Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Läroplanen, läraren, ledarskapet
The curriculum, the teacher, the leadership
Peter Carlsson
Lärarexamen 180hp Handledare: Jan Härdig
Sammanfattning
I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger från både grundskola och gymnasieskola, för att undersöka vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i deras vardagliga verksamhet. Av arbetets resultat framkommer att styrdokumenten för vissa pedagoger utgör en central punkt i det dagliga arbetet medan andra pedagoger, oavsett vad styrdokumentet påbjuder, arbetar utifrån känslan att ”vi gör som vi alltid har gjort”. Dessutom finns det skillnader mellan hur pedagoger i kommunala skolor jämfört med fristående skolor följer styrdokumenten. I studien framkommer även att ledningens kompetens är av yppersta vikt för att en läroplan på ett framgångsrikt sätt ska kunna implementeras i skolmiljön.
Nyckelord
Attityd Friskola Förtroendetid Hermeneutik KASAM Läroplan Obehörighet Skolledning
Innehållsförteckning
Inledning 1 Syfte 2 Frågeställningar 2 Tidigare forskning 3 Teoretisk ram 6 Metod 8 Förberedelser 8 Kvalitativa intervjuer 8Trovärdighet och tillförlitlighet 10
Urval 11
Genomförande 12
Etiska överväganden 13
Resultat 15
Hur pedagogerna följer läroplanen 15
Vilka problem föreligger i att arbeta utifrån styrdokumenten? 16
Hur ska vi se till att styrdokumenten följs? 18
Revidera läroplanen? 19
Skillnad från skola till skola 21
Resultatsammanfattning 22
Analys 24
Slutsats 29
Slutdiskussion 30
Förslag på framtida forskning 32
Litteraturförteckning 33
Internetreferenser 34
Allmän referenslitteratur för genomförande av arbetet 34
Arbetsmaterial 35
Inledning
I stort sett hela mitt vuxna liv har jag varit yrkesverksam inom byggsektorn. Under mina femton år i branschen har jag fått god insyn i vikten av lagarbete - att alla inblandade känner delaktighet och strävar mot samma mål. Jag har genom åren fått erfarenhet av både bra ledarskap och av sämre ledarskap.
Under mina år på byggarbetsplatsen har jag flera gånger fått handleda både skolelever och bygglärlingar, och trivts ypperligt med detta ansvar. Kanske var det här fröet till ett framtida yrke som pedagog inom skolvärlden såddes. Jag har under min utbildning till karaktärsämneslärare inom ämnet bygg fått en del insyn i organisationen på de två partnerskolor där jag fullgjort min verksamhetsförlagda tid. Organisationen påminner en hel del om den som finns på byggarbetsplatsen. I den lilla verksamheten blir ledarskapet högst påtagligt och vikten av arbetslagstänk oerhört. Jag har sett exempel både på när styrdokumenten följts och när de inte har gjort det. Jag har mött konservativa
pedagoger, som över huvudtaget inte varit insatta i de nationella styrdokumenten - i bästa fall i de lokala kursmålen. Jag har sett både behöriga och obehöriga skolledare som visat tydliga brister - både i sitt pedagogiska och samhälleliga uppdrag - när de exempelvis lagt hela ansvaret att upprätta lokala arbetsplaner på arbetslaget.
Syftet med att överhuvudtaget ha styrdokument är att få skolan, som den viktiga kugge i samhället den är, att fungera. Vad kan då vara viktigare än att se till att den pedagogiska verksamheten drivs av adekvat utbildad personal, som faktiskt kan förmodas arbeta utifrån dessa styrdokument? Det råder, som det idag ser ut på de gymnasiala
yrkesprogrammen (där jag i framtiden kommer att vara yrkesverksam) och framför allt de yrkesprogram som bedrivs som nischade friskolor, en stor brist på både behöriga rektorer och pedagoger. 1
Med mitt arbete vill jag främst undersöka vilken roll styrdokumenten faktiskt spelar för den skolpersonal som fått i uppdrag att förverkliga dem! Är det dokument som fyller en funktion i undervisningen, eller är det enbart fina ord på ett papper?
Syfte
Min avhandling syftar till att undersöka lärarnas och skolledningarnas förhållningssätt till sina yrkesuppdrag och hur styrdokumenten inverkar på detta. Jag vill också
undersöka om det råder någon attitydskillnad till styrdokumenten mellan kommunalt styrda skolor och fristående skolor.
Frågeställningar
För att uppfylla studiens syfte och grundläggande forskningsproblematik har jag brutit ner studien i mer preciserade frågeställningar. Genom att besvara följande
frågeställningar ges ett resultat som ger svar på uppsatsens problematik:
Hur förhåller pedagogen sig till läroplanen i sitt dagliga arbete?
Vilken betydelse har ledningen för läroplanens implementerande?
Kan man urskilja mönster i hur pedagoger i kommunala skolor jämfört med friskolor följer aktuella styrdokument?
Tidigare forskning
Skolverket presenterade 2003 rapporten NU03 - Nationella utvärderingen av
grundskolan 2003 - vilken var den mest omfattande utvärderingen av grundskolan sedan läroplanerna från 1994, i fortsättningen kallade LPO 94 (Skolverkets Läroplan för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) respektive LPF 94 (Skolverkets Läroplan för de frivilliga skolformerna) trädde i kraft.
Syftet med rapporten var att "ge en helhetsbild av måluppfyllelsen i grundskolan,
ämnesvis och i ett övergripande perspektiv"2samt att länka ihop läroplanerna för förskola, grundskola och gymnasium vilka man anser genomsyras av samma syn på kunskap, utveckling och lärande. Dock har det inte gjorts någon lika omfattande undersökning av gymnasieskolan och de övriga frivilliga skolformerna (dvs. de som lyder under LPF 94)
Undersökningen visar bland annat att elevernas motivation och engagemang för skolarbetet är lågt, samtidigt som baskunskaperna för svenska elever försämrats sedan 1990-talets början. De flesta ämneslärare anser att det i dagsläget behövs avsättas mer undervisningstid för att kursplanernas alla mål ska kunna uppnås. Ett problem som egentligen bara kan lösas på två sätt: antingen förlängs skoldagen och/eller skolåret. Eller också försakas ett ämne för att främja ett annat. Två alternativ, som av logiska skäl inte är speciellt populära bland pedagogerna. 3
Inom ramen för skolutveckling har en rad avhandlingar, som alla visar på vikten av en fungerande skolledning, gjorts. I avhandlingen Rektorn - garant för elevernas
rättssäkerhet? redogör Stephan Rapp, som tidigare skrivit flera avhandlingar inom området skolutveckling, exempel på hur rektor brister i sina kunskaper kring styrdokumenten - något som i förlängningen äventyrar elevernas rättssäkerhet. I
avhandlingen diskuterar Rapp dessutom likvärdighetsbegreppet i LPO 94: alla barn och ungdomar ska ha tillgång till en likvärdig utbildning (oavsett bostadsort, ekonomiska förhållanden, kön, begåvning etc.). Denna likvärdighet innebär däremot inte att
undervisningen nödvändigtvis ska utformas på samma sätt överallt, eller att resurser ska
2 Skolverket, Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (2004), s 124 3 Skolverket (2004), s 128ff
fördelas lika, framför allt inte så länge den enskilda skolan har ett särskilt ansvar för de elever som inte når uppsatta mål. I sin avhandling Är skolan för alla? konstaterar han snarare att det råder en politisk enighet kring att alla barn/elever ska ha rätt till en god fostran och utbildning. Skolans personal förväntas - för att kunna uppfylla de krav som samhället ställer - vara väl insatt i det som fastställts i de aktuella styrdokumenten. Men författaren hänvisar till exempel (bl.a. från skolverkets inspektionsrapporter) på hur skolledare brister i sitt ansvar och hur skolans personal inte lever upp till kraven - och därmed bryter mot skolans författningar.4
I LPF 94 står att:
Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen.5
I Rektor och Lagen beskriver Rapp den konflikt som finns mellan att rektor är både en pedagogisk ledare (den som själv leder det pedagogiska utvecklingsarbetet) samtidigt som han eller hon är ansvarig för en pedagogisk verksamhet (dvs. administrerar och ordnar verksamheten på ett sådant sätt att den blir en pedagogisk verksamhet.) 6 Men med ständiga ekonomiska krav tvingas rektorerna kompromissa - den ekonomiska budgeten måste hållas på bekostnad av den pedagogiska verksamheten7.
