Utvecklingsarbete, Sagor : Läs- och skrivutveckling under ett sagotema

Akademin för utbildning EXAMENSARBETE

kultur och kommunikation UÖÄ008 Utvecklingsarbete 15 hp Ht 2010

Utvecklingsarbete, Sagor

Läs- och skrivutveckling under ett sagotema

Development work, fairy tales

Reading and writing development on the fairy tale theme

Teodora Kaya

Handledare: Eva Sundgren Examinator: Charlotta Busing

2

Akademin för utbildning EXAMENSARBETE

kultur och kommunikation UÖÄ008 Utvecklingsarbete 15 hp Ht 2010

SAMMANDRAG

Teodora Kaya

Utvecklingsarbete, Sagor

Läs- och skrivutveckling under ett sagotema Development work, fairy tales

Reading and writing development on the fairy tale theme

2010 Antal sidor:21

Skolundervisning går ofta ut på att elever ska läsa och skriva och jag har reflekterat över de elever som visar sig inte ha lust att läsa eller skriva och hur man som lärare kan fånga upp dessa elever så att de får möjlighet att utveckla sina kunskaper. Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla arbetssätt för att öka elevernas läs- och skrivintresse och därmed stärka elevernas läs- och skrivförmåga. Jag har valt att genomföra ett sagotema i årskurs två där eleverna fått läsa och skriva sagor och uttrycka sig i form av muntliga övningar och drama för att på lustfyllt sätt arbeta med läs och skrift. Efter att ha utvärderat sagotemat såg jag en positiv förändring i

elevernas syn på läsning och skrivning, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna i fortsättningen behåller lusten till att läsa och skriva.

Förutom denna rapport har utvecklingsarbetet presenterats vid

oppositionsseminarium 2011-01-11 genom en utställning där jag visade elevernas sagoböcker för att visa elevernas skrivutveckling och en power point-presentation för att visa fotografier på elevernas arbeten.

Nyckelord: utvecklingsarbete, årskurs två, sagor, läsutveckling, skrivutveckling, intresse, lustfyllt, temaarbete

3

Innehåll

3 Metod och material ... 8

3.1 Etiska frågor ... 8 4 Resultat ... 10 4.1 Resultat: Genomförande ... 10 4.2 Resultat: Frågor ... 12 4.3 Resultat: Intervjuer ... 13 5 Diskussion ... 15 6 Slutsatser ... 19 Källförteckning ... 20 Bilaga 1 ... 21

4

1 Inledning

Utifrån min erfarenhet i arbete med elever i olika åldrar har jag fått uppfattningen att intresse för läsning hos många elever saknats. Eleverna har haft negativ inställning till att läsa böcker, tyckt att det är tråkigt och jobbigt att läsa böcker. Jag har även i mina tidigare skolår tyckt att läsning var tråkigt eftersom man var tvungen att sitta still vid sin bänk och läsa igenom böcker som läraren hade bestämt. Hade dessa lässtunder istället varit lustfyllda hade jag fått intresse för läsning. Det är just vad jag ska göra under utvecklingsarbetet, nämligen på ett lustfyllt arbetssätt skapa intresse för läsning hos elever.

Enligt min erfarenhet måste man som lärare göra lässtunderna intressanta för eleverna genom att låta dem själva låna böcker, utnyttja klassrummets yta genom att låta elever exempelvis få läsa i ”myshörnan” och låta eleverna dramatisera böckernas innehåll. På så vis tror jag definitivt att fler elever skulle få positivare inställning till läsning.

Utvecklingsarbetet ska genomlysa hur man kan arbeta för att elever ska få intresse för läsning. Min förhoppning är att när elever blir intresserade av att läsa kommer de medvetet att vilja läsa böcker, vilket leder till att eleverna blir bättre på att läsa, och när eleverna läser ökar deras läs- och skrivförmåga.

1.1 Syfte

Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla arbetssätt för att öka elevernas läs- och skrivintresse och därmed stärka elevernas läs- och skrivförmåga.

5

2 Litteratur

I det följande redogör jag för litteratur om elevers läs- och skrivutveckling, vilket utgör en grund för utvecklingsarbetet.

Enligt Lundberg och Herrlin (2005:9–10) utvecklar elever intresse för läsning beroende på sin läsförståelse. Författarna hävdar att läraren kan utveckla elevernas läsförståelse genom att visa bilder som knyter an till texten. Genom att föra samtal med eleverna skapar läraren även nyfikenhet inför texten. Det som är avgörande för elevernas läsutveckling är att eleverna är intresserade, aktiva och känner glädje för läsandet. Det är viktigt att eleverna får uppleva läsning som lustfyllt; läsning bidrar till en värld av fantasi, kunskap och spänning (sid. 16). För att väcka elevernas intresse för läsning ska läraren enligt författarna använda texter som eleverna kan relatera till utifrån sina erfarenheter. Eleverna inspirerar även varandra att läsa vilket leder till att eleverna ytterligare får lust att läsa (sid. 18).

Arnqvist (1993:77) menar att när elever har tillgång till texter i sin omgivning kommer de frivilligt att vilja läsa. Enligt Arnqvist (1993:66–67) blir elever även medvetna om skriftspråket när de läser texter för att de tar till sig stavelser under tiden de läser. Han menar att det är viktigt att ge elever positiv erfarenhet av litteratur eftersom det bidrar till att eleverna får intresse för läsning (sid. 76). ”Att få alla ungar att fatta pennan/öppna boken med lust – av egen vilja, det är svenskämnets viktigaste uppgift”(Bergöö, Jönsson och Nilsson 1997:7). Bergöö, Jönsson och Nilsson (1997:5) hävdar att elevernas skrivutveckling påverkas av den undervisning de får. Läraren ska skapa en miljö där eleverna får läsa och skriva, vilket leder till att eleverna naturligt upptäcker språkets struktur och förbättrar sin läs- och skrivförmåga (sid. 16–17). Författarna skriver att elever lär sig grammatiska regler som exempelvis stavning omedvetet när de läser och skriver (sid. 35). Läraren ska arbeta med läsning och skrivning på ett sådant sätt som väcker elevernas

nyfikenhet (sid. 18). Det författarna belyser angående elevernas skrivutveckling är att eleverna måste kunna sätta sig in i läsarens perspektiv när de skriver så att texten blir begriplig för den som läser (sid. 23).

