Linköpings universitet | TEMA Teknik och Social förändring Kandidatuppsats, 15 hp | Samhällsplanering Vårterminen 2021 |ISRN: LIU-TEMA/SAP-G—2021/010-SE
Platskvaliteter och
attraktionsvärden i en krympande
kommun
- En jämförelse av ett planerings- och
invånarperspektiv i Ödeshögs kommun
Adrian Hult
Max Håkansson
Handledare: Karin Skill Examinator: Anna Storm
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping 013-28 10 00, www.liu.se
Sammanfattning/Abstract
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en kommun med en generellt långvarig
befolkningsminskning arbetar med platskvaliteter och attraktionsvärden ur ett planerings- och invånarperspektiv. Det besvaras genom att studera hur platskvaliteter och attraktionsvärden tar sig uttryck i planeringsprocessen i Ödeshögs kommun, hur dess invånare beskriver vad som förhöjer och försämrar kommunens attraktivitet samt potentiella förbättringsmöjligheter. Uppsatsen tar avstamp i forskning kring krympande kommuner, platskvaliteter och
attraktionsvärden, samt tidigare exempel på hur platser som upplevt en befolkningsminskning arbetar med attraktivitet. För att studera problemområdet har en dokumentanalys av Ödeshögs kommuns översiktsplan gjorts och intervjuer med tjänstepersoner från kommunen genomförts. Dessutom gavs invånare möjlighet att delta i en enkätundersökning. Resultatet visar vilka platskvaliteter och attraktionsvärden som framhävs ur ett planerings- och invånarperspektiv och hur kommunen planerar för fortsatt utveckling.
Nyckelord: krympande kommuner, platskvaliteter, attraktionsvärden, Ödeshögs kommun The purpose of this thesis is to study how a municipality with a generally long-term population decline works with quality of place from a planning and resident perspective. This is answered by studying how quality of place is expressed in the planning process in Ödeshög municipality, and how its residents describe what increases and reduces the attractiveness, as well as potential improvements. The thesis is based on research regarding shrinking municipalities, quality of place, and previous examples of how places that have experienced a population decline work with attractiveness. To study the matter, a document analysis of the municipality's
comprehensive plan, interviews with officials and a survey aimed at residents were carried out. The result shows the place qualities that are emphasized from a planning and a resident
perspective and how the municipality plans for further development.
Förord
Den här uppsatsen ingår i kursen Självständigt arbete i samhällsplanering på
kandidatprogrammet i samhällsplanering vid Linköpings universitet. Uppsatsen är skriven under vårterminen 2021 och omfattar 15 högskolepoäng.
De fristående ämnena krympande kommuner samt platskvaliteter och attraktionsvärden är något vi intresserat oss särskilt för under vår studietid. Vi ansåg inför uppsatsen att det skulle vara intressant att se kopplingen mellan dessa två ämnen då vi tänkt att det kan vara betydelsefullt för en krympande kommun att arbeta med platskvaliteter och attraktionsvärden, bland annat i syfte att behålla sin nuvarande befolkning och potentiellt locka inflyttare.
Vi vill rikta ett tack till de tjänstepersoner från Ödeshögs kommun som ställt upp på intervju och bidragit med mycket intressanta reflektioner och kunskap om ämnet, samt de invånare som tagit sig tid att besvara enkäten. Ett ytterligare tack till flertalet personer som bidragit med inspiration, vägledning, perspektiv och underlag till vårt problemområde. Ett särskilt stort tack till Karin Skill som varit vår handledare under skrivprocessen och bidragit med mycket värdefulla inspel, såväl mer övergripande kommentarer som förbättrings- och utvecklingsförslag på detaljnivå. Linköping, maj 2021
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 1
1.2 Avgränsning... 2
2. Bakgrund ... 3
2.1 Ödeshögs kommun ... 3
2.2 Flyttmönster och attraktivitet... 3
2.3 Betydelsen av platskvaliteter och attraktionsvärden ... 4
3. Tidigare forskning ... 5
3.1 Krympande kommuner ... 5
3.2 Platskvaliteter och attraktionsvärden ... 6
3.3 Platskvaliteter och attraktionsvärden i svenska krympande kommuner ... 8
4. Metod och material ... 10
4.1 Urval av fall ... 10
4.2 Dokumentanalys ... 11
4.3 Utformning och genomförande av intervju ... 12
4.4 Utformning och genomförande av enkät ... 12
4.5 Tematisk analys ... 13
4.6 Metoddiskussion ... 13
4.7 Källkritik ... 15
4.8 Forskningsetisk reflektion ... 16
5. Resultat och analys ... 18
5.1 Ödeshögs kommuns översiktsplan – platskvaliteter och attraktionsvärden ... 18
5.2 Tjänstepersoners reflektioner kring planeringsarbete för platskvaliteter och attraktionsvärden ... 21
5.3 Invånares perspektiv på platskvaliteter och attraktionsvärden ... 25
5.4 Jämförande analys ... 27
6. Avslutande diskussion och slutsatser ... 29
6.1 Slutreflektion och förslag på vidare forskning ... 31
Referenser ... 32
Tryckta källor ... 32
Tidskriftsartiklar ... 32
Digitala källor ... 33
Intervjuer och enkät ... 33
Figurer ... 33
1
1. Inledning
Sverige består av 290 kommuner, och trots deras likvärdiga konstitutionella ställning råder varierande förutsättningar dem emellan. Exempelvis varierar antalet invånare stort mellan landets kommuner, och dessutom pekar den långsiktiga trenden på att de större kommunerna väntas öka sin befolkningsmängd ytterligare. Detta medan många av de redan små
kommunerna som upplever en negativ befolkningsutveckling väntas fortsätta i den riktningen. Något som är särskilt utmanande för de krympande kommunerna är att det huvudsakligen är invånare i arbetsför ålder som tenderar att flytta från kommunen. Det gör att skatteintäkterna blir lägre då en större andel äldre måste försörjas, vilket ökar kommunens ekonomiska
belastning. Den demografiska sammansättningen är alltså en faktor som påverkar kommunens planeringsarbete (Erlingsson & Wänström 2015). En del av de krympande kommunerna kan också vara glesbefolkade och ha utmaningar relaterade till detta.
En utmaning som glesbygdskommuner brottas med är den geografiska storleken i förhållande till dess låga befolkningsantal. I en glest befolkad kommun kan det exempelvis vara långa avstånd till närmsta tätort, vilket påverkar möjligheterna för invånarna att ta del av kommunal service och andra viktiga tjänster, exempelvis sjukvård (Erlingsson & Wänström 2015). På landsbygden finns sådana utmaningar vilka är kopplade till krympande kommuner och glesbygdskommuner, därav förs det en politik för att hantera detta. I slutbetänkandet För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (2017) av den Parlamentariska landsbygdskommittén beskrivs behovet av en sammanhållen landsbygdpolitik för Sverige. Enligt utredningen saknas det en sådan idag och det finns behov av att skapa förutsättningar för dem som arbetar och bor på landsbygden till ett likvärdigt gott liv. Utvecklingen har dock inneburit att näringslivets förutsättningar begränsats och att det finns större skillnader än tidigare gällande tillgången till service i olika delar av landet. Kommittén menar att en sammanhållen politik innebär tre övergripande perspektiv. De handlar sammanfattat om att skapa goda förutsättningar för medborgares liv på landsbygden, ta vara på förutsättningarna för företagsamhet och sysselsättning, och skapa möjlighet för landsbygden att bidra till samhällsekonomin. I utredningen görs beskrivningar av att politiken ska bidra till att bland annat kunna erbjuda attraktiva livs- och boendemiljöer på landsbygden. Kommittén utpekar bostäder, högkvalitativ samhällsservice, närhet till statlig
myndighetsservice, rikt fritidsutbud genom ett livskraftigt föreningsliv och ökat kulturutbud vara något som är viktigt för attraktiviteten på landsbygden (ibid.).
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en kommun med en generellt långvarig
befolkningsminskning arbetar med platskvaliteter och attraktionsvärden ur ett planerings- och invånarperspektiv. Syftet besvaras med följande frågeställningar:
• Hur beskrivs planeringsarbetet för platskvaliteter och attraktionsvärden i en krympande kommun?
2 • Hur resonerar invånare i en krympande kommun om platskvaliteter och
attraktionsvärden i kommunen?
• Hur kan platskvaliteter och attraktionsvärden i en krympande kommun jämföras och förstås utifrån ett planerings- och invånarperspektiv?
1.2 Avgränsning
För denna uppsats studeras Ödeshögs kommun som fall. Avgränsningen innebär att det är planeringsarbetet och invånarperspektivet från den specifika kommunen som utgör det empiriska underlaget. Fokus för uppsatsen har varit att studera kommunens planeringsarbete kopplat till platskvaliteter och attraktionsvärden.
