Utbrändhet ur
sjuksköterskans
perspektiv
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Jonna Granroth, Linda Thuresson & Ylva Svedenman HANDLEDARE:Malin Lindroth
JÖNKÖPING 2017 Januari
Sammanfattning
Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är en profession som kännetecknas av stress, hög arbetsbörda och täta
kontakter med människor. Detta gör att sjuksköterskor som grupp är särskilt utsatta för utbrändhet. De senaste årens neddragningar och omstruktureringar inom hälso- och sjukvården har eskalerat problematiken och sjuksköterskebristen är ett faktum. Detta medför ökad belastning på de yrkesverksamma sjuksköterskorna och ger negativa konsekvenser för patientsäkerheten.
Syfte: Att belysa upplevda orsaker till utbrändhet hos sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt av 11 kvalitativa artiklar.
Resultat: Två huvudkategorier och fem underkategorier identifierades: Sjuksköterskans personliga
egenskaper med underkategorierna Stress, osäkerhet & bristande professionalitet och Känsla av otillräcklighet & hjälplöshet. Organisationen med underkategorierna Bristande arbetsmiljö, Bristande ledarskap och Hög arbetsbelastning.
Slutsats: Så som hälso- och sjukvården ser ut idag krävs det att sjuksköterskor anpassar sig efter
organisationens krav. Detta skapar stress och utbrändhet vilket hotar patientsäkerheten. För att sjuksköterskor ska trivas och fungera i sitt arbete ett helt yrkesliv krävs det att organisationen istället anpassar sig efter sjuksköterskorna.
Burnout from the nurses’ perspective
A literature review
Summary
Background: The nursing profession is characterized by stress, a heavy workload and working close to
people. These factors make nurses highly susceptible to burnout. Cutbacks and reorganization within the health care in the last years have escalated the issue and the nurse shortage is now a fact. This puts an additional strain on the remaining nurses and has negative consequences for patient safety.
Aim: To identify the causes of burnout as experienced by nurses.
Method: Literature review consisting of 11 articles with a qualitative approach.
Result: Two main categories and five subcategories were identified. Nurses' personal characteristics
with the subcategories Stress, insecurity & lack of professionality and Inadequacy & helplessness. The
Organization with the subcategories Poor work environment, Inadequate leadership and High workload.
Conclusion: The way the healthcare system is built today nurses are forced to adapt to the demands
from the organization. This creates stress and burnout which threatens patient’s safety. For a nurse to be able to thrive and function in their work until retirement the organization must adapt to the nurses. Keywords: Burnout, fatigue syndrome, nurses
Innehållsförteckning
Inledning ... Error! Bookmark not defined.
Bakgrund ... Error! Bookmark not defined.
Definition av utbrändhet och utmattningssyndrom………..….……….…….…………..……1
Uppkomst av utbrändhet/utmattningssyndrom……….…..…….………….………..…..2
Diagnos, behandling och prevention av utmattningssyndrom……….……….……….….…2
Påverkan på omvårdnadens kvalité…..…..………..……….…….………….……3
Patientsäkerhet……….……….3
Syfte ... 4
Metod ... 4
Design ... 4
Urval och datainsamling ... 4
Dataanalys ... 5 Forskningsetiska överväganden ... 5
Resultat ... 6
Diskussion ... 9
Metoddiskussion………..………9 Resultatdiskussion………10Slutsatser ... 14
Kliniska implikationer ... 14
Referenser ... 15
Bilagor ...
Bilaga 1. Artikelmatris ...
Bilaga 2. Matris för datainsamling ...
Bilaga 3. Protokoll för kvalitetsbedömning ...
Detta är ett exempel på en innehållsförteckning. Förteckningen kommer att innehålla de rubriker som du själv väljer förutsatt att du använder de rubriknivåer som finns i dokumentmallen.
1
Inledning
Långtidssjukskrivningarna bland svenska sjuksköterskor är idag klart högre än genomsnittet för samtliga yrken (Försäkringskassan, 2014). Statistik visar att mellan 2007–2014 steg risken för att bli långtidssjukskriven på grund av en psykisk diagnos med 50% hos sjuksköterskor (AFA försäkring, 2015). I en svensk studie var avsikten att undersöka varför sjuksköterskor lämnade yrket under de första fem åren efter examen. Resultatet av studien visade att 30 % av sjuksköterskorna upplevde höga nivåer av utbrändhetssymtom under de första tre åren. Efter det första året i yrket ville var tionde sjuksköterska sluta men efter fem år var det bara var femte
sjuksköterska som ville sluta (Rudman, Gustavsson & Hultell, 2014). Att
sjuksköterskor löper stor risk för sjukskrivning är problematiskt då det redan är hög personalomsättning bland sjuksköterskor (Sellgren, Kajermo, Ekvall & Tomson, 2009). Detta i kombination med stora pensionsavgångar för sjuksköterskor inom de kommande 10–15 åren gör att det finns risk för en kraftig personalbrist inom vården (SCB, 2014). Av denna anledning är området viktigt att studera. Vidare kan det vara av värde att ta reda på vad sjuksköterskor själva upplever orsakar utbrändhet för att fokusera det förebyggande arbetet på rätt områden.
Bakgrund
Definition av utbrändhet och utmattningssyndrom
Utbrändhet, engelska burnout, beskrivs som ett psykiskt tillstånd präglat av
utmattning och bristande engagemang (Jonsdottir, u.å.). I litteraturen finns över 130 olika symtom kopplade till utbrändhet beskrivna. Detta pekar på att det finns en stor förvirring kring begreppet (Krauklis & Schenström, 2001). Inom den svenska
sjukvården används den medicinska termen utmattningssyndrom istället för utbrändhet. Utmattningssyndrom är en medicinsk diagnos som beskriver en upplevelse av svår utmattning som förmodas ha sin grund i långvarig stress i personens yrkesarbete och/eller i livssituationen i övrigt (Åsberg & Nygren, 2012). Socialstyrelsen (2003) förordar användningen av begreppet utmattningssyndrom då de anser att ordet utbrändhet ger associationer till något som är oåterkalleligt skadat och därför är metaforen olämplig.
Socialpsykologen Christina Maslach var en av de första som intresserade sig för fenomenet burnout. Hennes forskning kring hur hälso-och sjukvårdsanställda hanterar sina negativa känslor till följd av patientarbete gav en definition av
utbrändhet som har fått stor spridning i världen (Stressforskningsinstitutet, 2015). Till en början ansågs det att utbrändhet endast förekom i yrken med täta och påfrestande kontakter med människor, t ex sjukvårdspersonal, socialarbetare och lärare. Nuförtiden anses utbrändhet vara en kris som kan uppstå inom alla yrken och även utanför arbetet (Maslach, Shaufeli & Leiter, 2001). Att just Maslachs definition har fått så stor genomslagskraft beror till en stor del på att majoriteten av de studier som genomförts kring ämnet använder sig av Maslach Burnout Inventory (MBI). Ett frågeformulär som Maslach och medarbetare skapade för att mäta graden av
utbrändhet (Stressforskningsinstitutet, 2015). Testet har tre huvudområden; känslomässig och mental fatigue, negativ och cynisk inställning samt nedsatt arbetsförmåga (Krauklis & Schenström, 2001). Fatigue är en speciell typ av
kraftlöshet som innebär av att individen är utmattad och har en nedsatt kapacitet för fysisk och mental ansträngning (Valand & Fods1tad, 2002). Symtombilden vid
2
utbrändhet kan kännetecknas av känslomässig fatigue eller mental fatigue tillsammans med fysisk fatigue (Maslach, 1982).
Uppkomst av utbrändhet/utmattningssyndrom
Utbrändhet kan uppstå akut i samband med en traumatisk händelse hos individer som utsatts för hög stress under en längre tid utan möjlighet till återhämtning (Glise, 2013). Hos andra grupper är utbrändhet en process som successivt försämras tills personen är så utmattad att hen inte klarar av sitt arbete (Glise, 2013).
Förutsättningarna för att kunna drabbas av utbrändhet är att personen har vissa psykologiska egenskaper. Dessa är överdriven ambition, stor idealism, högt ställda mål och ett stort engagemang i arbetet. Troligtvis är självkänsla baserat på vad man presterar knutet till dessa egenskaper (Maslach et al, 2001;
Stressforskningsinstitutet, 2015; Åsberg & Nygren, 2012). Många serviceyrken, till exempel sjuksköterskeyrket, kännetecknas av emotionellt arbete. I denna typ av arbete finns en ökad risk för utbrändhet (Rudman & Gustavsson, 2011).
