Malmö högskola
Lärande och samhälle
Individ och samhälleExamensarbete i Historievetenskap och lärande
15 hp, avancerad nivå
Karlar, män och pojkar- en studie kring
manlighetskonstruktioner i läromedel
Gentlemen, Men and Boys - a Study of Masculinity Constructions in Textbooks
Hanna Nilsson
Historievetenskap och lärande 270 hp Examinator: J. Lundin
2014-11-04 Handledare: Mats Greiff
3
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i två läroböcker i historia, en från Sverige och en från Danmark. Utifrån R. W. Connells teori kring maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda på hur böckerna framställer män. Vissa grupper av män omnämns inte alls medan andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen är ungefär densamma i den svenska och i den danska boken. Män med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingående, gärna som starka eller mäktiga. Detta visar på vikten av att kritiskt granska läromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av män.
5
Innehållsförteckning
1 Inledning s 7
1.1 Litteraturgenomgång s 9 1.2 Syfte och frågeställning s 10
2 Teorier och metod s 11
2.1 Genusstrukturer s 11 2.2 Maskuliniteter s 12 2.3 Intersektionalitet s 14 2.4 Diskursanalys s 14
2.5 Metod: urval, process s 15
3 Manlighetskonstruktioner i läromedel s 18
3.1 Historie 9 s 18
3.2 Levande historia 9 s 21
3.3 Beskrivningar av maskuliniteter s 24
4 Slutsats och diskussion s 25
7
1 Inledning
"Hur påverkas skolelever, flickor och pojkar, av att få historien presenterad som en aldrig ifrågasatt eller diskuterad manlig angelägenhet med traditionella manliga perspektiv, en historia där det ibland knappast verkar ha funnits några kvinnor? [...]
Historieundervisningen, om den följer de läromedel som här granskats, kan knappast bidra till att ge flickor positiva självbilder eller kvinnliga förebilder i historien. Det är snarare tvärtom. Och pojkar möter ett snävt mansideal, som riskerar att låsa dem i en begränsande och till sin innebörd negativ bild av sig själva och omvärlden" 1
Just genusvetenskapen är, i mina ögon, ett mycket spännande ämne och intressant att likt ett filter applicera på andra kunskaper för att nå fram till nya slutsatser. Det finns redan mycket forskning kring kvinnors (icke) närvaro i läroböcker och andra historieframställningar, och det är trots allt utifrån kvinnors emancipation som genusvetenskapen utgår. Slutsatsen är i flera fall att det är de starka, "okvinnliga" kvinnorna som omnämns i läroböcker för grundskolan och gymnasiet. Men urvalet kring män då? Är det bara stora krigare som omnämns i litteraturen, eller finns andra alternativa maskuliniteter med i historien?
Den svenska skolan baserar en stor del av sin verksamhet på läroplaner, som finns och gäller både för enskilda ämnen och för hela skolans organisation. I läroplanen för grundskolan behandlar första kapitlet skolans värdegrund och uppdrag. Kort sammanfattat är skolans viktigaste uppgift att både lära ut och själva förmedla demokratiska värden, allas lika värde och jämställdhet oavsett kön eller sexuell läggning.2 I Danmark finns en annan variant av läroplaner, skolan byggs upp kring ett antal ”fælles mål” (gemensamma mål) i de olika ämnena. Utbildningsministeriet har också tagit fram ämnesövergripande mål som hela folkeskolen ska arbeta mot.
"Folkeskolen skal i samarbejde med forældrene give eleverne kundskaber og færdigheder, der: forbereder dem til videre uddannelse og giver dem lyst til at lære mere, gør dem fortrolige med dansk kultur og historie, giver dem forståelse for andre lande og kulturer,
1
Ohlander, Ann-Sofie. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. (2010) SOU 2010:10. s 67 2 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket (2011) s 9
8
bidrager til deres forståelse for menneskets samspil med naturen og fremmer den enkelte elevs alsidige udvikling" 3
Hur ser man i Danmark och Sverige på historieämnet och dess funktion? Vad ska eleverna lära sig? Enkelt sammanfattat så fokuserar svenska skolverket på sammanhang, historisk bildning,
historiemedvetande, historiebruk, källors användning och källkritik. 4 Den danska motsvarigheten, utbildningsministeriet, menar att historieämnet ska lära eleverna om historiska sammanhang, kronologi och historiemedvetande. De har också valt ut ett antal kanonpunkter, viktiga händelser och processer, som ska ingå i all historieundervisning. 5 Historiemedvetande med källanvändning och källkritik går som en röd tråd i bägge länderna, eleverna ska förstå hur de är en produkt av tidigare processer och skeenden.