I Susanne Gerge och Camilla Lenanders uppsats I huvudet på en friskolelärare undersöker författarna friskolelärarnas eget perspektiv på sin arbetssituation. Detta genom att undersöka vilka faktorer som faktiskt får lärare att aktivt söka sig till
fristående skolor. Författarna kommer fram till att det i mindre organisationer råder ett arbetsklimat som leder till att den enskilda pedagogen, på ett annat sätt än i en större organisation, blir sedd och deltar i skolutvecklingen och i skolans beslut.8
Kurt-Lennart Jönsson skriver i Praktiskt skolledarskap & styrning eller vanstyre av
skolan, att skolan visat en enastående motståndskraft mot förändringar av sin
4 Rapp (2006), s 85 5 LPF 94, s 16
6 Rapp, Stephan Rektor och lagen (2009), s 19 7 Skolverket (2004), s 23
organisation, samtidigt som den kännetecknats av att i stort sett helt sakna en gemensam ledning. Sedan sextiotalet har läroplaner med likartade krav på helhetssyn,
ämnesintegrering, elevinflytande etc. kommit och gått inom alla skolformer. Jönsson skriver i sin avhandling att så länge skolans ledarskap och strukturerna inne i skolan inte förändras, kommer den traditionella skolkulturen att leva vidare9.
I avhandlingen Pedagogiska processer stärker författaren teorierna mellan pedagogiska teorier och pedagogiken i praktiken. Boken undersöker vad det egentligen är som karakteriserar dynamiken mellan undervisning och lärande, och hur skolpersonalen bäst bör stimulera denna dynamik - både i anknytning till den traditionella
kunskapsförmedlande undervisningen och den mer otraditionella, experimentella läroprocessen.10
Arne Maltén analyserar i sin avhandling Det pedagogiska ledarskapet samverkan mellan ledarskap och organisation, och skriver att dagens ledningsfunktioner kräver en välutvecklad förmåga till pedagogiskt ledarskap samt att målen i den dagliga
skolverksamheten måste konkretiseras mer för att kunna realiseras.11
Maltén poängterar att det finns både för- och nackdelar med den gamla, centralistiskt regelstyrda skolan: i detaljerade kursplaner visste lärarna vad de skulle undervisa om, läroboksförfattare vad deras läroböcker skulle behandla och man visste exakt över hur många timmar varje ämne förfogade. Men följderna blev en stelbent institution där initiativ förhindrades, utvecklingen avstannade och den enskilda pedagogen frestades att säga "jag gör som jag alltid har gjort".12
Forskning som tidigare gjorts om skolans styrdokument, har framför allt analyserat dess innehåll - inte förhållandet mellan skolpersonal och läroplanen, kring vilket jag bygger mitt arbete. Jag har också upptäckt att det fattas relevant forskning inom den
yrkesförberedande gymnasieskolan, där jag i framtiden kommer att vara yrkesverksam.
9 Jönsson, Kurt-Lennart Praktiskt skolledarskap & styrning eller vanstyre av skolan (2001), s 11 10 Fuglestad, Otto Laurits Pedagogiska processer (1999), 104f
11 Malten, Arne Det pedagogiska ledarskapet (2000), s 174 12 Malten (2000), s 158
Teoretisk ram
Som forskningsteorisk ram på mitt arbete använder jag mig av hermeneutiken. Ordet har sitt ursprung i grekiskan och betyder tolkning av budskap eller tolkning av text. Filosofen Hans-Georg Gadamer utvecklade under tidigt 1900-tal ett resonemang och en teoretisk utgångspunkt, som syftande till att mena att människan som objekt aldrig kan vara helt objektiv och göra neutrala tolkningar av texter. Istället präglas vi av människor omkring oss, olika kulturer, det omgivande samhället och tidsepoker. Därmed går människan också in med egna värderingar och fördomar när hon läser och tolkar dokument och texter.13 Utifrån Gadamers teorier kan man utgå från att hermeneutiken inte söker efter den absoluta sanningen, eftersom det - enligt Gadamers hermeneutiska kunskapsteori - inte finns någon sådan sanning. Istället arbetar människan med en cirkel som utgångspunkt. Hon börjar på någon punkt för att sedan successivt arbeta sig
igenom varje del, tills hon slutligen skapat sig en helhetsbild. I mitt arbete kommer jag att koppla hermeneutiken till mina intervjupersoners tankar kring skolans styrdokument.
Skriven text i sig är inte en kopia av verkligheten den beskriver, utan den speglar med hjälp av språket snarare verkligheten hos personen som läser texten, och denna enskilda personens bakgrund. Den skrivna texten - i detta fall läroplanen - är ett utomordentligt hjälpmedel för information och tankeutbyte, samtidigt som endast en liten del av det sammanlagda kommunikativa sammanhanget kan utläsas i själva texten. Ord i sig har en mängd olika uttryck, var och ett med olika beroende på vem som tolkar dem. Därmed kan hermeneutiken vara en pådrivningskraft, och beroende vilka omgivande faktorer som präglar den enskilde skolpersonalen, leda till att den han eller hon på olika sätt uppfattar och implementerar läroplanen i sitt dagliga arbete
Jag kommer även utgå från Aaron Antonovskys begrepp KASAM - Känsla Av
Sammanhang. KASAM innebär kortfattat ett förhållningssätt mellan begriplighet (förståelse och förmågan att kunna bedöma verkligheten), hanterbarhet (strategier, metoder samt förmågan att hantera och bemöta olika krav) och meningsfullhet (motivation, känslan av delaktighet - att kunna påverka).14
13 Egidius, Henry (1986) Positivism - fenomenologi - hermeneutik, s. 52
Huvuduppgiften för skolan är att skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. All verksamhet i skolan ska bidra till en allsidig utveckling för eleven, och i detta sammanhang är styrdokumenten en viktig del.
Jag vill undersöka om samhörighetskänslan kan leda till att pedagogen i högre utsträckning förhåller sig till läroplanen, samt vilken roll skolledningen och skolans storlek spelar för samhörighetskänslan.
Metod
Jag kommer under detta kapitel beskriva mitt metodval för att få svar på mina frågor. I kapitlet beskriver jag även hur jag gått till väga för att samla empiriskt material och varför jag valt att använda mig av just denna metod. Utöver denna redogörelse kommer jag att presentera urvalsguppen samt redovisa de forskningsetiska överväganden jag har gjort. Jag kommer även att redogöra för eventuella problem som uppstått under resans gång.
Förberedelser
Via en gemensam bekant fick jag kontakt med Mikael Fransson på enheten Individ och Samhälle på Malmö Högskolas lärarutbildning redan under terminen innan mitt arbete skulle påbörjas. Vi hade, på varsitt håll, båda två idéer om att behandla skolpersonalens förhållande till styrdokumenten i våra examensarbeten.
För att få ett större samt mer jämförande och tillförlitligt empiriskt material än vad vi kunnat samla in på egen hand, har vi i våra respektive arbeten hjälpt varandra med kontakter, förberedelser samt genomförande, transkribering och
resultatsammanställning av intervjuerna. Därför föll det sig naturligt att vi även gemensamt författade metod- och resultatkapitlen till våra respektive arbeten. Vi tilldelades också samma handledare, som gav klartecken för detta upplägg.
Kvalitativa intervjuer
Vi har valt att använda oss av enskilda intervjuer - dvs. en kvalitativ
undersökningsmetod. De främsta anledningarna till detta val av metod var dels för att få större insikt och förståelse av ett fåtal pedagogers erfarenheter, tankar och åsikter om läroplanen än vad vi hade kunnat få vid en kvantitativ undersökning, exempelvis enkätundersökning. Steinar Kvale beskriver i Den kvalitativa forskningsintervjun hur denna ska: ... fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas
vardagsvärld.15
Vi bedömde det också som mest sannolikt att intervjupersonernas egna definitioner och personliga erfarenheter skulle återges på ett så rättvist sätt som möjligt när de själva fick uttrycka den i samtalsform.
Samtalsintervjuer gör det möjligt för den intervjuade att synliggöra hur ett fenomen, i uppsatsernas fall lärarens förhållningssätt till styrdokumenten, gestaltar sig i
vardagslivet då den intervjuade fritt får resonera och benämna sin beskrivning av verkligheten. Beskrivningen som ges, möjliggör svar på arbetes problemställningar. Esaiasson et al redogör också för samtalsintervjuer som ett metodiskt framgångsrikt val, då viljan är att göra ett komplement till tidigare forskning, men där nya teorier kring en problematik kan skapas. Min studie kan anses ha sin utgångspunkt i det som tidigare forskning redan konstaterat – att implementeringen av styrdokumenten inte är idealisk
ute i den vardagliga verksamheten. Därmed kan samtalsintervjuerna som metod- och materialval tänkas leda fram till, för akademin, intressanta vetenskapliga bidrag då jag vidareutvecklar detta tidigare konstaterade resonemang.16
I intervjun finns det även en inbyggd valideringsfunktion, då både intervjuaren och den intervjuade omedelbart och i rätt sammanhang kan ställa följdfrågor, tolka, bekräfta eller bli bekräftad.
