Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Sjukvårdspersonalens upplevelser av
omvårdnaden av vuxna patienter med fetma
En litteraturstudie
Linn Jönsson
Isabell Ottosson
Handledare: Agneta Lindvall
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona december 2014
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad december 2014
Sjukvårdspersonalens upplevelser av
omvårdnaden av vuxna patienter med fetma
En litteraturstudie
Linn Jönsson
Isabell Ottosson
Sammanfattning
Bakgrund: Fetma har sedan år 1980 fördubblats och är nu den femte största dödsorsaken i
världen. Personer med fetma har i jämförelse mot normalviktiga personer dubbelt så många kroniska sjukdomstillstånd. Det är vanligt att dessa sjukdomstillstånd leder till sjukhusvård. Den ökade förekomsten av personer med fetma har resulterat i att sjukvården inte har hunnit anpassa vården efter de speciella behov som denna grupp av patienter har. För att kunna förbättra omvårdnaden behöver sjukvårdspersonalens upplevelser av omvårdnaden av patienter med fetma belysas.
Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonalens upplevelser av omvårdnaden av
vuxna patienter med fetma.
Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som redogjorde för studier
genomförda med kvalitativ design, analyserades med hjälp Graneheims och Lundmans beskrivning av manifest innehållsanalys.
Resultat: Resultatet visade att sjukhusmiljön var bristfällig och att varken lokaliteterna eller
utrustningen var anpassad efter patienter med fetmas behov. Omvårdnaden av denna patientgrupp var resurskrävande och kunde innebära risker för patient och personal.
Slutsats: Sjukvården har inte hunnit med att anpassa sig efter det ökande antalet personer
med fetma. Omvårdnaden kan av denna anledning bli riskfull för både patienter och personal på grund utav brister i utrustning och personalbrist. Därför bör sjukvårdspersonal ta till sig informationen om hur omvårdnaden kan bli lidande. Även vid planering av nya sjukhus borde politiker uppmärksamma om hur dagens sjukvårdsmiljö påverkar omvårdnaden för patienter med fetma.
Innehållsförteckning
Inledning 4 Bakgrund 4 Fetma 4 Omvårdnad 5 Sjukvårdspersonal 6 Teoretisk referensram 6 Syfte 7 Metod 7Datainsamling och urval 7
Inklutionskriterier 8 Exklusionskriterier 8 Litteratursökningen 9 Kvalitetsgranskning 9 Dataanalys 9 Resultat 10 En bristfällig vårdmiljö 10
Inte anpassade lokaliteter 11
Bristande utrusning 11 Påverkan på omvårdnaden 12 Krävande omvårdnadsarbete 12 Ökat personalbehov 13 Riskfyllt omvårdnadsarbete 14 Diskussion 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 17 Slutsats 20 Självständighet 20 Referenser 21 Bilaga 1 Databassökningar 23 Bilaga 2 Granskningsprotokoll 25 Bilaga 3 Artikelöversikt 27
4
Inledning
Enligt Världshälsoorganisationen (2012) har fetma fördubblats sedan år 1980 och är nu den femte största dödsorsaken i världen. Globalt finns det mer än 1,4 miljarder vuxna över 20 års ålder med fetma (ibid). I jämförelse till en normalviktig person har personer med fetma dubbelt så många kroniska sjukdomstillstånd, vilket är relaterade till fetman. Det är vanligt att dessa tillstånd är så pass allvarliga att det fordras sjukhusvård (Kam & Taylor, 2010) men på grund av att verksamheten inte hunnit med att anpassas för patienter med fetma så kan omvårdnaden bli lidande (ibid). För att förbättra omvårdnaden för patienter med fetma behöver sjukvårdspersonalens upplevelser belysas. Genom att göra en litteratursökning av befintlig forskning på området, kan det bidra till ökad kunskap för
sjukvårdspersonal. Kunskap som kan leda till en ökad säkerhet och kvalité i omvårdnaden av patienter med fetma. Bergbom (2013) skriver att en personcenterad och säker vård är två av sjuksköterskans kärnkompetenser som krävs vid utförande av omvårdnad. Med hjälp av kunskap kan även sjuksköterskan utvärdera och utveckla lämpliga omvårdnadsåtgärder.
Bakgrund
Fetma
Peate (2005) beskriver att fetma är ett världsomfattande folkhälsoproblem som tidigare ansågs vara ett tillstånd som främst drabbade kvinnor. Nyare forskning visar att fetman är ett tillstånd som drabbar både män och kvinnor oavsett ålder, sociala relationer och
uppväxtförhållanden (ibid). Fetma betraktas oftast som ett fysiskt tillstånd, men är ett tillstånd som även bidrar till en rad psykologiska konsekvenser. Konsekvens av fetma kan vara en negativ kroppsuppfattning, vilket kan resultera i ett minskat självförtroende som följd (Poon & Tarrant, 2009). BMI, body mass index, är det vanligaste mätinstrumentet vid beräkning av fetma och räknas ut genom att dividera vikten med längden gånger två, (Kroppsvikt /(
Längden * Längden) = kg/m*m) (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2002). Gränsen för ett normalt BMI ligger mellan 20-25 hos personer mellan 18-69 år. Gränsen för fetma ligger på 30 eller mer och om resultatet blir över 40 klassificeras det som mycket svår fetma (ibid). Vid ett BMI över 30 så ökar risken för följdsjukdomar (SBU, 2002). Gränsen
5 för ett normalt BMI hos personer över 70 år är 25-29 (Socialstyrelsen, 2011). Men enligt Socialstyrelsen (2009) så är inte BMI det mest tillförlitliga mätinstrumentet i de fall då personer har en kraftig muskelmassa eller hos äldre patienter. Om en person har en kraftig muskelmassa så kan BMI bli över 30 trots att personen inte är överviktig (Socialstyrelsen, 2009). En säkrare metod är att kombinera BMI med att även mäta midjemåttet för att kunna bedöma bukfetman (ibid). Gränsvärdet för att en person har en ökad risk för följdsjukdomar är om midjeomfånget är över 80 cm hos kvinnor och 94 cm hos män (SBU, 2002). Denna klassificering som har tagits fram av WHO bygger på sambandet mellan fetma och dödligheten runt om i världen (SBU, 2002). Vid ökad fettmassa kring och i bålen ökar påfrestningarna för hjärtat, njurarna, levern och lungorna (Peate, 2005). Benämningen på denna form av fetmabildning kallas ”äpple-form”, och är vanligast förekommande hos män. Hos kvinnor är det däremot vanligare med en så kallad ”päron-form”, som innebär ökad fettbildning över låt och rumpa, som har en påverkan på njurar, livmodern, urinblåsan samt tarmarna (ibid). Den vanligaste orsaken till att fetma uppstå är på grund av en obalans mellan intag och förbrukning av energi under en längre tid (SBU, 2002). Vilket innebär att om en person får i sig ett överskott av energi, utan att förbruka energin genom fysisk aktivitet och är en bidragande orsak till fetma (SBU, 2002). Andersen, Rissanen och Rössner (1998)
beskriver att ärftlighet, oregelbundna måltidsmönster och sociala faktorer är andra faktorer som kan påverka risken att drabbas av fetma.
Enligt Socialstyrelsen (2009) så har personer med fetma en ökad risk för att drabbas av följdsjukdomar såsom cancer, högt blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdomar.
