Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivåSkolutveckling sett ur lärarperspektiv
Några ekonomilärare resonerar om sina utvecklingsmöjligheter
School development from teachers´ perspective
Teachers in economics discuss their possibilities of school development
Jenny Öhrström
Lärarexamen 270hp Handledare: Ange handledare
Lärarutbildning 90hp 2011-04-05
Examinator: Marie Leijon
Handledare: Anna Henningsson-Yousif
Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap
3
Sammanfattning/Abstract
Syftet med undersökningen är att genom intervjuer utforska hur ett antal gymnasielärare i de ekonomiska ämnena upplever möjligheter till skolutveckling i allmänhet, och i synnerhet i tider för införandet av en ny skolreform; Gy2011. Undersökningen syftar dessutom till att ge en bild av hur dessa lärare ser på utveckling på elevnivå, lärarnivå samt av skolan som helhet och på hur de ser på sin roll i detta sammanhang. Resultatet visar att lärarna upplever stora möjligheter att bidra till och ta del av skolutveckling och att de finner ett samband mellan utveckling av de olika nivåerna och skolan som helhet. En analys och teoretisk tolkning görs utifrån faktorer som kan ha betydelse för en lärares upplevelser av sina möjligheter till utveckling. Faktorer såsom: var läraren står i sin yrkesutveckling, yttre påverkan i form av arbetsmiljö, inre påverkan i form av förväntningar och motivation, hur läraren ser på förändring och sin roll i denna. Slutsatsen är att möjligheterna till skolutveckling ur dessa lärares perspektiv är goda och att lärarna använder sig själva som redskap för att lyckas och därmed kan ses som en av skolans främsta resurser till utveckling.
Nyckelord: arbetsmiljö, ekonomilärare, förändring, Gy2011, lärarperspektiv, lärarroll, möjligheter, skolutveckling, utveckling
5
Innehållsförteckning
Inledning ... 7
Syfte och problemställning ... 8
Tidigare forskning och litteraturgenomgång ... 9
Tidigare forskning ... 9
Litteraturgenomgång ... 10
Olika faser i yrkesrollen som lärare ... 10
Förändring och lärarens roll ... 10
Arbetsmiljöns betydelse för utveckling ... 11
Lärare och anställd ... 12
Metod och genomförande ... 14
Metodval ... 14
Genomförande ... 15
Resultat, analys och teoretisk tolkning ... 19
Skolreformen, Gy2011 ... 19
Resultat ... 20
Vad är utveckling? Upplevs möjligheter till utveckling i och av skolan? ... 20
Målet med utveckling i och av skolan ... 21
Utveckling på elevnivå, lärarnivå eller för skolan som helhet ... 22
Drivkrafter ... 22
Hur agerar du för att utvecklas? ... 23
Skolutveckling i samband med Gy2011 ... 24
Vad kan och bör mer utvecklas? ... 24
Hur lyckas man/du med skolutveckling? ... 26
Arbetsmiljö ... 27
6
Nöjd, detsamma som att inte vilja ha mer? ... 29
Analys och teoretisk tolkning ... 29
Olika faser i yrkesrollen som lärare ... 29
Förändring och lärarens roll ... 30
Gy2011 ... 31
Arbetsmiljöns betydelse för utveckling ... 32
Lärare och anställd ... 33
Slutsats och diskussion ... 36
Sammanfattande diskussion ... 36
Slutsats ... 38
Funderingar och forskningsförslag ... 39
Referenser ... 40
7
Inledning
I samtal med pedagoger har jag fått starka intryck av den positiva kraft som kan uppstå då många samtidigt drar åt samma håll. Jag har tagit del av forskning som just pekar på att det personliga engagemanget och övertygelsen hos de berörda lärarna spelar roll för att få till en framgångsrik förändring. I yrkesrollen som lärare finns ramar att förhålla sig till i form av styrdokument, budget, skolledning och kolleger vilka kan ses som hinder, eller varför inte möjligheter
Jag har som vana att alltid försöka se möjligheter i de situationer jag befinner mig. Det spelar inte roll hur man har det, utan hur man tar det, menar jag. Då vi lever i en föränderlig värld både inom och utom skolans väggar vill jag kunna påverka och få möjlighet att tänka, väcka och förverkliga goda idéer som kan göra skolan ännu bättre än vad den är just nu. Förändringar som innebär förbättringar för såväl elever, lärare, annan personal, samt skolan som helhet.
Utifrån de intryck om vilja och initiativförmåga som jag sett under mina studier är jag övertygad om att det i skolans värld rör sig många tankar och goda idéer om hur skolan kan utvecklas. Detta speciellt när vi nu står inför införandet av den nya skolreformen, Gy2011. Jag undrar om ”skolan” är medveten om denna rikedom och fasar för att en del av dessa idéer aldrig yppas utan glöms eller göms i brist på ett gott utvecklingsklimat. Den bild som målas upp av skolan i media visar oftare på brister och problem snarare än framgångsrika utvecklingsprojekt.
Att bemöta ett initiativ till utveckling med att se hinder istället för möjligheter kan döda modet och motivationen hos en lärare att dela med sig av fler goda idéer. Hur mycket energi och resurser går till spillo på detta sätt? Hur kan skolan arbeta för att ta på sig möjligheternas glasögon? Dessa är frågor har väckts under min studietid och jag undrar hur lärare ute på skolorna upplever situationen.
8
Syfte och problemställning
Syftet med denna undersökning är att utforska hur ett antal gymnasielärare i de ekonomiska ämnena upplever möjligheter till skolutveckling i allmänhet, och i synnerhet i tider då vi står inför införandet av en ny skolreform; Gy2011. Undersökningen syftar dessutom till att ge en bild av hur dessa lärare ser på utveckling på elevnivå, lärarnivå samt av skolan som helhet och på hur de ser på sin roll i detta sammanhang.
Undersökningen görs utifrån följande övergripande frågeställningar:
- Hur resonerar några gymnasielärarna i ekonomi kring utveckling i och av skolan?
- Vilka erfarenheter har dessa lärare av skolutveckling?
- Vilka möjligheter upplever dessa lärare att de har att utveckla skolan och utvecklas i skolan?
9
Tidigare forskning och
litteraturgenomgång
I detta kapitel kommer jag att presentera det jag funnit av tidigare forskning runt ämnet samt redogöra för teorier om faktorer som jag finner relevanta för min studie och som kan tänkas påverka lärares upplevelser av möjlighet till utveckling. Faktorer såsom var läraren står i sin yrkesutveckling, yttre påverkan i form av arbetsmiljö, inre påverkan i form av förväntningar och motivation, hur läraren ser på förändring och sin roll i denna.
Tidigare forskning
I sökandet av tidigare forskning att ta del av har jag avgränsat det till studier som syftar till att undersöka förändring och utveckling i skolan och i synnerhet ur ett lärarperspektiv. Jag har funnit Kajsa Falkners avhandling1 som syftar till att undersöka grundskollärares perspektiv på hur de påverkades av omstruktureringen av grundskolan under 1980- och 1990-talen. Denna studie kan tyckas ligga inom samma område som det jag ämnar undersöka. Dock väljer jag att inte referera eller dra paralleller till Falkners avhandling av flera anledningar; skillnaden i tidpunkt mellan undersökningar spänner över tre decennier varför jag tänker att mycket kan ha hänt i och kring skolan som gör att det kan vara svårt att göra jämförelser, Falkner studerade lärare i grundskolan och jag ämnar se på hur gymnasielärare upplever sina möjligheter, och slutligen just att jag i min studie vill ge en bild av några ekonomilärares upplevelser av möjlighet till utveckling medan Falkner ville studerade hur lärare påverkades av förändringar i skolan.
Lärarnas perspektiv har även lyfts fram av Anna Henningsson-Yousif2 i hennes doktorsavhandling med titeln Skolperspektiv – utveckling av redskap för analys av politikers, lärares och elevers resonemang om skolan.