För att undvika risken att lägga in våra egna värderingar och därmed påverka svaret hos intervjupersonen skapade vi en semistrukturerad intervjuguide (bilaga 1) med öppna frågor utan svarsalternativ17. Vi är medvetna om att det finns en risk att arbetet blir
uddlöst när man ställer frågor allt för öppet, utan att driva en tydlig linje. Denna risk består främst i att det är svårt att tolka och mäta de resultat som inkommer under en semistrukturerad intervju. Därmed blir det upp till intervjuaren att tolka vad den intervjuade egentligen menar, så länge han eller hon inte uttrycker sig väldigt precist. Detta leder också till vissa metodiska problem, exempelvis att intervjuaren ges ett tolkningsföreträde av materialet. Men jag ser ett egenvärde i att undvika att min undersökning förvandlas till en subjektiv inlaga, och har därför valt denna metod till trots.
16 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik och Wängnerud, Lena Metodpraktikan - konsten
att studera samhälle, individ och marknad (2007), s 286-289
Intervjuerna har varit inriktade på samma ämne och kretsat kring samma tema. Vi hade för avsikt att intervjupersonerna skulle få svara på samma nyckelfrågor, men att vi under intervjuns gång även skulle addera följdfrågor som varierade beroende på vad personen tidigare svarat.
Detta för att, som Patel och Davidson beskriver, ge intervjupersonen möjlighet att ”svara med egna ord”18. I intervjuerna har vi inte varit intresserade av att finna en absolut sanning, utan vi ville låta intervjupersonerna tala från hjärtat för att sedan - utifrån hans eller hennes egen erfarenhet - kunna förmedla dennes perspektiv.
Vi har också valt att göra ljudupptagningar av samtliga intervjuer. Detta dels för att vi, som intervjuare, skulle kunna vara mer aktiva och delaktiga då vi inte behövde göra några anteckningar under intervjuns gång. Men även för att i efterhand lättare kunna utläsa helheten av kommunikationsprocessen. Vi är medvetna om att kommunikation endast till en liten del består av innehållet eller orden som används, och fick nu möjligheten att utläsa tonfall, pauseringar, betoningar, avbrutna meningar och tveksamheter hos intervjupersonerna. Dessutom kan vi som intervjuare i efterhand rannsaka oss själv om vi vid något tillfälle varit allt för ledande i våra frågor, vilket skulle kunna ha påverkat den intervjuade personen till att ge svar som behagade oss.19
Trovärdighet och tillförlitlighet
Vi är medvetna om att intervjupersonerna kan upplevas som tendentiösa i sina svar på våra frågor. Frågorna under intervjusituationen är ställda på ett sådant sätt, att den intervjuade riskerar att tvingas rannsaka sig själv och sitt eget samvete. En sådan situation kan leda till att berättelsen blir en förskönad partsinlaga, snarare än en uppriktig beskrivning av verkligheten. Därmed kan vårt empiriska material inte anses vara helt objektivt tillförlitligt.20
För att öka tillförlitligheten till intervjupersonernas svar, har vi i möjligaste mån försökt hålla oss till primärkällan - att det intervjupersonerna berättar ska vara självupplevt. Samtidigt kan en del av intervjupersonernas svar upplevas som traderade, dvs. att de
18 Patel, Runa och Davidson, Bo Forskningsmetodikens grunder (2003), s 78
19 Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbetet i lärarutbildningen (2006), s 43 20 Esaiasson et al. (2007), s 321
vidarebefordrar andra pedagogers uppfattningar. Därmed kan dessa svar inte anses vara lika tillförlitliga som de resonemang som är självupplevda.21
De intervjuade är idag verksamma som pedagoger, vilket gör att de svar de avger är samtida och att tiden som förflutit mellan händelsen och intervjusituationen inte spelar någon signifikativ roll i sammanhanget. Därmed kan studien, som baseras på det empiriska materialet, vara en bra beskrivning över hur dagens situation faktiskt ser ut och med detta stärka undersökningens trovärdighet.22
Urval
Patel och Davidson skriver att alla forskare har egna idéer och föreställningar som ofrånkomligt färgar de teorier som produceras. Utifrån sina egna erfarenheter gör intervjuaren omedvetna val av studieobjekt och teorier samt utesluter andra alternativa tolkningar23.
Med detta i åtanke hade vi för avsikt att intervjua pedagoger vi inte tidigare haft något direkt samarbete med. Vi började med att ta kontakt med pedagogerna på våra
respektive partnerskolor för att boka in intervjuer. Då vi också velat undersöka om det finns skillnader i styrdokumentens närvaro beroende på vilken åldersgrupp läraren är yrkesverksam i, ville vi intervjua pedagoger inom både grundskola och gymnasium.
Vi tänkte ursprungligen intervjua fyra pedagoger - två från varje åldersspår - men valde slutligen att intervjua sammanlagt sex stycken. Dels för att få ett större empiriskt
omfång, men även för att det då blev lättare att gruppera intervjupersonerna utifrån våra kriterier. För att lättare kunna jämföra vårt resultat inbördes hade vi som mål att
intervjua:
• både män och kvinnor,
• pedagoger från både yngre och äldre undervisningsspår • pedagoger från både kommunala skolor och fristående skolor
21 Esaiasson et al. (2007), s 319 22 Esaiasson et al. (2007), s 321 23 Patel och Davidson (2003), s 24
Vi ville att samtliga intervjupersoner endast skulle ha undervisat under den för
närvarande gällande läroplanen (LPO94 respektive LPF94) och slutligen ställde vi som ett absolut krav att intervjupersonerna skulle vara behöriga lärare samt ha minst ett års yrkeserfarenhet i skolan. Detta för att vi ville att intervjupersonerna skulle uppvisa en viss yrkesmässig rutin och ha fått chansen att bekanta sig med styrdokumenten i sin yrkesroll. Våra intervjupersoner kommer fortsättningsvis att benämnas som
pedagogerna. En närmare presentation av dem finns i bilaga 2.
Genomförande
Efter att vi båda läst in oss på de teoretiska underlagen kring styrdokumenten bestämde vi att vi skulle kontakta våra respektive partnerområden för att boka intervjuer. I
samband med att vi en tid i förväg frågade den aktuella pedagogen om han eller hon var intresserad att ställa upp på en intervju, berättade vi också kort om syftet med våra arbeten. Samtliga tillfrågade tackade genast ja till att delta.
Vi genomförde sedan en pilotintervju. Detta dels för att öka sannolikheten att frågorna skulle uppfattas på det sätt som det var tänkt, dels för att inte riskera att ställa den intervjuade mot väggen genom att komma med indirekta anklagelser. Vi upptäckte också att några av de ursprungliga frågorna gav intervjupersonen möjlighet att ge ett enda kort, ”låst” svar och att det skulle kunna leda till att intervjun hade stannat där. Efter denna pilotintervju valde vi att revidera vår intervjuguide.
I samband med att vi bokade definitiv tid med pedagogerna, informerades de återigen om syftet med våra examensarbeten samt hur intervjun var strukturerad - dock utan att vi blev allt för detaljerade. Detta för att intervjupersonerna inte skulle ”läsa in sig” på styrdokumenten, något som i så fall motverkat syftet med våra arbeten. Vi berättade också att vi hade för avsikt att spela in deras intervju med diktafon. I samtliga fall godkändes detta av pedagogerna.
För att få ett tillräckligt omfattande underlag att analysera och återge, strävade vi efter att intervjuerna i tid skulle omfatta mellan 30 och 60 minuter. Eftersom vi ville undvika stress, men också för att ge intervjupersonerna utrymme att utveckla sina resonemang, valde vi att avsätta 90 minuter till varje intervju. Innan vi påbörjade varje intervju
försäkrade vi oss även om att intervjupersonen var tillgänglig för en eventuell uppföljningsintervju - något vi använde oss av i ett av fallen. Detta pga. att det redan under den andra intervjun vi genomförde uppkom en så pass intressant frågeställning att vi valde att använda oss av denna i samtliga intervjuer. Därmed var vi tvungna att i efterhand tillfråga den första intervjupersonen.
