BARNDOM–UTBILDNING–SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Pedagogers uppfattningar kring
konflikt och konflikthantering vid
på-och avklädningssituationer i förskolan
Educators' perceptions of conflict and conflict management in dressing and
undressing situations in preschool
Emilia Svensson
Sandra Billing Adolfsson
Förskollärarexamen: 210hp Examinator: Lars Hansson
Förord
Vi som tillsammans har skrivit detta examensarbete är Emilia Svensson och Sandra Billing Adolfsson. Vi vill tacka de respondenter som medverkat vid våra intervjuer eftersom det är ni som bidragit till att studien fått en mening och sett till så att vi fick ett material att arbeta utifrån. Utan er hade detta aldrig varit genomförbart! Från planering, genomförande och fram till slutdiskussionen i denna studie har vi båda arbetat sida vid sida. Eftersom vi lever i en pandemi har vi vid några tillfällen träffats fysiskt men vi har också fått föra diskussioner och resonemang via zoom, telefonsamtal och i chatten på Google Drive där vi skrev vårt arbete. Litteratur läste och sökte vi efter var för sig och sedan samtalade och resonerade vi kring det tillsammans. När teoridelen skulle skrivas pratade vi ihop oss och sedan delade vi upp olika områden. Med ständig kontakt och ett nära – trots social distansering – samarbete anser vi att vi tillsammans har bidragit lika mycket till alla delar i denna studie.
Abstract
I denna kvalitativa forskningsstudie utgår vi från att se hur yrkesverksamma pedagogers uppfattningar, kännedom och tankar kring konflikt och konflikthantering mellan dem och barn vid på- och avklädningssituationer tolkas.
Det empiriska materialet baseras på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma pedagoger på två olika förskolor i Skåne. Studiens empiriska material som samlats in har vi valt att analysera utifrån teoretiska utgångspunkter som vi såg som relevanta för denna studie. Resultatet visar att respondenterna är medvetna om att konflikter mellan pedagoger och barn kan uppstå, men de ser på fenomenet konflikt ur olika perspektiv; konstruktivt och destruktivt. Utifrån de teman som växte fram ur det empiriska materialet kunde vi också tolka att respondenterna lyfte erfarenheter och tankar till olika strategier för att undvika, förebygga eller lösa de konflikter mellan pedagog och barn som uppstår i deras verksamheter vid på- och avklädningssituationer. Det blev synligt utifrån de olika teman som uppsatsen bygger på i vår analys, hur respondenterna ansåg sig förhålla sig till och hantera situationen när en konflikt uppstod mellan dem och barnen/barnet.
Nyckelord: Förskola, konflikt, konflikthantering, pedagogers uppfattning, samspel och strategier
1 Inledning 6
1.1 Syftet med studien 7
1.2 Frågeställningar 7
1.3 Disposition 7
2 Tidigare forskning 8
2.1 Fenomenet konflikt 8
2.1.1 Konflikt som något positivt och negativt 8 2.2 Faktorer till att konflikter kan uppstå i förskolan 9 2.3 Pedagogiska strategier vid konflikthantering 10
3 Teoretiska utgångspunkter och analytiska begrepp 12
3.1 Sociokulturellt och relationellt perspektiv 12 3.1.1 Det sociokulturella perspektivet 12 3.1.2 Det relationella perspektivet 13 3.2 Richard Cohens konfliktpyramid 14
3.2 Samspel 15
4 Metod och genomförande 17
4.1 Metodval 17
4.2 Urvalsgrupp och genomförande 17
4.3 Etiska aspekter 19
4.4 Bearbetning av analys 20
5 Resultat och analys 21
5.1 Pedagogers uppfattning kring fenomenet konflikt som något positivt och negativt 21 5.1.1 Konflikt kan anses som positivt 22 5.1.2 Konflikt kan anses som negativt 22 5.2 Konflikt ur ett maktperspektiv 23 5.3 Konflikthantering och strategier 25 5.4 Miljöns påverkan på konflikter 27 5.4.1 Den fysiska miljöns påverkan på konflikt. 27 5.4.2 Pedagogers syn på barnet som en faktor till konflikt 28 5.4.3 Kommunikation en viktig aspekt 30
6 Diskussion 31
6.1 Hur uppfattar pedagoger fenomenet konflikt mellan pedagog och barn vid på- och
avklädningssituationer? 31
6.2 Vilka faktorer uppfattar pedagoger kan skapa konflikter mellan pedagog och barn vid på-och avklädningssituationer? 32 6.3 Vilka strategier förklarar respondenterna som aktuella vid konflikthantering mellan pedagog och barn vid på- och avklädningssituationer? 33
6.4 Sammanfattning 34 6. 5 Metoddiskussion 35 6.6 Vidare forskning 36 7 Referenslista 37 8. Bilagor 40 8.1 Informationsbrev 40 8.2 Intervjufrågor 41
1 Inledning
Ilse Hakvoort och Birgitta Friberg (2012) menar att konflikter är ett naturligt förekommande fenomen när mänskliga relationer stöter samman och när individer har olika åsikter och uppfattningar, vilket i sin tur då skapar en krock som kan leda till att det uppstår en konflikt. Arbetet som pedagog inom förskolans kontext innebär att man dagligen stöter på konflikter och utmanas i hur man ska bemöta dessa konflikter och samtidigt verka som en god förebild. Det är inte alltid lätt att veta hur man som pedagog kan möta de barn som i vissa situationer hävdar att de varken vill, kan eller orkar göra de saker som pedagoger har i åtanke som ska genomföras. Då förskolan är en institution för många barn och där många individer måste förhålla sig till bland annat verksamhetens rutiner och de planerade aktiviteterna, kan det ibland uppstå frustration från pedagoger när ett barn sätter sig emot det som är planerat. Som yrkesverksamma i förskoleverksamheten under många år, har vi sett att frustrationen som kan uppstå hos pedagoger när ett barn exempelvis inte vill klä på- eller av sig,, när det väljer att bara springa runt fastän de andra barnen står färdigklädda i hallen, eller när ett barn inte alls vill gå ut. Vid dessa situationer kan vi utifrån tidigare upplevda erfarenheter reagera på att pedagoger har svårt att möta dessa barn i de situationerna på ett konstruktivt vis och använder strategier som gör att det istället uppstår en konflikt mellan pedagog och barn. Därav har vi i denna studie valt att fokusera på hur yrkesverksamma pedagoger i förskolan upplever, kännetecknar och tänker kring liknande konflikter och konflikthanteringar. Studien är avgränsad till att studera konflikt och konflikthantering mellan pedagog och barn vid på-och avklädningssituationer i förskolan. Detta för att stärka vår yrkesprofession kring fenomenet och hur man som pedagog kan tänka i just dessa situationer. Dessutom understryker styrdokumentet Läroplanen för förskolan (2018) att pedagoger i förskolan ska hjälpa barnen att bearbeta konflikter och utveckla barnen i sitt lärande för att kunna mötas halva vägen, Huruvida pedagoger har en god självinsikt och förmåga att tillämpa olika konfliktstrategier i ovan nämnda situationer och på så vis kan föregå med gott exempel ligger till grund för denna studie.
1.1 Syftet med studien
Vårt syfte med denna studie är att fördjupa oss i pedagogers uppfattningar, kännedom och tankar kring konflikt och konflikthantering i samspelet mellan pedagog och barn vid på-och avklädningssituationer i förskolan.
1.2 Frågeställningar
Vår utgångspunkt i denna studie är utifrån följande tre frågeställningar:
● Hur uppfattar pedagoger fenomenet konflikt mellan pedagog och barn vid på- och avklädningssituationer?
● Vilka faktorer uppfattar pedagoger kan skapa konflikter mellan pedagog och barn vid på-och avklädningssituationer?
● Vilka strategier förklarar respondenterna som aktuella vid konflikthantering mellan pedagog och barn vid på- och avklädningssituationer?
1.3 Disposition
Efter inledning, syfte och frågeställningar följer ett kapitel om tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter, vilket i sin tur följs av ett metodavsnitt. Forskningsetiska övervägande klargörs i samma kapitel och därefter redovisas resultatet av vårt empiriska insamlade material, vilket också analyseras utifrån olika teman som är förankrat till de teoretiska utgångspunkterna. Vi avrundar studien med ett diskussionskapitel där vi diskuterar vårt resultat och vår analysdel utifrån tidigare forskning. Slutligen lyfter vi också förslag på vidare forskning.
2 Tidigare forskning
I detta avsnitt lyfter vi fram tidigare forskning som vi anser vara relevant för vår studie. I tidigare forskning kommer vi beskriva fenomenet konflikt som både konstruktivt och destruktivt, faktorer till att konflikter uppstår samt strategier som pedagoger kan använda sig av vid konflikthantering.
