Barn i behov av särskilt stöd och inkludering i förskolan

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Barn i behov av särskilt stöd och

inkludering i förskolan

Children in need of special support and inclusion in the

preschool

Taghreed Hassan

Yasmein Qadan

Förskollärarexamen 210hp 2019-06-9

Examinator: Jonas Qvarsebo Handledare: Thom Axelsson

Förord

Efter flera veckors arbete med denna studien är vi äntligen klara med vårt examensarbete, vi har tagit oss igenom svåra och roliga stunder tillsammans. Vi båda två har varit aktiva deltagande i examensarbetets olika delar alltifrån litteraturval, intervjuer till själva

skrivandet. Vi vill tacka varandra för allt vi har gått genom tillsammans samt stort tack till våra familjer som har stöttat oss under hela processen. Stort tack till förskolorna och deras pedagoger som har varit en del av vårt arbete, vi vill även tacka vår handledare Thom Axelsson för all handledning.

Återigen, Tack för allt

Taghreed Hasan & Yasmien Qadan Malmö, 2019-05-20

Abstract

Detta examensarbete handlar om hur förskolepersonal definierar begreppet barn i behov av

särskilt stöd och hur förskolepersonal arbetar i praktiken för att inkludera dessa barn i

förskolans verksamhet samt undersöka faktorer som gör att barnen betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal. Våra frågeställningar är:

• Hur definierar pedagogerna barn i behov av särskilt stöd?

• Hur arbetar pedagoger i praktiken med inkludering av barn i behov av särskilt stöd?

• Vilka faktorer enligt pedagogerna påverkar barnen så att dem betraktas i behov av särskilt stöd

För att vi ska kunna besvara våra frågor så intervjuade vi sju förskolepersonal, fyra av dem är förskollärare, två av dem är barnskötare och en specialpedagog. Respondenterna var från tre olika förskolor i två kommuner. Intervjuerna var semistrukturerade intervjuer så vi fick varierade svar på våra frågor, varje respondent hade sitt sätt att svara på frågorna. En del av dem gav specifika exempel och andra svarade allmänt. Respondenterna var överens om att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårt att definiera och att det kan tolkas på olika sätt.

Under arbetet med denna studie har vi använt oss av de teoretiska perspektiven som kommer att vara till hjälp för att förstå begreppet barn i behov av särskilt stöd är det relationellperspektivet, det kategoriska perspektivet samt perspektiven normalitet och avvikelse. Dessa kommer att vara till hjälp för att förstå begreppet barn i behov av särskilt stöd utifrån pedagogernas synvinkel. Resultatet och analysen visade att begreppet barn i behov av särskilt stöd är ett brett begrepp som kan definieras på olika sätt. I vårt arbete har vi också lagt fokus på hur pedagogerna arbetar i praktiken för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet samt hur olika faktorer kan påverka barnen så att de betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal.

Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förskola, inkludering, normalitet-avvikelse, pedagoger.

Innehållsförteckning

2.4 Pedagogernas förhållningssätt kring deras arbete med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan ... 7 3. Teoretiska perspektiv ... 10 3.1 Normalitet – avvikelse ... 10 3.2 Relationell perspektiv ... 11 3.3 Kategoriska perspektiv ... 12 4.1 Metodval ... 13 4.2 Urval ... 13 4.3 Genomförande ... 14 4.4 Forskningsetik ... 14

4. Resultat och analys... 16

5.1 Barn i behov av särskilt stöd ... 16

5.2 Pedagogernas arbete med inkludering av barn i behov av särskilt stöd ... 18

5.3 Faktorer som kan påverka barnen så att dem betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal ... 21

5.4 Sammanfattning ... 23

6.Diskussion ... 25

6.1 Metoddiskussion ... 27

6.2 Förslag på vidare forskning ... 27

5. Referenslista ... 28

6. Bilagor ... 31

Bilaga A ... 31

Bilaga B ... 32

1.Inledning

I förskolans läroplan lpfö98 reviderad 2018 står det att

Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar……kolla citat storlek

Förskolans läroplan Lpfö98/2016 har som mål att stötta och bemöta alla barn i förskolans verksamhet, barnen som behöver särskilt stöd ska kunna få det och stödet ska utgå från barnets individuella behov. För att pedagoger ska kunna stötta barnen som behöver särskilt stöd, bör de ha djupare förståelse kring barnens olika behov. Begreppet barn i behov av särskilt stöd har blivit vanligt återkommande i förskolans värld eftersom antal barn i behov av särskilt stöd ökar kontinuerligt. Begreppet barn i behov av särskilt stöd är ett brett begrepp som är svårt att definiera och det finns en rad motstridiga tolkningar, begreppet kan tolkas utifrån barnets karaktärsegenskap där barnets svårigheter är det som står i fokus och ena sidan kan tolkas som att barnets behov av särskilt stöd uppstår i barnets kontakt med sin omgivning.

Begreppet barn i behov av särskilt stöd är förknippat med specialpedagogik. Vernersson påpekar att alla som arbetar och möter barnen i förskolan borde ha kunskap om

specialpedagogik och få förståelse för vad ett specialpedagogiskt förhållningsätt är (Vernersson 2007). Begreppet barn i behov av särskilt stöd är ett omfattande begrepp och kan tolkas utifrån olika perspektiv, begreppet kan tolkas utifrån ett barnperspektiv och även utifrån organisationsperspektiv. I vår studie kommer vi närma oss pedagogernas definition av begreppet barn i behov av särskilt stöd samt undersöka hur pedagogerna arbetar i praktiken för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Vi är även intresserade av vilka faktorer som kan påverka barnen så att dem betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal.

1. 1 Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna definierar barn i behov av särskilt stöd och hur pedagogerna inkluderar barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet.

1. 2 Frågeställning

Våra frågeställningar i denna studie är:

• Hur definierar pedagogerna barn i behov av särskilt stöd?

• Hur arbetar pedagoger i praktiken med inkludering i förskolan av barn i behov av särskilt stöd?

• Vilka faktorer enligt pedagogerna påverkar barnen så att dem betraktas i behov av särskilt stöd?

2.Tidigare forskning

Vår studie har fokus på pedagogernas definition av begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur pedagogerna arbetar i praktiken för att inkludera barn i behov av särskilt stöd, samt vilka faktorer som kan påverka barnen så att dem betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal. Vi kommer närma oss vårt studieområde med hjälp av tidigare

forskning. Vi presenterar tidigare forskning som berör vår studie under fyra rubriker: Specialpedagogik, inkludering, barn i behov av särskilt stöd, och pedagogernas

förhållningssätt kring deras arbete med inkludering i förskolan av barn i behov av särskilt stöd.

2.1 Specialpedagogik

Specialpedagogik är ett akademiskt ämne och tvärvetenskapligt kunskapsområde, som vilar på olika teorier och forskning ramar från filosofi, sociologi, psykologi, pedagogik och vissa medicinska kunskaper (Vernersson 2007).

Efter andra världskriget växte tanken om “en förskola för alla”, denna perioden påverkade specialpedagogiken. Specialpedagogik är politisk önskvärd och anses idag som en

nödvändig kunskap för alla lärare och pedagoger för att skapa en inkluderande skola. Ämnet specialpedagogik har studerats huvudsakligen inom medicin och psykologi där det har arbetats med kvantitativa metoder. Under 1900 talet så har specialundervisningen och specialpedagogiken fått större uppfattning av kvalitativ forskning inom sociologi och pedagogik. Trots utvecklingen av specialpedagogisk forskning, var forskare fasta i tänkandet kring specialundervisningen ända fram till 1990 talet (Vernersson 2007). Specialundervisning kan bli urskiljande och leda till att en del barn ses som problem och avvikande och exkluderas, dessvärre kan det bli att barnet blir utpekat bland alla elever. Den motstrider mot skolans uppdrag vars ambition är att vara en likvärdig skola för alla barn (Ahlberg 2016).

Redan under 1842 användes specialpedagogiska åtgärder för elever som inte tillägnar sig kunskaper i samma takt som andra elever eller för de som inte kunde följa undervisning av andra skäl. Då fick eleverna “sitta kvar” som en lösning. I början av 1900-talet påbörjas en debatt som sträcker sig även till idag om den "svaga elevens” närvaro i klassen, om

individen kontra gruppens behov, och att det varken främjar eleven eller gruppen (Ahlberg 2016).