För att intervjupersonerna skulle känna sig så trygga och avslappnade som möjligt, fick de själva (i möjligaste mån) välja intervjumiljö. Det enda krav vi ställde var att miljön inte skulle vara offentlig (exempelvis ett café) – dels med tanke på allt för många distraherande moment, dels pga. risken för ett allt för kraftigt bakgrundsbrus vid ljudupptagningen och dels med tanke på våra etiska överväganden. I tre fall valde intervjupersonerna sin egen arbetsplats, i två fall att göra det hemma hos sig själv och i ett fall att göra det hemma hos Peter. Intervjuerna genomfördes i en tyst miljö.
Närvarande vid intervjuerna var – utöver intervjupersonen – både Peter och Mikael.
Intervjuerna inleddes med några minuters småprat, varpå pedagogen uppmanades att svara så fritt och uppriktigt som möjligt utifrån sina egna uppfattningar och
erfarenheter. Efter intervjun erbjöds pedagogen att addera sådant som han eller hon upplevde att intervjuaren kanske missat att ta upp i sina frågor, alternativt utreda eventuella oklarheter. Till sist tackades pedagogen för sitt deltagande. Exklusive förberedelser och avrundning tog varje intervju mellan 45 och 55 minuter att genomföra.
Etiska överväganden
Intervjupersonerna blev delvis informerade om våra examensarbeten och dess syfte redan då de tillfrågades om de var intresserade av att delta. Eftersom vi ville att de skulle utgå från sina egna erfarenheter, och undvika att få allt för ”tillrättalagda” svar, valde vi dock att inte ge dem allt för mycket information i initialskedet. Detta för att vi ville få igång ett spontant resonemang – allt för pålästa och ”korrekta” svar från intervjupersonerna hade motverkat syftet med hela arbetet. Vi har i möjligaste mån undvikit allt för ingående frågor för att inte riskera att ställa den intervjuade mot väggen.
Eftersom enskilda människor inte ska kunna identifieras av utomstående, har jag - i enighet med gällande konfidentialitetskrav och etiska riktlinjer - valt att fingera samtliga namn i mitt arbete.24 De är i stället kodade med bokstaven P(=pedagog), en bokstav (M=manlig, K=kvinnlig) och en siffra (1-3).
Resultat
Jag väljer i presentationen av mitt empiriska material att lägga fram de svar jag och Mikael fått under gemensamma teman, vilka utgår ifrån en semistrukturerad
intervjuguide som varit det grundande underlaget vid samtliga intervjuer. Vår avsikt med denna guide var att pedagogerna (intervjupersonerna) enhetligt skulle besvara samma frågor, men även ges tillfälle att utveckla eller diskutera sina subjektiva tankar kring sådant de ansåg sig brinna extra för. I detta kapitel kommer jag endast att redovisa intervjusvaren, utan att närmare diskutera eller analysera dem. Diskussion och
kopplingar till tidigare forskning finns under kapitlet Analys.
En närmare presentation av intervjugruppen finns i Bilaga 2.
Hur pedagogerna följer läroplanen
Vi började våra intervjuer med att fråga pedagogerna på vilket sätt de upplever att de
som pedagoger, deras lärarlag och deras skolledning följer läroplanen.
Samtliga pedagoger utom en svarade att de följer läroplanen så gott de kan, men att det finns många olika orsaker till att den inte följs så mycket de önskar att de gjorde. En av de intervjuade gymnasiepedagogerna tillägger dock att han inte är så insatt i de
övergripande dokumenten, utan först och främst fokuserar på innehållet i sina kursmål, eftersom de är mer konkreta och lättare att utvärdera. Han säger att han upplever att det, i de enskilda kursmålen, står mer eller mindre exakt vad den enskilda läraren förväntas ta upp inom ämnet och mer eller mindre exakt vad den enskilda eleven förväntas kunna när kursen är avslutad. Han säger också att måluppfyllelsen skulle kunna göras ännu effektivare om man bakade in mål från läroplanen i de enskilda kursmålen, i stället för att separera dessa två styrdokument. 25
Den sista pedagogen berättar i stället att läroplanen inte är förankrad i hans pedagogiska upplägg, han upplever styrdokumenten som ”flummiga” och efterlyser att de ska vara mer konkreta - utan att närmare besvara vad han faktiskt vill förändra. Han berättar att han förmodligen hade följt läroplanen bättre och varit den mer trogen om den skrivits
om och varit tydligare. Han tillägger även att han inte anser läroplanen gälla honom personligen, i hans yrkesroll:
- Läroplanen gäller inte mig personligen. Styrdokumenten ska vara närvarande hos ledning och hos läromedelstillverkarna. Genom att använda och lägga upp
undervisningen utifrån den kurslitteratur som är förbestämd av skolledningen och som sedan tilldelas arbetslagen, är läroplanen per automatik förankrad i klassrummet. 26
Vilka problem föreligger i att arbeta utifrån styrdokumenten?
Tre av de tillfrågade pedagogerna har under det senaste året valt att säga upp sig från sina tidigare arbetsplatser, delvis på grund av det motstånd de mött när de velat förändra det på den tidigare arbetsplatsen rådande arbetssättet. I ett av fallen har det inte ens funnits regelrätta arbetslag, utan det pedagogiska ansvaret har vilat direkt på den enskilda pedagogen. Två av pedagogerna har tidigare varit anställda på större
kommunala skolor men arbetar idag båda på samma friskola, mindre till både lärarantal och elevantal än den tidigare arbetsplatsen. Den tredje pedagogen har tidigare arbetat på en friskola på Österlen, men har nu börjat arbeta i en mindre kommunal skola inne i Malmö. De berättar alla att de tidigare upplevt en viss problematik med möjligheterna för den enskilda läraren att ”gömma sig” på de skolor där de tidigare arbetat, men att deras nuvarande arbetslag arbetar gemensamt mot ett och samma mål på ett bättre sätt än på den gamla arbetsplatsen. En av intervjupersonerna berättar att på den skola där hon tidigare arbetade lade pedagogerna upp arbetet utifrån vad som var bekvämt för pedagogen själv, inte vad som var bäst för eleverna. Hon kände sig motarbetad varje gång hon försökte få sina kollegor att istället arbeta utifrån läroplanen:
- Det inte fanns någon gemensamt utarbetad pedagogik, och lärarna arbetade inte ens i riktiga arbetslag! Skolledningen såg mellan fingrarna, för inte heller där fanns det något intresse. Dessutom tog rektorn gärna in obehörig personal för att spara pengar, och det pedagogiska arbetet blev därefter…27
Ett annat problem som PM1 råkade ut för var att det fanns tre eller fyra ”huvudlärare”, som jobbat på skolan under lång tid och var djupt rotade i det gamla. Samtidigt var
26 Intervjusvar PM2 27 Intervjusvar PK3
skolledningen konflikträdd och hade svårt att hävda sig mot de traditionella normer som rådde.
De tre pedagogerna upplever att det finns ett problem i att konstant fly. Utöver att det får stora konsekvenser för den enskilda arbetstagaren, framför allt ekonomiskt, riskerar man också att uppfattas som en ”upprorsmakare” och får dåligt rykte:
- Man måste välja sina strider i livet. Det är en tunn gräns mellan att komma till en ny arbetsplats och vara ambitiös och nyfiken – eller uppfattas som en rabiat, överpretentiös paragrafryttare.28
Men PK1 säger att luften till sist går ur en, att alla människor har en gräns och det hade egentligen hade varit enklare för alla parter "att bara flyta med" genom att tänka
praktiskt och i mångt och mycket ge upp sina visioner. Samtidigt har man en viss yrkesstolthet, och framför allt som nyutbildad och oerfaren pedagog vill man självklart arbeta ”som man lärt sig att göra”.29
Pedagogerna säger att både skolledning och den enskilda pedagogen har ett stort ansvar att arbeta aktivt med styrdokumenten och få dessa att genomsyra det dagliga
pedagogiska arbetet:
- På en liten skola är varje enskild pedagogs betydelse enorm och ”arbetslagstänket” är bättre. Om en enskild pedagog flyr undan, så ställer det till ett gigantiskt merarbete för alla andra pedagoger. 30
- Om det finns ett par eldsjälar i ett lärarlag, framför allt på en stor skola, så finns det risk att andra tar chansen att bara flyta med. Vilket i förlängningen riskerar att
eldsjälarna bränner ut sig eller på annat sätt försvinner medan de undfallande blir kvar.