2.1 Fenomenet konflikt
Vi inleder med en kortare definition av fenomenet konflikt och vad som kan anses vara en konflikt. Ordet konflikt härstammar från den latinska benämningen conflictus som betyder krock, att stöta ihop eller hamna i strid beskriver Nationalencyklopedin (2000). Fenomenet konflikt upplevs vara ett komplext fenomen som för många forskare kan ha olika betydelse. Det vill säga att för någon forskare innebär konflikt fysisk meningsskiljaktighet medan andra anser att konflikt innebär motsägande föreställningar eller motsägande intressen individer emellan som bidrar till en kamp.
Arne Maltén (1998) summerar också fenomenet konflikt utifrån det han anser som mest relevant i förhållande till fenomenet. Det vill säga han anser att konflikt skapas via en meningsskiljaktighet mellan individer. En krock eller motsägelse mellan syfte, intresse, uppfattningar, åsikter eller en krock mellan individers grundläggande önskan.
2.1.1 Konflikt som något positivt och negativt
Ingela Kolfjord (2009) påstår att när en konflikt uppstår bidrar detta till en personlig kränkning och skapar på så vis en uppfattning av orättvisa och att bli orättvist behandlad samt att någon sätter stopp för att nå de mål som individen vill åstadkomma.
Kolfjords (2009) antagande kan anses som negativt utifrån att uppleva sig kränkt, men Hakvoort och Friberg (2012) anser att konflikter inte endast ska ses ur ett negativt perspektiv utan att de kan bidra till en lärandeprocess om de möts på ett positivt sätt.
Utifrån detta menar Hakvoort och Friberg (2012), som knyter konflikter till olika situationer i förskolan, att konflikter är en del av vardagen och en konflikt kan bidra till att individer kan se saker ur ett annat perspektiv och att i konflikten kan det tas lärdom kring både sig själv och om andra. Så länge en konflikt inte blir negativ och kränkande och att den hanteras så att de involverade kan ta lärdom av situationen på ett positivt sätt, anser Hakvoort och Friberg (2012) att konflikter är en lärprocess som kan skapa förmågan till att kunna handskas med konflikter i framtiden.
2.2 Faktorer till att konflikter kan uppstå i förskolan
Fenomenet konflikt innebär således en meningsskiljaktighet och krock mellan individer när de har olika synsätt på syfte, intresse, uppfattningar, åsikter eller när individers grundläggande önskan går skilda vägar. Men vilka faktorer kan spela in för att en konflikt ska uppstå?
Kjell Ekstam (2000) ger en förklaring till om individer har olika syn på strategier, vilka mål som ska behandlas först eller kring vilka verktyg som ska användas för att nå målet så kan en konflikt uppstå.
Ann Stewart (2009) menar i sin artikel konflikter - hot eller möjlighet att samarbete mellan individer innebär risk för friktion, frustration och förvirring; Stewart (2009) menar även att dessa är förutsättningar för att det ska uppstå konflikter. Fenomenet konflikt ses ofta som något destruktivt och störande som blir ett hot mot trivsel och gemenskap, detta undviker vi gärna så länge det går. Men Stewart (2009) menar att det finns ett annat sätt att se på fenomenet konflikt, eftersom konflikter bygger på ifrågasättande kan det också ses som en chans till kreativitet och utveckling.
Stewart (2009) menar vidare att det är sättet vi väljer att hantera konflikten på som är avgörande ifall denna får en negativ utgång eller om det bidrar till kreativitet och utveckling. Stewart S(2009) Makt kan vara en faktor till att konflikter kan uppstå och
upplevas negativt eftersom vissa individer kräver och vill ha mer makt än andra i vissa situationer för att på så vis få rätt i situationen (Ekstam, 2000).
En vanlig orsak till att konflikter också kan uppstå är när kommunikationen brister i samspelet och när man inte blir förstådd eller kan göra sig förstådd skriver Ekstam (2000). Att kommunicera i ett samspel sker både verbalt och kroppsligt förklarar Gunilla O. Wahlström (1996). Hon skriver också att kommunikationen via kroppsspråket och den icke-verbala kommunikation, det vill säga röstläge och tonfall har likaså en inverkan på kommunikationen precis som det talade språket. Det anses relevant att pedagoger är medvetna om det man uttrycker fysiskt med kroppen eftersom detta kommunikationsmedel har en påverkan på omgivningen (Wahlström, 1996).
Maltén (1998) lyfter vikten av pedagogers vetskap om hur de kan leda verksamheten för att på så sätt kunna motverka konflikter, det vill säga om pedagogerna besitter vetskapen om att miljön kan ha en påverkan kring att konflikter kan uppstå så kan dessa också förhindras, eftersom det kan bidra till meningsskiljaktighet (Ibid).
2.3 Pedagogiska strategier vid konflikthantering
När en konflikt skapats menar Hakvoort och Friberg (2012) att konflikter kan ses som en lärprocess vilket kan skapa förmågan till att kunna handskas med konflikter i framtiden om de möts på rätt sätt och inte blir destruktiva. Detta gäller såväl pedagoger som barnen.
Rena Arcaro-McPhee, Elizabeth E Doppler och Debra A Harkins (2002) hävdar i sin studie att om man som pedagog visar för barn hur man kan föregå som ett gott exempel och i sin tur använder goda strategier vid konflikthantering indikerar man för barnen förmågan och vetskapen till att hantera konflikter framöver.
Men för att kunna handskas med konflikter krävs det en del strategier som pedagoger kan förhålla sig gentemot så att konflikter inte blir destruktiva eller uppstår. Lissy R Gloecker, Jennifer M Cassel och Amy J Malkus (2013) lyfter i sin studie några strategier som pedagoger kan ta till för att stödja barnen när det uppstår konflikter, exempelvis genom att
stödja barnen till att sätta ord på känslor, att pedagoger inte använder hot mot barnen när de inte gör som pedagogen vill eller att pedagoger hittar sätt som gör att uppmärksamheten riktas mot något annat än det som sker i stunden.
Sandy Jenkins, Shulamit Ritblatt och Jeffery S McDonald (2008) hävdar också i sin studie att pedagoger ibland inte använder så bra strategier i sina sätt att handskas med konflikter. En konflikt som de anser inte är så gynnsam är när pedagoger inte ser till barnens perspektiv och tar då till medel där de hävdar sin vuxenmakt. Det sker en maktutövning och strategier tas till så att barnen lyder och gör som pedagogen säger till dem (Ibid)
Stewart (2009) anser att konflikthantering innehåller två värden som ständigt utmanas. Värde nummer ett är när individen har en stark vilja och en stark önskan om att just hens vilja eller ståndpunkt är den som går igenom. I det andra värdet är en god relation mellan individerna viktigast, här finns en önskan om att bevara relationen oavsett. Stewart (2009) menar att vår personlighet och våra erfarenheter skapar våra förutsättningar att hantera konflikter utifrån vilka av dessa två nivåer som är viktigast för oss att uppnå.
Stewart (2009) nämner i sin artikel olika konfliktstrategier som vi kan visualiserar i en pågående konflikt mellan pedagog och barn vid en på- och avklädningssituation i förskolan. Dessa konfliktstrategier som Stewart (2009) nämner är kamp, vilket innebär att driva och slåss för sitt eget syfte vilket kan innebära att man tappar en god relation. Underkastelse, att sätta sitt eget syfte och mål åt sidan för att bevara en god relation. Undvika konfrontation, välja att fly varpå det här kan finnas risk för att mista både sitt mål och sin relation.
Kompromiss, där man väljer att mötas och ingen känner sig riktigt tillfreds men det kan
3 Teoretiska utgångspunkter och analytiska
begrepp
Hur en vetenskaplig forskningsstudie väljs att tolkas är utifrån vilka “glasögon” skribenterna använder för att se på studien. Vår studie utgår ifrån det sociokulturella och det relationella perspektivet, vårt fokus ligger på hur pedagoger talar om fenomenet konflikt och hur de förhåller sig i hanteringen av dessa utifrån olika strategier. Vår studie utgår även från Richard Cohens (2005) pedagogiska modell konfliktpyramiden. Denna modell ger en övergripande syn på arbetet kring konflikter och olika strategier för att hantera dessa som med fördel kan användas inom förskolans kontext, där av ser vi även den som relevant i vår studie.
