Music in preschool - a qualitative study of teachers use of music in preschool

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Musik i förskolan

-en kvalitativ studie om pedagogers användning av musik i förskolan

Music in preschool

- a qualitative study of teachers use of music in preschool

Arzu Tufekcioglu

&

Duska Sinik-Panic

Lärarexamen 210 hp Examinator: Kristofer Hansson Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Johan Lundin Inlämningsdatum: 2014-01-10

Förord

Genom hela uppsatsen har vi arbetat tillsammans och haft ett gott samarbete. Vi har gjort alla

intervjuer och observationer tillsammans. Dessutom har hela skrivprocessen varit gemensam. Vi vill tacka vår handledare Johan Lundin för allt stöd samt hjälp vi fick av honom under skrivandet. Ett stort tack till de förskollärare som har ställt upp på våra intervjuer och observationer och hjälpt oss att samla empiridata till vår undersökning. Vi vill också tacka våra familjer som har stöttat oss genom vårt arbete.

Arzu Tufekcioglu Duska Sinik- Panic

Sammanfattning

Vi har stort intresse för musik och har läst kurser om musik i förskolan under vår utbildning. De nya teoretiska kunskaperna har inspirerat oss för att göra en undersökning om hur pedagoger arbetar med musik i praktiken.

Syftet med vår studie är att synliggöra förskolepedagogers inställning till och användande av musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. För att samla relevanta empiriska data har vi använt intervju och observation som metoder. Urvalsgruppen består av 6 pedagoger från två förskolor. Vi har valt att undersöka en förskola med musikinriktning och en som inte har någon speciell

inriktning.

I vår undersökning har vi kommit fram till intressanta resultat så som att pedagoger har positiv inställning till musik och använder musik i sitt pedagogiska arbete både som mål och pedagogiskt medel. I båda förskolorna använder pedagoger musik för att det gynnar barns språkutveckling, sociala och emotionella utveckling. Musik används som ämnesintegrerande verktyg och det ökar barns inflytande och delaktighet i den dagliga verksamheten. Det verkar även lugnande på barnen. Nyckelord: förskolan, musik, språk, pedagog.

Innehållsförteckning

Förord...2

Sammanfattning...3

1.Inledning...6

2.Syfte och frågeställningar...7

3. Litteraturbakgrund...8

3.1 Musiken och människan...8

3.2 Riktlinjer...9

3.3 Pedagogens inställning och roll...10

3.4 Musik i förskolans vardags vardag...13

3.5 Tidigare examens arbeten med temat ”musik i förskolan”...15

4. Metod...17

5. Resultat...22

5.1 Vilken inställning till musik har pedagogerna på förskolorna Näckrosen och Snöflingan...22

5.2 Musikens roll i det pedagogiska arbetet på Snöflingan och Näckrosen...23

5.3 Språkutveckling...26

5.4 Glädje, trygghet samt gemenskap...27

5.5 Musik som verktyg i ämnesintegrerande arbetssätt...28

5.6 Barns intresse och delaktighet...28

5.7 Emotionell och social utvecklingen...29

5.8 Musikens lugnande funktion...30

5.9 Pedagogisk miljö och material på Snöflingan och Näckrosen...31

6. Analys...32

6.1 Pedagogers inställning till musik...32

6.2 Pedagogers användning av musik i den pedagogiska verksamheten...33

6.4 Glädje, trygghet och gemenskap...35

6.5 Musik som verktyg i ämnesintegrerande arbetssätt...35

6.6 Barnens intresse och delaktighet...35

6.7 Emotionell och social utveckling...36

6.8 Musikens lugnande funktion...36

6.9 Pedagogisk miljö och material...37

7.Diskussion...38

7.1 Förslag på framtid undersökning...41

8. Referenser...42

1. Inledning

Vi har ett stort intresse för musik och tror på dess positiva betydelse för barns utveckling. Under våra verksamhetsförlagda studier har vi varit med på olika former av musikaktiviteter som

prioriteras på olika sätt av pedagoger. Under vår studietid har vi läst musik i förskolan och fått nya kunskaper i ämnet och tyckte det skulle vara intressant att fördjupa sig i ämnet. Enligt läroplanen för förskolan skall barnen få möjlighet att ” kommunicera med olika uttrycksformer”.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer

som lek, bild, rörelse, sång, och musik, dans och drama (Lpfö skolverket 2010 s. 10).

Med den här undersökningen vill vi synliggöra i vilken utsträckning förskolepedagoger tillämpar musik som en estetisk uttrycksform i sitt arbete. Bjørkvold, den norske musikpedagogen och musikvetaren (2005, s. 85) hänvisar till Vetlugina (en av Vygotskijs lärjungar) som anser att musik och den konstnärliga verksamheten bidrar till utveckling av de positiva personliga egenskaperna såsom smak, fantasi, föreställningsförmåga, uppmärksamhet och självständighet.

Utifrån våra erfarenheter från praktiken under vår utbildning, reagerar förskolebarn oftast positivt på musik och sång. Efter att vi har läst en del litteratur om musik och arbete med förskolebarn har vi insett att musik som metod kan man använda i många andra ämnen. Med hjälp av musik kan barn lära sig matematik, naturvetenskap och språk på ett lustfyllt och meningsfullt sätt.

Musik är en del av barns kultur och som sådan är den viktig för barnen i förskolan. För att få en positiv inställning till musik tycker vi att det är viktigt att redan i förskolan börja arbeta medvetet med det. Om barn får möta musiken på ett roligt och för de anpassat sätt ökar deras nyfikenhet och vilja att lära. Därför vill vi veta mer om hur verksamma förskolepedagoger ser på musik i deras pedagogiska arbete. Dessutom ska vi försöka ta reda på om pedagogerna använder musik för att sträva efter vissa mål eller som ren underhållning eller för andra anledningar. Vår erfarenhet från praktiken tyder på att förskolepedagoger som inte har någon musikutbildning undviker att använda musik i sitt pedagogiska arbete. För att skaffa mer kunskaper om detta kommer vi att undersöka pedagogers inställning till musik.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att synliggöra förskolepedagogers inställning till och användande av musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan.

1. På vilket sätt och i vilken grad använder förskolepedagoger musik i den pedagogiska verksamheten?

3. Litteraturbakgrund

I detta kapitel presenterar vi aktuella litteratur och forskning under var och en av dessa rubriker. De rubriker som läsaren kommer träffa i detta kapitel är: Musiken och människan, Riktlinjer,

Pedagogens inställning och roll, Musik i förskolans vardag.

3.1 Musiken och människan

Musik och rytm finns omkring oss sedan födelsen i olika former och följer oss genom livet. Jon-Roar Bjørkvold är professor i musikvetenskap vid Oslo Universitet. Han har forskat i vad musiken betyder för oss människor, vilken betydelse musiken har för fostret och vilken funktion musiken har för förskolebarnet när livet utforskas. Bjørkvold beskriver att människan är musisk redan från början och musik är ett uttryck som gestaltas med rösten och kroppen. Han säger att människans grundläggande element som ljud, rörelse och rytm, finns i barnets kropp innan födseln. Bjørkvold hänvisar till Vernys forskning som gjordes 1982. Den visar att fostret reagerar med ökad

hjärtfrekvens på ljud från ca 6:e månaden. Eftersom fostret vid 28:e till 35:e havandeskapsveckan har lika utvecklade nervbanor som en nyfödd så antas det att fostret kan minnas ljud, minst från den 8:e månaden. Vidare talar han om vikten av att tala och sjunga med barnen när det ligger i mammas mage. Musikens samspel med språket börjar redan i fosterlivet då fostret upplever moderns ljud, rörelse och rytm med alla sina sinnen. Han menar att prata, sjunga och läsa för sitt ofödda barn har stor betydelse (Bjørkvold 2005, s. 15-16). Fagius och Lagercrantz (2007, s.33) skriver att barnet börjar lära sig språk redan i fosterlivet, då det lär känna mammas röst genom fostervattnet.

Även Bim Riddersporre (2012, s. 22) som är fil dr i psykologi och universitetslektor i

utbildningsvetenskap säger att det ofödda barnet genom att höra mammans rytmiska hjärtslag märker om något är på gång. När hjärtslagen är lugna vilar mamman, när de ökar händer det något, mamman rör på sig. Föräldrarna och det ofödda barnet lär på detta sätt känna varandra och kommer varandra närmare. Barnet lär sig skilja på olika saker såsom tal, musik och olika ljud.