Diagnos, behandling och prevention av utmattningssyndrom
För att kunna ställa diagnosen utmattningssyndrom krävs att ett antal kriterier uppfylls. En kännbar brist på psykisk energi ska dominera bilden. Detta kan visa sig genom minskad företagsamhet och uthållighet (Glise, 2013). Fyra av de följande symtomen ska ha funnits varje dag i minst en tvåveckorsperiod:
Koncentrationssvårigheter, nedsatt förmåga att hantera krav, känslomässig labilitet, sömnstörning, fysisk trötthet, fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor eller
hjärtklappning. Symtomen ska orsaka ett lidande eller försämrad funktion i arbetet eller socialt. Symtomen ska inte ha orsakats av en kroppslig sjukdom eller på grund av effekter från läkemedel eller droger (Socialstyrelsen, 2003).
Behandlingsmålen vid utmattningssyndrom är att individen återhämtar sig fysiskt och psykiskt samt får insikt i sin sjukdom och tilltro till sin förmåga. Vidare är målet att individen ska återgå till arbetet men med en hanterbar belastning (Glise, 2013). Evidensbaserad behandling med syfte att få tillbaka individen i arbetet saknas vid utmattningssyndrom (Nygren et al, 2011). De åtgärder som tycks ha effekt består av tre komponenter; gruppsamtal, träning i stressreduktion samt arbetslivsinriktad rehabilitering (Blonk, Brenninkmeijer, Lagerveld, Houtman, 2006; Åsberg & Nygren, 2012). Samtalsbehandlingen sker tillsammans med andra individer som är i en
liknande situation och fokuseras på vad som orsakar stress (Åsberg & Nygren, 2012). Individen behöver få lära sig stressreducerande tekniker, exempelvis mindfulness och fysisk aktivitet (Mealer, Moss, Good, Gozal, Kleinpell & Sessler, 2016).
Behandlingen bör utformas utifrån individens behov samt planläggas och genomföras tillsammans med personen. För att öka chansen att tillfriskna och förkorta sjukdomsförloppet är ett gott samarbete med individens nätverk, inklusive arbetsgivare, avgörande (Glise, 2013; Mealer et al, 2016). Eftersom
sjukdomsförloppet vid utmattningsyndrom ofta är långdraget och kostsamt, både för individen och samhället, bör mer fokus läggas vid preventiva åtgärder. Effekten av prevention av utmattningsyndrom är god och relativt enkel att uppnå. Tre typer av preventiva åtgärder är reflekterande samtal i arbetsgruppen, arbetsledarutveckling samt att erbjuda riskgrupper undervisning i stresshantering med fokus på
3 Påverkan på omvårdnadens kvalitet
Enligt svensk hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) ska hälso- och sjukvården bedrivas på ett sätt som leder till god och säker vård. Detta innebär bland annat att vården ska vara av god kvalitet med god hygienisk standard samt tillgodose
patientens behov av trygghet i vård och behandling. Vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt uppfylla patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården (SFS 1982:763). Begreppet vårdkvalitet avser graden av måluppfyllelse i vårdarbetet. Målet är att i första hand tillfredsställa patientens förväntningar och önskemål samt att så långt det är möjligt inte bara lindra symtom och bota sjukdom utan även ge god kroppslig och själslig omvårdnad (Lundh, u.å.).
Patienters tillfredsställelse har visat sig vara mycket lägre på vårdinstitutioner där sjuksköterskorna är missnöjda med sina arbetsförhållanden eller känner sig utbrända (McHugh, Kutney-Lee, Cimiotti, Sloane & Aiken, 2011). Sjuksköterskor med
begynnande utbrändhet kände känslomässig utmattning och uppvisade
personlighetsförändringar. Detta gjorde att de upplevde sig vara mindre empatiska i sitt omvårdnadsarbete. Vidare kände de vid utbrändhet en oförmåga att kunna slutföra sina dagliga uppgifter. (Nantsupawat, Nantsupawat, Kunaviktikul, Turale & Poghosyan, 2016; Russell, 2016). Sjuksköterskorna upplevde att kvaliteten på
omvårdnaden blev sämre när de kände sig utbrända vilket i sin tur ökade
sannolikheten för rapporteringen av felmedicinering och infektioner (Nantsupawat et al, 2016).
Patientsäkerhet
Patientsäkerhet är ett återkommande begrepp i forskning om sjuksköterskor och utbrändhet. Begreppet patientsäkerhet används för att knyta ihop ämnet omvårdnad med utbrändhet. Definitionen av patientsäkerhet enligt amerikanska Institute of Medicine innebär frihet från skador på grund av olyckshändelser och misstag i vården (Barnsteiner, 2013).
Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) är vårdskador när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada samt dödsfall som hade kunnat förhindras av hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet från 2016 visade att vårdskadorna hade minskat med 2,6 % och dödsfallen med 0,4 % mellan 2013–2014 (Socialstyrelsen, 2016). De största komponenterna som påverkar patientsäkerhet är stöd från ledningen och hur bra systemet är på att förebygga
risker. Detta innefattar utrustning, budget, bemanning, schemaläggning och riktlinjer om säkerhet (Feng, Bobay, & Weiss, 2008; Lin & Liang, 2007).
Patientsäkerhetskulturen kan stärkas genom att ledningen förmedlar att det är en viktig prioritering, att de skapar ett förlåtande klimat där misstag analyseras på ett rättvist sätt samt genom att utöka personalstyrkan med fler sjuksköterskor (Feng et al, 2008; Lin & Liang, 2007). En god patientsäkerhetskultur ger en ökad
tillfredsställelse för patienten, ökad kvalité på vården, mindre risk för medicinska fel samt minskad dödlighet. Studier visar att personliga egenskaper som kompetens och engagemang samt att en stark känsla av sammanhang och låg förekomst av
utbrändhet hos sjuksköterskor är positivt för patientsäkerheten (Feng et al, 2008; Vifladt, Simonsenc, Lydersen & Farupa, 2016).Sjuksköterskor upplevde att
4
Utbrända sjuksköterskor gjorde misstag vilket gjorde att god och säker vård inte kunde garanteras (Lin & Liang, 2007; West, Barron & Reeves, 2005; Öhrn, 2009). Under arbetets gång har det framkommit att det finns mycket kvantitativ forskning kring utbrändhet hos sjuksköterskor. Det som saknas är mer kvalitativ forskning med fokus på utbrändhet ur sjuksköterskans perspektiv.
Syfte
Syftet var att belysa upplevda orsaker till utbrändhet hos sjuksköterskor.
Metod
Design
En litteraturöversikt med induktiv ansats gjordes där artiklar med kvalitativ metod granskades. Syftet med en litteraturöversikt är att skapa en översikt kring
kunskapsläget inom ett visst område. Till exempel ett problem inom sjuksköterskans verksamhetsområde (Friberg, 2012). Kvalitativ forskning fördjupar förståelsen för det valda fenomenet relaterat till upplevelser, erfarenheter, förväntningar eller behov (Segesten, 2012). En kvalitativ design passade därför väl till det valda syftet då målet var att fånga sjuksköterskors upplevelser av orsaker till utbrändhet. Vid induktiv ansats studeras artiklarna utan att koppla undersökningen till en tidigare vedertagen teori (Patel & Davidsson, 2003).
Urval och datainsamling
Artikelsökningar gjorde i elektroniska databaser. Sökningarna gjordes i de
internationella databaserna Medline och Cinahl som bland annat täcker områdena medicin och omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013) samt Psychinfo som innefattar områdena psykologi och medicin (Jönköping University, u.å) med
sökorden; burnout*, burn-out, burn*-out, nurse*, qualitative* OR grounded theory* OR focus group* OR narrative* OR interview* OR phenomenal*, experience* OR perception* OR view* OR perspective* OR attitude*, reason* OR factors* OR
contributing factor* OR cause*. De inklusionskriterier som tillämpades för sökningen
var att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2004-2016, endast engelskspråkiga artiklar samt att de var peer reviewed. Artiklar som är peer reviewed har granskats av en eller flera experter i ämnet (Garrard, 2014). Det exklusionskriterium som använts är inga review-artiklar då dessa är sekundärkällor (Friberg, 2012). Enligt riktlinjerna för litteraturstudien ska resultatet baseras på primärkällor.
Artikelsökningen genererade totalt 1056 träffar (Bilaga 2). Titlarna lästes igenom för att hitta artiklar som överensstämde med syftet. 111 abstract lästes igenom och 17 artiklar valdes ut för att läsas i sin helhet då de ansågs svara mot syftet. Slutligen valdes 16 artiklar ut för artikelgranskning. Protokoll för basala kvalitétskriterier för artiklar med kvalitativ metod användes för att granska artiklarna i
litteraturöversikten (Bilaga 3). Protokollet är framställt av avdelningen för omvårdnad vid Hälsohögskolan i Jönköping. Genom att använda detta protokoll säkerhetsställs kvalitéten på artiklarnas bakgrund, syfte, urval, metod, dataanalys, datainsamling och etiska ställningstagande. Protokollet består av två delar och artiklar måste få full poäng i del ett för att granskas i del två. Full poäng i båda delar gav tolv poäng. Av de sexton artiklar som granskades valdes fem bort då de inte fick full poäng i del ett. Elva artiklar klarade del ett av kvalitetsgranskningen.
