Akademin för hälsa, vård och välfärd
”MAN FÖRSÖKER OCH FÖRSÖKER
MEN IBLAND SÅ GÅR DET INTE
RIKTIGT”
En kvalitativ studie om samverkan mellan stöd och behandling och
vuxenpsykiatrin gällande personer med samsjuklighet, psykisk ohälsa och
missbruk
WIHLMA NORÉN
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt
arbete
Kurskod: SAA056
Handledare: Jonas Stier Seminariedatum: 2021-06-03 Betygsdatum: 2021-06-14
”Man försöker och försöker med ibland så går det inte riktigt” – En kvalitativ studie om samverkan mellan stöd och behandling och vuxenpsykiatrin gällande personer med samsjuklighet psykisk ohälsa och missbruk
Författare: Wihlma Norén Mälardalens högskola
Akademin för hälsa, vård och välfärd
Socionomprogrammet Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2021
SAMMANFATTNING
Syftet med studien är att undersöka hur kuratorerna på en vuxenpsykiatrisk mottagning och familjebehandlarna på en enhet inom socialtjänsten i en kommun resonerar kring samverkan dem emellan gällande klienter med samsjuklighet, psykisk ohälsa och
beroendeproblematik. Metoden är kvalitativ med ett målinriktat urval där
semistrukturerande intervjuer genomförts för att samla in empiri från familjebehandlare och kuratorer. Den insamlade empirin bearbetades via en tematisk analys. Resultatet visar att samverkan mellan verksamheterna är av stor vikt gällande klienter med samsjuklighet. Resultatet visar vidare att samverkan kan förbättras och att det finns flertal faktorer som påverkar den. Faktorer som påverkar samverkan är bland annat att verksamheterna utgår från två olika huvudmän, kommunikation, professions- och organisationsskillnader. Aktörerna har en likartad syn på samverkan och att den behöver förbättras mellan både de professionella och verksamheterna.
ABSTRACT
The purpose of this study is to explore how the mental conselors of an adult psychiatric clinic and social counselors at a social service unit thinks about the cooperation between them when working with clients with comorbidity, mental illness and addiction. The study is qualitative and is based on a targeted selection where semi-structuring interviews were conducted to collect empirical data from the participants. The collected transcribed interviews were processed with a thematic analysis. The results show that collaboration between the organizations is important for clients with comorbidity.The results also show that collaboration can be improved and that there are several factors that affect it. Factors that affect collaboration include the fact that the organizations are based on two different principals, communication difficulties, professional and organizational differences. The respondents have a similar view of collaboration and that it needs to be improved between both the professionals and the organizations.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
1.3 Centrala begrepp ... 2
1.4 Ansvarsområden ... 2
1.4.1
Hälso- och sjukvårdens ansvar ... 2
1.4.2
Socialtjänstens ansvar ... 2
1.4.3
Samverkansansvar... 3
2 TIDIGARE FORSKNING ... 3
2.1 Samverkansbegreppet ... 3
2.2 Samverkans betydelse... 3
2.3 Grunder för en god samverkan ... 4
2.4 Faktorer som påverkar samverkan negativt ... 5
2.4.1
Organisationskulturer och oklara mål ... 5
2.4.2
Sekretess och regelverk... 5
2.4.3
Makt och professionsskillnader ... 5
2.5 Varför samverkan är viktig för personer med samsjuklighet ... 6
2.6 Sammanfattning ... 6
3 TEORI ... 6
3.1 Kommunikationsteori ... 7
3.1.1
Semiotik ... 7
3.1.2
Kodning och avkodning i kommunikation ... 7
3.1.3
Professionell kommunikation ... 8
3.2 Attributionsteori ... 8
3.2.1
Attributionsfel ... 9
3.2.2
Attribution i relation till arbete och profession ... 9
3.3 Organisationsteori utifrån två perspektiv ... 10
3.3.1
Ramar och regler styr handlingsutrymmet ... 10
3.3.2
Organisationens betydelse för samverkan ... 11
4 METOD ... 12
4.1 Min förförståelse ... 12
4.2 Val av metod ... 12
4.3 Urval ... 13
4.4 Datainsamling och genomförande ... 13
4.5 Databearbetning och analysmetod ... 14
4.6 Tillförlitlighet och äkthet... 15
4.7 Etiskt ställningstagande ... 16
5 RESULTAT OCH ANALYS ... 16
5.1 Synen på samverkan gällande klienter med samsjuklighet ... 16
5.2 Faktorer som begränsar samverkan ... 18
5.2.1
Bristande kommunikation ... 18
5.2.2
Två olika huvudmän ... 20
5.2.3
Profession och organisationsskillnader ... 21
5.3 Konsekvenser för klienten med samsjuklighet ... 23
5.4 Faktorer som främjar samverkan och hur dessa påverkar klienten ... 24
6 DISKUSSION ... 25
6.1 Resultatdiskussion... 25
6.1.1
Vad anser de professionella att samverkan kring klienter med
samsjuklighet behöver för att den ska fungera mellan professionerna? 25
6.1.2
Vilka faktorer begränsar/främjar samverkan mellan professionerna? .... 26
6.1.3
Hur påverkar en begränsad samverkan klienten med samsjuklighet ... 28
6.2 Metoddiskussion ... 29
6.3 Etikdiskussion ... 30
7 SLUTSATSER ... 30
REFERENSLISTA ... 32
BILAGA A - MISSIVBREV
BILAGA B - INTERVJUGUIDE
1
INLEDNING
1.1 Bakgrund
Enligt Socialstyrelsen (2019) kan en individ som uppfyller flera diagnostiska kriterier för olika sjukdomar betecknas med begreppet samsjuklighet. En vanlig förekommande form av samsjuklighet är kombination av missbruk och psykisk ohälsa. Wirbing och Borg (2011) förklarar att det under de senaste åren har samsjuklighet fått allt mer större fokus, både på nationell och internationell nivå. Kartläggningar från Regeringen (2020) visar att individer som behandlats för intag av narkotikaklassade substanser i Sverige år 2019 även haft någon form av psykisk problematik. 64 procent av kvinnor och 52 procent av män som genomgick en missbruksbehandling visade sig någon gång mellan år 2016–2018 även behandlats för en psykiatrisk diagnos.
Socialstyrelsen (2019) lyfter fram att samsjuklighet i form av missbruk och psykisk ohälsa har flera förklaringar. En är att beroendeproblematiken kan ses som självmedicinering av det psykiska hälsotillståndet, en annan är att beroendet inducerar den psykiska sjukdomen. Detta är bara två av flertalet exempel som ger förklaring på hur psykisk ohälsa och missbruk kopplas samman. Gällande vård och behandling för personer med samsjuklighet ligger ansvaret uppdelat på flera huvudmän. Kommunernas ansvar grundar sig på socialtjänstlagen (2001:453). Regionernas ansvar grundas inte i samma lag utan de styrs av hälso- och
sjukvårdslagen (2017:30).
Axelsson och Bihari Axelsson (2013) förklarar att samverkan mellan verksamheter har blivit mer viktigt. Efterfrågan av välfärdstjänster har ökat då utveckling och förändringar i
samhället omfattar ett större behov och fler krav. Författarna lyfter att samtidigt som
efterfrågan och kraven utvecklats har det skett en ökad professionalisering i samhället vilket lett till att verksamheter blivit allt mer engagerade i välfärden. Detta har i sin tur dock lett till konsekvenser, den ökade professionaliseringen anses ha lett till en bristande helhetssyn inom exempelvis vården. Författarna förklarar att samverkan mellan hälso- och sjukvården och missbruksvård är av stort behov för att helhetssynen kring en individs problematik inte ska förloras.
Axelsson och Bihari Axelsson (2013) menar på att det inte enbart är verksamheter och organisationer som skapar en god samverkan. Professionerna i varje verksamhet har även dem en stor betydelse för en fungerande samverkan. Brante (2009) förklarar att professioner besitter olika kunskapssystem och det är med dessa som de grundar sin yrkesutövning i. Den specifika kunskapsbasen hos professionella ses som någon unikt och något som författaren belyser att de professionella vill föra vidare ut i samhället. De unika kunskapssystemen fångar upp och omfattar oftast expertis kring en viss problematik. Professionella ses ofta som några som förväntas lösa att problem och något som samhället kan dra nytta av. Department of Health (2002) förklarar att det har visat sig finnas en stor komplexitet gällande vård för personer med samsjuklighet. Bland annat omfattar vården kontakt med många olika verksamheter och professionella som alla spelar en betydande roll i förbättrad hälsa hos individen. Det är av vikt att det finns en delad bild av problematiken hos både hälso-och sjukvården och missbruksvården där båda parter och de professionella tar sig an sin del av behandlingsansvaret.
