). I studien framkommer det även att studie-och yrkesvägledaren har något svårare med att arbeta med de mer personliga delarna av elevernas väljande, och en tolkning görs om huruvida ovanan att tala om mer personliga förhållanden leder till att studie-och yrkesvägledaren tränger undan samtalsämnet (Dresch & Loven, 2003, 49). En studie, även den utförd av Dresch & Lovén men några år senare (2010) vars syfte var att ta reda på ungdomars förväntningar och behov av ett vägledningssamtal tyder på att behoven om att bland annat få information och stöd i valprocesser kvarstår, samt att få en ökad motivation. Dock beskriver ungdomarna även att de vill få hjälp med avstämning, att de upplever valångest och inte vågar välja bort olika alternativ. De vill ha stöd och få en förståelse av sig själv och livet- vem är jag? Hur ska jag leva? Vad ska det bli av mig? När vi ser till de uppgifter och den kompetens en studie-och yrkesvägledare bör

16

kunna hantera ingår bland annat att kunna hantera informationsmaterial, nätverka, utveckla strategier för karriärutveckling, registrera och arkivera, samt att samarbeta med olika arbetsgivare (detta enligt Nice-modellen som Lovén nämner som klientrelaterade kompetenser). Genom Skolverket (2013) kan vi genom ”Arbete med studie-och yrkesvägledning” även läsa att studie-och yrkesvägledarens roll är att ge elever förutsättningar att göra väl underbyggda val, att hantera frågor som rör studier och yrken. Studie-och yrkesvägledaren behöver på ett professionellt sätt, med vetenskaplig grund använda sig av vägledningsmodeller som har sin rot i olika karriär- och vägledningsteorier, som i sin tur är kopplade till forskningsdisciplinerna psykologi, sociologi och pedagogik. Med andra ord ska studie-och yrkesvägledaren utifrån den kompetens som erhållits från utbildning och fortbildning, främja eleven att bli medveten om olika valalternativ i relation till sig själv, lära sig att fatta beslut och att bli medveten om sig själv och sina egna preferenser (Skolverket 2013, 12–13). Robertson (2013) har gjort en studie om vilka positiva effekter studie- och yrkesvägledning har på välbefinnandet, “The well-being outcomes of career

guidance”. Studien visar på att det kan ha positiv effekt på välbefinnandet hos individen att

få känna sig uppmärksammad och att få dela sina tankar i en stöttande samtalsmiljö (Robertson 2013, 256). Detta är liknande effekter som ett terapeutiskt samtal har och Robertson drar slutsatsen att de båda samtalsformerna har liknande effekter på det psykiska välbefinnandet. Robertson (2013, 257) menar också att studievägledning kan bidra med känslomässigt stöd vid nedsatt psykiskt välbefinnande och att det kan utmana elevens negativa tankebanor.

2.5 Sammanfattning

Det aktuella forskningsläget visar på att nedsatt psykiskt välbefinnande hos unga personer i Sverige har ökat de senaste decennierna, och att detta främst beror på skolstress och skolprestationer samt ökade krav på arbetsmarknaden. Vi ser även genom den tidigare forskningen att det är viktigt att uppmärksamma elever som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande då detta i sin tur annars kan öka risken för negativa konsekvenser för både nuvarande studier och framtida karriärval. Vi kan också se att det nedsatta psykiska välbefinnandet riskerar att följa människor genom livet och påverka studier och kommande

17

arbetsliv negativt i form av sjukskrivning och utanförskap om ingen hjälp och stöttning erbjuds från varken den formella vården eller genom utbildningsväsendet. Den tidigare forskningen leder också till att vi kan dra slutsatsen om att det blir vanligare att en studie-och yrkesvägledare möter elever med nedsatt psykiskt välbefinnande i karriär-och vägledningsprocessen. Eftersom den största skyddsfaktorn mot nedsatt psykiskt välbefinnande är utbildning och goda chanser för framtida etablering på arbetsmarknaden blir studie-och yrkesvägledarens roll allt mer viktig i främjandet av elevens mående. Dock finner vi ingen forskning eller styrdokument som tyder på att en studie-och yrkesvägledare i karriär-och vägledningsprocessen förväntas ha kunskap om, eller hantera elever med nedsatt psykiskt välbefinnande i karriär-och vägledningssammanhang.

18

3. Teoretiska utgångpunkter

I följande kapitel presenteras de teorier och begrepp som vi använt oss av för att analysera det empiriska materialet vi samlat in. Med teorierna och begreppen som grund har vi som avsikt att förklara vilka verktyg och metoder som studie-och yrkesvägledaren använder sig av, och vad som kan ligga bakom valet av metod och verktyg. Teorierna hjälper oss även att se mönster och sammanhang i våra respondenters berättelser. Vi kommer även att analysera studie-och yrkesvägledarnas självupplevda utmaningar i karriär- och vägledningsprocessen med elever som har nedsatt psykiskt välbefinnande. För att förstå hur studie-och yrkesvägledaren reflekterar över de utmaningar som hon upplever kommer vi ta hjälp av teorierna och begreppen. Vi har valt att fokusera på två teoretiska utgångspunkter. Den första är Careership av Hodkinson & Sparkes (1997) som förklarar människors karriärutveckling utifrån begrepp som brytpunkter, handlingshorisont och habitus. Den andra teoretiska utgångspunkten är Social Cognitive Career Theory av Lent, Brown och Hackett (2002). I denna teori lägger vi vikt vid begreppen självförmåga, förväntat utfall samt personliga mål.