3.1 Sociokulturellt och relationellt perspektiv
3.1.1 Det sociokulturella perspektivet
Inom det sociokulturella perspektivet ligger fokus på lärande i samspel mellan individer och inte genom individuella handlingar. (Roger Säljö, 2000) hävdar att kommunikation är ett viktigt verktyg utifrån det sociokulturella perspektivet och så även i arbetet med att hantera konflikter. Utifrån detta perspektiv kan utveckling och lärande ske utan gränser (Säljö, 2000). Säljö (2000) menar att i ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet genom interaktion, det är i samspel som individen erhåller sätt att tänka, tala och utföra fysiska handlingar som de är delaktiga i. Vygotskij (1978) har utvecklat ett koncept som han benämner som den proximala
utvecklingszonen (Zone of Proximal Development, ZPD). Vygotskij förklarar dess innebörd
som att barnen ges möjlighet att utveckla sitt lärande, med vägledning och hjälp kan de problem som eventuellt varit svåra att ta itu med lösas på egen hand. Säljö (2000) menar att det övergripande antagandet i ett sociokulturellt perspektiv är just detta, att den mindre kunniga i situationen lär av den mer kunnige som agerar vägledare och stöttar den mindre kunniga. Den lärande är i behov av stöd och handledning för att behärska situationen men kan så småningom efter att ha samverkat med övriga mer kunniga behärska tankegången eller den fysiska praktiken på egen hand.
Vygotskji (1978) hävdar att konflikter som uppstår mellan individer bör ses som en möjlighet till ett lärtillfälle där barnet får möjlighet att utvecklas beroende på förskollärarens förhållningssätt och kunskap gällande konflikthantering. Vygotskij (1978) menar således att pedagoger ständigt bör ha barnets proximala utvecklingszon i åtanke så konflikter inte riskerar att bli destruktiva.
3.1.2 Det relationella perspektivet
Eftersom vi i denna studie vill undersöka pedagogers uppfattningar kring konflikthanteringar för att förhindra så att dessa konflikter inte blir destruktiva, har vi också valt att utgå från det relationella perspektivet. Detta perspektiv anser vi länkas samman med det sociokulturella perspektivet som vi också valt att analysera utifrån, då de båda perspektiven bygger på att se på barnet ur ett barns perspektiv och att se möjligheter istället för hinder.
När det sker ett samspel mellan individer och det av någon anledning uppstår ett dilemma anser Linda Palla (2011) att ett relationellt perspektiv innebär att man kan se på barnets handlingar utifrån att barnet befinner sig i svårigheter istället för ur det motsägande perspektivet kategoriskt, där det oftast ses på barnet som ett barn med
svårigheter.
Jonas Aspelin (2018) hävdar att ur ett relationellt perspektiv riktas inte fokus mot det enskilda barnet, utan fokus läggs istället på den relationen som finns mellan barnet och den miljö barnet befinner sig i.
Moira Von Wright (2000) menar att det ställs höga krav på pedagoger i det relationella perspektivet. Det krävs att pedagoger är närvarande och nyfiket på att försöka förstå vad barnet har för avsikt att förmedla. Ann Ahlberg (2015) tolkar det relationella perspektivet och anser att förskolans personal och arbetslag har ett speciellt ansvar där svårigheter ses som en gemensam betydelse och att det inte endast ligger hos barnet. Ahlberg (2015) menar vidare att de svårigheter som uppstår i förskolan visar sig i mötet mellan olika händelser och det är i relationen mellan individen och omgivningens krav och problem som svårigheter uppstår. Det handlar om vilken attityd pedagoger väljer att ha i mötet med individen och dess behov som skildrar situationen. Ahlberg (2015) anser att pedagoger
behöver anpassa förhållningssätt och bemötande på grund av vad de olika situationerna kräver.
Enligt Bengt Persson (2019) måste ändringar göras i ett barns miljö för att kunna gagna barns lärande utifrån dennes förutsättningar. Pedagogerna bör lägga fokus på åtgärder i barnets miljö och pedagogens egna handlingar och agerande. Persson (2019) beskriver vidare att ur ett relationellt perspektiv ses barnet i svårigheter och dessa svårigheter uppstår i mötet med den pedagogiska miljö som barnet befinner sig i.
3.2 Richard Cohens konfliktpyramid
Cohen (2005) anser att konflikter är en nödvändig aspekt i alla människors vardag, detta då han hävdar att konflikter kan spegla sig som en möjlighet av att utvecklas och att de individer som befinner sig i konflikten har möjlighet att upptäcka andra sidor hos sig själv samt att de kan utveckla sin problemlösningsförmåga. Dock menar Cohen (2005) att konflikter även kan hanteras på ett negativt sätt och det då inte främjar den positiva utvecklingen. För att konflikter ska hanteras på ett sätt som främjar individers utveckling har Cohen skapat en modell som han kallar konfliktpyramiden. Ilse Hakvoort, Kristoffer Larsson och Agneta Lundström (2018) beskriver Cohens konfliktpyramid i sin artikel Teachers’
Understandings of Emerging Conflicts. Konfliktpyramiden beskrivs som en pedagogisk
modell för att ge en övergripande syn på arbetet kring konflikter och konflikthantering. Pyramiden består av fyra olika nivåer som är förebygga, hantera, hjälpa och stoppa. Denna modell, menar de, kan med fördel användas i det dagliga arbetet i förskolan då konflikter uppstår eller har en tendens till att uppstå där.
Den första nivån i pyramiden – förebygga – är den nivå som är den största i pyramiden och storleken symboliserar att den bör ges mest uppmärksamhet. Hakvoort, Larsson och Lundström (2018) menar att konflikter är en del av livet, allra helst i institutioner som till exempel förskola där många olika sociala relationer och kompetenser sätts samman. I den första nivån av pyramiden är det fokus på att förebygga konflikter, fokus ligger alltså på de insatser som görs för att främja ett samarbetande klimat på förskolan, (Hakvoort & Friberg, 2012).
Den andra nivån hantering är i deras pyramid lite mindre och bör, enligt dem, således få mindre uppmärksamhet än den första. Här använder pedagoger sig av de förutsättningar som skapats i nivå ett, där individer får lärdom om hur konflikter med fördel kan hanteras till exempel genom diskussion och förhandling. I nivå två är det fokus på att individerna på egen hand hanterar konflikten på ett sätt som bidrar till förbättring för alla parter. Konflikter kan som sagt bidra med utveckling och lärande, men inte om konflikten får en negativ utgång (Hakvoort & Friberg, 2012). De menar även att möjligheten till att lösa konflikter i ett tidigt skede hade varit möjligt om både pedagog och barn besatt kunskap i om hur konflikter uppstår och hur de ska hanteras på ett positivt sätt.
Tredje nivån är hjälp, denna nivå menar Hakvoort, Larsson och Lundström (2018) handlar om de konflikter som inte är lösbara av individerna själva, utan när det behövs en tredje part som agerar medlare. Den tredje individen ska inte ansluta för att avsluta konflikten, hen ska i stället hjälpa de som är inblandade i konflikten att föra en dialog som så småningom eventuellt hjälper individerna att komma fram till en lösning som känns bra för dem båda.
Fjärde och sista nivån i Cohens konfliktpyramid är den nivå som ska ta minst plats och kallas för stopp. Denna nivå berör de konflikter som inte går att lösa och pedagoger får gå in och stoppa konflikten. På denna nivå beskriver Hakvoort, Larsson och Lundström (2018) att fokus ligger på beteendet, där våldsamt och aggressivt beteende stoppas.
3.2 Samspel
När konflikter uppstår sker det, som vi nämnt tidigare vid en meningsskiljaktighet och krock mellan individer där ett samspel inte fungerat fullt ut. Samspel är något som sker under stora delar av dagen i förskolan mellan olika individer och Björn Nilsson (2005) anser att samspelets grund är kommunikation. Nilsson (2005) menar att samspel sker då individer delar till exempel tankar, känslor och upplevelser med varandra. Detta behöver inte ske verbalt utan kan även göras genom kroppsspråk, tystnad och ögonkontakt.
Leif Strandberg (2006) förklarar att både det verbala språket och kroppsspråket är viktiga komponenter för att bli en socialt kommunicerande människa och genom dessa komponenter kan vi lära oss att tolka vad den andre tycker, tänker och känner i olika
situationer. Det bidrar även med en medvetenhet i hur vi bör bete oss gentemot personen i fråga. Lev S Vygotskij (1999) menar att socialt samspel är den viktigaste drivkraften i barns utveckling och menar att samspelet startar redan i tidig ålder då det lilla barnet interagerar med sina nära. De samspel som sker hos det lilla barnet bidrar i senare ålder till ett samlärande, ett samlärande som barn har nytta av i till exempel förskolan då de tillsammans med andra kan klara av något dem själva inte kan (Strandberg 2006).