3
2. Bakgrund
2.1 Ödeshögs kommun
Ödeshögs kommun ligger i sydvästra Östergötland, med Omberg i norr, Vättern i väst, och E4:an som passerar genom kommunen (Visit Ödeshög 2021). Omberg är ett betydelsefullt närströvområde och rekreationsområde för kommunens invånare, och är även viktigt för turist- och besöksnäringen. I kommunen finns två tätorter, centralorten Ödeshög med cirka 3000 invånare och Hästholmen med cirka 300 invånare. 45% av kommunens invånare bor på landsbygden, vilket är en relativt stor andel sett ur ett regionalt perspektiv (Ödeshögs kommun 2020).
I slutet av 2020 hade kommunen ett invånarantal på 5 338. Sedan 1970-talet har Ödeshögs kommun haft en generell befolkningsminskning, men de senaste åren har trenden vänt och antalet invånare har ökat något (se figur 1) (SCB u.å.). Denna trend är något som kommunen har tagit i beaktning, då deras översiktsplan tar höjd för 6000 invånare på lång sikt i syfte att uppnå en hållbar och positiv samhällsutveckling (Ödeshögs kommun 2020, s. 26). Med invånare menas alla som är folkbokförda i kommunen (Jämställ.nu u.å), och i uppsatsen används det när beskrivningar görs om de boende i Ödeshögs kommun.
Figur 1. Befolkningsutveckling i Ödeshögs kommun 1970–2020 (SCB u.å.).
2.2 Flyttmönster och attraktivitet
Kommer landets mindre kommuner, däribland Ödeshög, att dra fördel av coronapandemins påverkan på människors boendepreferenser? Det kan vara fallet, eftersom det finns
indikationer på en ökad attraktionskraft hos landsbygder och mindre städer under det senaste året. En av orsakerna till detta förändrade mönster kan vara den trängsel som ofta råder i större städer, vilket varit en nackdel under pandemin. Det är för tidigt att säga om den här trenden kommer att hålla i sig över tid, men det är tydligt att det senaste året har fört med sig nya boendepreferenser och livsval (Tillväxtverket 2021).
4 Trots detta nya mönster som uppstått är det svårt att bryta en långvarig trend, i det här fallet urbaniseringen. Det finns utmaningar med att locka till sig nya invånare. Det beror främst på platsens attraktivitet, men också på hushållens situation och svårigheten i att flytta. Denna problematik med att locka nya invånare har bland annat avspeglat sig i mindre lyckade satsningar och kampanjer på såväl kommunal som regional nivå (ibid.). På många platser i landet har attraktiviteten för boende, företagare, besökare samt potentiella inflyttare
försämrats, bland annat som ett resultat av indragningar och avveckling av offentlig
verksamhet och service. Framåt krävs investeringar, exempelvis i infrastruktur, för att utbyten mellan flera olika delar av landet ska fungera. En fungerande infrastruktur är en viktig
pusselbit för de mindre tätbefolkade platsernas möjligheter till utveckling och tillväxt. Med det menas möjligheten att nå jobb, skolor, vård, butiker eller ett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, vilket kan bidra till att öka attraktionskraften hos en kommun eller region. Inom politiken råder dessutom en ambition om att olika samhällsfunktioner ska finnas tillgängliga i så många delar av landet som möjligt för största möjliga likvärdighet (ibid.).
2.3 Betydelsen av platskvaliteter och attraktionsvärden
Den försämrade attraktiviteten innebär för många kommuner utmaningar att locka nya invånare (Tillväxtverket 2021). Bakom människors flyttmönster finns olika motiverande faktorer rörande vad som får dem att flytta från (push) eller till (pull) en plats. Det finns de aspekter som ökar och motverkar flyttbenägenheten, samt sådant som inte har en större betydelse (Lee 1966). Rörande platskvaliteter och attraktionsvärden kan det antas att olika platser besitter såväl lockande, begränsade som icke betydande faktorer som spelar roll för människors vilja att bo på platsen. Platskvaliteter kan ha betydelse för en plats attraktivitet, det framkommer i en studie av brittiska Communities and Local Government (2009). Där nämns också att platskvaliteter har en betydelse på många sätt, och påverkas av faktorer som den byggda miljön, underhåll av platsen, förekomsten av kriminalitet samt kvaliteten på lokal service och transport. Mer konkret identifieras fyra beståndsdelar för platskvaliteten; utbud och blandning av bostäder och tjänster, design och underhåll av byggnader och offentliga platser, tillgång till grönytor och grön infrastruktur, samt bevarandet av historiska byggnader och platser. Var och en av dessa beståndsdelar bidrar till att främja platskvaliteten genom att skapa attraktiva och livfulla platser med en känsla av identitet och sammanhållning. Sådana platser för i sin tur med sig såväl ekonomiska, sociala som miljömässiga fördelar (ibid.). Samhällsplaneringen spelar alltså en viktig roll i arbetet med platskvaliteter, inte minst ur ett långsiktigt perspektiv då vissa faktorer kan vara avgörande för att invånare ska se ett fortsatt värde i att bo kvar och arbeta på den aktuella platsen (ibid.). Utifrån push- och pull-teorin (Lee 1966) och beskrivningar av platskvaliteters betydelse för attraktivitet (Communities and Local Government 2009) kan det förstås att olika platser så som städer och krympande kommuner har olika faktorer som både ökar benägenheten för människor att flytta dit eller motverkar detta. I denna uppsats fokuseras det specifikt på platskvaliteter och
attraktionsvärden i en kommun som upplevt en långvarig befolkningsminskning, alltså en krympande kommun.
5
3. Tidigare forskning
I denna del av uppsatsen beskrivs tidigare forskning inom de två områdena krympande kommuner samt platskvaliteter och attraktionsvärden. Detta är uppsatsens grundpelare för att studera problemområdet, samt besvara syfte och frågeställningar.
3.1 Krympande kommuner
Krympande kommuner är ett ämne och en utmaning som är aktuellt inom
samhällsplaneringen i många svenska kommuner i dagsläget. Generellt finns det dock
fortfarande begränsad forskning inom området, även om det är mer etablerat internationellt än i Sverige (Syssner & Olausson 2016). Med krympande kommuner menas sådana kommuner som har en negativ befolkningsutveckling, det vill säga att antalet invånare minskar (ibid.). Ofta handlar det om befolkningsminskning under en längre tidsperiod, och i en svensk kontext nämns ofta kommunreformen 1974 som ett år att förhålla sig till. Kortfattat var syftet med kommunreformen att slå samman kommuner med få invånare (ibid.). Trots kommunreformen visar det sig att utmaningen för kommuner med en långvarig befolkningsminskning kvarstår. Den demografiska förändring som skett har ur ett kommunalt politik- och
planeringsperspektiv lett till varierande ekonomiska förutsättningar och möjligheter att leverera samhällsservice. Kommunens inkomster och utgifter är beroende av befolkningens storlek, sammansättning och utbredning, som i sin tur påverkar servicebehovet. De här faktorerna är viktiga planeringsmässiga förutsättningar för kommuner, vilka har kommit att variera mycket mellan olika kommuner på grund av den ojämna demografiska utvecklingen. Generellt gäller dock att krympande kommuner har svårigheter att leverera välfärdstjänster samt fungera som samhällsbyggare och arbetsgivare. Ur ett invånarperspektiv kan det även antas ha lett till förändrade förväntningar på det offentliga (Syssner & Olausson 2016). När det kommer till planering för minskande befolkningsmängd har fokus oftast varit på generella planeringspolicyer, tillvägagångssätt och strategier som utvecklats i urbana kontexter med olika förutsättningar. I debatten om planering för negativ
befolkningsutveckling har det funnits olika syn på hanteringen av detta. Att en kommun minskar i befolkning behöver inte nödvändigtvis endast innebära negativa konsekvenser (Sousa & Pinho 2015). Fenomenet kan i stället för att betraktas som ett problem ses som ett utvecklingsmönster, vilket inte kan lösas med traditionella teorier och praktiska
tillvägagångssätt. I planeringsparadigmet är tillväxt och planering starkt sammankopplat ända sedan den industriella revolutionen, där planering legitimerats endast om den leder till tillväxt (ibid.). Det finns en del hinder att ställa om då minskning inte tagits in som en del av
planeringens ekvation, i stället har tillväxtstrategier bibehållits med en förhoppning om att befolkningsminskning ska omvändas till en ökning framgent (ibid.).