En stor skillnad ligger i synen på urvalet. Svenska historielärare har en mycket större valfrihet kring vad som tas upp på historietimmarna och följer mer generella anvisningar kring exempelvis
processer. Det finns större möjligheter att låta fler människors livshistoria bli en del av undervisningen och den är också mer globalt inriktad. 6 I Danmark däremot finns en kort och koncist lista på vilka händelser och skeenden som ska tas upp under kursens gång och hur långt på den kronologiska listan man ska undervisa i varje årskurs. Urvalet är, i större utsträckning än i Sverige, mer inriktat på inhemsk historia. 7 Frågan är om danska skolan fokuserar för lite på mer globala händelser eller om svenska skolan låter den egna historien ta för liten plats.
Jag finner det intressant att två länder som på ytan är väldigt lika har så stora skillnader i sin syn på skolan och dess uppgift. Länderna befinner sig geografiskt nära varandra, har stort utbyte både kulturellt och socialt och som dessutom i historien har haft flertalet konflikter kring vilka landområden som tillhör vilket land. Men hur skiljer sig synen på historieämnet, män och maskuliniteter? 3 http://uvm.dk/Service/Publikationer/Publikationer/Folkeskolen/2010/Faelles-Maal-2009-Elevernes-alsidige-udvikling?Mode=full 13/10 2014 4 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/historia 15/9 2014 5 http://www.uvm.dk/Service/Publikationer/Publikationer/Folkeskolen/2009/Faelles-Maal-2009-Historie/Laeseplan-for-faget-historie 15/9 2014 6 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/historia 17/9 2014 7 http://www.uvm.dk/Service/Publikationer/Publikationer/Folkeskolen/2009/Faelles-Maal-2009-Historie/Laeseplan-for-faget-historie/Folkeskolens-historiekanon 17/9 2014
9
1.1 Litteraturgenomgång
Hur ser forskningsläget ut inom ämnet, vad har andra redan tagit reda på om genus och läromedel? För Sveriges del så skrev Ann-Sofie Ohlander en rapport 2010 på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan med titeln "Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia". Hon undersökte fyra läroböcker i historia och kom fram till att män dominerar både på individ-, grupp-, och samhällelig nivå och fick sätta normen för människor över lag. I en bok handlade endast 14 av 351 sidor om kvinnor, antingen i rubriken eller i brödtexten. Resten handlade endast om män, alltså inte om både män och kvinnor. Slutsatsen blir att kvinnor är mycket dåligt representerade i
läromedel, och de som omtalas är i de allra flesta fall kungliga. 8 Författaren nämner vad hon anser bör nämnas och hur kvinnor som varit viktiga för historien faller bort. Det skrivs om munkar i klostret i Nydala, men nunnornas mäktiga kloster i Vadstena finns inte med. Manliga uppfinnare och vetenskapsmän finns det gott om, men tvåfaldigt nobelprisbelönade Marie Curie nämns inte. Bland 1700-talsfilosoferna så får eleverna läsa om exempelvis Rousseau men om varken Mary Wollstonecraft eller Fredrika Bremer. 9 Avslutningsvis ställer Ohlander frågan om hur elever påverkas av läromedel med en sådan kvinnosyn och med en onyanserad bild av hur män ska vara.10 Här tar jag avstamp i mitt arbete.
8
Ohlander, Ann-Sofie. (2010) sid 68
9
Ohlander, Ann-Sofie. (2010) sid 69
10
10
1.2 Syfte och problemställning
Syftet med min undersökning är att ta reda på hur olika maskuliniteter omnämns i historieböcker för gymnasieelever i Sverige och i Danmark. Förhoppningen är att kunna visa på både likheter och skillnader. I vilka ordalag beskrivs män i litteraturen och vad kan man dra för slutsatser av detta?
Jag har arbetat utifrån följande problemställningar:
Hur skiljer sig synen på maskulinitet i läroböcker i historia i Sverige respektive Danmark?
Vilka grupper av män omnämns? Om inte, finns det någon eller några som borde nämts i sammanhanget?
På vilket sätt beskrivs olika maskuliniteter?
11
2 Teori och metod
I detta arbete kommer jag ha som teoretisk utgångspunkt att se maskulinitet och feminitet som sociala konstruktioner. Jag kommer också, liksom R.W. Connell, se både maskulinitet och femininitet som sociala konstruktioner. 11
2.1 Genusstrukturer
Connell menar att att det i alla samhällen finns olika strukturer som skapar makt mellan människor. En av strukturerna, genusstrukturen, har hen valt att systematisera genom följande tredelade modell:
1. Makt. Modellen förutsätter att kvinnor är underordnade män, att det alltså finns ett
patriarkat som styr och sätter spelreglerna för kvinnors handlingsutrymme. Connell medger dock att det finns exempel på motsatta maktförhållanden, exempel kvinnliga lärare, men att det inte ger någon representativ bild för samhället i stort.
2. Produktionsförhållanden. Genusarbetsdelningen visar hur många yrken tydligt är kopplade till manlighet eller kvinnlighet, ofta är typiska kvinnoarbeten liknande hushållsarbete fast i större skala. Manliga yrken riktas in på produktion medan kvinnors arbeten oftast handlar om någon form av reproduktion, såsom barnomsorg och omvårdnad. Effekten blir inte bara en hierarki mellan olika yrken utan också en ökad ojämlikhet i form av löneskillnader. 3. Katexis. Känslor för någon eller något spelar i alla största grad in i genusstrukturen, med en
heterosexuell matris som norm där kvinnor förväntas åtrå män. 12
Just genusstrukturen är en basstruktur i västvärlden, mäns handlingsutrymme är större än kvinnors.