Margareta Öhman (2003) skriver om normer och förväntningar som pedagoger kan ställa på barnen i samspel och nämner att om dessa normer och förväntningar blir för höga för barnen att kunna uppnå bidrar det till att barnet inte kan utvecklas och lära av situationen. Öhman (2003) anser att det är pedagogernas uppdrag att göra normer tydliga för barnen och att de blir tydligt för barnen vad som gäller. Likaså anser hon att pedagoger behöver kunna ge begripliga skäl till normernas syfte och för vem de gäller så det inte skapar ett missförstånd som kan leda till att barnet inte utvecklas i samspelet.
4 Metod och genomförande
I detta avsnitt redogörs kort för den kvalitativa forskningens funktion. Vidare redogörs för den metod vi använt oss av samt om själva genomförandet. Dessutom redogörs för de etiska övervägande som krävs när det görs en vetenskaplig forskningsstudie och slutligen om bearbetningen av vår analys. Vad vårt val av metod kan haft för- och nackdelar i denna studie diskuterar vi vid senare kapitel, 6.5 som vi valt att kalla metoddiskussion.
4.1 Metodval
För att uppnå vårt syfte med denna studie valde vi att genomföra en kvalitativ undersökning och detta genom att skicka ut intervjuer via e-post. Detta val av metod kan också liknas som en enkät, men i denna studie väljer vi att benämna vårt metodval som intervjuer då vårt syfte från början var att utföra fysiska intervjuer men som den globala pandemin – covid-19 – satte stopp för. Våra frågor var öppna för att skapa möjligheten till respondenterna till att ge breda svar och svara fritt utifrån sin vetskap och kompetens kring ämnet som de kunde relatera till. Den sortens intervjumetod vi använde oss utav var semistrukturerade intervjuer, detta för att låta respondenterna kunna ge breda och tydliga svar kring frågorna men att vi också skulle kunna ställa följdfrågor om det var något vi ville att de skulle utveckla vidare, (Johan Alvehus, 2019).
Vårt val av kvalitativa intervjuer grundades på att vi ville fördjupa oss i pedagogers uppfattningar, kännedom och tankar kring konflikter och konflikthantering i samspelet vid på- och avklädnadssituationer. Alvehus (2019) beskriver att en kvalitativ forskningsansats just syftar till att bättre söka förståelse för människors tankar, känslor, föreställningar och synpunkter om vissa fenomen. Via den kvalitativa forskningsansatsen kan vi i denna studie uppmärksamma hur det dagliga pedagogiska arbetet uppfatta att det äger rum i praktiken av yrkesverksamma pedagoger.
4.2 Urvalsgrupp och genomförande
Den insamlade empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma pedagoger i förskolan. En semistrukturerad intervju kan ses som en blandning mellan
strukturerade och öppna intervjuer vilket ger respondenterna mer spelrum till att svara fritt på de frågor som intervjuaren valt att på förhand ställa, (Ann Kristin Larsen,2009). Trots att vi valde att skicka ut våra intervjufrågor via e-post meddelade vi respondenterna att de eventuellt kunde bli kontaktade av oss senare om vi önskade att ställa följdfrågor eller be dem att vidareutveckla sina svar. Detta gav alla respondenter sitt godkännande till och därav gör det också att vi kan hävda att vi använt oss av intervjuer i vårt metodval då Alvehus (2019) nämner att en intervju och enkät skiljer sig åt då det vid en enkät inte vanligtvis är relevant eller möjligt att ställa följdfrågor.
Vår ambition var att få kontakt med yrkesverksamma pedagoger som dagligen ingår i det samspel där konflikter kan uppstå i förskolan och som Alvehus (2019) också ser som en fördel då respondenterna kan förhålla sig till det ämne som intervjuaren vill fördjupa sig i.
I denna studie ha vi intervjuat fem yrkesverksamma pedagoger som vi tidigare arbetat med eller som vi kände sedan tidigare ur andra sammanhang och som vi visste fortfarande arbetade i förskolan. Respondenterna har yrkesbefattningar som barnskötare och förskollärare och de arbetar på olika förskolor i två olika kommuner i Skåne. Att välja ut respondenter till studien som har tidigare erfarenhet kring ämnet skriver Alvehus (2019) är en bra strategi till att nå de delar i en organisation som man vill studera.
Alvehus (2019) beskriver att via intervjuer skapas möjligheten att få en inblick hur olika personer tänker och känner kring ett specifikt ämne, händelser eller via ett specifikt fenomen. Därav ansåg vi att intervjuer av yrkesverksamma pedagoger ur olika yrkeskategorier skapade möjligheten att fånga deras uppfattningar, känslor, kännedom och tankar av det dagliga samspelet mellan pedagoger och barn som möjligen kan mynna ut i konflikter (Alvehus, 2019).
Eftersom världsläget såg ut som det gjorde när vi skulle påbörja vår studie och vi levde i en pågående pandemi, där den sociala distanseringen var ett regeringsbeslut som vi alla var tvungna att följa, valde vi att mejla ut intervjufrågorna skriftligen till alla respondenter som hade godkänt att deltaga. Detta beslut tog vi då vi först fick tre respondenter som tackade nej till att ställa upp på intervjuer via zoom1då de ansåg att de inte hade tiden till att ställa
upp då intervjuerna skulle äga rum dagarna mellan jul och nyår, eftersom det var vid denna tid vi ansåg att vi hade tillfälle och tid till att genomföra intervjuerna .
Men när de fick frågan om att medverka via en skriftlig intervju ansåg dem att de hade tid och möjlighet till detta om de fick möjlighet att fylla i svaren hemma i lugn och ro.
När vi hade mejlat intervjufrågorna till respondenterna hade de sedan sju dagar på sig att i lugn och ro kunna sitta ner och fylla i svaren på frågorna och sedan mejla dessa tillbaka till oss. När vi samlade in respondenternas svar på våra intervjufrågor så var de, som vi nämnt tidigare redan nedskrivna. Därmed behövdes inte det empiriska materialet transkriberas utan vi kunde i stället lägga vårt fokus direkt på att analysera materialet.
4.3 Etiska aspekter
När en forskningsstudie ska genomföras och när det är människor som ska medverka, krävs det att man som forskare förhåller sig gentemot specifikt fyra forskningsetiska riktlinjer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Dessa riktlinjer som Vetenskapsrådet (2002) skriver fram har vi aktsamt följt för att skydda alla individers identiteter och för att säkerställa så de medverkande vet exakt vad studien innebär samt dess syfte.
Genom att vi delade ut ett informationsbrev (se bilaga. 1) till alla som skulle medverka informerades om att vi noggrant följer Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer och ger där också en förklaring till syftet med vår studie samt hur hela processens förlopp kommer att gå till väga. Informationen delgavs också till dem hur allt insamlat material kommer behandlas, likaså att vi värnar om att skydda allas personliga integritet och att allt som skrivs i intervjuerna kommer av anonymiseras så att inget i studien kommer kunna härledas tillbaka till dem.
Via detta informationsbrev fick de medverkande ge sitt samtycke till sin medverkan och fick likaså tydligt information om att de när som helst har rätten till att avbryta sin medverkan utan några som helst åtaganden. Slutligen när det kommer till Vetenskapsrådets
(2002) nyttjandekrav, gällande all insamlad empiri för studien, informerade vi deltagarna att all vårt material kommer preskriberas när studien är avslutad.
4.4 Bearbetning av analys
När alla respondenter hade svarat på intervjufrågorna började processen med att sortera, reducera och diskutera vårt empiriska insamlade material. Vi sorterade materialet i olika teman, eller som Alvehus (2019) förklarar, att man tematiserar innehållet av empirin. De teman vi sorterat materialet utifrån kommer vi använda som rubriker i den kommande resultat och analysdelen. När vi hade tematiskt sorterat empirin i de olika teman som blev intressant utifrån respondenternas svar och för vår studie, började vi reducera bort visst material, eftersom vissa detaljer blir mer eller mindre intressanta och vissa behöver då förklaras mer detaljerat (Ibid). Efter den delen blev det aktuellt att förankra och spegla tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter gentemot det empiriska materialet (Ibid). Eftersom vi båda arbetade och har arbetat i förskolan i många år hade vi redan en viss hypotes kring vilka svar som respondenterna skulle ge oss på intervjufrågorna. Vi kunde sätta oss in i deras tankar och relatera till många av deras beskrivningar och exempel på konflikter som kan uppstå i samspelet vid påklädnings situationer. Med andra ord innebär vår erfarenhet från att arbeta i förskolan att vi har en viss förförståelse för det forskningsproblem som vi i denna uppsats undersöker lite mer noggrant. Då vi hade denna förförståelse tog vi oss också an analysdelen som forskare ur en abduktiv ansats. Runa Patel och Bo Davidsson (2019) nämner att när forskare har förmågan att kunna se och tolka det som sägs i förhållande till den förförståelse som de sedan tidigare har kring ämnet, bidrar detta till att analysdelen blir abduktiv.