Bjørkvold (2005, s. 12) införde begreppet ” den musiska människan” där man ser musiken som ett medel i formandet av människan. Han anser att vi alla behöver den musiska människan och om vi förlorar musiskheten har vi också förlorat något väsentligt som människa. Mats Uddholm (1993), pedagog och musiker” framhåller att när vi upplever musik tar upplevelsen sig uttryck i känslor som glad, sorgsen och varm (s.25). Språkpedagogen Molla Vesterlund (2003, s.20) talar om att musiken

handlar om att uppleva rytmen och klangen i sin egen röst och kropp, samt att utveckla känsla av musik och rytm utifrån sig själv och sina egna förutsättningar. Musiken är en del av livet och det finns med överallt.

Jernström och Lindberg (1995, s.22) har också liknande tankar kring människan och musiken. De skriver att musik är ett av människans språk, ett nödvändigt uttrycksmedel för utvecklingen till en harmonisk människa. Det är dessutom ett kommunikationsmedel som ger rika tillfällen till social fostran och ett medel för att inom klassen arbeta med relationer och därmed verka för jämlikhet, inlevelseförmåga och solidaritet. Musiken ger dessutom möjligheter till barnobservationer där barnen visar upp andra sidor av sig än under ett teoretiskt arbetspass. ”Svaga” elever får med musiken känna att de lyckas och alla får möjligheter till konstupplevelser. Mats Uddholm (1993) anser att musiken är ett flöde. Han beskriver vidare att ”Ett flöde kan röra sig snabbt eller långsamt men aldrig stå helt stilla. Genom att tala om musik som ett flöde innefattar vi även begreppet rörelse” (s. 23).

3.2 Riktlinjer

Förskolan ska erbjuda alla barn möjlighet till ett livslångt lärande och förskolans verksamhet ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. I läroplanen för förskolan står det att musik och sång ska användas som innehåll och metod i verksamheten och pedagogen ska främja barnens

kommunikationsförmåga med musik och sång som redskap. Lärande ska enligt läroplanen baseras på samspel mellan barn och pedagoger samt ett samspel mellan barnen i gruppen. Samspelet kan fungera som ett redskap där barn får stöd och vägledning i sitt lärande. Pedagogen har en betydande roll i att ge barn stöd och utmana dem i sin utveckling och i sitt lärande.

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång, musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och använda material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. (Lpfö 98 rev. 2010 s.7).

Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta

förhållningssätt förutsätter att olika språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet. (Lpfö 98 rev. 2010 s. 7).

Enligt Lpfö 98/10 ska förskolans verksamhet grunda sig på barnens tidigare upplevelser. Där det står följande: ” Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter (s.9) ”.

I läroplanen för förskolan står det även att förskolan skall sträva efter att främja barns utveckling och lärande med hjälp av olika uttrycksmedel såsom musik, rytmik och rörelse. Det ger en tydlig riktlinje till pedagogerna i förskolan att arbeta med musik som en del av verksamheten.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. (Lpfö 98 rev. 2010 s.10).

3.3 Pedagogens inställning och roll

Vad är pedagogens uppgift och hur ska musiken användas? Det finns olika tankar och synsätt. Molla Vesterlund (2003) hävdar i sin bok Musikspråka i förskolan att något man inte får försumma då man arbetar med musik och barn är glädjen. Om man själv tycker det är roligt med musik och om man kan förmedla den känslan till barnen, får man glada och trygga barn som vågar sig till musiken. Genom att uttrycka, använda lekar och sånger som barnen känner igen skapar man en trygg

atmosfär där pedagogen och barnen får en harmonisk arbetsmiljö. När barnen känner sig trygga i sin miljö kan man ta in nytt material. Vesterlund påpekar att barnets intresse och bakgrund avgör hur den musikaliska verksamheten utspelar sig eftersom planering är viktigt och att man anpassar materialet för varje barngrupp. Hon förklarar vidare att improvisation är viktigt och handlar om att våga utforska, hitta egna lösningar och leta efter nya metoder och arbetssätt. Pedagoger har tre möjligheter att leda barn i musikaliska aktiviteter. Man kan leda enbart med sången, kompa på något instrument eller använda inspelad musik på cd. Viktigaste är att pedagoger väljer det arbetssätt som de känner sig trygga med i den musikaliska aktiviteten (s 18-19).

Mats Uddholm (1993) beskriver i sin bok Pedagogen och den musiska människan att pedagogen är som en vägvisare för att sända ut budskap till sin omvärld. En vägvisares främsta uppdrag är att visa

att det finns nya vägar genom att handla utifrån nya erfarenheter. Förskolläraren måste i vissa fall våga utmana sina känslor. Många upplever det som svårt att sjunga inför andra. Han menar att om pedagogen vågar göra fel och visar det inför barnen, vågar de i sin tur även att göra detsamma. Pedagogerna ska se möjligheterna istället för att se det som ett hinder. Vi måste våga utmana rädslor då bildas nya möjligheter i våra liv (s. 42). Han framhäver att alla pedagoger målmedvetet ska använda sig av musik i verksamheten. Han skriver detta som ” även om du upplever dig som en kraxande kråka, inte vet vad som är upp och ner på ett piano och alltid trampar din danspartner på fötterna, har du ändå alla förutsättningar att arbeta med musik” (s. 52).

Berit Uddén (2004, s.104) skriver i sin bok Tanke-Visa-Språk: musisk pedagogik med barn att nyckelord för den pedagogiska atmosfären är förtroende, tillit och trygghet, den bygger på relationen barn och pedagoger. För att bygga upp en trygghet är det av stor vikt att ha rutiner och fasta grupper. Pedagogens uppgift är att stimulera barnen att utveckla sin musiska förmåga genom att få barnen att röra sig till rytm och musik. En medveten pedagog bygger in visan med rörelselek och dans i vardagsarbetet. Musikens sociala funktion är att skapa glädje och gemenskap samt stimulera barnens talspråk. Han framhäver även att pedagogens eget deltagande i aktiviteterna är av stor betydelse för att pedagogen är barnens förebild i sången och musiken (s.113).

Jernström och Lindberg (1995) framhäver i sin bok Musiklust att integrera musiken i naturliga sammanhang i förskolan. Pedagogen kan använda musiken som redskap att stödja barnets sociala fostran, stärka barnets trygghetskänsla, jaguppfattning och självkänsla. Motivera barnen att lära sig svenska, orienteringsämnen och matematik samt stödja och stimulera inlärning i andra skolämnen (Jernström och Lindberg 1995, s.10). Författarna anser att man som pedagog inte behöver vara professionell för att använda musik i förskolan. Det är viktigt att utgå från barnens bakgrund och idéer. Allt detta gör att barnen känner sig trygga och delaktiga och får utvecklas efter sina

förutsättningar(1995, s. 11). Enligt Jernström och Lindberg bör pedagoger i musikaktiviteterna ha roligt tillsammans med barnen, vara tillåtande, engagerad, uppmuntrande och lyhörd inför

barnen(1995, s. 12). Vidare talar författarna om att barn som skrattar, sjunger, springer, jagar

varandra, utvecklas fysiskt, motorisk, socialt, emotionell och kognitivt. Sånger är ett sätt att uttrycka känslor på och man kan hitta sig själva i sången och musiken. Det är roligt att sjunga och uttrycka glädje (1995, s. 13). En av pedagogens uppgifter handlar om att uppmuntra barnen till att utforska och upptäcka världen med alla sina sinnen för att stärka barns självtroende och det gäller även som pedagog att börja lita till sig själv och sin kompetens och inte endast till specialister (Jernström och Lindberg 1995, s.21).

Hammershøj (1997, s.44) hävdar i boken Musikalisk utveckling i förskoleåldern att något av de viktigaste för små barn är en inspirerande omgivning där de vuxna tycker om att sjunga, dansa, och använda sin fantasi, så blir de vuxna förebilder för barnen, som då gör att barn försöker vara som de vuxna. Det är den vuxnas uppgift att uppmuntra barnet till att leka med kroppen och rösten (s.49). För pedagogen ska vikten dock inte ligga vid hur man låter när man sjunger, utan att man sjunger och visar ett engagemang i sitt musicerande.