13
Men är alla män jämlikar? För att studera det som också Connell fann intressant, relationen mellan män, så använder jag mig av just Connells begrepp om maskuliniteters hierarki för att visa på inre strukturer inom ett genus.
11 Connell, R.W. Maskuliniteter (2008). Bokförlaget Daidalos AB s 31 12 Connell (2008) s 31
12
2.2 Maskuliniteter
Den hegemoniska maskuliniteten representerar de eller dem som innehar den mest åtråvärda och ledande positionen i ett samhälle. Vad som kulturellt anses vara idealet kring hur en man ska vara, se ut och agera är föränderligt över både tid och rum. Men de som personifierar och dominerar de ideal som värderas högst i samhället vinner också institutionell och verklig makt. Den man som har makt gentemot andra män är alltså hegemon genom sin eftersträvansvärda position och blir inte ifrågasatt av lägre stående män och kvinnor. 14
Det närmaste till en motsats gentemot den hegemoniska maskuliniteten är den underordnade
maskuliniteten. De representerar inte någon kulturell elit utan står långt ifrån det som av många
anses vara manligt. Ofta blir de förtryckta på olika sätt, både socialt, kulturellt och institutionellt genom att exempelvis utsättas för diskriminering. Glåpord såsom mes, tönt, kärring och morsgris visar på att underordnade mäns egenskaper gärna kopplas till det feminina. I västvärlden är det ofta de homosexuella männen som utgör den underordnade gruppen män. 15
Någonstans mellan dess grupper finner vi den allra största delen män, i den delaktiga
maskuliniteten, även kallad den förhandlande maskuliniteten. I verkligen livet finns det väldigt få
män som lever upp till den hegemoniska maskulinitetens ideal, men ändå talar Connells tredelade genusstruktur för att det är män som styr. Hur går det ihop? Jo, för även om en man inte praktiserar den hegemoniska maskuliniteten så kan han tillgodogöra sig fördelarna ändå. Genom att inte agera för att stå överst i hierarkin så är det möjligt att genom vissa förhandlingar ändå behålla vissa privilegier. Inom familjen måste de flesta män förhandla med sin partner, i ett heterosexuellt förhållande så vill inte de flesta kvinnor ta en underordnad roll gentemot sin man. Relationen behöver ofta innehålla jämställdhet i någon mängd, men i de flesta fall så står mannen ändå över kvinnan. Även om det sker en jämkning så menar Connell att mannens hegemoniska privilegier ändå finns kvar till stor del. I denna kategori befinner sig den största delen av alla män i västvärlden idag. 16 14 Connell (2008) s 115 15 Connell (2008) s 116 16 Connell (2008) s 117
13
För att analysera maskuliniteter så krävs det inte bara en förståelse för bara genus. Genus ensamt ger en svagare analys och variabler som klass och etnicitet bör adderas för en fullständig analys. 17 I den marginaliserade maskuliniteten visas hur någon som, baserat på egenskaper, egentligen skulle kunna tillhöra den hegemoniska maskuliniteten men tillhör fel klass eller etnicitet och därför inte får full delaktighet. Zlatan Ibrahimovic är, som den framgångsrike fotbollspelare han är, en idealbild av den hegemoniska maskuliniteten men är inte en del av den fullt ut då han är uppväxt på Rosengård i Malmö och med rötter i Bosnien och Kroatien. Han har en eftersträvansvärd position men ingen reell makt och han är inte självklar hegemon då han ifrågasätts av andra män som kanske känner sig hotade. Den marginaliserade maskuliniteten visar på hur genus inte kan stå ensamt vid djupare analys. 18
Att placera män i de olika kategorierna utefter förutbestämda egenskaper är en fråga om hur man tolkar maskulibitet. Kategorigränserna är inte fasta såsom vattens kok-och fryspunkt. Gränserna är flytande, rörliga och föränderliga. Jag tänker mig en linje som går från hegemoni till undeordnad och en under linje som står för de marginaliserade männen. Oavsett vart de marginaliserade så står de ändå under alla andra män.
Hegemoni Delaktig Underordnad
Marginaliserad 17 Connell (2008) s 113 18 Connell (2008) s 118-119
14
2.3 Intersektionalitet
För att förstå maskuliniteter, kanske främst den marginaliserade, behöver vi addera klass och etnicitet till genus perspektivet. Till detta använder jag mig av begreppet intersektionalitet. För att studera ojämlikhet och olika maktstrukturer så kan inte genus stå som ensam variabel.