5
(n=1), Sverige (n=1), Australien(n=2), Irland (n=1), USA (n=3), Sydafrika (n=1) och Norge (n=2). Sjuksköterskor i artiklarna arbetade inom följande verksamheter; psykiatri, ortopedi, kirurgi, kardiologi, öppenvård, medicin, dialys- och endoskopi, hemtjänst, vårdhem, brännskadeenhet, gerontologi, pediatrik, primärvård,
intensivvård, neurologi, onkologi och förlossning. De artiklar som har använts redovisas i en artikelmatris i bilaga 1.
Dataanalys
För att analysera insamlad data användes Fribergs modell i fem steg för att analysera kvalitativ forskning (Friberg, 2012). I det första steget lästes varje artikel igenom av författarna med särskilt fokus på artiklarnas resultat för att helheten skulle förstås. I steg två lästes artiklarnas resultatdel igenom mer noggrant. Fynd ur resultaten som överensstämde med litteraturöversiktens syfte färgmarkerades. Fynden bestod av upplevelser relaterade till vad som orsakar utbrändhet. I steg tre gjordes en sammanställning av fynden ur varje artikels resultatdel. Detta gjordes genom att skriva över de färgmarkerade fynden på lappar som spreds ut över en större yta för att göra dem mer överskådliga.
I det fjärde steget identifierades likheter och skillnader mellan fynden för att skapa kategorier. Dessa skapades genom att samla de lappar som handlade om samma typ av upplevelser och placera dem under en lämplig kategoribenämning. Den
benämningen formulerades för att sammanfatta innehållet på lapparna. Därefter lästes de olika kategorierna igenom igen för att se vilka som hörde samman under en gemensam kategori. I det femte steget formulerades en beskrivande text utifrån de analyserade studierna. Texten sammanställdes sedan till en helhet med kategorier och underkategorier som rubriker där fokus lades vid att undvika upprepningar och skapa en text som var enkel att förstå.
Forskningsetiska överväganden
Vid en litteraturöversikt bör etiska överväganden göras kring använda artiklar och vid presentation av resultat (Forsberg & Wengström, 2016). Inom den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen finns fyra huvudkrav som måste uppfyllas; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, u.å). Informationskravet innebär att alla deltagare ska bli upplysta om forskningens syfte, villkor och vilket ändamål deras deltagande har. Vidare ska personerna som ingår i forskningen bli informerade om att medverkan är frivillig och att de kan avbryta deltagandet när de vill (Patel & Davidson, 2003; Vetenskapsrådet, u.å). Konfidentialitetskravet handlar om att deltagarnas personuppgifter skall
skyddas samt att personal i projektet bör skriva under ett avtal om sekretess (Patel & Davidson, 2003;Vetenskapsrådet, u.å). Nyttjandekravet innebär att insamlad data om deltagare enbart får användas i forskning och inte i andra syften (Patel &
Davidson, 2003;Vetenskapsrådet, u.å). Samtyckeskravet innebär att forskare ska få ett samtycke från deltagarna om medverkan i forskningen. Vid minderåriga deltagare skall samtycke fås från vårdnadshavare (Vetenskapsrådet, u.å).
Att tillämpa ett etiskt övervägande innebär att endast artiklar med tillstånd från en etisk kommitté får användas eller där det gjorts grundliga etiska överväganden (Forsberg & Wengström, 2016). Detta har gjorts då alla artiklar i resultatet uppfyllde kravet på etiskt övervägande i granskningsprotokollet (Bilaga 3).
6
Resultat
Vid analysen av materialet bildades två kategorier och fem underkategorier. Dessa var Sjuksköterskans personliga egenskaper med underkategorierna Stress,
osäkerhet & bristande professionalitet och Känsla av otillräcklighet & hjälplöshet. Organisationen med underkategorierna Bristande arbetsmiljö, Bristande ledarskap och Hög arbetsbelastning.
Figur 1. Översikt över kategorier och underkategorier.
Sjuksköterskans personliga egenskaper
Det framkom i artiklarnas resultat att flera av orsakerna till utbrändhet som
sjuksköterskan upplevde var relaterade till sjuksköterskans personliga egenskaper. Till exempel att ha för höga krav samt att ha ett för stort kontrollbehov (Maytum et al, 2004; Steege & Dykstra, 2015). Stress, osäkerhet och bristande professionalitet var egenskaper som kunde påverka varandra. Exempelvis upplevde sjuksköterskor osäkerhet när de saknade erfarenhet samt stress när de inte kunde upprätthålla en professionell distans (Kornhaber & Wilson, 2011; Maytum et al, 2004; Steege & Dykstra, 2015). Känslor av otillräcklighet och hjälplöshet var egenskaper som uppstod när sjuksköterskan inte kunde påverka sin situation (Freeney & Tiernan, 2009).
Stress, osäkerhet och bristande professionalitet
Egenskaper hos personen påverkade uppkomsten av utbrändhet (Kornhaber & Wilson, 2011; MacKusick & Minick, 2010; Maytum et al, 2004; Mohale & Mulaudzi, 2008; Steege & Dykstra, 2015; Vinje & Mittelmark, 2007). Sjuksköterskor upplevde att ta saker personligt, sätta för höga krav på sig själva samt att ha ett för stort
Sjuksköterskans
personliga egenskaper
• Stress, osäkerhet och
bristande professionalitet
• Känsla av otillräcklighet och
hjälplöshet
Organisationen
• Bristande arbetsmiljö
• Bristande ledarskap
• Hög arbetsbelastning
7
kontrollbehov var förknippat med utbrändhet. Lågt självförtroende på grund av för lite erfarenhet påverkade den upplevda tyngden i arbetet (Maytum et al, 2004; Steege & Dykstra, 2015). Det kunde ta timmar, ibland dagar, innan det gick att slappna av efter en riktigt dålig dag. Privatlivet försämrades av sömnbrist som uppstod eftersom det var svårt att sluta tänka på jobbet, vilket upplevdes orsaka utbrändhet (Austin, Goble, Leier & Byrne, 2009; MacKusick & Minick, 2010; Mohale & Mulaudzi, 2008). Att inte kunna upprätthålla professionell distans till sina patienter upplevdes som en orsak till utbrändhet hos sjuksköterskor (Kornhaber & Wilson, 2011; Maytum et al, 2004; Nordam, Torjuul & Sorlie, 2005; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004). Svårigheten i att se hur plågade patienter var av sin sjukdom och sorgen över patienternas öden utlöste utbrändhet. De upplevde hopplöshet och maktlöshet när behandlingar gick långsamt och av att se patienter misslyckas när de satsat så mycket på deras tillfrisknande. Vidare upplevde de att oro för patienternas välmående
orsakade psykisk och fysisk utmattning (Kornhaber & Wilson, 2011; Maytum et al, 2004; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004). Sjuksköterskorna upplevde sårbarhet och rädsla över att själva bli drabbade av traumatiska skador. Detta då de hade sett hur svårt och tungt det var för de drabbade patienterna (Kornhaber & Wilson, 2011).
Känsla av otillräcklighet och hjälplöshet
Otillräcklighet upplevdes av sjuksköterskor som en orsak till utbrändhet (Austin et al, 2009; Billeter-Koponen & Freden, 2005; Kornhaber & Wilson, 2011). De upplevde en obalans mellan hur de ville utföra arbetet och hur verkligheten såg ut. Detta bidrog till känslor av otillräcklighet trots att de arbetade hårt. Vidare kände de sig
otillräckliga när de inte kunde lindra patienternas lidande eller ge den vård de önskade på grund av stress och för mycket att göra (Austin et al, 2009; Billeter-Koponen & Freden, 2005; Kornhaber & Wilson, 2011).
Sjuksköterskor upplevde att en orsak till utbrändhet var att inte kunna påverka sin situation (Austin et al, 2009; Billeter-Koponen & Freden, 2005; Freeney & Tiernan, 2009; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004). De upplevde stress,
hjälplöshet och utmattning när de inte hade makt att förändra en dålig arbetsmiljö (Austin et al, 2009; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004). Upplevelsen av hjälplöshet uppkom när överrapportering av patient via telefon gjordes, detta då sjuksköterskan som svarade grät på grund av brist på energi över att behöva ta hand om ännu en patient (Billeter-Koponen & Freden, 2005). Sjuksköterskor upplevde att de saknade befogenheter att utföra de arbetsuppgifter som ingick i deras ökade ansvarsbörda. De ansvarade för att se till att patienten fick sina mediciner men hade inte rätt att skriva ut läkemedel. Vidare hade de ansvaret för att se till att patienten inte for illa men hade inte befogenhet att bestämma om patienten skulle bli inlagd (Taylor & Barling, 2004). Att ha för många ansvarsområden upplevdes vara en orsak till utbrändhet. Utöver sitt eget arbete var de tvungna att ta på sig flera roller. Dessa var att kontrollera kollegors arbete, utföra administrativt arbete och ibland agera som chefer trots att det inte ingick i deras arbetsbeskrivning (Freeney & Tiernan, 2009).