1.2 Syfte och frågeställningar
Uppsatsens syfte är att undersöka hur kuratorerna på en vuxenpsykiatrisk mottagningen och familjebehandlarna på en enhet inom socialtjänsten i en kommun resonerar kring samverkan dem emellan gällande klienter med samsjuklighet psykisk ohälsa och beroendeproblematik.
1. Vad anser de professionella att samverkan kring klienter med samsjuklighet behöver för att den ska fungera mellan professionerna?
2. Vilka faktorer begränsar/främjar samverkan mellan professionerna? 3. Hur påverkar en begränsad samverkan klienten med samsjuklighet?
1.3 Centrala begrepp
Missbruk – I denna uppsats definieras missbruk utefter DSM-5. Substansbrukssyndrom är
ett samlat begrepp inom DSM-5 och har ersatt missbruks- och beroendediagnoserna.
Begreppet är en kombination av tidigare beroende-och missbrukskritierier och enligt DSM-5 krävs att minst två av dessa kriterier är uppfyllda för diagnos (Socialstyrelsen, 2019).
Samsjuklighet – När en individ uppfyller diagnostiska kriterier för både missbruk och
psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2019).
Samverkan – Myndigheter är enligt förvaltningslagen (2017:900) skyldiga att ingå
samverkan med andra myndigheter. Gällande personer med missbruk och psykisk funktionsnedsättning har kommuner och landsting en lagstadgad skyldighet gällande samverkan i 5 kap 9a§ SoL och 16 kap 3§ HSL (Socialstyrelsen, 2019).
1.4 Ansvarsområden
I detta kapitel redogörs de respektive ansvar som hälso- och sjukvården samt socialtjänsten har. Samverkansansvar mellan de huvudmännen redovisas även i detta kapitel.
1.4.1 Hälso- och sjukvårdens ansvar
Hälso- och sjukvårdens ansvar grundas i hälso- och sjukvårdslagstiftningen (2017:30). Målet med lagen är att erbjuda vård och god hälsa för alla människor under lika villkor. Alla
individers lika värde samt den enskilda värdigheten ska inom vården respekteras
(Socialstyrelsen, 2019). Hälso- och sjukvårdens ansvar är utefter lagen att utföra åtgärder för att behandla sjukdomar och skador, utreda samt medicinsk förebygga dessa (HSL 2017:30, 2 kap 1§). Gällande personer med beroendeproblematik kan hälso- och sjukvården erbjuda olika former av vård, bland annat abstinensvård, läkemedelsassisterad behandling och psykiatrisk vård (Socialstyrelsen, 2019).
1.4.2 Socialtjänstens ansvar
Socialtjänsten ansvar utgår från socialtjänstlagen (SOL, 2001:453). I lagen framkommer att socialtjänsten har ansvar för missbruksvård med grunderna att arbeta förebyggande och motverkande mot missbruk (Socialstyrelsen, 2019). Enligt Clevensköld m.fl. (2011) är socialtjänstlagen till för att skapa en helhetssyn runt ett enskilt ärende, där alla aspekter räknas in. Helhetssynen möjliggör en mer ökad uppmärksamhet kring påverkande aspekter och miljöer. Författarna förklarar att socialtjänsten har till sitt förfogande ett flertal
en ramlag och är målinriktad, lagen är formad att kommunerna själva har ett eget handlingsutrymme kring huruvida de utvecklar och utformar sin socialtjänst så den
tillgodoser invånarnas behov (Clevesköld m.fl., 2011). Socialtjänstlagen (SOL) understryker vikten av att socialtjänsten aktivt ger den enskilde rätt vård samt stöd och hjälp för att ta sig ur missbruk. Vid missbruk har socialtjänsten närmast ansvar för vård- och
behandlingsinsatserna. Gällande psykisk ohälsa har socialtjänsten inte samma ansvar som dem har vid missbruk (Socialstyrelsen, 2019).
1.4.3 Samverkansansvar
För personer med samsjuklighet är behovet av nära samverkan mellan kommun och hälso- och sjukvården av stor vikt. En utvecklad och effektiv samverkan leder till en större tillgång av resurser som i sin tur gynnar vård och behandling för den enskilde. När man talar om samverkan så är det viktigt att veta om att aktörer som förväntas samverka behöver ha resurser, kunskap och befogenhet som tillsammans kompletterar varandra (Socialstyrelsen, 2007). En klient med samsjuklighet, psykisk ohälsa och missbruk har ett vårdbehov från flera organisationer vilket betyder att ansvaret för vård och behandling vilar på flera huvudmän. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten är två aktörer som båda har viktiga uppgifter när det kommer till personer med samsjuklighet (Regeringen, 2020). När behov av insatser från dessa två huvudmän finns ska regionen och kommunen tillsammans göra en samordnad individuell plan gällande den enskilde och dennes vård och behandlingsbehov. Det finns ett syfte med att huvudmännen upprättar en samordnad individuell plan och det är för att se till att samarbetet sinsemellan uppnår de uppsatta målen och att den enskildes behov tillgodoses (Socialstyrelsen, 2019).
2
TIDIGARE FORSKNING
2.1 Samverkansbegreppet
I en litteraturstudie gjord av Graham och Barter (1999) i Kanada studeras definitionen av samverkan i socialt arbete. I studien framkom att samverkan ses som ett relationssystem. I relationssystemet slås organisationernas resurser samman för att tillsammans uppnå gemensamma mål. Samverkan uppstår när organisationers resurser på egen hand inte är tillräckliga för att uppfylla målet var för sig. Det finns flertalet faktorer som anses beskriva samverkan, kommunikation, nätverkande och partnerskapsuppbyggande är enligt studiens resultat slående delar. Dessa faktorer ses som villkor för en fungerande samverkan, resultatet påvisar att villkoren ses som verktyg för att underlätta en samverkansprocess där
organisationerna ska dela på resurser, auktoritet och makt för att uppnå målet.
2.2 Samverkans betydelse
I Blomqvist (2012) avhandling om samarbete med förhinder i Sverige framkom att organisationers specialisering och resursuppdelning ökar behovet av samverkan för att tillgodose människors behov. Graham och Barter (1999) litteraturstudie visar att
genom samverkan kompletterar organisationer varandra med resurser vilket underlättar arbetet att uppnå specifika mål för en enskild individ. Samarbete över organisatoriska
gränser inom välfärden är av stort vikt för att öka kvalitén av tjänster och fördelning av resurser.
I Blomqvist (2012) avhandling framkommer att organisationer som arbetar
människobehandlande måste samverka då det ofta förekommer att individer har komplexa behov. I Dunér och Wolmesjö (2015) studie från Sverige som undersöker interprofessionell samverkan framkommer genom fokusgruppsintervjuer att yrkesverksamma inom
människobehandlande organisationer ser samverkan som ett gott komplement till att uppnå mål, utföra sitt arbete och verkställa sina uppdrag. Genom god vårdplanering och
kommunikation kan samverkan mellan organisationerna underlätta arbetet kring en enskild individ. Studiens resultat visar vidare att välfärdens olika huvudmän är beroende av varandra vilket gör att samverkan mellan dem är av vikt. Ett bra samarbete mellan organisationer kan leda till mer gynnsamma resultat, både för klienten men även för organisationerna och de professionella. Detta går i linje med en svensk studie gjord av Basic (2018) där
fältobservationer genomfördes för att analysera mönster för en lyckad samverkan. I resultatet framkommer att korsa organisationsgränser genom samverkan har visat sig vara
framgångsrikt och lett till goda resultat för de inblandade organisationerna.
2.3 Grunder för en god samverkan
I Ödegård och Strype (2009) studie i Norge visar resultatet av 157 enkätsvar från
yrkesverksamma inom socialt arbete att det finns flertalet faktorer som anses givande för att god samverkan ska existera och kvarstå. Motivation hos professionella inom
organisationerna är en faktor som framträder vara viktig. Detta kan ses i linje med resultatet från Graham och Barter (1999) litteraturstudie där engagemang och motivation beskrivs som drivkraft för att förändringar ska ske. I Stier (2020) studie som är gjord nationellt och
internationellt genom fokusgruppsintervjuer visar resultatet för en god samverkan är det av vikt att lyfta fram möjligheter, ta lärdom av varandras erfarenheter och arbeta samskapande. Samverkan anses inte ge nå meriter karriärmässigt vilket gör att det krävs personliga
incitament för att samverkan ska drivas framåt.