Intersektionalitet visar på hur olika kategorier hänger samman och vad de ger för utfall, då vissa kategorier stärker varandra medan andra bryter ner. 19 Erfarenheter kring uteslutning på grund av kön varierar starkt, en vit medelklasskvinna har en annan erfarenhet än den socioekonomiskt utsatta kvinnan med flyktingbakgrund på andra sidan gatan, trots att de geografiskt sätt inte befinner sig så långt ifrån varandra. Det går inte att göra analyser baserat på att alla kvinnor, alla socioekonomiskt utsatta eller alla från ett visst land är på ett speciellt vis det är inte en homogen kategori. 20
2.4 Diskursanalys
För att analysera genusstrukturer i läromedel har jag valt att utgå från diskursanalys, som fokuserar på språkets påverkan på de sociala strukturerna i ett samhälle. Norman Fairclough väljer att
definiera diskurs på två sätt. Dels som "språkbruk såsom social praktik" men också "ett sätt att tala
som ger betydelse åt upplevelser utifrån ett bestämt perspektiv". 21 Enkelt förklarat så kan man se diskursen som en kommunikation som kan vara antingen skriftlig eller muntlig. Det är genom diskurser som vi i det sociala samspelet skapar och omskapar identiteter och relationer och detta sker under någon form av kommunikativ process eller händelse. 22 Arbetsgången vid en kritisk diskursanalys inleds då diskursen i en utvald text påvisas och sedan analyseras den textmässiga uppbyggnaden utifrån diskursen. Analysen avslutas med en diskussion kring om texten
reproducerar, omstrukturerar, ifrågasätter eller legitimerar diskursen. 23
Anledningen till att jag har valt att fokusera på en kritisk diskursanalys är att jag anser att den på bästa sätt ger mig svar på mina frågor. Norman Fairclough pekar ut fem premisser för att en analys ska vara just kritisk diskursanalys.
19 de los Reyes, P och Mulinari, D. Intersektionalitet.Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens
landskap. (2005) Liber AB, Malmö sid 14-15
20
de los Reyes, P och Mulinari, D. sid 27
21
Winter Jøegensen, Marianne och Phillips, Louise. Diskursanalys som teori och metod (2000) Studentlitteratur AB, Lund. Sid 72
22
Winter Jøegensen och Phillips (2000) Sid 73
23
15
1. Strukturer av antingen social eller kulturell natur har delvis sitt ursprung i lingvistiken då olika texter skapas, läses och tolkas på olika sättas olika människor. 24
2. De språkliga diskurserna både skapar och omskapar de sociala strukturerna. 3. Genom empiriska undersökningar är det möjligt att systematiskt studera språket. 4. Effekten av diskurser förstärker ojämlikhet mellan olika grupper och aktiverar det Karl
Marx kallar för falskt medvetande.
5. Målet för den kritiska diskursanalysen är en förändring av rådande sociala strukturer, därför är inte forskningen opolitisk eller neutral utan agerar för emancipation. 25
2.5 Metod : urval, process
Som metod har jag arbetet utifrån teorin om diskurser, främst den kritiska diskursanalysen. Inspiration kring tillvägagångssätt och själva arbetsprocessen är hämtad från andra teorier kring textanalys. Det intressanta för frågeställningen är inte bara orden i sig, utan vilken roll de spelar i ett större sammanhang. Språk är inte bara ett sätt att sprida information, det visar också på hur de sociala strukturerna ser ut samtidigt som det omskapar strukturer. 26 En texts innehåll visar på relevans, frekvensen säger oss något om prioriteringar och genom att undersöka positiva respektive negativa åsikter och beskrivningar kan vi försöka ta reda på författarens värderingar. 27 Detta är själva essensen i min undersökning. I texter, eller i de större diskurser, som eleverna använder för att lära sig om det förflutna, hur gestaltas manlighet och vad säger detta om relevans, prioriteringar och värderingar?
Det finns två möjliga sätt att metodologiskt angripa en text ur en analyssynpunkt. Antingen så är syftet att systematisera eller att kritiskt granska. 28 I mitt intresse ligger det närmast att kritiskt granska läromedlen. Connell menar att samhället är baserat på flera olika maktstrukturer, både mellan män och kvinnor men också män emellan. Genom en diskursanalys vill jag ta reda på om och i så fall hur Connells maskulinitetsstruktur visas i läromedel och då lämpar sig en diskursanalys som belyser maktförhållanden.
24
Winter Jøegensen och Phillips (2000) s 67 25 Winter Jørgensen och Phillips (2000) s 68
26Denscombe, Martyn. Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2009) Studentlitteratur AB, Lund. s 393
27
Denscombe, Martyn. (2009) s 308
28 Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H och Wängerud, L. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och
16
Metoden textanalys med hjälp av kritisk diskursanalys är en lämplig metod för att mäta det jag vill ha reda på och besvara min frågeställning. Det är också en metod som är fullt genomförbar med tanke på tidsåtgång, resurser och material. Svagheten i metodologin är främst att resultatet kräver den del tolkning, resultatet kan bli olika beroende på olika erfarenheter och fokus. Längre ned kommer jag att svara för hur jag har lagt upp mitt arbete för att öka reliabiliteten.