Cecilia Ferm Thorgersen (Riddersporre & Söderman 2012) skriver i boken Musikvetenskap För Förskolan att musik är som en helhet och består av sex dimensioner. Strukturell musikalisk kunskap handlar om hur musikens parametrar tonhöjd, tempo, rytm, klang och styrka genom olika

kombinationer utgör musikalisk form dynamik, melodi och tonarter. Hon skriver: ”Barn utvecklar tidigt strukturell kunskap i musik som kan vara kopplad till olika stilar beroende på vilket kulturellt och socialt sammanhang de växer upp i (s. 71)”. Pedagogen har en betydande roll att möta barn utifrån deras egna förutsättningar och att ge dem möjligheter till vidare utveckling av strukturell musikalisk kunskap. Akustisk musikalisk kunskap innebär hur musik låter, att” kunna känna igen, höra nyanser och lyssna till olika musikaliska uttryck, som ljud, melodi, instrument och samklanger (s. 72)”. Emotionell musikalisk kunskap betyder de känslor som upplevs och förmedlas genom musiken. ”Existentiell musikalisk kunskap handlar om att hantera livet och världen med musik (s. 72)”. Hon skriver att kroppslig musikalisk kunskap innebär att uppleva eller skapa musik med rörelse både grovmotoriskt och finmotorisk. Den sista dimensionen Ferm Thorgersen nämner är Spänningsmässig musikalisk kunskap som ”handlar om förståelse för och hantering av musikens inneboende spänningar (s. 72)”. All musik innehåller spänningar. Musik förväntas beroende på kultur och genre följa vissa mönster, genom att variera och rucka på dessa ökar spänningen i musiken (Riddersporre & Söderman 2012, s. 71-72).

Ferm Thorgrsen (Riddersporre & Söderman, 2012, s. 73- 79) beskriver att alla barn på förskolan har erfarenheter av musik även om de ser olika ut beroende på bakgrunden och att det är pedagogens uppgift att både ta vara på barnens erfarenheter och dela sin kunskap. Barnen och pedagogen får aktivt genom interaktion undersöka musikens möjligheter. Det är viktigt att som pedagog träda in i barnens musikaliska världar och ge dem möjligheter att dela sina musikaliska erfarenheter men även ge dem tillfällen att skapa nya lärdomar. Genom ett kreativt meningsfullt skapande får barnen möjlighet att använda och utveckla alla sina sinnen.

3.4 Musik i förskolans vardag

Riddersporre & Söderman (2012, s. 33-34) beskriver att barn kommer till förskolan med olika upplevelser och erfarenheter av musik. Dessa erfarenheter skiljer sig åt genom de villkor barnen har med sig hemifrån. Därför är det som pedagog värdefullt att vara medvetna om barns tidigare

erfarenheter av musik och bygga vidare på dessa kunskaper. De säger vidare att i förskolans verksamhet kan man därför använda musik på olika sätt. Det kan handla om att barnet har sjungit tillsammans med sina föräldrar men inte använt sig av instrument i hemmet. Då kan barnet få möjlighet att prova instrument i förskolan. Om barnet inte fått någon erfarenhet av musik i hemmet kan förskolan kompensera det genom att stimulera deras musikaliska utveckling och lärande.

Vesterlund (2003) anser att musik är användbart för att stödja barns språkutveckling och man kan använda musiken för att lära barn om språk. Dessutom kan man ta vara på barnens intressen, tankar och idéer när man musicerar. Vesterlund (2003, s.21-23) säger att det en pedagog ska tänka på i musikarbetet med barn, speciell flerspråkiga barn, är att pedagogen är medveten om hur

instruktioner ges samt vilka sånger som valts ut. Den röda tråden är viktig för barnen så att de ser sammanhanget mellan tal och sång, då musikspråket påverkar talspråksutvecklingen på ett positivt sätt. Vidare beskriver hon att ” Bä bä vita lamm” är en känd sång som de flesta barn älskar att sjunga och för pedagogerna i förskolan kan den sången bli tråkig, men när det kommer till språkutvecklingen är den mycket användbar. Pedagogen kan leka och sjunga sången Bä bä, vita lamm på olika sätt. Pedagoger kan tillsammans med barnen säga texten sakta, snabbt, starkt och svagt, klappa orden och stavelsen för sig, stampa sången. Wiklund (2001, s.37) anser att sånger, pulsen och rytmen fyller en viktig funktion då det kommer till barns språkutveckling.

Enligt Hammershøj (1997, s.87) är barnet i förskoleåldern i behov av upprepningar och

igenkännande men inte av variation. Genom upprepningar känner barnet sig trygg i igenkännandet. Pedagogen måste intressera sig för vad barnets upplevelse och deras behov genom att vara lyhörda, engagerade och glada. Uddén (2004, s.39) skriver att barn har behov av rim, ramsor och små visor för att kunna upprepa ett muntligt språk, så att det fastnar i minnet och blir bestående kunskap. Sjungande är ett hjälpmedel för att utveckla talet. Efter ett praktiskt försök i en barngrupp med två- treåringar då barnen trallade visor utan ord, ansåg hon att de sjöng melodin mer rent då barnen slapp sjunga med ord (s. 83-84). Jernström och Lindberg (1995, s.26) säger att förskolebarnens språkliga medvetenhet går att öva upp genom att använda rim och ramsor och genom att markera rytmen på varje stavelse i ett ord. På så sätt utvecklas barnens läsfärdighet. Vesterlund (2003, s.30)

tar även upp att alla språk har olika språkmelodier och att dessa lättare hittas och kan skiljas genom rim och ramsor.

Uddholm (1993, s.55) beskriver att rörelser är förutsättning för all musik. När vi rör oss till musik utvecklas motorik och koordination, samtidigt som kroppsmedvetenheten ökar. Att arbeta med musik i en barngrupp ger pedagogen stora möjligheter att observera motorik. Rörelser kan även stimuleras utifrån enskilda barns behov genom att anpassa aktiviteterna. Vesterlund (2003, s.20-30) framhäver att musik aldrig utesluter rörelse, utan det hänger ihop. När pedagoger sätter på rytmisk musik vet denna säkert att både barn och vuxna rycks med och innehåller sedan musikstunden rörelse är det alltid lättare att få med sig barnen. Det är viktigt att grundrörelserna är fult utvecklade innan barnet börjar skolan. Barnet ska kunna använda rörelserna fritt och effektivt för att kunna utvecklas på ett bra sätt. Genom musik och lek kan barnet utveckla sina motoriska färdigheter utan att det blir tråkigt. Uddén (2004) framhäver att barnet behöver hjälp av vuxna med att ”fånga in talspråket”. Hon menar att barnet imiterar språkljud genom sången utan att förstå innebörden. När pedagogen sedan lägger till kroppsrörelser och fingerrörelser får barnen orden i sången och en innebörd (Uddén 2004, s.49). Uddén tydliggör att sång och rytm med sina mönsterstrukturer påverkar minnet på ett emotionell medvetet sätt. Barns sjungande till rörelser innehåller konkret de begrepp, som handlandet innebär (Uddén, 2004, s.70). När barnet börjar delta i sångsamlingen är det handrörelserna som barnen imiterar först. Därför är fingerlekar som ” imse vimse spindel ” mycket attraktiva (Uddén, 2004, s.89).

Jernström och Lindberg (1995, s.34-35) benämner att sången har stor betydelse för människan, att sjunga är ett sätt att uttrycka känslor. Sånger har en positiv och hälsobringande inverka på

människan. När man sjunger tillsammans uppstår glädje och en fin gemenskap i barngruppen. Uddén (2004, s.88) framhäver att när barnet växer lär det sig att delta och utföra visor och ramsor tillsamman med andra. Det kan ta lång tid för barnet att bli så trygg i förskolan att det vill försöka sjunga med andra. Vid sång och musikstunder kan det vara en lika stor upplevelse att sitta bredvid och iaktta samt lyssna på pedagogerna och kompisarna som själv deltar. Uddén (2004, S.84) säger att när barnet lär sig att använda sång och musik i interaktion med sina föräldrar utvecklar barn sång och tal. Barnet lär sig även att utveckla samspela med andra vuxna och kamrater. Om barnen inte får någon stimulans från omgivningen blir både sång och talförmågan bristfällig.

Uddén skriver att vuxna sjunger för att lugna barnen eller trösta (2004, s. 69). Musikens två främsta funktioner är aktiverande eller sövande alltså att sången och musiken används för att hålla barnen

alerta och vakna musiken kan också vara känslomässigt kontaktskapande då sånger och musik kan skapa viss trygghetskänsla mellan två eller fler personer.

3.5 Tidigare examensarbeten med temat ”musik i förskolan”

förskolan”.