Vidare i resultat- och analysdelen kommer vi lyfta respondenternas svar på intervjufrågorna och analysera dessa gentemot tidigare forskning och centrala begrepp för att få en tydligare bild i vår studie hur pedagogers tolkningar av handlingar och strategier blir relevanta i de konflikter som kan uppstå i samspelet mellan pedagoger och barn vid på- och avklädningssituationer. Detta redovisas i resultat och analysdelen utifrån de teman som vi använde oss utav när vi tematiserade vår insamlade empiri. I vårt resultat och analysdel kommer vi nämna våra respondenter vid fiktiva namn för att anonymisera dem. Namnen vi istället valt att benämna dem för är Anna, Emma, Louise, Karin och Maria.
5 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer vi analysera resultatet av vår insamlade empiri i relation till tidigare forskning, teoretiska utgångspunkter och analytiska begrepp. Utifrån undersökningens resultat är det relationella och det sociokulturella perspektivet våra analytiska verktyg av vår insamlade empiri. Vi kommer nedan presentera resultat utifrån teman som blev relevanta och intressanta genom våra intervjusvar och som vi nämnde tidigare uppstod när vi tematiserade vår empiri.
Genom intervjusvaren anser respondenterna att en konflikt är subjektivt och därmed godtyckligt bestämt. Trots deras olika förklaringar till fenomenets betydelse tolkar vi det som att samtliga respondenter i vår studie ansåg att en konflikt mellan pedagog och barn var fullt möjligt. Vi tolkar att respondenternas sätt att se på konflikt och konflikthantering ur olika perspektiv har betydelse för om konflikter kan ses som positiva eller negativa. Likväl deras förhållningssätt och strategier till att möta barnen i konfliktsituationerna är något vi ser blir relevant för att häva så att konflikter mellan pedagog och barn vid på- och avklädningssituationer inte blir destruktiva.
5.1 Pedagogers uppfattning kring fenomenet konflikt som
något positivt och negativt
Respondenternas uppfattning om konflikter som kan uppstår mellan pedagoger och barn vid på- och avklädningssituationer anser de grundas i när parter inte delar samma åsikt och vill olika saker i ett samspel och det då blir svårt att kompromissa. Men då respondenterna definierar fenomenet konflikt som något både positivt och negativt ansåg vi att det blev intressant att analysera dessa svar för att hitta olika infallsvinklar och öka vår medvetenhet kring hur pedagoger ser på fenomenet.
5.1.1 Konflikt kan anses som positivt
Likt som respondenterna i vår studie menar också forskare att fenomenet konflikt anses vara något komplext och kan ha olika betydelse. Begreppet ”meningsskiljaktighet” lyfter Louise när hon beskriver sin tolkning av fenomenet konflikt.
-Konflikt skulle jag nog säga är synonymt med ”meningsskiljaktighet”. Jag anser att meningsskiljaktigheter mellan individer kan vara positiva och utvecklande.
Louise
Louise nämner här att meningsskiljaktighet kan vara något hon ser som positivt och utvecklande mellan individer. Likt som Vygotskij (1978) menar att ur det sociokulturella perspektivet ses konflikter som en möjlighet för barnet att utvecklas i sitt lärande, det är därför viktigt att pedagogerna har barnets proximala utveckling i åtanke i dessa situationer. Cohen (2005) hävdar också att konflikter kan spegla sig som en möjlighet av att utvecklas och att de individer som befinner sig i konflikten har möjlighet att visa andra sidor hos sig själv vid konflikthanteringsituationer. Att se på konflikter som en positiv och utvecklande faktor kan vi också utläsa via våra intervjusvar att det inte är helt givet hos alla respondenter. Karin är en av respondenterna som hävdar att en konflikt mellan pedagog och barn vid på-och avklädningssituationer är för henne ett negativt fenomen som inte bör förekomma alls.
5.1.2 Konflikt kan anses som negativt
-Först och främst bör inte konflikter ske vid av- och påklädningssituationer, ser ingen vinning i det. En konflikt på förskolan kan ske när barnet och pedagogen inte är ense om en sak och ingen av dem kan hitta lösning på det som uppstår.
Karin
Då Karin var tydlig i sitt intervjusvar med att hon inte anser att konflikter bör förekomma mellan pedagog och barn vid på- och avklädningssituationer och att hon inte ser någon vinning i det, tolkar vi det som att hon ser på konflikt som något negativt. Vi tolkar Karins
intervjusvar som ett sätt att undvika konflikter av olika anledningar, som Stewart (2009) skriver i sin artikel menar hon att allt samarbete mellan individer innebär risk för friktion, frustration och förvirring och detta kan vara orsaker till att det uppstår konflikter. Fenomenet konflikt ses ofta som något negativt och störande som blir ett hot mot trivsel och gemenskap, detta undviker vi gärna så länge det går (Ibid).
Oavsett om konflikter ses som positiva eller negativa krävs det någon form av konflikthantering så konflikter inte riskerar att bli destruktiva. Jenkins, Ritblatt och McDonald (2008) menar i sin studie att det finns teoretiska strategier som kan bidra till att pedagoger kan tänka annorlunda för att hantera de konflikter som uppstår och förebygga så de inte blir destruktiva.
5.2 Konflikt ur ett maktperspektiv
När det kommer till makt och maktperspektiv i förskolan hävdar Jenkins, Ritblatt och McDonald (2008) att pedagoger ibland använder strategier i sina sätt att handskas med konflikter som inte anses vara särskilt bra strategier. En strategi som de anser inte är så gynnsam är när pedagoger inte ser till barnens perspektiv och tar då i stället till medel vid hanteringen av konflikten och hävdar sin vuxenmakt. Det sker då en maktutövning och strategier tas till så att barnen lyder och gör som pedagogen säger till dem. (Ibid)
Ur våra intervjusvar kan vi se till Annas och Emmas svar då de menar att konflikter kan orsakas av att pedagoger och barn är oense om kläder och att de delar olika åsikter kring vad som är rätt eller fel, och att de ser på situationen ur olika perspektiv. Wright (2000) menar att det ställs höga krav på pedagoger i det relationella perspektivet. Det krävs att pedagoger är närvarande och nyfikna på att försöka förstå vad barnet har för avsikt att förmedla.
-Det kan uppstå konflikter, oftast är det vissa/visst barn som hamnar i konflikt. Då kan det gälla t. ex vilka kläder som ska på, orkar/ vill barnet klä på sig själv, vill barnet ens gå ut mm.
I Annas svar tolkar vi det som att Annas uppfattning kring konflikter är att hon vill försöka förstå barnets handlingar genom att ge exempel på vad som kan orsaka att barnet arbetar emot hennes vilja till att barnet ska klä på sig. Hon anser att källan till konflikt kan ha med barnets dagsform att göra, orkar/vill barnet klä på sig själv och vill barnet ens gå ut. Detta tolkar vi kan tyda på att Anna besitter ett relationellt förhållningssätt då hon försöker förstå barnets agerande på fler plan än ett.
“En för mig viktig aspekt är att vi som vuxna absolut inte får göra det till en principsak (har jag sagt något är det detta som gäller!!!)”
Anna
I citatet ovan som är en fortsättning på Annas svar kan vi tolka att hon hävdar att oavsett konflikt får pedagoger inte vara principfasta, detta kan vi koppla Stewarts (2009) strategi,
kamp. Stewart (2009) menar att denna strategi innebär när en pedagog blir principfast och
använder sin makt för att nå det egna målet där pedagogens åsikt och tyckande inte går att påverka. Denna strategi riskerar att förlora en god relation mellan pedagog och barn och konflikten förlorar även möjligheten till att fungera som en lärprocess.
-En konflikt kan uppstå när man är oense om vilka kläder man ska ha på sig till exempel kan barnet vilja vara utan mössa men jag anser att mössa behövs när det är kallt ute.
Emma
Även om vi i Emmas svar kan utläsa att hennes syn på vad som är faktorn till konflikter mellan pedagoger och barn vid på- och avklädningssituationer är att de är oense om kläder och att de delar olika åsikter kring vad som är rätt eller fel blir det intressant att se det ur ett maktperspektiv och återgår därför till Stewarts (2009) konfliktstrategi kamp då vi tolkar att Emma är som Anna nämnde, principfast och står fast vid att barnet ska ha mössa på trots att det inte vill det. Stewart (2009) som förklarade kamp som en konfliktstrategi där individen driver och slåss för sitt eget syfte kan vi utifrån Emmas intervjusvar visualisera
en konflikt mellan en principfast pedagog och ett barn vid en på- och avklädningssituation i förskolan.
5.3 Konflikthantering och strategier
Arcaro-McPhee, Doppler och Harkins (2002) hävdar i sin studie att om pedagoger föregår med gott exempel och använder goda strategier för konflikthantering påvisar barnen förmågan till att ha vetskapen till att hantera konflikter framöver.