En person med fetma lever enligt Haslam och James (2005) i genomsnitt sex-sju år mindre jämfört med en person som är normalviktigt och det är främst hjärt- och kärlsjukdomar som ökar risken för en kortare livslängd. Ells et al., (2006) beskriver att fetman kan leda till konsekvenser i form av psykisk ohälsa samt värk från muskulatur och leder (ibid). Trots en ökad risk för följdsjukdomar och komplikationer av fetma, undviker en del personer med fetma att söka sjukvård (Drury & Louis, 2002).
Omvårdnad
Norberg, Engström och Nilsson (1995) beskriver att omvårdnad innebär att den som vårdar ska bry sig om och vilja ta hand om patienten. Hälso- och sjukvårdspersonalen bör se
patienten på ett respektfullt sätt, förstå och vilja hjälpa patienten samt ha möjlighet att kunna hjälpa patienten (ibid). Vid olika situationer inom vården så behöver vårdaren leva sig in
6 patientens situation och se den med patientens ögon. Detta ger vårdaren bättre förmåga att kunna vårda patienten på ett sätt som är mer anpassat till den specifika personen och dess bakgrund och vården blir då unik och får bättre förutsättningar (Norberg, Engström & Nilsson, 1995). Om sjukvårdpersonalen arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt så betraktas patienten som en person som är expert på själv och sina egna upplevelser (SSF, 2012). Patienten bör ses som en partner och inte som en konsument av vård. Av denna anledning är det betydelsefullt att sjukvårdspersonal lyssnar på hur patienten upplever omvårdnaden och behandlingen (ibid). Inom personcenterad omvårdnad ligger fokus på att patienter är personer med en egen vilja, förmåga och behov (Ekman & Norberg, 2013). Därför behöver omvårdanden ske i ett partnerskap mellan sjukvårdpersonalen och patienten, så att de tillsammans kan skapa en personlig hälsoplan (ibid).
Varje patient har rätt till att omvårdanden sker på ett säkert sätt. Patienterna ska inte behöva riskera skada av misstag som kunnat undvikas inom omvårdnaden. Den säkra vården ska anpassas utifrån de behov patienterna har och hur den aktuella situationen ser ut (SSF, 2014). Bergbom (2013) beskriver vikten av personcentrerad och säker vård som två av
sjuksköterskans kärnkompetenser.
Sjukvårdspersonal
Socialstyrelsen (2006) skriver att de personer som räknas som sjukvårdpersonal är anställda inom både privat och offentlig sektor. Som anställda har de någon form av vårdande kontakt med patienterna. Det betyder att till sjukvårdspersonal räknas, till exempel, också anställda vid apotek, laboratorier och larmcentraler. Som sjukvårdpersonal har personen skyldighet att utföra vård efter beprövad erfarenhet och forskning grundad på vetenskap. Personalen ska också ge patienten vård på en individuell nivå. Om patienten skulle utsättas för allvarlig risk för skada eller för sjukdom, har sjukvårdspersonalen skyldighet att rapportera till sin chef samt göra en Lex Maria anmälan (ibid).
Teoretisk referensram
Studiens resultat kommer att diskuteras utifrån Virginia Hendersons definition av hur omvårdnadens grundprinciper tillämpas i samband med patienter. Henderson (1997) beskriver att sjuksköterskans arbetsuppgift är att utföra åtgärder som antingen leder till tillfrisknade, hälsa eller fridfull död. Detta förklarar Henderson (1997) genom att
sjuksköterskan assisterar patienten, om denne inte har egen kunskap, vilja eller kraft att utföra dessa åtgärder på egen hand. På så sätt är det sjuksköterskans arbetsuppgift att hjälpa
7 personen tills denne har återvunnit sitt oberoende. Hennes teori grundar sig på att
sjuksköterskans ansvarsområde är att tillgodose patientens grundläggande behov.
Tillsammans med resten av vårdpersonalen är sjuksköterskan en del av ett team och har i uppdrag att stötta sina medarbetare. Detta gäller oavsett om det gäller planering, utförandet av omvårdanden, förbättring av hälsa, återhämtning från sjukdom eller stöd i döendet
(Henderson, 1997). Hon skriver också att oavsett om patienten är fysiskt eller psykisk sjuk är den grundläggande omvårdanden densamma. När Henderson (1997) skriver om
grundläggande omvårdnad tydliggör hon detta i form av 14 omvårdnadskomponenter, som enligt Henderson (1997) ingår i den grundläggande och allmänna omvårdanden. De 14 omvårdnadskomponenterna är åtgärder som sjuksköterskan individuellt tar beslut om och initiativ till. När det kommer till andra områden är det läkaren eller andra professioner i vårdteamet som tar besluten. Henderson (1997) menar också att sjuksköterskan är en person som hela tiden ser till patientens behov, önskemål och är uppfinningsrik i utförandet av omvårdanden. Det är upp till sjuksköterskan och sjukvårdspersonalen att vägleda patienten till att göra kloka val och återfå sin självständighet samt att värna om sin egen hälsa (ibid).
Syfte
Syftet var att belysa sjukvårdspersonalens upplevelser av omvårdnaden av vuxna patienter med fetma.
Metod
Studien genomfördes som en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar som redogjorde för studier gjorda med kvalitativ design inkluderades. Forsberg och Wengström (2008) beskriver att i en litteraturstudie används litteratur, inom ett valt ämne eller problemområde, som kritiskt granskas och sedan sammanställs. När den kvalitativa ansatsen används inom omvårdnaden så strävar forskaren efter att förstå, beskriva och tolka uppfattningar och upplevelser hos människor.
Datainsamling och urval
Datainsamlingen var en litteratursökning efter vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl och Pubmed (se Bilaga 1). Pubmed är en primär databas som uppdateras dagligen (Forsberg & Wengström, 2008). Dokumentationsområdena innehåller omvårdnad, medicin och
8 odontologi, och består huvudsakligen av vetenskapliga tidskriftsartiklar (ibid). Cinahl är en förkortning av Curmulative Index of Nursing and Allied Health och innehåller vetenskapliga dokument i form av doktorsavhandlingar, vetenskapliga tidskrifter och monografier vars innehåll motsvarar omvårdnad, sjukgymnastik, arbetsterapi och konferensabstrakt (Forsberg & Wengström, 2008). Dokumenten kan förekomma på olika språk, med abstract som är skrivna på engelska. Sökorden som användes i studien söktes upp i databasens ämnesordlista som i Cinahl benämns Cinahl headings och i Medline Medical Subject Headings, MeSH (Willman & Stoltz, 2002). Sökorden som användes var nurses, obesity, obesity morbid,
patient safety, safety, safety equipment, patient, nursing care, work experience, nurses attitude, patient care, bariatric, bariatric patients, hospitals, risk assessment, och obesity abdominal. Vid sökningen i Cinahl så markerades research article och peer reviwed, vilket
enligt Willman och Stoltz (2002) innebär att artiklarna var vetenskapliga och att en vetenskaplig expertis inom området har granskat artikeln innan publicering. I studiens datainsamling användes de booleska sökoperatorerna OR och AND. Willman och Stoltz (2002) beskriver genom att använda OR så skapas en händelse mellan två eller fler sökord. Vilket innebär att alla referenser som innehåller dessa sökord ger en träff, och sökningen blir bredare (Willman & Stoltz, 2002). Sökoperatorn AND kombinerar två eller flera sökord för att avgränsa sökningen till ett fokusområde (ibid). Willman och Stoltz (2002) beskriver även booleska sökoperatorer som en matematisk kombination mellan två eller flera sökord. Genom dessa kombinationer ökar chanserna att få fram så mycket relativ forskning som möjligt gentemot studiens syfte (ibid).