Under 1920 talet utvecklades differentialpedagogiken och Binets intelligenstest, som sedan resulterade att elever sorterades ut för att gå i särklasser (Ahlberg 2016). Den åtgärden användes under 1950-talet, då de svagpresterande eleverna fick vänta med sin skolstart eller blev placerade i specialklasser för att de ansågs som hinder för barnen med normal utveckling (Vernersson 2007). Specialklasser utvecklades under 1960-talet och segregering ansågs en självklarhet för individens och samhällets bästa, detta ledde till specialklasserna skulle bli mer homogena genom att eleverna som har svårigheter delades in i kategorier efter deras svårigheter (Hjörne & Säljö 2013).

Under 1970-talet gjordes en utredning av SIA om skolans inre arbete. Studien visade att individualiserad undervisning hade inga positiva effekter och drog slutsats att separata hjälpmedel inte leder till att eleverna kommer ikapp med sina kamrater, utan att det är skolan som inte var anpassad för elevernas olikheter och att skolan borde anpassa sina arbetsmetoder och skolformer för alla elever. 1980 kom begreppet en skola för alla i styrdokument där förklarade begreppet att den svenska skolan ska vara till alla barn. Att alla barn är välkomna och att undervisningen i skolan skall anpassas till alla barn oavsett förutsättningar. Risken med det blir att skolan inte lyckas möta alla barns behov och olikheter (Ahlberg 2016).

Det som presenterades under rubriken specialpedagogik visar hur specialpedagogiken har utvecklats genom åren. Utvecklingen av specialpedagogiken har ändrat barnets situation i förskolans värld, från placering i särklasser och specialundervisning till att lägga krav på skolan att den ska vara en skola för alla barn och möta deras olika behov.

2.2 Inkludering

Inkludering är ett ämne som ofta återkommer i diskussionen kring barn i behov av särskilt stöd, detta och inkluderingen är två centrala ämnen som är förknippade med varandra och som ofta lyfts inom specialpedagogiken. Begreppet inkludering har under det senaste decenniet kommit till användning istället för begreppet integrering. Begreppet integrering lanserades 1960 men i efterhand blev begreppet otydligt då dess innebörd utgick från bilden om den avvikande och segregerade individen i samhället. Med integrering menas

också att individen ska anpassa sig till samhället och samhällets organisationer, det vill säga att det är barnet som skall anpassas till förskolan och skolan (Ahlberg 2016).

Ahlberg (2016) skriver vidare att inkludering har olika betydelse beroende av kontexten den befinner sig i. Inom skolan och förskolans värld handlar inkludering om att bemöta varje barn och tillgodose deras olika behov och öka tillgängligheten till kultur, samhälle och lärande. Inom inkludering ska varje barn accepteras som den är, det handlar även om ett likvärdigt bemötande och utbildning till alla barn. Inkludering kan även omfattas som ändringar i verksamheten och systemet för att inkludera alla medan integrering står för individens beteende för att passa in i verksamheten (Ahlberg 2016).

2. 3 Barn i behov av särskilt stöd

Ett begrepp som förknippas med specialpedagogik och inkludering är barn i behov av särskilt stöd. Sandberg Sandberg, Anette; lillvist Anne; Eriksoon, Lilly; Bjorck-Akesson, Eva; Granlund, Mats (2010) påpekar i sin artikel att förskolepersonal definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd utifrån två olika perspektiv. Det ena är barnperspektiv och den andra är organisatoriskperspektiv.

Sandberg et al (2010) förklarar att pedagogernas definition av begreppet barn i behov av särskilt stöd utifrån barnperspektiv vanligtvis brukar beskrivas med hjälp av tre olika kategorier, den första är att alla barn har behov av särskilt stöd och behovet kan vara tillfälligt eller stationärt. Begreppet barn i behov av särskilt stöd är inte riktad mot en förbestämd grupp, utan det förklaras som att alla barn behöver ett visst stöd och att det behovet av stödet kan variera från ett barn till en annan. Den andra definitionen är barn i behov av särskilt stöd som är formellt identifierade av socialtjänst eller vård. Den tredje är barn i behov av särskilt stöd som är oformellt identifierade av en organisation men i behov av särskilt stod på grund av någon anledning så som barn med invandrarbakgrund som behöver språkstöd eller barnen som har svårighet att fungera i sociala sammanhang (Sandberg et al. 2010).

Pedagogernas definition av begreppet barn i behov av särskilt stöd utifrån ett

organisationsperspektiv beskrivs med hjälp av tre olika kategorier: personal, tid och

utgångspunkt från barnets nytta och deltagande i förskolans olika aktiviteter. Det behövs personal för att övervaka och stödja barnet för att barnets ska kunna ha nytta av förskolans olika aktiviteter, och att personalen själva får handledning för att kunna bemöta och förstå barnets situation. Det kräver mer tid av personalen för att kunna tillgodose barnets särskilt behov och det kan även bli ett behov av en extra resurs för att kunna täcka de särskilda behoven (Sandberg et al. 2010).

I en artikel av Lindqvist (2011) som handlar om olika yrkesgruppers syn på arbetet med barn i behov av särskilt stöd, definieras begreppet barn i behov av särskilt stöd utifrån olika yrkesgruppers syn och hur pedagogers insatser kan påverka dessa barn. Artikeln granskar även vilka faktorer som påverkar barnen så att barnen blir i behov av särskilt stöd utifrån pedagogernas synvinkel. Resultatet från Lindqvist artikel kommer från en

kvantitativ studie där enkäter var ett sätt att samla in data, enkäterna omfattade 120 frågor som var riktade emot olika yrkesgrupper i förskolan och grundskolan. Det var bland annat förskollärare, specialpedagoger, speciallärare, resurser, ämneslärare och rektorer som var involverade i studien (Lindqvist 2011). Resultaten av Lindqvist studie visade att 95% av ämneslärarnas och assistenternas svar är att de anser att det är tre centrala orsaker som gör att barnen blir i behov av särskilt stöd, den första är att barnen har individuella brister, den andra är att det är för höga krav och förväntningar på barnen, medan den tredje är att det är brister i barnets hemmiljö vilket påverkar barnen så att de blir i behov av särskilt stöd. Speciallärarnas och specialpedagogernas svar lägger tyngdpunkt på lärarens individuella brister på att bemöta barnen och att klasserna och grupperna inte fungerar som de ska vilket påverkar barnen och gör att de blir i behov av särskilt stöd (Lindqvist 2011).

En liknande tolkning har Sandberg och Norling (2014) påpekat att förskolepersonals tolkning av begreppet barn i behov av särskilt stöd infattar två tolkningar. Den ena

tolkningen är barn som är formellt definierat i behov av särskilt stöd, det betyder att barnet har en form av funktionsnedsättningar så som rörelsehinder eller i behov av särskilt stöd på grund av medicinska skäl som diabetes eller astma. Den andra tolkningen är barn som inte är formellt definierat i behov av särskilt stöd men uppfattas som sent utvecklat av sin omgivning, dessa barnen hamnar i gråzonen påpekar Sandberg och Norling (2014).

Förskolepersonals förklaring av begreppet barn i behov av särskilt stöd utgick från barnens karaktärsegenskap som kamratrelationer och språksvårigheter, oberoende av

förväntas att barnen ska samverka och självreglera sina handlingar och känslor i förskolan (Sandberg & Norling 2014).

Det finns också de som är kritiska till begreppet barn i behov av särskilt stöd, en av de är Lutz som menar att problemet blir när barnet kategoriseras i ett specifikt fack och olika bedömningar samlas för att klassa det barnet som utgör problem. Barnet som bedöms i behov av särskilt stöd definieras utifrån ett vuxenperspektiv, vuxnas syfte med den definiering är att bemöta problemet med rätt insatser och rätt stöd för att kunna hjälpa barnet, verksamheten och även samhället i stort (Lutz 2016).