I min undersökning har jag utgått från Martyn Descombes modell för innehållsanalys. Han menar att forskaren inledningsvis behöver göra ett tydligt urval kring vad som ska studeras och motivera detta väl. Därefter måste den utvalda texten delas upp i mindre beståndsdelar, exempelvis kapitel. För att veta vad som eftersöks i varje kapitel krävs det att de kategorier eller nyckelord man vill arbeta efter preciseras för att kunna visa på hur forskningen gått till. Då texten arbetats igenom på detta vis går det att sammanställa frekvensen för hur många gånger varje nyckelord använts i varje kapitel. Det är sedan ut denna sammanställning som analysen kan göras. 29
I fråga om urval så har jag valt har utgått från två historieböcker som, baserat på de olika
kursplanerna, är representativ för historieämnet i sista året i den svenska grundskolan respektive danska folkeskolen. Den svenska boken heter SOL 3000 Levande historia 9 och är skriven av B.Arwén , H. Dahlberg, B. Henriksson, K. Hildingsson och L. Hildingsson. Boken är utgiven år 2003 av Natur & kultur. Den danska motsvarigheten är skriven av U. Grubb, C. Hall, N. Aage Jensen och J. Aage Poulsen och heter Historie 9. Denna bok är utgiven något senare, 2009, av ett förlag som heter Gyldendal.
Kan arbetet bli en avspegling av hur man i Sverige och Danmark ser på genus inom skolvärlden? Då det inte funnits utrymme till en bredare undersökning så kan arbetet inte betraktas som
representativt för danska och svenska skolan. Validiteten omfattar snarast hur de olika böckerna ser på maskulinitet. Med större resurser och mer tid så vore det absolut intressant att undersöka synen på maskuliniteter i större omfattning, exempelvis i fler böcker. Vinsten med att jämföra är snarare att belysa hur väl den svenska boken lyckas eller inte lyckas visa på mångfald.
Båda länderna väljer att fokusera på främst 1900-talet, så därför har jag valt ut de delar som behandlar just det tidsspannet. Böckerna tar inte upp exakt samma händelser av naturliga skäl, de har olika ämnesplaner och har därmed olika fokus. Vissa beröringspunkter, såsom Israel/ Palestina,
29
17
välfärdssamhällets uppbyggnad och avkolonialiseringen. På samma sätt omnämns vissa personer i båda böckerna. Då jag ska undersöka hur de olika maskulinitetskategorierna tas upp och beskrivs så anser jag att det inte behöver vara exakt samma personer som jämförs då det inte är individer utan grupper som jag ämnar undersöka.
För att förenkla de stora mängderna text valde jag att dela in texten på samma sätt som författarna valt att dela in i kapitel och inledde med att sammanställa utifrån de olika kapitlen. Då är det också möjligt för läsaren att se de gemensamma beröringspunkterna i de olika böckerna.
I min undersökning av språkbruket så har jag valt att bara undersöka de människor som uttryckligen beskrivs vara män. "Soldater" är ingen kategori som jag automatiskt tolkat som män, med i alla fall så har textförfattarna på något sätt vävt in att det rör sig om just män. På samma sätt har jag inte inkluderat "fattiga" som fattiga män om det uttryckligen inte skrivits så. Mitt syfte är inte att
undersöka hur man ser på människor, folket eller "alla", jag fokuserar bara på framställningen av de olika kategorierna. Med andra ord skulle man kunna mena att jag har varit något snäv i mitt urval kring de människor som fått agera analysmaterial, men att dra gränsen på andra sätt skulle, enligt min mening, äventyra reliabiliteten. I min tolkningsprocess har jag valt att avstå från att ha med de delar som kan vara tvetydiga i fråga om de beskrivningar av män som jag har valt att analysera.
18
3 Manlighetskonstruktioner i läromedel
3.1 Historie 9
Med vilka ord beskrivs de hegemoniska män som omtalas i den danska historieboken? 1900-talet inleds med en beskrivning av hur det danska samhället moderniseras. Idrotten blev en del av livet och män som Jørgen Peter Müller omnämns. Han var både löjtnant och dessutom sportsman, som båda är tydligt hegemoniska. I boken beskrivs Muller som allt en man skulle vara i dåtidens
19
Danmark. Vidare berättas det om hur han handplockades som tränare till delar av det brittiska kungahuset, för en man med så storslagna tankar så blev Danmark för litet.
"Til sidst måtte Müller flytte till London, dels fordi Danmark var for lille et land til hans storslående tanker, og dels fordi den engelske kongefamilie ønskede ham som deres personlige træner." 30
Den andre hegemoniska mannen som beskrivs i kapitlet var också en idrottsman, och kallades i folkmun för Kaptajn Jesperssen. Han har gått till den danska historien eftersom han var först med att propagera för daglig gymnastik. Inga adjektiv beskriver honom som person eller hans göranden.
