Hur ett redaktionellt beslut påverkar en
tidnings miljö- och klimatrapportering
En undersökning av Sydsvenskans miljö- och klimatsatsning
2018
How an editorial decision affects the
environment and climate reporting at a
newspaper
An investigation of Sydsvenskan’s environment and climate
push 2018
Stina Lundkvist
Miljövetenskap Kandidatnivå 15 hp Vt 2019Sammanfattning
Allmänintresset för miljö- och klimatfrågor har ökat de senaste åren och från många håll ställs det större krav på media att rapportera mer om de här frågorna. Med det i åtanke undersöker studien hur tidningsredaktioner kan arbeta för att integrera miljö och klimat i den vardagliga nyhetsrapporteringen. Utifrån Sydsvenskans miljö- och klimatsatsning Vårt klimat, vår miljö från augusti 2018, är syftet att undersöka om satsningen påverkade reportrarnas kunskap och deras vidare rapportering av miljö- och klimatfrågor. Undersökningen gjordes med hjälp av kvantitativ innehållsanalys av tidningens miljö- och klimatrapportering under sex månader och en kvalitativ intervjuundersökning där fem reportrar på tidningen intervjuades angående arbetet med satsningen. Resultaten visar att Sydsvenskans rapportering om miljö- och klimat ökade efter satsningen. Det går dock inte att säkerställa sambandet mellan den ökade
rapporteringen och satsningen, då den troligtvis hade ökat i samband med en konstaterad generell ökning i svensk media av de här frågorna under samma period. Reportrarna upplevde en ökad kunskap, dock verkar inte engagemanget på redaktionen ha upprätthållits och studien diskuterar hur arbetet med fortsatt rapportering skulle kunna se ut.
Nyckelord: Klimatjournalistik, Media, Miljöjournalistik, Miljökommunikation,
Abstract
The general interest for environmental and climate issues has been on the rise the last several years and demands for media to respond with a wider coverage have risen with it. This study investigates how the editorial staff of a newspaper can work to increase reporting regarding the environment and climate in their day-to-day reporting. Did Sydsvenskan’s climate and environment push ’Vårt klimat, vår miljö’ from August of 2018, affect journalist’s knowledge and further reporting of these issues? A quantitative content analysis of the reporting
regarding climate and environment spanning a period of six months and interviews with five reporters employed by the newspaper were carried out. Results show the reporting of climate and environmental issues increased after the push. However, correlating the rise of reporting with the push may be impossible, as the reporting likely would have risen in any case with the general increase of media coverage the climate and environment got during this time period. Journalists interviewed reported a rise in their knowledge specific to these issues, however the commitment of the editorial staff seems to have been neglected. Finally, this study discusses possibilities of future reporting regarding climate and environmental issues.
Keywords: Climate journalism, Environmental journalism, Environmental communication,
Innehållsförteckning
1 INLEDNING 5
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 6
2 BAKGRUND OCH TEORI 6
2.1.1MEDIAS ROLL I SAMHÄLLET 6
2.1.2MILJÖ- OCH KLIMATJOURNALISTIK 7
2.1.3SYDSVENSKAN OCH SATSNINGEN VÅRT KLIMAT – VÅR MILJÖ. 8
2.2TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING 9
2.2.1KOLLEKTIV KOMPETENS 9
2.2.2PUBLIKENS BETYDELSE FÖR NYHETSVÄRDERING 10
2.2.3KLIMATNYHETENS BEHAG 11
3 METOD 12
3.1INNEHÅLLSANALYS 12
3.1.1METOD INNEHÅLLSANALYS 12
3.1.2BEGRÄNSNING OCH URVAL I SÖKNINGEN 13
3.1.3ANALYSMETOD 14 3.2INTERVJU 15 3.2.1URVAL 15 3.2.2INTERVJUMETOD 15 3.2.3ANALYSMETOD 16 4 RESULTAT 16 4.1RESULTAT AV INNEHÅLLSANALYS 16