1
Kajsa Falkner, Lärare och skolans omstrukturering: Ett möte mellan utbildningspolitiska intentioner och grundskollärares perspektiv på förändringar i den svenska skolan (Uppsala: Acta Universitatis
Upsaliensis, 1997)
2
Anna Henningsson-Yousif, Skolperspektiv – utveckling av redskap för analys av politikers, lärares och elevers resonemang kring skolan (Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2003)
10
I avhandlingen presenteras rumsmodellen och aspektmodellen som analysinstrument som använts vid studier med bland annat lärare. Ett alternativ för mig skulle kunna vara att ta del av denna metod och använda dessa analysinstrument undre mina intervjuer. Mot bakgrund av den tidsram jag har att hålla mig inom har jag valt att inte fördjupa mig i nämnda avhandling utan ämnar genomföra intervjuer där samtalet med läraren får ligga till grund för min analys.
Litteraturgenomgång
Olika faser i yrkesrollen som lärare
Dimenäs beskriver en lärarstudents utveckling utifrån fyra olika faser. Inledningsvis, i första fasen, är studenten fokuserad på sin egen individ och funderar på sin egen lämplighet som lärare. Under lärarutbildningen bör studenten vandra vidare till fas två som författarna beskriver som en ämnesfokuserad fas för att därefter i tredje fasen ha upptäckt sin roll i samspelet med eleverna, d v s studenten har blivit elevfokuserad. En del studenter menar de sedan går vidare till en fjärde fas på sin väg till en professionell lärare. Studenten har här tillägnat sig en förmåga att reflektera, granska och kritisera sin skolverksamhet och på så sätt vara en del i skolutvecklingen. Detta, som författarna kallar det, vetenskapliga förhållningssätt är en förutsättning för läraren att kunna delta i utvärderingen av skolan och kunna identifiera möjligheter till förändringar och uppnå förbättring och utveckling. Att ha erfarenhet om området som man ämnar utvärdera och utveckla är centralt och därför är lärarna med sin yrkeskunskap- och erfarenhet viktiga deltagare i skolutvecklingsarbetet.3
Förändring och lärarens roll
Ahrenfelt hävdar att förändring är ett tillstånd. För att utveckla hans tankar så kan sägas att förändring inte är ett tidsbegränsat projekt eftersom att en organisation kontinuerligt anpassar sig till sin omgivning och att det då sker förbättringar av organisationen. Vidare menar han att organisationen är de människor som ingår i den, exempelvis kan sägas att skolan är lärarna och eleverna och skolledningen. En löpande förändring bottnar i att människorna som är föremål för verksamheten får göra sin röst hörd, att det är tillåtet att ha olika åsikter och att man i problem finner potential för förändring till det
3
Jörgen Dimenäs (red.), Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (Stockholm: Liber, 2007), s 11ff
11
bättre. 4 Att lyssna på bland annat lärarna är det sätt skolan bäst kan identifiera hinder och möjligheter.
En annan röst om hållbar skolutveckling är Groth som sammanfattar det som att det på lång sikt är nödvändigt att lärarna ges ett frirum att på egen hand disponera över. Detta för att förändring måste utgå från dem som har erfarenhet och kunskap om verksamheten och att det är de som ska leva med förändringen som med störst framgång planerar, leder och driver den.5
I sin bok lyfter Groth fram frirumsmodellen som ett exempel. En sammanfattning av nämnda modell är att det finns ett frirum i form av ett handlingsutrymme mellan de yttre gränserna, som är styrningen av skolan såsom politiska beslut, och de inre gränserna, som är styrningen i skolan såsom exempelvis den enskilda skolans ledning och rådande kultur. Skolans personal ges möjlighet att erövra och utnyttja frirummet för utveckling utifrån de behov de upplever ej är tillgodosedda. Frirummets omfattning påverkas alltså av hur starkt dragna gränserna är.6
Även Goodson beskriver pedagogisk förändring och utvecklig och delar in den i: intern, extern och personlig baserat på varifrån förändringsinitiativet och – ambitionen härrör. Ju högre samstämmighet mellan dessa olika delar desto större sannolikhet att nå utveckling. Dock menar författaren att det är av vikt att deltagarna, exempelvis lärarna, i förändringen har uppnått en personlig övertygelse av meningsfullhet för att något överhuvudtaget ska ske.7
Arbetsmiljöns betydelse för utveckling
I en undersökning gjord av Arbetslivsinstitutet angående lärares arbetsmiljö, hälsa och förändringar i skolan finner man att:
4
Bo Ahrenfelt, Förändring som tillstånd: att leda förändrings- och utvecklingsarbete i företag och organisationer (Lund: Studentlitteratur, 2001), s 45ff
5
Erik Groth, Perspektiv på skolans utveckling – en tankebok för lärare, skolledare och skolpolitiker (Lund: Studentlitteratur, 2010), s 68
6
Groth, s 56ff
7
Ivor Goodson, Vad är professionell kunskap? Förändrade värderingar av lärares yrkesroll (Lund: Studentlitteratur, 2005), s 123
12
Samtidigt som lärare rapporterar en krävande arbetsmiljö upplever de i stor utsträckning sitt arbete som meningsfullt, att de mer än genomsnittet har möjlighet att lära något nytt och utvecklas i yrket (…)8
En god arbetsmiljö innebär liten risk att skada sig fysiskt och psykiskt. Om man tittar närmare på det sistnämnda så menar författarna att en god psykosocial arbetsmiljö karakteriseras av exempelvis trygghet, bekräftelse från överordnade, samarbete, stimulans och utrymme för kreativitet samt möjlighet att påverka sin arbetssituation. Under 1990-talet skedde en kommunalisering av skolan där det nya var ett målstyrt kontrakt mellan staten som formulerar mål och granskar måluppfyllelse, kommunen som resursfördelare och skolan som verkställare.9 Från att under tidigare decennier ha haft lärarna och deras arbetsmiljö med medbestämmande för ögonen så byttes fokus till ett kundperspektiv, där eleven fick stå i rampljuset och där läraren fick anta rollen som anställd uppdragstagare att se till att de beslut om förändring som fattats av de folkvalda verkställdes.10 Undersökningar visar att kommunaliseringen i många fall gett upphov till negativa effekter som följd i försök reglera kontraktet såsom; ständiga förändringsförsök och därmed förändringströtthet bland de anställda och bristande förtroende för förändringsinitiativ, ökade krav på lärarna genom fler arbetsuppgifter med samma eller mindre resurser samt meningsförlust för sitt eget arbete när man saknar sammanhang.11
Lärare och anställd
I analysen av en undersökning av lärares uppfattning av sin psykosociala arbetsmiljö ser Anders Persson en tendens att många är nöjda som lärare men missnöjda som anställda. Undersökningen visar på ett upplevt missnöje i sitt arbete hos en fjärdedel av lärarna å ena sidan samtidigt som nästan samtliga lärarna å andra sidan känner en meningsfullhet med sitt yrkesutövande. Missnöjet verkar inte härröra till arbetet och kontakten med eleverna utan snarare i bristen på inflytande över förändring och utveckling av skolan och lärararbetet. Som exempel ges avsaknad av inflytande över planering och
8
R Å Gustafsson & I Lundberg (red.), Arbetsliv och hälsa 2004 (Stockholm: Arbetslivsinstitutet/Arbetsmiljöverket, 2004), s 303
9
Gustafson & Lundberg (red.), s 305ff
10
H Petersson, V Leppänen, S Jönsson & J Tranquist (red.), Villkor I arbete med människor – en antologi om human servicearbete (Stockholm: Arbetslivsinstitutet, 2006), s 24
11
13
organisationsförändringar och brist på resurser.12 Persson redovisar också att äldre lärare tenderar att känna brist på inflytande snarare än deras yngre kolleger. Hur man uppfattar sin situation, det vill säga graden av nöjsamhet eller missnöjsamhet, är resultatet av en kombination av ens livserfarenheter och hur man upplever sin nuvarande arbetsmiljö och situation på arbetet. Nöjd kan för vissa innebära att vara tillfreds, för andra betyder det att man har det man behöver och för någon annan kan det innebära att man har uppnått det man tänkt sig. Eva Månsson har fördjupat sig i detta och pekar på att det är en relativ känsla som är kopplad till personens förväntan och att det inte finns en generell måttstock att gå efter.13
I och med decentraliseringen av skolan i Sverige så ges många olika parter inflytande över skolan. Staten och kommunen har nämnts och till dessa kan läggas eleverna med föräldrar, media, företag som startar fristående skolor, medborgarna som påverkar politiska beslut. Samtidigt menar Lärarförbundet att det är lärarna som måste ha makten över sin professions angelägenheter och de fackliga organisationerna har förhandlat fram att individuell lönesättning ska kopplas till dennes bidrag till skolutveckling. Dock verkar det som att lärarnas inflytande minskar i takt med att övriga parter har fått allt större del av kakan.14
Jag har härmed presenterat faktorer som kan ha betydelse för en lärares upplevelser av sina möjligheter till utveckling då jag menar att de kan ge olika förutsättningar för och effekt på yrkesutövandet. Faktorerna menar jag är: var läraren står i sin yrkesutveckling, yttre påverkan i form av arbetsmiljö, inre påverkan i form av förväntningar och motivation, hur läraren ser på förändring och sin roll i denna. Dessa faktorer ämnar jag bära med mig under min studie och utgå ifrån och förhålla mig till i min analys av empirin.