Taube (2007:49) anser att eleverna behöver vägledning när de utvecklar sin läs- och skrivförmåga. Det är enligt henne svårare för eleven att lära sig läsa och skriva än att tala och därför kräver läs- och skrivinlärning systematisk vägledning (sid. 54). Eleverna måste ges möjlighet att läsa kontinuerligt för att undvika lässvårigheter (sid. 61). För att kunna läsa krävs det bland annat att eleven har ett rikt ordförråd och kan avkoda ord och för att kunna skriva måste eleven överföra sina tankar enligt

skrivregler (sid. 70). Det viktigaste i elevernas läs- och skrivutveckling är att eleverna har en positiv självbild och utnyttjar sina kunskaper under lektionstid (sid. 103). Enligt Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson (2007:47) är det viktigt att läraren i ett temaarbete tar reda på elevernas erfarenheter, skapar situationer där eleverna får utveckla sina förmågor och dokumenterar elevernas arbeten för att se vilka förmågor de har utvecklat. Läraren ska enligt författarna skapa aktiviteter utifrån elevernas tankar eftersom det medför att eleverna utvecklar sina kunskaper

6

(sid. 59). Eleverna ska kunna ge uttryck för sina tankar på olika sätt genom att exempelvis måla, skriva och dramatisera (sid. 47). Läsning och skrivning förutsätter varandra där eleverna utvecklar sin skrivförmåga när de läser och tvärtom (sid. 113). Läraren kan visa eleverna att man tar till sig kunskap genom att läsa och att man förmedlar information till andra genom att skriva (sid. 127–128). Även Bergöö (1997:35) betonar att elevernas skrivande utvecklas när de läser skönlitteratur. Arnqvist (1993:99) skriver att elever använder sina tidigare kunskaper för att förstå en text och att läraren kan utveckla elevernas läsförståelse genom att diskutera kring textens innehåll, om exempelvis händelser och huvudpersoner (sid. 108–109). Kåreland (2001:18–19) påstår att när eleverna läser böcker som är anpassade till deras verklighet möter de olika erfarenheter i texten, vilket leder till att de får nya upplevelser. Författaren hävdar också att elever får språklig stimulans när de läser. Vuxna måste enligt författaren skapa en positiv inställning till läsning hos eleverna så att eleverna utvecklar sin läs- och skrivförmåga. Det är dessutom viktigt att lärare skaffar sig goda kunskaper i barnlitteratur så att lärare kan väcka elevernas läslust. Författaren hävdar att barn som är mellan fyra och nio år tilltalas av sagornas innehåll eftersom sagan svarar mot deras behov av spänning (sid. 65). En barnbok ska förutom att väcka nyfikenhet även handla om något som elever kan identifiera sig med, exempelvis den godmodiga björnen (sid. 28).

Enligt Trageton (2005:7) finns det ett samband mellan fyra huvudområden i ett modersmål, nämligen sambandet mellan att tala, lyssna, skriva och läsa. Elever som sitter tillsammans och skriver stimulerar sin muntliga kompetens eftersom de under skrivandet får tillfälle att tala tillsammans (sid. 9). När elever får tillfälle att tala, skriva, lyssna och läsa utvecklas deras språkliga kunskaper (sid. 21). Enligt Garme (1992:112) är alla samtal kunskapssökande där människor talar med varandra för att få reda på något och därför utvecklar elever nya erfarenheter i samtal.

Elever lär sig att läsa genom sin egen skrivning enligt Trageton (2005:9) eftersom läsning och skrivning förutsätter varandra (se Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson 2007:113). Trageton (2005:53) skriver att det är viktigt att elever som går i skolans tidigare år får utveckla skrivglädje och läslust. Lärare ska stödja elever under tiden de skriver och uppmuntra eleverna att förbättra sin text så att de uppnår sin maximala nivå (sid. 79). Det är även viktigt att eleverna får läsa varandras berättelser så att de blir bekanta med olika texter (sid. 85). Något som är väldigt stimulerande för eleverna i deras skrivning är brevväxling, eftersom eleven får sätta sig in i hur en mottagare ska kunna förstå texten och brevväxling är en skriftlig kommunikation (sid. 86). Det finns en koppling mellan läs och skrift; när eleven skriver utvecklas läslust och när eleven läser stimuleras elevens skrivning (sid. 140). Enligt Nilsson (2007:226) har elever i yngre åldrar stort behov av att uttrycka sig på olika sätt och därför ska läraren planera olika aktiviteter i exempelvis svenska där elever får arbeta praktiskt, samtala och dramatisera. När olika ämnen integreras bildas en tematisk undervisning (sid. 15).

I Lpo94:11 står det att skolan ska sträva mot att varje elev ”utvecklar nyfikenhet och lust att lära”. Varje elev ska uppnå målet att ”behärska det svenska språket och

7

kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift”. ”Kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans” (sid. 12).

I kursplanen i svenska (Kursplaner för grundskolan 2000) står det att skolan ska sträva mot att varje elev ”utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa

litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse”. ”Utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd.” ”Utvecklar sin

förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimulera till att reflektera och värdera.” ”Får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och andra delar av världen.” ”Genom eget skrivande fördjupar sin insikt i grundläggande mönster och grammatiska strukturer i språket […].”