Inklutionskriterier
Studiens inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar som redogjorde för studier genomförda med en kvalitativ design från 2004-2014. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska. Syftet med studien utgick ifrån omvårdnaden av vuxna patienter, så endast artiklar med patienter över 18 år inkluderades. Artiklarna skulle handla om omvårdnaden ur sjukvårdspersonalens perspektiv. Det gjordes inga geografiska avgränsningar i litteratursökningen, så artiklar från olika delar av världen inkluderades.
Exklusionskriterier
Artiklar med sjukvårdspersonal från primär- eller hemsjukvården exkluderades då endast artiklar med sjukvårdspersonal från sluten vården var aktuella.
9
Litteratursökningen
Sökningarna i databaserna gjordes på två olika datorer men alla 455 titlarna lästes igenom gemensamt för att kunna diskuteras. Ett stort antal artiklar kunde uteslutas då titeln inte svarade mot litteraturstudiens syfte. Av dessa titlar valdes 53 abstract att läsas igenom tillsammans för att försäkra sig om att artiklarna redogjorde för studier genomförda med kvalitativ design. Genomläsningen resulterade i tio artiklar vilka ansågs relevanta för syftet och blev aktuella att kvalitetsgranskas.
Kvalitetsgranskning
Vid kvalitetsgranskningen av de tio valda artiklarna användes Willman och Stoltzs (2002) modell H, som är ett protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod (se bilaga 2). Modellen omfattar frågor som beskriver artikelns syfte, tydliggör metoden och klargör artikelns resultat (William & Stoltz, 2002). Protokollet kan användas med ett poängsystem för att kvalitetsgranska bristerna i kvalitén hos artiklarna (ibid). Artiklarna lästes igenom enskilt. Sedan diskuterades artiklarna tillsammans för att urskilja om några oklarheter uppkommit i artiklarna. Utförandet av kvalitetsgranskningen gjordes genom att svara på de frågor som finns i bedömningsformuläret. Därefter poängsattes dessa svar med ja, nej eller vet ej. För varje positivt svar fick artikeln ett poäng och för ett negativt svar eller vet ej tilldelades artikeln inget poäng. En artikel kunde maximalt tilldelas 14 poäng.Artikelns poäng räknades senare om i procent och tilldelades hög, medel eller låg kvalitét. Hög kvalité var över 90%, medelkvalité var emellan 70-90% och artiklar med mindre än 70% poäng ansågs ha låg kvalité. Av de tio artiklar som granskades föll tre artiklar bort på grund av att de fick ett resultat lägre än 70%.
Dataanalys
Analysen av de sju artiklarna utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av Krippendorffs innehållsanalys. I en innehållsanalys klassificeras data för att kunna identifiera mönster och teman (Forsberg & Wengström, 2008). Genom att göra en kvalitativ innehållsanalys förtydligas det framstående i texten. I denna metod försöker forskaren bortse från sin förförståelse inom området och vara öppen för textens
innehåll(ibid). Analysen gjordes enligt en manifest innehållsanalys med latenta inslag. Graneheim och Lundman (2004) menar att i en manifest innehållsanalys beskrivs det som uttrycks i texten med så låg grad av tolkning som möjligt. Med en latent metod beskrivs
10 textens underliggande budskap utifrån en tolkning av texten (ibid).
Meningsenheter som var relevanta till studiens syfte togs gemensamt ut ur de granskade artiklarna. Graneheim och Lundman (2004) beskriver att meningsenheter bygger på stycken från texten som hör ihop och har en gemensam kärna. Meningsenheterna översattes därefter till svenska meningar. När meningsenheterna var uttagna läste artiklarnas resultat igenom ytterligare en gång för att kontrollera att de valda meningsenheterna var de viktigaste i resultatet. Meningsenheterna översattes därefter till svenska för inga viktiga ord skulle försvinna i processen. Därefter kondenserades meningsenheterna gemensamt och översattes till svenska. Graneheim och Lundman (2004) beskriver att genom kondensering av
meningsenheter kortas den ursprungliga texten ner, samtidigt som innehållet fortfarande är tydligt och beskriver kärnan i meningsenheterna. Därefter sammanfattades de utvalda texterna och kortades ner ytterligare till en kodning. Graneheim och Lundman (2004) förklarar kodning att med ett eller några få ord så beskrivs den utvalda textens innehåll. Härefter sorterades koder med liknande betydelser samman för att sedan bilda fem underkategorier. Dessa fem olika underkategorier kunde sedan sammanfattas i två
huvudkategorier som svarade på studiens syfte. Graneheim & Lundman, (2004), beskriver att kategorier innehåller flera olika koder med liknande betydelse gentemot syftet.
Resultat
Resultatet redovisades i två kategorier, en bristfällig vårdmiljö med underkategorierna inte
anpassade lokaliteter och bristande utrustning. Samt kategorin påverkan på omvårdnaden
med underkategorierna krävande omvårdnadsarbete, ökat personalbehov och riskfyllt
omvårdnadsarbete. I resultatet förekommer citat för att förtydliga sjukvårdspersonalens
upplevelser.
En bristfällig vårdmiljö
I kategorin bristfällig vårdmiljö reflekterades att sjukvårdspersonalen kunde uppleva att vårdrummen och andra lokaler på sjukhusen inte hade tillräckligt med yta för att utföra omvårdnadsarbetet. Utrustningen som var anpassad för patienter med fetma visade sig vara för stor, då sjukhusets design var mer anpassat för en utrustning av mindre storlek. Även flera olika typer av utrustning som var nödvändiga i omvårdnadsarbetet hade brister som
11
Inte anpassade lokaliteter
Underkategorin inte anpassade lokaliteter speglade att den otillräckliga sjukhusmiljön innebar att sjukhusets uppbyggnad inte var anpassat till den ökande befolkningen med fetma (Cowley & Legget, 2011). Vårdrummen på sjukhusen bedömdes inte vara tillräckligt stora, trots att patienterna hade blivit tilldelade ett enkelrum. Den specialutrustning som patienten var i behov av krävde mer utrymme än vad rummen hade att erbjuda. Detta medförde att sjukvårdspersonalen ständigt behövde flytta på möbler för att kunna utföra
omvårdnadsåtgärder.
When you need something you have to move everything out to get one item (Drake, Dutton,
Engelke, McAuliffe & Rose, 2005, s 464)
På de flesta vårdenheter fanns det inte heller förrådsutrymmen för förvaring av specialanpassad utrusning för patienter med fetma. Detta var ett ständigt problem för sjukvårdpersonalen då utrustningen inte alltid fanns tillhands när en situation som krävde denna utrustning uppstod. (Drake, Dutton, Engelke, McAuliffe & Rose, 2005). Vid toalettbesök kunde det vara svårt för sjukvårdspersonalen att utföra en god omvårdnad på grund av brist på utrymme. Därför var det komplicerat för sjukvårdspersonalen att använda sig av hjälpmedel när de skulle hjälpa patienten på toaletten. Sjukhusets uppbyggnad av dörröppningar var också ett identifierat problem för sjukvårdspersonal som transporterade patienter i rullstolar. Patienter med fetma kunde behöva använda sig av en extra bred rullstol men tyvärr var denna rullstol för bred för dörröppningen (Rose et al., 2010). Under olika transporter inom sjukhusen fanns det ett antal exempel på att sjukhuset hade en otillräcklig sjukvårdsmiljö. Exempelvis kunde det finnas en maximal vikt på både golv och hissar, men också en maximal takhöjd och korridorbredd vilket kunder orsaka problem i omvårdnaden av patienter med fetma. Låg takhöjden på sjukhusen visade sig vara ett problem för
sjukvårdspersonalen eftersom det blev problem att använda takliftar i de rummen (Hignett & Griffiths, 2009).