Dock är tillväxt ingen rak motsats till minskning, det är inget självändamål. Det finns även negativa följder av tillväxt som exempelvis utmaningar med hållbarhet eller utglesning (ibid.). Planerare bör se befolkningsminskning som en möjlighet för att ställa om planeringen då den
6 kan innebära förutsättningar för ett skiftat fokus. Vid en sådan situation bör fokus inte ligga på lösningar för att nå fortsatt tillväxt, i stället kan det betraktas som en chans att tänka om och hantera olösta problem. Det finns då ett läge att ta fram mål som inte enbart fokuserar på tillväxt och en möjlighet att omforma de byggda miljöerna. Det kan bli ett gynnsamt tillfälle att komma fram till innovativa lösningar för att hantera befolkningsminskningen. Det kan handla om att minimera ianspråktagandet av land, ändra karaktär på markanvändning, ta vara på redan exploaterad mark som inte används för att förtäta eller skapa nya öppna miljöer. Det blir också lättare att hantera utglesningsproblem på grund av lågt behov av bostäder och därmed minskat tryck från utvecklare att hitta ytor och få tillstånd (ibid.).
Det kan vara svårt att helt ställa om från ett tillväxtfokus, men policyer kan anpassas för att fånga upp de fördelar som kan hämtas i en situation oavsett om det råder tillväxt eller minskning samtidigt som begränsningarna minimeras. Det finns dock ett associerat dåligt rykte med befolkningsminskning, men det behöver nödvändigtvis inte vara en svaghet. Det kan finnas möjligheter i en sådan situation som inte finns i tillväxtkontexter. Minskning eller tillväxt behöver inte ses som antingen endast positivt eller endast negativt (ibid.). Att planera för minskning innebär inte automatiskt att försämra offentlig service. Att planera för tillväxt är inte alltid det bästa utifrån allmänhetens perspektiv heller. I stället för att ha ett fokus på tillväxt eller minskning som planeringsnorm kan det snarare fokuseras på utveckling (ibid.). Planeringsvisionerna och målen som tas fram bör gå bortom tillväxt. Det kan innehålla dimensioner som hanterar tillväxt, minskning och andra potentiella utvecklingar. Det handlar om att balansera genom att maximera positiva effekter samtidigt som negativa minimeras. Med fler erfarenheter, lärdomar och kunskap som inhämtas förändras balansen, och
planeringen bör vara flexibel nog att anpassa sig efter detta, vilket inte alltid är fallet i nuläget (Sousa & Pinho 2015).
3.2 Platskvaliteter och attraktionsvärden
Platskvaliteter och attraktionsvärden kan ha betydelse för att behålla och locka invånare, vilket skulle kunna vara en strategi för att hantera en befolkningsminskning. Platskvaliteter och platsvärde är två begrepp som det enligt Carmona (2019) finns ett tydligt samband mellan. Begreppet värde är kanske främst förknippat med ekonomi, som ett mått på hur mycket något är värt. Värde kan dock appliceras även i en samhällsplaneringskontext, och benämns då platsvärde. Det kan beskrivas som att de olika värden som platser har är ett resultat av hur platserna är utformade. Det finns också ett bredare perspektiv där den byggda miljön bidrar med olika typer av värden (ibid.). Dessa värden har i en publikation från 2006 av före detta engelska Commission for Architecture & the Built environment (CABE) delats in i sex olika kategorier: bytesvärde, bruksvärde, identitetsvärde, socialt värde, miljömässigt värde och kulturellt värde. Exempelvis är det möjligt att behandla den byggda miljön som en handelsvara. Med bruksvärde menas att den byggda miljön påverkar de aktiviteter som förekommer på en viss plats. Socialt, identitetsmässigt och miljömässigt kan den byggda miljön, beroende på hur den är utformad, påverka dessa faktorer både positivt och negativt. Slutligen är den byggda miljön också viktig ur ett kulturellt perspektiv (ibid.).
7 Platskvalitet kan enligt Carmona (2019), i relation till värden beskrivas som att en plats med hög kvalitet genererar störst värde för sina användare i form av ekonomiska, sociala samt miljö- och hälsomässiga mervärden såväl kortsiktigt som långsiktigt. Platskvalitet är något som påverkar stadslivet i hög utsträckning och kan bidra till invånarnas välbefinnande samt fysiska och mentala hälsa både i ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv.
Bostadsförhållanden, fastighetsmarknaden och teknikanvändning påverkar och påverkas av platskvaliteten (Carmona 2019). Grönytor, arkitektur och infrastruktur, det vill säga den fysiska miljön, bidrar till och påverkar platskvaliteten, samt människors upplevelse av platsen. Även immateriella värden, så som ekonomiska, sociala och politiska faktorer, bidrar till och påverkar platskvaliteten. Det kan handla om jobbmöjligheter och fastighetsvärden,
utbildningsmöjligheter och brottslighet, samt förtroende för det politiska styret (Andrews 2001). En plats som sådan kan ses som en sociofysisk konstruktion eftersom den består av byggnader, gator, rum och landskap med olika markanvändning och användare av platsen. Den möjliggör också sociala och kulturella aktiviteter, och platsen där vi lever och verkar påverkar vilka möjligheter som finns, personlig och gemensam lycka, identitet och känsla av tillhörighet. De allra flesta platser kan beskrivas utgöra en tillgång på gemensamma resurser, som grå, grön och social infrastruktur, och har även en inverkan på vårt sätt att styra oss själva, lokalt beslutsfattande samt lokal samhörighet och möjlighet till inflytande. Platser kan därför ses både som politiska och demokratiska arenor (Carmona 2019).
Vilka platskvaliteter och attraktionsvärden är då viktiga för att människor ska känna att de vill bo på en plats? I en internationell studie med fokus på vad som får folk att stanna kvar i eller flytta från krympande områden uttrycks att attraktiviteten är av avgörande betydelse
(Guimarães, Nunes, Barreira & Panagopoulos 2016). För att kunna bedriva ett bra
planeringsarbete måste de beslutfattande aktörerna ha en förståelse för vilka faktorer som är lockande, vilket uttrycks vara särskilt viktigt för kontexter som upplever en
befolkningsminskning. När det kommer till attraktivitet finns det vissa faktorer, vilka är frånstötande (push) och andra som är lockande (pull) (ibid.). Det kan exempelvis handla om ekonomiska förutsättningar i form av arbetsmöjligheter, tillgången till service och psykiska faktorer som känsla av tillhörighet till platsen eller socialt nätverk. Faktorer som påverkar attraktiviteten är något som tidigare inte studerats eller diskuterats i en större omfattning för kontexter vilka upplever en negativ befolkningsutveckling (ibid.).
Resultatet från Guimarães et.al (2016) visar att den ekonomiska aktiviteten i form av arbetsmöjligheter och bra arbetsförhållanden är det primära när det kommer till att behålla invånare. Att endast fokusera på de ekonomiska förutsättningarna är dock inte tillräckligt. Det finns karaktärsdrag som är unika för varje plats så som kulturarv eller naturlig skönhet, vilket också har en påverkan på en plats attraktivitet. En ytterligare aspekt som spelar roll för om människor väljer att bli kvar på en plats eller inte har att göra med vilka orsaker som lett till befolkningsminskningen. Orsakerna till befolkningsminskningen kan alltså påverka platsens attraktivitet (ibid). Som tidigare nämnt spelar sociala band och anknytningen till platsen också en betydelsefull roll. På grund av detta bör policyskapare fundera kring vad som får invånare att bo kvar på eller flytta från en plats. Att samla på sig kunskap om detta är av avgörande
8 betydelse för en plats utveckling eftersom det kan leda till lämpligare strategier för att behålla eller till och med öka invånarantalet. Flertalet faktorer måste tas hänsyn till som påverkar invånares beslut. Det är viktigt att det finns en känsla av gemenskap och stadsidentitet, och dessutom måste en plats unika förutsättningar övervägas för att skapa en långsiktig hållbarhet (ibid.).
3.3 Platskvaliteter och attraktionsvärden i svenska krympande kommuner
I norra Sverige där det funnits utmaningar med negativ befolkningsutveckling och ekonomisk stagnation har det lokala styret varit i behov av att aktivt engagera sig i att utveckla strategier för att både locka nya och bibehålla nuvarande invånare (Eimermann, Agnidakis, Woube & Åkerund 2017). Det har gjorts försök i Åsele och Storuman att platsmarknadsföra sina landsbygdskvaliteter. Att marknadsföring görs beror på den konsumtionsbaserade ekonomin och att landsbygden behöver anpassa sig efter de förutsättningarna. I och med detta görs antagandet om att inflyttare som är konsumtionsdrivna flyttar till landsbygdsmiljöer vilket bidrar till ett återupplivande, demografisk föryngring och ekonomisk innovation iglesbefolkade områden. En del sådana områden har använt sig av turistindustrin för att vända utvecklingen, men det har främst gynnat områden som kan erbjuda naturlig skönhet,
tillräcklig infrastruktur samt kultur- och friluftsaktiviteter vilka bidrar till en förhöjd livsstil. Det finns dock platser som har ett lågt utbud vad gäller sådana kvaliteter och i stället har försökt rikta sig till en internationell målgrupp som är ute efter en livsstil med lugn istället för ett konsumtionsdrivet fokus. I samband med marknadsföringsarbetet har det dykt upp olika utmaningar. Exempel på detta har varit brutna löften och orealistiska förväntningar. Det har också funnits utmaningar relaterade till strukturella förutsättningar så som utbud av bostäder och fysisk infrastruktur (ibid.).