3.1 Careership

Hodkinson & Sparkes (1997) har utvecklat en karriärteori vid namn Careership. Careership-teorin bygger på Pierre Bourdieus sociologiska teori (Hodkinson & Sparkes 1997, 29). De begrepp som är centrala inom teorin och som vi valt att fokusera på i vår analys är brytpunkt,

handlingshorisont och habitus. Hodkinson & Sparkes (1997) använder dessa begrepp för att

förklara hur karriärval utformas. Careership-teorin är en strukturerad teori då den förklarar de faktorer som påverkar den enskildes situation i förhållande till karriärutveckling. Den centrala idén för Careership är att karriärvalet och karriärutvecklingen sker genom en samverkan mellan individen och omgivningen.

3.1.1 Brytpunkter

Hodkinson och Sparkes beskriver begreppet brytpunkt som en transformation av individens identitet (Hodkinson & Sparkes 1997, 39). Brytpunkter kan delas in i tre olika kategorier.

19

Den första, en strukturell brytpunkt, innebär att brytpunkten är oundviklig. Ett exempel på detta kan vara att en människa tvingas göra ett val inom skolsystemet, till exempel genom att sluta grundskolan och därmed måste välja till gymnasiet, annan form av utbildning eller yrke. Det andra brytpunkten kallas för självinitierad och innebär att individen själv har initierat förändringen. Exempelvis kan en självinitierad brytpunkt vara att personen har särskilda planer i sin karriärutveckling och därför gör val som gynnar personen utifrån den egna önskan. Den tredje och sista formen av brytpunkt kallas för framtvingad brytpunkt vilket innebär påverkan från externa faktorer. Exempel på detta är varsel, uppsägning, flyttning, förändrad familjesituation eller sjukdom. Vissa brytpunkter går att förutse medan andra kommer som en överraskning (Hodkinson & Sparkes 1997, 39).

3.1.2 Handlingshorisont

Begreppet handlingshorisont vill förklara hur långt en människa kan se rent karriärmässigt utifrån sin nuvarande position. Handlingshorisonten är samtidigt även väldigt subjektiv och tar hänsyn till och förklarar hur människor ser och förstår sin omvärld, vilka möjligheter och begränsningar personen upplever och förhåller sig till. Bland annat påverkar arbetsmarknadens struktur individens handlingshorisont, men också var personen i fråga faktiskt befinner sig. I en storstad kan det till exempel finnas mer möjligheter för utbildning och arbete i jämförelse med en liten by. Hodkinson & Sparkes (1997, 35) beskriver också hur människor kan skapa sina egna förutsättningar och möjligheter, liksom att de kan sorteras bort. Ett exempel är att det må finnas jobb inom teknik för kvinnor, men om kvinnan inte anser att det är en lämplig karriär för henne eller stämmer överens med hennes självbild, kommer hon således att sortera bort den möjligheten från sin handlingshorisont. Handlingshorisonten är med andra ord det som personen kan se och välja inom sina ramar.

3.1.3 Habitus

Begreppet habitus används i Careership-teorin för att förklara hela människan (Hodkinson & Sparkes 1997, 33). Det är alltså inte bara människans förutsättningar och handlingshorisont som påverkar dennes karriärutveckling. Habitus är hela människan, både kroppsligt men även dennes uppfattningar, känslor, värderingar, tankesätt och inställning. En människas habitus är ett resultat av dennes uppväxt, erfarenhet och upplevelser, men är samtidigt

20

föränderlig (Hodkinson & Sparkes 1997, 34). Hodkinson & Sparkes beskriver att ingen människa kan bortse från sitt habitus, och att habitus påverkar både vilka val en människa gör och på vilket sätt de görs (ibid.). Hodkinson & Sparkes (1997, 34) menar att habitus är något som kan ändras radikalt i händelse av en brytpunkt hos individen.

3.1.4 Användandet av Careership

Utifrån teorin Careership kan vi hämta begrepp som hjälper oss att analysera det empiriska materialet för vår studie. Med begreppet handlingshorisont kan vi analysera studie-och yrkesvägledarens val av verktyg och metod, beroende på dess tillgänglighet, men också studie-och yrkesvägledarens arbetsuppgift att främja och vidga elevens handlingshorisont med hänsyn till det nedsatta psykiska välbefinnandet, vilket i sin tur kan ses som en utmaning. Vi kan även med begreppet brytpunkt förklara vad som sker i samtalet, vilka faktorer som påverkar eleven i karriär-och vägledningsprocessen och hur vägledaren med hjälp av verktyg och metoder arbetar för att stötta och förbereda eleven inför nya vägskäl. Slutligen så hjälper begreppet habitus oss genom att förklara hur våra respondenter, med egentligen lika arbetsuppgifter, kompetens och anställningsform, kan uppleva så skilda utmaningar i karriär-och vägledningsprocessen med elever som har nedsatt psykiskt välbefinnande.