2.4 Pedagogernas förhållningssätt kring deras arbete med

inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Nedan presenterar vi 2 studier som har gjorts i Turkiet och Singapore om hur

förskollärarna förhåller sig kring deras arbeten med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Vi kommer sedan att relatera dessa studier till vår studie och jämföra en del av resultaten.

Första studien är en studie som gjordes år 2014 som en del av ett projekt i Ankaras Universitet i Turkiet. Syftet med denna studien var att granska behoven hos förskollärare för att kunna inkludera och stödja utvecklingen av barn i behov av särskilt stöd, samt genomföra ett träningsprogram för lärarna för att stödja barn i behov av särskilt stöd. Studien gjordes på 40 förskollärare som även har ett eller fler barn i behov av särskilt stöd i sina klassrum. Materialinsamlingen gjordes med hjälp av semistruktuerade

intervjufrågor.

Enligt Aklin, Selma, Demir, Sedya, scuoglu, Bülbin, Bakkaloglu, Hatice och Iscen, Fadime (2014) visade denna studien på att alla lärare var överens om att inkludering av alla barn i klassrummet är viktigt oavsett om det finns barn med särskilda behov eller inte. Majoriteten tyckte också att de inte har lyckats med inkludering och att bemöta svårigheter för barn i behov av särskilt stöd. Anledningen till det är att lärarna tyckte att de har brister i kunskap och färdigheter vilket gjorde att inkludering inte kunde implementeras samt att

skolfaktorer såsom barngruppsstorlek, den fysiska miljön, antal barn i behov i särskilt stöd i grupper, brist på assistenter påverkade deras arbete. Dessutom tyckte lärarna själva att de saknade kunskaper om arbetet med barn i särskilda behov och att göra enskilda

utvecklingsplaner.

Studien visade att 48 % av lärarna anser att inkluderingen påverkas av egenskaper och graden av svårigheter hos barn i behov av särskilt stöd. 13 av 40 lärare tyckte att

familjerna till barn som är i behov av särskilt stöd och även de som inte har barn som är i behov av särskilt stöd påverkar arbetet med inkludering. Mer än hälften av förskollärarna tyckte att de inte har haft någon form av stöd för sina elever i behov av särskilt stöd, varken från skolledning eller från familjerna. Den sista delen av studien tar upp

förskollärarnas rekommendationer och förslag på inkludering. 87 % av deltagarna föreslog kompetensutveckling för förskollärna i form av kurser och seminarier där de kan lära sig inkluderande metoder. 25 % gav förslag att dessa barn inte borde inkluderas i heltid och att dessa barn borde läras i separata rum eller att de borde delta i ett övergångsprogram (Aklin et al. 2014).

Enligt Aklin et al. (2014) visar resultaten i denna studien att förskollärarna saknade kunskap, erfarenheter och stöd vid arbete med barn i behov av särskilt stöd. Ett exempel på kunskaper som saknades är samarbete med föräldrar, förberedelse av individuella utbildningsprogram, modifiering av läroplanen och hantering av beteendeproblem. Ett förslag på åtgärder för förskollärarna är ett utbildningsprogram som kan leda till en förbättring i förskollärarnas förhållningsätt och förbättring av förskolans kvalitet.

Den andra liknande studien gjordes i Singapore av Nonis, Karen, Chong, Wan H, Moore, Dennis W, Tang, Hui N och Koh, Patricia (2016). Studien gjordes på 50 förskollärare. Syftet med studien var att förstå förskollärarnas synpunkter på inkludering av barn med utvecklingsbehov i sina vanliga klassrum, samt att förstå lärarnas utbildningsbehov i förhållande till barn med utvecklingsbehov. Studien visade att majoriteten av lärarna tyckte att barn med utvecklingsbehov ska få samma möjlighet som sina kamrater i tidig barndom, och största andelen av förskollärarna tyckte att inkludering av barn med utvecklingsbehov med sina kamrater skulle ha positiv påverkan på klasskamraterna.

I denna studien har en stor andel svarat att de kan ge vägledning för beteendeproblem. Däremot ansåg cirka 30 % att det inte är lätt att använda strategier och anpassningar för att

hjälpa barnen med utvecklingsbehov. Dessutom var 40 förskollärare osäkra på om det skulle vara en lätt uppgift att göra anpassningar och använda strategier för dessa barn. Anledningen till resultaten enligt Nonis et al. (2016) kan vara att lärarna inte har erfarenheter av att arbeta med barn med utvecklingsbehov eller annan sort av

funktionhinder i sina klassrum, samt att lärarna saknar utbildning för inkluderingsarbete.

Enligt Nonis et al. (2016) ett föreslag på lösning för dessa 30 % av förskollärarna som var omedvetna om vilken tillgänglig stöd de skulle kunna få, att dela den informationen på en elektronisk plattform. Resultaten visade också att majoriteten förskollärarna var positivt inställda när det gäller att samarbeta med föräldrarna och andra yrkesverksamma, men samtidigt att de inte kunde upprätthålla en individuell handlingsplan (Nonis et al. 2016). Deras svar beror på att förskollärna saknade utbildning för barn i behov av särskilt stöd.

Det som tidigare forskning redogör är hur specialpedagogiken och inkludering har utvecklats under åren och hur begreppet barn i behov av särskilt stöd tidigare har definierats på olika sätt och utifrån olika perspektiv. I tidigare forskning presenterades även två studier från Turkiet och Singapore som lyfter fram pedagogernas förhållningssätt kring deras arbete med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Vi är intresserade av hur pedagogerna arbetar i praktiken med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan, vi kommer närma oss det området genom att jämföra

pedagogernas förhållningssätt kring inkludering som sker i svenska förskolan och hur pedagoger förhåller sig till inkluderings arbete i förskolorna i Ankara och Singapore. Det som presenterades i tidigare forskning kring begreppet barn i behov av särskilt stöd är brett och har tolkats utifrån olika perspektiv, därför vill vi med vårt studie undersöka om pedagogerna i förskolan använder sig av samma tolkning eller om dem tolkar begreppet på ett annat sätt än det som presenterades i tidigare forskning.

3.Teoretiska perspektiv

I det här kapitlet presenterar vi olika teorier som vi kommer att använda oss av i analys- och resultatdelen, med hjälp av olika teorier kommer vi att bilda oss en förståelse utifrån vår insamlade empiri. Alvehus (2016) påpekar att en teori fungerar som en karta över verkligheten och att olika teorier visar olika delar av verkligheten. Vi tänkte använda oss av mer än en teori och begrepp i vårt arbete för att kunna analysera vårt material utifrån olika synvinklar. Vi kommer använda oss av normalitet-avvikelse, relationellt perspektiv och det kategoriska perspektivet.

3.1 Normalitet – avvikelse

Normalitet och avvikelse är två centrala aspekter som ofta studeras inom

specialpedagogik. Ahlberg (2016) nämner att normalitet och avvikelse är två centrala områden som kan vara svåra att förklara och begripa. Ahlberg (2016) förklarar normalitet som sociala konstruktioner som bildas i samhället och som har sin grund i tradition, kultur och samhällspolitiska beslut. Utgångspunkten för normalitet utgår från vad som anses normalt respektive avvikande i ett samhälle och i en kultur och att synen på vad som anses vara normalt och avvikande kan variera beroende av tradition och kultur.

Tideman (2000) påpekar att normalitet kan identifieras utifrån tre olika sätt. Det första är utifrån Statistiskt grund där de fysiska och psykiska egenskaperna hos människor

transformeras till normalfördelningskurvor, och utifrån dessa kurvor bildas statistiska beräkningar. Utifrån de statiska beräkningarna blir avvikelser tydligt synliga hos individer. Inom vården finns det normalfördelningskurvor när det gäller spädbarnens längd och vikt i en viss ålder, om ett barn hamnar långt under eller över de kurvor kan barnet betraktas som avvikande. Det andra är utifrån normativ grund som har sin utgångspunkt i normer och värderingar i ett samhälle och som bildas när individen möter sin omgivning. Även Lutz (2016) skriver om normalitet och hur det kan definieras på olika sätt, han menar vidare att det finns ingen tydlig gräns mellan statistiska och normativa definitioner, där det statistiska och det normativa går in i varandra. Det tredje är individuella eller medicinska normaliteten, där krävs det behandling av avvikelsen för att individen ska kunna nå normaliteten.