Avfolkningen på landsbygden är en utmaning i flera länder, och metoderna för att hantera denna trend samt de politiska initiativen som tagits ser olika ut. I krympande kommuner är det vanligt med en större andel äldre eftersom det främst är invånare i de yngre åldrarna som är mest benägna att flytta från kommunen, i kombination med låga födelsetal (Niedomsyl & Amcoff 2010). Inom samma tidsperiod avlider fler än vad som föds i kommunen, vilket lämnar inflyttning som den enda lösningen för att bromsa eller stoppa en framtida
befolkningsminskning. För att detta ska fungera krävs dock marknadsföring utåt för att locka nya invånare från befolkningsmässigt större regioner, samt politiska initiativ i syfte att
förbättra villkoren för boende på landsbygden. Det är något som lokala politiker och planerare använt sig av som verktyg (ibid). Den marknadsföring som skett utåt har generellt vänt sig till breda grupper, men även fokuserat på barnfamiljer samt tänkbara återvändare till kommunen. Över lag har sådana marknadsföringskampanjer däremot inte varit särskilt framgångsrika enligt utvärderingar som gjorts (ibid.).
Niedomsyl och Amcoff (2010) menar att det kan finnas en dold potential för en
befolkningsökning på landsbygden. Exempelvis lyfts invånare som närmar sig pension och därmed inte har behov av att bo nära arbetsplatsen, men även yngre och barnfamiljer som lockas av att bo nära naturen, som potentiella inflyttare. Politiska initiativ och marknadsföring
9 utåt kan vara två viktiga verktyg, men som nämnt ovan är detta inte alltid framgångsrikt. Vidare lyfts ett flertal faktorer som kan utgöra hinder för de som kan tänka sig att flytta till landsbygden, exempelvis avstånd, bilberoende och brist på jobb- och utbildningsmöjligheter då landsbygdsområden sällan kan konkurrera med arbetsmarknaden i större tätorter och städer. Med den nuvarande befolkningsutvecklingen finns dessutom svårigheter i att få lån för bostäder på grund av långivarnas rädsla för att inte få tillbaka pengarna, något som främst påverkar låginkomsttagare. Det är fler som uttrycker att de vill flytta till landsbygden jämfört med dem som faktiskt gör det, samt att fler ser möjligheten till semesterboende på
landsbygden snarare än permanentboende (ibid.).
Sammanfattningsvis kan följande beskrivas för uppsatsens problemområde. Krympande kommuner handlar om befolkningsminskning, och forskning visar att det medför
planeringsutmaningar för kommuner (Syssner & Olausson 2016). Det finns en problematik med att befolkningsminskning ofta ses som enbart något negativt och tillväxt som det primära målet, när det i själva verket finns ett behov av ett mer flexibelt förhållningsätt.
Planeringsvisionerna och målen bör vara anpassade för att kunna hantera såväl tillväxt, befolkningsminskning som andra utvecklingar (Sousa & Pinho 2015). Vad som är
platskvaliteter eller attraktionsvärden kan variera (Carmona 2019). Tidigare erfarenhet visar dessutom att invånare värderar flertalet olika platskvaliteter och attraktionsvärden
(Guimarães, Nunes, Barreira & Panagopoulos 2016).
Utifrån detta studeras Ödeshögs kommun som upplevt en långvarig befolkningsminskning sedan 1970-talet, och som därmed kan definieras som en krympande kommun. På grund av denna förutsättning är det därför intressant att studera hur kommunen arbetar med
platskvaliteter och attraktionsvärden i sin planering för att behålla och locka nya invånare, samt att ta del av dess invånares syn på vilka faktorer som bidrar till attraktiviteten och försämrar den.
10
4. Metod och material
Det här arbetet bygger på flera olika metoder och vi har använts oss av olika material. Vi har genomfört intervjuer, en digital samt fysisk enkätundersökning och en dokumentanalys av Ödeshögs kommuns översiktsplan (2020). Intervjuerna har givit oss en djupare förståelse eftersom intervjupersonerna besitter god kunskap inom ämnet, medan enkätundersökningen bidragit med ett perspektiv i form av invånares uppfattningar av och tankar om ämnet. Dokumentanalysen gjordes inledningsvis i syfte att kunna jämföra med intervjuerna och svaren från enkätundersökningen. Genom att använda tre olika metoder med både kvalitativ och kvantitativ karaktär, med andra ord en triangulering, ökar möjligheten att etablera en helhetsförståelse för problemområdet. Samtliga metoder utgick från en induktiv och explorativ ansats. Det innebär att kritiskt reflektera kring vilka prioriteringar som görs i materialet. Det är viktigt med ett öppet förhållningsätt i struktureringen av frågeställningarna och vid den praktiska tillämpningen av dem (David & Sutton 2016).
För att hitta tidigare forskning till uppsatsen har vi sökt i vetenskapliga databaser och använt oss av sökorden: krympande kommuner, attraktionsvärden, shrinking cities, quality of place. I följande avsnitt redogör vi för vårt tillvägagångssätt gällande urval, dokumentanalys,
utformning av intervjuer och enkäter samt de tematiska analyser som gjorts av materialet. Slutligen följer en metoddiskussion samt en källkritisk och forskningsetisk reflektion.
4.1 Urval av fall
För detta arbete har ett urval gjorts rörande det studerade fallet (David och Sutton 2016). Ödeshögs kommun har valts på premissen att den enligt tidigare forsknings definition kan anses vara en krympande kommun då den upplevt en befolkningsminskning över en längre tid (Syssner & Olausson 2016). Dessutom anser vi som undersökare att kommunen är intressant att studera då vi tror att den besitter flertalet platskvaliteter och attraktionsvärden. Kommunen har nyligen antagit en ny digital översiktsplan (Ödeshögs kommun 2020). Denna kan tänkas innehålla strategier relaterade till problemområdet då en översiktsplan ska ange inriktningen för användningen, utvecklingen och bevarandet av mark- och vattenområden (ibid.).
För att fånga in kommunens planeringsperspektiv har ytterligare ett urval genomförts. För dokumentanalysen har översiktsplanen (ibid.) studerats. Översiktsplanen ska innehålla de långsiktiga och övergripande strategierna för planeringsarbetet och kan förväntas fånga in de frågor och ämnen som är aktuella för den här uppsatsens fokus. Vidare har två tjänstepersoner från kommunen intervjuats då de besitter insikter i planeringsarbetet för det som undersökts. Genom att såväl studera ett strategiskt plandokument samt ta del av tjänstpersoners kvalitativa resonemang har vi studerat problemområdet på ett djuplodande sätt som bidrar till
trianguleringen (David och Sutton 2016).
I arbetet har som vi tidigare beskrivit utfört en triangulering i syfte att bredda perspektiven. Förutom för att få ett planeringsperspektiv på problemområdet har det även eftersträvats att fånga upp invånarnas syn på platskvaliteter och attraktionsvärden. För att göra detta har vi
11 genomfört en enkätundersökning. Enkäten har genomförts såväl digitalt som fysiskt. Gällande den digitala versionen publicerades den i en aktiv Facebookgrupp där de flesta medlemmarna är invånare i Ödeshögs kommun. För att genomföra den fysiska versionen stod vi på Stora Torget i Ödeshög då vi utgick från att flest människor rör sig där. Undersökningen
genomfördes vid två tidpunkter (14/4–2021 mellan 10:00-12:00 samt 16:00-18:00) för att fånga upp så många som möjligt i olika mål- och åldersgrupper.
Vi lät invånarna svara på enkätfrågorna via en utskriven version av enkätformuläret. Detta genomfördes med ansvar för och hänsyn till Covid-19 och Folkhälsomyndighetens råd. Vi resonerade om det i dialog med handledare innan genomförandet. För såväl den digitala som fysiska enkäten gjordes ett lämplighetsurval (David och Sutton 2016). Det gjordes ett
medvetet val då vi som undersökare publicerade enkäten i en utvald Facebookgrupp samt att vi stod på ett strategiskt ställe i Ödeshög. De individer som valde att besvara enkäten blev uppsatsens studerade population för invånarperspektivet. En nackdel med ett sådant urval är att det inte kan generaliseras till någon större population utan endast gäller för det studerade urvalet (David och Sutton 2016). Det handlade om att undersöka urvalets svar och jämföra det med planeringsperspektivet. Syftet med designen var att öka sannolikheten att få så många invånare från kommunen som möjligt att besvara enkäten. Enkäten (se Bilaga 2) inleddes med en fråga om respondenten är bosatt i Ödeshögs kommun, för att sedan följas upp med vilken kommun respondenten i fråga annars är bosatt i.