3.2 Social Cognitive Career Theory

Lent, Brown och Hackett har tillsammans utvecklat en teori som kallas Social Cognitive

Career Theory, som hädanefter kommer att benämnas med förkortningen SCCT. Teorin är

baserad på Albert Banduras sociala inlärningsteori. SCCT har som syfte att förklara tre faktorer som styr individen i samband med karriärvägledning. Dessa tre faktorer är personliga faktorer (så som minnen, uppfattningar, preferenser och självuppfattning), individens uppfattningar om omgivningen samt individens faktiska agerande (Lent, Brown & Hackett 2002, 750). De tre faktorerna påverkar hur intressen för yrken och akademiska studier uppstår, hur yrkesval och studieval görs samt hur dessa upprätthålls. SCCT har tre begrepp som är dess grundpelare: self-efficacy (självförmåga), outcome expectation (förväntat utfall) samt personal goals (personliga mål). De tre begreppen påverkar varandra i stor utsträckning. Enligt SCCT påverkar både självförmåga och förväntat utfall hur mycket engagemang

21

individen lägger i sina aktiviteter (Lent, Brown och Hackett 2002, 750). Sammanfattningsvis kan SCCT förklara hur värderingar, behov, talang och intresse samverkar i individens yrkesval.

3.2.1 Självförmåga

Det första begreppet självförmåga förklarar individens tro på sin egen förmåga i olika sammanhang. Självförmåga är en rak översättning från engelskans self-efficacy. Begreppet självförmåga skiljer sig från självförtroende och självkänsla i det avseende att självförmåga är ett dynamiskt begrepp som visar sig olika beroende på situation. Individens självförmåga styr också sannolikheten för att individen ska utveckla intresse och förmåga inom ett ämne (Lent, Brown & Hackett 2002, 751). Exempelvis har en elev med datorintresse större möjlighet att utveckla ytterligare kunskap och kompetens om datorer jämfört med en elev som inte har samma intresse. Självförmågan förklarar även individens syn på sin förmåga att organisera och agera för att nå ett önskat resultat. Den upplevda självförmågan stärks när individen åtagit sig en ansträngande uppgift och klarat av den (Lent, Brown & Hackett 2002, 751). Individens självförmåga kan även komma att påverkas av hur andras erfarenheter tolkas, omvärldens värderingar eller fördomar. Ett exempel på detta är om individen hört att något är svårt eller borde vara svårt, så kan denne komma att tänka ”om jag tror att det är svårt så blir det svårt” och vice versa. Det viktigaste för vår studie är att den upplevda självförmågan kan i mångt och mycket handla om hur individer tar vara på sina egna talanger. Individer som har samma talang kan trots det komma att nå olika resultat. Om individen inte tror att den kan (trots att talangen finns) finns det inte tillräcklig motivation att anstränga sig och därmed ger personen upp lättare (Lent, Brown & Hackett 2002, 752–753).

3.2.2 Förväntat utfall

Ytterligare ett begrepp som vi kommer att fokusera på är förväntat utfall. Begreppet syftar till vilka konsekvenser som uppstår från individens handlingar, men även vilka förväntningar som finns redan innan handlingen (Lent, Brown & Hackett 2002, 750). Förväntningarna styrs av tidigare erfarenheter, observationer av andras resultat och reaktioner samt den egna känslan som uppstår när handlingen utförs. Det kan även vara konsekvenser som härleds av ett visst beteende. Lent, Brown & Hacket (2002) menar på att individer med stor sannolikhet

22

hellre väljer en aktivitet eller ett beteende där det förväntade utfallet är positivt, exempelvis en aktivitet eller ansträngning som kommer bidra till en ökad tro på den egna självförmågan. Resultatet av det förväntade utfallet har en stor betydelse för individen. Det kan ses som en stor motivationshöjare om individen efter ett agerande upplevde stolthet eller konkret belöning, till skillnad på om individen upplevde en likgiltighet (Lent, Brown & Hackett 2002, 750).

3.2.3 Personliga mål

Begreppet personliga mål innefattar individens intentioner med olika handlingar. SCCT visar på att genom att sätta upp individuella mål hjälper det individen att organisera och påverka sitt eget beteende i riktning mot målet. SCCT skiljer på två olika typer av mål: vilka intentioner individen har att engagera sig i en aktivitet eller att upprätthålla en viss standard på utförandet (Lent, Brown och Hackett 2002, 751). Dessa två typer av mål kallas choice

goals och performance goals. Enligt SCCT väljer individer att sätta mål som stämmer

överens med deras uppfattning om självförmåga och förväntat utfall.

3.2.4 Användandet av SCCT

För att kunna besvara frågeställningen valdes ett antal begrepp från SCCT ut. Begreppet självförmåga hjälper oss att analysera huruvida elevernas upplevda självförmåga eventuellt påverkar studie- och yrkesvägledarens bemötande i vägledningssamtalet. I kapitlet tidigare forskning redogörs för hur elevers nedsatta psykiska välmående ibland är en direkt följd av stress och prestationskrav i skolan. Detta kan då kopplas till självförmågan då den påverkas av hur individen upplever att den presterar. Det andra begreppet från SCCT är förväntat

utfall. Detta begrepp är direkt kopplat till självförmåga vilket gör att det blir relevant för

studien. Förväntat utfall kan innebära att eleven gör val utifrån tron på sin egen förmåga, vilket vid nedsatt psykiskt välmående kan innebära att självförmågan är nedsatt. Sist ut är begreppet personliga mål. Enligt SCCT hjälper personliga mål individen att organisera sin resa mot målet. Detta tros vara användbart i analysen på det sätt att skolresultat är direkt sammankopplade med mål.