Organisationen
Det framkom i artiklarnas resultat att sjuksköterskor upplevde att orsaker till utbrändhet även var relaterade till Organisationen. De upplevde brister i organisationen när arbetsmiljön inte var bra, ledarskapet inte fungerade och
8
arbetsbelastningen var för tung (Steege & Dykstra, 2015). Bristande arbetsmiljö innefattar både psykisk och fysisk arbetsmiljö, som exempelvis när teknisk apparatur och relationen mellan kollegor inte fungerar (Steege & Dykstra, 2015; Taylor &
Barling, 2004). Sjuksköterskor upplevde att Bristande ledarskap var en orsak till utbrändhet, till exempel när ledningen inte gav dem stöd och uppskattning (Freeney & Tiernan, 2009). Hög arbetsbelastning upplevdes av sjuksköterskorna leda till utbrändhet. Detta kunde handla om orimligt höga krav och för många
arbetsuppgifter relaterade till för lite personal (Billeter-Koponen & Freden, 2005; Maytum et al, 2004; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004).
Bristande arbetsmiljö
Sjuksköterskor upplevde att problem med kollegor och dålig sammanhållning i arbetsgruppen orsakade utbrändhet (Billeter-Koponen & Freden, 2005; Freeney & Tiernan, 2009; MacKusick & Minick, 2010; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004). De upplevde att ett dåligt fungerande samarbete mellan kollegor samt
dysfunktionella relationer mellan läkare och sjuksköterskor gav upphov till utbrändhet (Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004). Att regelbundet bli utsatt för stressiga och känslomässiga dilemman resulterade i utmattning. Att utföra ett bra jobb upplevdes som både psykiskt och fysiskt utmanande. Utan socialt stöd upplevdes detta kunna resultera i utbrändhet (MacKusick & Minick, 2010). Små och övermöblerade patientrum upplevdes orsaka fysisk utmattning då mycket tid gick åt till att flytta runt saker för att få plats att arbeta. Nivån av utmattning upplevdes öka när tekniska apparater slutade fungera korrekt, var placerade på ett obekvämt avstånd eller när de behövde lägga tid på att leta efter fungerande verktyg (Steege & Dykstra, 2015).
Bristande ledarskap
Sjuksköterskorna upplevde att ledningen var en orsak till utbrändhet
(Billeter-Koponen & Freden, 2005; Freeney & Tiernan, 2009; Maytum et al, 2004; Nordam et al, 2005; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004). Att ledningen tog beslut över huvudet på dem och inte gav dem möjlighet att utvecklas professionellt
upplevdes orsaka utbrändhet (Nordam et al, 2005; Steege & Dykstra, 2015). Brist på stöd och att inte komma överens med ledningen upplevdes också som en källa till utbrändhet (Maytum et al, 2004; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004). De upplevde att ledningen utnyttjade hög arbetslöshet genom att anställa på tidsbegränsade kontrakt. Detta bidrog till att de inte vågade ta ut sjukdagar eller framföra klagomål på grund av rädsla för att inte få anställningen förlängd (Taylor & Barling, 2004). Brist på uppskattning och utebliven kompensation upplevdes av sjuksköterskor som en orsak till utbrändhet (Billeter-Koponen & Freden, 2005; Freeney & Tiernan, 2009; Taylor & Barling, 2004). Besparingar på sjukhus ledde till att de fick ta på sig mer ansvar utan extra betalt när arbetet omorganiserades till större enheter. Detta var inte deras val utan något de var tvungna att rätta sig efter (Billeter-Koponen & Freden, 2005). Belöningssystemet inom sjukvården upplevdes som obefintligt. Brist på belöningar, erkännande och en dålig lön fick dem att känna sig generellt undervärderade. De upplevde att deras hårda arbete inte
uppmärksammades och att de inte tjänade något på att investera tid och energi i arbetet eller att utbilda sig (Freeney & Tiernan, 2009).
Hög arbetsbelastning
Hög arbetsbelastning upplevdes orsaka utbrändhet hos sjuksköterskor (Freeney & Tiernan, 2009; Maytum et al, 2004; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004).
9
De upplevde att administrativa uppgifter såsom dokumentation och onödigt pappersarbete gjorde att de fick mindre tid för patienterna. Detta gjorde dem stressade och ledde till utbrändhet (Maytum et al, 2004; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004).
Att ständigt bli avbruten, orimligt höga krav och en för hög arbetstakt upplevdes orsaka utmattning. Att skola in ny personal tog mycket energi hos sjuksköterskor då de var tvungna lära upp dem och sköta sitt eget jobb utan att få extra tid för detta. Hög personalomsättning upplevdes leda till sämre arbetsatmosfär. Resultatet av den höga personalomsättningen var att arbetet blev vårdslöst och att de blev tvungna att jobba långa pass. Detta skapade missnöje hos patienterna och sjuksköterskorna kände stress över att de inte kunde ge en god vård. (Billeter-Koponen & Freden, 2005; Maytum et al, 2004; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004). Sjuksköterskorna upplevde att utbrändhet var ett resultat av att den höga
arbetsbelastningen ledde till att patienterna sågs som objekt istället för människor, och att vårda dem sågs som uppgifter istället för vård. Vidare upplevde de att den knappa tiden på arbetet ledde till att basala behov såsom att dricka vatten och gå på toaletten glömdes bort (Billeter-Koponen & Freden, 2005; Taylor & Barling, 2004). Sjuksköterskorna upplevde att personalbrist ledde till utbrändhet (Billeter-Koponen & Freden, 2005; Freeney & Tiernan, 2009; Mohale & Mulaudzi, 2008; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004). De upplevde att personalbrist ledde till att de ringdes in på sin lediga tid vilket gjorde dem emotionellt och fysiskt utmattade. Det skapades också en rädsla och paranoia för att svara i telefon ifall det skulle var arbetet som ringde. Paranoian gjorde att det inte gick att slappna av på lediga dagar. De kände oro över att missa något viktigt när de arbetat flera nätter i rad och de var ständigt på sin vakt för att undvika misstag vilket gjorde dem utmattade (MacKusick, Minick, 2010; Mohale & Mulaudzi, 2008; Steege & Dykstra, 2015). Vidare erfor de att brist på resurser var en orsak till utbrändhet (Austin et al, 2009; Muhale & Mulaudzi, 2008; Nordam et al, 2005). Vidare upplevde sjuksköterskor att begränsningar såsom brist på boende, vatten, el och kommunikationssystem påverkade omvårdnaden. Bristen på rent vatten ledde till frustration då detta sågs som ett grundläggande behov som borde vara tillgängligt för alla. Vidare kände de skuld för att det saknades resurser för att ge patienterna en god vård (Muhale & Mulaudzi, 2008; Nordam et al, 2005).
Diskussion
Metoddiskussion
En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes. En fördel med en allmän litteraturöversikt är att den kan användas för att sammanställa ett underlag för att motivera att en empirisk studie görs (Forsberg & Wengström, 2013). Nackdelen med att göra en allmän litteraturöversikt jämfört med en systematisk litteraturöversikt är att den är mindre tillförlitlig (Forsberg & Wengström, 2013). En styrka med att utgå från kvalitativa artiklar var att de gav en förståelse för människors upplevelser som svarade väl mot artikelns syfte.Syftet breddades efter den första artikelsökningen för att hitta tillräckligt många relevanta kvalitativa artiklar. Sökningen gjordes bland elektroniska artiklar. Detta gjorde att den blev tidsmässigt effektiv och visade den allra senaste forskningen (Aveyard, 2010). Artikelsökningens resultat stärktes av att sökningen gjordes i tre olika databaser vilket enligt Backman (2008) ökar chansen att hitta relevanta artiklar. Artikelsökningen begränsades av att sökningen endast
10
gjordes efter artiklar som innehöll ordet burnout eller variationer på det. En vidare användning av sökordet kunde ha givit större bredd. Valet av sökord motiverades med att de ansågs vara specifika till litteraturöversiktens syfte. Enligt Backman (2008) är det fördelaktigt att specificera sökorden för att minimera antalet irrelevanta träffar.