Johan Eckman och Jessica Jensen (2010) i sin uppsats: ”Det är inte bara det att vi sätter oss och fördriver tiden en stund” – undersökt om förskollärares intentioner med att arbeta med musik i förskolan. I den undersökningen har de utgått bland annat från frågeställningar: Hur arbetar de utvalda förskollärarna med musik och hur motiverar de sitt arbetssätt? Utifrån de frågeställningarna har de kommit fram till att det vanligaste var att pedagoger använder musik för språkutveckling. Dessutom har de sett att musiken bland annat används för att träna matematik, praktisera demokrati eller utveckla barns motorik (Eckman och Jensen, 2010).

Katarina Beckman och Petra Nilsson (2008) i sin uppsats om tema ” Musik i förskolan - ett

medvetet redskap för barns utveckling” undersökt vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens språkliga och motoriska utveckling, hur de använder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Sitt empiriska material har de samlat genom intervjuer med pedagoger på förskolor med musikprofil i Malmö och New York. Beckman och Nilsson har även undersökt om det finns några skillnader i hur förskolepedagoger ser på och arbetar med musik i Malmö och New York. De har kommit fram till resultat som visar att musik har stor betydelse för barnens utveckling såväl språkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna medvetet använder musiken både som medel och metod för att stimulera utvecklingen av såväl språk som motorik. En tydlig skillnad är att man på förskolorna i New York verkar använda musiken mer resultatinriktat medan förskolorna i Malmö använder musik i sångsamlingar och fokuserar på det glädje- och lustfyllda i musiken (Beckman och Nilsson, 2008).

En intervjustudie i förskolan av Anna Blixt och Lonnie Dahlberg Hansen (2010) handlar om Musikens och rörelsens betydelse för barns språkutveckling. De har undersökt hur musik och rörelse gynnar barns språkutveckling samt belyst hur pedagoger använder sig av musik och rörelse för att utveckla förskolebarns språk. Ytterligare ville de få kunskap om pedagogerna arbetar annorlunda med musik och rörelse, om de arbetar i en förskola med barn som har svenska som

modersmål eller i en förskola med barn som har annat modersmål än svenska. Resultaten pekar på att pedagogerna använder sig av musik och rörelse för att göra lärandet lustfyllt. Pedagogerna anser även att musiken är en form av kommunikation. De använder sig av många olika metoder för att utveckla förskolebarnens språk. Pedagogerna menade också att de arbetade på samma sätt med barn med annat modersmål än svenska, men då är det ännu viktigare att vara konkret och tydlig. De har kommit fram till att språkutveckling på förskolan sker genomgående under hela dagen. Där har musik och rörelse en viktig plats som engagerar barnen samt gör språkutvecklingen intressant och meningsfull (Blixt och Dahlberg Hansen, 2010).

En studie kring musik och rörelse i förskolan, "Musik skall byggas utav glädje" av Malin Henriksson och Camilla Larsson (2006) framställer några av resultaten: några av informanterna tyckte att det i stort sätt beror på pedagogernas inställning och intresse till ämnet musik. De tyckte att glädje, inlevelse och spontanitet är en viktig del i musik och rörelse, fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsättningarna för att få en lyckad musik och rörelseverksamhet i förskolan. En av frågorna var på vilket sätt påverkar musik barns utveckling och de flesta informanter anser att musik påverkar och stimulerar motorisk, social samt språklig

utveckling hos förskolebarn. Dessutom skapar musik och rörelse gemenskap och ger alla barn möjlighet att delta utifrån sina egna förutsättningar. Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse? I de sex förskolorna som omfattades av studien, resultaten tyder på att samtliga förskolor arbetade kontinuerligt med musik och rörelse i samlingarna. De såg i stort sett likadana ut på alla förskolor och nästan alla använde sig någon gång av instrument i form av gitarr till sångerna. Förskolorna har också sångkort och sångpåsar som ett inslag i musik och rörelsesamlingarna. Ytterligare påpekade de flesta pedagoger att en kompetensutvecklings kurs som ger mer praktiska idéer till att integrera mer musik och rörelse i förskolan är en viktig del, samt att det hjälper att kunna diskutera med andra förskollärare för att få idéer och inspiration. (Henriksson och Larsson, 2006).

4. Metod

Vilka metoder man ska använda beror på problemområde och vad man vill åstadkomma med undersökningen. Med utgångspunkt i att vi ville undersöka musik och dess plats samt betydelse i dagens förskola och skaffa oss en helhetsbild av detta valde vi att använda ett induktivt

angreppssätt. Ytterligare en faktor är avgörande för rätt metodval och detta är frågeställningen. Utifrån vår frågeställning ville vi veta om pedagogers inställning och sätt att använda musik d. v. s. om deras attityd angående musik i pedagogiskt arbete. Om man vill undersöka någons attityd då kan det vara bäst att använda kvalitativ metod (Larsen, 2009: 21-25). Med hänsyn till ovanstående fakta bestämde vi oss för att tillämpa kvalitativa metoder, observation och intervju i vår undersökning.

4.1 Urval

I vår urvalsgrupp ingick sex pedagoger som arbetar på två olika förskolor, tre pedagoger från varje förskola. Fem av våra informanter är förskollärare och en är barnsköterska som arbetar som resurs till barn med behov av medicinskt stöd. Informanternas namn kommer att vara fiktiva och läsaren kommer inte kunna identifiera dem. Vår undersökning fokuserar på en förskola som har musik som pedagogisk inriktning och en som inte har det. Båda förskolorna ligger i södra Sverige och har många barn med olika språkliga och kulturella bakgrunder. Vi har valt att undersöka två förskolor med olika pedagogiska inriktningar för att sedan kunna jämföra resultaten. Vi tycker att det kan vara intressant att se vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan de två olika pedagogiska

verksamheterna.

Förskolan Snöflingan

Med musik som pedagogisk inriktning har förskolan totalt 5 avdelningar. 2 avdelningar med stora barn (3-5år) och 3 avdelningar med små barn (1-3 år). Barnen har olika språkliga och kulturella erfarenheter. Våra informanter på den här förskolan har varit Alis, Melek och Camilla. Alis är förskollärare och är 28 år. Hon tog examen i Lärarutbildningen år 2010 och arbetar som

förskollärare sedan 3,5 år. Dessutom är hon musikutbildad och spelar fagott och gitarr. Med sång och gitarr som redskap arbetar hon dagligen på Snöflingan. Som fritidsintresse spelar hon fagott i en orkester. Alis tycker om att lyssna på all musik.

på olika förskolor som resurs för barn med olika svårigheter. På Snöflingan har hon arbetat i 1 år. Hon arbetar med musik i förskolan varje dag. Hon kan lite musikteori eftersom hon spelade violin en kort tid för länge sedan. Hon säger att hon inte kan spela något instrument. Hemma lyssnar hon på musik tillsammans med sina barn.

Camilla är förskollärare och är 45 år. Inom förskoleverksamheten har hon arbetat sedan 1993. Förskollärarutbildningen gick hon ut 1991 dessutom är hon musikutbildad och kan spela piano samt gitarr. Tidigare har hon sjungit mycket i kör. Hon tycker om att lyssna på olika sorts musik t ex hårdrock samt experimentell musik. På Snöflingan arbetar hon väldigt mycket med musik, spelar och sjunger för och med barnen.

Förskolan Näckrosen

Förskolan ligger i södra Sverige och har 5 avdelningar som är åldersindelade. Hela förskolan är etnisk och kulturellt blandat. De flesta barnen har utländsk bakgrund och könsfördelningen är rätt så jämnt fördelad.

Våra informanter på Näckrosen har varit Sara, Emma och Selin.

Sara är förskollärare och hon har arbetat 11 år i förskolan. Hon arbetar med 3 åringar på liljornas avdelning. Hon läste en kurs om musik under sin utbildning. Hon anser att ”det är viktigt hur man använder musik i förskolan och i vilket syfte man använder det ”.Hon arbetar pedagogiskt med sin grupp och hon ser att musiken alltid är ett plus för barnens lärande.

Emma är förskollärare och hon har arbetat i 34 år med barn. Hon jobbar med 1 åringar på tulpanen. Hon har spelat piano när hon var liten men hon har inte någon annan speciell musik utbildning. Hon har läst på distans och som hon uttrycker det har de lärt sig musik på ett annat sätt. De gick igenom sång böcker och de hade inte obligatoriskt gitarrspel. Hon använder mycket musik i sitt pedagogiska arbete.

Selin är förskollärare och har jobbat 3 år i förskolan. Hon arbetar med 2 åringar på snödroppen. Hon har läst en musikkurs på högskolan och hon kan spela lite gitarr. Hon har musikalisk självtroende och arbetar medvetet med musik.