Bristande utrusning
I underkategorin bristande utrustning framkom det att ett flertal problem fanns i utrustningen när sjukvårdspersonalen skulle utföra omvårdnad som krävde specialutrustning (Cowley & Legget, 2011). Det fanns inte tillräckligt med anpassad utrustning för patienter med fetma på sjukhusen. Vid omvårdnad av patienterna krävdes det att sjukvårdspersonalen fick försöka
12 leta rätt på användbar utrustning som ibland inte var passande för patienter med fetma
(Drake, Dutton, Engelke, McAuliffe & Rose, 2005). När lämplig utrustning inte fanns tillgänglig på sjukhusen så kunde det resultera i att patienter blev kvar på sjukhuset en längre tid utan klinisk nödvändighet eller försenade förflyttningar mellan avdelningar som t.ex. från akutmottagningen (Hignett & Griffiths, 2009). Liftar är nödvändig utrustning vid omvårdnad av patienter med fetma. Även om liftarna var anpassade efter patienternas vikt så kunde tyngdpunkten hos patienter med fetma vara annorlunda placerad till skillnad från patienter med normalvikt, vilket kunde bidra till att liftarna inte gick att använda (Cowley & Legget, 2011). Bristande liftar var ett återkommande problem i vårdandet då det inte fanns möjlighet att hjälpa patienter som trillat på golvet tillbaka till sängen eftersom inga liftar fanns
tillgängliga. Även behovet av mer anpassade sängar uppmärksammades då patienter kunde trilla ur sängen på grund av för låga grindar. Det visade sig att även större skjortor och större bäcken för patienterna behövdes inom sjukvården. Dessutom fanns det en brist på tillräckligt stora blodtrycksmanschetter som var anpassade för patienter med fetma som
uppmärksammades som ett problem (Drake, Dutton, Engelke, McAuliffe & Rose, 2005; Rose et al., 2010). Det visade sig även att sjukvårdspersonalen inte hade någon kunskap om
maxvikten på väggfasta toalettstolar. Det kunde innebära att om en patient med för hög vikt använde toalettstolen så kunde detta resultera i att toalettstolen gick sönder och det fanns risk att patienten skadade sig (Rose et al., 2010).
Påverkan på omvårdnaden
I kategorin påverkan på omvårdnaden beskrev sjukvårdspersonalen att patienter med fetma bidrog till en resurskrävande omvårdnad. Det visade sig att hanteringen av patienterna uppfattades som en stor utmaning då situationer som manuell förflyttning kunde leda till en ökad arbetsbelastning. Den ökade arbetsbelastningen bidrog också till ett ökat personalbehov. Sjukvårdspersonalens upplevelser visade att vårdandet av personer med fetma medförde en risk för både personalen och patienterna i en vårdmiljö som uppfattades som riskfylld.
Krävande omvårdnadsarbete
Det framkom i underkategorin krävande omvårdnadsarbete att omvårdnaden av patienter med fetma kunde upplevas som fysiskt krävande för sjukvårdpersonalen, då de bidrog till ökad arbetsbelastning i den basala omvårdnaden. Toalettbesöken var ett identifierat problem för både sjuksköterskor och patienter då det kunde vara svårt att placera och avgöra om patienten satt rätt på toalettstolen (Drake, Dutton, Engelke, McAuliffe & Rose, 2005; Rose et al.,
13 2010). Även mobilisering kunde vara en svår utmaning för sjukvårdspersonalen då det
innebar en ökad fysisk belastning. Speciellt mobilisering efter operation visade sig vara en utmaning. Sjukvårdspersonalen möttes av en negativ inställning till att mobilisera från patienterna, trots information om förebyggande uppkomst av komplikationer som resultat (Whitfeld & Grassley, 2008). Vid omvårdnaden efter operation kunde sjuksköterskor därför ha en känsla av frustration samt även känna hjälplöshet över att de var otillräckliga vid omvårdnadsarbetet av patienterna. Frustrationen kunde bero på det minskade förtroendet som de anhöriga visade för sjukvårdspersonalen. De visades även att de anhöriga krävde mer av sjukvårdspersonalen och därför kunde de känna sig otillräckliga (Jeffery & Kitto, 2006). Trots den ökade arbetsbelastningen som omvårdnadsarbetet bidrog till så fanns det inget stöd från arbetsledningen (Drake, Dutton, Engelke, McAuliffe & Rose, 2005).
Moving the patient to the commode was identified as oftentimes out of control because of difficulty determining whether the patient´s center of gravity is over the commode
(Rose et al., 2010, s 245)
Ökat personalbehov
Underkategorin ökat personalbehov beskrev sjukvårdspersonalens upplevelser av situationer runt patienter med fetma som mer stressande, i en arbetsmiljö som redan var stressad. Detta grundar sig i att vid förflyttningar och utförande av omvårdnad av dessa patienter krävde mer personal. Vid hantering av lift behövdes hjälp av omkring fem-sex personer för att inte liften skulle välta, och när patienter behöver vändas varannan timme behövdes också flera personer hjälpas åt. Personalen var oftast redan upptagna med annat arbete och situationen blev i längden nästintill ohanterlig (Cowley & Legget, 2011; Drake, Dutton, Engelke, McAuliffe & Rose, 2005).
She] didn’t walk very far—wanted to go back to bed and in the process...slipped down...on the floor . . . getting that patient up and back on the edge of the bed...[was] very difficult, using the Hoyer lift (mechanical device)...four nurses on the ex- tremities and one behind
(Whitfield & Grassley, 2008, s 294)
Situationen skulle bli säkrare för både patienten och personalen om det fanns ett större utbud av specialanpassad utrustning för patienter med fetma. I många fall gick det dock både fortare
14 och enklare att hjälpa patienter manuellt. Behovet av mer personal i omvårdnadssituationer av patienter med fetma var därför något som hade efterfrågas av sjukvårdpersonal (Drake, Dutton, Engelke, McAuliffe & Rose, 2005; Higgnet & Griffiths, 2009).
Riskfyllt omvårdnadsarbete
Det framkom i underkategorin riskfyllt omvårdnadsarbete att omvårdnad av patienter med fetma upplevdes öka risken för personalskador. Sjukvårdspersonalen upplevde en oro över att själva skada sig i utförandet av omvårdnad, samt att deras egen oro skulle påverka
patientsäkerheten. Oron kunde exempelvis visa sig i form av rädsla för fall hos både personalen och patienterna (Drake, Dutton, Engelke, McAuliffe & Rose, 2005). Men trots kunskap och tillgång till specialanpassad utrustning fanns risken för olyckor och skador vid omvårdnadsarbetet. För att förbättra omvårdnaden av patienter med fetma gjordes enligt Hignett och Griffiths (2009) ett försök att vårda alla patienter med fetma på samma avdelning. Men trots tillgång till specialanpassad utrustning visade det sig att de manuella riskerna sjukvårdspersonalen ändå ökade (ibid).