4.2 Dokumentanalys
För dokumentanalysen har vi som tidigare beskrivit utgått från en kvalitativ metod. För denna del av arbetet studerades vilka prioriteringar (David & Sutton 2016) kommunen gör i sin översiktsplan, vilka beskrivningar som görs av de platskvaliteter och attraktionsvärden kommunen har samt hur planeringsarbetet för detta går till väga. Som en inledande fas av dokumentanalysen gick vi igenom samtliga delar av översiktsplanen för att få en första förståelse för vilka delar som kan tänkas vara relevanta och intressanta att studera vidare. En översiktsplan är dock ett relativt omfattande plandokument. Därmed sattes ett antal
förutbestämda sökord upp inför den senare genomgången av översiktsplanen: kvali, attrak, plats.
Orden har förkortats för att fånga upp när det görs beskrivningar i olika grammatiska böjningar. Med hjälp av sökorden samlades de beskrivningar som görs in. Enstaka ord kan dock inte lyftas ur sitt sammanhang utan det krävdes att tillhörande stycken och beskrivningar studerades för att kunna utröna teman. Efter att materialet insamlats utförde vi en tematisk analys. Kort sammanfattat handlade det om att identifiera mönster så som repetitioner i innehållet, att koda detta och utifrån kodningen uttyda teman (Braun & Clarke 2006). Resultatet från dokumentanalysen tillsammans med intervjuerna utgjorde ett
planeringsperspektiv i uppsatsens empiri. Detta jämfördes sedan med invånarperspektivet från enkätundersökningen. Genom att först göra en dokumentanalys och sedan intervjuer med relevanta tjänstepersoner ökar möjligheten att få en genomgripande förståelse för hur kommunen arbetar med platskvaliteter och attraktionsvärden.
12
4.3 Utformning och genomförande av intervju
Intervjuerna var som tidigare nämnt kvalitativa och genomfördes med två tjänstepersoner på Ödeshögs kommun. Syftet med intervjuerna var att få en djupare insikt i kommunens
planeringsarbete med platskvaliteter och attraktionsvärden. Intervjuguiden utformades utifrån begreppen krympande kommuner, platskvaliteter och attraktionsvärden. Intervjuerna var semistrukturerade med standardiserade och ostandardiserade frågor, vilket gav
intervjupersonerna möjlighet att utveckla sina svar och resonera relativt fritt utifrån deras erfarenheter baserat på kärnfrågorna (Bryman 2016). Upplägget gav även oss som intervjuare utrymme att ställa följdfrågor vid behov, och intervjuprocessen i sin helhet var således
flexibel (ibid.). Se Bilaga 1 för intervjuguide.
Inför intervjuerna skickade vi samtyckesdokument med information om behandling av personuppgifter enligt GDPR och om bearbetningen av intervjuerna till tjänstepersonerna. Vi informerade också om uppsatsens syfte, och utifrån det förberedde vi dem med exempel på ämnen som vi hade för avsikt att beröra under intervjun. Vi valde att inte skicka någon intervjuguide i förväg med de exakta frågorna då det hade kunnat riskera att
intervjupersonerna blev allt för styrda och att de förberedde mer exakta svar utifrån detta, vilket inte hade gett den semistrukturerade karaktär som vi strävade efter. Intervjuerna genomfördes digitalt via Microsoft Teams. De spelades in och tog knappt en timme vardera. Därefter lagrades de på LiU:s interna servrar och kommer att raderas när uppsatsen är godkänd. Vi transkriberade intervjuerna och gjorde en tematisk analys av dem.
4.4 Utformning och genomförande av enkät
För att ta del av invånarperspektivet i Ödeshögs kommun genomfördes en enkätundersökning. En enkätundersökning är i stor utsträckning en kvantitativ metod, men för att kunna besvara frågeställningarna på ett ändamålsenligt sätt har enkätundersökningen formats med
strukturerade och ostrukturerade öppna frågor (David och Sutton 2016) då det primära syftet med denna del av trianguleringen var att låta invånarna med egna ord formulera sina
resonemang. Vanligen kan respondenter vara mer benägna att svara på enkäter med slutna svar då de tar mindre tid att genomföra och inte är lika krävande. Det kan också vara lättare att koda svaren och ger möjlighet till för-kodning (David och Sutton 2016). Som tidigare
diskuterat har inriktningen för denna enkätundersökning varit att ta reda på åsikter från invånarna om problemområdet. Slutna frågor hade kunnat innebära att respondenterna tvingats välja mellan alternativ som möjligen inte stämt överens med deras åsikter (David & Sutton 2016). Därför gavs respondenterna möjlighet att besvara det de bedömde som mest relevant utifrån ställd fråga. För att underlätta för såväl de som besvarade enkäten som efterkommande bearbetning av data gavs det riktmärken om längd för varje svar, i form av ungefärligt antal ord (se Bilaga 2).
Vi valde att koda enkätsvaren med ett tematiskt tillvägagångsätt för att skapa en enhetlighet mellan de olika metoderna i syfte att uppnå en välfungerande triangulering. I enkäten frågades det både efter det som invånarna bedömde vara platskvaliteter och attraktionsvärden och de aspekter som de ansåg försämra dessa värden, samt vilken förbättringspotential det finns i
13 arbetet med detta. Även om det är varierande infallsvinklar i den studerade översiktsplanen, intervjuerna och respondenternas svar bedömdes det vara möjligt att tematisera den insamlade empirin med anpassning beroende på metod och innehåll. Tematiseringen gav en möjlighet att se mönster i svaren som presenteras i det här arbetets resultatdel. Vi fick totalt 96 svar, varav 31 fysiska och 65 digitala.
4.5 Tematisk analys
En tematisk analys av det insamlade materialet gjordes för samtliga metoder
(dokumentanalys, intervju och enkätundersökning). Som det hörs på namnet innebär metoden att teman identifieras. Tematiseringen ska kunna bidra med ytterligare kunskap i tillägg till befintlig litteratur inom det aktuella forskningsområdet (Bryman 2016). I en tematisk analys är det alltså viktigt att som forskare lägga ner tid på att söka efter mönster i själva materialet snarare än att utgå från sin personliga uppfattning, något som skulle kunna leda till att data tvingas in i förutbestämda teman (Braun & Clarke 2006). Vid identifiering av teman är det önskvärt att beakta mönster i materialet, exempelvis repetitioner, likheter och skillnader, lokala uttryck samt språkliga kopplingar. Det sistnämnda är främst aktuellt vid analys av intervjuer, medan de övriga mönstren även kan appliceras i andra sammanhang (Braun & Clarke 2006; Bryman 2016).
Som beskrivits i tidigare avsnitt använde vi oss av tre sökord som hjälp vid genomgången av översiktsplanen: kvali, attrak och plats. Utifrån dessa sökord plockade vi ut relevanta stycken och meningar, där vi sedan identifierade olika koder, vilka kategoriserades i fyra teman. Dessa teman är utformning och gestaltning, rekreationsmöjligheter, invånarperspektiv, service och arbetsliv.
För intervjuerna och enkäten gjordes också en tematisk analys. Här var det intressanta att utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar analysera vad som var specifika platskvaliteter och attraktionsvärden för en krympande kommun, och i det här fallet Ödeshögs kommun. Vi ville också jämföra de två perspektiven och gjorde därför en enhetlig tematisering för båda metoderna. Exempel på återkommande teman för intervjuerna och enkäten var affärs- och serviceutbud, känsla av tillhörighet och unika karaktärsdrag för platsen.
4.6 Metoddiskussion
I det här avsnittet förs en diskussion kring de metoder som vi använt oss av under uppsatsens gång, där för- och nackdelar med dem diskuteras. För dokumentanalysen använde vi oss av tre sökord för att identifiera den information som var relevant i översiktsplanen, för att sedan kunna göra den tematiska analysen. Vi bedömde att de tre orden täckte in det mesta som kunde vara av intresse. Vi fick många träffar även om en del fick sållas bort, men trots det kan det inte helt uteslutas att något annat ord eller begrepp hade kunnat ge ytterligare relevanta träffar. Det bedömde vi dock inte skulle vara avgörande för vår insamling av empiri, då vi utförde en mer grundlig genomgång av hela översiktsplanen i ett inledande stadie.