Tideman lyfter fram begreppet lagomperspektiv som betyder att barnet i förskolan ska vara lagom självständigt, oberoende, starkt och envist. Det normala förskolebarnet är styrt av reglerande funktioner såsom rum och tid och det förväntas av barnet att vara lagom utifrån det som anses normalt (Tideman 2000).

3.2 Relationell perspektiv

Relationell perspektivet är ett teoretiskt perspektiv inom specialpedagogiken som har sin utgångspunkt i antropologin, det vill säga att människan lever och verkar i

mellanmänskliga möten. Palla (2011) förklarar att samspelet mellan människan och olika aktörer är centrala, författaren påpekar vidare att elevens relationer och interaktioner har en central betydelse för att vi ska kunna förstå elevens svårighet. Inom det relationella perspektivet betraktas eleven som varande i svårigheter istället för eleven med svårighet, och att elevens svårighet inträffar i relationella situationer och processer i förhållandet mellan utbildningsmiljö och eleven (Aspelin 2013).

Inom den relationella specialpedagogiken används fyra olika analysnivåer för att kunna förstå hur elevens svårigheter uppstår. Den första är på individnivå, där individens tankar, beteende och känslor spelar roll. På individnivå ligger fokus på elevens inre interaktion när hen deltar i undervisningssituationer och hens sätt att hantera olika uppgifter. Den andra är

socialnivå som har fokus på gruppen i sin helhet och hur barngruppen är sammansatt,

vilka kommunikationsmönster och normer som utvecklas och hur dessa fenomen leder till hinder och hur dessa faktorer kan påverka elevens delaktighet. Den tredje nivån är

organisatorisknivå, här studeras utbildningens formella ramar, organisering och frågan om

elevens inkludering och exkludering blir aktuell i denna nivå. Den fjärde är den

samhälleligas nivån som inrymmer övergripande aspekter av samhälleliga funktioner och skolans styrning samt dess påverkan på undervisningssituationer och elevens deltagande som subjekt i relation till andra (Aspelin 2013).

I det relationella perspektivet ses elevens svårigheter som ett gemensamt ansvar för skolans personal och specialpedagogen, där varje part har sitt ansvar. Specialpedagogiken ansluts till den vanliga undervisningen och åtgärder görs på alla nivåer i skolans

3.3 Kategoriska perspektiv

I det kategoriska perspektivet riktas blicken mot barnet och dess svårigheter, ansvaret för svårigheterna som uppstår ligger hos eleven, och specialläraren är den som ska ge stöd. Specialpedagogiken gör att elevens svårigheter ses som individuell avvikelse och oftast bekräftas med diagnoser (Palla 2011). Det kategoriska perspektivet utgår från kategorier som idé och har ingen hjälp i det pedagogiska arbetet. Den ger förslag på kortsiktiga metodiska åtgärder som är inriktade på individen utan att lösa problem långsiktigt. Därför ses detta perspektiv som motverkande till utveckling av inkludering.

De teoretiska perspektiv och begrepp som är representerat i teoridelen kommer att användas i resultat- och analysdelen och även i diskussionsdelen, med stöd av dessa teorier kommer empiri analyseras och granskas. Med avstamp i det relationella, och det kategoriska perspektivet samt bilden på det avvikande barnet, bildas i studien en förståelse kring pedagogernas definiering av barn behov av särskilt stöd. Normalitet är ett begrepp som styr hela arbetet, bilden på det normala barnet och hur motsatsen till det normala barnet (alltså den avvikande) kan beskrivas/omfattas och hur kan det avvikande barnet inkluderas i förskolans verksamhet.

4.Metod

I det här kapitlet kommer vi beskriva hur vi har gått tillväga i vår studie, vilka som är deltagarna och hur arbetet genomförts. Vi kommer även redovisa de vetenskapliga etiska principerna som forskaren måste förhålla sig till i sin forskning och som vi tog hänsyn till i vårt arbete.

4.1 Metodval

Vår studie utgår från en kvalitativ metod där intervjuer var vårt sätt att samla empirin. Med kvalitativa metoder har forskaren sin fokus på meningar och innehållet snarare än statistiska svar (Alvehus 2016). Vi valde den kvalitativa metoden för att vi ska kunna få en närmare bild kring vårt ämne. Alvehus (2016) påpekar att intervjumetoden medför ett effektivt verktyg för forskaren, utifrån respondenters berättelser involveras forskaren i sina respondenters känslor och motiv. Vårt syfte med intervjuer var att få reda på hur

pedagoger förhåller sig till vårt ämne. Våra intervjuer var semistrukturerade intervjuer där vi hade ett fåtal öppna frågor kring barn i behov av särskilt stöd och deras inkludering i förskolan. Respondenterna hade större möjlighet att påverka intervjuers innehåll, vissa av dem valde att utgå ifrån ett enskilt fall som de själva upplevt och andra valde att berätta allmänt utan att specifik benämna några fall. Vi försökte vara aktiva i vårt lyssnande och gav respondenterna utrymme att uttrycka sina känslor och åsikter, vi fick även anpassa våra följdfrågor så frågorna var anpassade till varje respondent för att utmana dem att fortsätta berätta vidare.

4.2 Urval

Vi kontaktade två olika förskolechefer via e-mail och förklarade att vi gärna ville intervjua pedagoger på deras förskolor, en av förskolorna är en VFU-plats till en av oss. De två förskolorna är kommunala förskolor där en av dem har 11 avdelningar och den andra har 7 avdelningar, både förskolorna ligger i mindre kommuner. Vi intervjuade sju

förskolepersonal, fyra legitimerade förskollärare, två barnskötare och en specialpedagog (Bilaga A).

4.3 Genomförande

Vi fick förskolorschefernas godkännande via mail, sedan besökte vi en förskola som är en VFU-plats till en av oss och frågade pedagoger om de ville bli intervjuade. Därefter intervjuade vi tre legitimerade förskollärare och två barnskötare från den förskolan. Deltagarna valde själva vilka tider som passade dem bäst och vi fick boka ett

konferensrum i förväg för att intervjua respondenterna enskilt. Den fjärde förskolläraren kontaktade vi via mail, hen fick bestämma tid och plats själv. Under intervjuerna satt vi mitt emot respondenterna för att kunna behålla ögonkontakt med dem. Detta är ett arbetssätt som till exempel Doverborg och Pramling föredrar eftersom intervjuarna sitter mitt emot respondenterna för att behålla ögonkontakt och att det är bättre att sitta i 90 graders vinkel i förhållande till varandra för att undvika att intervjun känns som ett förhör (Johansson & Karlsson 2013).

4.4 Forskningsetik

Enligt Johansson och Karlsson (2013) måste forskaren i sin forskning ta hänsyn till fyra centrala krav för att skydda personernas deltagande. De fyra estetiska principer tog vi hänsyn till i vår studie och vi kan sammanfatta dem på nästkommande fyra punkter

• Informationskravet som betyder att alla deltagarna i forskningen ska informeras om vilka institutioner som är kopplade till forskningen och att insamlat material bara kommer att användas i forskningssyfte. Syftet med forskningen och hur forskningen finansieras är något deltagarna i forskningen måste vara informerade om samt att det är frivilligt att delta forskningen och att dem har rätt att avbryta deras deltagande närsomhelst. Denna information ska deltagarna få skriftligt och möjligtvis muntligt. I informationskravet ingår även att ansvarspersonen bifogar sina uppgifter så som namn, kontaktuppgifter samt tillhörighet (Johansson & Karlsson2013).

• Samtyckeskravet, innebär att forskningen bara ska hållas med individer som har gett samtycke till att delta. Om det är barn som ska delta i forskningen så krävs det samtycke från både barnet och vårdnadshavaren (Johansson & Karlsson 2013).

• Konfidentialitetskravet betyder att deltagarna i forskningen har rätt att informeras om att inga av deras personliga uppgifter ska spridas till obehöriga samt att forskningsresultatet ska utformas så att ingen kan identifiera enskilda

deltagare/individer. Det handlar även om att deltagarna ska informeras om att materialet av forskningen ska bevaras på ett tryggt och säkert sätt (Johansson & Karlsson 2013).