12 Petersson et al., s 17ff 13 Petersson et al., s 37f 14 Petersson et al., s 20
14
Metod och genomförande
I detta kapitel kommer jag att presentera hur jag går tillväga från början till slut i min studie och delge de övervägningar jag gör och motivera de beslut jag tar.
Hög kvalitet i undersökningen uppnås genom att göra noggranna förberedelser, medvetna reflektioner och val och beslut under hela genomförandet av undersökningen från formulering av syfte och problemställning till analys och slutsats. Genom att göra realistiska bedömningar kring processen, felkällor och resultat kan man uppnå hög tillförlitlighet med sin studie.15 Jag har genomgående under arbetsprocessen med mitt examensarbete strävat efter att uppnå hög kvalitet och tillförlitlighet vilket jag kommer att beskriva nedan.
Metodval
Valet av forskningsområde utgår från intresset för utveckling och viljan att öka förståelsen för skolans värld som framtida arbetsplats. Såsom forskningsfrågorna är formulerade är jag intresserad av komma så nära källan som möjligt, det vill säga till lärarna som är dem som enligt litteraturen är dem som måste övertygas personligt för att driva egna eller skolledningens utvecklingsförslag. Valet faller därmed på att göra en empirisk studie utifrån en kvalitativ metod för att få en förståelse för forskningsområdet.16
Att använda observationer som metod för att se hur ett gott klimat skapas skulle inte ge mig lärarens egen uppfattning om skolutveckling. Genom observationer som enda metod skulle resultatet främst bli min tolkning av hur situationen ser ut. Lärarens egna erfarenheter och tankar skulle inte med säkerhet komma fram såvida de inte på egen hand i observationstillfället uttalar sin åsikt om det jag vill undersöka. Därför tänker jag att observationer inte är ett relevant metodval för denna studie. Dock skulle observationer kunna vara en kompletterande metod om det för min studie vore av intresse att på ett objektivt sätt se hur exempelvis ett arbetslag samarbetar.
15
http://vr.se/download/18.2bb973112ef4f1b5ac8000357/God_forskningssed_VR_rapport_1_2011.pdf
16
I M Holme & B K Solvang, Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder (Lund: Studentlitteratur, 1997), s 14
15
Min forskningsfråga syftar till att ta reda på lärarens egna upplevelser och därför menar jag att det är av vikt att jag kan ställa frågor om ämnet direkt till läraren som får möjlighet att med egna ord avgöra hur och vad de vill förmedla. Ett sätt att ställa dessa frågor skulle kunna vara genom en skriftlig enkät. Dock är ett problem med enkäter att det saknas möjlighet att ställa följdfrågor och få möjlighet att fördjupa en fråga eller få ett klargörande och därmed anser jag inte heller att denna metod är den bäst lämpade för min studie. Enkäten har dock flera styrkor då den är ett enkelt sätt att nå ut till många respondenter då jag som frågeställare kan inhämta svar från flera respondenter samtidigt. Jag måste i detta fall göra en avvägning vad som gynnar min undersökning mest; att inhämta ett flertal svar utan möjlighet att följa upp eller fördjupa, alternativt att inhämta färre antal upplevelser men med möjlighet att öka kvalitén i analysen genom att kunna få en djupare samt bredare bild av upplevelsen då jag har respondenten framför mig och möjlighet ställa följdfrågor.
Mitt val av metod faller på intervjuer då man vill veta hur respondenten upplever en situation; ta del av dennes erfarenheter, tankar och känslor.17 Jag anser att semistrukturerade intervjuer som metodval i detta fall kan ge mig underlag för att kunna besvara mina frågor.
Genomförande
För att kunna analysera mitt insamlade material så måste jag ställa detta mot teori inom området. Jag börjar med att undersöka vad tidigare forskning säger om skolutveckling och lärarens roll i denna. Har någon gjort en studie utifrån lärarens synvinkel? Jag hittar ett fåtal avhandlingar inom området men ingen som jag finner relevant för mitt syfte. Utan att i förväg veta vad jag kommer att få ut av mina intervjuer så väljer jag att fördjupa mig i en del teorier som jag tänker kan vara avgörande faktorer för hur lärare upplever sina möjligheter till utveckling och som kan tänkas påverka förutsättningarna för och ge effekt på en lärares yrkesutövande. Jag deltar också i en lärarkonferens i Skolverkets regi för att få information om och förståelse för de förändringar som den nya skolreformen Gy2011 kommer att innebära.
I kvalitativa undersökningar är det primära inte att få fram en generaliserbar slutsats utan snarare att ge en fördjupad bild av undersökningsområdet. Genom att inkludera personer i urvalet som har kunskap och erfarenhet om området kan man uppnå denna
17
16
bild. Om syftet med undersökningen inte är att skaffa sig en bild av populationen som helhet, i detta fall alla ekonomilärare i landet alternativt på orten, så är det möjligt att välja ut ett fåtal enheter ur populationen för att göra sin undersökning.18
Tidsramarna för examensarbetet innebär att jag tvingas göra en del avgränsningar. Då jag inte är intresserad av att komma fram till en generaliserbar slutsats eller att göra några jämförelser mellan mitt reslutat och en annan studie så väljer jag att begränsa mitt urval till fem lärare i de ekonomiska ämnena. Detta tror jag ger mig en möjlighet att få en flerstämmig bild av lärares upplevelser. Valet av att undersöka erfarenheter hos lärare i de ekonomiska ämnena härrör till att det är dessa ämnen jag kommer att undervisa i som lärare.
Jag väljer att söka mina respondenter ur en homogen grupp, alla anställda i fristående gymnasieskolor på samma ort, för att inte riskera att lärarnas upplevelser präglas av geografiska eller organisatoriska skillnader vilka kan ge effekter på analysen. Trots den så kallade homogena gruppen är jag medveten om de skillnader i ledning och policys som kan råda i de skolor som jag kommer att besöka för intervjuer. Jag är också medveten om att det resultat jag får fram av min undersökning är en av flera möjliga bilder då fem lärare får resonera kring sina utvecklingsmöjligheter. Ett annat urval av lärare från samma urvalsgrupp eller från kommunala skolor skulle kunna visa andra resultat och därmed leda till en annan analys och tolkning.
Jag gör därefter inget systematiskt urval för att komma i kontakt med mina respondenter. Efter att ha försett mig med kontaktuppgifter till samtliga fristående skolor på orten börjar jag ta kontakt via telefon och e-post. De fem lärare som först meddelar att de vill ställa upp för intervju är de fem lärare som blir en del av min studie. Lärarna visar sig vara både män och kvinnor, inom ett ålderspann på uppskattningsvis 30 år, med olika lång yrkeslivserfarenhet som lärare, och de är anställda på totalt tre olika av de fristående skolorna på orten. Inför studien funderar jag över vad det skulle innebära att vissa lärare väljer att ställa upp och andra inte då deltagandet utgår från frivillighet att dela med sig av sina upplevelser. Vilka upplevelser skulle jag kunna gå miste om och vilka skulle anledningarna vara till att inte vilja dela med sig av dessa? Dock behöver jag inte resonera vidare kring detta då responsen att ställa upp är positiv
18
17
från de fem första jag kommer i kontakt med, vilket för mig är över förväntan. De överväganden jag gör och beslut jag tar avseende urval och genomförandet av intervjuerna syftar till att uppnå hög validitet och reliabilitet med studien.