Vi kan utläsa att samtliga respondenter i vår studie anser att konflikthantering till viss del innebär att förebygga konflikter genom att planera verksamheten på ett sådant sätt så att konflikter undviks, oavsett om de ser konflikter som positiva eller negativa. Strategier som att ta ut och in barn i omgångar för att slippa trängsel vid av och påklädnad nämner Emma som ett sätt till att förhindra konflikter.
“Jag släpper ut de första barnen som är färdiga på vår veranda utomhus så de
slipper bli varma och otåliga, där kan de sysselsätta sig med vårt material och med varandra medan dörren står öppen och vi övervakar medan vi tar på de sista. Att konflikter går att förhindra genom enkla medel” Emma
Genom att agera som Emma beskriver kan hon förebygga de konflikter som möjligtvis hade kunnat uppstå annars. I den första nivån av Cohens konfliktpyramid som diskuteras av Hakvoort, Larsson och Lundström (2018) nämns just förebygga som den största del i konflikthantering där fokus ligger på de insatser som görs för att främja ett samarbetande klimat på förskolan. Cohen (2005) presenterar ytterligare en nivå i sin konfliktpyramid, vilket är hjälp. Genom att tolka Louises svar på hur hon uppfattar begreppet konflikthantering menar Louise att hennes tolkning är
Konflikthantering för mig innebär att man får hjälp utifrån/ av någon icke inblandad att lösa konflikten.
Hakvoort, Larsson och Lundström (2018) tolkar Cohen och menar precis som Louise skriver att konflikter i denna nivå är sådana som inte är lösbara av individerna själva, utan när det behövs en tredje part som agerar medlare. Hakvoort, Larsson och Lundström (2018) menar att den tredje individen inte ska ansluta för att avsluta konflikten, hen ska i stället hjälpa de som är inblandade i konflikten att föra en dialog som så småningom eventuellt hjälper individerna att komma fram till en lösning som känns bra för dem båda.
Men inte bara de olika strategier som pedagoger använder sig av som hjälpmedel ligger till grund för förutsättningarna till att hantera konflikter. Stewart (2009) anser nämligen att det finns bidragande faktorer så som, personlighet och erfarenheter som vilka i sin tur skapar förutsättningar till att hantera konflikter och anser att det finns olika konfliktstrategier att använda sig av.
“Konflikthantering är för mig hur man går till väga för att lösa konflikt, hur
mycket vägledning som behövs osv. När det gäller vilka kläder som ska på så kan man kompromissa t. ex -ok, du slipper mössa men måste ha jacka, ta mössan i fickan så är den lätt att ta på om du fryser”.
Anna
Vi kan relatera Annas svar till det som Stewart (2009) nämner som en konfliktstrategi, nämligen kompromiss, denna strategi innebär att individer i en konflikt går halva vägen var. Ingen är kanske helt nöjd, men genom att kompromissa om vilka kläder som ska på kan en fungerande relation mellan pedagog och barn bevaras.
Så för att kunna handskas med konflikter krävs det som tidigare nämnts olika strategier som pedagogen kan använda sig av i arbetet kring hantering av konflikter för att undvika att konflikter blir destruktiva eller ens uppstår. Gloecker, Cassel och Malkus (2013) lyfter i sin studie några strategier som gör att pedagoger kan stödja barnen exempelvis genom att sätta ord på känslor, att uppmärksamheten riktas mot något annat än det som sker i stunden och att pedagoger inte använder hot mot barnen när de inte gör som pedagogen vill. För då riskerar konflikten att bli destruktiv och individerna hamnar lätt i en maktkamp.
5.4 Miljöns påverkan på konflikter
Att olika faktorer såsom exempelvis att maktperspektiv kan ha olika inverkan på hur en konflikt förhåller sig och hur olika strategier kan motverka eller hantera konflikter har vi lyft i tidigare avsnitt men det som också blev intressant att analysera är om det finns fler faktorer som behöver omstruktureras för att motverka att konflikter mellan pedagog och barn blir destruktiva? Det som här blir relevant i vår analys är miljöns påverkan på konflikter, och då inte endast den fysiska miljön utan den anpassning som kan ske utifrån pedagogernas arbetssätt och hur de ser på barnen/barnet.
5.4.1 Den fysiska miljöns påverkan på konflikt.
-Vi har en trång hall och det innebär att när alla ska klä på sig då är det oftast någon som känner sig ”klämd”. Skulle säga att det är bristen på kommunikation i personalgruppen som skapar konflikterna.
Louise
Om vi ser till Louise svar på vad hon anser kan vara orsak till att konflikter uppstår beskriver hon den fysiska miljön som en orsak, att den fysiska miljön skapar svårigheter för barnen som gör att barnen känner sig klämda och på så sätt skapas det en konflikt. Vi tolkar Louises svar som att hon anser att barnen befinner sig i svårighet i stället för att eventuellt se barnen som barn med svårighet. Precis som Aspelin (2018) hävdar att ur ett relationellt perspektiv riktas inte fokus mot det enskilda barnet, utan fokus läggs istället på den relationen som finns mellan barnet och den miljö barnet befinner sig i.
Persson (2019) hänvisar även han till det relationella perspektivet och menar att pedagoger bör lägga fokus på åtgärder i barnets miljö som gagnar barns lärande utifrån dennes förutsättningar. Alltså ska åtgärder göras i den fysiska miljön men även pedagogens egna handlingar och agerande är något att beakta. Vi tolkar det som att Louise ser den trånga hallen som ett dilemma och en bidragande faktor till att konflikter kan uppstå och om pedagogerna hade kommunicerat med varandra och anpassat barnen efter utrymmet och
kanske inte tagit ut alla eller så många barn åt gången vid på- och avklädningssituationen så hade kanske konflikter kunnat undvikas. Precis som Karin menar i citatet nedan.
konflikter i hallen kan undvikas schemamässigt, en pedagog i hallen med några barn som sedan går ut tillsammans osv. Vi har haft sådana lyckade försök på min arbetsplats.
Karin
Vi tolkar det som att både Louise och Karin anser att pedagoger bör ligga steget före i sin planering och strukturering av miljön så att det inte behöver uppstå konflikter. Men om det mot förmodan är så att dessa strategier inte finns och kommunikationen kring struktureringen brustit och pedagoger står där i hallen med många barn och ett barn sätter sig emot och inte vill exempelvis klä på sig, hur kan då pedagoger förhålla sig eller tänka annorlunda när en konflikt är på väg att uppdagas?
5.4.2 Pedagogers syn på barnet som en faktor till konflikt
Ahlberg (2015) menar att svårigheter som uppstår i förskolan, de visar sig i mötet mellan olika händelser och det är i relationen mellan individen och omgivningens krav och problem som svårigheter uppstår. Det handlar om vilken attityd pedagoger väljer att ha i mötet med individen och dess behov som skildrar situationen (Ibid). Ahlberg (2015) anser också att pedagoger behöver anpassa sitt förhållningssätt och bemötande på grund av vad de olika situationerna kräver.
Trots en av faktorerna till att pedagoger inte ska behöva bli frustrerade och irriterade på ett barn då en situation uppdagas och kan skapa dilemma när det i samspelet uppstår någon form av krock eller meningsskiljaktighet, Palla (2011) beskriver att om man ser utifrån det relationella perspektivet kan pedagoger se på barnets handlingar och möta och förstå barnet i dessa. Att se till att barnet befinner sig i svårigheter och fokus bör riktas mot den miljön eller pedagogens förhållningssätt och agerande (Aspelin, 2018)
En viktig aspekt är att pedagogerna ser och möter barnen i deras behov och mående samt är stöttande i barnens försök och lyckade prestationer. Att önska
är att alla pedagoger har samma barnsyn och förhållningssätt i detta så barnen kan lita på den vuxna och känna trygghet i situationen.
Karin
Vi tolkar ur citatet att Karin anser att förhållningssättet hos pedagoger kan vara orsak till att konflikter mellan pedagog och barn vid på och avklädningssituationer uppstår, Karin förespråkar ett förhållningssätt som bidrar till att barnen känner trygghet och där de känner att de kan lita på pedagogen i situationen.
Som pedagog kan man besitta olika förhållningssätt, dessa kan som Stewart (2009) nämnde bero på till exempel individens personlighet och erfarenhet men kanske även utifrån vad individen har för förutbestämda normer. Vi kan ha olika syn på vad barnen förväntas klara av på egen hand och vad som anses vara viktigt att de lär sig behärska. Maria nämner att
“Vuxna som blir irriterade och tjatiga på barn som inte klär på sig kan lösas genom träning på av och påklädnad. I stället för att tjata så är det bättre att diskutera med barnen och visa hur de ska göra och uppmuntra när de gör framsteg. Detta är alltid lättare sagt än gjort när man står med flera barn där ingen vill prova, men jag tror ändå att det har bättre effekt än att tjata.”