23

4. Metod

I detta kapitel kommer vi att presentera och argumentera för den metod vi använt oss av för att genomföra studien. Vi kommer även att redogöra för tillvägagångssätt, urval, datainsamling, studiens validitet och reliabilitet, analysform samt beskriva de etiska ställningstaganden som tagits i vår studie.

4.1 Metodval

I vår studie valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. En kvalitativ metod innebär icke-siffermässiga egenskaper hos intervjupersonerna (Larsen 2009, 23). Den största nackdelen med en kvalitativ metod är att det ofta är tidskrävande att sammanställa intervjuerna på ett sådant sätt att det blir hanterbart och användbart i förhållande till studiens syfte (Larsen 2009, 27). Trots detta valde vi en kvalitativ metod, då fördelen för oss väger större än nackdelen. Eftersom en kvalitativ metod kräver färre deltagare än en kvantitativ metod (mätbara egenskaper, tex i form av enkäter) kunde vi istället fokusera på våra respondenter och göra en så kallad djupintervju, där vi med öppna frågor och följdfrågor kan gå på djupet och få en helhetsförståelse för det vi vill undersöka (Larsen 2009, 27). Även om vi går på djupet och får den förståelse vi vill uppnå, så innebär det inte att metoden bidrar till att informationen blir generaliserbar. Vi menar på att vårt urval av respondenter inte nödvändigtvis blir representativt för alla studie-och yrkesvägledare. Vi använde oss av en intervju med intervjuformulär. Detta innebär att intervjun är strukturerad men att respondenterna får komma med öppna svar (Larsen 2009, 84). Utifrån studiens syfte och frågeställning sammanställde vi frågor som var relevanta och därmed fick samtliga respondenter svara på samma frågor i samma ordningsföljd, dock med öppna svar och sedan kompletterande frågor av oss om det ansågs nödvändigt. Trots att vi använde oss av en intervju med intervjuformulär användes en intervjuguide. En intervjuguide används egentligen oftast vid ostrukturerade intervjuer, där respondenterna får prata fritt om aktuella ämnen som tas upp (Larsen 2009, 84). Det fanns en efterfrågan på en intervjuguide av våra respondenter då de ville vara

24

förberedda, vilket gjorde att vi sammanställde en intervjuguide och skicka ut denna via e-post i god tid innan intervjuerna ägde rum. Intervjuguiden är för vår studie både något positivt men också negativt. Dels upplever vi det som positivt att våra respondenter varit väl förberedda så att de kan ge konkreta och detaljrika svar, samtidigt som de har haft god tid på sig att tänka över sina svar på ett sådant sätt att det skulle kunna liknas vid intervjueffekten. Intervjueffekten innebär att respondenterna svarar på det sätt som de tror att vi vill höra, för att göra ett bättre intryck eller för att dölja brist på kunskap (Larsen 2009, 27). Detta kan göra att intervjuresultatet påverkas negativt och därmed inte är sanningsenligt. Dock upplever vi att intervjuerna var avslappnade och sanningsenliga, vilket vi också får utgå ifrån att så är fallet.

4.2 Tillvägagångssätt

Vi ville vara tydliga med att våra respondenter var väl medvetna om vår studies frågeställningar och syfte. Därför valde vi att kontakta samtliga respondenter via mail med en förfrågan om deltagande i vår studie, där vi presenterade oss och vårt tema i examensarbetet. Tillgång till respondenternas mail fick vi via diverse slumpmässigt utvalda skånska kommuners hemsidor. Även några tidiga kurskamrater som numera arbetar som studie- och yrkesvägledare hjälpte oss att ta kontakt med flertalet respondenter. Till en början var responsen svag, och när vi hade skickat e-post till ungefär 60 stycken potentiella deltagare lättade det något. Till slut valde sex stycken verksamma studie-och yrkesvägledare från grundskolor och gymnasieskolor i Skåne att tacka ja till att medverka i vår studie. Efter att en intervjuguide nått våra respondenter avtalade vi en tid för intervju, och detta fick ske över Skype på grund av de rekommendationer Folkhälsomyndigheten gått ut med efter Covid-19 utbrottet (att minska fysisk social kontakt).

4.3 Urval

Vårt urval bestod av verksamma studie-och yrkesvägledare inom grundskolor och gymnasieskolor i Skåne. Det var viktigt för oss att samtliga respondenter var utbildade till studie-och yrkesvägledare, då vi senare gör kopplingar till just utbildningen och den