Fear of falling was a major concern for patients and nurses
(Whitfield & Grassley, 2008, s 294)
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonalens upplevelser av omvårdnaden av vuxna patienter med fetma. För att kunna besvara syftet genomfördes en litteraturstudie där artiklar som redogjorde för studier gjorda med kvalitativ design inkluderades. Axelsson (2012) beskriver att fördelarna med att utföra en kvalitativ litteratursökning är att sammanställa befintlig kunskap och forskning inom ett utvalt område. Kvalitativ ansats valdes eftersom studiens syfte var att belysa personers upplevelser. Forsberg och Wengström (2008) beskriver att den kvalitativa ansatsen fokuserar på att tolka och skapa förståelse för människans
subjektiva upplevelser av omvärlden. Den kvalitativa ansatsen betonar förståelse av människors upplevelser i olika sammanhang (ibid).
15 Litteratursökningen valdes att göra i två olika databaser, Cinahl och Pubmed. Det kändes relevant att utföra sökningen i båda databaserna, då sökningen utökades och gav mer material till studien. Båda databaserna fokuserar på omvårdnaden inom hälso- och sjukvården
(Willman & Stoltz, 2002). Sökningar i fler databaser eller sökmotorer hade förmodligen utökat valet av artiklar, men eftersom tiden var begränsad och att studien var inriktad på omvårdnad så ansågs Cinahl och Pubmed som tillräckliga i artikelsökningen. För att utöka kunskapen om hur sökningen i databaserna skulle gå till så bokades en bibliotekarie från Blekinge Tekniska Högskolas bibliotek. Under en timme visade hon hur en sökning skulle gå till för att få relevanta artiklar till det valda syftet. Forsberg och Wengström (2008) styrker resonemanget om att databassökningen blir så effektiv som möjligt om en bibliotekarie som känner till databasernas struktur introducerar författarna för databaserna. Sökningen gjordes på databaserna på varsin dator men bredvid varandra för att tillsammans läsa titlar och abstract som kändes relevanta till studiens syfte.
I databaserna användes sökord som fanns med i studiens syfte eller som kändes relevanta till syftet. Dessa ord slogs sedan upp i databasernas ämnesordlista, för att kontrollera att
sökorden och dess definition används på rätt sätt (Willman & Stoltz, 2002).
AND användes som ett booleskt sökord för att kombinera sökord med varandra, vilket gjorde sökningen mer avgränsad till det området som syftet skulle belysa. Den booleska
sökoperatorn OR för att utöka sökningen till ett bredare område, som skulle innehålla studier med olika sorters fetma. Den booleska sökoperatorn NOT användes inte i denna
datainsamling eftersom urvalet av artiklar var begränsat. NOT används när sökningen ska begränsas genom att utesluta vissa söktermer som inte ska inkluderas i sökningen (ibid).
Studien använde sig av artiklar skrivna på engelska, då det akademiska och vetenskapliga språket är på engelska. Men på grund av att engelska inte är modersmålet för författarna till dennes studies kunde brister finnas i översättningar till svenska. Därför användes ett svensk-engelsk lexikon för att försäkra sig om att resultatet tolkades på rätt sätt. Artiklarna fick max vara tio år gamla, eftersom resultatet skulle vara så relevant som möjligt till dagens
utformande av omvårdnaden. Studien behandlade bara artiklar som fokuserade på
sjukvårdspersonalens upplevelser. Vid sökningen framgick även att de fanns ett stort utbud på artiklar som handlade om vårdandet av barn med fetma. Dessa valdes att inte inkluderas då studiens syfte fokuserade på vuxna med fetma och omvårdnaden däromkring. En ytterligare
16 anledning till att fokusområdet låg på de vuxna patienterna var för att den grundutbildade sjuksköterskan har oftast inte ansvaret om omvårdnaden av barn.
Vid datainsamlingen gjordes ingen geografisk urskiljning då artikelsökningen redan var begränsad. De valda artiklarna gjordes i USA, Australien och England. Enligt Willman och Stoltz(2002) förstärks resultatets trovärdighet om det finns flera studier med liknande resultat från olika länder. Nackdelen med att den globala spridningen kan vara att det finns tydliga skillnader i ländernas hälso-och sjukvård. Dock ses den geografiska spridningen i detta resultat ändå som relevant att användas till denna studie då den basala omvårdnaden utförs på liknande sätt, oavsett land. Under processen av bildande av kategorier uppmärksammades inte heller några problem som skulle tyda på olikheter i de olika länderna. Två stycken av de valda artiklarna var gjorda av samma författare men valdes ändå att tas med. Detta beslut övervägdes men eftersom syftet från de bägge artiklarna skildes åt valdes båda artiklarna att användas. Studien använde även en artikel där urvalsgruppen bestod av andra professioner än sjukvårdspersonalen. Men i artikelns resultat så var det enkelt att urskilja
sjukvårdspersonalens åsikter, vilket var det enda som användes i studiens resultat. Även en artikel med både kvantitativ och kvalitativ metod togs med i datainsamling. Men då var beslutet att vara extra tydlig med att bara det kvalitativa resultatet uppmärksammades i studiens resultat.
Kvalitetsgranskningen av de tio valda artiklarna utfördes enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) modell H, (bilaga 2) då den tog med frågor som kändes relevanta till hanteringen av kvalitativa artiklar. Kunskap om denna modell fanns även sedan tidigare arbeten vilket också påverkade valet av kvalitetsgranskningsmodell. Före
kvalitetsgranskningen diskuterades protokollets frågor för att kunskapen och uppfattningen kring de olika frågorna skulle vara detsamma. Detta gjordes för att undvika olikheter i tolkningen vilket kunde resultera i ett ostabilt resultat. Granskningen utfördes enskilt på varsin dator för att sedan diskuteras och resultatet av granskningen skulle förklaras. Detta gjordes för att öka tillförlitligheten till de utvalda artiklarna. Fyra artiklar fick en hög kvalité och tre stycken fick medel kvalité. Detta resultat hade kunnat se annorlunda ut om någon annan kvalitetsgranskade artiklarna. Det finns en risk att artiklar övervärderas och undervärderas vid kvalitetsgranskning (Willman & Stoltz, 2002). Frågor i
granskningsprotokollet hade kunnat bedömas och poängbaseras olika, då frågor kan anses vara mer eller mindre värda. Dock anses detta inte ha påverkat denna studies
17 kvalitetsgranskning av artiklar till resultatet utan bedömningen som gjorts ses som tillförlitlig. Antalet artiklar kändes relevant för att utföra studien då tidigare forskning inom detta område oftast grundande sig i patientens perspektiv.
Valet av analysmetod till studien blev Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av Krippendorffs innehållsanalys. Det genomfördes en manifest innehållsanalys med latenta inslag. Valet föll på en manifest innehållsanalys då Graneheim och Lundman (2004)
beskriver att det är en bra grund för studenter att utgå ifrån. Även latenta inslags togs med för att tolka texterna. Anledning till valet av analysmetod var att den uppfattades som tydlig och de olika stegen i analysen var beskrivet på ett lättförståeligt sätt. Meningsenheterna plockades gemensamt ut ur artiklarna och lästes sedan igenom med ett lexikon. Meningsenheterna på engelska översattes därefter till svenska. Ett lexikon användes för att det inte skulle kunna bli en feltolkning av texten på grund utav en bristande språkförståelse. Vid ett tillfälle valdes en meningsenhet att kortas ner till två, eftersom meningen var så pass lång och kondenseringen av de båda meningsenheterna bidrog till olika kodningar. Graneheim och Lundman (2004) beskriver för att skapa trovärdighet är det viktigt att finna passande meningsenheter som varken är för långa eller för korta. Vid för korta meningsenheter kan risken för fragmentering uppstå. Skulle meningsenheten vara för lång finns risken att den innehåller flera betydelser (ibid). Kondenseringen upplevdes som en utmaning då det var svårt att korta ner meningen men ändå behålla kärnan i meningsenheten, därför pågick kondenseringen av artiklarna under ett flertal dagar och diskussioner pågick om hur meningsenheterna skulle kondenseras för att beskriva kärnan i meningen. Vid ett flertal tillfällen fick originaltexten läsas igen för att det inte skulle finnas någon risk för feltolkning. Eftersom de utvalda artiklarnas resultat redan är analyserat material kan det haft en viss påverkan på denna studies resultat då materialet analyserades ytterligare en gång. Kodningen utfördes och fem stycken underkategorier kunde utskiljas. Dessa underkategorier bildade sedan två kategorier.