En svaghet i artikelsökningen var att sökordet “phenomenal” av misstag användes istället för “phenomenology”. Detta upptäcktes när resultat var färdigställt och hade troligtvis inte ändrat resultatet av sökningen. Därför gjordes sökningen inte om. Den första sökningen begränsades till artiklar publicerade mellan 2006–2016 vilket resulterade i för få artiklar. Sökningen utökades till att innefatta artiklar mellan 2004–2016. Begränsningar av årtal kan ha lett till att äldre relevanta artiklar blev förbisedda. En annan begränsning var att endast visa artiklar på engelska vilket kan ha gjort att relevanta artiklar på andra språk utelämnades. Artiklarna i resultatet innehöll begrepp som burnout, burned out, powerlessness, fatigue, compassion fatigue, occupational fatigue, carer fatigue, emotional fatigue och physical fatigue. Dessa artiklar inkluderades då de beskrev och använde ovan nämnda begrepp på samma sätt som utbrändhet, vilket gjorde artiklarnas resultat relevant för denna litteraturöversikt.
Trovärdighet innefattar flera begrepp såsom tillförlitlighet och
överförbarhet/generaliserbarhet. Inom den kvalitativa traditionen stärks
trovärdigheten om det som var avsett att beskrivas har blivit beskrivet (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2012). Då studiens frågeställning blev besvarad stärktes
trovärdigheten. Något som kan ha påverkat resultatet är att det inte gick att försäkra sig om att deltagarna i resultatartiklarna förstod den exakta innebörden av
utbrändhet då begreppet är svårdefinierat och vad som orsakar utbrändhet skiljer sig mellan individer. En svårighet var att översätta vissa engelska begrepp till svenska. Begreppen har tolkats och försökts översättas korrekt men vissa nyanser kan ha gått förlorade. Artikelns trovärdighet stärktes av att författarna hade en förförståelse för ämnet. Detta öppnade möjligheten att upptäcka ny kunskap och gav en djupare förståelse. Risken med att ha förförståelse är att befintliga uppfattningar om ämnet kan medföra att feltolkningar görs (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2012).
Att det har varit tre författare som har läst igenom artiklarna och genomfört analysen gemensamt gav en ökad förståelse och kunskap vilket ökade tillförlitligheten. Vidare stärktes tillförlitligheten av att alla artiklar klarade kvalitetsgranskningen (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2012). Vidare har det funnits en tidsgräns som har begränsat arbetet som har lagts på analysen. En noggrann beskrivning av analysarbetet gjordes vilket enligt Svensson & Ahrne (2015) stärker tillförlitligheten.En studies
trovärdighet ökar om resultatet går att generalisera. Generaliserbarheten ökar om resultatet av en studie kan överföras på andra individer eller sociala miljöer som liknar dem som har studerats. Vidare ökar generaliserbarheten om resultatet går att överföra till andra verksamheter än just den som har studerats (Patel & Davidsson, 2003; Svensson & Ahrne, 2015). Resultatet jämfördes med andra studier om
sjuksköterskor samt med studier om andra yrken vilket stärkte generaliserbarheten. Artiklarna var från Kanada, Sverige, Australien, Irland, USA, Sydafrika och Norge vilket gav en internationell bredd. I materialet angavs flera orsaker till utbrändhet hos sjuksköterskor som var gemensamma i alla de granskade studierna, vilket visar att detta är ett globalt problem. Resultatet hade stärkt och givits ytterligare bredd om fler artiklar hade hittats.
11 Resultatdiskussion
Syftet var att ta reda på upplevda orsaker till utbrändhet hos sjuksköterskor. Utifrån insamlade data från elva kvalitativa artiklar skapades två huvudkategorier och sex underkategorier. Första kategorin var: Sjuksköterskans personliga egenskaper med underkategorierna Stress, osäkerhet & bristande professionalitet samt Känsla av
otillräcklighet & hjälplöshet. Andra huvudkategorin var Organisationen, med
underkategorierna Bristande arbetsmiljö, Bristande ledarskap och Hög
arbetsbelastning.
Sjuksköterskans personliga egenskaper
I resultatet framkom att känslor av otillräcklighet och hjälplöshet, oförmåga att påverka sin situation samt personliga egenskaper upplevdes orsaka utbrändhet Känslor av otillräcklighet uppstod då de inte kunde uppfylla patienternas behov på grund av hög arbetsbelastning (Austin et al, 2009; Billeter-Koponen & Freden, 2005; Freeney & Tiernan, 2009; Kornhaber & Wilson, 2011; MacKusick & Minick, 2010; Maytum et al, 2004; Mohale & Mulaudzi, 2008; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004; Vinje & Mittelmark, 2007). Ett liknande resultat visade att hög arbetsbelastning skapade en oförmåga att uppfylla patienters behov vilket orsakade utbrändhet bland sjuksköterskor. De upplevde känslor av hopplöshet, hjälplöshet och maktlöshet när de inte kunde påverka sin situation (Hayes & Bonnet, 2010). Vidare hittades överensstämmande resultat bland kriminalvårdare. Deras oförmåga att kunna påverka sin arbetssituation upplevdes leda till utbrändhet och stress (Finney, Stergiopoulos, Hensel, Bonato & Dewa, 2013). Orsaker till utbrändhet som skiljer sig från resultatet framkom i en studie av Hayes & Bonnet (2010). Deras resultat visade att sjuksköterskor som upplevde rädsla relaterat till att bli utsatt för smitta eller hot och våld från patienter löper större risk att drabbas av utbrändhet.
Det kan ta tid och vara svårt att förändra och/eller förhindra en del situationer. Därför är det av vikt att få hjälp och verktyg för att kunna hantera dem. Enligt Wright (2014) kan terapi hjälpa sjuksköterskor att bli medvetna om sina tankemönster för att bli bättre på att hantera stressiga situationer. Terapin förhindrar inte att liknande situationer uppstår i framtiden utan hjälper snarare sjuksköterskan att påverka sina känslor och upplevelse av situationen (Wright, 2014). Att aktivt vara delaktig i organisatoriska beslutstaganden är korrelerat med minskad utbrändhet (Maslach & Leiter, 2008). Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) säger att man ska ha möjlighet att medverka i utvecklings- och förändringsarbete på sin arbetsplats samt kunna vara med och påverka utformningen av sin egen arbetssituation. Wright (2014) föreslår lösningar som ledningen på sjukhus kan använda i sitt förbättringsarbete.
Lösningarna innebär att ledningen ska visa en vilja att lyssna på sjuksköterskornas problem och se till att resurser fördelas på ett bra sätt. Vidare ska de ge
sjuksköterskorna stöd för att hantera växande krav samt ha en kontinuerlig uppföljning av sjuksköterskornas välmående (Wright, 2014).
I resultatet framkom det att en av de upplevda orsakerna till utbrändhet var personliga egenskaper. Dessa var höga krav på sig själv och ett överdrivet kontrollbehov (Maytum et al, 2004; Steege & Dykstra, 2015). Liknande resultat beskrevs av Lei, Hee & Dong (2010). De fann att personliga egenskaper spelade en avgörande roll i vilka sjuksköterskor som blev utbrända när de utsattes för liknande
12
situationer (Lei et al, 2010). Ett annat resultat visade att ett överdrivet kontrollbehov var länkat till utbrändhet bland socialarbetare (Young, 2015).
I resultatet upplevde sjuksköterskorna att det fanns en koppling mellan utbrändhet och dåligt självförtroende på grund av bristande erfarenhet (Maytum et al, 2004; Steege & Dykstra, 2015). Detta stärks av andra resultat som visade att
intensivvårdssjuksköterskor som började sitt första arbete kände sig stressade och överväldigade för att de saknade erfarenhet samt att nya sjuksköterskor upplevde högre nivåer av utbrändhet än erfarna sjuksköterskor (Epp, 2012; Lei et al, 2010). Forskning visar att ett strukturerat introduktionsprogram är till stor hjälp för nya sjuksköterskor. Att kombinera både teori och praktik i introduktionen ger en bättre transition in i yrkesrollen. Nyexaminerade sjuksköterskor som genomgått
introduktionsprogram upplevde att tillfredsställelsen i arbetet ökade samt att
förmågan att delegera, prioritera och organisera patientvården förbättrades (Glynn & Silva, 2010; Missen, McKenna & Beauchamp, 2014).
Vidare visar forskning att utveckling av sjuksköterskors kompetens stärker
patientsäkerheten (Feng et al, 2008). Något som sjuksköterskorna själva kan göra för att förebygga att bli utbrända är att använda sig av känslomässiga copingstrategier. De går ut på att reglera den känslomässiga reaktionen på ett problem. Detta kan göras genom att tillämpa ett rationellt tankesätt vid reflektion av sättet att reagera. Denna copingstrategi var länkad till mindre känslor av stress och utbrändhet (Fearon & Nicol, 2011).