Maria
Margareta Öhman (2003) skriver om normer och förväntningar som pedagoger kan ställa på barnen i samspel och nämner att om dessa normer och förväntningar blir för höga för barnen att kunna uppnå bidrar det till att barnet inte kan utvecklas och lära av situationen. Öhman (2003) anser att det är pedagogernas uppdrag att göra normer tydliga för barnen och att de blir tydligt för barnen vad som gäller. Likaså anser hon att pedagoger behöver kunna ge begripliga skäl till normernas syfte och för vem de gäller så det inte skapar ett missförstånd som kan leda till att barnet inte utvecklas i samspelet. Vi kan tolka att Marias syn på att uppmuntra och visa barnen bidrar till den proximala utvecklingszonen som Vygotskij (1978) talade för och som innebär att om barnen får vägledning i samspelet lär barnet av situationen och kan utföra handlingen vid senare tillfälle (Säljö, 2000).
5.4.3 Kommunikation en viktig aspekt
Att kommunikationen var en bidragande faktor till att konflikter uppstår kunde vi tolka ur Louise svar då hon ser bristen av kommunikationen mellan pedagoger i arbetslaget som en orsakande del till att konflikter uppstår men nämner inte alls att det bör ske någon kommunikation mellan pedagog och barn. Karin däremot nämner vikten av en god kommunikation mellan pedagog och barn och att detta sker inte bara verbalt utan också via kroppsspråket. Att man som pedagog är medveten om vad kroppsspråket kan bidra med och inte sänder ut några negativa signaler, utan istället är hjälpande och stöttande eftersom barnen tolkar kroppsspråket lätt. Strandberg (2006) förklarar att både det verbala språket och kroppsspråket är viktiga komponenter för att bli en socialt kommunicerande människa i samspelet och genom dessa komponenter kan vi lära oss att tolka vad den andre tycker, tänker och känner i olika situationer. Det är av vikt för Karin att samtala med barnen och ha en positiv inställning till situationen, genom att stötta och hjälpa kan pedagog och barn uppnå positiva situationer tillsammans.
Om pedagogerna går in i situationen med en positiv inställning och är hjälpande och stöttande för barnen, kommer det spegla av sig positivt för situationen. Barn är mycket bra på att läsa av den vuxnes kroppsspråk, därför är det viktigt att vi pedagoger inte sänder ut negativa signaler. Att hjälpa, stötta och samtala är i stället viktigt för att uppnå positiva situationer. Karin
Säljö (2000) menar att ur ett sociokulturellt perspektiv sker lärande genom interaktion, det är i samspel som individen erhåller sätt att tänka, tala och utföra fysiska handlingar som de är delaktiga i. Det övergripande antagandet i ett sociokulturellt perspektiv är att den mindre kunniga i situationen lär av den mer kunnige som agerar vägledare och stöttar den mindre kunniga. Den lärande är i behov av stöd och handledning för att behärska situationen men kan så småningom efter att ha samspelet med övriga mer kunniga behärska tankegången eller den fysiska praktiken på egen hand (Säljö 2000). Samspel är något som sker under stora delar av dagen i förskolan mellan olika individer och Nilsson (2005) anser att samspelets grund är kommunikation. Nilsson (2005) menar att samspel sker då individer delar till exempel tankar, känslor och upplevelser med varandra. Detta behöver inte ske verbalt utan kan även göras genom kroppsspråk, tystnad och ögonkontakt.
6 Diskussion
I detta kapitel kommer vi reflektera kring de tankar vi fått utifrån tidigare kapitel där vi presenterade resultat och analys av studien och likaså i relation till vårt syfte med studien. Vi kommer också diskutera vårt metodval för att reflektera kring styrkor och svagheter av att använda den metod vi använt oss av i denna studie. Avslutningsvis kommer vi ge förslag till vidare forskning.
6.1 Hur uppfattar pedagoger fenomenet konflikt mellan
pedagog och barn vid på- och avklädningssituationer?
Utifrån våra intervjuer tolkade vi det som att respondenterna kunde relatera till att konflikter uppstår mellan pedagog och barn trots att respondenterna ger olika förklaringar till vad som för dem kännetecknar en konflikt. Deras svar kan tolkas likt som Malténs (1998) definition av fenomenet konflikt vilket innebär att det uppstår en krock eller motsägelse mellan individer och dess grundläggande önskan eller åsikter.
En av respondenterna i vår studie jämför fenomenet konflikt med meningsskiljaktighet och hävdar att meningsskiljaktigheter kan ses som positivt och utvecklande. Detta menar även Hakvoort och Friberg (2012) när de anser att konflikter inte endast ska ses ur ett negativt perspektiv utan att det i stället kan bidra till en lärandeprocess om konflikten möts på ett konstruktivt sätt. Utifrån detta menar Hakvoort och Friberg (2012) att konflikter är en del av vardagen i förskolan och de kan bidra till att individer kan se saker ur ett annat perspektiv och att i konflikten kan det tas lärdom kring både sig själv och om andra. Hakvoort och Friberg (2012) anser också att konflikter kan skapa förmågan till att med rätt förutsättningar kunna handskas med konflikter i framtiden.
Det som vi upplever blir intressant i vår tolkning av analysen är att en av våra respondenter anser att konflikter däremot inte bör ske vid på- och avklädningssituationer alls och att hon inte ser någon vinning med det. Givetvis anser forskare också att en konflikt inte bör
förekomma om de bli destruktiva och de bör inte heller som Kolfjord (2009) menar bidra till en personlig kränkning eller uppfattning av orättvisa som i sin tur skapar en känsla av att bli
orättvist behandlad eller att någon sätter stopp för att nå de mål som individen vill åstadkomma.
När vi inledde denna studie gick även vi in med en något förutfattad mening kring att konflikter mellan barn och pedagoger inte bör uppstå, med detta menar vi de konflikter som blir destruktiva genom att pedagoger använder sin vuxenmakt i situationen. Fenomenet konflikt upplevde vi båda var ett väldigt laddat ord och hade en negativ innebörd för oss. Det som blir relevant för vår yrkesprofession är att vi numera kan se på konflikter som en lärprocess där individer tar lärdom av situationen om pedagoger har vetskapen kring att det är deras pedagogiska uppgift att hålla konflikten konstruktiv.
6.2 Vilka faktorer uppfattar pedagoger kan skapa konflikter
mellan pedagog och barn vid på-och avklädningssituationer?
Vidare i analysen kan vi tolka ett mönster av respondenternas uppfattningar, kännedom och tankar där faktorer som makt, miljö och pedagogens förhållningssätt visar sig kan vara orsakande faktorer till att konflikter mellan pedagog och barn vid på- och avklädningssituationer uppstår.
En av respondenterna i studien uttrycker att vuxna inte får lov att bli principfasta i situationer där meningsskiljaktigheter mellan pedagog och barn uppstår, samtidigt lyfter en respondent ett konkret exempel då hon anser att barnet ska ha mössan på trots att barnet inte vill och ser hon som en bidragande faktor till att konflikter kan uppstå Vi tolkar det här som att pedagogen beskriver situationen ur ett maktperspektiv och där vuxen makten kan ses som en bidragande faktor till att konflikter kan uppstå. Att utöva makt kan vara en faktor till att konflikter kan uppstå och upplevas negativt eftersom vissa individer kräver och vill ha mer makt än andra i vissa situationer för att på så vis få rätt i situationen (Ekstam, 2000) Barnkonventionen beskriver “alla barn rätt att säga vad de tycker i alla frågor som rör
barnet” (Barnkonventionen,2020, kap. 12). Att hävda vuxenmakt i en meningsskiljaktighet
mellan pedagog och barn kan i sin tur sätta stopp för de mål som barnen vill uppnå likt som Kolfjord (2009) hävdar kan skapa känslan av orättvisa.
Kommunikationen mellan pedagog och barn kan vi också tolka utifrån respondenternas svar är en bidragande faktor till att en konflikt mellan pedagog och barn kan uppstå. Vikten av att inte sända ut negativa signaler via sitt kroppsspråk blir aktuellt enligt en respondent. Ekstam (2000) hävdar att en vanlig orsak till att konflikter kan uppstå är när kommunikationen brister i samspelet och när man inte blir förstådd eller kan göra sig förstådd. Att kommunicera i ett samspel sker både verbalt och kroppsligt förklarar Wahlström (1996). Hon skriver också att kommunikationen via kroppsspråket och den ickeverbala kommunikationen, det vill säga röstläge och tonfall har likaså en inverkan på kommunikationen precis som det talande språket. Vi tolkar det som att det blir relevant att pedagoger är medvetna om att det man uttrycker fysiskt med kroppen kan ha en påverkan på om en konflikt kan uppstå eller ej eftersom detta kommunikationsmedel har en påverkan på omgivningen (Wahlström, 1996).