4.2 Genomförande

För att samla empirin har vi intervjuat sex pedagoger och därefter gjort observationer av några samlingar för att fördjupa oss i hur pedagoger använder musik i sitt arbete. De första två veckorna i september gjorde vi intervjuer och observationer i båda verksamheterna. Vi har båda varit

närvarande på alla intervjuer för att sedan kunna diskutera om vad informanterna har sagt. Alla intervjuer spelades in med informanternas samtycke. Under observationerna har vi valt att vara ickedeltagande för att bättre fokusera på pedagogernas arbete. Innan våra intervjuer och

observationer har vi hälsat på i avdelningarna för att presentera oss för pedagoger och barn samt informera informanterna utifrån de fyra etiska principer som gäller för undersökning enligt

Vetenskapsrådet (2002). Insamlingsprocessen har gått som vi har planerat och utan några förhinder. Med samtliga informanter har vi haft ett gott och givande samarbete.

4.3 Intervju

Vi har valt att använda oss av kvalitativ intervju som insamlingsmetod för att besvara våra

frågeställningar. Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka informantens livsvärld. Forskaren kan aldrig i förväg utforma olika svarsalternativ eller söka flera korrekta svar (Patel & Davidsson 2011, s.82). Kvalitativa intervjuer innehåller alltid en låg grad av standardisering (Patel &

Davidsson, 2011, s. 81). De skriver att med kvalitativa intervjuer menas att forskare ställer öppna frågor som ger utrymme till informanten. Vi har valt att använda intervju med intervjuformulär som Larsen (2009) hänvisar till. Detta är en strukturerad intervju med öppna svar. Forskaren formulerar frågor som ska täcka över studiens frågeställningar så mycket som möjligt. Informanten har haft utrymme att svara fritt och i ett större sammanhang. För att uppmana informanten att gå på djupet har vi använt oss av följdfrågor (Patel & Davidsson, 2011). Fördelen med denna typ av intervju anser Larsen (2009) är att alla svarar på samma frågor och i samma ordning, vilket gör jämförelse och databearbetning lättare. Vidare menar Larsen att denna struktur med formulär hjälper forskaren att styra intervjusamtalet i den riktning som är relevant för dess undersökningsämne.

Dessutom har vi frågat informanter om vi kan spela in intervjuer. Detta för att inte missa viktig information. Medan vi spelade in kunde vi samtidigt observera och anteckna informantens kroppsspråk och mimik som också är viktigt för att skapa en helhetsbild. Som Larsen (2009) påpekar att informanten ibland kan uttrycka sig positivt om någonting medan hans/hennes

kroppsspråk säger oss någonting annat. Forskaren och informanten ska gemensamt skapa en

kvalitativ intervju. Forskaren bör hitta ett språkbruk och kroppsspråk som tilltalar informanten så att inte han/hon blir hämmad av sin sociala bakgrund eller kön som påverkar den kvalitativa studien.

4.4 Observation

Genom observationen av flera musiksamlingar på två förskolor har vi samlat information och material kring verksamma pedagogers användande av samt inställning till musik i deras

pedagogiska arbete. Patel & Davidson (2011: 91) skriver att observation är ett vetenskapligt redskap för att kunna samla information. När en observation genomförs är det inte bara de kroppsliga

rörelserna man tittar på utan även det språkliga som pågår, olika relationer och känslor. En observatör tittar på händelseförloppet och uppförandet i olika kontexter.

Enligt Patel & Davidson (2011: 91) kräver en observation mycket tid och det är viktigt att

observatören planerar och förbereder sig väl inför observationen. En nackdel med observation som undersökningsmodell, kan vara att observatören inte vet om det är ett spontant beteende som personen, han/hon observerar visar. Det finns nackdelar med observation men vi anser ändå att det är ett bra sätt att få insikt i musikstunden och samla information om relationen mellan individer och deras känslouttryck.

Som observatör kan man vara deltagande, icke deltagande och känd eller okänd observatör. Vi har valt att vara en känd och icke deltagande observatör ( Patel & Davidson 2011: 98 ). Med det menas att barnen och pedagogerna vet att vi är där och observerar men inte är med i aktiviteten.

Anledningen till att vi har valt icke deltagande observation har varit att vi vill fokusera på pedagogers arbetssätt gällande musikanvändande i deras förskoleverksamhet. Som deltagande observatör är det svårt att se. Vi har använt oss av att anteckna för att få så många viktiga moment som möjligt.

4.5 Forskningsetiska övervägande

Vi har valt att fokusera oss på pedagoger på två olika förskolor för att få fler synsätt och tankar att analysera till den kommande studien. I vår undersökning har vi utgått från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som forskare bör tillämpa i genomförande av studier. Eftersom vi endast

ska observera och intervjua pedagogerna anser vi att vi inte behöver skicka ut någon information till föräldrarna. Vi har informerat pedagogerna på förskolorna om syftet med studien. Därmed har vi tillämpat informationskravet (Vetenskapsrådet, 2002 s.7). Genom att vi har informerat

informanterna att deltagandet är frivilligt och att de kan avbryta sin medverkan när som helst under undersökningsprocessen har vi tillämpat Samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002 s.9). Vi har också informerat att vi skulle vilja spela in intervjuer om informanterna tillåter det, för att kunna fokusera på samtalet samt gå tillbaka till vad informanten har sagt. Samtliga informanter accepterade att bli inspelade på diktafon. Vid samma tillfälle har vi också informerat att informanternas namn kommer att vara fiktiva och läsaren kommer inte kunna identifiera dem. Med detta har vi tillämpat

Konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2002 s. 12). Ytterligare har vi informerat våra informanter att insamlade empirin ska användas endast för studiens syfte. Material insamlad under intervjun samt observationer kommer att ses av vår handledare, examinator samt opponenter och det ska förstöras efter att examensarbetet har godkänts. Med det här har vi tillämpat Nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002 s. 14).

5. Resultat

I detta kapitel kommer vi att presentera de resultat som vi har kommit fram till i vår undersökning. Som vi har skrivit tidigare har vi intervjuat sex pedagoger som är utbildade förskollärare och resurspersonal och alla är kvinnor. De har fått fiktiva namn för att lättare kunna särskiljas i texten.

5.1 Pedagogernas inställning till musik

Vilken inställning till musik har pedagogerna på förskolorna Näckrosen och Snöflingan? Samtliga informanter på Snöflinganhar positiv inställning till musik. En av pedagogerna berättar hur musik påverkar henne med följande ord: ”Så fort jag hör musik så måste jag klappa takten, stampa, digga och det gör mig glad” (Alis, intervju, 2013-09-11).

De tycker om att lyssna på olika typ av musik på fritiden. En av dem har ett speciellt musikintresse. Nämligen Alis som spelar fagott i en orkester. Samtliga pedagoger tycker att musik bringar positiva upplevelser. De anser att musik handlar mycket om olika känslor. En annan pedagog beskriver musik på följande sätt:

Musik har i sig mycket känslor som sprids och påverkar oss lätt och positivt. Med hjälp av musik blir man medveten om sina känslor både positiva och negativa. Musik skapar glädje, trygghet samt gemenskap i barngruppen (Melek, intervju, 2013-09-11).

Alla informanter på Snöflingan påpekar att musik ger barnen möjlighet för lärande på ett lättare och mer intressant sätt. Samtliga pedagoger på Näckrosen anser att musik är en viktig del av

verksamheten. De är enade om att musik är glädje, trygghet, roligt och läroriktoch genomsyrar verksamheten under hela dagen. Pedagogerna ser stora möjligheter med musik för barnens lärande och utveckling. Sara betonar att enligt Lpfö98/10 ska pedagogen ge varje barn möjlighet att utveckla sina färdigheter i sin egen takt. ”Man kan använda musiken mycket brett, det blir roligare för barnen och de lär sig snabbare när man använder sig av musik” (Sara, intervju, 2013-09-10).

Dessutom påpekade alla pedagoger att om man har positivt attityd till musik som pedagog, då blir barnen också positiva till lärande genom musik. De tre informanterna har en positiv inställning till musik och de ser positivt på arbetet med musiken i förskolan trotts att de inte är musikutbildade. De använder musik i sin verksamhet medvetet genom att sjunga, lyssna på inspelad musik med barnen,

lyssna på barnens favoritlåtar via surfplatta, använda rim och ramsor samt rörelse till musik.