31
Att arbeta i arbetslag innebär en viss självkontroll. Trots att det är ett krav på att arbeta i arbetslag känner pedagogerna till skolor där man av olika anledningar fortfarande inte
28 Intervjusvar PK3 29 Intervjusvar PK1 30 Intervjusvar PM1 31 Intervjusvar PK1
gör det. Ledningen måste vara navet, ledningen måste vara drivande och även se till att det får konsekvenser om lärarlaget inte sköter sina åtaganden, exempelvis att arbeta utifrån läroplanen.32
Hur ska vi se till att styrdokumenten följs?
Pedagogerna är överrens om att ett något sånär homogent synsätt på yrkesrollen - både för pedagog och skolledare - är en viktig förutsättning för att kunna arbeta utifrån styrdokumenten. De säger att detta är lättare att uppnå på en liten skola än en stor. En av pedagogerna säger också det viktigt att rektor faktiskt också tar sitt ansvar, både
pedagogiskt och administrativt, vilket hon upplever kan vara svårt för många av dagens skolledare. Exempelvis kan en väl genomarbetad och specifik lokal arbetsplan
underlätta planeringen och det dagliga arbetet för alla pedagoger. Att upprätta en sådan är rektors ansvar. Hon säger att det är absurt att så många rektorer inte är adekvat utbildade och att det för henne personligen hade upplevts främmande att hoppa på en chefspost utan utbildning:
- Det är ett svårt läge för rektorn, som måste vara den pedagogiska ledaren om detta ska gå bra. Tyvärr är alldeles för många rektorer och skolledare outbildade – vilket för mig framstår som absurt. Det hade varit helt främmande för mig personligen att hoppa på en chefspost utan utbildning. Men många ser det som ett steg i karriären. Har man väl fått en rektorstjänst blir man inte av den. 33
Två av pedagogerna efterlyser mer planeringstid till reflektion. Visserligen har alla pedagogerna tid avsatt till egen planering, men de upplever att de ofta måste prioritera mycket annat framför just reflektion och resonemang kring styrdokument. Plötsligt har det gått en hel termin, och man har i bästa fall bara hunnit skumma igenom den där läroplanen. Ibland inte ens det.34 Tre av pedagogerna anser att de i nuläget får lagom mycket planeringstid till reflektion. Deras erfarenhet är snarare att de lärare som efterlyser mer egen planeringstid och tid till reflektion, inte sällan är samma lärare som tar tillfället i akt att i stället använda tiden till att vara lediga. Samma lärare som sedan gnäller över att läroplanen är svårarbetad, trots att de inte ens tagit sig tid att läsa den!
32 Intervjusvar PM1 33 Intervjusvar PK1 34 Intervjusvar PK2
Ibland är det en allt för lös och fri tolkning av styrdokumenten. Det finns ingen uppföljning, ingen orsak och verkan.35
- För pedagogen ska det ligga i yrkesstoltheten och professionaliteten att följa gällande styrdokument. Det handlar inte om paragrafrytteri eller att ha ryggen fri, utan att se vinsterna och utvecklingsmöjligheterna i ett större perspektiv. 36
Eftersom styrdokumenten är så pass viktiga har även lärarutbildningen ett visst ansvar att se till att det ligger i den blivande lärarens intresse att tillgodogöra sig informationen. 37 Därmed är det viktigt att all skolpersonal är behörig, eftersom lärarutbildningen ska borga för att studenten får kunskap kring aktuella läroplaner i sin utbildning.
Samtidigt är alla pedagoger överrens om att det i dagsläget är för lätt - för samtliga inblandade parter - att fly från sitt ansvar när det gäller det pedagogiska arbetet utifrån styrdokumenten. Vissa anser att detta delvis beror på att upprepade regelbrott inte får några konsekvenser, men ingen av pedagogerna har någon direkt uppfattning om vilka typer av konsekvenser frekventa regelbrott ska få. En av pedagogerna vill däremot hellre dela ut morot i stället för piska, att det ska vara grundande för den enskilda pedagogen vid t.ex. löneförhandlingar. Men det förutsätter såklart att skolledningen är frekvent närvarande. Det går inte att ha lärarna på ett ställe och ledningen på ett helt annat!38
Revidera läroplanen?
Pedagogerna anser att det är ett absolut krav att man i arbetslaget jobbar målstyrt tillsammans, något de säger inte sker överallt. Om en ny läroplan skulle ändra detta faktum är de tveksamma till, men flera av pedagogerna säger att den frihet under ansvar som styrdokumenten idag påbjuder måste fungera bättre i framtiden.
Samtliga pedagoger utom en anser att LPO94 respektive LPF94 är ganska bra i sin nuvarande form, men att större fokus måste läggas vid att få skolans personal att gemensamt utarbeta och med jämna mellanrum revidera den lokala arbetsplanen. I
35 Intervjusvar PK3 36 Intervjusvar PK3 37 Intervjusvar PK3 38 Intervjusvar PK1
LPO9439 respektive LPF9440 står det uttryckligen att det är rektors ansvar att en sådan lokal arbetsplan upprättas. Pedagogerna säger att det är viktigt att använda läroplanen i praktiken - att med jämna mellanrum ta fram den och se vad det faktiskt står.
Läroplanen är inget magiskt papper, utan ska vara ett levande dokument!41
Den nuvarande läroplanen är idag drygt femton år gammal. Pedagogerna säger att det därför kan finnas skäl till att revidera den från grunden. En av pedagogerna anser dessutom att femtonårsintervaller är alldeles för långa, att så långa tidsintervaller gör att läroplanerna medför alltför övergripande förändringar när de väl träder i kraft.
Förändringen för den enskilda pedagogen blir allt för stor - och det finns därför stor risk att nya läroplaner möts av ett generellt motstånd.
- Den "äldre stammen" har varit med om ganska många läroplansrevideringar. Det finns så klart en medvetenhet om läroplanens existens, men de har knappast något intresse av att återigen sätta sig in i och arbeta utifrån den. Jag har hört lärare som på allvar menar att de slutar om nya läroplaner införs. 42
Samtidigt ser hon ett problem i att de nationella styrdokumenten skulle bli allt för politiskt färgade om de ändrades för ofta. Ingen av pedagogerna är motståndare till att man i nuläget utarbetar nya läroplaner, men att det viktigaste är att styrdokumenten, och då framför allt de lokala arbetsplanerna, ska vara levande dokument som med jämna mellanrum revideras och ses över. Samtidigt är det delvis det som är tanken även med läroplanen från -94. De tycker att en dynamisk, lokal arbetsplan är ett bra komplement till de nationella styrdokumenten. De är överrens om att det förmodligen inte är läroplanen i sig som är problemet - utan problemet verkar snarare ligga i hur den ska tolkas. I den nuvarande läroplanen finns en oändlig tolkningsfrihet. En av pedagogerna säger att det vore tråkigt om denna frihet försvann helt och hållet, eftersom det är detta som gör ett läraryrke! Samtidigt säger hon eftertänksamt att valfriheten förmodligen måste minska lite grann, så att den inte bara blir till flum!43
39 LPO94, s 16 40 LPF94, s 16 41 Intervjusvar PK1 42 Intervjusvar PK1 43 Intervjusvar PK3
Läroplanen inte får upplevas som något snyggt som bara står på pappret, och en av pedagogerna säger att hon upplever att skolinspektionen delvis brister i sitt uppdrag. De måste öka sitt ansvar kring hur läroplanerna på respektive skola följs även i praktiken - vare sig man har kvar de gamla läroplanerna eller får nya.44 Skolinspektionen kan omöjligt se hur frekvent skolpersonalen faktiskt följer läroplanen i den dagliga
verksamheten. De är väldigt måna om att det utfärdas övergripande åtgärdsprogram mot t ex mobbing, men PK1 har aldrig hört talas om att skolinspektionen påpekat rent pedagogiska brister.45
Skillnad från skola till skola
Pedagogerna upplever att man funnit ett bättre förhållningssätt till styrdokumenten i grundskolan än i gymnasiet. Arbetet flyter bättre i grundskolan eftersom
styrdokumenten sitter i ryggmärgen, och man kan arbeta mer "avslappnat". De påpekar också att de upplever att det administrativa arbetet sköts bättre i de lägre åldrarna, där arbetslaget delar på bördan. Som gymnasielärare är man mer utlämnad till sig själv - antingen får man en övermäktig arbetsbörda. Eller så flyr man sitt ansvar eftersom att det ändå inte får några konsekvenser.46
En av pedagogerna upplever att lärarna i storstäderna, "där lärosätena finns", är mer trogna direktiven och anser att det finns en tydlig koppling mellan hur stor del behöriga lärare det finns på en skola och hur läroplanerna faktiskt följs. Han upplever
benägenheten att anställa behörig personal skiljer sig åt mellan kommuner och
stadsdelar, framför allt när det gäller vikarier.47 Dessutom upplevs det stora skillnader i ansvarstagande och kännedom om styrdokumentens innehåll mellan en behörig
pedagog, jämfört med en obehörig pedagog - framför allt om de är unga.48 Ett stort problem - framför allt i större gymnasieskolor - är också att pedagogerna är verksamma på flera olika program samtidigt. På framför allt teoretiska gymnasieprogram upplever en av pedagogerna att det finns det en större bekvämlighet hos lärarna, då många av dessa dessutom är stora auktoriteter inom sitt område. En överutbildning i kombination 44 Intervjusvar PK3 45 Intervjusvar PK1 46 Intervjusvar PM1 47 Intervjusvar PK2 48 Intervjusvar PK3
med arrogans skapar en tuff situation för skolledningen.49 Det riskerar också att uppstå stora slitningar mellan de pedagoger som värdesätter de ”teoretiska” ämnena högst, och de som värdesätter de ”praktiska” ämnena högst. Och det kan säkert finnas en viss förklaring i att de teoretiska lärarna oftare är behöriga inom sitt ämnesområde.50
Två av pedagogerna påpekar att det sociogeografiska klimatet även påverkar i vilken utsträckning läroplanen följs. I vissa stadsdelar/områden är det viktigare än i andra att utforma och ständigt revidera de lokala arbetsplanerna, då de är mer socialt
problemtyngda än andra. I dessa områden spelar framför allt upprättandet av den lokala arbetsplanen jättestor roll.