Jag väljer att ha semistrukturerade intervjuer med övergripande frågeområden för att i möjligaste mån föra ett samtal där respondentens egna tankar och upplevelser får ta plats och ligga till grund för följdfrågor. De övergripande frågorna eller frågeområdena formuleras utifrån litteraturen jag fördjupar mig i och finns att ta del av i Bilaga 1. Jag är medveten om risken att låta mig påverkas av tidigare intervjuers resultat och att jag ställer ledande frågor i någon riktning. Därför använder jag samma intervjuunderlag vid samtliga intervjuer och försöker medvetet att fånga upp intressanta tankar och aspekter för den aktuella intervjun och ställer öppna frågor utan att referera till information jag fått på annat sätt.
Jag använde tekniskt hjälpmedel i form av diktafon för att kunna slappna av och uppnå en dialog med respondenten med syfte att lyssna och inte fokusera på att notera. Samtidigt underlättar det i analysfasen av studien då det är möjligt att gå tillbaka till källan för att obegränsat antal gånger kunna lyssna av och få en djupare tolkning av svaren.
Då jag själv praktiserat och arbetat som lärare så har jag egna erfarenheter från pedagogiska diskussioner och upplevelser av arbetsklimat på en skola. Jag är medveten om vad detta kan innebära för mig då jag intervjuar och analyserar det material jag får fram under intervjuerna; både att jag kan ha förutfattade meningar och kan ställa ledande frågor alternativt underlåter att ställa en följdfråga då jag tror mig förstå och låter mina ord/tankar felaktigt bli respondentens bidrag till intervjun. Det kan även innebära problem med solidaritet då jag kan känna med den jag intervjuar. Samtidigt menar Dalen att en förförståelse för resultatet av en intervju kan underlätta vid förståelse, tolkning och teoriutveckling.19
Då jag fokuserar på att undersöka lärares syn på möjligheter, snarare än hinder, för utveckling tänker jag att respondenterna inte bör känna någon oro för att utlämna sig personligt då de deltar i forskningsprojektet, vilket kan vara ett problem vid kvalitativa
19
18
intervjuer.20 Inför, under och efter intervjuerna samt under arbetet som helhet har jag tagit del av de principer, policys och riktlinjer som Vetenskapsrådet tillhandahåller för att min studie ska kunna betraktas som forskningsetiskt korrekt och därmed skydda respondenterna.21
Intervjuerna genomförs under en tvåveckorsperiod och redan under denna märker jag hur jag omedvetet börjar bearbeta materialet inom mig trots att jag bestämt mig för att vänta med detta tills att allt material är inhämtat. Detta för att i så stor utsträckning som möjligt möta varje lärare med ett oskrivet blad. Bearbetningen av materialet; utskrift av intervjuerna, framvaskandet av det jag finner är relevant för min studie, indelningen av materialet i olika områden samt analys utifrån litteraturen upplever jag som en givande process. Under intervjuerna får jag ta del av en mängd intressanta reflektioner gjorda av lärarna. Mot bakgrund av de begränsningar av tid och sidantal som gäller för examensarbetet väljer jag av utrymmesskäl bort att i min redogörelse av resultatet återge fler citat från lärarintervjuerna och istället sammanfatta intervjustoffet och på så sätt kunna presentera fler områden och frågor som kommit upp under samtalen. Detta val är medvetet och syftar till att läsaren ska få ta del av flera aspekter av lärarnas upplevelser vilket jag menar stärker helhetsbilden av lärarnas situationer. Jag är samtidigt medveten om att detta beslut innebär att läsaren ej får möjlighet att ordagrant ta del av lärarnas upplevelser vilket hade varit möjligt genom att citera.
Det krävs mycket energi för att processa alla intryck och finna en struktur som mynnar ut i en analys och teoretisk tolkning samt diskussion med slutsats. Jag har under arbetets gång förvånats över att det flutit på och att jag inte har tappat modet vilket jag tror bottnar i att jag fängslats av ämnet, förståelsen har ökat och lusten att gräva djupare har snarare ökat än att jag känner mig nöjd med att jag närmar mig slutet.
Som nämnts tidigare i kapitlet så har detta arbete utformats och genomförts inom de ramar som ges för examensarbetet. Det finns områden jag valt att ej fördjupa mig inom vilka kan vara förslag på att framtida undersökningar. Under mitt arbete har det också väckts funderingar som jag skulle finna intressanta att titta närmare på. Samtliga av mina tankar kring vidare forskning presenterar jag i slutet av arbetet.
20 Dalen, s 16
21
19
Resultat, analys och teoretisk
tolkning
Jag kommer i detta kapitel att inleda med att redovisa material jag tog del av gällande den nya skolreformen, Gy2011, under en konferens i Skolverkets regi. Därefter kommer jag att redovisa vad jag fått reda på via lärarintervjuerna genom att lyfta fram intressanta tankar, visa på skillnader och likheter i respondenternas upplevelser samt redogöra för det som för mig visat sig vara oväntade reflektioner. Denna redogörelse gör jag utifrån olika ämnen och frågor som formats i bearbetningen av det insamlade materialet och som härrör dels från intervjuområdena men även från reflektioner och tendenser som växt fram under intervjuerna som jag funnit värda att återge under en egen underrubrik. Därefter följer min analys och teoretiska tolkning av det insamlade materialet med samma upplägg som i litteraturkapitlet.
Skolreformen, Gy2011
I och med höstterminen 2011 genomförs en ny gymnasiereform, kallad Gy2011, vilken kommer att innebära förändringar för skolans samtliga parter. Uppmaningen från Skolverket till alla lärare är att se möjligheter vid införandet av de nya styrdokumenten.22 Vid diskussionen om det nya Ekonomprogrammet pekar man på olika möjligheter som öppnas i och med införandet av Gy2011 och som även finns att finna i ämnesplaner.23 Det blir möjligt för eleven att välja inriktning Ekonomi eller Juridik. För de enskilda skolorna är det möjligt att skapa olika programpaket/profiler för att marknadsföra skolan, utnyttja befintliga lärares kompetenser och erfarenheter. För den enskilde läraren/lärarlaget att utifrån sin kompetens, intresse, erfarenheter vara med vid utformningen av de olika programpaketen/profilerna (förberedande arbete) för att få en stimulerande arbetssituation (löpande arbete).
22 Skolverket. Lärarkonferens om Gy2011. (Malmö 2011-01-24)
23
http://www.skolverket.se/sb/d/4168/a/23357/func/amnesplan/subjectId/F%D6R/titleId/F%F6retagsek onomi
20
Resultat
Under intervjuerna har jag mött fem lärare som undervisar i ekonomiska ämnen på fristående gymnasieskolor. Mitt syfte med mötena var att utforska dessa lärares upplevelser av sina möjligheter till och deras erfarenheter av utveckling i skolan. De lärare som fungerat som mina respondenter har det gemensamt att de alla har vidare yrkeserfarenhet än att endast ha arbetat som lärare, dock har de varit verksamma som lärare i olika antal år. Både kvinnor och män är representerade och åldersspannet sträcker sig över 20 år. Som nämndes inledningsvis ämnar jag i min studie fokusera på möjligheter snarare än hinder för utveckling vilket har gjort att jag medvetet har spunnit vidare på svar av mer framåtsyftande karaktär snarare än låtit respondenterna utveckla tankar kring vad som hindrar dem i sitt yrkesutövande. Frågorna som ställts och svaren som jag har fått och tolkat har jag främst försökt att se utifrån personen som lärare snarare än personen som individ, detta för att undvika att privata angelägenheter har riskerat att ge avtryck i min studie. Jag kommer i detta kapitel att redovisa resultatet av mina intervjuer. Jag kommer att peka på upplevelser som är gemensamma för respondenterna alternativt skiljer sig åt samt att lyfta fram tankar och resonemang som jag finner är intressanta för min studie.
Vad är utveckling? Upplevs möjligheter till utveckling i och av skolan?