Dokumentanalysen tillsammans med de andra metoderna skapade den triangulering vi eftersträvade i syfte att upprätta en helhetsförståelse för det studerade problemområdet. En
14 möjlig nackdel med dokumentanalysen är dess tidsåtgång. Dock bedömde vi att den var av betydelse då den gav uppsatsen viktigt empiriskt underlag. En översiktsplan ska som tidigare nämnt bland annat beskriva långsiktiga strategier för planering, och innehåller därmed relevant information för problemområdet.
Intervjuerna var en viktig del av trianguleringen, och genom att jämföra dem med
översiktsplanen fick vi en uppfattning om tjänstepersonernas svar i relation till innehållet i översiktsplanen. Av intervjuerna fick vi ta del av tjänstepersonernas beskrivningar och tankar kring planeringsarbetet med platskvaliteter och attraktionsvärden i Ödeshögs kommun. Det gavs bland annat exempel på hur arbetet med detta kan bedrivas, vad planeringsarbetet för platskvaliteter och attraktionsvärden fyller för funktion för kommunen, samt konkreta
exempel på dessa värden. En risk med att intervjua tjänstepersoner om deras egen kommun är att de i större utsträckning kan lyfta fram positiva aspekter med kommunen och förminska de negativa, vilket även kan ske omedvetet. Vi upplevde dock för båda intervjuerna att
tjänstepersonerna resonerade relativt nyanserat, vilket kan hänga samman med att det
studerade problemområdet inte är av känsligare karaktär, samt att syftet med intervjuerna inte var att kritiskt granska tjänstepersonerna eller kommunens planeringsarbete. Med andra ord var syftet att just få tjänstepersonernas perspektiv på problemområdet som en del av det empiriska underlaget för uppsatsen. Slutligen finns det både för- och nackdelar med att vi genomförde intervjun digitalt. En fördel var att det blev mer tidseffektivt i och med att vi inte behövde åka till en avtalad plats för att genomföra intervjun. Det kändes även mer avslappnat för oss som intervjuare eftersom vi valde en plats som kändes bekväm, vilket troligtvis också borde vara fallet för tjänstepersonerna. Dock vet vi inte med säkerhet hur en fysisk intervju hade upplevts. Den främsta nackdelen med distansintervju var att det inte var möjligt att identifiera kroppsspråk och uttryck hos intervjupersonerna, vilket Braun & Clarke (2006) menar vara värdefullt vid en tematisk analys.
Vidare var även enkätundersökningen av stor vikt för arbetet då den både bidrog till
trianguleringen samt gav oss ett brett perspektiv från invånare. En svårighet kan vara att ställa frågor som uppfattas korrekt av respondenterna så att svaren som ges blir relevant underlag utifrån det som studeras. Vi gav möjlighet till relativt öppna svar men med hänvisning till rekommenderad omfattning för respondenterna. Med öppna frågor finns fördelen att få in svar med formuleringar som vi inte tänkt på, vilket ger möjlighet till ytterligare analys (David & Sutton 2016). Vi tror att detta förhållningssätt både gjorde det lättare för respondenterna att få en uppfattning om vad de skulle svara och underlättade efterkommande analysarbete
tidsmässigt. Dock kan öppna svar innebära en risk att det tar längre tid att koda och analysera jämfört med slutna frågor med förutbestämda svarsalternativ. Med öppna frågor finns också en problematik i att respondenterna inte är tillräckligt pålästa eller intresserade av ämnet för att kunna formulera egna svar (David & Sutton 2016). Vi bedömde dock att detta inte skulle vara något hinder för genomförandet av enkäten. Vid bearbetningen av svaren visade det sig att respondenterna uppfattat frågorna korrekt. Svaren kan inte generaliseras för hela Ödeshögs kommuns befolkning, även om det ger en uppfattning av vad invånarna anser vara
15 Enkäter kan presenteras kvantitativt, till exempel i form av frekvenser. I den här uppsatsen har vi dock valt att kvalitativt analysera och tematisera den data vi samlade in. Vi utgick från detta arbetssätt i den inledande fasen av arbetet då vi var ute efter ett förhållningssätt där vi lät invånarna själva beskriva vilka platskvaliteter och attraktionsvärden de ser i kommunen. Detta innebar en variation av beskrivningar med olika innehåll och utförlighet, vilket i ett senare skede medförde ett analysarbete som innebar att tolka, koda, tematisera och presentera
resultaten på ett överskådligt sätt. Att då sammanställa och presentera svaren i frekvenser eller liknande bedömde vi inte vara ändamålsenligt. Vi ville få en övergripande bild av åsikter och resonemang rörande invånarperspektivet för vårt problemområde. Om studien skulle
genomföras igen hade en annan utgångspunkt kunnat vara att presentera empirin kvantitativt. I så fall hade vi förmodligen behövt ändra frågornas karaktär och lägga till fasta svarsalternativ för att underlätta en kvantitativ presentation. Då hade det också varit intressant att inkludera faktorer som ålder och kön för att utröna varianser mellan olika grupper i den studerade populationen.
Avslutningsvis, rörande trianguleringen och den tematiska analysen valde vi att skapa teman anpassade för problemområdet och den insamlade empirin för respektive metod, i syfte att organisera den. På ett strukturerat och metodiskt tillvägagångssätt tolkade, kodade och placerade vi innehållet från översiktsplanen, intervjuerna och enkäten både i generella teman vad gäller platskvaliteter och attraktionsvärden, och mer specifika teman rörande detta för Ödeshögs kommun, vilket skapade förutsättningar för jämförelse. Eftersom varje metod leder till varierande beskrivningar av platskvaliteter och attraktionsvärden hade det kunnat vara en utmaning att jämföra resultaten utan begripliga kategorier. Vi hade en tematisering för
intervjuerna och enkäten samt en enskild för dokumentanalysen. Detta för att översiktsplanen innehöll mer generella långsiktiga beskrivningar, medan intervjuerna och enkätsvaren bidrog med mer konkreta svar gällande de nuvarande platskvaliteter och attraktionsvärden
kommunen har, och dem som de behöver arbeta med.
4.7 Källkritik
Gällande insamlandet av forskningsempiri för denna uppsats har det gjorts ett antal val i syfte att uppnå en nyanserad bredd och förståelse för de forskningsmässiga infallsvinklarna, vilka sedan kom att användas som underlag för diskussion av uppsatsens empiri.
För att säkerställa en trovärdighet för den tidigare forskning och teori som finns om
problemområdet har endast material som är peer reviewed/kollegialt granskade använts, vilket innebär att källorna har genomgått en granskning av personer som har relevant
ämnesbakgrund. I enlighet med kursens krav och i syfte att uppnå en mångfacetterad förståelse av krympande kommuner samt platskvaliteter och attraktionsvärden har såväl internationella som svenska exempel tagits del av och sedermera använts i uppsatsen. Hade endast svenska exempel brukats hade det kunnat skapa en minskad trovärdighet. Genom att lyfta in internationella forskningserfarenheter säkerställs en nyansering. Dock skulle en användning av endast internationella perspektiv innebära en förlust då det är den svenska kontexten som studeras av oss. Därför har det strävats efter att uppnå en balansering och
16 etablera en bred förståelse för uppsatsens problemområde. Även om vi försökt använda flertalet olika infallsvinklar för ämnena kvarstår risken att något missas eller inte utvecklas tillräckligt. Det är viktigt för oss som skriver att vara medvetna om att vår förståelse och sättet vi samlat in empiri på påverkar hur vi tolkar och analyserar den.
Artiklarna som använts har varierande publikationsår. För arbetet har målsättningen varit att använda erfarenheter från de senaste åren då det kan ske utvecklingar som innebär förändrade perspektiv och förutsättningar. Det finns dock inget självändamål att utesluta perspektiv av endast tidsaspekten utan de kan fortfarande vara relevanta. Slutligen har det inte varit fokus att etablera ett teoretiskt ramverk utifrån tidigare forskning för att granska empirin utifrån någon särskild infallsvinkel. Den tidigare forskningen används snarare i syfte att föra en analytisk diskussion kring den insamlade empirin med avstamp i differentierade infallsvinklar. Tidigare forskning ger en förståelse för problemområdet och sätter uppsatsen i ett sammanhang, vilket ger perspektiv på det som studeras.