• Nyttjadekravet, betyder att uppgifter om enskilda individer som är involverade i forskningen inte ska användas för andra ändamål, det skall inte heller användas för åtgärder som påverkar deltagarna personligen (Johansson & Karlsson 2013).

En vecka innan intervjuerna fick respondenterna läsa en allmän information om vår studie samt informerade dem om vårt syfte med studien och de fick läsa och skriva under

samtyckekravet (se bilaga B). Allt material som vi har samlat under vår studie har vi lämnat till ansvariga på Malmö universitet och kommer behandlas konfidentiellt, under studien fick ingen obehörig ta del av materialet och efter studiens slut kommer ansvariga på Malmö universitet förstöra materialet så ingen obehörig kan ta del av det.

4. Resultat och analys

Här sammanställer vi empirin som vi har samlat under tre övergripande teman: Barn i behov av särskilt stöd, barnens inkludering i förskolans verksamhet och faktorer som kan påverka barnen så att dem betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal. Vi kommer även ha en sammanfattning som är baserad på våra frågeställningar.

Respondenterna kommer vi nämna som F1, F2, F3 och F4 till förskollärarna och B1, B2 till barnskötarna och specialpedagogen kommer vi nämna som S1, respondenterna har varit verksamma i mellan 5–16 år. Respondenternas svar kommer vi analysera med hjälp av citat och utifrån tidigare forskning och olika perspektiv som vi presenterade i vår studie.

5.1 Barn i behov av särskilt stöd

En av frågorna vi ställde till förskolepersonalen är hur de definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd och om det finns några egenskaper som de tar hänsyn till i deras definiering av begreppet. Alla respondenterna tyckte att det är svårt att definiera begreppet barn i behov av särskilt stöd, respondenterna påpekade även att antal barn i behov av särskilt stöd har ökat de sista åren. F1 och f4 tyckte att det är väldigt svårt att definiera begreppet barn i behov av särskilt stöd, F1 tillägger att” det är svårt för mig att definiera

speciellt vad barn i behov av särskilt stöd kan betyda”.

B1 och B2 påpekade att i mötet med barnet så märks det om barnet är i behov av särskilt stöd eller inte. Kännetecken de nämnde var att barnet har svårt att sitta still, barnet rör på sig hela tiden och att det är besvärligt för barnet att vänta på sin tur, dessa är de vanligaste tecknen att barnet behöver särskilt stöd. Både B1 och B2 menade att det är barnets

agerande och beteende under olika situationer som visar tecken på att det barnet behöver mer stöd än andra. B2 tillägger att

Det syns på barnets rörelse att han rör sig mer än de andra och att han har svårt att kommunicera med andra barn, om man har samling så blir det väldigt svårt för dessa barn att sitta stilla.

B1 och B2 definition av begreppet barn i behov av särskilt stöd påminner oss om vad

Lutz (2016) diskuterar om normalitet att det förväntas för att barnets ska kunna betraktas som normal. B1 och B2 såg barnets beteende under olika situationer så som brist på förmågan att sitta still under olika aktiviteter som avvikelser och utifrån det klassades barnet som i behov av särskilt stöd.

F1, F3 och F4 tyckte att begreppet barn i behov av särskilt stöd kan innefatta alla barn, där varje barn har unika behov och att stödet som barnet behöver kan vara övergående eller långvarig. F1, F3 och F4 ansåg att alla barn under olika situationer har speciella behov och att dessa behov kan variera från ett barn till en annan. F3 förklarade vidare ”att alla barn är

olika och alla barn behöver olika mycket stöd och av olika slag under sin uppväxt”. F1, F3 och F4 förklaring av begreppet ligger i linjer med Sandberg et al. (2010) där pedagogerna definierade begreppet barn i behov av särskilt stöd utifrån ett barnperspektiv, där alla barn behöver särskilt stöd och stödet kan vara övergående eller varaktig och att stödet ska vara riktat till alla barn oavsett deras situation.

F2 förklarade att begreppet barn i behov av särskilt stöd är ett brett begrepp, hen menade vidare att begreppet barn i behov av särskilt stöd kan innefatta alla, från barn som sitter i en rullstol, barn som har ADHD eller Down syndrom till även barn som har

språksvårighet och utöver det barn som ”faller mellan stolarna” i gråzonen. Dessa

förklaringar liknar vad Sandberg och Norling (2014) skriver om att begreppet barn i behov av särskilt stöd kan definieras på två olika sätt, den ena är barnet som är formell definierad i behov av särskilt stöd och som F2 gav exempel på barn som sitter i en rullstol eller barn som har ADHD. Den andra definitionen är barn som är oformell definierad i behov av särskilt stöd och som är i gråzonen. Med oformell definierad i behov av särskilt stöd menar Sandberg och Norling (2014) barn som inte är officiellt definierad i behov av särskilt stöd men som uppfattas som sen utvecklat av sin omgivning. Det som Sandberg och Norling lyfter fram kring barn som är oformell definierad i behov av särskilt stöd liknar vad F2 lyfter kring barnen som oftast glöms bort och som hen beskriver som barn som ”faller mellan stollarna”.

I diskussionen kring barn i behov av särskilt stöd påpekade F3 att det är avsevärt

grundläggande att pedagogerna i förskolans verksamhet inte glömmer de barnen som är framåt och som har kommit långt i sin utveckling, att dessa barn behöver mer stöd av förskolepersonal. F3 förklarade att ”det är viktigt att vi inte glömmer även dem barnen som har

kommit långt i sin utveckling, dessa barn behöver särskilt stöd och utmaningar som är anpassade till deras nivå” det som F3 ligger fram kan förklaras utifrån Tidemans (2000) beskrivning kring det lagomperspektivet att det förväntas av barnet att den ska vara lagom i sina handlingar och i sin anpassning till allmänna normer och förhållanden. Det som F3 tar upp påvisar att begreppet barn i behov av särskilt stöd även kan innefatta dem barnen som är framåt i sin utveckling, alltså att begreppet både kan infatta barn som påvisar ett

avvikande beteende och dem som är mer utvecklade än sina jämnåriga.

S1 tyckte inte om att använda begreppet barn i behov av särskilt stöd, hen påpekade att hen använder begreppet barn med olika sårbarhet och alla barns rätt till stöd istället. S1 menade vidare att dem två begreppen hen använder är inte lika stigmatiserade och

utpekande som begreppet barn i behov av särskilt stöd är. Barn med språklig sårbarhet och utagerande barn är dem som mest lyfts fram och som innefattas av begreppet barn med

olika sårbarhet i förskolans värld anser S1. Barn som är tysta och som drar sig undan är

också barn med sårbarhet och som oftast glöms bort. S1 påstår att barn med olika

sårbarhet är ett enormt stort område och det kan vara väldigt svårt att ta med alla delar när man förklarar definitionen, för S1 är det centrala i helheten är att kunna se barnet och tillgodose dess behov, hen menar vidare att pedagogerna inte ska hålla på att klassificera barnen. Varje barns rätt till stöd oavsett om hen är i behov av särskilt stöd eller inte borde vara personalens fokusområde. Det som S1 lyfter fram att man skulle kunna avstå ifrån att se barnet som avvikande kan ställas emot det Kategoriska perspektivet som Palla (2011) diskuterar och som syftar till att det är barnet som är i svårighet och att det är barnet som har ansvar för sina svårigheter. S1 menar i diskussionen kring barn i behov av särskilt stöd att barnets svårighet kan uppstå i kontakten med sin omgivning, hen menar vidare att rörig miljö och ofta ostrukturerad dagar i förskolan riskerar att barnet hamnar i svårighet. Det som S1 förklarar påminner oss om det Palla (2011) lyfter fram om det relationella perspektivet som ser barnet som närvarande i svårigheter i stället för med svårigheter.

5.2 Pedagogernas arbete med inkludering av barn i behov av

särskilt stöd

I frågan om barn i behov i behov av särskilt stöd och deras inkludering i förskolans verksamhet har personalens svar varierat beroende på deras arbetssätt. En del av personalen har i sitt arbete fokus på inkludering i miljön och miljöförändringar och att

dessa ska vara anpassade efter alla barn, medan andra anser att barnen ska ges mer frihet för att de ska kunna påverka sina dagar i förskolan.