4.1.1RESULTAT AV CHI2-ANALYS 18
4.2RESULTAT AV INTERVJUUNDERSÖKNING 19
4.2.1KUNSKAP OCH INTRESSE INNAN SATSNINGEN 19
4.2.2SATSNINGENS PÅVERKAN PÅ RESPONDENTERNA 20
4.2.3SATSNINGENS REDAKTIONELLA PÅVERKAN 22
4.2.4PÅVERKAN AV EN SAMHÄLLSTREND 22
4.2.5FORTSATT RAPPORTERING 23
5. DISKUSSION 25
5.1ÖKAD RAPPORTERING 25
5.2ÖKAD KUNSKAP OCH INTRESSE 26
5.3FORTSATT RAPPORTERING 27
5.4SLUTSATS 28
1 Inledning
Sommaren 2018 var den varmaste som har uppmätts i södra Sverige (SMHI, 2018). Den extrema värmen, den efterföljande torkan och skogsbränderna som ägde rum i Sverige under sommarmånaderna 2018, blev för många ett uppvaknande gällande frågan om
klimatförändringar. Olika mätningar inför valet i september samma år visar hur klimat och miljö gick upp i topp bland de frågor som var viktigast för väljarna i slutet av sommaren (Falkehed, 2018; Elliott, 2018), under hösten som följde hamnade Greta Thunberg i
strålkastarljuset med sin klimatstrejk och nya miljö- och klimataktivistgrupper som Fridays For Future och Extinction Rebellion skapades (Fridays For Future, 2019; Extinction
Rebellion, 2019). Även etablerade miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen och Greenpeace märkte ett ökat intresse genom ett högre antal besökare på deras sociala medier och ett ökat antal medlemmar 2018, jämfört med året innan (FRII, 2019).
Det fanns ett växande engagemang hos allmänheten kring klimat- och miljöfrågorna och under hösten 2018 började det från olika håll ställas krav på media att ta dem på större allvar och att öka rapporteringen. Ett exempel på det är uppropet Klimatnytt i SVT och SR som medlemmar i Klimatklubben initierat (Månsson et al., 2019). Ett upprop där det efterfrågas en ”daglig bevakning av klimat och miljö i SVT och SR i form av klimatnytt i anslutning till de vanliga nyhetssändningarna, likt ekonomi- och sportnytt.” och att ” klimat och miljö beaktas i fördjupade frågor och analys i samband med all nyhetsrapportering.”. Uppropet har i
skrivande stund 18 989 underskrifter (2019). Utöver det har det skrivits både debattartiklar och ledare i svenska dagstidningar med samma typ av uppmaningar till de stora mediehusen. Det finns alltså ett intresse hos allmänheten att få ta del av miljö- och klimatrapportering via media i större utsträckning idag, och det är med det i åtanke som den här studien undersöker hur man på en tidningsredaktion kan arbeta för att få in mer miljö och klimat i den vardagliga nyhetsrapporteringen.
Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblads (HD) lät under en dag tidningen genomsyras helt av ämnena miljö och klimat genom satsningen Vårt klimat, vår miljö. Efter satsningen upplevde redaktionschefen M. Ekdahl (personlig kommunikation, 22 oktober, 2018), förutom positiv respons från läsare, även en förhöjd kunskapsnivå hos reportrarna som skrivit för satsningen och ett, upplevde han, ökat tempo i rapporteringen kring de här frågorna. Den här studien
undersöker den tesen och ser på möjligheten för den här typen av satsningar att fungera som en katalysator för ökad rapportering av miljö- och klimatfrågor på en tidningsredaktion.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur Sydsvenskans miljö- och klimatsatsning 2018 påverkade journalisternas kunskap och deras vidare rapportering av miljö- och klimatfrågor. Genom analys av empirin som framkommer i studien, undersöks hypotesen att den här typen av satsning, utifrån ett redaktionellt beslut, kan leda till ökad miljö- och klimatrapportering på en tidning. Delfrågeställningarna är:
• Ökade Sydsvenskans rapportering av miljö- och klimatfrågor efter satsningen?