25

kompetens som krävs i det dagliga arbetet. Urvalet för vår undersökning är vad Larsen (2009) kallar för ett icke-sannolikhetsurval. Detta innebär som vi tidigare nämnt att undersökningen inte är generaliserbar och därför inte behöver gälla för alla verksamma studie-och yrkesvägledare i Skåne. Dock bidrar ett icke-sannolikhetsurval att vi som samlar in information kan få mesta möjliga kunskap inom ett område, vilket i vårt fall är nedsatt psykiskt välbefinnande i karriär-och vägledningsprocessen. Vi kan även göra kopplingar till valet av våra respondenter till ett godtyckligt urval. Ett godtyckligt urval innebär att vi som undersöker själva bestämmer vilka som ska få förfrågan om ett deltagande, och det kan bland annat bero på just vilken typ av utbildning, geografiskt läge, eller kön den potentiella respondenten har (Larsen 2009, 77). Denna koppling gör vi genom att vi i förväg redan bestämt att förfrågan skulle skickas ut till examinerade studie-och yrkesvägledare inom Skåne. Vi skickade medvetet ut mejl till både kvinnor och män som arbetar som studie-och yrkesvägledare. Tyvärr svarade inga män på våran förfrågan. Vi tänker också att studiens resultat kan påverkas av urvalet genom självselektion. Detta innebär att respondenten själv bestämmer om han eller hon vill vara med i undersökningen genom att vi som söker respondenter frågar i en grupp och där några frivilligt ställer upp (Larsen 2009, 77). Vi funderar på de respondenter som valde att inte svara alls på våra mejlutskick, och om de som svarade och deltog möjligtvis är mer öppna med sin yrkesroll och därför har lättare för att dela med sig. Detta är givetvis inget som vi kan konstatera. Slutligen valde totalt sex stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom grundskolor och gymnasieskolor i Skåne att vara med i vår undersökning, och nedan följer en lista på våra respondenter (med fingerade namn) och vilken verksamhet de arbetar inom:

Respondent 1: Karin, Grundskola Respondent 2: Lydia, Grundskola Respondent 3: Agneta, Grundskola Respondent 4: Sally, Grundskola Respondent 5: Veronica, Gymnasium Respondent 6: Zhara, Gymnasium

26

4.4 Datainsamling

Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolor i Skåne. Då Folkhälsomyndigheten (2020) rekommenderade social distansering under utbrottet av Covid-19 resulterade det i att vi fick göra en vändning i våra planerade intervjuer. Istället för att träffas fysiskt på studie- och yrkesvägledarens arbetsplats så har intervjuerna genomförts digitalt via programmet Skype. Intervjun har formats av en semistrukturerad metod där vi delvis förberett frågor i förväg. Dessa frågor fick respondenterna ta del av innan intervjutillfället för att ha tillfälle att eventuellt förbereda svar. Vid bearbetning av den insamlade data valde att transkribera de inspelade intervjuerna, för att sedan göra en datareduktion, dvs att vi sorterade innehållet och behöll relevant information för att kunna besvara våra frågeställningar (Larsen 2009, 98).

4.5 Validitet och reliabilitet

När vi undersöker fenomen eller områden vill vi gärna att det vi undersöker faktiskt är sanningsenligt. Det finns två begrepp som kan stärka det vi undersöker. Validitet är ett begrepp som syftar till studiens giltighet eller relevans. Larsen (2009, 80) skriver att det kan var enklare att försäkra sig om validiteten i en kvalitativ metod jämfört med en kvantitativ. Detta beror på att intervjuer kan justeras under arbetets gång för att säkerställa att frågeställningen blir besvarad. Vi använde oss av en semistrukturerad intervjuguide men ställde följdfrågor i de situationer som det krävdes för att få svar på vår frågeställning. I vissa fall svarade respondentens berättelse på flertalet frågor utan att vi behövde ställa dem. Den positiva aspekten med att utgå från en intervjuguide var att vi kunde säkerställa att studiens alla områden täcktes. Vi valde att avsluta varje intervju med att reda ut eventuella frågetecken som uppstått för att säkerställa en god validitet. Reliabilitet visar på precision. Med reliabilitet innebär att vi ska säkerställa att undersökningen är tillförlitlig och att den utförts noggrant. Reliabiliteten kan vara svår att mäta vid en kvalitativ studie då olika forskare kan tolka observationer på olika sätt (Larsen 2009, 81). För att säkerställa högsta möjliga reliabilitet valde vi därför att genomföra alla intervjuer tillsammans, för att sedan transkribera intervjun direkt efteråt. Detta är enligt Larsen (2009, 81) ett sätt att påverka reliabiliteten positivt.

27

4.6 Analysform

Genom en datareduktion som innebär att förenkla och sortera den insamlade data (Larsen 2009, 59) kunde vi se samband, likheter och mönster i våra respondenters svar. Detta gör att vi använder oss av en innehållsanalys vid bearbetningen av data. En innehållsanalys innebär att vi samlar in data (håller i och spelar in intervjuerna) för att sedan transkribera dessa till text som därefter kodas (Larsen 2009, 101). Eftersom samtliga respondenter fick svara på samma frågor, om än hur fritt de ville, så kunde vi därefter se mönster vilket gjorde att det blev lättare för oss att skapa teman eller kategorier i vår analys av det insamlade materialet. Analysen sker i kombination med innehållsanalysen, vår studies syfte och frågeställningar, den tidigare forskningen samt våra teoretiska utgångspunkter.