Ödegård och Strype (2009) resultat visar att organisationskulturen även är en viktig aspekt gällande professionellt samarbete mellan organisationer. Detta kan ses i samband med Graham och Barter (1999) där resultatet visar att det krävs att det på organisatorisk nivå finns vilja från båda parter att dela på makt och resurser för att uppnå en god samverkan. I linje med detta visar Basic (2018) resultat att organisationskulturen grundar sig i
konstruktion av identitet. Kulturen och identiteten som skapats inom en organisation grundas, produceras och reproduceras av den moral som de professionella har. Resultatet visar att det därmed är viktigt att organisationer inte moraliserar och kritiserar varandra utan tar hänsyn till de olika organisationskulturer som finns. Genom en god moral gentemot varandra produceras goda sociala interaktioner som gynnar organisationerna. De sociala interaktionerna skapar känsla av tillit och motivation, två aspekter som är betydande för samverkan. Ömsesidigt förtroende mellan professionella och förståelsen för varandras arbetsmetoder, motivation samt gemensamma mål ses som grund för lyckosam samverkan enligt resultatet av Basic (2018) studie.
2.4 Faktorer som påverkar samverkan negativt
2.4.1 Organisationskulturer och oklara mål
Basic (2018) studies resultat visar på att när människobehandlande organisationer ska samverka beaktas det ofta problematiskt. Dunér och Wolmesjö (2015) studie visar att skilda organisationskulturer och identiteter skapar distans mellan olika yrkesprofessioner, distansen grundar sig i otillräcklig kunskap om varandra. I en fallstudie gjord av Grape (2001) framkommer att vid samverkan sätts professioner in i en ny arena tillsammans med andra aktörer som har en annan organisationskultur och identitet. Yrkesverksamma inom organisationer ska genom samarbete agera tillsammans samtidigt som de utgår från sin yrkesprofession. Eftersom yrkesverksamma har sin egen organisation att utgå ifrån ses ofta samverkansprojekt som en tillfällig företeelse. Det är därav vanligt förekommande att det inte finns några rutiner för hur samverkan ska genomföras. Resultatet visar vidare att en lyckad samverkan kräver struktur gällande mål och rutiner med en tydlig
ansvarsfördelningen. Stiers (2020) kvalitativa studie om akademiskt samskapande påvisar att skillnader i verksamhetslogiker, språk och uppdrag ofta ses som utmaningar vid
samverkan. Vidare visar resultatet att olika begrepp och termer hos professionella kan försvåra kommunikationen vilket skapar hinder för samverkan. Det framkommer även att uppdragen varierar mellan verksamheter och till följd av detta är synen på vad som är ett problem varierande, något som även skapar hinder för samverkan.
I Blomqvist (2012) avhandling framkommer att vagt formulerade mål är vanligt
förekommande vid samverkan. När det råder oenighet kring målet med samverkan löper det risk att alla parter har olika målsättningar. Vaga mål kan även resultera i att outtalade mål uppkommer. Resultatet visar vidare att dessa outtalade mål kan skapa irritation och oenighet hos parter då det kan upplevas som att samarbetet inte leder någonstans eller att man inte uppnår det som man hoppats på. Resultatet visat att en god samverkan kräver övergripande mål som minskar risken för oenighet och oklarhet.
2.4.2 Sekretess och regelverk
I resultatet av Widmark m.fl. (2011) studie gjord i Sverige framkommer genom
fokusgruppsintervjuer att professionella inom socialtjänsten och sjukvården upplever att sekretessen är ett hinder för samverkan. Resultatet visar att sekretessen hanteras på olika sätt beroende på organisation och att det försvårar samverkan. Detta kan ses i linje med resultat i Blomqvist (2012) avhandling där det framkommer att olika regelverk för
organisationerna begränsar samverkan och skapar otydlighet. Resultatet i avhandlingen visar att oklarhet och skillnader mellan organisationerna leder till problem och att det även leder till att många klienter hamnar mellan de två olika huvudmännen.
2.4.3
Makt och professionsskillnader
I Dunér och Wolmesjö (2015) studie visar resultatet att det förekommer maktförhållanden och yrkeshierarkier när olika organisationer ska samverka. Vidare framkommer att
professionella ofta värderar sin profession och kunskap högre än andra vilket skapar en yrkeshierarki. Detta kan ses i linje med Brante (2009) forskning gällande definition av professioner. Resultatet visar att professionella har olika kunskapssystem och att dessa system skapar status, prestige och makt mellan professioner. Vidare visar forskningen att konkurrens mellan professioner är vanligt. I resultatet av Rosenberg och Hillborg (2016) kvalitativa studie genomförd i Sverige framkommer att många professionella är medvetna om maktförhållandena och att det anses problematiskt då det försvårar samverkan mellan aktörer.
2.5 Varför samverkan är viktig för personer med samsjuklighet
Weaver m.fl. (2003) genomförde en studie i Storbritannien där syftet var att undersöka behandling av samsjuklighet i fyra olika stadsdelar. Resultatet visade att det är vanligt förekommande att psykiatrin och missbruksvården misslyckas med att identifiera samsjuklighet hos sina klienter vilket lett till dåliga behandlingsresultat. Resultatet visar vidare att det sämre behandlingsresultatet grundar sig i dålig samverkan mellan psykiatri och missbruksvård.
I Blomqvist (2012) avhandling framkommer att samverkan gällande klienter med samsjuklighet är viktigt för helhetsbilden kring problematiken. Det möjliggör för organisationerna att tydligt se vad som är deras ansvarsområde gällande klientens
vårdbehov. Dunér och Wolmesjö (2015) resultat visar att när det råder dålig samverkan löper klienten risk att glömmas bort. Vidare visar resultatet att professionella vid dålig samverkan ofta fokuserar på det organisatoriska vilket leder till att klientens egen syn på sin vård glöms bort. Detta kan ses i linje med Rosenberg och Hillborg (2016) studie där det framkommer i resultatet vikten av att en klient får vara delaktig i sin vård. Genom delaktighet kan klienten få minskad känsla av stigmatisering och det är även påvisat att klienter som är delaktiga får ett ökat självförtroende. I Grape (2001) fallstudie framkommer att olika målgrupper utgör olika arbetsuppgifter. Det är därav är viktigt att man tar hänsyn till den målgrupp som man samverkar kring. Resultatet visar vidare att genom att se målgruppens möjligheter och arbeta utefter dem som goda behandlingsresultat framkomma.
2.6 Sammanfattning
Att både organisationerna och klienterna med samsjuklighet gynnas av en fungerande samverkansprocess visar både internationella och nationell forskning. Forskningsöversikten visar att det krävs att alla aktörer arbetar mot samma mål och det finns en rättvis fördelning på resurser, auktoritet och makt för att uppnå målet. För en framgångsrik samverkan krävs engagemang och motivation hos de professionella. God moral gentemot varandra ses även i forskningsöversikten som en viktig aspekt då det skapar goda sociala interaktioner som i sin tur gynnar samverkan. Forskningsöversikten visar på att det finns en del hinder för
samverkan, skillnader i organisationskultur, regelverk, oklara mål och professionsskillnader visade sig vara några av dessa aspekter.
Den tidigare forskningen är relevant till denna studies syfte och frågeställningar.
Forskningsöversikten har bidragit till en större förståelse för hur samverkansprocessen kan både främjas och begränsas av olika faktorer samt hur processen fungerar.
3
TEORI
I detta kapitel presenteras tre teoretiska tolkningsramar som anses relevanta för denna studie. Teorierna har valts utifrån tre aspekter som omfattar kommunikation, attribution och organisation.
3.1 Kommunikationsteori
3.1.1 Semiotik
Kommunikationsteorin utgör en grund för att förstå komplexiteten för människors
beteendemönster och samspel (Payne, 2015). Nilsson och Waldemarson (2016) förklarar att kommunikation skapar samspel mellan människor. Dessa samspel hanterar vi människor med symboler som både kan vara i form av ord men även handlingar. Samspelet sker i en viss form av kontext där budskap i form av ord, kroppsspråk och gester skickas (Stier, 2019). Om vi människor inte tar hänsyn till denna kontext eller sammanhanget är det möjligt att vi drar fel slutsatser och missbedömer kommunikationen. Ett teoretiskt perspektiv inom
kommunikationsteorin är semiotik. Perspektivet beaktar kommunikation genom koder och symboler men även genom mönster och strukturer som finns i samspelet. Symboler
uppfattas ofta som svårtolkade då de är bundna till förväntningar eller en viss situation. Inom semiotik ses ord som symboler vilket innebär att de är tolkningsbara då ordet kan betyda olika för varje individ. Eftersom symbolerna är tolkningsbara krävs koder eller kodningssystem som framför hur dem ska tolkas och handhas. Dessa koder är grunden för gemensam kommunikation och ger människor möjlighet att tolka händelseförlopp och budskap men även chansen att uppträda så som de förväntas att göra eller som dem andra gör. En mottagare behöver ha ett system för att tolka sändarens budskap och för att kunna göra detta krävs det att mottagaren identifierat sändarens koder. Det behövs en balans mellan de personliga tolkningarna av kommunikationen samt de socialt förväntade sammanhang som utspelar sig (Nilsson & Waldemarson, 2016). Stier (2019) betonar att kommunikationen bygger på ett symbolsystem där vi människor i kommunikation med andra behöver finna en balans mellan de subjektiva tolkningar och den socialt förväntade meningen av kommunikationen.