• Hur påverkades reportrarnas kunskap och intresse för miljö- och klimatfrågor efter att de arbetat med satsningen?
• Är den här typen av satsning ett bra alternativ för redaktioner att öka sin rapportering av miljö- och klimatfrågor?
2 Bakgrund och Teori
I följande kapitel ges en bakgrund till svensk medias miljö- och klimatrapportering historiskt sett och fram till idag. Vidare presenteras Sydsvenskan och deras miljö- och klimatsatsning
Vårt klimat, vår miljö. 2.1.1 Medias roll i samhället
Media, som historiskt sett har benämnts som den tredje statsmakten, har en viktig roll som opinionsbildare då den fungerar som en kommunikationskanal mellan medborgare och det politiska systemet (Bäck, Erlingsson, & Larsson, 2015). Påverkan går åt båda håll, genom media får vi en inblick i det politiska arbetet samtidigt som de också fångar upp opinioner i samhället som i sin tur påverkar det politiska klimatet. Larsson (2014) beskriver mediernas funktion i samhällsdebatten som både deltagare, ledare och påverkare. De både omformar allmänhetens synpunkter i den politiska processen, samtidigt som de leder debatten genom att välja vilka som får plats att uttrycka sina åsikter och påverkar även debatten genom att vara de som definierar problemen och antyder vilka som kan lösa dem (2014). Deras roll i miljö- och klimatdebatten är inget undantag.
Det svenska medielandskapet har dock förändrats sedan 1900-talet, och arbetsmarknaden för journalister har påverkats av den politiska, ekonomiska och tekniska utvecklingen (Weibull, Wadbring, & Ohlsson, 2018). Dagstidningarna var länge dominerande inom svensk media, men i och med reklamfinansierade medier, gratistidningar och internetbaserade medier blev konkurrensen större och dagstidningarna är idag färre och jobbar utifrån mer ansträngd ekonomi (2018). Det här har även påverkat journalisternas roll, inte minst inom
miljöjournalistiken. Tidigare hade redaktionerna fler reportrar med specialkompetens inom ett visst område, idag anställs reportrar med bredare kunskap som förväntas täcka ett större fält istället för att fördjupa sig inom ett visst område (Djerf-Pierre & Olausson, 2015). Det gäller även miljöjournalister, vilket enligt Djerf-Pierre och Olausson kan leda till färre
miljöjournalistiska artiklar (2015).
2.1.2 Miljö- och klimatjournalistik
Den moderna miljödiskursen, det vill säga hur vi pratar om problematiken med vår relation till naturmiljön, anses av många ha börjat med Rachel Carsons bok Tyst vår som kom ut 1962 (Hansen, 2010). Boken, som handlar om miljögifters påverkan på människor, djur och natur, fick ett stort genomslag och fungerade som ett slags startskott för miljörörelsen, även här i Sverige, då den medvetandegjorde en allmänhet om vårt industriella samhälles påverkan på naturen på ett sätt som inte hade gjorts tidigare (2010). Miljö fick därefter även en plats i medierapporteringen, och ett par decennier senare fick också klimatfrågan det. I tidigare forskning framhålls miljöjournalistiken som en central pjäs i samhället, dels för att den skapar villkor för ett engagemang hos en allmänhet kring gemensamma angelägenheter, och på grund av hur den främjar medborgardialog gällande komplexa beslut (Djerf-Pierre & Olausson, 2015).