4.8 Forskningsetisk reflektion
För denna uppsats har de forskningsetiska aspekterna följts. Först av allt har det informerade samtycket varit en bärande princip (Vetenskapsrådet 2017). Det är viktigt att vara medveten om att det i samhällsvetenskapliga sammanhang vanligen är människor som studeras. I vissa forskningsprojekt kan det finnas ett behov av att inte fullt ut informera den eller de studerade om studien (David och Sutton 2016). Två av metoderna i denna uppsats, intervjuer och enkätundersökning, har inkluderat direkt interaktion. Inför såväl intervju som enkät har respondenterna fått tydlig information om vad som studeras, vad deras deltagande innebär, och hur materialet kommer att lagras och användas. Det är viktigt med integritetsskydd och samtycke då känsliga ämnen kan skada en person (David och Sutton 2016). Även om vi på förhand inte bedömde ämnet som särskilt känsligt var det viktigt att informera om varför intervjun respektive enkäten gjordes för att möjliggöra för individen att neka till deltagande. Vid insamling av såväl intervjuadata som enkätresultat är integritetsskyddet betydande, vilket består av anonymitet och konfidentialitet. Anonymitet innebär att forskaren inte vet om den enskilda individens identitet eller insamlar personuppgifter om denne. Konfidentialitet går ut på att forskaren vet om personuppgifter och samlar in detta men vid återgivande av resultatet inte delger vidare (David och Sutton 2016). Vad gäller intervjun innebar själva
intervjusituationen, där vi som skribenter aktivt kontaktade de tjänstepersoner vi tänkt intervjua, att det var omöjligt att upprätthålla en anonymitet. I stället handlade det om att säkerställa att behandla personuppgifterna på ett ansvarsfullt sätt, med respekt för
konfidentialiteten. Detta gjordes genom att följa GDPR samt att inför intervjun skicka ett samtyckesdokument till respektive intervjuperson där denne fick godkänna inspelning av intervjun. Därefter lagrades intervjuerna på Linköpings universitets servrar där endast vi skribenter och personuppgiftsansvarig (kursansvarig) hade tillgång till inspelningarna som räknas som personuppgift. Vid användandet av data avidentifierades intervjupersonerna och blev presenterade med den önskade titel de lämnade inför intervjun.
17 För enkäten samlades inga personuppgifter in mer än om respondentens hemkommun. Därav var samtliga personer som deltog anonyma. Trots att inga känsliga personuppgifter
insamlades fanns ändå tydlig information om syftet med enkätundersökningen samt hur materialet skulle användas i ett senare skede för att säkerställa god forskningssed.
Ett annat övervägande som gjorts var intervjuareffekternas påverkan på genomförandet av intervjun. Det kan handla om hur olika bakgrundsförutsättningar mellan intervjuare och intervjuperson påverkar intervjusituationen och får en effekt på resultatet. En annan viktig aspekt är att hitta en trygg miljö, där det inte uppstår några avbrott (David och Sutton 2016). För de intervjuer som utfördes i det här arbetet upplevde vi inte att intervjuareffekter skulle ha en större påverkan. Vi hade inte heller rådighet över miljöval på grund av covid-19 vilket innebar att intervjuerna genomfördes på distans. Det kan till och med varit en fördel då intervjupersonerna förmodligen befann sig i sin hemmiljö vilken kan antas vara trygg. Vi upplevde inte heller att hemnärvaron innebar några avbrott eller andra konsekvenser för intervjugenomförandet.
En ytterligare utmaning gällande enkäten var vilka som möjliggjordes deltagande. Exempelvis kan det inte antas att alla har den tekniktillgång och kunskap som krävs för att kunna delta i en Facebookenkät (David och Sutton 2016). Därav kompletterades den digitala enkäten med ett fysiskt genomförande vilket vi informerade om via Facebookgruppen samt kommunen gick ut med i sina kanaler. Under det fysiska genomförandet försökte vi aktivt möta så många
18
5. Resultat och analys
5.1 Ödeshögs kommuns översiktsplan – platskvaliteter och attraktionsvärden
I Ödeshögs kommuns översiktsplan görs varierande beskrivningar av vilka platskvaliteter och attraktionsvärden som finns i kommunen. Utifrån en genomgång av planen har vi genom en tematisk analys identifierat mönster för hur kommunen beskriver sina platskvaliteter och attraktionsvärden, samt hur de avser att planeringen ska hantera dessa.Det första temat som vi benämnt utformning och gestaltning beskriver hur den offentliga miljön och arkitekturen är viktig:
Med vetskapen om vad arkitektur kan göra och betyda för upplevelsen av orten eller kvarteret, bidrar ett ökat fokus på arkitekturen och de estetiska värdena till ett levande och attraktivt Ödehög (sic.) att leva och verka i (Ödeshögs kommun 2020, s.64).
Exempelvis nämns att arkitekturen bör vara av hög kvalitet och väl genomtänkt då detta ger kvaliteter dels i form av estetiska värden och bidrar till ett uttryck för den offentliga miljön i en plats eller ett område, dels långsiktiga värden så som hållbarhet, funktionalitet och varumärkesbyggande för orterna och kommunen. Återkommande i översiktsplanen är också vikten av tilltalande och attraktiva offentliga miljöer och rum, till exempel gator, parker och torg. Det fokuseras i stor utsträckning på centrumkärnan främst i Ödeshög, men även Hästholmen. Deras centrum ska vara levande, flexibla, trivsamma och ändamålsenliga. Kommunen menar att detta är betydelsefullt för attraktiviteten och utvecklingen av hela kommunen, samt skapar ett välbefinnande för alla i kommunen. Betydelsen av Ödeshögs centrum förstärks genom att torget kallas “kommunens hjärta” i översiktsplanen (ibid. s.99). Det andra temat i ordningen, vilket vi kallar rekreationsmöjligheter, handlar om vilka
beskrivningar som görs av naturen, kultur- och fritidsutbudet. I översiktsplanen lyfts följande: “Vackra och intressanta natur- och kulturmiljöer är en del av kommunens attraktionskraft” (ibid. s.57). Det finns tydliga viljeinriktningar att lyfta fram dessa värden som betydande för kommunen och invånarna, då vackra natur- och kulturmiljöer bidrar till kommunens
attraktionskraft samt är viktiga för folks hälsa och välbefinnande. Närheten till Omberg, Vättern och en varierad natur nämns som naturmässigt viktiga kvaliteter och attraktionsvärden för kommunen. Dessa påverkar även bostadspriser, som generellt är högre i närheten av dessa värden (ibid. s.140). Hästholmen bedöms av kommunen ha stor utvecklingspotential då tätorten ligger strategiskt i turism- och besöksnäringsområdet Vättern-Omberg-Tåkern. Kommunens fokus ligger på att erbjuda attraktiva bostäder samt utveckla servicen, hamnen och centrumstråket (ibid. 2020).
19 Vidare lyfts grönområden och gröna stråk som viktiga för Ödeshög. Tätortens attraktivitet väntas öka genom att satsa på och utveckla befintliga grönområdens upplevelsevärden. En variation i deras karaktär tillåts genom att olika grönområden erbjuder varierande typer av aktivitets- och rekreationsvärden. De här viljeinriktningarna bygger till stor del på ett av de nationella friluftsmålen Attraktiv tätortsnära natur, vilket det i översiktsplanen nämns att kommunen tar hänsyn till (ibid. 2020).
För att skapa och utveckla attraktiva mötesplatser är även kulturen ett viktigt inslag då “Ett rikt kultur- och fritidsutbud bidrar till att skapa ett attraktivt samhälle som människor vill bo och leva i" (ibid. s.273). Exempelvis ska det finnas ett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter för att skapa sammanhang, samhörighet och integration mellan olika samhällsgrupper, samt främja livskvalitet och folkhälsan. Det är även viktigt att värna olika kulturvärden från olika tider som kan vara viktiga platskvaliteter och attraktionsvärden för kommunen. Det handlar bland annat om kulturhistoriska miljöer i form av byggnader, parker, trädgårdar och ängar som innehar höga upplevelsevärden och är populära utflyktsmål (ibid. s.140).
Nästkommande tema som vi definierat som invånarperspektivet handlar om bostäder, arbetsplatser, kommunikationer, service, identitet och trygghet för invånarna. För bostäder görs exempelvis beskrivningar att kommun ska bygga varierande typer av bostäder och boendeformer, och att kommunen när den äger mark kan påverka kvaliteten både för själva bostäderna och miljöerna de ligger i:
När en kommun äger mark, som kommunen gör kring tätorterna, har
kommunen möjlighet att bestämma vilken typ av bostäder som byggs och vad de har för upplåtelseform. Vidare har kommunen möjlighet att ta ansvar för och påverka kvaliteten på det som byggs, både bostäderna men även miljön runtomkring bostadsområdena (ibid. s.302).
Vidare uttrycks det vara en viljeinriktning att erbjuda möjligheter för bostäder och verksamheter att lokaliseras i strandnära lägen. Exempelvis beskrivs att det finns stora möjligheter för attraktiva Vätternnära bostäder i Hästholmen. Det är också en prioritet för kommunen att bygga i attraktiva lägen på landsbygden. Kommunen menar vidare att Ödeshög och Hästholmens tätorter kan vara alternativa boendeorter till Vadstena, Mjölby, Tranås och Gränna (ibid. 2020).