4.7 Etiska ställningstaganden

Alla människor som genomför en undersökning måste ta ställning till det etiska dilemmat som kan uppstå under undersökningens processer. Med detta menas att forskaren kanske har valt ett ämne eller en frågeställning som många kan uppfatta som oetiskt, eller som väcker många tankar och känslor (Larsen 2009, 13). För vår del upplever vi att vårt ämnesval kan upplevas som känsligt och svårt att prata om, eftersom våra respondenter i sina berättelser faktiskt gör ett antagande om andra människors (i detta fall elevernas) känslor och problematik kring ett nedsatt psykiskt välbefinnande i samband med deras karriär-och vägledningsprocess. För att skydda de personer som deltagit i studien har vi förhållit oss till Vetenskapsrådet (2019) sammanställning av riktlinjer för forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Dessa principer delas in i fyra olika kategorier; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att vi som ansvarar för undersökningen är skyldiga att informera respondenterna om vilken uppgift de har i studien. Det är också av stor vikt att klargöra att deltagandet är frivilligt och att respondenternas medverkan när som helst kan avbrytas. Att respondenten själv bestämmer över sin medverkan i studien kallas för samtyckeskravet. Respondenten avgör själv på vilka villkor han eller hon deltar och har rätt att avbryta sin medverkan utan påtryckningar (Vetenskapsrådet 1990, 10). Konfidentialitetskravet innefattar

28

behandling av personuppgifter och andra konfidentiella uppgifter som kan framkomma under respondenternas deltagande. Alla uppgifter som kan leda till att respondenten kan identifieras ska därför sorteras bort. Vi har tagit ställning till detta krav i vår studie genom att ge respondenterna fiktiva namn samt att inte avslöja specifikt vilken geografisk position deras arbetsplats har. Den sista etiska forskningsprincipen är nyttjandekravet, vilket innebär att de uppgifter som samlas in under studien endast får användas för det angivna ändamålet. Detta klargjorde vi för respondenterna genom att innan intervjutillfällena bekräfta att vi endast samlar in informationen för studiens skull och att de inspelade intervjuerna kommer att raderas när examensarbetet blivit godkänt.

29

5. Resultat

I följande kapitel presenteras de svar vi erhållit från våra respondenter. Vi har efter intervjuerna gjort en datareduktion, vilket innebär att vi sorterat innehållet och tagit bort information som ligger utanför våra frågeställningar (Larsen 2009, 98). Varje deltagare har tilldelats ett fingerat namn (se metod och urval) för att säkerställa deras anonymitet. Vi presenterar resultatet utifrån fyra teman; Välbefinnandets påverkan, studie-och yrkesvägledarens kompetens, bemötandet i form av verktyg och metoder samt utmaningar och gränser.

5.1 Välbefinnandets påverkan

Vi vill med detta tema koppla den tidigare forskning som visar på att nedsatt psykiskt välbefinnande påverkar studier och karriär på ett negativt sätt, med den verklighet som våra respondenter är verksamma i. Vi vill också ta reda på hur vanligt förekommande det är med samtal av denna karaktär. Det framkommer genom vår respondent Veronica, studie-och yrkesvägledare på en gymnasieskola i Skåne, att hon ofta ser tecken på nedsatt psykiskt välbefinnande hos eleven i vägledningssamtalet. Veronica berättar vidare:

“Det är ganska vanligt. De är stressade av många olika skäl. Men det är så olika bekymmer så jag kan inte säga att så här eller så här är det. Vi har elever från många olika kulturer som har olika tungt bagage. Vi har också tjejer och killar som mår dåligt av andra skäl. Konflikter, allmän osäkerhet och dålig självkänsla, hemsituationen, mående på grund av NPF-diagnoser och liknande”

Veronicas uttalande stärks av Karin, verksam studie-och yrkesvägledare på en grundskola i Skåne, som säger att hon ofta ser tecken på oro och stress hos eleverna, som rör deras prestationer i skolan och de val som ska göras i framtiden. Både Zhara, studie-och yrkesvägledare på ett gymnasium i Skåne, och Lydia som arbetar som studie-och yrkesvägledare på en grundskola i Skåne, finner också att nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligt förekommande i samtalen. Zhara menar på att elevens nedsatta psykiska välbefinnande riskerar att begränsa eleven i sitt beslutsfattande då fokus ligger på den

30

mentala hälsan vilket leder till att energin inte räcker till för att tänka på möjligheter, självkännedom och framtiden. När vi ställer frågan “Upplever du att elever som har nedsatt psykiskt välbefinnande har svårare för att fatta väl underbyggda val inför framtiden?” svarar Lydia följande:

“Självklart! Det är inte lätt att tänka på framtiden om du är nere i ett ”stort svart hål”. Jag försöker i sådana lägen försäkra eleven om att det finns oändliga möjligheter att ändra sig, det som känns rätt idag behöver inte vara det imorgon, det kanske tar lite längre tid innan man ”hittar rätt.””

Lydias uttalande beskriver hur det nedsatta psykiska måendet tenderar att begränsa eleven i vägledningsprocessen, vilket även Agneta, studie-och yrkesvägledare på en grundskola i Skåne också poängterar. Agneta berättar för oss att hon absolut ser att det nedsatta psykiska måendet begränsar eleven, och hon beskriver vidare att “hur man mår genomsyrar människors hela vardag anser jag”. Agneta beskriver även att hon ser en oro hos eleverna, och att denna typ av brytpunkt i elevens karriärprocess, i hennes fall gymnasievalet, är ett stort steg för eleven då det finns en tendens att kompisar och föräldrars påverkan bidrar till en ökad oro och stress vilket försvårar valet för eleven. Vår respondent Sally, verksam studie-och yrkesvägledare på en grundskola i Skåne, har också en uppfattning om elevers nedsatta psykiska välbefinnande och hur detta riskerar att begränsa eleven i karriär- och vägledningsprocessen. Sally delar med sig av att hon ofta möter elever som inte orkar mer, och där motivationen till att söka sig till ett gymnasium nästan är obefintlig. Vidare berättar Sally om hur hon upplever elevernas studiesituation:

“Jag upplever att det är en otrolig betyg-hets i klasserna. Eleverna jämför sig med varandra och tävlar om att få högst meritvärde. Det märks inte lika mycket bland sjuorna som bland niorna, det är då det börjar på allvar när eleverna inser att de ska komma in på gymnasiet.”