När budskap förmedlas till en mottagare förväntar sändaren sig en reaktion, detta innefattas i all kommunikation. Responsen på budskapet kan se olika ut, mottagaren kan välja ut specifika delar i det, förkasta budskapet eller acceptera. Det är av vikt att sändaren tänker på hur denne väljer att framföra sitt budskap men även att mottagaren identifierat sändarens koder. Människor i kommunikation med andra måste även finna balans mellan kontexten och de egna förväntningarna på sammanhanget, detta för att tolka budskapet på rätt sätt (Payne, 2008; Nilsson & Waldemarson, 2016; Stier 2019).
3.1.2 Kodning och avkodning i kommunikation
Enligt Angelöw m.fl. (2015) är kodning och avkodning en stor del i en
kommunikationsprocess. Nilsson och Waldemarson (2016), liksom Stier (2019) förklarar vidare att kommunikation förekommer på olika nivåer där det finns en kontext.
Kommunikation är omedelbar vilket betyder att det ofta går väldigt fort när vi
kommunicerar. Författarna lyfter fram att effektiv kommunikation underlättar för oss människor både i vårt privatliv även i det offentliga livet vid exempelvis möten med arbetskollegor. Angelöw m.fl. (2015) och Stier (2019) förklarar att det är genom koder och symboler som vi människor förmedlar budskap och gör andra människor medvetna om våra känslor och åsikter. Avkodning sker hos den mottagande parten när denne försöker skapa sig en bild av det som uttryckts. Vi människor kan aldrig veta om kodningen och avkodningen tolkas eller görs rätt. Det finns flera faktorer som påverkar processen, både förmåga för att uttrycka sig, förmåga att förstå och miljön omkring spelar stor roll.
Payne (2015) förklarar att kommunikationsteorin framlyfter att språk och symboler
sammankopplas ofta till en viss kultur. Eftersom språket utgår från sändarens kultur kan det vara svårt för en mottagare att tolka budskapet eller informationen på rätt sätt. Relevansen
för det som sändaren uttrycker kan också mottages på olika sätt. När information tolkas på ett felaktigt sätt får människor problem med kommunikationen, de ovannämnda aspekterna skapar hinder för kommunikationen och samspel mellan människor.
Relevansen för det teoretiska perspektivet semiotik kopplat till denna studie är av stor vikt då professionella i det sociala arbetets praktik behöver förstå komplexiteten kring
kommunikation och hur symboler kan ha olika betydelse för olika individer. Det krävs en förståelse för att kommunikationsprocessen påverkas av flera faktorer.
3.1.3 Professionell kommunikation
Nilsson och Waldemarson (2016) förklarar att det professionella kommunikationsteoretiska perspektivet riktar sig till att professionell kommunikation ska ha ett tydligt formulerat mål. I kommunikationsprocessen ska även en av de inblandade parterna vara som en
samtalsledare. Detta är för att kommunikationen kräver någon som driver samtalet samt förebygger att samtalet inte går åt ett annat håll än mot det bestämda målet. Den
professionella kommunikationen ses som ett verktyg för att underlätta i arbetet, exempelvis kan det handla om att fördela ansvar, förmedla information och handha en viss form av problematik. I professionell kommunikation ska professioenlla tillhandahålla sin profession och utifrån den exempelvis ge stöd och hjälp åt någon annan som är i behov av det.
Denna form av kommunikation riktar sig inte enbart till att hjälpa utsatta individer utan även till att lösa problem som finns både i och mellan organisationer. När problem mellan
organisationer existerar blir den utsedda samtalsledaren för kommunikationen ett verktyg åt organisationen. Samtalsledaren behöver ha en neutral inblick i problematiken, sätta tydliga gränser och utforma ännu tydligare mål. När det råder brister mellan organisationer är det av vikt att fokus ligger på förändring av uppfattningar om varandra samt av beteendet. Detta betonar vikten av att det finns en samtalsledare inom den professionella kommunikationen som kan stå upp mot alla inblandades åsikter på ett neutralt sätt (Nilsson & Waldemarson, 2016).
Professionell kommunikation kräver subjektivitet och objektivitet. Det subjektiva perspektivet ger större förståelse och engagemang medan det objektiva ger struktur och klarhet i kommunikationen. Subjektiviteten ger en form av närhet i kommunikationen som kan generera ut känsla av att bli förstådd samtidigt som objektiviteten ger distans för att inte bli alltför känslomässigt påverkad av samtalet. Som professionell krävs det att man gör avvägningar i sitt sätt att kommunicera och hittar balans mellan att vara formell och
informell. För mycket av någon av delarna kan göra att kommunikationen påverkas och det gäller att professionella sätter tydliga gränser för samtalets innehåll för att bemöta det uppsatta målet (Nilsson & Waldemarson, 2016).
3.2 Attributionsteori
Begreppet attribution beskriver processen där vi människor i möten med andra tillskriver en förklaring till det egna och den andres beteende, personlighetsdrag och identitet (Angelöw m.fl., 2015). När människor attribuerar tillskriver dem olika egenskaper utifrån de egna och andras handlingar för att på så vis söka efter anledningar till yttre påverkande faktorer. Vad som sker när människor attribuerar är att denne skapar sig en uppfattning kring andra personer, dessa utgår då ifrån vad denne själv tror att det finns för bakomliggande motiv för den andres handlingar (Nilsson, 1996; Stier 2019).
Heider (1958) förklarar att attributionsteorin omfattar inre och yttre attribution. Den inre attributionen syftar till att vi människor utefter vår egen eller andras personlighet kartlägger
beteenden, handlingar och värderingar. Den yttre attributionen handlar om miljön kring oss och dess påverkan. Yttre attribution förklarar beteenden, handlingar och värderingar genom påverkan av miljön och att det är något som vi människor inte kan styra över. Exempelvis är vi människor mer benägna att se handlingar kopplade till den inre attributionen när det är någon annan som utför handlingen medan när vi själva utför en handling har lättare att tillskriva den yttre attributionen. Heider (1958) framlyfter att attributionsteorin förklarar hur vi människor söker efter att skapa oss en uppfattning kring om utgången som uppstått som följd av en individs handling varit avsiktliga eller ej.
3.2.1 Attributionsfel
Det är vanligt att människors attributioner är felaktiga, detta benämns som attributionsfel (Angelöw m.fl., 2015; Stier 2019). Nilsson (1996) förklarar att när vi människor attribuerar görs slutsatser om andras beteenden och handlingar, dessa slutsatser stämmer inte alltid vilket gör det vanligt att attributionsfel förekommer. När något fungerar väl, exempelvis på arbetet eller i något annat socialt sammanhang tenderar människan inte att söka efter en anledning till ett beteende eller en handling. Det är istället när det är något avvikande i en situation som vi människor söker efter en orsak. Ovanliga beteenden hos en individ kopplar vi vanligtvis samman med personen i fråga medan ett mer vanligt beteende ses som något som är beroende på situationen.
Nilsson (1996) menar att vi människor ofta tenderar att tro att vi delar samma värderingar och uppfattningar som andra omkring oss, vilket ofta inte är fallet. Inom attributionsteorin finns något som heter bekräftelsefelet. Det handlar om att när vi människor bildat oss en uppfattning om en annan individ ändrar vi gärna inte den i första taget. Den uppfattning som vi har om en annan människa kan stå fast trots att vi nåtts av ny information som påvisat motsatsen. Detta gör oss människor till hårda bedömare när det kommer till andra individer och deras beteenden/handlingar. Kategoriseringar, höga förväntningar, omedvetenhet om varandra och bristfälliga förbättringsmöjligheter ses som fyra anledningar till att
attributionsfel kan uppkomma (Gilbert & Malone, 1995; Langdridge & Butt, 2004; Stier 2019).