I mindre utsatta områden kan framför allt föräldrar, men även vissa lärare, verkligen förstora en bagatell. En av pedagogerna frågar sig var skolan egentligen förväntas lägga fokus: på triviala problem, eller på undervisningen och mer övergripande saker som t.ex. likabehandling, diskriminering och mobbing?51
Resultatsammanfattning
I vår resultatsammanställning har vi hos de pedagoger vi valt att intervjua funnit både likheter och skillnader i deras uppfattning om läroplanen. De flesta pedagogerna arbetar så gott de kan utifrån gällande styrdokument, men redogör en rad olika anledningar till att detta arbete inte fungerar så bra som det skulle kunna, eller så bra de skulle vilja att det fungerade. Tre av pedagogerna har rent av blivit så motarbetade av både kolleger och skolledning att de känt sig tvungna att byta arbetsplats.
En av pedagogerna anser att de nuvarande läroplanerna är alltför diffust formulerade för att kunna följas i praktiken. Han välkomnar i stället en ny, mer konkret läroplan.
Samtidigt är pedagogerna överrens om att det är just tolkningsfriheten av
styrdokumenten som gör själva läraryrket till vad det är. De pekar dock på att det finns ett problem i att denna tolkningsfrihet riskerar att missbrukas, då pedagoger i allmänhet såväl som skolledning kan välja att helt eller delvis bortse från det uppdrag de fått av
49 Intervjusvar PM1 50 Intervjusvar PK1 51 Intervjusvar PK2
samhället. Det uppstår ändå inte några konsekvenser - inte ens vid medvetna och upprepade regelbrott.
Gymnasiepedagogerna upplever att det framför allt på teoretiska gymnasieprogram finns det en större bekvämlighet hos lärarna, vars överutbildning i kombination med arrogans skapar en tuff situation för skolledningen och övrig skolpersonal.
Pedagogerna säger att en grundläggande faktor för att mer effektivt kunna infärga läroplanerna i skolverksamheten är en aktiv skolledning i kombination med behörig personal. De flesta pedagogerna är överrens om betydelsen av en dynamisk, lokal arbetsplan som komplement till de nationella styrdokumenten. Läroplanen ska användas i praktiken - med jämna mellanrum ska skolans personal betrakta vad som faktiskt står. Läroplanen är inget magiskt papper, utan ska vara ett levande dokument!
Analys
Uppfattningen från intervjupersonerna överensstämmer med den teoretiska
utgångspunkten för den här uppsatsen, nämligen att skolpersonalen - såväl ledning som pedagoger, präglas av sin omgivning. När omgivningen, som styrs utifrån rådande strukturer inom skolan, inte förändras i takt med läroplanernas utvecklande, blir enskilda personers tolkning av läroplanerna också mer konservativ.
Jönsson visar i sin avhandling på att skolan visat en enastående motståndskraft mot förändringar av sin organisation, samtidigt som den kännetecknats av att i stort sett helt sakna en gemensam ledning. Sedan sextiotalet har läroplaner med likartade krav på helhetssyn, ämnesintegrering, elevinflytande etc. kommit och gått inom alla skolformer. Han skriver att så länge skolans ledarskap och strukturerna inne i skolan inte förändras, kommer den traditionella skolkulturen att leva vidare52.
De nuvarande läroplanerna för grundskolan och gymnasiet har drygt 15 år på nacken, och kan vara värda att revideras. Men allt för stora reformer kommer med stor
sannolikhet möta motstånd när lärarna tvingas förändra tolkningen av sitt uppdrag. Skolan riskerar i stället att stå inför det problem som PK1 beskriver: att den äldre stammen lärare, som upplevt ett flertal skolreformer komma och gå utan att egentligen ha förändrat något i grunden, väljer att sluta i förtid när deras tolkning av
styrdokumenten inte överensstämmer med det omgivande samhällets.
Jönsson skriver att politikerna måste "orka" hålla sig till spelreglerna, dvs. det system med mål- och resultatstyrning som de själva bestämt sig för. "Orka" i den bemärkelsen att de måste våga bita i det sura äpplet: stora förändringar föder alltid konflikter! Politikerna som står till svars för sina väljare måste, på samma sätt som alla andra i skolans styrsystem, stå upp för skolans mål och konsekvenserna av dem.53
De praktiska förutsättningarna för att rektor ska bli en tydlig ledare, som klargör för personalen vilka mål som gäller, finns i den kommunala skolorganisationen. Men under långa perioder har de som haft det högsta ansvaret för kommunens skolor varit fullt
52 Jönsson (2001), s 11 53 Jönsson (2001), s 69
upptagna med att oroa sig för sina platser i den nya organisationen. Efter ett par år har man så upptäckt att omorganisationen inte ledde till några större förändringar, och så startar man i stället en ny organisation. Omorganisationer ger upphov till rädsla och stjäl energi, och konsekvensen har blivit att skolans ledarskap gått på halvfart i nästan alla svenska kommuner de senaste 10-15 åren.54
Rapp skriver i sin avhandling att det finns en skillnad mellan rektor som pedagogisk
ledare (som själv leder hela det pedagogiska utvecklingsarbetet) och rektor som ledare
för en pedagogisk verksamhet (som administrerar och ordnar verksamheten på ett sådant sätt att den blir en pedagogisk verksamhet.) 55 I vissa friskolor riskerar gränsen vara ännu vagare, då rektor fungerar som ledare både för en pedagogisk verksamhet och en affärsverksamhet.
I ett målstyrt system är det tänkt att skolledaren ska ha fokus på pedagogisk ledning och förändring, medan rollen som administratör och regeltillämpare ska vara nedtonad. Skolledaren måste därför vara väl insatt i de tankar som ligger bakom styrdokumenten, då denna kunskap är förutsättningen för att på rätt sätt kunna tillämpa reglerna och uppnå målen.56 När skolledarna brister i sina kunskaper kring styrdokumenten, riskerar det att på sikt äventyra elevernas rättssäkerhet.
Innan nya direktiv förankrats i en organisation, krävs det extra resurser för att
kompensera den kraft som både ledning och de enskilda pedagogerna nu måste lägga på omställningen. Risken finns annars att den pedagogiska verksamheten under en
övergångsperiod blir lidande och (det obetalda) merarbetet för den enskilda pedagogen blir allt för stort. I Gerge och Lenanders uppsats beskrivs yngre lärare som mer
egocentriska och mindre lojala än äldre lärare57. De yngre lärarna är mer benägna att byta arbetsgivare eller t o m yrkesbana om deras nuvarande arbetssituation inte
uppfyller deras förväntningar och krav. Ett tänkbart scenario är att regeringen inför nya styrdokument som inte är förankrade hos lärarkåren och inte heller förbättrar några av
54 Jönsson (2001), s 68ff 55 Rapp (2009), s 19 56 Rapp (2006), s 37
dagens mer djupgående problem inom skolan. Samtidigt drivs den äldre generationen lärare till att "ge upp" medan den yngre generationen väljer att helt byta yrkesbana.58
Gerge och Lenander kommer i sin slutsats fram till att de friskolepedagoger de intervjuat upplever tryggheten som högre och att ledningen fungerar bättre i en liten friskola jämfört med en stor kommunal skola, precis som PM1 och PK1 svarar.