Utifrån våra respondenter kan vi konstatera att den tidigare forskningen är sanningsenlig och stämmer överens med den verklighet våra respondenter är verksamma i. Detta gör att vi drar slutsatsen om att det inte råder några tvivel om att det nedsatta psykiska välbefinnandet påverkar karriär-och vägledningsprocessen på ett negativt sätt för eleven.

31

5.2 Studie-och yrkesvägledarens kompetens

Tidigare tema klargjorde för oss att det är vanligt med nedsatt psykiskt välbefinnande hos eleverna, och att detta även märks av i karriär-och vägledningsprocessen. Det kan ses som en paradox att det nedsatta välbefinnandet i så stor utsträckning begränsar eleven i karriärprocessen, samtidigt som det ligger utanför studie-och yrkesvägledarens kompetensområde att hantera frågor och bemötande av denna karaktär. Vi lät våra respondenter dela med sig av sina tankar och känslor kring hanteringen av vägledningen i samband med nedsatt psykiskt välbefinnande. Vi frågade våra respondenter hur de går tillväga i samtalet där det framgår att eleven upplever nedsatt psykiskt välbefinnande, och Agneta svarar följande:

“Jag lyssnar in och berättar sedan vad jag kan hjälpa till med, vilket är valprocesser och liknande. Sen föreslår jag att eleven träffar skolans kurator eller skolsköterska. Ibland efter samtalet kontaktar jag skolans specialpedagoger, beroende på vilka anledningar det verkar vara till att eleven inte mår bra. Givetvis i samråd med eleven. Det är viktigt att veta sina begränsningar”

Vi frågar även våra respondenter om de upplever sig ha den kompetens som krävs för att bemöta elever med nedsatt psykiskt välbefinnande. Agneta berättar vidare att hon känner att hon har rätt kompetens men att hon samtidigt är medveten om att hon är studie-och yrkesvägledare och inte kurator eller psykolog. Karin berättar för oss hur hon menar på att hon har rätt kompetens gällande information som kan vara av värde för eleven att komma vidare i sin karriärprocess, men att hon saknar tillräcklig kompetens inom psykologi för att bemöta eleven på “rätt sätt”. När Zhara får frågan svarar hon kort och enkelt direkt “nej” och Sally svarar också nej, och menar på att det inte ingår i utbildningen till studie-och yrkesvägledare. Veronica svarar följande på frågan:

“Ja, det tycker jag. Sen är det inte jag som ska ha de djupa samtalen, men ibland är det oundvikligt. Bara man är noga med att inte klampa in på områden där man inte har någon kunskap eller som ska skötas av andra.”

Sist ut berättar Lydia hur hon upplever sig ha rätt kompetens för att vägleda mot framtida studier men saknar kompetens för att hantera det nedsatta psykiska välbefinnandet. Vi frågar

32

då hur hon går tillväga i samtalet där det framgår att elevens nedsatta psykiska välbefinnande får en negativ påverkan på karriär-och vägledningsprocessen:

“Jag frågar om det är något hen vill berätta om, om inte frågar jag om de har någon att prata med, frågar om jag får berätta det för berörd personal eller liknande. Skulle måendet ”störa” vägledningssamtalet ser vi till att boka fler möten när eleven är mer mottaglig för den delen… ingen mening att forcera fram något.”

Sammanfattningsvis verkar uppfattningen om den egna kompetensen för bemötandet av elever som har nedsatt psykiskt välbefinnande vara någorlunda tudelad, men att majoriteten upplever sig sakna rätt eller tillräcklig kompetens inom psykologi för att bemöta elever med nedsatt psykiskt välbefinnande på ”rätt sätt”. Vi kan dock utifrån våra respondenters berättelser se att trots brist på kompetens så stannar studie-och yrkesvägledaren kvar i samtalet med eleven och försöker bemöta honom eller henne på bästa möjliga sätt.

5.3 Bemötande i form av verktyg och metoder

För att kunna besvara vår studies frågeställning “Vilka verktyg och metoder använder sig en studie-och yrkesvägledare av i vägledningsprocessen med elever som har nedsatt psykiskt välbefinnande?” tog vi reda på vad våra respondenter hade att berätta om ämnet. Först ut att berätta om verktyg och metoder i samtal av denna karaktär är Lydia, som beskriver hur hon i samtalen ofta använder sig av papper, penna och skalor. Lydia säger att hon arbetar mycket med MI, vilket är motiverande samtal. Agneta har ett annat tillvägagångssätt, och säger följande när vi frågar om verktyg och metoder:

“Det skulle till exempel kunna vara DOTS-modellen, där den sökande får hjälp med en kartläggning, vidare att man hjälper denne att vidga sitt perspektiv och att man tillsammans gör upp en planering för att eleven ska kunna fatta ett beslut. Hela tiden med en inkännande och inlyssnande approach.”