Svensk mediebevakning av miljö- och klimatfrågor har under åren gått upp och ner. Miljörapporteringen nådde en kulmen i slutet av 80-talet, ett möjligt resultat av Tjernobyl-olyckan, men under 90-talet började den dala (Nilsson & Martinsson, 2012). 2007 skedde en rejäl ökning av klimatrapporteringen (Vi-skogen, 2015). Detta hände i samband med att filmen En obekväm sanning, där den före detta amerikanska vicepresidenten Al Gore uppmärksammade klimatförändringarna, kommit ut året innan vilken väckte liv i
klimatdebatten. Samma år släppte IPCC fyra rapporter kring klimatet och Nobels fredspris tilldelades just Al Gore och IPCC. Efter 2007 dalade dock rapporteringen igen, för att sedan öka kraftigt i samband med klimatmötet i Köpenhamn 2009, och därefter återigen minska
(2015). På samma sätt som mediebevakningen har skiftat, har även intresset och
samhällsengagemanget kopplat till miljö- och klimatfrågor skiftat (Nilsson & Martinsson, 2012) och det finns tidigare mätningar som visar på en korrelation mellan mediabevakningen av, och allmänhetens attityder till, miljöfrågor (Martinsson & Andersson, 2019; Vi-skogen, 2015). Även om det ofta går hand i hand är det svårt att säkerställa vad det är som påverkar vad, men när det finns ett intresse kring en fråga hos allmänheten vänder sig många till massmedia för att få information, vilket även gäller miljö- och klimatfrågorna. I en
undersökning som gjordes för Naturvårdsverket 2018, där 85 % av respondenterna sa sig i någon mån se sig själv som en klimatmedveten person, uppgav 40 % media som svar på enkätfrågan: ”Om/när jag vill veta mer om klimatförändringen i Sverige och världen,
söker/får jag helst information via…” (Naturvårdsverket, 2018). Under det sena 2010-talet har också klimatrapporteringen i svensk media stadigt ökat, 2017 hade rapporteringen ökat med 17 % från året innan, och av de tidningar som skrivit mest om klimat låg Svenska Dagbladet i topp, följt av Dagens Nyheter och Sydsvenskan (Vi-skogen, 2018).
2.1.3 Sydsvenskan och satsningen Vårt klimat – vår miljö.
Sydsvenskan grundades 1848 och är en oberoende liberal morgontidning som ges ut som papperstidning samt på webbsidan sydsvenskan.se (Sydsvenskan, 2016). Med en uppskattad total nettoräckvidd på 316 000 är den Sveriges åttonde största morgontidning och södra Sveriges ledande nyhetsförmedlare (Kantar Sifo, 2019). Tidningen har två upplagor som distribueras till Malmö, respektive Lund och resten av Sverige. 2014 slogs Sydsvenskan ihop med HD och bildade därmed ett gemensamt tidningsbolag där förutom Sydsvenskan och HD, även Landskrona Posten, Nordvästra Skånes Tidningar och gratistidningarna City, Hallå, Sydsvenskan Nära och digitala utgåvor ingår (Ferm, 2014).
Den 16 augusti 2018 genomförde Sydsvenskan en klimat- och miljösatsning då de tryckta tidningarna Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Landskronaposten och Nordvästra Skånes tidningar, samt webbsidorna sydsvenskan.se och hd.se, under en dag genomsyrades av miljö och klimat i form av hundratals artiklar, reportage och krönikor (Viktorsson, 2018).
Redaktionschefen för Sydsvenskan och HD beskrev satsningen, som fick namnet Vårt klimat,
vår miljö, som ”en ambition att lyfta ett viktigt och angeläget ämne och belysa det ur flera
olika perspektiv” (2018). Syftet med satsningen var även, enligt redaktionschefen (M. Ekdahl, personlig kommunikation, 8 april, 2019), att ur ett läsarperspektiv kunna se på miljö och klimat som något som påverkar ens vardag, och att ur ett journalistiskt perspektiv visa att det
går att göra en sådan här satsning. Som ett lokalt medium som Sydsvenskan först och främst är, menade han, ville de också visa att det går att skriva om den här typen av frågor utifrån ett globalt perspektiv, men genom att dra ner dem till en lokal nivå.