Mål som eleverna ska uppnå i slutet av tredje skolåret (Kursplaner för grundskolan 2000)är att ”kunna läsa elevnära skönlitterära texter och kunna återberätta

handlingen muntligt eller skriftligt”. ”Kunna skriva berättande texter med tydlig handling.”

8

3 Metod och material

Utvecklingsarbetet genomfördes under ett antal lektioner, cirka 20 lektioner, under fyra veckors tid i form av ett sagotema. Jag valde ett sagotema eftersom ett av syftena var att utveckla arbetssätt för att öka elevernas läs- och skrivintresse. Sagor väcker nämligen yngre elevers intresse enligt Kåreland (2001:65) och jag hoppades att dessa elever skulle tycka att sagotemat var kul. Eleverna fick arbeta med sagor i olika

uttryckssätt genom att tala, läsa, skriva, måla och dramatisera. Syftet var dessutom att stärka elevernas läs- och skrivförmåga och därför fick eleverna läsa olika sagor och skriva egna sagor. Sagotemat innefattade olika ämnen som svenska, matematik, bild och drama. Momenten beskrivs i resultatdelen.

Utvecklingsarbetet genomfördes i en kommunal skola i årskurs två i en elevgrupp med elva elever, fem pojkar och sex flickor, där alla elever utom en har annat

modersmål än svenska och där alla elever i stort sett kan läsa och skriva. Skolan befinner sig i ett område med många hyreshus. Namn på skolan och eleverna är anonymiserade med andra namn i detta arbete.

Sagotemat inleddes med att eleverna fick tala kring sina tidigare erfarenheter av sagor och svara på frågor om vad de tycker om att läsa och skriva. Temat bestod sedan av sagoläsning, muntliga övningar, sagoskrivning, film, studiebesök och drama. Efter genomförandet av temat utvärderade jag temat genom att ställa frågor till alla elever och intervjua fem slumpmässigt utvalda elever. För att jag skulle få en generell bild av elevernas utveckling handlade frågorna till alla elever om vad de tyckte om temat och om de hade lärt sig något. Vid intervjuerna fick eleverna också svara på dessa frågor och vad de tycker om att läsa och skriva för att jag skulle få en specifikare bild av deras utveckling i läs och skrift.

Jag dokumenterade utvecklingsarbetet genom att skriva logg efter varje lektion om vad som gick bra och vad som kunde förbättras till nästa lektion. Jag fotograferade även elevernas arbeten.

3.1 Etiska frågor

Följande etiska principer gäller för svensk forskning (Hwang och Nilsson 2003:63). Informationskravet innebär (Hwang och Nilsson 2003:63) att forskaren ska

informera deltagarna om undersökningen, dess syfte, alla moment som ingår och förklara att deltagarna får delta frivilligt. Eleverna fick reda på sagotemats olika moment under första lektionen. Utvecklingsarbetet genomfördes under obligatorisk skolundervisning och därför informerades inte eleverna om något frivilligt

deltagande eftersom att det inte skulle gynna deras utveckling.

Samtyckeskravet innebär (Hwang och Nilsson 2003:63) att forskaren behöver deltagarnas tillstånd om deras deltagande och i detta fall godkände alla

föräldrar/vårdnadshavare, innan temat genomfördes, att eleverna fick delta i sagotemat och i fotografier. Se bilaga 1.

9

Konfidentialitetskravet betyder (Hwang och Nilsson 2003:63) att deltagarnas personuppgifter behandlas konfidentiellt så att obehöriga inte kan komma åt dem. Under lektionerna och efter temats genomförande förvarades elevernas

arbetsmaterial inlåst i ett skåp så att ingen utomstående kunde komma åt dem. Namn på skolan och eleverna är även anonymiserade.

Med nyttjandekravet menas (Hwang och Nilsson 2003:63) att uppgifter som samlas in om deltagarna endast får användas för forskningsändamålet. Elevernas uppgifter användes endast som analysredskap för utvecklingsarbetet.

10

4 Resultat

I detta kapitel redogör jag för mina resultat. Jag presenterar först hur jag

introducerade temat och syftet med de olika momenten och sedan presenterar jag vad som framkom vid de frågor jag ställde i början av temat, frågorna vid utvärderingen i slutet av temat och vid intervjuerna.

4.1 Resultat: Genomförande

Jag introducerade sagotemat genom att fråga eleverna vad de tycker om sagor och vad en saga vanligtvist handlar om för att få reda på elevernas kunskaper om sagor. Då framförde eleverna alla möjliga berättelser och ramsor som de tidigare läst. Det visade sig att eleverna inte riktigt hade koll på vad en traditionell saga är. Men när jag visade sagoböcker som exempelvis ”Rödluvan och vargen” nämnde eleverna en del traditionella sagor som de kände igen sedan tidigare som ”Askungen” och ”Den fula ankungen”. Därefter läste jag en saga för att koppla samtalet om vad en saga är till att få lyssna till en saga. Jag skrev även ner punkter på tavlan om sagans struktur;

inledning, handling, figurer och slut för att eleverna tydligt skulle få se sagans delar. Denna struktur döpte vi till ”sagostrukturen” och den skulle användas som stöd för eleverna i deras skrivande.

Sedan fick varje elev anonymt skriva ner vad de tycker om att läsa och skriva för att jag skulle få reda på elevernas tidigare erfarenheter kring läsning och skrivning. Jag valde att eleverna skulle skriva svaren för att de skulle öva sig på att skriva ner sina tankar. Svaren eleverna skrev skulle utgöra grunden för utvärderingen av temat. Eleverna fick sedan skapa sin ”sagobok” som de skulle samla sina skrivna sagor i och de skrev därefter en kort saga utifrån ”sagostrukturen” för att öva sig på att skriva en saga. Detta tog en hel dag att genomföra.