I kapitlet om Israel och Palestina omnämns Saladain, som återerövrade Jerusalem på 1200-talet, som respekterad. Därmed kan vi anta att han hade någon form av makt gentemot andra män. Efter att Israel blivit till och konflikten startat så beskrivs den egyptiske presidenten Nasser som populär bland sitt folk. Manliga soldater är nästan alltid reproducerare av en typisk hegemonisk
maskulinitet, de har makt gentemot andra män som inte ifrågasätter dem. I just detta avsnitt är det främst de israeliska soldaterna som beskrivs som starka. Mest intressant detta kapitel är bilderna. Bara baserat på bilderna så ägande sig israeliska soldater åt att göra sig redo för strid, fira lyckade slag, bäras hem i kistor och sedan nästan ligga på lit du parade i för andra israeliska soldater. Palestinier verkar ha flytt, bott i flyktingläger och tagits tillfånga av israeler. Är det ett medvetet ställningstagande, en slump eller sanningen?
När eleverna får läsa om Europas nabo (granne) så går det bara att finna en enda hegemoniska man, dr Livingstone. Det klassiska citatet "dr Livingstone, I persume" omnämns och visar på hur
hegemonin finns kvar som struktur, även om Livingstone bott i djungeln under många år så har andra kvar sin respekt gentemot honom.
I det avslutande kapitlet så behandlas terrorism och de mänskliga rättigheternas utveckling. De hegemoniska män som beskrivs är precis som i Israel och Palestina-kapitlet soldater, i detta fall rör det sig om japaner. De beskrivs inte med några adjektiv.
30
Grubb, Ulrik. Hall, Christian. Aage Jensen, Nils och Aage Poulsen, Jens. Historie 9. (2009). Gyldendahl, København. s 40
20
Connel menar att verkligalivet så är de flesta män delaktiga, men detta avspeglas inte i den valda boken. Jag har bara hittat två delaktiga män, dessutom unga nog till att kallas pojkar. Joel är en judisk pojke som bor i Gaza, Sami är i ungefär samma ålder och bor i samma område, men är muslim. De får gestalta ett vardagsliv i ett kaotiskt område som Gaza. De beskrivs inte i några målande ordalag, men det är anmärkningsvärt att författarna valt att låta pojkar visa på hur livet är i Gaza istället för att låta flickor göra detsamma, flickor är tydligt underrepresenterade i boken. Å andra sidan så visar detta på strukturer i samhället som gör att pojkar får synas, höras endast makt endast på grund av sitt kön.
Intressant nog så berättas det om väldigt få underordnade män i boken. De marginaliserade männen får mer utrymme än så. Exempelvis så hade Nelson Mandela reell makt under sin tid som
Sydafrikas president, men befann sig ändå i den sociala hierarkins periferi. Denne man som har förändrat Sydafrika från grunden beskrivs inte med några adjektiv överhuvudtaget. I samband med imperialismen så befästes en ny maskulinitets-hierarki som placerar mörkhyade män i marginalen oavsett grad av maskulinitet annars, vilket för med sig att de afrikanska män som boken beskriver som framgångsrika män blir marginaliserade. Man kan fråga sig om avkolonialiseringen och självständighet har förändrat hierarkin. Andra marginaliserade män är de judiska männen under 1930- och 1940-talen och terroristanklagade Khaled el-Masri.
21
22
Den svenska historieboken ägnar sig till stor del åt att namnge diverse "stora män". I inledningen visas en bild där hegemonerna Gustav V och Hjalmar Branting skakar hand, detta beskrivs som en symbol för hur makten förflyttas från kungen till de folkvalda i samband med den allmänna
rösträtten. Betydligt fler män blir delaktiga då de inte bara förväntas försvara landet utan också får möjlighet att vara med och påverka och beskrivs då som starkare än tidigare.
Under första världskriget finns det torftigt med maskulinitetsbeskrivningar, de manliga soldaterna är de enda som omnämns. Beroende på nationalitet så beskrivs soldaterna antingen som starkare än någon annan trupp, eller inte alls. Det nämns inget om de män som blev kvar hemma, de som inte fick eller ville försvara sitt land.
Något mer nyanserat beskrivs de ryska soldaterna i kapitlet om Ryssland under det tidiga 1900-talet. Det fanns hegemoniska bolsjeviker såsom Lenin, revolutionshjälten som boken menar var okuvlig, och Stalin som enligt boken hyllandes av sitt folk. De underordnade sovjeterna under ryska revoutionen som var främst arbetare eller soldater eller bondesoldater når inte samma
eftersträvansvärda position och får ingen reell makt. Vad som hänt med de män som inte passade in i Stalins Sovjetunionen förtäljer inte historien.
Under mellankrigstiden är det möjligt att hitta män från alla kategorier för första gången i boken och hierarkin är tydlig. Överst står vita män i någon slags maktposition, både de som idag ses som "goda" eller "onda". Inga beskrivningar eller adjektiv används i texten. De tyska män som ses som ariska kan dra fördelar av att vara just män, vilket är svårt för den judiska befolkningen trots att de är tyskar vilket placerar dem i marginalen. I hierarkins botten finner vi män av annat ursprung än tyskt, av annan sexualitet eller med fysiska eller psykiska funktionshinder.