Samtliga respondenter svarar positivt på frågan om möjlighet till utveckling i skolan. Deras åsikter om varför skolan utvecklas eller bör utvecklas är; att det alltid finns behov att fylla, det finns hur mycket som helst som man kan utveckla, och konstaterandet att man som lärare aldrig blir fullärd. Någon kopplar utvecklingen till sin egen person och kallar sig själv idéspruta, att det ständigt kommer nya idéer om hur man kan göra istället, allt för att på olika sätt bli bättre. Dock är det olika saker lärarna väljer att först beskriva när de resonerar kring skolutveckling. De olika områden som tas upp är; läromedel och undervisningsformer, utifrån elevens perspektiv samt utveckling för egen del som lärare och arbetslag.
När det gäller utveckling i form av läromedel så ges exempel såsom skapandet av nya utbildningar och framtagande av material för undervisningen för att bättre passa den aktuella elevgruppen. Flera av mina respondenter delger tankar kring och erfarenheter av att prova alternativa undervisningsformer såsom att flytta undervisningen utomhus och till butiker för att få miljöombyte samt studera på plats i verkligheten. Även
21
studiebesök och samarbete med näringslivet är exempel som ges för att ge eleverna ett helhetsperspektiv och en verklighetsförankring. Detta för att, som en lärare uttrycker det, eleverna ska få nytta av sin skolgång och känna att det finns en mening med studierna och att de har rätt kompetenser för vidare studier alternativt arbete när de kommer ut från gymnasiet.
Ett annat perspektiv på skolutveckling menar några lärare är det samspel som sker mellan individerna i skolan; lärare-elev och lärare-lärare, där utbytet av erfarenheter människor emellan kan hjälpa till att vidga vyer och berika arbetet. Detta kan vara att man som lärare tar tillvara elevernas kommentarer eller förslag om hur man kan undersöka ett ämne, något som en lärare menar kan förändra den innevarande lektionen men även inspirera läraren att utveckla sin undervisning i framtiden. Samarbetet och diskussionerna i arbetslaget och lärarkollegiet är ett annat exempel som en respondent tar upp som ett exempel på att man som lärare utvecklas genom att få dela med sig av sin erfarenhet och samtidigt ta intryck av andras tankesätt. Framförallt framförs dessa tankar av de lärare som har varit verksamma under många år.
Ytterligare en aspekt på skolutveckling som uttrycks är: ”Det är bara ett sätt att tänka.” Vilket förtydligas med att läraren menar att det oftast inte behövs pengar utan att det är det man gör som kan vara utveckling.
Målet med utveckling i och av skolan
Gemensamt för mina respondenter är att när diskussionen om målet för skolutveckling kommer på tal så målar samtliga upp bilder av läraren som en katalysator för utvecklingen där eleverna är målen för utvecklingsprocessen, och där den lyckade utvecklingen sedan spiller över eller reflekteras tillbaka på läraren liksom en efterlängtad lön för mödan. Olika mål som uttrycks är; att få eleverna att se den röda tråden i det de läser och att de växer som människor; att lyfta självkänslan och självkännedomen och självförtroendet hos eleverna, att få eleverna att inse att kunskaperna inte är något värda om de inte kan använda dem, målet är att se alla och att få alla att må bra och att få alla med mig. En av lärarna uttrycker det som att om det inte leder till att eleverna utvecklas så känns det som att det inte fanns någon poäng med det hela.
22
Utveckling på elevnivå, lärarnivå eller för skolan som helhet
En del lärare drar en mer eller mindre skarp gräns mellan de olika delarna av skolan (elevgrupperna, skolledningen, skolan som helhet, lärarna) och menar att det krävs insatser på alla nivåer för att verklig skolutveckling ska komma till stånd. Dock menar dessa lärare att det kan finnas ett samband mellan utveckling på elev- samt lärarnivå eller för skolan som helhet.
Fler syner på skolutveckling är att det är viktigt att se det som en cirkel. En lärare menar att nya intryck gör att man kan ge cheferna en annan bild av hur man kan arbeta, samtidigt som eleverna får nya intryck och att gensvaret tillbaka till läraren ger ännu mer motivation att göra något annorlunda. Läraren pekar med detta exempel på att det finns ett samband mellan de här olika delarna. En annan lärare förklarar samma fenomen med att utvecklingen kan fungera som en spill-över-effekt från en del till andra delar.
Drivkrafter
Under intervjuerna är det svårt att inte ryckas med av den välvilja som lärarna verkar känna för att bidra till att eleverna utvecklas. Jag undrar då vad som är drivkraften bakom deras ansträngningar. Flera av lärarna svarar direkt att det är när de ser en elev lyckas med ett uppsatt mål, stort som litet, som det är värt det jobb och ibland slit som man lagt ner. En annan lärare uttrycker att när eleven inser meningen med allt det jobb som han/hon lägger ner och ser nyttan med att de kämpat så mycket, då känner jag att jag har lyckats. Och ytterligare en röst om vad som driver en lärare framåt är mötet med gamla elever ute i verkligheten några år efter studenten och insikten att de har kommit dit de ville. Någon nämner möjligheten att få vara med och påverka och skapa arbetsredskap som kommer en själv tillgodo i framtiden. Ett återkommande tema bland respondenterna är den gemensamma glädjen hos eleverna och lärarna, att man helt enkelt har skoj tillsammans.
På ett mer personligt plan uttrycker en lärare att utmaningar är en drivkraft. En annan säger att man aldrig blir fullärd. Lusten att upptäcka något nytt, lära nya och svårare saker och aldrig stå still verkar driva lärarna att söka nya vägar. Det faktum att ingen elev är den andra lik innebär en utmaning att lära känna och få med sig varje elev, en utmaning som aldrig tar slut och som innebär att man kan jobba som lärare länge är ytterligare ett sätt att beskriva vad som driver en av lärarna i läraryrket.
23
Ingen av lärarna tar självmant upp lönen som en drivkraft till skolutveckling. När jag ifrågasätter deras inställning till att en del av löneutvecklingen för lärarna är kopplad till det individuella bidraget till skolutvecklingen skiljer sig respondenternas inställning åt. Några menar att det är en subjektiv, och inte alltid rättvis, bedömning som görs av vilka insatser som värderas som skolutveckling och därmed motiverar en löneökning. Problematiken kan vara att vissa insatser syns medan andra inte syns och kan vara svåra att mäta menar en annan och resonerar vidare; En följd av detta kan bli att det växer fram felaktiga måttstockar exempelvis, innebär det att man är en bättre lärare för att man sätter högsta betyg? Andra lärare menar att det trots allt är bra att goda insatser för utveckling faktiskt belönas. Att engagemang att hitta nya infallsvinklar och därmed utveckling av verksamheten ger chans till högre lön menar en lärare visar på ett framåtsträvande.
Hur agerar du för att utvecklas?
När jag undrar över mina respondenters agerande för att utvecklas så lyser flera av lärarna av handlingskraft och bestämdhet. En av dem berättar att med sjuårsintervaller är det dags att göra en förändring för att skapa mervärde i lärartillvaron. En förändring som innebär att söka sig en ny tjänst för att inte stagnera utan att träffa nya kolleger och elever och få nya intryck genom den feedback som sker vid nya möten. Samma erfarenhet har en lärare som menar att det är upp till en själv att göra något åt en situation som man inte trivs och utvecklas i, det gäller att våga ta tag i saker och aktivt välja bort att hamna i gnällfällan eller stanna på en plats där man står och stampar. En annan lärare menar att utveckling för henne innebär att ha lektioner där ”jag lär mig lika mycket som eleverna”. För att uppnå detta gäller det att lyssna till eleverna och låta dem berätta om hur de tänker, något som ger fler perspektiv för dem som är inblandade i diskussionen, då även läraren.
Under intervjuerna får jag ta del av lärarnas egna bidrag till skolutveckling. De exempel som tas upp är framför allt kreerandet av nya läromedel och strukturering av undervisningen som syftar att skapa ett helhetsperspektiv med ämnesöverskridande uppgifter och lektioner. Åtgärder som framför allt syftar till att gynna elevernas läroprocess men även att underlätta för lärarna i det dagliga arbetet och höja motivationen genom ökat samarbete i lärarkollegiet.