Resultatdiskussion
Denna litteraturstudies syfte var att belysa sjukvårdspersonalens upplevelser av omvårdnaden av vuxna patienter med fetma. Resultatet visade att omvårdnadsarbetet av patienter med fetma gav en ökad fysisk belastning för sjukvårdspersonalen. Detta styrker även Drake et al. (2008) i sin artikel, där de beskriver att omvårdnaden av patienter med fetma är mer
18 (ibid). Personalfrågan blev en viktig del i studiens resultat då bristen på personal i olika situationer vid omvårdnaden av patienter med fetma har uppmärksammats. I resultatet framkom det även att sjukvårdpersonalen uttryckte en oro för säkerheten, både för patienten och personalen, i utförandet av omvårdnaden av personer med fetma. Hahler (2002) skriver att större delen av ryggskador hos sjukvårdspersonal är relaterat till omvårdanden av patienter med fetma och är en stor bidragande faktor till kostnader vid sjukskrivning (ibid). Rose et al. (2006) beskriver i sin studie en händelse där en sjuksköterska hade skadat armen när denna hjälpte patienten vid förflyttning. Hahler (2002) styrker att personal som utför omvårdanden av patienter med fetma har en inverkan på deras egen säkerhet, men har även en koppling till stressrelaterade sjukdomar hos personalen. I en av Henderssons (1997) 14 komponenter beskriver hon att sjukvårdspersonalen ska arbeta för att hjälpa patienten att undvika faror i omgivningen. Men också att undgå att skada andra (ibid). En utmaning för
sjukvårdspersonalen kunde vara mobilisering av patienten med fetma, då det fanns en rädsla för fall, hos både patienten och personalen, vilket bidrog till att sjukvårdspersonalen såg det som en riskfylld situation. Henderson (1997) beskriver att sjuksköterskan har till uppgift att hjälpa patienten med åtgärder som att tillgodose patientens grundläggande mänskliga behov. Hon beskriver också att en av de grundläggande principerna i patientens tillfriskning är en hälsofrämjande och säker miljö (ibid). Ett exempel kan vara vid mobilisering, när patienten inte har förmågan att förflytta sig och är i behov av personalens assistans. Vid mobiliseringen framgick det att sjukvårdspersonalen tyckte att det var en svårighet och de beskrev att det krävdes extra arbetskraft. Twaij, Sodergren, Pucher, Batrick och Purkayastha (2013) menar i sin studie att det krävs ett större antal personal vid mobilisering av patienter med fetma men också att personalen oftast är i behov av en specialutbildning.
Resultatet uppmärksammade att sjukvårdspersonalen upplever att det inte finns tillräckligt med anpassad utrustning och hjälpmedel till patienter med fetma. Detta gällde exempelvis avsaknad av utrustning i form av rullstolar, liftar, bäcken, patientkläder och sängar. Henderson (1997) beskriver i en av hennes 14 komponenter för grundläggande
omvårdnadsbehov att sjukvårdspersonalen dock ska hjälpa patienten med lämpliga kläder. Även bristen på tillräckligt stora blodtrycksmanschetter som kunde passa patienter med fetma uppmärksammades. Geary och Collins(2012) har dock i sin studie skrivit att de förekom stora blodtrycksmanschetter på sjukhuset, men att avdelningarna inte hade några egna utan de fanns i allmänna utrymmen på sjukhusen. Hahler (2002), skriver att en för liten manschett
19 kan leda till felaktigt höga värden samt att använda en för liten blodtrycksmanschett kunde resultera i smärta hos patienten.
Resultatet uppmärksammade även bristen på liftar som är anpassade till patienter med fetma. Vid fall kunde en patient få ligga kvar på golvet tills brandkåren hjälpte patienten upp då ingen lift tillräckligt kraftig lift fanns att uppbringa. Även om det fanns liftar tillgängliga så kunde sjukvårdspersonalen uppleva att gick det dock fortare att sköta förflyttningen manuellt eftersom de har beskrivit att vid situationer som användning av lift så krävs det fem-sex personer för att liften inte ska välta. Det visade sig även att ett flertal personer behövde hjälpas åt vid vändning av patienten med fetma. Hahler (2002) beskriver att vid förflyttning av patienter med fetma krävs det att en rutin för hur patienten skulle kunna flyttas från sängen och även vilken stol som kunde användas efter förflyttningen då vanliga rullstolar inte
passade (ibid). I Socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att för att uppnå en säkerhet i omvårdnaden ska det finns en tydlig information och kommunikation mellan sjukvårdspersonal och patienter som kan utgöra ett stöd i utförandet av omvårdnadsarbetet. Det står också i kompetensbeskrivningen att sjuksköterskor och sjukvårdspersonal kontinuerligt ska vara aktiva i dokumentation och systematisk förbättringsarbete inom sjukvården (ibid).
Det framkom i resultatet att det fanns ett flertal hinder i sjukhusets utformning av
sjukhusmiljön. Sjukvårdspersonalen hade svårt att transportera patienterna i rullstolarna då rullstolen kunde vara för stor för dörröppningen och patienten kom då inte ut från rummet. Kells och Koerner (2005) har även uppmärksammat detta i sin artikel och beskrivit att sjukhusen inte är förberedda eller utrustade på rätt sätt för patienter med fetma (ibid). Problemen blev även tydliga vid omvårdnadsarbete på toaletten då ytan var för liten.
Ytterligare ett problem vid toalettbesöken var ett de väggfasta toalettstolarna har en maxvikt. Dock beskriver Henderson (1997) i en av hennes 14 omvårdnadskomponenter att
sjukvårdpersonalen ska hjälpa patienten med att eliminera kroppens avfallsprodukter, vilket kan vara en utmaning om inte anpassade toalettstolar eller bäcken finns. Korridorer och hissar på sjukhuset har även visat sig i resultatet vara bristfälliga, då korridorer kunde vara för smala och hissar hade en max vikt. På grund utav saknad av rätt utrustning för patienterna med fetma kunde förflyttning inom sjukhuset försenas. Detta styrker även Geary och Collins (2012) i sin artikel där det beskrivs att problem kan uppkomma vid transportering av patienter som av olika anledningar måste transporteras med hjälp av sjukvårdspersonal.