I en av respondenternas svar kunde vi som nämnt ovan tolka att en faktor till att konflikter uppstår var bristande kommunikation mellan pedagogerna och att det då inte blir någon struktur vid på- och avklädningssituationerna, samtidigt nämner hon den fysiska miljön som en faktor till att det uppstår konflikter då hallen är ett trångt utrymme. Maltén (1998) lyfter vikten av pedagogers vetskap om hur de kan lotsa verksamheten för att på så sätt kunna motverka konflikter, det vill säga om pedagogerna besitter vetskapen om att miljö kan ha en påverkan kring att konflikter kan uppstå så kan dessa också förhindras eftersom det kan bidra till meningsskiljaktighet.
6.3 Vilka strategier förklarar respondenterna som aktuella
vid konflikthantering mellan pedagog och barn vid på- och
avklädningssituationer?
I analysen av pedagogers uppfattningar av strategier vid konflikthantering mellan pedagog och barn vid på- och avklädningssituationer tolkar vi att majoriteten av respondenterna uppfattar det som att konflikthantering till största del handlar om att göra anpassningar i verksamheten och på så sätt förebygga att konflikter uppstår. Faktorer som att se till det enskilda barnets behov och kompetens blir också synliga då respondenterna försöker förebygga konflikt genom att se till det enskilda barnets dagsform. Därav krävs det att
pedagoger är närvarande och nyfikna på att försöka förstå vad barnet har för avsikt att förmedla i konfliktsituationen och kunna förhålla sig till det. Även vikten av sitt förhållningssätt som pedagog vid olika konfliktstrategier blir synlig i respondenternas svar då de återigen hävdar att det är av vikt att möta barnen utifrån barnets individuella förutsättningar, samt verka som goda förebilder genom att visa, stötta och uppmuntra vid situationer som är utmanande för barnet. Vygotskij (1978) hävdar att konflikter som uppstår mellan individer bör ses som ett lärtillfälle där barnet får möjlighet att utvecklas beroende på pedagogens förhållningssätt och kunskap gällande konflikthantering. Vygotskij (1978) menar således att pedagoger ständigt bör ha barnets proximala utvecklingszon i åtanke så konflikter inte riskerar att bli destruktiva.
Ingen av respondenterna lyfter specifikt Choens (2005) konfliktpyramid som en konkret förebyggande strategi men utifrån vår analys tolkar vi det som att deras uttryck till hur de anser sig bemöta barnen i dessa samspel ligger till grund för att de försöker hitta strategier till att förebygga de konflikter som annars uppstår.
6.4 Sammanfattning
Denna studie har bidragit till att vi har breddat vår syn kring fenomenet konflikt och vi kan numera se till att konflikter kan ses som något positivt jämfört med hur vi såg på fenomenet tidigare vilket vi också kommer ta med oss i vår vidare yrkesprofession. När ett barn sätter sig emot och inte vill något eller springer rundor och inte vill klä på sig det plagg som pedagogen erbjuder behöver pedagoger läsa av barnen och se om det finns några faktorer som spelar in på barnets beteende eller vilja i stället för att gå in i situationen och skapa en maktkamp. Att hävda sin makt som pedagog över barnet kan bidra till att konflikterna eskalerar ytterligare. Likaså att kommunikation, både verbalt och kroppsligt är en faktor som vi tar med oss vidare i vår yrkesprofession och vetskapen kring hur denna kommunikation kan avspeglas i situationen för att i sin tur kunna hålla konflikter på en konstruktiv nivå. Det som blir relevant för vår yrkesprofession är att vi numera kan se på konflikter som en lärprocess där individer tar lärdom av situationen om pedagoger har vetskapen kring att det är deras pedagogiska uppgift att hålla konflikten konstruktiv.
6. 5 Metoddiskussion
Genom att välja en specifik metod till att insamla empiri vid en forskningsstudie kan val av metod vara avgörande till hur studien tar form. Då vi valde att kontakta fem yrkesverksamma pedagoger som vi tidigare arbetat med eller som vi kände sedan tidigare ur andra sammanhang kan detta innebära att vi hade en viss vetskap kring deras arbetssätt och syn på vissa värderingar. Likaså att vi valde att skicka ut intervjufrågorna via e-post till respondenterna kan innebära några begränsningar.
Delvis kan metoden klassas som att vi skickade ut enkäter. Men skillnaden anser vi är att enkäter oftast skickas ut till betydligt många fler respondenter och att frågorna vid en enkät är oftast väldigt begränsade i sina svarsalternativ.
Alvehus (2019) menar också att skillnader mellan en enkät och intervju är att via intervjuer ges möjligheten till att kunna ställa följdfrågor. Vi var tydliga med att meddela detta till våra respondenter när vi mejlade ut frågorna att följdfrågor eventuellt kunde komma, inte direkt utan när vi läst igenom deras svar och om det fanns funderingar till deras svar så återkom vi och de gav oss okej till att göra så. Hade vi inte meddelat att vi eventuellt skulle ställa följdfrågor så hade vi eventuellt inte klassat vårt metodval som att vi använt oss utav en semistrukturerad intervjumetod. När vi hade samlat in våra intervjusvar var det endast två av respondenterna vi behövde kontakta igen vilket vi gjorde via telefon. Deras svar till en av frågorna hade de båda missuppfattat och svarat utifrån att frågan var relaterad till konflikter mellan barn och barn. Via telefonsamtalet kunde vi förklara det som blivit missförstått och de gav då oss nya svar som vi skrev ner. Utifrån det missförståndet kunde vi också se att missförstånd kan ske i såväl skrift som tal men att vi tar det med oss som en kunskap att utgå ifrån.
Genom att respondenterna kunde fylla i intervjufrågorna hemma i lugn och ro anser vi i efterhand att detta eventuellt bidrog till en minskad känsla av stress inför en intervju som sker muntligt och att det förhoppningsvis kunde bidra till mer genomtänkta svar eftersom respondenterna inte behövde känna en direkt tidspress. Alvehus (2019) hävdar att en muntlig eller inspelad intervju där intervjuaren för anteckningar kan innebära en viss risk för att det som sägs blir ändrat på vägen innan de skrivs ner på papper, samt att respondenterna kan känna sig störda och hämmade i sin öppenhet. Nackdelen med denna metod att skicka intervjufrågorna via mejl, var att vi då inte kunde tolka respondenternas kroppsspråk när de svarade på frågorna. Likaså kunde vi inte ställa följdfrågorna direkt. Vi
kunde se på vissa svar att respondenterna kanske hade bett oss utveckla frågan om intervjun i stället hade skett muntligt mellan oss som forskare och respondenterna. Vi tar med oss för och nackdelar av vald metod och genomförande för att vid senare tillfälle kunna strukturera upp metodval och genomförande annorlunda.
6.6 Vidare forskning
Utifrån vår studie kan vi endast grunda studien på pedagogers egna uppfattningar, kännedom och tankar om konflikt och konflikthantering i samspelet mellan pedagog och barn vid på- och avklädningssituationer. Därav anser vi att en relevant framtida forskning kring ämnet kan vara att se till hur detta ämne verkligen tar uttryck i praktiken. Det vill säga att göra observationer och se om och hur samspelet mellan pedagoger och barn vid på-och avklädning situationer kan bidra till konflikt på-och hur pedagogernas profession speglar sig i deras handlingar och val av strategier för att lösa om en konflikt ens uppdagas.
7 Referenslista
Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 2., [förändrade] uppl. Stockholm: Liber
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber
Arcaro-McPhee, R., Doppler, E.E. & Harkins, D.A. (2002). Conflict resolution in a preschool constructivist classroom: A case study in negotiation. Journal of Research in Childhood Education, 17 (1), (s. 19). Hämtad från databasen ERIC.
Aspelin, Jonas (2018). Lärares relationskompetens: vad är det? : hur kan den
utvecklas? Första upplagan Stockholm: Liber
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2020). Stockholm: UNICEF
Sverige Tillgänglig på Internet:
http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf
Cohen, R. (2005). Students Resolving Conflict: Peer Mediation in Schools Grades
6–12. Glenview, IL: GoodYear Books.
Ekstam, Kjell (2000). Handbok i konflikthantering. första upplagan Malmö: Liber ekonomi
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: VetenskapsrådetTillgänglig på Internet:
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetiska_ principer_VR_2002.pdf
Friberg, Birgitta & Hakvoort, Ilse (red.) (2012). Konflikthantering i professionellt