24
Skolutveckling i samband med Gy2011
När skolan nu står inför införandet av en ny reform känns det aktuellt att få höra lärarnas upplevelser av sina möjligheter till utveckling i dessa tider. Samtliga lärare säger att de välkomnar den nya reformen, Gy2011. Anledningen till detta och visionerna är många.
Flera lärare menar att det arbetssätt som de redan använder sig av, entreprenöriellt lärande, nu äntligen blir skrivet svart på vitt och de upplever det som ett kvitto på att de redan är på rätt väg. Implementerandet av de nya kurserna och strävan att uppnå de nya ämnesmålen bör bli enkelt menar en lärare.
Att man nu mer tydligt sätter eleven i fokus upplevs som positivt. Uppdelningen i yrkes- samt studieförberedande säger flera lärare är ett steg i rätt riktning för att studierna ska blir ändamålsenliga för elever med olika behov och ambitioner. Likaså lyfts programprägeln på respektive ämne upp som något bra. Detta innebär att varje ämne ska inriktas mot den utbildning eleven går, exempelvis ska svenskämnet ha olika upplägg för dem som läser fordonsprogrammet respektive ekonomprogrammet. En förändring som syftar till att ännu tydligare ge eleven en helhetsbild under utbildningen med tydliga kopplingar mellan ämnen för att än bättre förbereda för det som komma skall efter gymnasiestudierna; arbete eller högskolestudier. De nya ämnesmålen, menar en lärare, bäddar för att använda exempelvis projektform som upplägg i undervisningen. Ett arbetssätt som är vanligt förekommande i näringslivet och som gör att eleverna redan i gymnasiet lär sig om samarbete, ansvar och kommunikation.
De pedagogiska diskussionerna och samarbetet lärare emellan hoppas flera av respondenterna kommer att bli mer frekvent på grund av ökat fokus på ämnesintegration. Ökat samarbete menar en lärare gynnar alla, såväl lärare som elever, då utbyte av erfarenheter och tankar samt gemensamma upplägg bör leda till utveckling samt samordningsvinster. Dessutom uppskattar flera av mina respondenter ökad tydlighet i ämnesplan och kursmål både vad gäller aktualitet och verklighetsförankring, såsom fokus på hållbar utveckling, samt strävan att utveckla kompetenser hos eleverna såsom reflektion och kritiskt förhållningssätt.
Vad kan och bör mer utvecklas?
Förutom de tankar om vad som kan och bör utvecklas vid införandet av den nya gymnasiereformen ger lärarna förslag på fler saker som de vill utveckla.
25
Precis som i den mediala debatten så kommer det även under mina intervjuer upp önskemål om mer resurser som ett medel för att förändra och utveckla skolan. Som nämnts inledningsvis vill jag i min studie fokusera på möjligheterna snarare än hindrena för utveckling vilket gör att jag medvetet under mina samtal ställer framåtsträvande frågor med syfte att få mina respondenter att resonera kring vad som kan göras snarare än vad som inte görs eller kan göras. Dock är jag medveten om att resurser kan ses även som möjligheter och inte bara som brister varför jag tar med detta i denna del av presentationen av resultatet.
Mindre elevgrupper och att vara två lärare i klassrummet på en gång för att få mer tid med varje elev och på så sätt bättre kunna hjälpa dem i sin utveckling är ett uttryck för vad som kan göras menar en lärare. En annan åsikt inom samma område är att stödet och närvaron av skolledningen kan ökas, detta för att kitta ihop verksamheten vilket man menar gynnar alla inblandade. En annan tanke kring skolledningen som uttrycks är att det vanligtvis är så att idéer och påbud kommer från ledningen för lärarna att ta hand om och lösa. Dock framförs dessa utan riktlinjer om vilka arbetsuppgifter som då ska ägnas mindre tid eller helt tas bort vilket en av lärarna menar är en förutsättning för att arbetssituationen i längden ska bli hanterbar och därmed trivsam.
Lusten och modet att experimentera mer i undervisningen lyfts under en intervju fram som en möjlig utvecklingstendens. Att hitta nya arbetssätt och söka vägar utanför skolans väggar för att inhämta kunskap menar flera lärare skulle leda till en starkare verklighetsförankring och öka intresset hos eleverna att vilja söka bredare och djupare kunskaper. De skulle vilja få till fler samarbeten med företag och lokalt näringsliv vilka skulle kunna gynna både skolan och motparten då man kan utbyta tjänster och dela på resurser. Att göra fler studiebesök och ha mentorer från näringslivet skulle öka kontaktytorna mellan skola och omvärlden vilket utvecklar såväl eleverna under skoltiden och framtida yrkesliv menar de.
Inte bara kontakten med näringslivet upplever lärarna som utvecklingsbar. En lärare menar att lärarna bör få större plats i skoldebatten då det är de som besitter den praktiska kunskapen om vad som händer i skolan. Samtidigt som det finns ett behov av att lärarna syns i samhällsdebatten så menar läraren också att föräldrarna och övriga vuxna i samhället bör ta och ges plats i skolan så att dagens ungdomar känner ett gemensamt vuxenstöd.
26
Å ena sidan får jag genom ett par av lärarna höra uttryck för behov av personlig utveckling i sin lärarroll. Ämne för denna fortbildning handlar om konflikthantering, alternativa arbetssätt, sätt att skapa motivation i arbetet som lärare, kunskapsmässig utveckling i sitt ämne samt skapandet av en god arbetsmiljö. Dessa lärare menar att en utveckling av lärarrollen bidrar till bättre undervisning och därmed en utveckling av skolan. Å andra sidan ger andra lärare uttryck för sina tankar om möjlig utveckling som innebär att de får dela med sig av sin yrkeserfarenhet såsom ett arv till kommande lärargeneration.
En annan aspekt av önskvärd utveckling är att förändra miljön i skolan. Skapandet av en öppenhet med få stängda dörrar alternativt glasväggar och fönster mellan klassrum och omgivande lokaler bidrar till gemenskap. Även utrustningen av klassrummen nämndes som möjliga förbättringar för att skapa god arbetsmiljö med lättillgänglig teknisk utrustning och eliminering av tidsförlust på grund av teknik som ej fungerar. En annan röst om utformningen av den gemensamma arbetsmiljön var en lärares förslag på att låta eleverna vara med och påverka utsmyckning av skolan. Detta för att skapa en trevlig fysisk miljö men även för att öka elevinflytandet som läraren såg som en aspekt att öka närvaron och studiemotivationen och därmed studieresultaten.
Hur lyckas man/du med skolutveckling?
Att skapa ett bra klimat i klassrummet är ett sätt att lyckas med att skapa en god arbetsmiljö vilket bäddar för lyckade studieresultat och därmed personlig utveckling hos elever och lärare. Genom att placera eleverna i en formation där alla ser alla så skapas en delaktighet och det är enklare att bygga upp en bra relation och diskussionsklimat då ingen sitter med ryggen mot en klasskamrat säger en av respondenterna. Att som lärare också vara aktiv i klassrummet och gå runt snarare än sitta på en plats hela tiden gör att närheten till eleverna ökar.
Ytterligare en erfarenhet av lyckad utveckling är att som lärare vara lyhörd och se vilka elever man har framför sig och vara kreativ i valet av arbetsmetod för att hitta ett sätt som passar just dessa elever. Har eleverna läs- och skrivsvårigheter så kan man använda andra uttrycksformer än att skriva, såsom film och bilder. En annan lärare uttrycker samma sak genom att peka på att det i undervisningen bör finnas ett fokus på elevens kompetens och individuella utveckling. Det gäller att vara öppen för de signaler som eleverna skickar ut och får man inte ett positivt gensvar så får man hitta en annan
27
metod. Att se glädjen hos eleverna som uppnått förståelse är ett kvitto på att man lyckats.
Att jobba i projektform och över ämnesgränserna har en av lärarna erfarit varit lyckosamt då eleverna, genom undervisning av flera lärare om samma tema under en period, fått flera synvinklar och därmed enklare kunnat skapa en förståelse och förtrogenhet med ämnet. Flera lyckade exempel på undervisning som lett till engagerade elev och lust att lära förklaras med att lärarna har använt alternativa läromedel och inte fastnat rutinmässigt i en bok. Att gå ut på fältet och undersöka på egen hand, att hitta uppslag i filmer och på internet skapar en aktualitet och fängslar genom sitt media dagens ungdom på ett annat sätt än det skrivna ordet.