F4 och S1 påpekade att barn i behov av särskilt stöd alltid är med under olika dagliga förskole aktiviteter, dem förklarade vidare att alla barn måste inkluderas i förskolans verksamhet oavsett om dem behöver särskilt stöd eller inte och att barns inkludering är en central del av deras uppdrag som läroplanen har angett. F4 förklarar vidare att ”Om ett barn behöver mer stöd så får hen det, barnet är alltid med och inkluderat oavsett om han eller hon behöver extra stöd eller inte”. Det som F4 och S1 påpekade om alla barnens rätt till

inkludering i förskolan liknar det Aklin et al. (2014) har kommit fram i sin studie att alla förskollärare som var deltagande i studien tyckte att det är viktigt att barnen är inkluderade i förskolans verksamhet oavsett om dessa barn är i behov av särskilt stöd eller inte. F4 och S1 menar att inkluderingen kan vara på olika sätt och det beror på varje barns behov och att det viktigaste i inkludering är att bekräfta och möta varje barn.

I B1, B2 och F1 svar kring barn i behov av särskilt stöd och inkludering i förskolan påpekade de att på deras avdelningar på förskolan så ges barnen möjlighet att välja om de vill delta på vissa aktiviteter eller inte, barnet får även gå undan för att göra något annat om hen önskar. Därmed försöker personalen se till att aktiviteterna utgår från barnens egen vilja och intresse och som är anpassad till varje individ. F1 påpekar att

Ja, alla barn vill inte alltid vara med, vi låter de få välja helt enkelt. Men sitter vi och har samling så får de gå och göra något annat och sedan kan man försöka fånga dem med det som intresserar dem och då hittar man lärande situationer.

Det som B1, B2 och F1 påpekade kan kopplas med vad Ahlberg (2016) skriver i sin bok om inkludering inom förskolans värld. Att inkludering inom förskola handlar om att bemöta varje barn och öka barnens tillgänglighet i lärande och att inkludering kan även omfatta ändringar i förskolemiljön för att kunna inkludera alla barn.

I diskussionen med pedagogerna kring barn i behov av särskilt stöd och deras inkludering i förskolans verksamhet har F3 påpekat att hen ser att inkludering av barn i behov av

särskilt stöd är ett centralt uppdrag alla pedagoger som arbetar i förskolan och att

pedagogernas förhållningssätt är avgörande för att inkludera barn i behov av särskilt stöd. F3 förklarade att

Vår värdegrund vilar på ett förhållningssätt där alla är lika mycket värda och därför bemöts barnen efter det behov de har just då. Om ett barn har behov att sitta i knäet och läsa favoritsagan varje morgon för att känna sig tryggt så är det upp till oss att möjliggöra detta rent logiskt.

Det som F3 lyfte att pedagogernas förhållningssätt kan vara en inkluderande för barn i behov av särskilt stöd kan jämföras med Nonis et al (2016) studie där cirka 40% av respondenterna tyckte att det inte är lätt att använda olika strategier och anpassningar för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. F3 tyckte att enkla strategier så som läsning av favoritsagan kan vara inkluderande för barnet som i behov av extra stöd medan respondenterna i Nonis et al (2016) hänvisade att det inte är lätt att inkludera dessa barn.

Majoriteten av respondenterna tyckte att samarbetet mellan hemmet och förskolan har stor betydelse och att de har haft ett gott samarbete i de flesta fall. Respondenterna förklarade vidare att ett gott samarbete med vårdnadshavarna kan hjälpa barnet att bli mer inkluderad i förskolans verksamhet. F3 lyfte fram ett exempel där samarbetet med vårdnadshavarens var ett sätt att underlätta barnets inkludering i förskolan, barnet hade ett annat modersmål än svenska och var nyanländ, med hjälp av vårdnadshavarna fick F3 och hens arbetslag lära sig några ord på barnets modersmål och som de använde för att underlätta barnets vardag i förskolan och för att barnets ska känna sig mer inkluderad. Aklin et al. (2014) har i sin studie poängterat att förskollärarna tyckte att samarbetet med hemmet är viktigt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd och inkludering i förskolan, trotts det påvisade studien att det saknas ett samarbete mellan förskolan och hemmet där studien utfördes. Skillnaden blir att respondenterna i detta arbete tyckte att samarbetet med hemmet fungerar väl i de flesta fall medan det samarbetet försvinner i Turkiet där Aklins et al. (2014) studie ägde rum.

S1, F1 och F3 påpekar att i deras arbete med inkludering så försöker de att diskutera tillsammans med arbetslaget för att kunna nå den omfattande inkluderingen, då alla barn är med men på olika sätt. F1 och S1 förklarade att barnen får bestämma vilka lekar de vill leka och får ta med en kompis om de önskar, barnen som tycker mest om att vara på förskolans gård får det, och personalen försöker anpassa miljön utifrån barnens intresse och vilja. S1 förklarar vidare att

Spännande är det när du är med och lyfter fram deras intresse och du kan möta upp det intresset i miljön och i ditt förhållningssätt. Det kan vara så att barnet är väldigt intresserat av insekter, din roll blir då att du fördjupar det intresset hos barnet och utvecklar det.

Det som S1, F1 och F3 lyfter fram liknar vad Ahlberg (2016) diskuterar, att inkludering handlar om ett likvärdigt bemötande till alla barn och att utbildningen ska vara till alla barn oavsett deras fortsättning. Det S1 tog upp var att barnet ska kunna få den utbildning de ska ha och att deras roll som förskolepersonal är att utforma den utbildningen så att den passar varje enskild individ.

I F1 och B1 diskussion kring pedagogernas arbete med inkludering av barn i behov av särskilt stöd har både F1 och B1 påpekat att ekonomiska ramar kan påverka barn i behov av särskilt stöd och deras inkludering i förskolans verksamhet. F1 menade att om barnet är mindre än tre år så får dem sällan resurs till barnet och att detta kan påverka barnets inkludering i förskolans verksamhet, hen påpekade vidare att det kan hindra barnet att delta på olika aktiviteter. F1 förklarar att

det är chefen som bestämmer hur mycket resurs vi ska få för barnet, fast jag känner ofta att vi inte får det…vi hade ett barn i vår avdelning som behövde en resurs, barnet fick vänta tre år innan hen fått det

B1 menar att om barnet är mindre än tre är så får barnets sällan stöd av specialpedagog eller resurs, det får pedagogerna på barnets avdelning själva lösa. Det som F1 och B1 påpekar kan tolkas utifrån en relationell pedagogik som Aspelin (2013) lyfter upp och som förklarar att det finns fyra analys nivåer för att förstå barnets svårigheter, dessa nivåer är individnivå, socialnivå, organisationsnivå och samhällsnivån. Utifrån det F1 och B1 påpekade så blir det tydligt att både F1 och B1 avdelningar jobbar med inkludering på individ och gruppnivå men när det gäller organisationsnivå så blir inkluderingen begränsad på grund av chefens beslut om tillgång till resurs eller inte.

5.3 Faktorer som kan påverka barnen så att dem betraktas i

behov av särskilt stöd av förskolepersonal

F1 och B 2 tyckte att stora barngrupper och för mycket liv såsom rörelse runt omkring och långa dagar är faktorer som kan påverka barn så att de betrakras i behov av särskilt stöd. Dessutom att aktiviteter kan leda till exkludering av några barn. F1 förklarade vidare att

Stora barngrupper påverkar många barn, dessa barnen som behöver lite lugn blir då stressade i stora barngrupper, och dem blir utagerande när det är för många barn i barngruppen och för mycket liv runt omkring. Vissa barn tar in alla intryck och då blir det jättejobbigt för de, när det är mycket rörelse runt omkring och man är en hel dag i förskolan.