Under sagotemat fick eleverna även tillsammans skapa en saga utifrån bilder på sagofigurer. Var och en fick en sagofigur, presenterade den och framförde sina idéer om vad sagan skulle handla om. Jag skrev upp elevernas idéer på tavlan och vi hjälptes åt att skapa sagan i form av inledning, handling och slut och döpte den till ”Klassens saga”. Syftet var att eleverna skulle få igång sin fantasi kring sagor, delta och tillsammans skapa en saga. Eleverna fick även dramatisera denna saga där syftet var att levandegöra figurerna i sagan och uttrycka sig med kroppen.

Eleverna fick även se filmatisering av en saga, ”Prinsessan på ärten”, eftersom jag ville presentera sagor på lustfyllt sätt och för att eleverna på ett annat sätt skulle se hur en saga är uppbyggd. Eleverna fick sedan diskutera kring innehållet av filmen för att framföra sina tolkningar av vad de sett.

Sagotemat fortskred sedan med att eleverna fick läsa sagor och tala kring sagors innehåll för att få kunskap om hur en saga är uppbyggd. Jag hade valt ut traditionella sagor skrivna av både svenska och utländska författare som eleverna fick läsa för att få en bred bild av sagor.

11

För att integrera matematik i temat fick eleverna skapa räknesagor. Jag

presenterade först en räknesaga: ”Två troll leker sedan kommer ytterligare ett troll som fick vara med att leka, hur många troll blev det sammanlagt?”. Eleverna fick sedan svara hur många troll det blev sammanlagt för att vara delaktiga i sagan. Därefter fick eleverna sitta i par och skapa egna räknesagor där de samtalade, ritade och skrev text till räknesagan. Syftet var att eleverna skulle få samarbeta och utveckla sina språkliga färdigheter genom att tala, rita och skriva.

Vi gick även till ett bibliotek nära skolan för att eleverna skulle få lyssna på bokprat om sagor där de fick lyssna på modernare sagor än de sagor vi arbetat med. Syftet var att eleverna skulle bli presenterade för sagor och få tala kring sagornas innehåll. Eleverna fick sedan låna sagor som de skulle läsa under lektionerna. Dessa sagor läste eleverna både för sig själv för att utveckla sin läsförmåga, och för varandra för att de tillsammans skulle diskutera kring tankar som väckts i sagan.

Under första veckan fick eleverna lyssna på sagor, skriva en kort saga, dramatisera, läsa och tala kring sagor för att få kunskap om sagor så att de i fortsättningen lättare skulle kunna skriva sagor.

Under andra veckan fick varje elev skriva en längre saga än den första för att utveckla sin skrivförmåga där eleverna fick använda ”sagostrukturen” som stöd i sitt skrivande. De ritade även bilder till sina sagor för att i bild uttrycka sig och tydliggöra sagans innehåll. Efter att ha läst elevernas skrivna sagor såg jag att de hade skrivit mer text än den första sagan och det syntes tydligt att de hade skrivit utifrån sagans struktur där alla delar fanns med. Under tiden de arbetade gav jag eleverna muntlig respons där vi även pratade om när man ska använda stor bokstav och punkt för att skriva på rätt sätt.

För att integrera teknik i temat fick eleverna bygga sagoslott där de använde kartonger, tomma toarullar, saxar och målarfärg. Syftet var att eleverna skulle arbeta kreativt där var och en byggde sitt eget slott utifrån sin fantasi.

Jag läste sagor för eleverna under hela temat, exempelvis ”Bockarna Bruse”, där eleverna tillsammans med mig fick vara med att läsa genom att låta som de olika bockarna. Detta gjorde jag för att visa att läsning är lustfyllt. För att integrera fler sinnen i lärandet hos eleverna sjöng vi även en sång som tillhör sagan.

Eftersom nästan alla elever har annat modersmål än svenska läste jag ett par utländska sagor, exempelvis ”Syrsan och myran”, för att alla elever skulle få kunskap om utländska sagor. Eleverna fick även jämföra dessa sagor med de nordiska sagorna vi läst för att se likheter och skillnader mellan olika sagor.

Genom att leka sagolekar integrerades även idrott i temat där eleverna blev

uppdelade i två lag, ”syrsorna” och ”myrorna”, för att fysiskt medverka i sagan vi läst. Det gick till på så sätt att jag ropade antingen ”alla syrsor” eller ”alla myror” och då skulle eleverna passa en boll till sina lagkamrater. Syftet var att eleverna skulle få arbeta med kroppen och samarbeta med varandra.

Eleverna fick även läsa för yngre förskolebarn för att öva sig på att läsa högt, väcka nyfikenhet hos andra barn och påverka barnen att få lust till att läsa.

12

Under andra veckan hade eleverna skrivit två sagor i sin ”sagobok” och för att lära sig av varandras kunskaper kring sagor fick eleverna uppgiften att skriva en saga i par. Vissa elever hade lättare än andra att samarbeta och efter att ha läst elevernas sagor såg jag tydligt att olika idéer hade sammanförts till en gemensam saga. Eleverna fick även redovisa sina sagor för att presentera sagor för varandra. Under tredje veckan fick eleverna brevväxla sagor med varandra där två elever skulle byta sagor med varandra. Syftet var att eleverna under tiden de skriver ska reflektera hur man måste skriva för att andra ska förstå sagan och inse att man faktiskt förmedlar ett visst budskap till den som läser. När eleverna sedan läste varandras sagor tog eleverna till sig idéer om det andra hade skrivit. Under

brevväxlingen fick eleverna både skriva och läsa för att utveckla sin förmåga i läs och skrift.