Alla tre informanter på Snöflingan har musikalisk kunskap och erfarenhet på olika nivå. En av dem säger att hon har en del musik teoretiska kunskaper som sitter i bakhuvudet och kommer inte till användning. Anledning till detta är att hon har spelat violin bara i ett halvt år och det var länge sedan. Hon anser att hennes musikaliska kunskaper inte räcker till och att hon skulle behöva mer stöd i form av några teoretiska föreläsningar eller kurser om musikpedagogik. Andra två pedagoger är musikutbildade och känner sig bekväma i sin roll som musikpedagoger. Detta kan vi bekräfta efter våra observationer av några musiksamlingar. De använder sång och instrument som redskap under sina samlingar och det är tydligt att de tror på sig själv och på det de gör.Däremot säger en av musikpedagogerna att hon hade bristande kunskaper i musikpedagogik efter att hon avslutade lärarutbildningen. Hon menar att hon kunde mycket musikteori från musikgymnasiet men inte musikmetodik d. v. s. på vilket sätt man ska förmedla musik och sång för förskolebarn. Det fick hon lära sig i efterhand. Hon betonar att lärarutbildningen borde innehålla minst en kurs om

musikpedagogik som obligatoriskt ämne.

5.2 Musikens roll i det pedagogiska arbetet

Innan var det verkligen musikinriktad förskola med många musikpedagoger som hela tiden var i musikverkstaden med barnen. Dock för 1-2 år sedan har många av de pedagogerna slutat arbeta och nu är det mer för var och en av oss hur mycket musik som man ska använda i sitt

pedagogiska arbete” berättar en pedagog på Snöflingan (Alis, intervju, 2013-09-11).

Två av våra informanter på snöflingan, Alis och Camilla, är förskollärare samt musikutbildade. De arbetar medvetet och väldigt aktivt med musik i sitt pedagogiska arbete och är stöttepelaren för andra kollegor som inte har musikalisk utbildning. Dessutom försöker de inspirera och hjälpa till pedagoger på andra avdelningar om de behöver ha hjälp med musik. Undersköterskan Melek med speciell inriktning på barn och ungdoms sjukvård arbetar tillsammans med Alis och utifrån våra observationer är hon som alla andra pedagoger och deltar aktivt och är målmedvetet under alla sångsamlingar. Eftersom Alis är musikutbildad och spelar gitarr är det hon som alltid håller i musiksamlingarna med gitarr som redskap och andra pedagoger är med och hjälper, sjunger, klappar, gör rörelser samt använder teckenstöd tillsammans med barnen. Pedagoger använder teckenspråk som stöd för några barn som inte har börjat prata men alla barn lär sig spontant en del tecken eftersom det används regelbundet. De anser att detta är en fördel eftersom det underlättar

samt berikar kommunikationen mellan barnen. Utifrån våra observationer kan vi konstatera att samtliga i arbetslaget är väldigt engagerade och gör det de kan utifrån sina förutsättningar. Samtliga pedagoger på Snöflingan använder mycket rörelse kopplad till ord och handlingar. En av pedagoger säger att:

Det är viktigt för små barn att de kan röra på sig och uttrycka sig kroppsligt. På det sättet känner sig barn trygga och med hjälp av rörelser förstår de bättre vad sången handlar om. Detta utökar barns språkförståelse samt ordförråd (Melek, intervju, 2013-09-11).

De har alltid musik involverad i alla vardagliga rutiner. När barnen blir ledsna på morgonen eller när de ska sova på vilan brukar de sjunga eller sätta på lugnande musik som får barnen att koppla av och somna. Mycket av musik i verksamheten är spontan. Alis sjunger jämt, säger hon: ” Vi sjunger när vi tvättar händer, tar på oss skor, leker i sandlådan” (2013-09-11). De sjunger både inne och ute. Oftast sätter de på musik som bakgrund till olika aktiviteter. Planerad sångstund har de varje dag oftast på förmiddag innan fruktstunden. Alis ansvarar för musiksamlingar eftersom hon är

musikutbildad och spelar gitarr. Pedagogerna säger att de har kommit överens i arbetslaget att hon är ”bäst” att hålla musiksamlingar eftersom det känns helt naturligt för henne. Under samlingar sitter alla pedagoger med barnen och sjunger, gör rörelser och använder tecken. Alis betonar att de vardagliga musiksamlingarna inte är så detaljerat planerade utan det finns alltid utrymme för att barn kan påverka och välja vad de ska sjunga.

Tanken bakom mina musikaktiviteter är att barnen ska känna igen sig under varje sångstund. Därför börjar jag alltid med 4-5 för barn kända låtar. Vi börjar alltid med Hej sången, Vem är här, Veckodagar sången. Innan fruktstunden sjunger vi frukt sången Äpple, päron och banan och slutar med Hej då sången (Alis, intervju, 2013-09-11).

Alis uttalar sig om musik som ett värdefullt redskap i det pedagogiska arbetet med följande ord: ”Musik fångar barn på ett bra sätt eller det blir lättare att nå barnen med musik Jag använder mycket musik för att det blir lättare för barn att tillägna sig nya saker och ting” (Alis, intervju, 2013-09-11). Alla tre pedagogerna delar samma tankar om att med hjälp av musik kan barnen lära sig olika saker på ett för barn roligt, lustfyllt och intressant sätt.

Om man bara står och talar om t. ex. djur kan det vara svårt att fånga och behålla barns uppmärksamhet. Däremot när vi sjunger om: lille ko, lille katt, lille råtta, krokodilen i

tillsammans och någonting roligt skapar mening (Alis, intervju, 2013-09-11).

Alla pedagoger på Snöflingan betonar vikten av att använda konkret material som stöd under musiksamlingarna. Samtliga använder i det syftet bilder, handdockor, och andra föremål som konkret material. Genom att använda konkreta föremål blir det tydligt för barn om vad låten handlar om. En av pedagoger brukar sjunga för barn medan de sitter och arbetar med något annat (ritar, bygger, äter frukt). Hon kopplar musik och sång till vardagliga konkreta situationer som barn är med om.

Man kan ta fram sång och förstärka det som händer nu. Dessutom tycker alla barn om musik och tycker om att röra sig. Barnen tycker att det är roligt att sjunga tillsammans. Det är musik som är rolig i sig (Camilla, intervju, 2013-09-18).

På fredagar har de planerade musiksamlingar för hela förskolan. Varje vecka ansvarar en av avdelningarna för fredagens musiksamling. De bestämmer vad samlingen ska innehålla men det planeras alltid utifrån det tema som hela förskolan arbetar med just då. Detta för att alla barn ska känna igen sig i samlingens innebörd.

Alla pedagoger på Näckrosen använder musik dagligen genom planerade och spontana aktiviteter. De säger att musiken är med under hela dagen. De sjunger både inne och ute. Sara berättar att de har många barn med annan bakgrund än svenska och alla dessa ord är nya för de barnen.

Det är enklare för barnen att ta till sig vad orden betyder och sen sitter orden. När de är ute så pratar vi om årstiderna till exempel och sjunger enkla sånger ” löven faller ”det är enkla ord men för barnen betyder det mycket. När vi ska gå och äta lunch sjunger vi ” nu ska vi äta lunch ”så är det takten, rytmen, orden, språket, melodin, det är räkna, ramsa och allt möjligt (Sara, intervju, 2013-09-10).

Emma och Selin arbetar på småbarnsavdelningen och de sjunger mycket för lugnande syfte, under samlingen, vid blöjbyten, när barn är ledsna, de har lugnande musik för sovvilan. Alla pedagoger använder olika djur och bilder och de använder sig ofta av rörelser när de sjunger. De anser att musiken fungerar som en kommunikationsväg mellan pedagogerna och barnen.

De små barn som ännu inte har ett verbalt språk kan dra mycket nytta av musiken. De dansar och rör sig och så småningom kommer språket fram. Genom sånger kommunicerar man med

barnen och på ett sätt är det att nå barnen (Selin, intervju, 2013-09-12).

Pedagoger är medvetna om läroplanens uppdrag och de försöker att använda musik både som innehåll och som ett redskap för att sträva efter de pedagogiska målen i verksamheten. Musiken är alltid en del av den didaktiska planeringen och när de planerar sina aktiviteter sätter de stor tyngd på att anpassa den efter barnens nivå. En av pedagoger betonar att:

Det är viktigt att som pedagog vara medveten på vilket sätt vi påverkar och på vilket sätt man ger kunskaper till barnen. Medvetenheten gör att både pedagogen och barnen utvecklas hela tiden (Sara, intervju, 2013-09-10).