Medan F2 tyckte att brist på kommunikationen mellan barn och pedagog kan leda till att barn betraktas i behov av särskilt stöd i framtiden. F2 förklarade vidare “att om pedagogerna inte använder det svenska språket och inte nämner ord då kan barnen bli påverkade att de behöver extra stöd i framtiden”. S1 hade liknande åsikter som F1, B2 och F2, att det är viktigt att

förstå att barnet inte är problematiken, och miljön är en viktig faktor som kan påverka barnen att de betraktas i behov av särskilt stöd, både den fysiska och den psykiska miljön så som ostrukturerade och röriga miljöer där vissa barn försvinner, torftiga miljöer där det inte erbjuds spännande saker, och pedagogens förhållningsätt och bemötande. S1 tillägger att

Är det så att du som barn kommer in i en miljö där det är väldigt rörigt och många vikarier så påverkas du. Sen är det ju det här med anknytning, det har bevisats mycket med

anknytningsteorin och forskning kring just det här med traumatiska små avbrott för barnen…. Och blir det dessutom väldigt rörigt så resulterar det i ännu mer svårigheter för barnet.

Alla våra respondenter som har svarat på frågan om “faktorer som påverkar barnen så att dem betraktas i behov av särskilt stöd stöd” var överens om att pedagogernas

förhållningsätt och miljö är faktorer som påverkar barn, och leder till att de betraktas i behov av särskilt stöd i förskolan. Respondenternas svar tyder på ett relationellt

perspektiv, då de inte beskriver barnen som bärande till svårigheter utan att svårigheterna inträffar i relationella situationer och i förhållandet mellan utbildningsmiljö och eleven (Aspelin 2013). Respondenternas åsikter har beröringspunkter med Lindqvist

studieresultat där det visade sig att speciallärare och specialpedagoger tyckte att lärarens egna brister på att bemöta barn, och att klasserna och grupperna inte fungerar som de ska påverkar barnen till att de betraktas i behov av särskilt stöd (Lindqvist 2011). Å ena sidan visar Lindqvist studie att ämneslärarna och assistenter anser barnens individuella brist är en av de centrala orsakerna som gör att barnen blir i behov av särskilt stöd (Lindqvist 2011), vilket motsäger det relationella perspektivet, här riktar ämneslärarna och assistenter blicken mot barnet, deras svårigheter ses som individuella avvikelser och att det är eleven som bär ansvaret för sina svårigheter som uppstår (Aspelin 2013).

5.4 Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna definierar barn i behov av särskilt stöd och hur pedagogerna arbetar för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i

förskolans verksamhet, samt om det finns några faktorer som kan påverka barnen att de betraktas i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt i resultatet har våra frågeställningar blivit besvarade så här:

• Hur tolkar pedagogerna begreppet barn i behov av särskilt stöd?

Dem flesta av respondenterna tyckte att alla barn i förskolan behöver extra stöd och att det stödet kan vara under en lång eller kort period. En del av respondenterna har i sin

definiering utgått från barnets beteende och handlingar som gör att barnet blir i behov av särskilt stöd. I respondenternas svar blir det tydligt att bilden på det normala barnet är aktuellt och att barnet kan betraktas i behov av särskilt stöd om hen visar en avvikande beteende eller om hen agerar på ett annat sätt än det förväntas av hen. En annan del av respondenterna hade fokus på barnets medicinska bakgrund eller svårigheter att samspela i olika sociala sammanhäng och såg det som tecken på att barnet definieras i behov av särskilt stöd. En av respondenterna tyckte inte om att använda begreppet barn i behov av särskilt stöd, respondenten menade att begreppet är utpekande och stigmatiserande och att begreppet barn i behov av särskilt stöd borde bytas med barn med olika sårbarhet eller

alla barns rätt till stöd.

• Hur arbetar pedagoger i praktiken med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan?

Alla respondenter tyckte att alla barn borde inkluderas i förskolans verksamhet oavsett om barnet i behov av särskilt stöd eller inte. En del av respondenterna påpekade att de gör kontinuerliga ändringar i förskolemiljön så att den är anpassad till alla barn och att ändringar borde ske i barnens omgivning så dessa är anpassade för alla barn. Att dela in barngruppen i mindre grupper och att aktiviteterna utgår från barnens intresse och vilja var exempel på hur pedagogerna arbetade för att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Den andra delen av respondenterna tyckte att barnens egna val av aktiviteter är centralt i

diskussionen kring barn i behov av särskilt stöd och inkludering i förskolan, att det är viktigt att barnen får möjlighet att påverka sina dagar i förskolan.

• Vilka faktorer kan påverka barnen så att dem betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal?

De flesta respondenter tycker att det finns faktorer som kan påverka barnen så att de kan betraktas i behov av särskilt stöd. Stora barngrupper var den mest återkommande orsaken, majoriteten av respondenterna tyckte att stora barngrupper kan leda till att barnen blir i behov av särskilt stöd. Nästkommande orsak var stressiga och långa dagar i förskolan som även kan påverka barnen negativt. Mer än en av respondenterna har påpekat att

användning och stimulering av språket kan användas i förbyggande syfte för att hindra att barnen blir i behov av särskilt stöd i framtiden. Respondenterna förklarade vidare att brist på kommunikation och en begränsad språkanvändning i förskolan kan spela stor roll så att barnen hamnar i en situation där barnet blir i behov av särskilt stöd.

6.Diskussion

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna definierar barn i behov av särskilt stöd och deras inkludering i förskolans verksamhet, samt vilka faktorer som kan påverka barnen så att de betraktas i behov av särskilt stöd. I analys- och resultatdelen presenterades pedagogernas omfattning kring begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur

pedagogerna arbetar för att de skulle kunna inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Pedagogerna har även ringat in några faktorer som kan påverka barnen så att de betraktas i behov av särskilt stöd.

I vårt studie har svaren på frågan kring begreppet barn i behov av särskilt stöd varierat beroende på pedagogernas utbildning och arbetslivserfarenhet. I de flesta fall så har ett arbetslag samma tankar och strategier kring deras arbete med barn i behov av särskilt stöd och inkludering, dock hade de olika åsikter kring definitionen av barn i behov av särskilt stöd. En del av personalen tyckte att alla barn i förskolan behöver särskilt stöd och att stödet varierar från ett barn till en annan och kan vara övergående eller långvarigt. Barn i behov av särskilt stöd enligt pedagoger kan omfatta barn som behöver särskilt stöd på grund av medicinska skäl och även barn som är i gråzonen, det omfattar också barn med språksvårighet och barn som har det svårt i det sociala sammanhanget. Även Sandberg och Norling (2014) diskuterar att pedagogernas åsikter i diskussionen kring begreppet barn i behov av särskilt stöd utgår från barnens utvecklingsförseningar och

funktionsnedsättningar samt barnens sociala fungerande i olika sammanhang, det vill säga att barnen definieras i behov av särskilt stöd utifrån deras karaktärsdrag.

I frågan om pedagogernas arbete med inkludering av barn i behov av särskilt stöd så har respondenterna tydligt förklarat att alla barn är inkluderade i förskolans verksamhet oavsett om barnet är i behov av särskilt stöd eller inte. Pedagogerna påpekade att deras aktiviteter är anpassade till alla barn och utgår ifrån barnens intresse och att det kan ske ändringar i miljön för att förskolan ska anpassas till alla barn och särskilt till barnen som är i behov särskilt stöd. Ahlberg (2016) lyfter fram att inkluderingen i förskolans omfattar barnens tillgänglighet till lärande och kultur samt ändringar i miljön så att den är anpassad för alla barn. Det som Ahlberg (2016) nämner är det samma som respondenterna har sin fokus på i deras arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan.

I intervjuerna lyfte respondenterna fram att det finns olika faktorer som kan leda till att barnen betraktas i behov av särskilt stöd, pedagogerna förhållningsätt, stora barngrupper, långa dagar i förskolan och ostrukturerad miljö är några exempel på dessa faktorer. Aspelin (2103) påpekar att elevens svårighet bildas i mötet med omgivningen och att elevens svårighet inträffar i relationella situationer, författaren ses på eleven som är närvarande i svårighet i stället för med svårighet.

Mer än en respondent önskade mer kurser och fortbildning för att kunna bemöta barn i behov av särskilt stöd på ett bättre sätt. Respondenterna menade att i vissa fall blir det svårt för dem att bemöta vissa barn och tillgodose deras behov, särskilt när pedagogerna möter ett barn som har en diagnos som de har inte erfarenheter av att arbeta med.