20
Slutsats
Sjukvårdspersonalen upplevde att det fanns ett flertal brister inom omvårdnaden av patienter med fetma. Vid patientnära vård fanns ett behov av mer personal men också mer tid till omvårdnadsarbetet av patienterna med fetma. Sjukhusens utrustning visade sig ha stora brister i både passform och storlek. Vårdpersonal har därför beskrivit denna typ av omvårdnadsarbete som mer utmanande och krävande, vilket gör det svårt för
sjukvårdspersonalen att utföra omvårdnadsarbetet. Det visade sig att sjukhusmiljön inte heller var anpassad för patienter med fetma då utrymmen på sjukhusen, så som rum, toaletter och korridorer, var begränsad. Resultatet beskriver också omvårdnadsarbetet som riskfyllt, både för personal och patienter. Dessa utmaningar orsakade att sjukvårdspersonalen upplevde svårigheter att utföra en god och säker omvårdnad. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonal tar till sig information som finns angående befintliga begränsningar vid omvårdnaden av patienter med fetma då personcentrerad och säker vård ingår i sjuksköterskans
kärnkompetenser. Informationen kan användas till att utveckla en förbättrad omvårdnad, vilket hjälper sjukvårdspersonalen att utveckla en god vårdrelation till patienterna, vilket kan ses som ett förbättringsarbete som även det är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Men det är även viktigt för politiker eller dylikt att vid planering av nya sjukhus eller vid
ombyggnad av befintliga att problemet uppmärksammas för att kunna förändra och förbättra sjukhusmiljön för patienter med fetma.
Självständighet
Isabell Ottosson och Linn Jönsson har genomfört ett examensarbete tillsammans.
Tillsammans har det bestämt hur arbetet ska struktureras upp. Dock har litteratursökningen gjorts på två olika datorer, men bredvid varandra för att båda ska kunna kontrollera
artiklarnas utformning. Isabell sökte fram litteratur till bakgrunden medan Linn sökte fram litteratur till metodavsnittet. Dock skrevs dessa båda avsnitt tillsammans på en dator. Resultat och diskussionsavsnittet arbetades ihop tillsammans, både Isabell och Linn sökte fram
relevant litteratur till resultatdiskussionen. Isabell har varit huvudansvarig för utformningen av studiens tabeller medan Linn var huvudansvarig för referenslistan.
21
Referenser
Andersen, T., Rissanen, A., & Rössner, S. (Red.), (1998). Fetma/fedme: En nordisk lärobok. Lund: Studentlitteratur.
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I. M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.),
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.203-220). Lund: Studentlitteratur.
Bergbom, I. (2013). Vårdande, kompetens personcentrerad vård och organisationer. I. J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s.111-134). Stockholm: Liber. Danielsson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (163-174). Lund:
Studentlitteratur.
Drake, D., Baker, G., Engelke, M., McAuliffe, M., Pokorny, M., Swanson, M., & Waters, W. (2008) Challenges in Caring for the Morbidly Obese: Differences by Practice Setting.
Southern Online Journal of Nursing Research. 8,
Drury, C., & Louis, M. (2002). Exploring the Association Between Body Weight, Stigma of Obesity, and Health Care Avoidance. Journal of the American Academy of Nurse
Practitioners. 14, 554–561.
Echols, J. (2010) Obesity weight management and bariatric surgery case management programs: a review of literature. Professional Case Management. 15, 17-26.
Ekman, I & Norgberg, A. (2013) Personcentrerad vård. I: Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L. & Wijk, H. (eds) Omvårdnad på avancerad nivå: sjuksköterskans
kärnkompetenser. Lund: Studentlitteratur.
Ells, L.J., Lang, R., Shield, JP., Wilkinson, JR., Lidstone, JS., & Coulton S, et al. (2006). Obesity and disability – a short review. Obesity reviews, 7, 341–5.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.
Geary, B., & Collins, N. (2012). Are we prepared for a growing population? Morbid obesity and its implications in Irish emergency departments. European Journal of Emergency
Medicine. 2 ,117-120.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative Content Analysis in Nursing Research: Concepts, Procedures and Measures to Achieve Trustworthiness. Nurse Education Today. 24, 105–112.
22 Haslam, D.W., & James, W.P. (2005). Obesity. Lancent, 366,1197–209.
Henderson, V. (1997). Basic Principles of Nursing Care. International Council of Nurses. Kam, J., & Taylor, D. (2010). Obesity Significantly Increases the Difficulty of Patient Management in the Emergency Department. Emergency Medicine Australasia. 22, 316-323. Kells, K., & Koerner, D. (2005) Lesson Learned: Morbid Obesity Patient Care Needs. The
Kansas Nurse. 80, 9-14.
Norberg, A., Engström, B,. & Nilsson, L. (1995). God omvårdnad - Grundvärderingar.
Bonniers. Falköping.
Peate, I. (2005). Male obesity: a gender-specific approach to nurse management. British
Journal of Nursing, 14, 134-138.
Poon, M.Y., & Tarrant, M. (2009). Obesity: attitudes of under graduate student nurses and registered nurses. Journal of Clinical Nursing, 18, 2355-2365.
Rose, M.A., Baker, G., Drake, D., Engelke, M., McAuliffe, M., Pozzuto, S., Swanson, M., Waters, W., Watkins, F., & Pokorny, M. (2006). Nurse Staffing Requirements for Care of Morbidly Obese Patients in the Acute Care Setting. Journal of Bariatric Nursing and
Surgical Patient Care, 1, 115-121.
SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2002). Fetma: problem och åtgärder. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2006). Kort om lagen. För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården.
Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (2011) Näring för god vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen. Svensksjuksköterskeförening (2014) Omvårdnad och god vård. Stockholm.
Svensksjuksköterskeförening (2012) Personcenterad vård. Stockholm.
Twaij, A., Sodergren, MH., Pucher, PH., Batrick, N. & Purkayastha, S., (2013). A Growing Problem: Implications of Obesity on the Provision of Trauma Care. Springer. (23) 2113-2120.
Willman, A., & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdand. Studentlitteratur: Lund. Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
WHO- World Health Organization (2014) Obesity and overweight. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/ (2014-09-25)
23
Bilaga 1 Databassökningar
Sökningar i Cinahl
Sökord Datum Antal träffar Lästa abstract Antal valda artiklar Nurses AND
Obesity OR Obesity Morbid
20141020 31 4 0
Patient safety AND Obesity OR Obesity morbid
20141020 22 5 1
Patient AND Nursing care AND Obesity OR Obesity morbid
20141020 1 0 0
Nursing care AND Obesity OR Obesity morbid 20141020 3 1 0 Work experience AND Obesity OR Obesity morbid 20141020 7 2 0 Nurses attitude AND Obesity OR Obesity morbid AND Patient safety
20141020 6 3 0 Obesity OR Obesity morbid AND Nurses attitude AND Hospitals 20141020 9 1 1
Patient care AND Obesity OR Obesity morbid 20141020 28 7 1 Bariatric AND Obesity OR Obesity morbid 20141020 10 2 1 Bariatric patients AND Nurses attitude 20141020 6 2 1 Obesity AND Patient safety AND Risk assessment
24 Sökningar i Pubmed
Sökord Datum Antal träffar Lästa abstract Antal valda artiklar Nurses attiudes AND Obesity OR Obesity Abdominal OR Obesity morbid AND Patient safety 20141021 2 2 2 Work experience AND Obesity OR Obesity Abdominal OR Obesity Morbid AND patient safety 20141021 73 11 0 Nurses AND Obesity OR Obesity Abdominal OR Obesity Morbid 20141021 168 7 2 Care AND Obesity OR Obesity Abdominal OR Obesity Morbid AND Nursing AND Work experience 20141021 3 0 0 Patient care AND Obesity OR Obesity Abdominal OR Obesity 20141021 2 0 0 Patient safety AND Safety AND Safety equipment AND Obesity OR Obesity Abdominal 20141022 77 5 0
25
Bilaga 2 Granskningsprotokoll
Protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier (Willman, Stoltz &
Bahtsevani, 2011).