En lärare menar att hitta samspelet med eleverna är nyckeln till framgång, då det är relevant att man pratar samma språk eller är på samma nivå. Samma lärare har använt sig av sin plånbok när det handlar om att prata likviditet och tagit fram olika tiders festis-flaskor för att prata produktutveckling, allt för att skapa en verklighetsförankring hos eleverna och därmed studiemotivation och högre studieresultat. En tredje lärare är inne på samma spår och menar att man måste bryta ner ämnet i små aptitliga bitar för att väcka och fånga elevernas intresse. Denna lärare menar också att det är mycket upp till läraren som sätter prägeln på arbetsmiljön genom att vara mer eller mindre engagerad och passionerad i sitt yrkesutövande.
Relationsskapandet mellan läraren och eleven är det också flera av lärarna som poängterar som en bidragande orsak till lyckad utveckling för såväl elevens personliga utveckling och studieresultat som hur lärare växer i sin roll.
Arbetsmiljö
Då diskussionerna kommer in på arbetsmiljön som en påverkansfaktor för utveckling så menar samtliga respondenter att denna har stor betydelse för arbetssituationen i skolan och därmed för förutsättningar och förmåga till utveckling. Mina respondenter arbetar på olika skolor och präglas därmed av olika arbetsmiljöer. Dessa olikheter är jag medveten om och jag vill i mina intervjuer fånga lärarnas uppfattning om generella upplevelser av arbetsmiljö i skolan snarare än lokala. Dock finner jag det intressant att fånga upp de fall av goda exempel som jag anser möjliga att sprida till fler skolor och redovisar därför dessa.
28
Den fysiska arbetsmiljön i form av hela och rena möbler och lokaler samt tillgång till fungerande teknisk utrustning menar ett par av lärarna inte kan tas för givet men spelar stor roll för att skapa arbetsro för såväl lärare som elever. När dessa behov är tillfredsställda, menar en av lärarna, infinner sig känslan av tillfredsställelse och det är möjligt att vara en positiv och effektiv lärare. Även miljön i klassrummet och samspelet med eleverna, präglar läraren och dennes helhetsuppfattning av sin arbetsmiljö.
Skolledarens närvaro i verksamheten är viktig för att skapa en god arbetsmiljö. Relationen till skolledningen är också viktig ur lärarsynpunkt menar flera av respondenterna; det är viktigt att skolan är medveten om lärarnas önskemål för att för skolan som helhet på bästa sätt skapa en god arbetsmiljö, det är viktigt att skolledningen ger tydliga och rimliga ramar och regler och riktlinjer så att arbetssituationen och arbetsbelastningen blir hanterbar, att man skapar en teamkänsla på skolan eftersom det är lärarna och rektorerna tillsammans som gör det stora jobbet och att skolledningen medvetet arbetar för att skapa en stödjande kultur på skolan.
Teamkänslan och stödet, menar flera respondenter, är också viktigt i arbetslaget lärarna emellan. Ett gott samarbete där man kan ge och ta ger förutsättning att orka och vilja ta steg vidare. En god laganda i arbetslaget gör också att möjligheten till att sätta upp gemensamma mål ökar och chansen att lyckas ökar då gruppens prestation är större än summan av delarna.
Rollen som lärare och rollen som anställd
Då jag refererar till undersökningen jag tagit del av, ”Nöjda som lärare, missnöjda som anställda”24 så säger samtliga respondenter att de förstår vad jag menar. Alla fem lärare jag samtalat med känner igen dilemmat att många lärare delar in sin yrkesroll i två delar; att vara lärare med elevkontakt samt att vara anställd i skolan. Dock är uppfattningen olika då de sätter sig själv i sammanhanget.
Ett par av lärarna instämmer i vissa delar i påståendet som gett namn åt studien. De uttrycker att rollen som anställd innebär många administrativa arbetsuppgifter samt tid som läggs på elevvårdande åtgärder och som de menar att de ej är kvalificerade för utan som borde hamna hos specialpedagoger eller elevvårdsteam. Arbete som tar tid från det verkliga läraruppdraget, det vill säga undervisningen av eleverna. Denna erfarenhet
24
29
menar de också är en negativ upplevelse av arbetssituationen och tenderar att växa. En lärare uttryckte skillnaden såsom att man som lärare får mycket tillbaka i kontakten med eleverna men att respons och feedback från skolledning och kolleger inte var lika självklar.
Andra lärare kan känna igen fenomenet att yrkesrollen upplevs vara tudelad men väljer aktivt att inte låta rollen som anställd inkräkta på känslan och upplevelsen av rollen som lärare. Det gäller att välja vad man fokuserar på och prioritera menar de. En reflektion som gjordes var upplevelsen av att det är en skillnad mellan yngre och äldre lärare där de förstnämnda, av denna erfarna lärare, upplevs stänga av sin läraridentitet när de slutar arbetsdagen medan läraren själv menar att; lärare är man dygnet runt.
Nöjd, detsamma som att inte vilja ha mer?
Då samtliga lärare säger sig vara nöjda som lärare och de ger uttryck för glädjen i elevkontakten och känslan av att ha ett meningsfullt arbete så är min följdfråga; om det att vara nöjd innebär att inte vilja ha mer? Det visar sig inte vara enkelt att ge ett svar, ja eller nej, på detta utan lärarna för kortare eller längre resonemang kring begreppet att vara nöjd. Respondenternas slutsatser att vad att vara nöjd som lärare innebär är för en att tycka om det man gör och inte vilja göra något annat, en annan säger att denne givetvis skulle vilja ha mer tid och pengar men att man trivs, och slutligen säger en tredje lärare att nöjd innebär att det är ok men att det beror på sammanhanget.
Analys och teoretisk tolkning
Olika faser i yrkesrollen som lärare
Under mina intervjuer lär jag känna fem olika lärare och ser hur de på delvis olika sätt förhåller sig till sitt läraruppdrag och därmed till hur de säger sig uppleva och bidra till skolutveckling. Jag ser tidvis en tendens till skillnad mellan dem med längre lärarerfarenhet och samtidigt också högre ålder och dem som är nyare i yrkesgruppen lärare. I samtal med de lärare som är yngre i yrket upplever jag mer eller mindre en gränsdragning mellan läraren och skolan.
Denna skillnad i sättet att uppfatta sin roll i skolans värld känner jag kommer till uttryck när vi diskuterar skolutveckling på olika nivåer, målsättningen med utveckling samt föremål för vidare utveckling och deras egna bidrag till utveckling. Jag drar paralleller
30
till de fyra faser i utvecklingen till en professionell lärare som Dimenäs25 tar upp. Flera av lärarna har till en början ett snävare perspektiv och fokuserar på de olika delarna av skolan (sig själv som lärare, ämnet, eleven) när de resonerar.
Jag finner att dessa lärare i större utsträckning värderar yttre faktorer som nödvändiga för utveckling. Med dessa yttre faktorer menar jag tid, ekonomiska resurser, skolledningen stöd samt personlig bekräftelse. Min uppfattning av deras syn på utvecklingens källa och riktning är något mer enkelriktad och stegvis än den som de med längre lärarerfarenhet ger sken av och som jag mer upplever som växelverkan mellan de olika delarna och som en flytande massa av energi som påverkar, lyfter och får de olika delarna att växa ihop med varandra.
I diskussionerna om huruvida det är att se utveckling i skolan som en stor eller flera parallella utvecklingslinjer upplever jag att skillnaden blir tydlig mellan lärarnas uppfattning av helheten och därmed också sin roll i utvecklingen. Som jag nämnde tidigare så verkade ett par av de fem lärarna i flera fall lyfta fram yttre faktorer som nödvändiga medan andra lärare snarare menar att de själva är verktygen för förändring. Det sistnämnda gäller för gruppen mest erfarna lärare och som jag upplever ser sig som ett med helheten, såsom att läraren själv ”är” skolan. Ett par av dessa erfarna lärare bjuder in mig i deras skolvärld och de resonerar genomgående under intervjun om skolans utveckling som ett kretslopp och där alla är en del i skolfamiljen. Mitt intryck är att lärarna känner sig olika säkra eller trygga att ta initiativ och styra utvecklingen.