För att eleverna skulle reflektera kring sina kunskaper om vad vi arbetat med under sagotemat fick eleverna gå ut på tipspromenad för att svara på frågor kring sagorna vi läst. Frågorna handlade exempelvis om hur många bockar som fanns med i ”Bockarna Bruse”, om hur en saga vanligtvis börjar och om typiska sagofigurer. Under fjärde veckan fick eleverna tillbaka sina sagoböcker eftersom de skulle läsa sina sagor som de hade skrivit. Sedan skrev de en sista saga där de skulle lägga ner mer energi på att skriva än de tidigare sagorna. Syftet var att utmana elevernas skrivande till en maximal nivå. Som vanligt hade de ”sagostrukturen” på tavlan som stöd men jag märkte tydligt att de flesta eleverna endast lade fokus på sitt eget skrivande. Sedan fick eleverna tillbaka sina slott och sagobilder för att förbereda sig för en utställning som de skulle göra för andra elever på skolan. Elevernas

sagoböcker, slott och bilder som de skapat fanns med i utställningen och varje elev presenterade sagor och hur de skapat sina verk. Syftet med utställningen var att eleverna skulle presentera sina verk och vara stolta över vad de framställt och även att eleverna som såg verken skulle väcka sin nyfikenhet för sagor.

4.2 Resultat: Frågor

Av frågorna som ställdes i början av temaarbetet framkom att fem elever tyckte om att läsa, fyra tyckte inte om att läsa och två var osäkra. Orsaken till varför eleverna tyckte som de gjorde var olika. De flesta tyckte bara om att läsa utan någon förklaring medan en elev skrev att man kunde ”läsa om skurkar” och en elev att det var

”spännande att läsa”. De elever som inte tyckte om att läsa skrev att ”läsning är svårt och tråkigt” och att ”det är roligare med bild”. De som var osäkra skrev att ”ibland är det kul att läsa och ibland inte”.

På frågorna angående skrivning tyckte fyra elever om att skriva, fem elever tyckte inte om att skriva och två elever var osäkra. De som tyckte om att skriva hade olika argument: ”roligt att skriva presenter”, ”kul att skriva lappar till kompisar”. De elever som inte tyckte om att skriva skrev att det var ”jobbigt”, ”mycket text” och ”kan bli fel när man skriver”. De som var osäkra skrev att det var ”lite tråkigt”.

Efter genomförandet av sagotemat utvärderade jag temat genom att fråga eleverna om vad de tyckte om sagotemat och om de hade lärt sig något. På frågan om

13

sagotemat svarade fyra elever att sagotemat hade varit kul för att man fick skriva egna sagor. En elev tyckte att det var kul för man fick fantisera. En annan elev tyckte att det var bra att man fick lära sig hur en saga börjar och slutar. En elev tyckte att det var intressant att läsa sagor. Två elever tyckte att det var kul att bli en egen författare. En elev tyckte att sagotemat var positivt för att killarna inte var ”stökiga” och en annan tyckte bra om sagotemat för att man fick samarbeta.

På frågan om eleverna hade lärt sig något svarade tre elever att de hade blivit bättre på att fantisera och en elev att hon blivit bättre på att tänka själv. Fyra elever svarade att de hade blivit bättre på att skriva, göra snyggare bokstäver och använda små bokstäver. Tre elever svarade att de hade blivit bättre på att läsa sagor och rita snygga bilder.

4.3 Resultat: Intervjuer

I det följande återger jag i form av referat mina intervjuer med fem elever i klassen.

Intervju med Anton

Anton tyckte att sagotemat var bra för att man har ”läsit och skrivit”. Han har lärt sig att skriva bättre. Det som var roligast var lektionen om ”Bockarna Bruse”. Han vet inte riktigt vad som var minst roligt. Han säger att det är jobbigt att läsa. Han gillar att skriva om drakar.

Intervju med Maria

Maria tyckte att sagotemat var bra ”för att man fick hitta på själv, det var ingen som bestämde”. Hon tycker att hon blivit bättre på att skriva sagor och att det var roligast att bygga sagoslott. ”Inget” var tråkigt. Det är ”enkelt och kul att läsa” men jobbigare att skriva för att ”musklerna arbetar mer då”.

Intervju med Robin

Sagotemat var kul för att ”det är roligt när man skriver själv”. Robin tycker att han blivit bättre på att skriva. Det som var roligast var att skriva i sagoboken. ”Det var tråkigt att vi inte läste tjocka böcker.” Han tycker att ”det är lätt att läsa” och roligast att läsa fotbollsböcker. Han tycker att det går bra att skriva.

Intervju med Malin

Malin tycker att sagotemat har varit jätteroligt för att ”man fick rita och läsa och det gillar jag”. Hon har lärt sig att skriva lite bättre och tyckte att det var roligast att göra framsidan på sagoboken. Hon vet inte vad som varit minst roligt. Hon tycker att det är ”intressant att läsa”. Hon säger att det är ”sådär att skriva för att ibland är det jobbigt och ibland bra”.

14

Intervju med Danny

Sagotemat var ”lite kul” för att man fick skriva sagor. Danny tycker att han har blivit bättre på att läsa och lärt sig att ”göra sagor”. Det han tyckte var roligast var att man fick jobba själv. ”Inget” var mindre kul. Det är ”sådär att läsa böcker”. ”Det är lätt att skriva.”

15

5 Diskussion

I detta kapitel diskuterar jag de olika momenten i utvecklingsarbetet i den ordning de utfördes, kopplat till den valda litteraturen, frågorna och intervjuerna.