Resultatet visade att när sjuksköterskor påtvingades för många roller eller kände sig begränsade i sina yrkesroller upplevde de att det kunde leda till utbrändhet (Freeney & Tiernan, 2009; Taylor & Barling, 2004). Detta styrks av ett annat resultat som fann ett starkt samband mellan stress och osäkerhet kring sjuksköterskerollen. Detta motsades dock av andra artiklars resultat som inte kunde påvisa ett sådant samband (Finney et al, 2013). Patientsäkerheten hotas när sjuksköterskor agerar utanför de befogenheter som ingår i yrkesrollen. Anledningarna till att sjuksköterskor
överskrider sina befogenheter är ofta att de vill dölja sina bristande kunskaper, vara mer effektiva samt att de tror att de handlar i patientens intresse (Öhrn, 2009). Vidare råder det en stor osäkerhet kring sjuksköterskerollen bland amerikanska sjuksköterskor. Detta eftersom det finns en stor variation i USA av vad som definierar sjuksköterskans profession. Att sjuksköterskorna känner osäkerhet kring sin
arbetsroll leder till en sämre arbetsmiljö och har en negativ effekt på
patientsäkerheten (Lin & Liang, 2007). För att komma till rätta med problemet behövs en tydlig definition av sjuksköterskans profession relaterat till vilken
utbildning som krävs och vad som ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter. Om detta uppnås kan det leda till en ökad patientsäkerhet och ökad jobbtillfredställelse bland sjuksköterskor (Lin & Liang, 2007).
I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att de hamnade i riskzonen för utbrändhet när de blev för involverad i vårdsökande personer (Kornhaber & Wilson, 2011; Maytum et al, 2004; Nordam et al, 2005; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004). Liknande resultat visade att när sjuksköterskan identifierar sig med den vårdsökande personen i sådan grad att hen började absorbera patientens lidande och smärta ökade risken för utbrändhet (Epp, 2012). Sjuksköterskor kan uppnå en sund professionell distans genom att bearbeta känslor på ett sätt som gör dem
13
medvetna om sina styrkor och lär dem att sätta gränser (Sandgren, Thulesius, Fridlund & Petersson, 2006).
Förmågan att sätta gränser är en egenskap hos sjuksköterskor som förstärks med erfarenhet. Att sätta gränser underlättades av att vara medveten om sina personliga begränsningar samt vetenskapen om att kollegor fanns där och kunde ta över vid arbetsdagens slut (Bjarnadottir, 2011). Sjuksköterskor i resultatet upplevde inte att vård av anhöriga kunde leda till utbrändhet. Det skiljer sig från ett resultat av Epp (2012) som fann att intensivvårdssjuksköterskor upplevde känslomässig utmattning och utbrändhet när de var tvungna att vårda både patienten och patientens familj.
Organisationen
I resultatet framkom det att orsaker till utbrändhet var relaterade till organisationen. Dessa orsaker var hög arbetsbelastning på grund av brist på resurser såsom tidsbrist och personalbrist. Ytterligare orsaker som kunde leda till utbrändhet var relaterade till arbetsmiljö och ledarskap (Austin et al, 2009; Billeter-Koponen & Freden, 2005; Freeney & Tiernan, 2009; MacKusick & Minick, 2010; Maytum et al, 2004; Mohale & Mulaudzi, 2008; Nordam et al, 2005; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004).
Krav på övertid, många arbetsuppgifter samt stort fokus på administrativa uppgifter ledde till att sjuksköterskor inte kunde ge den vård de önskade. Detta i kombination med missnöje bland patienter och hög personalomsättning var en källa till oro och stress (Billeter-Koponen & Freden, 2005; Maytum et al, 2004; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004). Liknande resultat visade att sjuksköterskor upplevde utbrändhet när administrativa uppgifter tog tid från patienter och anhöriga, vilket gjorde att de inte kunde ge en god och säker vård (Edwards, Burnard, Cole, Fothergill & Hannigan, 2000; West et al, 2005). För många patienter per sjuksköterska i
kombination med långa arbetspass gör att risken för att misstag går oupptäckta ökar vilket försämrar patientsäkerheten (Feng et al, 2008). Författarna anser att den höga arbetsbördan gjorde att sjuksköterskorna tvingades gå emot ICN:s etiska kod. Detta då de inte kunde leva upp till de professionella värdena såsom respektfullhet,
lyhördhet, medkänsla, trovärdighet och integritet gentemot den vårdsökande personen (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Personalbrist skapade utmattning hos sjuksköterskor eftersom det inte fanns möjlighet till återhämtning, varken på arbetet eller i hemmet (Billeter-Koponen & Freden, 2005; Freeney & Tiernan, 2009; Mohale & Mulaudzi, 2008; Steege & Dykstra, 2015; Taylor & Barling, 2004). Liknande resultat hittades gällande
sjuksköterskor, dialyssjuksköterskor och kriminalvårdare. Organisatoriska faktorer inom vården och kriminalvården orsakade hög arbetsbelastning, vilket gjorde att personalen inte kunde vila eller ta ordentliga raster. Detta ledde till stress och utbrändhet (Hayes & Bonnet, 2010; Finney et al, 2013; Lei et al, 2010). Enligt arbetstidslagen (1982:673) ska anställda inte arbeta mer än fem timmar i följd utan rast. Vidare ska tillfällena för rast samt deras längd och antal upplevas som
acceptabla med hänsyn till arbetsförhållandena. Arbetsgivarens ansvar är att ordna arbetet så att personalen har möjlighet att ta de pauser som behövs utöver rasterna (ATL, 1982:673).
Studier visar att om ledningen prioriterar bättre personalrum leder det till att personalen tar fler raster och därmed får en ökad arbetstillfredsställelse (Nejati,
14
Rodiek & Shepley, 2016). Resultatet visade inte att sjuksköterskorna upplevde att arbetsskador orsakade utbrändhet. Detta skiljer sig från resultatet i en studie av Williams (2011) som undersökte uppkomsten av utbrändhet hos kiropraktorer. Det resultatet visade att den höga förekomsten av arbetsrelaterade skador utgjorde en källa till stress som kunde leda till utbrändhet (Williams, 2011).
Brist på socialt stöd och uppskattning i arbetet samt att bli undervärderad upplevdes bidra till utbrändhet (Billeter-Koponen & Freden, 2005; Freeney & Tiernan, 2009; Taylor & Barling, 2004). Socialt stöd kan delas in i tre olika typer; känslomässigt stöd, praktiskt stöd samt informativt stöd som utgörs av upplysningar och råd (Orth-Gomér, 2008). Kriminalvårdare och socialarbetare är yrkesgrupper där liknande upplevelser påträffats. När de inte fick tillräcklig lön för sitt arbete hade det en negativ inverkan på deras hälsa. Vidare fanns det en korrelation mellan dåligt stöd från ledningen och uppkomsten av stress och utbrändhet(Finney et al, 2013; Stalker, Mandell, Frensch, Harvey & Wright, 2006; Young, 2015).
Studier visar att socialt stöd och belöning från ledningen har en positiv inverkan på patientsäkerheten eftersom sjuksköterskorna då tenderar att följa
säkerhetsföreskrifterna i högre grad (Feng et al, 2008). När personalen upplever socialt stöd kan de fysiska symtomen som uppstår vid stress minska (Stein & Smith, 2015). Det första steget i att minska negativ stress på arbetet är att inse att problemet ligger på organisatorisk nivå. För att chefer ska kunna stötta sin personal på ett adekvat sätt behöver de vara utbildade i hur man förebygger utbrändhet, veta vilka verktyg som finns för att hantera det samt se till att även sjuksköterskorna själva blir utbildade inom ämnet (Epp, 2012).
Slutsatser
I detta resultat framkom det att de upplevda orsakerna till utbrändhet dels var relaterade till personliga egenskaper hos sjuksköterskan men främst till brister inom sjukvårdsorganisationen. Såsom hälso- och sjukvården ser ut idag krävs det att sjuksköterskor anpassar sig efter organisationens krav. Detta skapar stress och utbrändhet vilket hotar patientsäkerheten. För att sjuksköterskor ska trivas och fungera i sitt arbete ett helt yrkesliv krävs det att organisationen istället anpassar sig efter sjuksköterskorna.
Resultatet visar att vidare forskning behöver göras om hur utbrändhet påverkar patientsäkerhet. Forskningsprocessen visade att få kvalitativa studier finns utifrån manliga sjuksköterskors perspektiv samt få artiklar som undersöker upplevelsen av utbrändhet hos sjuksköterskor. Därför behövs mer forskning kring dessa ämnen.
Kliniska implikationer
Genom att identifiera upplevda orsaker till utbrändhet ger resultatet ett underlag till ett förebyggande arbete på arbetsplatsen och i sjuksköterskeutbildningen. Som sjuksköterska och arbetsledare är det av vikt att känna till de upplevda orsakerna till utbrändhet för att identifiera potentiella riskfaktorer i tid och ha möjlighet att
15
Referenser
AFA försäkring. (2015). Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och
omsorg.