3.2.2 Attribution i relation till arbete och profession
Goda relationer på en arbetsplats och över organisationsgränser är av stor vikt då det visat sig ha positiv påverkan på måendet, genererat ut i kunskapsutbyten och gjort arbetet mer tidseffektivt (Brunetto m.fl., 2013). Det är därav viktigt hur människor attribuerar och hur detta i sin tur påverkar relationerna till kollegorna. En felaktig tolkning av en kollegas beteende eller sitt eget beteende leder till att relationen sinsemellan bygger på felaktiga antaganden om varandra.
Dessa felaktiga antaganden kan leda till missförstånd och onödiga konflikter (Floyd m.fl., 1999). Exempelvis kan ett attributionsfel uppstå när en kollega misslyckats med en
arbetsuppgift, därefter tolkar kollegor det som att denne inte ansträngt sig tillräckligt eller saknade kunskap för att utföra uppdraget. Detta antagande om kollegans arbetsförmåga eller personlighet kan framkalla känslor som frustration eller sympati vilket i sin tur påverkar relationen mellan kollegorna. Beteendet kan då ta över sammanhanget vilket är vanligt vid attributionsfel. I samverkan mellan individer och grupper kommer beteendet hos den ena personen eller gruppen att stå i centrum vilket gör att situationen som samverkan utspelar sig i eller för inte ligger i fokus.Beteendet hos personen eller gruppen blir dominerande över situationen vilket leder till att situationens effekt blir underskattad (Gilbert & Malone, 1995; Langdridge & Butt, 2004; Struthers m.fl., 2001).
Angelöw m.fl. (2015) hävdar att professionella oftast ingår i en arbetsgrupp där man tillsammans arbetar inom samma ramar, regler och mot samma mål. Ett starkt samarbete och känsla av gemenskap inom en grupp skapar en samvaro som författarna beskriver formar känslan “vi”. Om människans grundläggande behov gällande exempelvis trygghet och
identitet tillfredsställs i gruppen bidrar det till en stark utveckling av vi-känsla. I denna studie studeras samverkan mellan två verksamheter som genererar två olika grupper.
Att studera hur vi människor attribuerar och den gruppidentitet som finns är relevant för studiens syfte och frågeställningar. Den starka vi-känslan kan komma att utveckla ett dem-perspektiv där grupperna utifrån den egna professionella identiteten. De professionella skapar bilder om varandra utifrån exempelvis tidigare händelser eller bedömningar utefter beteenden, något vi människor gör när vi attribuerar förklarar Angelöw m.fl. (2015). Författarna förklarar vidare att starka, slutna arbetsgrupper har en låg toleransnivå mot ett avvikande beteende som inte passar in med gruppens ramar och mål. När andra gruppers ramar och mål inte är densamma kan “vi”-gruppen undra vilka “dem andra” är och varför de beter sig som de gör vilket sker i en attributionsprocess. Detta kan ses samman med det ovan nämnda när vi människor begår attributionsfel och bekräftelsefel.
3.3 Organisationsteori utifrån två perspektiv
Samarbete mellan sociala organisationer kräver teoretiska ramar förklarar Bolin (2011). Detta för att få bild över de olika intressen som organisationerna har i samverkan. Författaren förklarar vidare att det finns olika yrkesintressen som styrs av exempelvis legitimitet och yrkesstatus. Teorier kring professionella och organisationer är av vikt för att skapa verktyg för professionell samverkan. Nedan presenteras två teoretiska perspektiv som Bolin (2011) anser ha betydelse för organisationer, yrkesprofessionella och samverkan.
3.3.1 Ramar och regler styr handlingsutrymmet
Bolin (2011) förklarar att i det sociala arbetets praktik träffar professionella klienter som är i behov av stöd och hjälp. Hon förklarar vidare att professionella har ett handlingsutrymme som omfattas av beslutsfattande och den egna förståelsen i en viss kontext. Det sociala arbetet är begränsat av lagar, regler och ramar för hur arbetet ska utföras vilket påverkar professionellas handlingsutrymme. De olika värderingar och perspektiv som professionella har styrs av dessa lagar och regler samt också av kraven som finns gällande
kostnadseffektivitet och produktivitet som staten har förklarar Bolin.
Vidare hävdar Lipsky (2010) att alla dessa ramar och regler i sin tur kan skapa hinder för de professionella, då det påverkar deras handlingsutrymme samtidigt som
kostnadseffektiviteten och andra lagar leder till begränsade resurser. Det är ofta organisationer som arbetar i en flersidig och komplex miljö som handlingsutrymme förekommer. Den komplexa och mångsidiga miljön påverkar möjligheterna för de professionella att ta självständiga beslut och göra egna bedömningar eller tolkningar.
Lipsky (2010) betonar att professionella bygger upp olika ramar utifrån regler och lagar som finns för att kunna förmå att hantera eller genomföra sina uppdrag. Dessa ramar och regler påverkar klienternas möjlighet till att söka hjälp samtidigt som dem även plockar ut de klienter som upplevs mest mottagliga till hjälp. Exempelvis innefattar det att en organisation tar över information från en annan organisation eller att man ger över en klient för att reducera den egna arbetsbelastningen. Enligt Lipsky (2010) finns den professionella som påtagligt prioriterar eller föredrar somliga klienter före andra. Det handlar i grunden om klientens motivation och mottaglighet samt om de upplevs relativt lätta att arbeta med.
3.3.2 Organisationens betydelse för samverkan
Bolin (2011) förklarar att organisationer har specifika krav för att uppnå uppsatta mål, samtidigt som dessa krav fortlöper är organisationen begränsad av olika lagar, ramar och regler som försvårar möjligheterna att uppnå målen. Regler och ramar som finns inom organisationer påverkar resultaten av samverkan mellan grupper som har olika tillgångar. Regler och ramar påverkar även hur maktkontrollerna i samverkan artar sig. Regler som rör organisationen och dess arbete inpräntas i organisationens struktur vilket leder till att dem som arbetar inom organisationen tar med dessa för givet i sitt arbete. Hasenfeld (2010;a) förklarar att dessa strukturer och regler kring vad som ska gälla i organisationen beslutas på den högre nivån vilket gör det svårt för tjänstemännen att påverka på lägre nivå. Exempelvis kan organisationer som arbetar med människobehandlande arbete bli begränsade inom sitt arbete genom statens lagar och regler kring hur dem ska genomföra sitt hjälparbete eller hur dem ska tilldela människor sin service förklarar Bolin (2011). Hon förklarar vidare att
professionella inom människobehandlande arbete står inför svårigheter exempelvis gällande bedömning om vilka klienter som är i behov av somliga insatser och vilka som bör få dessa. I de beslut som de professionella gör behöver dem ta hänsyn till de lagar och regler som finns och som är beslutade på en högre nivå (Hasenfeld, 2010;a; Hasenfeld, 2010;b).
Professionella behöver även se över vilka resurser som krävs och finns tillgängliga, exempelvis pengar och tid och om dessa i sin tur är tillräckliga för att uppfylla klientens behov (Bolin 2011).
Samverkan inom människobehandlande arbete sker i och påverkas av en kontext som är formad utifrån de professionellas intressen, legitimitet och den professionella statusen förklarar Bolin (2011). De organisatoriska och professionellas intressen styr hur samverkan sinsemellan fungerar och hur den utvecklas. Kommunikationen i samverkan är ett exempel på något som styrs av det professionella intresset och det är genom den som olika former av kunskaper träder fram.
I samhället idag finns flertalet organisationer som är specifikt inriktade på ett område gällande arbete med människor som är i behov av stöd och hjälp. Ofta faller stöd och behandlingsbehovet på flera organisationer vilket kräver samverkan mellan dessa grupper som har olika professioner, intressen och legitimitet. Interaktionen mellan organisationerna och de professionella är av stor vikt då frågan “hur” klienter ska få stöd och hjälp beror på detta (Bolin, 2011; Hasenfeld 2010;b). Hasenfeld (2010;a ; 2010;b) förklarar för att en fungerande samverkan ska existera krävs inte enbart ekonomiska resurser utan stor del vilar på ledarskapet inom organisationerna och kulturen som finns. För att förändringsarbete ska kunna ske och för att nya metoder ska kunna implementeras är det av vikt att kulturen inom verksamheten är både riskvillig och uppmuntrande. Något som även ska förespråkas av ledningen är att kulturen inom verksamheterna ska vara visionär och speglas av klarsynthet för att underlätta i förändringsarbetet.
Människobehandlande organisationer är kända för att bygga på ett moraliskt arbete styrt av värderingar och normer. Hasenfeld (2010;a ; 2010;b) förklarar att det skett ett skifte kring huvudfokus påverkar de professionellas gemensamma arbete. Arbetet har övergått till “det här är min uppgift och det här är din”. Skiftet kan leda till en ännu starkare
professionalisering inom organisationer vilket kan leda till komplikationer vid gränsöverskridande arbete mellan organisationer.