Antalet lektioner, cirka 20 lektioner, i sagotemat var lagom eftersom eleverna fick tid att bekanta sig med sagor vid många tillfällen. Eftersom sagotemat sträckte sig under relativt lång tid fick eleverna möjlighet att arbeta med sagor i olika uttryckssätt vilket bidrar till att temat blev givande för många elever. Det var lätt att integrera sagotemat med olika ämnen så att eleverna kunde upplevde en helhetsbild i sin skolundervisning. Lektionsinnehållet planerades utifrån mina egna idéer och inspiration av litteratur jag tagit del av.

Genom reflektioner kring temats olika moment ser jag att en del förändringar kan göras i detta tema. Jag upplevde att introduktionen var bra eftersom eleverna fick diskutera kring sina tidigare kunskaper om sagor och enligt Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson (2007:47) är det viktigt att läraren i ett temaarbete utgår från elevernas erfarenheter för att utveckla elevernas kunskaper. Men jag skulle kunna presentera sagan på ett mer lustfyllt sätt genom att överaska eleverna till en sagovärld med nedsläckt belysning i klassrummet så att de hade blivit mer nyfikna. Sagan jag läste fick däremot eleverna att uppdatera sina kunskaper om sagor eftersom de fick lyssna till en saga. Sagostrukturen som jag visade eleverna gav eleverna en tydligare bild av vilka delar som ingår i en saga.

Frågorna som eleverna fick svara på i början av temat utgjorde en bra grund för utvärderingen av temat, då det blev synligt vad eleverna ansåg om läsning och skrivning. Det var intressant att jämföra dessa svar med utvärderingen i slutet

eftersom de flesta elever fått en positivare syn på läsning och skrivning jämfört med i början av temat.

Genom att observera eleverna under tiden de skapade en gemensam saga såg jag att det var en lustfylld lektion eftersom eleverna nämnde en hel del förslag om vad sagan skulle handla om. Detta var dels positivt eftersom eleverna tyckte det var kul att skapa en saga, och dels negativt eftersom vissa elever upplevde att deras idéer inte riktigt ingick i sagan. Här fick jag tala om att vi utifrån en sagas struktur ska hjälpas åt att sammanföra alla idéer, vilket inte var lätt, men efter att ha kämpat blev alla elever nöjda med resultatet av sagan. Genom reflektioner kring elevernas svar i utvärderingen ser jag att eleverna uppskattat att man fick fantisera och samarbeta. Under dramatisering av denna saga fick eleverna läsa upp ett antal rader ur sagan där eleverna var duktiga på att levandegöra figurerna i sagan.

När eleverna såg sagofilmen ”Prinsessan på ärten” fick eleverna uppleva att sagor inte endast finns skrivna i form av böcker utan även som film. Eleverna fick sedan tala kring hur de tolkat filmen och enligt min uppfattning tog eleverna till sig

varandras tolkningar under samtalet vilket bidrar till att eleverna får nya tankar. Som Garme (1992:112) hävdar utvecklar elever nya erfarenheter i samtal.

16

Tematisk undervisning innebär enligt Nilsson (2007:15) att olika ämnen integreras med varandra och därför valde jag att eleverna bland annat skulle arbeta matematiskt genom att skriva räknesagor. Trageton (2005:9) menar att när elever arbetar

skriftligt tillsammans talar de även med varandra vilket stimulerar deras muntliga kompetens. När eleverna skrev sina räknesagor kom vissa elever inte överens om vilka figurer som skulle finnas med, eller om det skulle vara en additions- eller subtraktionssaga. Dessa elever ville hellre arbeta individuellt och då märkte jag att eleverna inte vant sig vid att samarbeta. Jag fick hjälpa eleverna att komma överens genom att tala om att de skulle försöka få med varsin sagofigur vilket bidrar till att sagan blir fantasifull. Eleverna fick viljan att slutföra uppgiften och därför skapades gemensamma räknesagor och jag avslutade lektionen med att berömma dem och talade om fördelar med att samarbeta.

Bokprat i biblioteket (se 4.1) anser jag var ett bra inslag eftersom eleverna fick lyssna till sagor i en miljö med massor av olika böcker. Arnqvist (1993:77) hävdar att elever får lust att vilja läsa böcker när de har tillgång till texter i sin omgivning. När vi återvände till klassrummet var eleverna ivriga på att läsa sina lånade böcker vilket visade mig att eleverna fått läslust. Enligt Trageton (2005:53) är det viktigt att elever som går i skolans tidigare år får utveckla läslust och skrivglädje. Därför fick eleverna läsa sagor som de själv valt ut och även skriva sagor utifrån sin fantasi i sina

sagoböcker. Samtidigt anser jag att det är viktigt att eleverna har en struktur att utgå ifrån så att de känner ett stöd i sitt skrivande och därför skrev eleverna sagor utifrån ”sagostrukturen”. Genom reflektioner kring elevernas svar i utvärderingen ser jag att eleverna uppskattade sagoläsning och sagoskrivning där vissa blivit bättre på att läsa och där andra upplevt sig som författare. Utifrån intervjuerna ser jag att många elever uppskattade att man fick skriva sagor utifrån sin egen fantasi.

Skrivning och läsning förutsätter varandra enligt Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson (2007:113) och därför har syftet med att skriva bland annat varit att utveckla läsförmågan. Under sagotemat har jag försökt att få dessa förmågor att samspela genom att utföra övningar där eleverna fått läsa och skriva. Jag rättade inte elevernas sagor för att jag märkte att ju mer eleverna läste sagor tog de till sig ord och det är just vad Bergöö, Jönsson och Nilsson (1997:35) hävdar att elever lär sig stava omedvetet när de läser och skriver. Genom reflektioner kring elevernas svar i

utvärderingen tyckte en del elever att de blivit bättre på att läsa och en del att de blivit bättre på att skriva och använda små bokstäver.