Respondenterna tyckte även att samarbetet med vårdnadshavarna kan vara centralt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd och att arbeta på ett förbyggande sätt för att kunna stödja och bemöta alla barn. Fler av respondenterna lyfte att det blir jobbigt för pedagogerna att inkludera barnen i behov av särskilt stöd om deras föräldrar är ovilliga att samarbeta med förskolan eller om föräldrarna nekar att deras barn är i behov av särskilt stöd.

Respondenternas definiering av barn i behov av särskilt stöd har varierat. Vissa av respondenterna utgick i deras definiering utifrån de kategoriska perspektiven där bristen hos barnet och barnets individuella avvikelser var orsaken att hen betraktas i behov av särskilt stöd. Respondenterna definierade barn i behov av särskilt stöd utifrån de

kategoriska perspektiven och lade stor vikt på specialpedagogens ansvar att hjälpa barn i behov av särskilt stod. Flesta respondenterna definierade barn i behov av särskilt stöd utifrån ett relationellt perspektiv, respondenterna menade att det finns olika kategorier som kan påverka barnet att de betraktas i behov av särskilt stöd och att behovet av särskilt stöd bildas i barnets möte med sin omgivning. Den andra delen av respondenterna som

definierade begreppet barn i behov av särskilt stöd utifrån de relationella perspektiven såg en rörig miljö som en orsak till att barnen behöver särskilt stöd och att ändringar i miljön och pedagogernas arbetssätt kan underlätta för barnen och förbygga att barnen blir i behov av särskilt stöd.

6.1 Metoddiskussion

Den kvalitativa metoden som är använt i den har studien har fyllt sitt syfte att närma pedagogernas syn på begreppet barn i behov av särskilt stöd, hur pedagogerna arbetar för att inkludera dessa barn samt vilka faktorer som kan påverka barnen så att de betraktas i behov av särskilt stöd. Den kvalitativa metoden vilade på semistrukturerade intervjuer där personalen fick chansen att vara mer aktiva och påverka intervjun. Respondenterna i detta arbete var specialpedagog, förskollärare och barnskötare syftet med det var att få

varierande svar på våra frågor. De som också skulle kunna vara med är förskolechefer för att se hur de tolkar begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur de ser på deras

inkludering i förskolan.

6.2 Förslag på vidare forskning

När vi har arbetat med vårt studie har vi blivit intresserade av förskolepersonalens kompetens och förhållningssätt, hur dessa kan påverka barn i behov av särskilt stöd. Vi känner att det är viktigt område som vi skulle kunna titta närmare på, hur

förskolepersonalens förhållningssätt kan påverka barn i behov av särskilt stöd både positivt och negativt. Och hur pedagogernas förhållningssätt kan hjälpa barnet som är i behov av särskilt stöd så att barnet kan känna sig trygg och inkluderad i förskolan.

5. Referenslista

Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga. 2., [förändrade] uppl. Stockholm: Liber.

Aklin, Selma, Demir, Sedya, scuoglu, Bülbin, Bakkaloglu, Hatice och Iscen, Fadime (2014) ‘The Needs of Inlclusive Preschool Teachers about Inclusive Practices’, Eurasian Journal of Educational Research, (54), pp.39-60. Available at:

https://eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1057302 (Accessed: 11 May 2019).

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. 1. Uppl. Stockholm: Liber.

Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. 1. Uppl. Malmö: Gleetup.

Clark, M.M. (1987),” Early education and children with special needs”, journal of psychology and psychiatry, and allied disciplines, vol. 28, no. 3, pp. 417 https://doi.org/10.1111/j.1469-7610.1987.tb01763.x

Emanuelsson, Ingemar (2001). Forskning inom special pedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.

Hillen, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. upp1. Lund: Studentlitteratur.

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013) Att platsa i en skola för alla: Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. 4., [rev.] Uppl. Lund: Studentlittertur.

Holst, J. (2008)’Danish Teachers’ Conception of Challenging Behavior and

Available at:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ790654&site=e host-live (Accessed: 9 May 2019).

Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det

som inte anses lagom. 1. Uppl. Stockholm: Liber.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2014). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig

på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Läroplan för förskolan, Lpfö 18 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket. Tillgänglig på

Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001

Lindqvist, Gunilla (2011) Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd inom förskola och skola. Praktiknära utbildning vid Högskolan Dalarna. s. 89-107 Tillgänglig på Internet:

http://du.divaportal.org/smash/get/diva2:521180/FULLTEXT01.pdf

Mathiasson, Leif (red.) (2004). Janusz Korczak och barnens värld. Lund: Studentlitteratur.

Nonis, Karen, Chong, Wan H, Moore, Dennis W, Tang, Hui N och Koh, Patricia (2016) ‘Pre-School Teacher’s Attitudes towards Inclusion of Children with

Developmental Needs in Kindergartens in Singapore’, International journal of

Special E Education, 31(3), Available at:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1120718&site=eh ost-live (Accessed: 11 May 2019).

Palla. Linda (2011). Med blicken på barnet [elektronisk resurs]: om olikheter inom

förskolan som diskursiv praktik. Diss. Malmö: Lunds universitet, 2011.

Sandberg, Anette, lillvist , Anne, Eriksson, Lilly, Bjorck-Akesson, Eva och Granlund, Mats (2010)” Special Support” in Preschool in Sweden: Preschool Staff’s Definition of the Construct’, International Journal of Disability, Development and

Education, 57(1), pp.43-57. Available at:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ875371&lang=sv &site=eds-live (Accessed: 11 April 2019)

Sandberg, Anette (2014). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Tideman, Magnus (2000). Normalisering och kategorisering: om handikappideologi och

välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. [Ny

utg.] Lund: Studentlitteratur.

Vernersson, Inga-Lill (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. 2., [uppdaterad och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

6.Bilagor

Bilaga A

Mail till förskolechefer:

Hej!

Vi är två förskollärarstudenter som läser vår sjätte termin på Malmöuniversitet och som håller på att skriva vårt examensarbete. Vårt examensarbete kommer handla att om barn i

behov av särskilt stöd och deras inkludering i förskolan, för att vi ska kunna lyckas med

vårt examensarbete önskar vi intervjua förskolepersonal i eran förskola. Vi hoppas att era personal har möjlighet att delta i intervjuerna.

Med vänliga hälsningar

Bilaga B

Samtyckes blankett samt information till respondenter:

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Samtycke till medverkan i

studentprojekt

Hej!

Vi är två förskollärarstudenter som heter Yasmein Qadan och Taghreed Hassan, vi läser termin sex på Malmöuniversitet och beräknas ta examen ht2019. Vi har inhämtat förskolans godkännande för att utföra den här studien.

Studien handlar om specialpedagogik i förskolan och den ligger till grunden för vårt

examensarbete. Vi är intresserade av att undersöka hur pedagogerna uppfattar begreppet barn i behov av särskilt stöd, samt hur pedagogerna jobbar för att inkludera dessa barnen i barngruppen och i förskolans styrda aktiviteter. Vi kommer även fråga deltagarna om deras arbetslivserfarenhet inom förskolan, inga mer personliga uppgifter kommer att användas.

Vi vill även understryka att vi inte kommer att använda privata mobiltelefoner,

materialinsamlingen kommer vi göra med hjälp av blanketter och ljudinspelningar med hjälp av diktafon. De som kommer ha tillgång och begära att se det samlade materialet är handledare och examinator. All insamlad material och personuppgifter lagras på Malmöuniversitets server under arbetet med examensarbetet, samt samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på

Malmöuniversitet.

I projektet kommer vi att använda oss av vetenskapsrådet forskningsetiska principerna, och vi kommer att utgå ifrån bland annat dessa principer:

- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konse-kvenser.

- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är

examinerad.

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP

……… Studentens underskrift och namnförtydligande

Kontaktuppgifter till student:

Taghreed Hasan 0735093272 taghreed3893@gmail.com

Yasmein Qadan 0739719051 yasmiina_quadan1@hotmail.com

Ansvarig handledare på Malmö universitet:

Thom Axelsson thom.axelsson@mau.se

Kursansvarig på Malmö universitet:

Sara Berglund sara.berglund@mau.se

Kontaktuppgifter Malmö universitet:

www.mah.se