3.4 Sammanfattning
Det professionella kommunikationsteoretiska perspektivet är av relevans för denna studie då den förklarar att en fungerande professionell kommunikation mellan människobehandlade organisationer är av stor vikt för att man tillsammans ska kunna komma fram till förslag eller
lösningar på hur man ska hantera en viss form av problematik. Det krävs att professionella finner en balans mellan de egna förväntningarna och kontexten för att tolka budskap rätt. Attribution är relevant för studiens syfte och frågeställningar då den förklarar processen kring hur vi människor skapar oss en uppfattning om andra. Attributionsfel är vanligt förekommande, ofta när det är något avvikande som sker eller när något inte fungerar. Feltolkning av en samverkanspartners beteende leder till att relationen sinsemellan har en grund av felaktiga antaganden om varandra vilket leder till missförstånd och konflikter som påverkar samverkan. Det är även av vikt att förstå de professionellas handlingsutrymme och hur lagar och regler styr detta. Sett till studiens syfte är det för samverkan viktigt att ha förståelse för olikheter inom organisationer och skillnaderna på professioner. Organisationer är i behov av en visionär ledning och riskvillig kultur för att samverkan ska existera, därav är förståelsen för organisationskultur och ledningens ansvar av vikt för denna studie.
4
METOD
I avsnittet nedan kommer de metodologiska överväganden som genomförts under studiens gång att redovisas. I avsnittet presenteras även det tillvägagångssätt som använts vid analys av insamlat material.
4.1 Min förförståelse
Varför jag valde att studera samverkan mellan dessa verksamheter gällande personer med samsjuklighet var för att jag under min VFU-period var på en av verksamheterna och upplevde att samverkansprocessen gällande klienterna var begränsad. Vad som specifikt upplevdes som hinder för samverkan fick jag aldrig riktigt svar på. Därav ville jag studera samverkansprocessen, vilka faktorer som främjar och begränsar den samt hur det påverkar klienten. Jag hade en förförståelse kring att det fanns risk att klienten faller bort mellan verksamheterna när samverkan inte fungerar, men det var inte något jag till fullo hade vetskap om. Så därav valde jag även att studera samverkansprocessens påverkan på klienten med samsjukliget utifrån de professionellas perspektiv.
4.2 Val av metod
I studien används en kvalitativ forskningsmetod för att den, enligt Bryman (2011), ger möjligheter att skapa djupare förståelse för ett specifikt problemområde. Jämfört med den kvantitativa forskningsmetoden som ger resultat i form av statistik och siffror belyser den kvalitativa metoden respondenternas upplevelser och förståelse kring ett särskilt fenomen. Kvalitativa studier ger ofta berikad information gällande den sociala situationen som studeras.
Kvalitativ metod lyfter fram respondenternas perspektiv och vad dem anser vara
betydelsefullt vilket är av stor betydelse för studiens syfte. Genom att studera den sociala situationen som respondenterna befinner sig i samt dess beteende och värderingar gör det enklare att tolka kontexten. Den kvalitativa forskningsmetoden hjälper den studerande att se sammanhanget och skapa sig en förståelse för varför individer i en social grupp beter sig på
ett visst sätt med hänsyn till den miljö som dem arbetar i. Därav ansågs den kvalitativa forskningsmetoden som mest lämplig för denna studie (Bryman, 2011).
I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer. Bryman (2011) hävdar att genom användning av semistrukturerade intervjuer skapas möjligheter till att hålla en röd tråd genom intervjuerna. Med denna form av intervjumetod ges även möjlighet till flexibilitet och att kunna ställa följdfrågor till det som framkommer under intervjutillfället. Bryman (2011) menar på att i kvalitativa intervjuer är det lämpligt att tillåta att intervjun rör sig i olika utsträckningar. Varför är för att det skapar möjligheter att förstå vad intervjupersonen anser vara betydelsefullt och väsentligt. En intervjuguide (bilaga B) utformades med frågor som ansågs ha betydelse för studiens syfte. I intervjuguiden var frågorna tematiserade utifrån två teman för att underlätta för respondenterna. Kvale och Brinkmann (2009) förklarar att tematisering i en intervjustudie klargör för de teman som undersöks samt att det förtydligar studiens syfte.
4.3 Urval
I studien genomfördes sammanlagt sex intervjuer. Tre av personerna arbetar som kuratorer inom vuxenpsykiatrin och tre av personerna arbetar som familjebehandlare inom öppenvård i en kommun i Västmanlands län. För att hitta respondenter till studien gjordes ett
målinriktat urval. Bryman (2011) förklarar att målinriktat urval avser att man riktar in sig på att finna respondenter som anses relevanta till att besvara forskningsfrågorna, denna form av urval är inom kvalitativ forskning vanligt. För studiens syfte var det relevant att finna
respondenter från vardera verksamhetsområde,
Enligt Bryman (2011) kan det inom kvalitativ forskning vara till stor hjälp att studera mer än en miljö för att skapa förståelse för sammanhanget och hur detta påverkar beteenden. En första kontakt togs via mail till respektive verksamhet, den kontakten genererade tre
respondenter från varje verksamhet som ansågs relevanta för denna studie. Därefter skedde vidare kontakt med dem, fyra av respondenterna tackade ja direkt till att medverka medan två av respondenter var tveksamma men återkom inom ett par dagar och tackade ja till medverkan. Vid tillfällena där respondenterna tackade ja för medverkan i studien bokades tid för intervjuer in.
4.4 Datainsamling och genomförande
När respondenterna tackat ja för medverkan i studien skickades ett elektroniskt missivbrev (bilaga A) ut via mail, vid samma tillfälle skickades även intervjufrågorna ut till två av respondenterna då de ville ha dessa i förebyggande syfte för intervjun. Önskan var att genomföra intervjuerna digitalt på grund av pandemin Covid-19 men jag erbjöd även möjligheten till att ses ifall någon av respondenterna så önskade det. Alla respondenter som deltog i studien valde att intervjuerna skulle ske digitalt. Innan genomförande av
intervjuerna gjordes en semistrukturerad intervjuguide (bilaga B)som användes som grund för intervjuerna.
Vid intervjutillfällena gjordes en belysning av de forskningsetiska principerna till följd av inhämtning av samtycke för inspelning av intervjun, alla respondenter godkände att intervjun spelades in. Vidare gjordes en presentation på intervjuns upplägg av teman. Att strukturera upp intervjun i teman skapar en viss ordning i intervjun vilket gör att frågorna följer varandra på ett bra och tydligt sätt (Bryman, 2011). Kvale och Brinkmann (2009) framlyfter att tematiseringen även klargör varför, vad och hur kring det område som ska undersökas. Studiens “varför” blir därav ett klargörande kring studiens syfte, “vad” är
gällande förkunskap kring ämnet som ska studeras och “hur” är genomförandet av insamling av datan, vad som anses mest lämpligt för sammanhanget. Intervjun inleddes med
bakgrundsfrågor gällande respondenternas yrkeserfarenhet och befattning, Bryman (2011) förklarar att detta skapar möjligheten att enklare kunna sätta in respondenternas svar i ett sammanhang.
Vidare ställdes frågor utefter de specifika teman som framställts i intervjuguiden. Frågorna som ställdes under intervjun är öppna frågor, något som Bryman (2011) beskriver är av vikt för en kvalitativ intervju. De öppna frågorna skapar möjlighet att ge olika synsätt och synpunkter, samt öppnar det upp för att respondenterna själva även kan ställa frågor. I den avslutande delen av intervjun gavs respondenterna möjligheten att ställa ytterligare frågor gällande intervjumaterialet. Intervjuerna varade mellan 30-40 minuter.
Efter den första intervjun som genomfördes uppmärksammades en del information som ansågs relevant för studien men som inte omfattades i intervjuguiden. På grund av detta reviderades intervjuguiden där frågor som ansågs relevanta för studiens syfte och frågeställningar tillagdes.