Rörande arbetsplatser görs beskrivningar av att det ska skapas fler attraktiva arbetsplatser inom näringslivet, att goda kommunikationer kan innebära en ökad tillgång till attraktiva arbetsplatser för människor och kompetens för företag. Kommunen vill vidare satsa på en differentierad arbetsmarknad. Det uttrycks exempelvis:
En aspekt som bidrar till en kommuns attraktivitet är möjligheten till arbetstillfällen. Det är därför viktigt att det finns goda förutsättningar för att skapa arbetstillfällen i en kommun (ibid. s.305).
20 En ytterligare faktor som kommunen menar är av stor betydelse för att vara attraktiv är
välfungerade kommunikationer. Det har betydelse för näringsliv, och skapar förutsättningar för att bredda arbetsmarknaden. Det uttrycks också att det finns ett behov av effektiv och attraktiv kollektivtrafik. Kommunen beskriver vidare att de tar i beaktning att utforma sina orter för att fotgängare, cykeltrafikanter och kollektivt resande ska kunna genomföras på ett säkert sätt. Det ska som kommunen menar vara attraktivt att resa hållbart. Satsningar på infrastruktur lyfts fram, vilket även inkluderar en utbyggnad av bredband i hela kommunen för att minska skillnader mellan landsbygd och tätort och göra det mer attraktivt att bo och driva företag i hela kommunen (Ödeshögs kommun 2020). Därefter återkommer service som en betydande del för attraktiviteten:
För att en plats ska vara attraktiv för boende, besökare och företag behövs en grundläggande nivå av kommersiell service. Det handlar om att det ska gå att få en fungerande tillvaro och vardag avseende tillgänglighet till dagligvaror, drivmedel, betaltjänster, apoteksvaror och paketutlämning. Offentliga aktörer som kommunen och regionen kan påverka förutsättningarna för tillgänglighet på olika sätt (ibid. s.148).
Kommunen uttrycker även betydelsen av identitet vid flertalet tillfällen och menar bland annat att:
En stark och egen identitet bidrar också till att göra en tätort attraktiv. Områden ska därför ges en tydlig gestaltning som förankras i platsens karaktär med utgångspunkt i landskapet och kulturhistorien (ibid. s.96).
Avslutningsvis för detta tema förekommer beskrivningar av trygghet och kan exemplifieras enligt följande:
När jämställdhet diskuteras i samhällsplanering nämns ofta trygghetsaspekter som fokuserar på den upplevda tryggheten vid vistelser utomhus när det är mörkt. Det kan handla om att planera för att gång- och cykelvägar, parker, parkerings- och busshållplatser har tillräckligt god belysning, att det inte finns några buskage i närheten som skapar dolda ytor eller att platser inte upplevs som ödsliga (ibid. s.304).
Det fjärde och slutgiltiga temat benämnt service och arbetsliv berör hur kommunen exempelvis försöker nå och planera för såväl invånare och företag, som turister och andra intressenter. De menar bland annat att:
Vi fokuserar på att skapa en attraktiv vardag för boende, besökare och företag. Människor och företag ska trivas och må bra i Ödeshögs kommun, då tror vi att man ger tillbaka mycket till samhället. Att jobba med attraktivitet gör
21 hållbarhet, hälsa och välbefinnande, arbete och näringslivet samt natur- och
kulturmiljöer (ibid, s.271).
Rörande service och arbetsliv menar kommunen även att de försöker skapa de bästa förutsättningarna för invånare av olika åldrar och behov:
Det är viktigt för en kommun att ha en demografi i balans eftersom invånare under livets olika skeenden genererar både kostnader och intäkter för
kommunen. Det är därför av stor vikt att kommunen har en attraktiv boendemiljö som erbjuder bostäder utifrån människors olika behov. Det innebär att det behöver finnas en blandning av bostadstyper och
upplåtelseformer. Det är även viktigt att kommunen kan erbjuda
arbetstillfällen, ett utbud av fritidsmöjligheter för olika intressen och åldrar och att kommunen kan erbjuda skolor, barn- och vårdomsorg av god kvalitet (ibid. s.309).
Kommunen eftersträvar därmed att bygga olika typer och former av bostäder anpassade efter livets olika faser. Barn, ungdomar, vuxna och pensionärer ska erbjudas goda livs- och
boendemiljöer (ibid. s.309).
Sammanfattningsvis framkommer det i Ödeshögs kommuns översiktsplan att platskvaliteter och attraktionsvärden är något som uppmärksammas och arbetas med utifrån olika perspektiv. Det handlar dels om utformning och gestaltning, dels utbud av rekreationsmöjligheter i form av natur- och kulturvärden. Det handlar också om hur kommunen avser att bemöta
invånarperspektivet där bostäder, arbetsplatser, kommunikationer, service, identitet och trygghet berörs. Slutligen görs beskrivningar av hur kommunen arbetar för att nå ut till och planera för olika målgrupper genom förbättrade förutsättningar för service och arbetsliv (Ödeshögs kommun 2020).
5.2 Tjänstepersoners reflektioner kring planeringsarbete för platskvaliteter och
attraktionsvärden
För att ytterligare undersöka planeringsperspektivet för platskvaliteter och attraktionsvärden i Ödeshögs kommun genomfördes två intervjuer med tjänstepersoner från kommunen utöver dokumentanalysen. Nedan presenteras resultatet av den tematiska analysen för intervjuerna och vi visar hur de identifierade utmaningarna hänger ihop med försök att hantera dem. Ett identifierat tema gällande planeringsarbetet för platskvaliteter är hanteringen av affärs- och serviceutbudet vilket lyfts som en utmaning i Ödeshögs kommun. Det blir väldigt
påtagligt när centrala institutioner lägger ner och flyttar från kommunen. För att hantera detta har det bland annat getts möjlighet till konstnärer att hyra lokaler för en billig peng, men även andra användningar har aktualiserats. Vidare har kommunen ett pågående arbete med ett gestaltningsprogram:
22 […] det handlar om belysning, det handlar om materialval i olika saker. Det
hanterar också planteringar som vi också ser som ett möjligt sätt att försköna våra utemiljöer. Vi har också identifierat de här entréerna till våra tätorter som är väldigt viktiga att jobba vidare med. Både Ödeshög och Hästholmen, så där pågår det också aktiva arbeten med att titta på vilken entré, vi har många entréer till Ödeshög också (Intervjuperson 1 2021).
Rörande gestaltningsprogrammet nämns också att Stora torget nyligen genomgått en förändring där parkeringsytor försvunnit till förmån för en mer attraktiv miljö. Framåt planeras det för att flytta busshållplatsen och vårdcentralen till torget, vilket skulle stärka platskvaliteten ytterligare (Intervjuperson 2 2021). Även gång- och cykelvägar som kan utvecklas utmed större stråk samt till skolor och centrum nämns. Förutom att planera för de mer grundläggande aspekterna som skola, vård och omsorg, gator, vatten och avlopp betonas det att trevliga miljöer som är vackra har framhävts ha en mer betydande roll än tidigare (Intervjuperson 1 2021).
Ett annat tema som framkommer är hur planeringen bör utgå från det befintliga och komplettera efter behov:
För det är något som vi också upplever kanske speciellt i större och mer expansiva kommuner att det blir så stort fokus på det som ska komma nytt, medan det befintliga, det som redan är, är ju liksom huvuddelen. Det är det vi identifierat, att det är det vi behöver fokusera på, det som redan är byggt. Det är det vi ska utveckla. Vi ska ta hand om vår redan befintliga miljö på ett bra och klokt sätt och förfina det, och sen så är det klart att de här
kompletteringarna som kommer, blir inslag som förhöjer ytterligare. Men det viktigaste är att fokusera på det som redan finns (Intervjuperson 1 2021). Vi har ju det torget vi har, hur kan vi då utgå från det och sen bygga vidare, eller skruva lite på det eller addera något för att få en mer komplett miljö […] (Intervjuperson 2 2021).
De unika karaktärsdrag Ödeshögs kommun har är ett ytterligare tema som identifierats i tjänstepersonernas resonemang. Kopplingar till natur, kultur och landskapet har varit ett återkommande inslag tidigare bland vad medborgare värderar som attraktivt, menar
tjänstepersonerna. Det handlar om skogen, slätten, Omberg och Vättern, det vattennära läget, även besöksmålen Alvastra och Tåkern som är starka plastkvaliteter (Intervjuperson 1 2021; Intervjuperson 2 2021).
[…] Omberg som är ständigt närvarande, både visuellt att det är ett berg men också att det är väldigt stora möjligheter att röra sig i naturen. Jag tror att komma upp och få de här vyerna som vi har både att det är kuperat men också vyerna över Vättern och på slätten (Intervjuperson 2 2021).