Alla redaktioner på tidningen engagerades i satsningen, vilket betydde att även reportrar som vanligtvis inte skriver om miljö och klimat, och delar av tidningen som vanligtvis inte
innefattar de här frågorna, var involverade. Under arbetet med satsningen bjöds det in
föreläsare på ämnet till redaktionen och ett par journalister fick även ta del av kurser på tema miljö och klimat (Redaktionschef M. Ekdahl, personlig kommunikation, 8 april, 2019). Exempel på rubriker i satsningen var: ”Var femte skåning har försökt välja bort flyget”, ”Den globala uppvärmningen ritar om kartan”, ”Näringslivet har allt att vinna på att vara
klimatsmart”, ”Malmö missar 17 av sina 19 miljömål”, ”Svensk idrott saknar en
miljöansvarig”, och ”Staffanstorp missar miljömål, Lomma är topp tio i landet” med flera. Satsningen fick många reaktioner från läsare, dels kritik om att Sydsvenskan ägnade sig åt politisk propaganda i och med att den publicerades så nära inpå riksdagsvalet (Viktorsson, 2018). Redaktionschefen menade att det var väntad kritik, men att de som redaktion bedömt att de här frågorna inte var partipolitiskt bundna och att de i sitt arbete med satsningen inte drev någon agenda i och med att de hade många olika ingångar, både lokala och globala (M. Ekdahl, personlig kommunikation, 8 april, 2019). Majoriteten av reaktionerna från läsare var dock positiva och i samband med satsningen fick Sydsvenskan en tillfällig ökning av
prenumeranter (Viktorsson, 2018). Att satsningen fick ett så stort genomslag trodde redaktionschefen också kunde kopplas till att den publicerades i slutet av en rekordvarm sommar, dock var arbetet med satsningen påbörjad redan under våren samma år, månader innan värmen slog till.
2.2 Teori och tidigare forskning
I följande avsnitt presenteras uppsatsens teoretiska ramverk och tidigare forskning, som också tillämpas i analysen av metodundersökningarnas resultat.
2.2.1 Kollektiv kompetens
För att bättre förstå Sydsvenskans arbete med satsningen Vårt klimat, vår miljö, och det fortsatta arbetet med miljö- och klimatrapportering, kan man utöver den journalistiska
aspekten också se på redaktionen utifrån ett arbetsplatsperspektiv. I boken Ledning och förståelse, skriver Sandberg och Targama (1998) om hur förståelse för ens arbete styr arbetets utförande och hur kompetens används och utvecklas på en arbetsplats. I ett kapitel i boken tar de upp den kollektiva kompetensen. De menar att en organisations uppgift inte kan utföras av en enskild person och att en samverkan av flera personers kompetens därför är det som behövs för att nå effektivitet och framgång inom organisationen. En kollektiv kompetens skapas alltså med hjälp av flera personers individuella kompetenser (1998). På en
tidningsredaktion kan det översättas till reportrarnas kunskap inom olika ämnen, som tillsammans skapar en högre kunskapsnivå. Om en reporter skulle stå för all rapportering inom alla ämnen på tidningen skulle kunskapsnivån självklart vara lägre, än om flera reportrar på redaktionen fördjupar sig inom olika ämnen. Sandberg och Targama (1998) tar också upp socialisation, som handlar om hur ett kollektiv utvecklar och upprätthåller kompetens på en arbetsplats. Grunden till kollektiv kompetens är medarbetarnas gemensamma förståelse för sitt arbete, och för att upprätthålla det krävs en process som håller medarbetarna ständigt involverade i skapandet av arbetets mening och innebörd (1998). I praktiken kan det innebära att en person utvecklar och upprätthåller sin specifika kompetens, men i ständigt samarbete med sina kollegor och chefer för att tillsammans skapa en kollektiv riktning eller för att uppnå ett gemensamt mål. Det här kan i sin tur skapa en kultur på en arbetsplats, så länge det
kommuniceras medarbetarna emellan.