Austin, W,. Goble, E,. Leier, B,. & Byrne, P. (2009). Compassion fatigue: The experience of nurses. Ethics and social welfare. 3, 195-214.
http://dx.doi.org/10.1080/17496530902951988
Aveyard, H. (2010). Doing a literature review in health and social care. Glasgow: Open university press.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Barnsteiner, J. (2013). Säker vård. I J. Barnsteiner & T. Sherwood, (Red.), Kvalitet
och säkerhet inom omvårdnad - sex grundläggande kärnkompetenser. (s. 125-137).
Lund: Studentlitteratur AB.
Billeter-Koponen, S., & Fredén, L. (2005). Long-term stress, burnout and patient-nurse relations: qualitative interview study about patient-nurses' experiences. Scandinavian
Journal Of Caring Sciences, 19(1), 20-27. doi: 10.1111/j.1471-6712.2005.00318.x
Bjarnadottir, A. (2011). Work engagement among nurses in relationally demanding jobs in the hospital sector. Nordic Journal Of Nursing Research & Clinical Studies /
Vård I Norden, 31(3), 30-34. Hämtad från
http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/010740831103100307
Blonk R., Brenninkmeijer V., Lagerveld S., & Houtman I. (2006). Return to work: A comparison of two cognitive behavioural interventions in cases of work-related psychological complaints among the self-employed. Work and Stress. 20(2): 129-44. doi: 10.1080/02678370600856615
Edwards, D., Burnard, P., Coyle, D., Fothergill, A., & Hannigan, B. (2000). Stress and burnout in community mental health nursing: a review of the literature. Journal Of
Psychiatric & Mental Health Nursing, 7(1), 7-14. doi:
10.1046/j.1365-2850.2000.00258.x
Epp, K. (2012). Burnout in critical care nurses: a literature review. Dynamics, 23(4), 25-31. Hämtad från http://www.caccn.ca/en/pdfs/CACCN-23-4-2012.pdf
Feng, X., Bobay, K., & Weiss, M. (2008). Patient safety culture in nursing: a
dimensional concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 63(3), 310–319. doi: http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1111/j.1365-2648.2008.04728.x
Fearon C., & Nicol M. (2011). Strategies to assist prevention of burnout in nursing staff. Nursing Standard, 26(14), 35-39. Hämtad från
http://journals.rcni.com/doi/pdfplus/10.7748/ns2011.12.26.14.35.c8859 Finney, C., Stergiopoulos, E., Hensel, J., Bonato, S., & Dewa, C. (2013).
Organizational stressors associated with job stress and burnout in correctional officers: a systematic review. BMC Public Health, 13(82). doi: 10.1186/1471-2458-13-82
16
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturöversikter. Stockholm: Natur & Kultur.
Freeney, M. Y., & Tiernan, J. (2009). Exploration of the facilitators of and barriers to work engagement in nursing. International Journal of Nursing Studies, 46, 1557-1565. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2009.05.003
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för
litteraturbaserade examensarbete. (s. 121-132). Lund: Studentlitteratur AB.
Försäkringskassan. (2014). Sjukfrånvarons utveckling: delrapport 1, år 2014. Garrard, J. (2014). Health science literature review made easy. Burlington: Jones & Bartlett learning.
Glise, K. (2013). Utmattningssyndrom. Institutet för stressmedicin. Hämtad från http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Vard-och-halsa/Institutet-for-stressmedicin/
Glynn, P., Silva, S., & Everson, F. P. (2013). Meeting the needs of new graduates in the emergency department: A qualitative study evaluating a new graduate internship program. Nurse Educator (39) doi:dx.doi.org/10.1016/j.jen.2011.10.007
Hayes, B., & Bonnet, A. (2010). Job satisfaction, stress and burnout associated with haemodialysis nursing: a review of the literature. Journal Of Renal Care, 36(4), 174-179. doi: 10.1111/j.1755-6686.2010.00194.x
Jonsdottir, I. (u.å). Utbrändhet. Nationalencyklopedin. Hämtad 2016-11-08 från www.ne.se
Jönköping University. (u.å). Högskolebiblioteket Databaser A-Ö. Hämtad 2017-01-12 från
http://databases.library.ju.se/dblist/index.php?lang=sv&action=browseByTitle&sear ch=p
Kornhaber, R. A., & Wilson, A. (2011). Enduring feelings of powerlessness as a burns nurse: A descriptive phenomenological inquiry. Contemporary Nurse: A Journal For
The Australian Nursing Profession, 39, 172-179. doi: 10.5172/conu.2011.172.
Krauklis, M., & Schenström, O., (2001). Utbrändhet: den nya folksjukdomen. Bokförlaget Robert Larson AB
Lei, W., Hee, K., & Dong, W. (2010). A review of research and strategies for burnout among Chinese nurses. British Journal Of Nursing, 19(13), 844-850. doi:
10.12968/bjon.2010.19.13.48862
Lin, L., & Liang, B. (2007). Addressing the nursing work environment to promote patient safety. Nursing Forum, 42(1), 20-30. doi:10.1111/j.1744-6198.2007.00062.x Lundh, B. (u.å). vårdkvalitet. Nationalencyklopedin. Hämtad 2016-11-08 från
17
Lundman, B., & Hällgren- Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. | M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-
och sjukvård. (s. 197-198). Lund: Studentlitteratur AB.
MacKusick, C., & Minick, P. (2010). Why are nurses leaving? Findings from an initial qualitative study on nursing attrition. MEDSURG Nursing, 19(6), 335-340. Hämtad från
http://amsn.inurse.com/sites/default/files/documents/practice-resources/healthy-work-environment/resources/MSNJ_MacKusick_19_06.pdf Maslach, C. (1982). Burnout: The cost of caring. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall. Maslach, C., & Leiter, M. P. (2008). Early predictors of job burnout and engagement.
Journal of Applied Psychology, 93(3), 498-512. doi: 10.1037/0021-9010.93.3.498.
Maslach, C., Shaufeli, W.B., & Leiter, M.P. (2001). Job burnout. Annual Review of
Psychology. 521(1), 397-422. doi: 10.1146/annurev.psych.52.1.397
Maytum, J, C., Bielski-Heiman, M., & Garwick, A, W. (2004). Compassion fatigue and burnout in nurses who work with children with chronic conditions and their families. Journal of Pediatric Health Care, 18, 171-179. doi:
10.1016/j.pedhc.2003.12.005
McHugh, M. D., Kutney-Lee, A., Cimiotti, J. P., Sloane, D. M., & Aiken, L. H. (2011). Nurses' Widespread Job Dissatisfaction, Burnout, And Frustration With Health Benefits Signal Problems For Patient Care. Health Affairs, 30(2), 202-210. doi:10.1377/hlthaff.2010.0100
Mealer, M., Moss, M., Good, V., Gozal, D., Kleinpell, R., & Sessler, C. (2016). What is burnout syndrome (BOS)? American Journal of Respiratory & Critical Care
Medicine, 194(1) 1-2. Hämtad från
http://www.atsjournals.org/doi/pdf/10.1164/rccm.1941P1
Missen, K., McKenna, L., & Beauchamp, A. (2014). Satisfaction of newly graduated nurses enrolled in transition-to-practice programmes in their first year of
employment: a systematic review. Journal Of Advanced Nursing, 70(11), 2419-2433. doi:10.1111/jan.12464
Mohale, M. P., & Mulaudzi, F. M. (2008). Experiences of nurses working in a rural primary health-care setting in Mopani district, Limpopo Province. Curatonis. 31(2), 60-66. Hämtad från http://www.scielo.org.za/pdf/cura/v31n2/07.pdf
Nantsupawat, A., Nantsupawat, R., Kunaviktikul, W., Turale, S., & Poghosyan, L. (2016). Nurse Burnout, Nurse-Reported Quality of Care, and Patient Outcomes in Thai Hospitals. Journal Of Nursing Scholarship, 48(1), 83-90. doi:10.1111/jnu.12187 Nejati, A., Rodiek, S., & Shepley, M. (2016). The implications of high-quality staff break areas for nurses' health, performance, job satisfaction and retention. Journal
18
Nordam, A., Sorlie, V., & Torjuul, K. (2005). Ethical challenges in the care of older people and risk of being burned out among male nurses. Journal of Clinical Nursing,
14, 1248-1256. doi: 10.1111/j.1365-2702.2005.01230.x
Nygren Å., Ljunghall B., Bernspång B., Borg K., Henriksson R., & Jensen I., … Öberg, B. (2011). Rehabiliteringsrådets slutbetänkande. Stockholm: SOU.