5.3 Språkutveckling

Efter våra intervjuer var det klart att alla tre pedagoger som arbetar på Snöflingan var enade om att musik i pedagogiskt arbetet är väldigt språkutvecklande. De betonar att musik gynnar och underlättar barns språkinlärning. ”Musik är speciellt givande för barn som har språksvårigheter och barn med svenska som andra språk”. (Melek., intervju, 3012-09-11).

Hon hänvisar till faktum att det finns många barn i gruppen som har annat modersmål och som inte kan inte svenska när de börjar på förskolan. Enligt Vesterlund (2003, s.21-23) ska en pedagog i musikarbetet med barn, speciell flerspråkiga barn, vara medveten om hur instruktioner ges samt vilka sånger som valts ut. Den röda tråden är viktigt för barnen så att de ser sammanhanget mellan tal och sång, då musikspråket påverkar talspråksutvecklingen på ett positivt sätt.

Samtliga pedagoger påpekar att musik är ett viktigt verktyg i arbetet speciellt med små barn oavsett vilket modersmål de har. Jernström och Lindberg (1995) framhäver att förskolebarnens språkliga medvetenhet går att öva upp genom att använda rim och ramsor och genom att markera rytmen på varje stavelse i ett ord. På så sätt utvecklas barnens läsfärdighet (s.26). Alla informanter uttrycker sig om att musikaktiviteter skapar utrymme för språkinlärning. ”Ibland sjunger vi eller lyssnar på låtar som barn tycker är helt tokiga och det blir extra intressant och roligt för dem” (Camilla, intervju, 2013-09-18).

Camilla berättar om ett tidigare projekt där barnen som är mellan tre och fem år fick lära sig svåra sånger med mycket text och många påhittade ord. Enligt henne tänkte pedagogerna att det blir

kanske för svårt och att barnen inte klarar av det. Men de klarade det. Dessutom har de sett barnen börja leka med ord på ett nytt sätt.

Barnen lekte och experimenterade med ord på egen hand och mer genomtänkt. De fortsatte att experimentera och leka med språket och hitta på nya ord under frileken. Det var tydligt att de har gått vidare i sin utveckling. Både vi och barnen var mycket stolta över resultaten de åstadkommit (Camilla, intervju, 2013-09-18).

Som Uddholm (1993) framhäver ”Om pedagogen som vägvisare visar glädje till musikaktiviteten och vågar leka med språket kommer också barnen att våga leka med språket och uppfatta

musikaktiviteten som lustfylld” (s.44). Melek berättar om en tvååring som hon följt i ett år ändå sedan inskolningen. Hon påpekar att det är tydligt att barnet utvecklas genom musik. Barnet i frågan har inte erövrat talspråket än men den kan sjunga alla sånger de sjunger tillsammans på avdelningen.Udden (2004) menar att barnet imiterar språkljud genom sången utan att förstå innebörden. När pedagogen sedan lägger till kroppsrörelser och fingerrörelser får barnen en innebörd till orden i sången (s.49).

Alla pedagoger på Näckrosen lyfter fram att musiken påverkar barnens språkutveckling på ett positivt sätt. Emma berättar om hur barnen genom sångerna möter nya begrepp och då får man tillfälle att prata om dessa och på så sätt utökas barnens ordförståelse. Selin tar även upp hur barnens ordförråd ökar genom att sjunga sånger. Hon säger att ” alla kan inte prata men de kan sjunga på något sätt, komma till tals”.

Vesterlund (2003) menar att musik är användbart för att genom sångerna möter barnen nya begrepp och man får tillfälle att prata om dessa ord. På så sätt utökas barnens språkutveckling. Udden (2004) menar även att sjungande är ett hjälpmedel för att utveckla talet (s.84).

5.4 Glädje, trygghet samt gemenskap

Melek på Snöflingan anser att musik sprider glädje mellan barn och de blir glada för någonting de gör tillsammans. ”Genom att sjunga tillsammans och använda rörelsen till handlingar förstår barnen bättre vad sången handlar om och känner sig tryggare” (Melek, intervju, 2013-09-11).

För Melek har, just trygghet, glädje och gemenskap, stor betydelse för att alla barn först och främst ska må bra, känna sig trygga och inkluderade i gruppen. Hon betonar att bara efter att de har uppnått detta mål kan de fokusera på lärandet och andra mål i arbete med barnen. Selin på Näckrosen

berättar att på fredagar har de en gemensam sångstund för hela förskolan. Varje vecka håller en avdelning musiksamlingen och den planeras utifrån ett tema som hela förskolan arbetar efter. Hon och hennes kollegor anger att gemensamma sångstunden bidrar till något positivt då barnen lär sig samspel och gemenskap när de träffar barn från andra avdelningar. Barnen upplever mycket glädje, dansar, rör sig och uttrycker sig.

Ett mål som förskolan strävar efter är att ” Verksamheten ska var rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar”(Skolverket 2010, s.5). Detta är viktiga aspekter som studiens deltagare berört i sina intervjuer. Pedagoger använder musiken medvetet och den är som ett verktyg i barnens lärande. Melek (Snöflingan) förklarar att musik sprider glädje mellan barn och de blir glada för någonting dem gör tillsammans. Sara(Näckrosen) betonar även att det blir roligare för barnen och de lär sig snabbare när man använder sig av musik.

5.5 Musik som verktyg i ämnesintegrerade arbetssätt

Samtliga informanter på Snöflingan arbetar med musik som ämnesintegrerade verktyg. De arbetar utifrån större sammanhang: tema eller projekt och därefter plockar fram så mycket musik om samma tema som möjligt. Alla pedagoger betonar att man kan hitta alla ämne i musik: språk, matematik, natur etc. På liknande sätt ser pedagoger på Näckrosen på musik som ett

ämnesintegrerade arbetssätt. Sara framhäver att ”det handlar väldigt mycket om i vilket syftet och på vilket sätt man använder musik i förskolan”. Hon säger att musiken kan användas nästan till allt: i skapande, matematiken, naturen, i det dagliga arbetet och i den språkliga utvecklingen för barnen både för deras modersmål och det svenska språket.

5.6 Barns intresse och delaktighet

Alla pedagoger på Näckrosen lyfter fram att barnen är mycket intresserade av musik. De anser att det är viktigt att uppmärksamma på barngruppens intressen och ta med deras idéer och tanker i verksamheten.

och vill visa för sina kompisar samt pedagoger. Detta kan vara ett bra underlag för planering av olika lärandesituationer, påpekar Emma.

Barnens intresse är viktigt och styr verksamheten. Om man utgår från barns intresse och gör saker tillsammans med barnen så hittar man enkelt rätt väg till det meningsfulla lärandet. Det är viktigt att vara lyhörd som pedagog (Emma, intervju, 2013-09-12).

Samtliga pedagoger på Snöflingan anser att barns intresse är viktigt i det pedagogiska arbetet. De säger att de planerar och utför sina pedagogiska aktiviteter med utrymme för barns delaktighet, tankar och idéer. Detta kan vi bekräfta utifrån våra observationer under undersökningen. Alis betonar att hon försöker hålla sig till det tema som de arbetar med i hela förskolan men att hon även försöker ta reda på vad barnen tycker är kul och försöker följa deras intresse. ”Det är viktigt för mig att se vad barnen fastnar för och planera utifrån detta också. Just nu är våra barn intresserade mycket av bussar och trafik så vi sjunger om detta” (Alis, intervju, 2013-09-11).

Vesterlund(2003) poängterar att pedagogen måste ha en förmåga att anpassa sig och forma

musikaliteten efter vad som är viktigast för den aktuella barngruppen. Man ska lyssna på barnen och vad som är just deras behov, samt ta hänsyn till olikheter och likheter.

5.7 Emotionell och social utveckling

En av de viktiga aspekterna i barns utveckling som kommer fram i våra intervjuer av pedagoger på Snöflinganär den emotionella utvecklingen. Här är också alla pedagoger enade om att musik främjar barns emotionella utveckling. Med hjälp av musik som förmedlar alla känslor lär sig barn att känna igen och hantera sina egna och andras känslor.” Genom att lyssna och kunna registrera olika känslor i olika nyanser blir barn mer lyhörda”, hävdar Camilla (Intervju, 2013-09-18). Jernström och Lindberg (1995) anser att sånger är betydelsefulla för människor. Det är ett sätt att uttrycka känslor (s. 34).

Våra informanter på Snöflingan ser på musik som ett bra redskap även som social utveckling. En av pedagoger betonar vikten av att barn blir medvetna om sina både positiva och negativa känslor. Detta hjälper barnen att hantera konflikter och förstå varandra bättre. Vesterlund menar att allt det som vi uttrycker med hjälp av kroppen och alla känslor som vi visar är det viktigaste som finns. När

vi möter nya människor behöver vi inte använda några ord då intrycken är ordlösa, kroppsspråket säger en del om människan vi möter.