2.2.2 Publikens betydelse för nyhetsvärdering
Då studien handlar om medierapportering av ett specifikt ämne, är det relevant att se närmre på vad det är som påverkar beslutet om vad som publiceras i media. Nyhetsvärderingen, hur nyheter bedöms i förhållande till varandra, ser olika ut på olika mediehus. En del värderar traditionell journalistik högst, medan andra värdesätter sensationsjournalistik, de olika preferenserna grundas ofta i ekonomiska och redaktionella förutsättningar och strategier (Nord & Strömbäck, 2004). Ghersetti (2011) beskriver vad som skrivs och publiceras som nyheter i media, utifrån olika faktorer och kriterier. Det handlar enligt henne om både själva innehållet i nyheten, om nyheten till exempel är sensationell eller innefattar viktiga personer, eller den redaktionella strukturen gällande kunskap och förutsättningar på redaktionen som publicerar nyheten. Ghersetti menar dock att det oavsett dessa faktorer i grunden handlar om publikens kriterier. Finns det ett allmänintresse för ett ämne, så finns det också på
bevakningslistan på en redaktion. Att en nyhet är sensationell bestäms i förhållande till publikens förväntningar. I en undersökning från 2011 där ca 1400 journalister medverkade,
ansåg 85 % av de medverkande att kriteriet ”händelsen intresserar många människor” har stor betydelse för att ett nyhetsmedium ska ta upp en händelse. Endast 1 % av de medverkande ansåg att människors intresse för händelsen är av liten betydelse (2011). Publiken har också fått en större betydelse i och med att media blivit mer marknadsstyrt (Nord & Strömbäck, 2004). Den ekonomiska aspekten gör att konkurrensen om publiken, medieföretag emellan, många gånger sätter publikens intresse före politiska och journalistiska motiv (2004). Vad publiken tycker är viktigt är därför också en central aspekt för redaktioners val av
rapportering.
2.2.3 Klimatnyhetens behag
Även om studien fokuserar på kvantiteten av miljörapportering, snarare än kvaliteten, så kommer oundvikligen frågan om hur man skriver om miljö och klimat upp när man pratar om miljöjournalistik. För hur man skriver om miljö och klimat påverkar många gånger hur publiken tar emot texten, deras intresse och motivation till att läsa den, och ta till sig vad som står. Vilket, den tidigare teorin också beskriver, är centralt för journalistiken. Något som är återkommande inom forskning av miljökommunikation, det vill säga hur man kommunicerar miljö- och klimatfrågor till en publik, är problematiken med att upprepa samma historia om och om igen. Shome & Marx (2009) skriver att konsekvensen av att upprepa exponering av känslomässigt dränerande situationer, som till exempel klimatförändringar, kan bli att den har en bedövande effekt på mottagaren. Har vi hört samma historia om de smältande isarna, eller sett samma bild på den magra isbjörnen, för många gånger, blir vi tillslut vana vid dem. Vilket i sin tur kan leda till att vi börjar undvika ämnet eller avfärda det (2009).
Inom journalistiken väger det faktum att en nyhet är just en nyhet många gånger tungt. Boykoff (2011) beskriver en repetitions-tabu inom journalistiken, vilket betyder att en ny berättelse föredras framför ihärdiga och genomträngande frågor, som klimatfrågan kan anses vara. Miljö- och klimatrapporteringen konkurrerar med ”snabbare” nyheter så som
sporthändelser, brott, krig och terrorism. De långsamma skeendena och de långsiktiga konsekvenserna av miljö- och klimatfrågorna gör att journalister ständigt behöver hitta nya vinklar för att få igenom en publikation, vilket i sin tur kräver kompetens, hårt arbete och integritet från journalistens sida (2011). Ett upprepande kan således vara problematiskt både för läsaren och för journalisten, och kan i slutändan påverka både kvalitén och kvantiteten av miljö- och klimatrapportering i media.