Samtliga av de tillfrågade pedagogerna i Gerge och Lenanders uppsats anser kontakten med nuvarande ledning vara mycket god, men att småskaligheten upplevs som viktigare än vem som egentligen styr skolan59.
En liten organisation anses vara en viktig beståndsdel för att uppnå en väl fungerande pedagogisk verksamhet. PM1 säger att den enskilda pedagogens betydelse blir större och arbetslagstänket blir bättre, samt att det inte går att gömma sig på samma sätt i en liten organisation jämfört en stor. I en mindre organisation blir samhörighetstänkandet bättre och det är lättare att finna likasinnade som strävar mot samma mål. Maltén skriver att dagens ledningsfunktioner kräver en välutvecklad förmåga till pedagogiskt ledarskap, men exempelvis har hälften av rektorerna i fristående skolor inte deltagit i någon form av längre skolledarutbildning över huvudtaget 60.
LPO 94 skiljer sig från tidigare läroplaner, då målen är utformade på individnivå. Under rubriken Riktlinjer är målen - utan att gå via rektor eller huvudman - mer riktade och kanske tydligare än i någon tidigare läroplan: "Alla som arbetar i skolan skall..." och "Läraren skall..."61. I läroplanen finns riktlinjer för att skapa ett underlag för elevens fortsatta utbildning, bedömning och betygssättning, elevinflytande, ämnesintegration, samt undervisningsmål och ett klargörande av det förväntade resultatet. 62
Rapp skriver att skolans mål kortfattat kan placeras under två rubriker: Kunskapsmål och Värdegrundsmål. Även om det rör sig om två helt skilda typer av mål är tanken att det inte ska finnas någon målkonflikt mellan dem, snarare är avsikten att de ska
58 Gerge och Lenander (2008), s 32 59 Gerge och Lenander (2008), s 32f 60 Skolverkets Nyhetsbrev 08/2004, s 1 61 LPO 94, s 8f
förstärka varandra.63 Otto Laurits Fuglestad skriver i sin avhandling Pedagogiska
Processer att lärande och utveckling inom organisationen är en process som aldrig tar slut. Formulerandet av resultatmål ska därför alltid betraktas som mål på vägen. Det väsentliga för en fungerande verksamhet är att alla deltagare känner sig värdefulla och involverade, och kommunikationen måste vara öppen och ge utrymme åt bidrag från alla deltagare. Även om detta kan upplevas som ett ideal omöjligt att förverkliga i det dagliga arbetet, är det ändå en riktning att orientera sig utifrån.64
Svenska Kommunförbundet har tillsammans med Lärarförbundet och Lärarnas
Riksförbund bildat Rådet för skolans måluppfyllelse. Detta råd har identifierat ett antal nyckelfaktorer i det fortsatta arbetet för en god och ökad måluppfyllelse i skola och förskola, och fäster särskild uppmärksamhet vid behovet av:
• kompetenta ledare för skolan,
• vikten av tillräcklig tillgång till lärare med hög kompetens,
• nödvändigheten av ett ökat inflytande för såväl elever som för de professionella, samt
• behovet av en regelbunden utvärdering.
Rådets bild av måluppfyllelsen inom skolan är splittrad. Trots att det genomsnittliga sammanlagda meritvärdet hos eleverna har ökat, är andelen elever med behörighet till gymnasieskolan oförändrad. 65 Rapp visar i sin avhandling att det idag finns en allt för stor spridning i måluppfyllelse inom och mellan kommunerna, differenser som är så stora att de inte enbart kan förklaras genom skillnader mellan skolornas eller elevernas förutsättningar.66
Kanske skulle en av förklarningarna kunna vara som PM2 berättar, att man främst är benägen att följa målen i städerna "där lärosätena finns". Kanske är det lättare att här finna den känsla av sammanhang som Antonovsky beskriver. En högskola eller ett universitet sätter trots allt en viss prägel på kommunen med omnejd. Lärarstudenter som
63 Rapp (2006) s186f 64 Fuglestad (1999) s 120
65 Pressmeddelande från Lärarförbundet, Tillgång till lärare med hög kompetens - nyckeln till kvalitet i
skolan, http://www.lararforbundet.se/web/press.nsf/pressTemplate?ReadForm&id=00322755 (100511)
ska göra sin verksamhetsförlagda utbildning placeras först och främst i den kommun de studerar, eller också i någon av kranskommunerna. På så sätt påverkar studenten direkt eller indirekt skolpersonalen på den aktuella skolan. Efter examen är det logiskt att studenten fortsätter att vara yrkesverksam i det område där han eller hon tidigare studerat. Den geografiska närheten mellan skolan och det högre lärosätet kan även leda till gemensamma projekt där man drar ömsesidig nytta av varandra, exempelvis
projektet Näktergalen67.
Anders Morin och Malin Sahlén skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter den 10 april 2010, att Svenskt Näringsliv låtit utföra en unik statistisk undersökning som jämför friskoleelevernas slutbetyg med de kommunala elevernas. Man har neutraliserat bl.a. för individuella skillnader beträffande kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund och om eleven har utländsk bakgrund, och kommer fram till att meritvärdet är 42 poäng högre för en friskoleelev jämfört med en elev med samma bakgrund i en kommunal skola.68 Samtidigt presenterar Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, en graf som tydligt visar att i de kommuner som saknar kontroll på utbildningsnivån, stiger de sammanlagda medelbetygen i takt med ju större andel friskoleelever det finns. Men i kommuner som har en kontroll på utbildningsnivån,
sjunker däremot medelbetygen i samma takt.69
67 http://www.mah.se/Ar-student/Naktergalen-Mentorsverksamhet/Om-Naktergalen (100511)
68 http://www.svensktnaringsliv.se/material/debattartikel/elever-i-friskolor-presterar-battre_107129.html
(100511)
Slutsats
Av resultatet i uppsatsens undersökning har det framkommit att de intervjuade
pedagogerna har tydligt skilda förhållningssätt till styrdokumenten i sitt dagliga arbete. Några av intervjupersonerna strävar efter att planera sin undervisning utifrån
läroplanerna. Därmed utgör styrdokumenten en central punkt i det dagliga arbetet, och pedagogerna arbetar kontinuerligt med tolkning och bearbetning av styrdokumenten. Andra pedagoger arbetar däremot, oavsett vad styrdokumentet påbjuder, utifrån känslan av att ”vi gör som vi alltid har gjort”, då de anser att detta system fungerar bäst för dem.
Det framkommer också i undersökningen att ledningen och dess kompetens är av yppersta vikt för att en läroplan på ett framgångsrikt sätt ska kunna implementeras i skolmiljön. För att ledningen ska kunna bygga upp en stark omgivande organisation, vilken utgör grunden för ett starkt kollektiv mellan pedagogerna på samma skola, är det viktigt att ha en ledning som tydligt klargör för lärarlagen vilka riktlinjer som gäller för undervisningen. Med en tydlig målsättning, satt av ledningen, skapas inom lärarlaget en gemensam strävan mot samma mål. Därmed kan en stark ledning realisera läroplanerna på ett mer framgångsrikt sätt, än vad som är möjligt i de skolor där det råder en svag ledning.
Utifrån det i uppsatsen givna materialet, går det att koppla ledningens betydelse för implementeringen av aktuella styrdokument till de olika mönster som framkommit mellan kommunala skolor och friskolor. Mellan de två olika driftsformerna råder ett mönster som visar på att kommunala skolor i högre utsträckning än fristående skolor uppnår styrdokumentens syften. Till exempel lyfts det i uppsatsen fram den bristfälliga skolledarutbildningen, som färre än hälften av rektorerna vid fristående skolor deltagit i.