Elever i yngre åldrar har enligt Nilsson (2007:226) stort behov att uttrycka sig på olika sätt och därför ska läraren planera olika aktiviteter. Eleverna fick under

sagotemat exempelvis rita bilder och bygga sagoslott. Enligt min erfarenhettar elever till sig kunskap utifrån sitt sätt att lära och därför fick eleverna arbeta med olika moment. Eleverna fick bland annat rita bilder till sina sagor där de tydliggjort sagans innehåll och det visade mig att de formulerat sagan i bild. Eleverna fick även bygga sagoslott utifrån sin fantasi där många ritat sagofigurer på slotten, vilket visade mig att eleverna tagit till sig kunskap om sagor. Det blev alltså lättare för mig att se vad eleven tagit till sig när de fick uttrycka sig på olika sätt. Pramling Samuelsson och

17

Mårdsjö Olsson (2007:47) betonar att elever ska kunna ge uttryck för sina tankar på olika sätt genom att exempelvis måla.

Det är enligt Lundberg och Herrlin (2005:18) viktigt att elever får läsa texter som de kan relatera till och därför valde jag både sagor utifrån svensk kultur och

utländska sagor som vi läste. I kursplanen i svenska (Kursplaner för grundskolan 2000) står det även att elever ska möta litteratur från olika länder för att förstå kulturell mångfald. Eleverna i klassen har sitt ursprung från många olika länder och därför läste vi sagor från Indien, Frankrike, Turkiet, Finnland och Kina och endast vissa elever kände igen dessa. Jag hade förväntat mig att fler elever skulle känt igen dem eftersom jag trodde att sagorna varit en del av deras uppväxt men efter att en del elever talat om att de inte brukar läsa hemma var det inte konstigt att eleverna inte kände igen dessa. Detta är enligt min tolkning ytterligare en orsak till att vissa elever inte utvecklat läslust.

Enligt Lundberg och Herrlin (2005:18) påverkar elever varandra till att läsa och därför fick eleverna läsa sagor för yngre barn och enligt min erfarenhet övade eleverna samtidigt sig på att redovisa.

Eleverna skrev och läste sagor till varandra och Trageton (2005:86) menar att brevväxling är stimulerande för elevernas skrivning eftersom de reflekterar då kring hur en läsare ska uppfatta texten. Även Bergöö, Jönsson och Nilsson (1997:23)

betonar att eleverna under sitt skrivande måste sätta sig in i läsarens perspektiv så att texten blir begriplig för den som läser. För att utmana elevernas skrivning fick de uppgiften att skriva en sista saga med mer text där de skulle skriva så bra de kunde. Trageton (2005:79) hävdar att läraren ska uppmuntra eleverna att förbättra sin text till en maximal nivå. Jag utgick ifrån eleverna olika läs- och skrivnivåer när jag uppmuntrade dem, så att varje elev utmanades utifrån sina kunskaper. Taube (2007:103) anser att det är viktigt att eleverna har en positiv självbild så att de utnyttjar sina kunskaper under exempelvis skrivning. När jag berömde elevernas skriva sagor fick eleverna bekräftelse på att de skriver bra och det ledde till att eleverna ville skriva. Förutom muntliga kommentarer skulle jag kunna skriva kommentarer i deras sagor men jag undvek det för att inte förhindra eleverna att skriva fritt utifrån deras fantasi. När eleverna väl frågade mig om de stavat rätt eller vart punkt ska vara, talade jag om vad de kunde ändra.

Reflektioner kring temats olika moment och elevernas svar i utvärderingen visar att de flesta elevers läs- och skrivförmåga har utvecklats på så sätt att de kan läsa bättre vilket enligt min tolkning beror på att de läst olika sagor vid många tillfällen. Vissa anser att de kan skriva bättre vilket enligt min tolkning beror på att de skrivit sagor som utmanade deras skrivning. Jag har upplevt att när elever får läsa och skriva under olika tillfällen som de upplever som lustfyllt leder det till att elevernas läs- och skrivförmåga utvecklas.

För att presentera sina sagor och andra verk för elever på skolan hade eleverna en utställning. Eleverna hade blivit medvetna om utställningen tidigare där de förberett sig på vilka sagor de skulle läsa och därför tror jag att presentationerna gick så bra och de elever som lyssnade var nyfikna på verken.

18

Genom att eleverna fick svara på frågor i början av temat fick jag reda på elevernas inställning om att läsa och skriva där eleverna tyckte olika om läsning och skrivning. Genom att utföra ett sagotema fick eleverna arbeta med läsning och skrivning på olika sätt där elever uppskattat vissa moment mer än andra. Detta beror enligt min uppfattning på att elever har olika intressen och därför planerade jag ett tema där eleverna fick uttrycka sig med olika sinnen. Jag anser att det är svårt att få alla elever att uppskatta alla moment eftersom de har olika intressen.

Utifrån Lpo94:11 ska man sträva efter att elever ”utvecklar nyfikenhet och lust att lära” vilket jag har haft som utgångspunkt i temat. Jag anser att man som lärare måste vara beredd att ändra sin planering beroende på hur eleverna upplever undervisningen där jag ibland var tvungen att låta den elev som hade svårt att

uttrycka sig skriftligt istället få uttrycka sig muntligt. Eftersom jag hade ett syfte med de olika momenten gjordes dessa ändringar endast vid vissa tillfällen, medan jag för det mesta sade att eleverna skulle försöka. Trageton (2005:7) belyser att det finns ett samband mellan att tala, läsa, lyssna och skriva och att dessa områden ska samspela. Genom att till sist utvärdera temat genom frågor och intervjuer fick jag reda på vilka förmågor eleverna utvecklat och moment de uppskattat. Det var kul att se att eleverna utvecklat olika förmågor och jag hade inte förväntat mig så stor utveckling hos vissa. En elev var exempelvis osäker på vad han tyckte om att läsa i början av temat men talade sedan om i intervjun att ”det är lätt att läsa” och hade till och med fått intresse för en viss genre, ”fotbollsböcker”.