Förändring och lärarens roll
Som redovisats i resultatet av intervjuerna så upplever samtliga respondenter att de har stora möjligheter att påverka utvecklingen i skolan. Oavsett källa till förändring så visar lärarna ett personligt engagemang och de säger sig ta en aktiv del i arbetet. Denna iakttagelse menar jag kan jämföras med att lärarna ges möjlighet och utnyttjar handlingsutrymmet i frirumsmodellen som jag tog upp i litteraturkapitlet.26 Iakttagelsen av lärarnas engagemang menar jag också stämmer överens med det att det, som Goodson27 skriver, bör finnas en personlig övertygelse hos lärarna för att en förändring 25 Dimenäs (red.) 26 Groth 27 Goodson
31
ska komma till stånd och därmed innebära en utveckling i skolan. I de fall någon av mina respondenter känner oförståelse eller hinder för förändring upplever jag att de söker en väg för att komma runt detta.
Just det personliga deltagandet i lärarutövandet upplever jag återkommer ideligen i lärarnas berättelser om vad de erfarit avseende utveckling i skolan och deras visioner om framtiden. Detta gör att jag ser potential i de utvecklingsförslag som lärarna delar med sig av och att de faktiskt kommer att ta initiativ för att driva sina idéer eller påverka skolledningen att vidta åtgärder för att utveckla skolan. Respondenternas sätt att resonera om sina utvecklingsambitioner gör att jag tror att de kommer att bli verklighet vilket jag tänker vittnar om att de får gehör för sina idéer och möjlighet att verkställa dessa, vilket jag tänker stämmer överrens med det Ahrenfelt28 och Groth29 tar upp som en nyckel till framgång; att låta dem med erfarenheter från skolvardagen vara de som sätter förändringshjulet i rullning och får det att nå målet.
Lärarnas reflektioner om sin vardag och vad de tänker om framtiden vittnar om att de ständigt är på väg vidare. Det pekas i inget intervjufall ut några raka vägar till tänkta mål utan hur man tar sig fram beror på vilka elever man möter på vägen. Det är tydligt att respondenterna finner det viktigt och intressant att se varje elev och skapa en relation och att det är nödvändigt att ta en omväg eller stanna upp om det är det som krävs för att relationen ska fungera. Jag ser en liknelse mellan dessa lärare som ständigt är på väg och Ahrenfelts30 beskrivning av att förändring är ett tillstånd.
Gy2011
Jag upplever en stor optimism bland lärarna gällande den nya gymnasiereformen. Att arbeta med entreprenöriellt lärande välkomnas och ses snarare som en fortsättning på befintlig undervisning snarare än som en nyhet för respondenterna. I samband med införandet av Gy2011 och arbetet med utformningen av program och undervisning kan många lärares engagemang och drivkraft tas tillvara då de får delta i arbetet. Detta erfar jag att ett par av lärarna har fått göra och de menar båda att det är positivt att få vara med och påverka och skapa sina egna framtida arbetsredskap. Alla respondenterna 28 Ahrenfelt 29 Groth 30 Ahrenfelt
32
verkar ha egna tankar kring hur de på bästa sätt kan komma att forma undervisning kring de nya kurser och mål som kommer att gälla. Att vidareutveckla eller skapa nya kontakter med företag och näringsliv för att stärka helhetsbilden och verklighetsförankringen av undervisningen hos eleverna verkar vara en stark strävan hos lärarna, och detta är enligt de nya ämnesmålen. Likaså talar flera av respondenterna om att lyfta fram ämnesöverskridande projekt som en undervisningsmetod som rimmar väl med reformen. Lärarna jag samtalat med verkar se och ta tillvara de möjligheter som öppnar sig med den nya gymnasiereformen, precis som Skolverkets representanter31 uppmanar lärarna att göra.
Arbetsmiljöns betydelse för utveckling
Att arbetsmiljön är viktig för trivseln och en förutsättning för att utveckling ska blomstra ger samtliga lärare i min undersökning uttryck för. De lyfter fram skolledningen som en central del i detta både vad gäller att de anser att de ska ge tydliga riktlinjer och ramar, ge utrymme för lärarna att påverka sin arbetssituation och samtidigt finnas som en samarbetspartner för att skapa en teamkänsla på skolan. Detta stämmer väl överrens med de faktorer som karakteriserar en god psykosocial arbetsmiljö.32 Under intervjuerna kommer vi naturligt in på arbetsmiljön vid flera tillfällen och detta tolkar jag som att miljömässiga förutsättningar spelar stor roll för utveckling. Både som förutsättning för att goda idéer ska kläckas och mogna samt i att komma fram till ett beslut om och i själva genomförandet av ett förändringsarbete. Hur lärarna upplever arbetsmiljön märker jag ger avtryck i flera av deras resonemang. I uppbyggnaden av goda relationer till eleverna som en förutsättning för trivsel och studieframgång menar lärarna att skolan, lärarna och eleverna har ansvar för att skapa en god arbetsmiljö. Det huvudsakliga målet som lärarna verkar ha gemensamt, att all utveckling i slutändan ska komma eleverna till godo, menar jag kan liknas vid det kundperspektiv Gustafsson33 beskriver är resultatet av tidigare skolreformer där eleven är huvudrollsinnehavaren och läraren är verkställare. Lärarnas välvilja att hitta ett sätt att möta varje elevs behov är underordnat läraruppdraget och genomsyrar mina respondenters ambitioner och det som ligger till grund till att de känner en meningsfullhet med sitt arbete.
31
Skolverket. Lärarkonferens om Gy2011
32
Gustafsson & Lundberg (red)
33
I motsats mot det som Gustafsson34 tar upp som befarade konsekvenser vid en stor förändring av verksamheten så verkar lärarna jag intervjuat vara i stort sett enbart positiva till de förändringar som Gy2011 innebär. Vid sidan av de möjligheter som respondenterna ser så nämns dock önskemål om mer resurser för att kunna genomföra mer och fler förändringar. Dessa önskemål kan jag tolka som att lärarna upplever att det idag är brist på desamma. Reformen har arbetats fram under lång tid och både Skolverket35 och lärarna vittnar om att de har haft möjlighet att vara delaktiga i arbetet. Denna möjlighet till påverkan bör innebära att lärarna kan finna ett sammanhang i det tänkta utfallet av förändringen, något som jag tänker kan innebära att de snarare känner nöje än missnöje.
Lärare och anställd
Jag tänker att möjligheten att få delta i förändringsarbetet och de goda erfarenheter som lärarna ger av sin nuvarande arbetssituation är anledningen till att flera av respondenterna inte uttalar något missnöje med sitt yrkesutövande, varken som lärare eller anställd. En tanke som utgår från Perssons36 resonemang i varför en del lärare kan tänkas uppleva missnöje i rollen som anställd. Som redovisats menar ett par av lärarna att de aktivt väljer bort att fokusera på de delar som inkräktar negativt på arbetet. För att förtydliga så menar de att valet inte innebär att de försummar eller vägrar ett arbetsmoment men att de däremot väljer att hantera det på ett sätt så att det inte stjäl energi. Man väljer alltså att inte låta tudelandet i olika roller påverka. Med detta vill jag återkoppla till diskussionen jag förde under stycket med skolans olika delar där jag menar att en del av de lärare jag mötte med lång lärarerfarenhet verkat integrera sin läraridentitet med skolans dito. Ett resultat som inte harmonierar med det resultat Persson fått fram som säger att äldre lärare framför yngre verkar uppleva brist på inflytande. Jag vill med detta inte påvisa att mitt resultat inte stämmer överrens med Perssons då syftet med min studie inte är att dra generaliserbara slutsatser utan snarare att ge en bild av några ekonomilärares syn på och upplevelser av sina möjligheter till utveckling.
34
Gustafsson & Lundberg (red.)
35 Skolverket.Lärarkonferens om Gy2011
36