Orth-Gomér, K. (2008). Sociala relationers betydelse för hälsa och sjukdom.
Stockholm: Röda Korset. Hämtad 16-11-25 från: http://www.xn--kan-vr-vlfrd-rddas-
stbcek.se/wp-content/uploads/2015/04/120927-Sociala_relationer_Roda_Korset.pdf
Patel, R., & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Rudman, A., & Gustavsson, J. P. (2011). Early-career burnout among new graduate nurses: A prospective observational study of intra-individual change trajectories.
International Journal Of Nursing Studies, 48(3), 292-306.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2010.07.012
Rudman, A., Gustavsson, J., & Hultell, D. (2014). A prospective study of nurses’ intentions to leave the profession during their first five years of practice in Sweden.
International Journal Of Nursing Studies, 51(4), 612-624.
http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2013.09.012
Russell, K. (2016). Perceptions of burnout, its prevention, and its effect on patient care as described by oncology nurses in the hospital setting. Journal article. 43(1), 103-109. doi: 10.1188/16.ONF.103-109
Sandgren, A., Thulesius, H., Fridlund, B., & Petersson, K. (2006). Striving for emotional survival in palliative cancer nursing. Qualitative Health Research, 16(1), 79-96. doi: 10.1177/1049732305283930
SCB, (Statistiska centralbyrån). (2014). Trender och prognoser om utbildning och
arbetsmarknad. Stockholm: SCB
Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (s. 97-101). Lund: Studentlitteratur AB.
Sellgren, S., Kajermo, K., Ekvall, G., & Tomson, G. (2009). Nursing staff turnover at a Swedish university hospital: an exploratory study. Journal Of Clinical Nursing,
18(22), 3181-3189. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02770.x’
SFS (1977:1160). Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet ARM. SFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS (2010:659). Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2003). Utmattningssyndrom - Stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: Bjurner och Bruno AB.
19
Socialstyrelsen (2016). Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016. Stockholm.
Stalker, C., Mandell, D., Frensch, K., Harvey, C., & Wright, M. (2007). Child welfare workers who are exhausted yet satisfied with their jobs: how do they do it? Child &
Family Social Work, 12(2), 182-191. doi: 10.1111/j.1365-2206.2006.00472.x
Steege, L. M., & Dykstra, J. G. (2015). A macroergonomic perspective on fatigue and coping in the hospital nurse work system. Applied Ergonomics, 54, 19-26. doi: 10.1016/j.apergo.2015.11.006
Stein, E., & Smith, B. (2015). Social support attenuates the harmful effects of stress in healthy adult women. Social science & medicine. 146, 129-136. doi:
10.1016/j.socscimed.2015.10.038.
Stressforskningsinstitutet (2015). Stressforskningsinstitutets temablad: Utbrändhet. Stockholms universitet
Svensson, P., & Arhne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I P, Svensson., & G, Arhne (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 17-31). Stockholm: Liber AB.
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Taylor, B., & Barling, J. (2004). Identifying sources and effect of carer fatigue and burnout for mental health nurses: a qualitative approach. International Journal of
Mental Health Nursing, 13, 117-125. doi: 10.1111/j.1445-8330.2004.imntaylorb.doc.x
Valand, E., & Fodstad, G. (2002). Generell onkologisk omvårdnad. I H. Almås (Red.),
Klinisk omvårdnad. s. 247-266. Stockholm: Liber AB.
Vetenskapsrådet. (u.å). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vällingby: Elanders Gotab. Hämtad 2016-12-10 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vifladt, A., Simonsenc, B, O., Lydersen, S., & Farupa, P, G. (2016). The association between patient safety culture and burnout and sense of coherence: A cross-sectional study in restructured and not restructured intensive care units. Intensive and Critical
Care Nursing, 36, 26—34. doi: 10.1016/j.iccn.2016.03.004.
Vinje, H. F., & Mittelmark, M. B. (2007). Job engagements paradoxical role in nurse burnout. Nursing and Health sciences, 9. 107-111. doi:
10.1111/j.1442-2018.2007.00310.x
West, E., Barron, D. N., & Reeves, R. (2005). Overcoming the barriers to patient-centred care: time, tools and training. Journal Of Clinical Nursing, 14(4), 435-443. doi:10.1111/j.1365-2702.2004.01091.x
Williams, S. (2011). Potential unique causes of burnout for chiropractic professionals.
20
Wright, K. (2014). Alleviating stress in the workplace: advice for nurses. Nursing
Standard, 28(20), 37-42. doi: 10.7748/ns2014.01.28.20.37.e8391
Young, S. (2015). Understanding Substance Abuse Counselor Turnover Due to Burnout: A Theoretical Perspective. Journal of Human Behavior in the Social
Environment, 25(6), 675-686. Hämtad från
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10911359.2015.1013658?journalCode =whum20
Åsberg, M., & Nygren, Å. (2012). Depression och utmattning i människovårdande
yrken: DU - projektet. Stockholm: Karolinska institutet. Hämtad från
http://docplayer.se/9086134-Depression-och-utmattning-i-manniskovardande-yrken-du-projektet.html
Öhrn, A. (2009). Patientsäkerhet. I A. Ehrenberg & L. Walling (Red.),
Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (s. 371-400) Lund: Studentlitteratur
Bilagor
Bilaga 1. Artikelmatris Författare, tidskrift, år, land &
titel Syfte Design/ Metod Deltagare Resultat Kvalité-
gransk-ning Austin, W,. Goble, E,. Leier, B,. &
P. Ethics and social welfare 2009, Kanada
Compassion fatigue: The experience of nurses.
Beskriva sjuksköterskors upplevelser av utbrändhet Empirisk studie, icke- strukturer ade intervju- frågor. Antal: 5 Kön: - Ålder: -
Sex teman: “Att gå på tomgång”, “avskärma sig”, “vara impotent som sjuksköterska”, “tappa balansen”, “det överväldigar allt”, “den typ av sjuksköterska jag var” och “att försöka överleva”.
12 ja
Billeter-Koponen, S & Freden, L.
Scandinavian Journal of Caring Sciences
2005, Sverige
Long-term stress, burnout and patient–nurse relations: qualitative interview study about nurses’ experiences
Förståelse för hur sjuksköterskor upplever långvarig stress och utbrändhet Grounded theory Antal: 10 Kön: kvinnor Ålder: 30-61
Fem teman: “Yrkets många ansikten”, “Förväntningar på en sjuksköterska”, “Socialt stöd”, “Processen som leder till maktlöshet och “Uttryck av maktlöshet”
11 ja/ 1 nej
Freeney, M. Y & Tiernan, J.
International Journal of Nursing Studies
2009, Irland
Exploration of the facilitators of and barriers to work engagement in nursing Undersöka sjuksköterskors upplevelser av sin arbetsmiljö. Finna faktorer som underlättar eller hindrar engagemang i yrket. Explorativ kvalitativ design med semi- strukturer ade fokusgrup per Antal: 20 Kön: kvinnor Ålder: 26-58 6 områden: “arbetsbelastning”, “kontroll”, “belöning”,” rättvisa”, “gemenskap” och “värderingar”.
11 ja/ 1 nej
Kornhaber, R. A & Wilson, A.
Contemporary nurse, 2011, Australien Enduring feelings of powerlessness as a burns nurse: A descriptive phenomenological inquiry. Undersöka känslorna av maktlöshet hos sjuksköterskor som arbetar med brännskador. Deskriptivf enomen- ologisk studie med semi- strukturer ade intervjuer Antal: 7 Kön: kvinnor Ålder: 25-28 4 kategorier: “Otillräcklighet”, “oro”, “sårbarhet” och
“frustration”.
11 ja/ 1 nej
MacKusick, C & Minick, P.
MEDSURG Nursing
2010, USA
Why Are Nurses Leaving? Findings From an Initial Qualitative Study on Nursing Attrition
Förstå de faktorer som påverkar beslutet att lämna vården hos sjuksköterskor. Övervägan de fenomen- ologisk design. Antal: 10 Kön: 2 män, 8 kvinnor Ålder: 22-59
Tre teman: “Fientlig arbetsmiljö”, “Känslomässigt lidande relaterat till patientvård” och “fatigue och utmattning”,
11 ja/ 1 nej
Maytum, J. C., Bielski-Heiman, M & Garwick. A. W.
Journal of Pediatric Health Care,
2004, USA
Compassion fatigue and burnout in nurses who work
Identifiera vad som triggar trötthet, förhindrar utbrändhet och vilka copingstrategier Kvalitativ deskriptiv metod Antal: 20 Kön: - Ålder: -
Fyra kategorier: “triggers
relaterade till att ta hand om barn med kroniska sjukdomar och deras familjer”,
“yrkesroller”, “överbelastning i arbetet” och “problem i systemet”.
11 ja/ 1 nej