4.5 Databearbetning och analysmetod
Som analysmetod ansågs tematisk analys tillämpbar eftersom studien är av kvalitativ form och semistrukturerade intervjuer tillämpades. Bryman (2011) förklarar att tematisk analys är en vanlig analysmetod när det kommer till bearbetning av kvalitativa data. Braun och Clark (2006) beskriver denna form av analysmetod som flexibel. Författarna förklarar vidare att metoden är användbar för analys, redogörande och identifiering av upprepande mönster som skapar olika teman. Med grund för att tematisk analys gör en grundläggande redogörelse av mönster som bildar teman ansågs den med goda grunder tillämpningsbar i denna studie. Analysmetoden är framtagen i sex olika steg, detta tillvägagångssätt tillämpas i denna studie. I steg ett av databearbetningen transkriberades det insamlade materialet från intervjuerna. Bryman (2011) förklarar att genom inspelning av intervjuer och transkribering ökas
tillförlitligheten av datamaterialet. Detta beror på att både inspelningen och transkriberingen ger möjligheten att få en djupare beskrivning och förståelse för data. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver att när en intervju spelas in skapas möjligheter för undersökaren att vara mer fokuserad på själva samtalet som äger rum utan att känna sig stressad över att behöva minnas detaljer eller anteckna. Det finns dock nackdelar med att spela in intervjuer, Bryman (2011) hävdar att inspelning av material kan skapa stress för respondenten. Det kan även handla om att respondenten på grund av att intervjun spelas in censurerar sina svar eftersom de representerar sin arbetsplats. Detta var dock inte något som tycks framgått eller
uppmärksammas i bearbetningen av datamaterialet för denna studie. Samma dag som en intervju genomfördes för denna studie transkriberades materialet, trots att intervjun spelades in ansågs det till de bättre att transkribera inspelningen direkt för att göra en fullständig redogörelse av intervjun, något som Bryman (2011) belyser är viktigt. Efter transkribering genomgicks materialet ett flertal gånger och sammanfattades.
Sammanfattningen var till för att få en ökad uppfattning om det insamlade materialet och vad det bestod av.
Utefter tematisk analys som Braun och Clark (2006) beskriver kodades den insamlade data i steg två. Kodningen gjordes utefter studiens syfte och frågeställningar där stycken och
intressanta meningar i transkriberingen som ansågs betydelsefulla för studien plockades ut. I steg tre gjordes en analys av de utplockade koderna och utefter detta sorterades dem in i olika teman för att besvara frågeställningarna och syftet. I detta steg gjordes även reflektion kring vilka koder som kunde ses samman och kombineras, något som Braun och Clark (2006) beskriver vara en viktig del i databearbetningen. I steg fyra reflekteras de utvalda
teman och kodningen som tillhörde varje tema. Detta gjordes för att se om något av temana tog över varandra och i princip innehöll samma information. Under detta steg sammansattes två av de tidigare utvalda teman eftersom de ansågs omfatta likvärdig data. Till följd av detta gjordes det i steg fem en identifiering av de utvalda temana, detta gjordes för att säkerställa så att alla teman passade in till frågeställningarna och syftet. I steg sex redovisades den insamlade data i de utvalda teman och utifrån detta gjordes en analys tillsammans med de teoretiska perspektiven och tidigare forskning. Detta utgår från Braun och Clarks (2006) beskrivning av den tematiska analysen och dess tillvägagångssätt.
4.6 Tillförlitlighet och äkthet
Inom kvalitativ forskning utgör enligt Bryman (2011) validitet och reliabilitet en viktig grund för kvalitén på undersökningen. De alternativa begreppen inom kvalitativ forskning istället för reliabilitet och validitet är tillförlitlighet och äkthet. Bryman (2011) förklarar att
tillförlitligheten omfattas av fyra delkriterier. Det första kriteriet är trovärdighet som är i liknelse med intern validitet och omfattar att undersökaren följer de föreskrivna regler som finns för studien samt att resultatet som framkommer i studie delges med respondenterna för att säkerställa att undersökaren uppfattat den delgivna informationen och verkligheten rätt. Respondenterna har erbjudits att få ta del av det färdigställda resultatet av studien.
Det andra kriteriet för tillförlitlighet är överförbarhet, detta kriterium innefattar enligt Bryman (2011) att undersökaren ska ge en djupgående beskrivning av den sociala verklighet som respondenterna beskriver, delger och upplever. Detta görs för att få en klarhet i den insamlade empirin. Först genomfördes semistrukturerade intervjuer som gav
respondenterna möjlighet att till största möjlighet delge och beskriva sina uppfattningar. I denna studie har den insamlade empirin från respondenterna tillsammans med studiens teoretiska perspektiv och tidigare forskning lett till djupgående beskrivningarna vars resultat kan komma att vara användbara för det sociala arbetets praktik. Utifrån detta följer denna studie kriterierna för överförbarhet. Det tredje kritiriet pålitlighet beskriver Bryman (2011) ha en liknelse med reliabiliteten och omfattar att det i studien ska finnas en fullständig och disponibel redogörelse av alla delar för att studien ska omfattas av en hög tillförlitlighet. I denna studie har samtliga steg granskats och fokus har legat på att utföra djupgående beskrivningar av alla delar i processen. Processen omfattas av problemformulering, urval, transkribering, tidigare forskning, metod, teoretiska perspektiv samt resultat, analys och diskussion/slutsats. För att utföra de genomgripande beskrivningarna har reflektioner och diskussioner kring samtliga delar genomförts, detta går i linje med det som enligt Bryman (2011) omfattas i delkriteriet pålitlighet. Det fjärde kriteriet i tillförlitlighet förklarar Bryman (2011) omfattar möjlighet att styrka och konfirmera. Det handlar om att undersökaren ska agerat i god tro samt ha vetskap om att det inte är möjligt att uppnå fullständig objektivitet när det kommer till forskning kring samhället. I studien har personliga åsikter och
värderingar i största mån utelämnats för att styrka resultaten.
Förutom de ovan nämnda kriterium för tillförlitlighet finns även kriterier gällande äkthet förklarar Bryman (2011). Dessa kriterier omfattar att äkthet uppnås i en studie när en rättvis bild av respondenternas delade åsikter och upplevelser delges. I resultatredovisningen av studien säkerställs det att samtliga respondenters upplevelser och åsikter kring studiens ämne har delgetts utrymme och inkluderats. Både kuratorerna på psykiatrin och
familjebehandlarnas perspektiv har i studien beaktas vilket gett ett bredare perspektiv på den sociala situationen som råder gällande samverkan. Genom att kontrollera att resultatet i studien går i linje med den insamlade empirin från respondenterna har en rättvis bild upprättats, något som enligt Bryman (2011) är av vikt när det kommer till äkthet inom kvalitativa undersökningar.
4.7 Etiskt ställningstagande
Bryman (2011) betonar att etiska ställningstagande och frågeställningar förekommer under flera faser av en studie. Han beskriver vidare att det finns etiska principer för forskningen och dessa är informationskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet och
konfidentialitetskravet. Kvale och Brinkmann (2009) förklarar att det är av stor vikt att informera respondenterna som deltar om syftet med studien och hur den är upplagd. Således har informationskravet uppnåtts i denna studie genom att respondenterna via ett
elektroniskt missivbrev (bilaga A) informerats om studiens syfte och upplägg. I missivbrevet och vid intervjutillfället delgavs respondenterna information kring att deltagandet i studien var frivilligt. Bryman (2011) förklarar att det är viktigt att respondenterna ger samtycke till deltagande i studien, detta har inhämtats skriftligt via mail från alla respondenter samt att ett muntligt samtycke till deltagande inhämtades vid intervjutillfällena. Respondenterna delgavs information om att deltagandet var frivilligt, att dem kunde välja att inte svara på någon av frågorna samt att dem kunde välja att avbryta intervjun om de så önskade det. Detta går i linje med olika former av samtycke som Bryman (2011) lyfter fram och omfattar att samtyckeskravet uppnåtts i studien.
Kvale och Brinkmann (2009) hävdar att undersökare för en studie inte ska försöka lösa problem om det uppstår gällande exempelvis samtycke eller konfidentialitet utan istället beakta dessa och vara öppna för de dilemman som kan uppstå. Respondenterna fick både muntligt och skriftligt ta del om information att den insamlade empirin enbart används för denna studies ändamål. Detta omfattas av nyttjandekravet och är något som Bryman (2011) beskriver är av vikt. Empirin som samlades in användes därav enbart till syftet för studien. Konfidentialitetskravet beskrivs av Kvale och Brinkmann (2009) och innebär att information om deltagarna som kan identifiera dem inte ska framgå i studien. I denna studie har inte personuppgifter eller annan information som kan identifiera respondenterna delgivits. Det omfattar att obehöriga inte ska kunna koppla empirin till en specifik deltagare, något som enligt Bryman (2011) är viktigt. Det finns inhämtat muntligt samtycke hos samtliga respondenter att dem i denna studie får benämnas med sin yrkesbefattning samt yrkesområde, detta gjordes för att uppnå konfidentialitetskravet.
I denna studie har undersökaren i enlighet följt de forskningsetiska principerna genom att respondenterna fått ta del av ett elektroniskt missivbrev (Bilaga A) samt att de instruktioner och riktlinjer som fanns i studiehandledningar har följts.