Zhara betonar vikten av ett nära samarbete med elevhälsoteamet (EHT) på skolan. Vid de veckovisa EHT-mötena på skolan upplever Zhara att hon kan bolla idéer med övrig berörd personal om hur eleven ska bemötas och vilka verktyg som kan användas. Respondenterna Zhara, Veronica och Sally nämner alla att de arbetar med bekräftelse av elevens känslor samt även hur viktigt det är att bara finns där och lyssna. Veronica berättar följande:

33

“Det är viktigt att få eleven att känna sig trygg och att hen vågar sätta ord på vad hen känner. Ofta går mående och studieresultat in i varandra och det är ofta kurator kallar på mig eller tvärtom så att vi har samtalet tillsammans.”

Genom att lyssna på eleven menar Veronica på att det blir lättare som studie- och yrkesvägledare att sätta sig in i den problematik som eleven upplever. Tryggheten i samtalsklimatet samt förtroendet är ett viktigt verktyg i arbetet med elever med nedsatt psykiskt välbefinnande, enligt Veronica. Vidare berättar Veronica att det ur ett skolorganisationsperspektiv finns klara direktiv på vilket ansvar som vilar på hennes axlar som studie- och yrkesvägledare. I hennes arbetsuppgifter ingår motiverande samtal, studiebesök med elever samt uppföljning med undervisande lärare vid bristande studieresultat. Detta menar Veronica på är viktiga verktyg när det kommer till att bemöta elever med nedsatt psykiskt välbefinnande. Veronicas följande uttalande beskriver hennes verktyg och metoder i karriär-och vägledningsprocessen med elever som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande:

”Vi jobbar nära varandra i elevhälsoteamet och kan ta upp saker direkt med varandra. Har eleven behov av kontakt med kurator eller skolsköterska kan vi snabbt fånga in eleven. Finns det behov av extern hjälp hjälper de till med dessa kontakter. Det händer att de följer med eleven på ett första möte om det behövs. Skolan har även möjlighet att anpassa studiegången om det finns behov av det. Antingen genom att förlänga kurser så att eleven får längre tid på sig att genomföra dem eller om det finns sjukintyg och behov av en reducering av kurser så kan vi göra det.”

Även respondenten Sally berättar att hon har specifika uppgifter i sitt arbete som är riktade mot att arbeta med elever med nedsatt psykiskt välbefinnande. Sally nämner likt Veronica att hon samarbetar mycket med lärarna i olika frågor. Det händer även att Sally följer med eleverna på studiebesök på gymnasiet för att öka deras motivation att söka ett gymnasieprogram. När vi frågar Sally hur hon arbetar med motivation för elever som halkat efter i skolan på grund av nedsatt psykiskt välbefinnande svarar hon:

“I många fall handlar det om att hitta alternativ som funkar för eleven. Det kan vara att hitta en gymnasieskola där eleven verkligen vill gå som vi kan sätta upp som mål att arbeta mot.”

34

En gemensam nämnare för våra respondenter är att de alla använder målsättning som ett verktyg i bemötandet av elever med nedsatt psykiskt välbefinnande. Det framkommer även att respondenterna främst använder sig av EHT och motivationshöjande insatser som verktyg och metoder i karriär-och vägledningssamtalen med elever som upplever ett nedsatt psykiskt välbefinnande.

5.4 Utmaningar och gränser

Genom våra intervjuer tog vi reda på vilka utmaningar som våra respondenter upplever i samtal med elever som har nedsatt psykiskt välbefinnande. Vi frågade även våra respondenter om de upplever att det finns en gräns för vad som ligger inom respektive utanför deras kompetensområde och när det i så fall blir svårt för studie-och yrkesvägledaren att bemöta eleven på ett professionellt sätt. När vi ställer frågan “Upplever du att du har en gräns för vad du kan bemöta gällande elevers nedsatta psykiska välbefinnande?” svarar vår respondent Veronica:

“Ja absolut har jag en gräns, så måste det vara. Likaväl som att jag inte vill att andra yrkesgrupper ska klampa in på mitt område och riskera att hantera saker fel eller ge fel info. Jag är ju en vuxen människa som sysslar med samtal så det är klart jag lyssnar men jag hänvisar alltid vidare till övriga i EHT om det behövs. Det är viktigt att vi gör det.”

När vi frågar hur pass öppna eleverna är med sitt mående så svarar Veronica på ett sätt som vi kan tolka som en utmaning. Veronica berättar vidare:

“Sen har vi dem som är tysta och inbundna och som lätt försvinner och som vi har svårare att nå. De är ibland svåra att hjälpa och behöver mycket tid innan vi kan komma in under skinnet och få dem att sätta ord på hur de känner och hur vi bäst kan hjälpa dem.”

Respondenterna Zhara och Lydia berättar för oss om utmaningar och gränser. Bland annat säger Zhara att hon upplever att hon saknar rätt metoder och verktyg för att bemöta elever med nedsatt psykiskt välbefinnande, vilket hon ser som en stor utmaning. Zhara berättar vidare att hennes gräns för när hennes studie-och yrkesvägledarroll övergår till kuratorns kompetensområde dras när det nedsatta psykiska måendet påverkar elevens liv allt för negativt. Lydia svarar likt Zhara att hon upplever att hon genom sin utbildning till studie-och