Slutdiskussion
Sedan mitten av nittiotalet har kraven ökat på att rektor, ofta med minskade ekonomiska resurser, tvingas hålla en budget i balans. Ännu tydligare torde detta vara i friskolorna, där verksamhetens budget inte bara ska balanseras, utan kanske även t o m visa positiva siffror rent ekonomiskt. I en sådan organisation blir det lätt så att skolpersonalen lägger upp arbetet utifrån vad som är bekvämt och att ledningen gärna anställer obehörig personal i syfte att spara pengar - medan enskilda pedagoger riskerar att känna sig motarbetade och ifrågasatta. Framför allt i de fall där kommunen saknar kontroll över den egentliga utbildningen, kan jag urskilja ett mönster i hur pedagogerna i fristående skolor framstår som mer benägna att ge sina elever "högre" betyg än pedagoger i den kommunala skolan. Sannolikt görs detta i syfte att öka skolans popularitet, något som förlängningen innebär ökade intäkter. Min analys visar att ju större koppling det finns mellan kommun och skolledning, ju större koppling mellan skolledning och pedagog, desto mer rättvis skola för alla elever. Mot bakgrund av de fakta som Bo Malmberg presenterar, kan man utläsa att de kommunala skolorna faktiskt uppfyller läroplanens mål i det undersökta materialet i högre utsträckning än de fristående skolorna gör. 70
Skolans personal förväntas - för att kunna uppfylla de krav som samhället ställer - vara väl insatt i det som fastställts i de aktuella styrdokumenten. Skolledningens betydelse för att pedagogerna ska kunna förankra läroplanen i den vardagliga undervisningen är enorm. Om man drar det till sin spets kan man säga att ledningens betydelse för en fungerande pedagogisk verksamhet blir som mest tydlig då den brister. Inom
skolvärlden gäller begreppet känsla av sammanhang för skolpersonal så väl som elever: när den enskilda individen känner att hon eller han är en aktiv del av ett kollektiv i stället för att vara en fristående enhet, desto större chans för skolan att förbli en trygg plats för både personal och elever. Med utgångspunkt i Gadamers resonemang om hermeneutiken skulle ett välfungerande kollektiv, där alla drar åt samma håll och har en någotsånär homogen syn på sitt pedagogiska uppdrag, också möjliggöra att lärarlaget utgår från gemensamma utgångspunkter när de i sin individuella undervisning omsätter styrdokumenten och dess mål i praktisk handling.71 Utifrån detta, tolkar jag att
70 http://veckansgraf.blogspot.com/2010/04/sambandet-mellan-antalet-friskolor-och.html (100511) 71 Egidius (1986) s.52
undervisningen, trots att den utgörs av individer, ändå blir kollektiv då det råder en konsensusbaserad tolkning av ett och samma styrdokument.
Jag har i mitt arbete resonerat kring vikten av att pedagoger och skolledare ska inneha en lämplig utbildning i långt större utsträckning än de har idag. Men även om jag kan konstatera att en del av lösningen ligger just här, ser jag också ett stort problem i att både skolledare och enskilda pedagoger har en alltför stor tolkningsfrihet av de gällande styrdokumenten. När skolledare brister i sitt ansvar och skolans personal inte lever upp till kraven, bryter de mot skolans författningar. Jag anser att det ligger ett visst problem i att rektorerna, som ansvarar både för skolans kvalitet och lärarnas arbetsmiljö, i praktiken inte har något eller i alla fall mycket litet inflytande över hur den enskilda pedagogens sammanlagda arbetstid disponeras. Exempelvis är det i princip omöjligt att utvärdera i vilken utsträckning systemet med förtroendetid missbrukas - de enda som egentligen kan svara helt ärligt är de som också har mest att förlora på en förändring av detta system. I praktiken skulle dessa lärare inte ha något intresse av en ökad insyn i hur de faktiskt disponerar sin arbetstid, eftersom de snarare skulle bli tvungna att följa fasta tider i större utsträckning än idag - en riktning som många av dagens skolor redan går mot. Tyvärr drabbar detta främst de pedagoger som faktiskt klarar av denna typ av frihet under ansvar. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att det i dagsläget, åtminstone i vissa skolor, är allt för lätt att lägga upp det pedagogiska arbetet utifrån vad som känns bekvämt för den enskilda pedagogen. Ännu tydligare blir det när utbildade pedagoger, som ställer krav på att arbetslaget lägger upp det dagliga pedagogiska arbetet utifrån vad som påbjudes i läroplanen, ses som ett problem och rent av motarbetas av en icke
adekvat utbildad rektor.
Frågan är om en reviderad läroplan över huvudtaget kommer ändra något i grunden, så länge kommunen inte ställer krav att det på varje skola ska finnas en stark ledning som i sin tur kräver att pedagogerna - efter bästa förmåga - arbetar utifrån styrdokumenten?
Som jag ser det är lärandet en aspekt av allt mänskligt samspel. Skolan har inte patent på lärandet – ibland kan skolan till och med vara den sämsta tänkbara miljön för lärande! Precis som Dewey, anser jag att det finns två motsatta riktningar i
centrum och har eleven som person som slutmål.72 Ju större tillit och sammanhang eleven känner till undervisningen, desto större chans att eleven känner att han eller hon inte lär sig " för skolans skull", utan för sin egen. Skolan är inte en autonom institution, kapad från resten av samhället. Skolan är i alla högsta grad en vital del av samhället! För att uppnå detta, krävs att skolpersonalen - vare sig de arbetar i kommunal eller fristående skola - följer de styrdokument samhället gemensamt författat! Något som också stärks utifrån Antonovskys teori om samhörighetskänslans inverkan på individer och deras relation till kollektivet.
Förslag på framtida forskning
För att kunna göra en grundläggande undersökning kring problematiken varför vissa pedagoger följer eller inte följer skolans styrdokument, anser jag det vara viktigt med fortsatt forskning inom området. En jämförelse mellan behöriga och obehöriga lärares benägenhet att följa styrdokumenten skulle vara tänkbar. Vidare forskning skulle annars kunna belysa några av de faktorer jag berört i mitt arbete, exempelvis om det råder någon skillnad mellan skolpersonalen i grund- och gymnasieskolan eller i vilken utsträckning skolors sociogeografiska miljö spelar roll för uppfattningen av styrdokumenten.
Litteraturförteckning
Egidius, Henry (2003). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och kultur. Fjärde utgåvan.
Ekholm, Mats, Blossing, Ulf, Kåräng, Gösta, Lindvall, Kerstin, Scherp, Hans-Åke (2000). Forskning om rektor - en forskningsöversikt, utgiven av Skolverket. Stockholm: Liber
Fransson, Mikael (2010), Läroplanen - hjälpmedel eller börda? Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Fuglestad, Otto Laurits (1999). Pedagogiska processer. Lund: Studentlitteratur
Gerge, Susanne & Lenander, Camilla (2008). I huvudet på en friskolelärare. Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Jönsson, Kurt-Lennart (2001). Praktiskt skolledarskap & styrning eller vanstyre av
skolan. Jönköping: Brain Books AB
Maltén, Arne (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur
Rapp, Stephan (2009). Rektor och lagen - en studie av skolans pedagogiska ledare. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Rapp, Stephan (2001). Rektor - garant för elevernas säkerhet? Sollentuna: Universitetsbiblioteket
Rapp, Stephan (2006). Är skolan för alla? En handbok om skolutveckling och ökad
måluppfyllelse. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Skolverket (2004). NU 03: Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 -
sammanfattande huvudrapport, Stockholm: Skolverket
Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 - Gymnasieskolan,
gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda
Skolverket, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94
Winroth, Jan & Rydqvist, Lars-Göran (2008). Hälsa och hälsopromotion. Malmö: SISU Idrottsböcker
Internetreferenser
Lärarförbundet pressmeddelande 050215 Tillgång till lärare med hög kompetens -
nyckeln till kvalitet i skolan
http://www.lararforbundet.se/web/press.nsf/pressTemplate?ReadForm&id=00322755 (hämtad 100511)
Malmö Högskola Om Näktergalen
http://www.mah.se/Ar-student/Naktergalen-Mentorsverksamhet/Om-Naktergalen/
(hämtad 100511)
Skolverkets nyhetsbrev 2004:8
http://www.skolverket.se/content/1/c4/13/90/Nyhbrev0408.pdf (hämtad 100511)
Svenskt Näringsliv Elever i friskolor presterar bättre
http://www.svensktnaringsliv.se/material/debattartikel/elever-i-friskolor-presterar-battre_107129.html
(hämtad 100511)
Veckans Graf Sambandet mellan antalet friskolor och betyg.
http://veckansgraf.blogspot.com/2010/04/sambandet-mellan-antalet-friskolor-och.html (hämtad 100511)
Allmän referenslitteratur för genomförande av arbetet
Egidius, Henry (1986). Positivism - fenomenologi - hermeneutik. Lund: Studentlitteratur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2007).
Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidson, Bo (1991). Forskningsmetodikens grunder - att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur Uppsala: Kunskapsföretaget. Fjärde upplagan.