I kapitlet om andra världskriget är det återigen torftigt, Churchill och soldater omnämns och är tydliga hegemoner. Vid krigsutbrottet beskrivs Churchill som stridslysten och de finska soldaterna stred motiverat. Återigen så vore det intressant att läsa om de män som inte tog till vapen under kriget.
Under kalla kriget presenteras nya namn i en rasande fart. Hegemoniska män såsom Harry Truman som hade som styrka att sätta hårt mot hårt, Mao Zedong, Dag Hammarskjöld, Nikita Chrusjtjov,
23
Fidel Castro, Lech Walsea och Michail Gorbatjov. I detta kapitel så delar jag in de amerikanska soldaterna i två grupper, både som hegemoner och som delaktiga. Efter Koreakriget beskrivs soldaterna som hjältar, efter Vietnamkriget har de inte samma självklara maktposition bland amerikanerna, de ifrågasattes för sitt handlande och kunde bara dra nytta av sitt kön gentemot underordnade män och kvinnor.
Name-droppingen fortsätter under Sovjetunionens fall. Gorbatjov och Reagan, den starke Boris Jeltsin och slutligen Vladimir Putin. I kapitlet tas också konflikten i Israel och Palestina upp, Folke Bernadotte, Gamal Adbal Nasser och Yassir Arafat. Alla dessa män män är hegemoner. Även i denna bok visar bilderna hur palestinier flyr och israeler som firar vunna slag. Detta presenterar som en sanning för eleverna, vilket blir problematiskt i beskrivningen av en så mångfacetterad konflikt.
I det allra sista kapitlet beskrivs hur Sveriges utveckling mot dagens samhälle sett ut. På första sidan visas en bild från OS I London, bilden föreställer en (hegemonisk) man som springer och bildtexten får vi veta att Sverige var näst bästa nationen. Sista sidorna ägnas åt ett reportageliknande tema om familjen med fokus på middagssituationen. Nedslag görs på 1920-talet, 1950-talet och 2000-talet och vi får veta vad som åts och vem som lagade maten. Här får vi se män i hemmet under en så lång tid går från att vara hegemoner inom familjen till att bli delaktiga män.
24
25
4. Slutsats och diskussion
Synen på maskuliniteter är liknande i den svenska och i den danska boken, men båda sina brister. Den danska boken är bättre på att inkludera de marginaliserade maskuliniteterna än vad den svenska är medan den svenska bättre visar på den delaktiga maskuliniteten. Båda brister stort i fråga om den underordnade maskuliniteten men skriver mycket och tydligt om de hegemoniska männen. Just de hegemoniska männen och deras göranden beskrivs storartat med ord som visar på makt och styrka. Anmärkningsvärt nog så beskrivs de andra männen inte men några adjektiv alls i alla fall utom ett. Värderingen som görs visas nästan som en slags beundran gentemot de hegemoniska männen samtidigt som så många andra män negligeras.
Båda böckerna har brister i sina maskulinitetsbeskrivningar. De hegemoniska männen är kraftigt överrepresenterade, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att de flesta män i verkliga livet inte praktiserar det hegemoniska idealet. Samtidigt så är det svårt att skriva en historiebok utan att nämna många av dessa män som har agerat på ett sätt som fört historien framåt. Processer lämnas inget stort utrymme, det är lätt att tro att det är bara ett fåtal manliga män som har lett samhällen dit de är idag.
I danska kapitlet om välfärden är beskrivningarna av hegmonerna väldigt storartade, i de senare kapitlen tenderar beskrivningarna att snarare vara "respekterad" och "populär". Jämför man med de svenska beskrivningarna om hegemoner så ligger fokus snarare makt och stryka. Den stora
skillnaden i adjektiven ligger i hur man når dessa beskrivningar. Vi kan anta att den som är respekterad eller populär har på något sätt fått de stora massorna att respektera eller tycka om en. Det ligger hos betraktaren att avgöra huruvida någon är populär eller respekterad, det är adjektiv som man blir i samspel med andra. Den som är stark eller innehar makt behöver inte ha något sådant samspel med de lägre stående i hierarkin. Ligger det någon värdering i om någon kallas populär eller respekterad jämfört med stark eller mäktig?
Det är intressant att det enda kapitel i båda böckerna som inkluderar alla kategorier är Levande historias kapitel om mellankrigstiden. Varför just här? Kan det vara så att vi i Sverige har ”gjort upp” med den historien och inte skadar vår egen nationella historia genom att berätta den för eleverna? Är det lättare att berätta hur psykiskt sjuka i Tyskland under 30-talet sattes i
koncentrationsläger än hur vi i Sverige tvångssteriliserade människor med liknande sjukdomar långt in i folkhemsbygget?