19

6 Slutsatser

Då ett av syftena var att utveckla arbetssätt för att öka elevernas läs- och skrivintresse anser jag att temat varit lyckat eftersom många elever utifrån utvärderingen tyckt att det varit intressant att läsa och andra att det varit kul att skriva. Syftet var dessutom att stärka elevernas läs- och skrivförmåga och många elever ansåg att de blivit bättre på att skriva och andra att de blivit bättre på att läsa. För de elever som fortfarande anser att läsning och skrivning är svårt ibland gav sagotemat många bra övningar att utveckla deras läs- och skrivförmåga. Jag rekommenderar att man som lärare

genomför ett sagotema för att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga eftersom eleverna får arbeta med olika sinnen som tala, skriva, måla, läsa och lyssna vilket gör att läs och skriv blir lustfyllt. Under ett sagotema uppfyller man även mål utifrån kursplanen i svenska (Kursplaner för grundskolan 2000) exempelvis att elever ”utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur […]”, ”Utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd”. Jag anser att ett sagotema kan pågå under längre period eftersom man kan arbeta med många olika moment och ju mer elever läser och skriver desto mer utvecklar de sin läs- och skrivförmåga. Dock bör temat genomföras under vissa tillfällen under en hel period så att temat inte blir ”tjatigt” för eleverna.

Det har varit kul att se hur elevernas läsintresse utvecklats under temat då de velat läsa egna och andras sagor. Elevernas skrivning har även utvecklats vilket jag märkte när jag tog del av elevernas sagor där de skrivit mer utförligt och flytande. Eleverna talade även om vad de uppskattat under temat, exempelvis att det var lättare att komma på vad de skulle skriva om än tidigare. Jag kan dra slutsatsen utifrån elevernas arbeten och utvärdering att elevernas läs- och skrivintresse ökats och att eleverna utvecklat olika sidor i sin läs- och skrivförmåga. Om elever får möjlighet att arbeta med att läsa och skriva i olika moment anser jag att de kan utveckla sina språkförmågor. Det är viktigt att man som lärare är väl förberedd i sin undervisning och medveten om vad målet är att eleverna ska utveckla så att man kan anpassa olika moment till elevens sätt att lära.

20

Källförteckning

Arnqvist, Anders, 1993: Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur. Bergöö, Kerstin, Jönsson, Karin & Nilsson, Jan, 1997: Skrivutveckling och

undervisning. Lund: Studentlitteratur.

Garme, Birgitta, 1992: Låt oss tala om saken. I: Strömquist, Siv (red.), Tal och samtal. Lund: Studentlitteratur. S. 107-126.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn, 2003: Utvecklingspsykologi. 2 uppl. Stockholm: Natur och Kultur.

Kursplaner för grundskolan, 2000. Kursplan i svenska. Stockholm: Skolverket.

http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3890/titleId/SV1010%20-%20Svenska

Kåreland, Lena, 2001: Möte med barnboken. 2 uppl. Stockholm:Natur och Kultur. Lpo-94. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet, 1994.Skolverket och CE Fritzes AB, 1998.

Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina, 2005: God läsutveckling – Kartläggning och övningar. 2 uppl. Stockholm: Natur och Kultur.

Nilsson, Jan, 2007: Tematisk undervisning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte, 2007:

Grundläggande färdigheter – och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur.

Taube, Karin, 2007: Läsinlärning och självförtroende – Psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. 4 uppl. Norstedts Akademiska Förlag AB.

21

Bilaga 1

Hej föräldrar/vårdnadshavare!

Mitt namn är Teodora och jag läser sista terminen i lärarprogrammet och ska nu skriva mitt examensarbete utifrån ett sagotema med eleverna i 2c. Sagotemat kommer att pågå under v.40 till v.43. Eleverna kommer att bli introducerade om sagotemat under första lektionen och sedan kommer eleverna tillsammans med mig att låna och läsa egna sagor, skriva sagor, måla, pyssla och träna på en gemensam pjäs.

Syftet med sagotemat är att eleverna ska få intresse för läsning, kunskap om

traditionella svenska sagor och en del utländska sagor och på så sätt utveckla sin läs- och skrivförmåga. I läroplanen i svenska står det att skolan ska sträva mot att varje elev ”utvecklar nyfikenhet och lust att lära”.

Genom att låta eleverna läsa och skriva på ett intressant sätt genom sagotemat tror jag definitivt att eleverna kommer att få lust att lära. Examensarbetet går ut på att det ska ske en förändring i elevernas läs- och skrivförmåga där jag kommer att låta

eleverna skriva egna sagor i sina sagoböcker under hela perioden och se hur elevernas sätt att skriva sagor utvecklas. I början av temat kommer jag även att fråga eleverna vad de tycker om att läsa och skriva, och sedan ta reda på vad eleverna tycker i slutet av temat, om de ändrat uppfattning och fått intresse för läsning och skrivning. Jag kommer att samla in elevernas skrivna sagoböcker, loggböcker och bilder

konfidentiellt vilket innebär att det inte går att utläsa namn på eleverna, årskurs eller skola. Jag kommer även att fotografera eleverna och deras arbeten och behöver därför Ert godkännande som vårdnadshavare.

Har ni frågor eller funderingar är ni välkomna att höra av er. Varma hälsningar Teodora

Jag godkänner att Teodora Kaya får fotografera mitt barn under temaarbetet och ta del av mitt barns arbetsmaterial och sagobok som analysredskap i samband med hennes Examensarbete.

Blåskolan den___ /___ 2010 _________________