Finns det ett tydligt syfte? Ja □ Nej □ Vet ej □
Patientkarakteristiska Antal... Ålder...
Man/kvinna...
Är kontexten presenterad? Ja □ Nej □ Vet ej □ Etiskt resonemang? Ja □ Nej □ Vet ej □ Urval
Relevant? Ja □ Nej □ Vet ej □ Strategiskt? Ja □ Nej □ Vet ej □
Metod för
– urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja □ Nej □ Vet ej □ – datainsamling tydligt beskriven? Ja □ Nej □ Vet ej □ – analys tydligt beskriven? Ja □ Nej □ Vet ej □
Giltighet
– Är resultatet logiskt, begripligt? Ja □ Nej □ Vet ej □ – Råder datamättnad? (om tillämpligt) Ja □ Nej □ Vet ej □
– Råder analysmättnad? Ja □ Nej □ Vet ej □
Kommunicerbarhet
– Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja □ Nej □ Vet ej □ – Redovisas resultatet i förhållande till Ja □ Nej □ Vet ej □ en teoretisk referensram?
Genereras teori? Ja □ Nej □ Vet ej □ Sammanfattande bedömning av kvalitet Hög □ Medel □ Låg
27
Bilaga 3 Artikelöversikt
Författare/år/landTitel Syfte M etod Urval K valitet C ow ley, SP., & L eggett, S. 2011, Australien ”M
anual handling risks
associated with the care, treatment and transporting of bariatric (severely obese) clients in Australia” Syftet var att identifiera de faktorer som
påverkar riskerna
inom vården av patienter med fetm
a
K
valitativ studie
Fyra fokusgrupper som träffades på fyra olika möten och diskuterade kri
ng strukturerade frågor. Analyserades i jämf ör el se me d e n systemmodell.
19 personer ifrån sjukvården, ambulansen, brandkåren och begravningsentreprenörer
Hög D rake, D ., D utton, K ., E ngelke, M ., M cA uliffe, M ., & Ros e, M-A. 2005, USA
“Challenges that nurses face in caring for m
orbidly
obese patients in the acute care setting” Syftet var att beskriva sjuksköterskonas uppfattningar om de utmaningar som uppmärksammas vid vårdandet av patienter med fetma
K
valitativ studie
Fokusgrupper som intervjuades under 90 minuter med öppna frågor. Analyserades med hjälp av NVI
VO.
17 sjuksköterskor, 14 kvinnor och 3 män som kom från olika avdelningar
Me de l Higgnet, S., & Griffiths, P. 2009, Storbritannien “M
anual handling risks in
the bariatric (obese) patient pathway in acute sector, community and ambulance care and treatment” Syftet var att kartlägga patienter med fetmas väg vid en akutsituation för att identifiera viktiga riskfaktorer vid manuell hantering
K valitativ m etod m ed fokusgruppsintervjuer. Analyserades m ed hjälp av fiskbensdiagram (ishikawa) för
att identifiera och förstå problemen. 25 personer från olika verksamheter
28 Författare/år/land T itel Syfte M etod U rval K valitet Higgnet, S., & Griffiths, P. 2009, Storbritannien
“Risk factors for m
oving
and handling bariatric patients”
Syftet var att identifiera och utforska de manuella riskerna som finns för patienter och vårdpersonal vid manuell hantering av patienter med fetma under deras väg genom hälso och sjukvården
K
vantitativ m
etod och
kvalitativ. I den kvalitativa metoden gjordes intervjuer
.
Analyserades m
ed hjälp av
innehållsanalys.
25 personer deltog i fyra olika fokusgrupper
Hög Jeffrey, A C ., & K , Sim on. 2006, Australien
”Struggling to care: Nurses' perceptions of caring for obese patients in an A
ustralian bariatric
war
d”
Syftet var att utforska sjuksköterskans upplevelser av att vårda överviktiga patienter
K
valitativ m
etod m
ed tio
stycken semistrukturerade intervjuer. Analyserades med tematisk analys. 10 sjuksköterskor från en allm än kirurgisk avdelning Hög Rose, M A ., Pokorny, M ., W aters, W ., W atkins, F., Dr ake, DJ. , & Ki rkpat ri ck, M. 2010, USA “Nurses’ Perceptions of Safety Concerns W
hen
Caring for M
orbidly O
bese
Patients”
Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om säkerhetsproblem vid vårdandet av patienter med f
et m a. K valitativ m etod m ed
telefonintervju med semistrukturerade och öppna frågor. Helheten analyserades genom innehållsanalys. 23 sjuksköterskor intervjuades
Me
de
29 Författare/år/land T itel Syfte M etod U rval K valitet W hitfield, PJ., & J, Grassley. 2008, USA ” Nurses experiences of caring for postoperative bariatric patients” Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelser av vårdandet av patienter med f
et m a postoperativt K valitativ m etod m ed intervjuer, herm eneutisk fenom enologisk ansats. Analyserades sedan m ed
Colaizzi´s 7 stegs process.
11 sjuksköterskor intervjuades
Me
de
30
Bilaga 4 Exempel på innehållsanalys
Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av kvalitativ innehållsanalysM eningsenheter Översättning Kondensering Kod Underkategori Kategori N urses consistently
dentified the need for more taff members to perform asks that would normally equire fewer people, or erhaps even just 1 person, n nonobese patients Drake, Dutton, Engelke, McAuliffe & Rose, 2005, s 64)
Sjuksköterskorna konstaterade genomgående behovet av mer personal för att utföra uppgifter som normalt skulle kräva färre personer eller till och med bara 1 person för normalviktiga patienter
Det kvävs ett större antal personal i omvårdnadsarbetet
Mer personal vid omvårdnadsarbetet
Ökat personalbehov
Påverkan på omvårdnaden
T
he nurses expressed oncerns about own personal afety when caring for ariatric patients and also ear that their care for these atients could be ompromised due to these oncerns Drake, Dutton, Engelke,
M
cAuliffe & Rose, 2005, s 64) Sjuksköterskorna uttryckte sin oro över sin egen säkerhet vid omvårdnaden av patienter med fetma, men också rädsla för att vården av dessa patienter äventyras på grund av dessa
Sjuksköterskorna oroar sig för sig att sin egen oro om sin säkerhet ska påverka patientens säkerhet
Oro för säkerheten
Riskfyllt omvårdnadsarbete Påverkan på omvårdnaden
31
bekymmer
P
atient fell out of the bed and he available lift was not dequate to assist in eturning the patient to bed Rose et al, 2010, s 244) Patienten föll ur sängen och den tillgängliga liften var inte tillräckligt för att hjälpa patienten tillbaka till sängen Den tillgängliga liften var inte tillräcklig för patienten
För få anpassade liftar
Bristande utrustning
Bristfällig vårdmiljö
n the controlled environment f the hospital many hallenges are faced as result f building and facility esign and the rate of scalation of the bariatric lient problem relative to the peed with which modifications to buildings may be made Cowley & Legget, 2011, s 79)
I den kontrollerade miljön på sjukhusen finns många utmaningar orsakat av bygg- och anläggningsutformni ng och graden av upptrappning av patienter med fetma i förhållande till den hastighet som modifieringar byggnader kan göras Det finns utmaningar i sjukhusets design i förhållandet till patienterna med fetma
Utmaningar i sjukhusets design
Inte anpassade lokaliteter