26
Vem saknas i böckerna? De hegemoniska männen får absolut sin del i historien, däremot så får den underordnade maskuliniteten ett väldigt litet utrymme i böckerna. I levande historia omnämns underordnade män bara som de homosexuella män som hamnade i nazisternas koncentrationsläger och i historie 9 inte alls. Den danska boken är något bättre på att ta upp de marginaliserade männen, men det görs ingen analys i texten kring den intersektionella marginaliseringen. I den svenska boken så hamnar fokus återigen på män som utsattes för förföljelse, förtryck eller mord under 30- och 40-talet. Genom att ta upp exempelvis HBTQ-personers emancipation och vanliga familjefäders historia så hade ännu fler män inkluderats i läromedlen. I välfärdens begynnelse så hade det varit lämpligt att nämna exempelvis handikappade och homosexuella, inkluderades de i välfärdsbygget? Varför gjordes ett sådant urval av båda böckernas författare?
Vart leder detta urval i historieböcker? Det är tveksamt om ett urval där de flesta män är hegemoner leder till någon förändring i synen på hur män ska eller bör vara. Snarare bibehålls den
genusstruktur som Collins skriver om när integrationsgraden av icke-hegemoniska män är så låg. Baserat på ordvalet när framförallt hegemoner beskrivs så både bibehålls och förstärks befintliga normer för ungdomar i en redan känslig ålder.
Vad får det för effekter? Ur pojkars perspektiv så består läroboken i stort sett bara av manliga förebilder som är hegemoner, och de idealen är svåra att uppnå. För de med utländsk bakgrund finns knappt några förebilder med samma bakgrund och under en tid i uppväxten då funderingar kring kropp, kön och sexualitet ofta uppkommer så finns det inga beskrivningar om män som dras till andra män. Sensmoralen i böckerna är trots allt att de som inte är "riktiga män" inte har funnits. Också flickor behöver manliga förebilder som faktiskt stämmer överens med hur de flesta män är. Den allra största andelen män är inte hegemoner, vilket man lätt kan tro utifrån boken. Om en lärobok reproducerar de befintliga genusstrukturerna utan att någon kritisk diskussion förs med eleverna så finns risken att boken får hela tolkningsföreträdet kring hur "män är".
Och alla de som inte vill identifiera sig med ett kön? Hittar de några förebilder i boken?
Den diskursiva praktiken är en del i skolans utlärning. Skolan är en myndighet och vad eleverna ska lära sig i skolan regleras av antingen skolverket eller utbildningsministeriet. Texterna i läroböcker är envägskommunikation till eleverna och ger eleverna kunskaper som kanske inte följs upp,
ifrågasätts eller på annat sätt problematiseras av eleverna själva. Därför spelar diskursen en stor och viktig roll, inriktningen och urvalet visar på författarens prioriteringar och värderingar. Antingen så
27
kan man se på läromedelsförfattare som enbart styrda av ämnesplaner, eller som självständiga aktörer med ett visst eget handlingsutrymme. Detta arbete visar på vikten av att som lärare kritiskt granska läromedel och att själv addera de delar som saknas för att ge eleverna både en så fullständig bild som möjligt och för att själv inte reproducera snedvridna ideal.
28
Litteraturhänvisningar
Böcker
Arwén, B. Dahlberg, H. Henriksson, B. Hildingsson, K. Hildingsson, L. SOL 3000 Levande historia
9. (2003) Natur och kultur, Stockholm
Connell,R.W. Maskuliniteter (2008). Bokförlaget Daidalos AB, Göteborg
Denscombe, Martyn. Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (2009) Studentlitteratur AB, Lund
Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H och Wängerud, L. Metodpraktikan. Konsten att studera
samhälle, individ och marknad. (2007) Nordstedts juridik AB, Stockholm
Grubb, U. Hall, C. Aage Jensen, N. Aage Poulsen, J. historie 9. (2009) Gyldendal, Köpenhavn de los Reyes, P och Mulinari, D. Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens
landskap. (2005) Liber AB, Malmö
Winter Jøegensen, Marianne och Phillips, Louise. Diskursanalys som teori och metod (2000) Studentlitteratur AB, Lund
Internetkällor
Ohlander, Ann-Sofie. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. (2010) SOU 2010:10 http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/98/33/ff1050e3.pdf 4/11 2014
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpu bext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 4/11 2014
Läroplan för historia i grundskolan
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/historia 17/9 2014 Faelles mål för historieämnet http://www.uvm.dk/Service/Publikationer/Publikationer/Folkeskolen/2009/Faelles-Maal-2009-Historie/Laeseplan-for-faget-historie 15/9 2014 Folkeskolens kanonpunkter
29
http://www.uvm.dk/Service/Publikationer/Publikationer/Folkeskolen/2009/Faelles-Maal-2009-Historie/Laeseplan-for-faget-historie/Folkeskolens-historiekanon 17/9 2014
Faelles mål för elevernas allsidiga utveckling
http://uvm.dk/Service/Publikationer/Publikationer/Folkeskolen/2010/Faelles-Maal-2009-Elevernes-alsidige-udvikling?Mode=full 13/10 2014