Barn kan utveckla sina sociala kompetenser så som empati och hur man ska vara mot varandra med hjälp av musik. När de lyssnar på musik hjälper det barnen att urskilja olika känslor och att de vet att alla kan vara ledsna, glada, arga, rädda o. s. v. Utifrån detta kan pedagoger diskutera vidare med barnen på vilken sätt man kan uttrycka sina känslor utan att negativt påverka andra i gruppen (Alis, intervju, 2013-09-11).

Någonting de arbetar mycket med barnen på Snöflingan är att koppla handlingar och känslor till ord. De tycker att det är viktigt att barn lär sig uttrycka sina känslor med ord för att bli förstådda på rätt sätt. Camilla betonar att musik hjälper barnen att utveckla olika känsloregister samt att förstå och uttrycka sina känslor. ”Om man lyssnar mycket på musik då lär man sig att höra olika nyanser i musik. Detta resulterar i att man blir mer lyhörd ”, tycker Camilla.

5.8 Musikens lugnande funktion

Selin och Emma som arbetar på Näckrosen beskriver musiken som ett tröstande verktyg.

Det händer ofta att barnen är ledsna och gråter efter sina föräldrar. Många barn slutar gråta och visar glädje när de hör musik och pedagogerna sjunger för dem. Genom sång och musik kan man få barnen att lägga fokus på annat (Emma, intervju, 2013-09-12).

Selin berättar: ”Förra året hade vi en pojke som var på inskolning. Vi provade allt men inget fungerade och när vi satte på radion då funkade det bra”. På Näckrosen använder pedagoger surfplatta och radio samt sjunger för barn när de är ledsna. De märkte att det underlättade mycket. Melek på Snöflingan som arbetar med små barn nämner att musiken verkar lugnande på barnen när de blir ledsna. Hon säger att de sjunger till barnen eller sätter på lugnande musik när de ska sova. Hon anser att lugnande musik hjälper barnen att koppla av och somna. Alla tre pedagoger på Snöflingan har uttalat sig på liknande sätt om musikens lugnande funktion. De tycker att musiken hjälper barnen att återuppta lugn och ro samt slappna av. Dessutom har vi sett utifrån våra

5.9 Pedagogisk miljö och material

På Snöflingan har de små gitarrer och trummor som barnen får använda och spela under

samlingarna på avdelningen. Något speciellt är det lilla musikrummet som har många instrument så som piano, keyboard, gitarr, olika rytmiska instrument som barnen kan gå till med pedagogen när de vill pröva och att spela själva. De har piano och andra instrument för vuxna och barn i

rörelserummet där de brukar samla alla barn från avdelningarna och ha gemensamma

sångsamlingar. På avdelningarna brukar de sätta på bandspelare och ha musik som bakgrund i olika moment under dagen. Barnen kan använda datorer för att spela in sig och lyssna när de sjunger och prövar på olika instrument. Det tycker barn är roligt påpekar en av pedagogerna.

På Näckrosen tas instrumenten endast fram vid samlingar med pedagogerna och instrumenten förvaras på hyllorna. Dock uttrycker sig pedagogerna att musikinstrumenten borde vara mer tillgängliga för barnen under hela dagen.

6. Analys

I det här kapitlet har vi analyserat de resultat som framkommit i vår undersökning med hjälp av tidigare forskning samt teoretisk bakgrund som vi har presenterat i de tidigare kapitlen.

6.1 Pedagogernas inställning till musik

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det inte finns några betydelsefulla skillnader mellan de två undersökta förskolorna angående pedagogers inställning till musik i verksamheten. I en studie kring musik och rörelse i förskolan, "Musik skall byggas utav glädje" av Henriksson, Malin; Larsson, Camilla (2006) har de kommit fram till liknande tankar som visar att pedagogernas inställning och intresse till ämnet musik har stor betydelse. Pedagogerna i denna studie tyckte att glädje, inlevelse och spontanitet är en viktig del i musik och rörelse, fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsättningarna för att få en lyckad musik och rörelseverksamhet i förskolan. Alla våra informanter har positiv inställning till musik. Samtliga anser att musik är en viktig del av verksamheten. Dock har vi kommit fram till att pedagoger på de två förskolorna ser annorlunda på musikens betydelse för den pedagogiska verksamheten. Pedagogerna på Snöflingan påpekar att musiken har stor betydelse för känslor och den känslomässiga och sociala utvecklingen medan pedagoger på Näckrosen anser att musik gynnar barns lärande samt utveckling av olika färdigheter. Jernström och Lindberg (1995, s. 11-13) har också kommit fram till liknande resultat i deras studie att pedagoger bör i musikaktiviteterna ha roligt tillsammans med barnen, vara

tillåtande, engagerade, uppmuntrande och lyhörda inför barnen. Vidare talar författarna om att barn som skrattar, sjunger, springer, jagar varandra, utvecklas fysiskt, motorisk, socialt, emotionellt och kognitivt. Pedagogerna på Snöflingan tycker också att musiken ger barnen möjlighet för lärande på ett för barnen lätt och intressant sätt. Oavsett att det finns skillnader mellan pedagogerna i de två förskolorna när det gäller deras musikutbildning är de dock alla enade om att musik skapar glädje, trygghet och gemenskap hos barnen. De två undersökta verksamheterna skiljer sig också i på vilket sätt de tillämpar musik i det pedagogiska arbetet. På Snöflingan använder de flesta informanter musikinstrument, sång och barninstrument medan på Näckrosen används det sång och ramsor. Det beror på pedagogernas musikutbildning.

6.2 Pedagogers användning av musik i den pedagogiska

verksamheten

Våra slutsatser visar på att pedagoger på båda förskolor använder mycket musik i det pedagogiska arbetet. Skillnaden som vi har hittat är den tid som pedagoger lägger på musikaktiviteter i de två förskolorna. På den musikinriktade förskolan har pedagoger mer eller mindre planerade

musiksamlingar varje dag samt mycket spontan musik som följer de vardagliga rutinerna. På den andra förskolan utan speciell inriktning använder de musik mer spontant under hela dagen. Dock utför de någon gång i veckan planerade musikaktiviteter. På båda förskolor har de gemensamma musiksamlingar för hela förskolan på fredagar. För fredagens musiksamlingar planerar och ansvarar en avdelning för hela verksamheten. Dessutom använder de båda förskolorna musik planerat och spontant. Det som ytterligare skiljer de två verksamheterna åt är att på den musikinriktade förskolan används musik både som mål och verktyg medan på den andra förskolan används musik mest som verktyg. Här är det viktigt att förklara vad det innebär att använda musik som mål respektive verktyg. Pedagoger på den musikinriktade verksamheten använder musik för själva musikens syfte som är den största skillnaden mellan verksamheterna. De sjunger och spelar musik för och med barnen, lyssnar på inspelad musik, bygger barninstrument tillsammans, barnen prövar spela olika instrument själva. Med andra ord lär sig barnen om musik genom aktivt musicerande. Att använda musik som verktyg innebär att pedagoger använder musik för att sträva efter andra mål i den pedagogiska verksamheten. Så som pedagoger på musikinriktad förskola använder musik och sång för att barnen ska lära sig nya saker på ett lätt och intressant sätt. Dessutom använder de musik på båda förskolor för att driva fram bland annat barns språkinlärning. På båda förskolor använder alla pedagoger konkret material så som leksaker, handdockor och bilder, för att förtydliga för barnen om vad innebörden handlar om. I samma syfte använder samtliga pedagoger rörelse kopplad till ord samt handlingar. På den musikinriktade förskolan använder pedagoger gitarr och sång som pedagogiskt verktyg medan på den andra förskolan används bara sång. På båda verksamheter använder de musik för att underlätta kommunikation mellan varandra. Lika viktig är musik som tröstande medel och det som skapar glädje och trygghet i båda verksamheterna. Det som samtliga pedagoger betonar under intervjuerna och som kommer fram i våra observationer att musik används mycket som stöd och underlag för barns språkutveckling på båda förskolorna. Här hänvisar vi till Beckman, Katarina; Nilsson, Petra (2008) som i sin uppsats om tema ” Musik i förskolan - ett medvetet redskap för barns utveckling” har kommit fram till att pedagogerna medvetet använder musiken både som medel och metod för att stimulera utvecklingen av såväl språk som motorik.