5
RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt kommer resultatet presenteras utefter insamling och bearbetning av empirin. I samband med att resultatet redovisas kommer en analys i enlighet med tidigare forskning och teoretiska perspektiv att göras.
5.1 Synen på samverkan gällande klienter med samsjuklighet
Samtliga respondenter uppgav att en tät samverkan med stort klientfokus är av vikt när det kommer till klienter med samsjuklighet. En respondent betonar att god samverkan är när alla aktörer intresserar sig för personen som är i behov av hjälp. Hen förklarar vidare att vid god samverkan är det viktigt att klienten får vara delaktig i sin vård och att aktörerna inte pratar över huvudet utan ger klienten möjlighet för delaktighet i planering. Flera av respondenterna
uppgav att gemensamma mål och en god planering är för båda verksamheterna viktigt för att tillsammans kunna tillgodose klientens behov. Två av respondenterna lyfter vikten av
tillgänglighet och öppenhet mellan verksamheterna och att detta är något som i sin tur både skulle gynna medarbetarna och verksamheterna men i största mån gynna klienten i fråga. Nedanstående citat belyser hur en kurator och en familjebehandlare beskriver en god samverkan.
[...] jag tror att man behöver ha ett tätt och kontinuerligt samarbete med varandra där man kan ge varandra information, man kan uppdatera varandra vad som händer och det är egentligen för att sluta upp så tätt som möjligt runt den här personen som behöver hjälp (Familjebehandlare).
[...] när den som då får kontakt med en individ som har den här samsjukligheten så får man prata ihop sig med personen och så säger vi att den tycker att det är okej då bör man ta kontakt med den andra delen. Så jag bör då ta kontakt med kommunen och dom med oss för att just göra den här gemensamma planeringen, vad kan vi göra tillsammans och då tycker jag att man kan göra någonting gott. Då är det en god samverkan, när man liksom tar det direkt (Kurator).
De ovannämnda uttalandena från respondenterna går i linje med det som Graham och Barter (1999) beskriver. Författarna belyser att organisationer genom samverkan kompletterar varandra med resurser som i sin tur underlättar i arbetet att uppnå mål för en enskild klient. De förklarar vidare att samverkan mellan verksamheter inom välfärden ökar kvalitén av tjänster och skapar rätt förutsättningar för att klienten i fråga får rätt stöd och hjälp. Respondenterna hävdar att klientfokus i vårdplanering samt att tillåta klienten att vara delaktig i denna är av stor vikt. Detta är något som Rosenberg och Hillborg (2016) belyser. Författarna menar att det har visat sig att klienter som får vara delaktiga i sin vård får ett ökat självförtroende och det bidrar till en minskad känsla av stigmatisering.
Samtliga respondenter nämner att dem i sitt arbete möter människor med samsjuklighet. De uppgav att samsjuklighet ses som något komplext. En kurator förklarade att personer som lider av samsjuklighet ofta behöver mer stöd än vad en aktör kan erbjuda. Dunér och Wolmesjö (2015) lyfter fram att komplexa behov hos klienter kräver flera aktörer i
vårdprocessen. Majoriteten av respondenterna förklarar att verksamheterna arbetar på olika sätt och täcker olika delar av vårdprocessen utifrån dess profession och kunskap. Dem förklarar vidare att detta leder till att verksamheterna och de professionella har olika roller och ansvar i samverkan. Utifrån detta betonas vikten av en fungerande samverkan för att skapa en helhetsbild över sjukdomstillståndet.
Vidare beskriver en kurator att kunskapen och erfarenheterna som varje profession besitter är av stor vikt för rätt vård, hen förklarar vidare att samverkan leder till utbyte av
professionell kunskap vilket i sin tur kan komma att hjälpa klienten. Det går i linje med det som Brante (2009) hävdar. Han menar på att professioner har olika kunskapssystem och denna unika kunskap är något som dem vill föra ut i samhället. Den unika kunskapen
omfångar oftast en viss form av problematik och professioners expertkunskaper är något som samhället är i stort behov av. Hansenfeld (2010:a; 2010:b) är inne på samma spår och
betonar vikten av interaktion mellan professionella samt organisationer. Han menar på att dessa grupper har olika intressen, legitimitet och professioner vilket leder till att vårdbehovet faller på flera aktörer. Interaktionen mellan dem är där av viktig för frågan hur dessa
människor ska få rätt stöd och hjälp.
Samtliga respondenter uppgav att dem har ett ansvar för att samverkan ska fungera.
Majoriteten förklarar att dem behöver möta den andra aktören med öppenhet, tillgänglighet och lyhördhet. Samtliga lyfter fram att de ska ha ett bra bemötande både mot klient och andra professionella. Basic (2018) förklarar att genom en god moral gentemot varandra skapas sociala interaktioner som gynnar organisationerna. Dessa goda sociala interaktioner bygger upp tillit och motivation som har visat sig vara viktiga aspekter i en
samverkansprocess. Han förklarar vidare att gemensamma mål, den egna motivationen och förståelse för varandras arbetsmetoder skapar en grund för en lyckad samverkan. Graham och Barter (1999) betonar även dem vikten av engagemang och motivation hos de
professionella. Stier (2020) förklarar vikten av öppenhet och hur den skapar möjligheter att ta lärdom av varandras kunskaper och erfarenheter. Majoriteten av respondenterna betonade vikten av att använda sin profession för att få samverkan att fungera. Citatet nedan belyser en familjebehandlares syn på sitt ansvar för en fungerande samverkan.
”[...] mitt ansvar det är att jag använder min profession, att jag är tillgänglig, intresserad för den klient som jag har, att jag fokuserar på det jag behöver fokusera på” (Familjebehandlare). Citatet ovan kan ses i samband med Brunetto m.fl. (2013) som lyfter fram vikten av goda relationer mellan organisationsgränser. Goda relationer har enligt författarna visat sig genererat ut i kunskapsutbyten, effektiviserat arbetet och gynnat individens mående. Floyd m.fl. (1999) förklarar att det är viktigt hur människor attribuerar och hur detta påverkar relationerna till kollegorna.
5.2 Faktorer som begränsar samverkan
5.2.1 Bristande kommunikation
Enligt respondenter är kommunikation viktigt för att samverkan ska fungera. Dock anser majoriteten av respondenterna att det i dagsläget råder en bristande kommunikation mellan dem. En kurator uttryckte att det verkligen är ett område som skulle kunna förbättras. En annan kurator menar att det är svårt att genomföra en god samverkan eftersom det upplevs svårt att få tag på varandra. Hen förklarar vidare att verksamheterna har olika viktiga uppgifter när det kommer till människor med samsjuklighet vilket gör att behovet av kommunikation är stort för att ha koll på vad den andra verksamheten ska göra, vad dem gjort och hur det har gått.
En familjebehandlare betonar samma sak gällande de olika uppdragen och vikten av
kommunikation för att vara uppdaterad i klientens vårdprocess. Dunér och Wolmesjö (2015) lyfter fram vikten av hur kommunikation leder till en god samverkan och hur det i sin tur kan underlätta i arbetet kring en enskild individ. Detta går i linje med Blomqvist (2012) som menar på att en god vårdplanering kräver kommunikation för att ansvarsfördelning och den gemensamma planeringen ska vara tydlig. Majoriteten av familjebehandlarna upplever det svårt att komma i kontakt med psykiatrin och finna en väg in. Nedanstående citat belyser en familjebehandlarens syn på svårigheten.
Ibland kan jag uppleva att det kan vara lite svårt att komma in, liksom hitta en väg in för att kunna hjälpa en klient och man kan bli frustrerad själv också för man vet liksom utifrån sin profession att det här någonting som en klient skulle behöva mer hjälp för som inte vi kan hjälpa till med och att man liksom verkligen försöker och försöker men ibland så går det inte riktigt (Familjebehandlare).
Två av respondenterna lyfter saknaden av en direkt kommunikation, dem förklarar att de skulle önska att det fanns rutiner för hur man ska göra och att detta skulle effektivisera arbetet och samverkan. Detta kan ses i samband med Nilsson och Waldemarson (2016) och deras teoretiska syn på att professionell kommunikation kräver tydligt formulerade mål. Författarna betonar även att effektiv kommunikation underlättar för människor i möten med arbetskollegor. De menar att det finns en omedelbarhet i kommunikation som gör att det går fort när vi kommunicerar. Finns en rutin eller uppsatta mål kring hur verksamheterna ska förhålla sig till kontakt och kommunikation ökar det alltså möjligheten för att en effektiv och