3 Metod
Metodvalen i studien bestod av en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer. Sydsvenskans rapportering av miljö- och klimatfrågor innan och efter satsningen Vårt klimat
– vår miljö, samt Göteborgspostens (GP) rapportering under samma tid, har undersökts med
hjälp av en innehållsanalys. Vidare har fem medarbetare på Sydsvenskan intervjuats om satsningen och deras relation till klimat- och miljöjournalistik. Empirin från innehållsanalysen och intervjuerna ämnade sedan tillsammans svara på den tredje delfrågeställningen, huruvida den här typen av satsning är ett alternativ för redaktioner att öka sin rapportering av miljö- och klimatfrågor.
3.1 Innehållsanalys
För att svara på delfrågeställningen om Sydsvenskans rapportering av miljö- och klimatfrågor ökade efter satsningen utfördes en kvantitativ innehållsanalys.
3.1.1 Metod Innehållsanalys
En innehållsanalys är enligt Bryman (2011) en metod som används för att kvantifiera innehållet i dokument och texter utifrån förutbestämda kategorier. I det här fallet gäller det Sydsvenskans och GP:s publicerade artiklar innehållande orden miljö och klimat under en bestämd tidsperiod.
Med hjälp av det digitala mediearkivet Retriever söktes Sydsvenskans dagliga rapportering igenom, en vecka i månaden under ett halvår 2018; två månader innan satsningen, veckan när satsningen publicerades och tre månader efter satsningen. Med utgångspunkt från veckan då satsningen ägde rum togs därefter veckorna ut med tre veckors mellanrum. Veckorna som undersöktes var 25, 29, 33, 37, 41 och 45. Sökorden begränsades till klimat* och miljö*, baserat på namnet på Sydsvenskans satsning som hade titeln Vårt klimat, vår miljö. Samma sökning gjordes på GP:s rapportering, under samma veckor, för att sätta Sydsvenskans rapportering i relation till övrig media och på så vis utesluta eller bekräfta att en eventuell ökning är kopplad till en generell ökning av miljö- och klimatrapportering i media under 2018. GP valdes som kontroll i analysen på grund av att den, liksom Sydsvenskan, är en lokal och liberal morgontidning med jämförbar nettoräckvidd.
Definitionen av ordet miljö som används i den här undersökningen är den omgivning och natur som människan påverkar (Lundgren & Sundqvist, 2003). Begreppet miljö kan delas upp
i två delar, dels naturmiljö, den omgivning som människor inte har påverkat från början, såsom biologiska processer. Dels kulturmiljö, vilken är skapad av människor, såsom stadsmiljö (2003). I den här studien avses naturmiljö. Definitionen av ordet klimat som används är SMHI:s definition: ”vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått” (SMHI, 2019).
3.1.2 Begränsning och urval i sökningen
Då både ordet miljö och ordet klimat går att använda i sammanhang utanför miljö- och
klimatfrågor, visade sökningarna i Retriever också resultat som inte är kopplade till miljö- och klimatfrågor. De är inte medräknade i den här studien, då det skulle ge ett missvisande
resultat i statistiken. Orden miljö och klimat öppnar också upp för tolkning när det kommer till urvalet av data. För att vara konsekvent i insamlingen följdes därför några regler, de
förtydligas nedan.
Det gjordes separata sökningar på miljö och klimat. I sökningen av miljö* visades bland annat artiklar där ordet miljö var kopplat till kulturmiljö, så som på arbetsplatser, i staden eller i samhället. Exempel är otrygg miljö, kriminella miljöer, högerextrema miljön, stressfri miljö,
verklighetstrogen miljö, miljöombyte, miljön på äldreboendet och inspirerande miljö.
Miljöpartiet var en återkommande träff i sökresultatet, gällande de artiklarna togs beslutet att
bara räkna med de som relaterade till miljöfrågor och miljöpolitik. Artiklar som handlar om andra politiska frågor så som skola, vård, migration eller valet 2018, där miljö inte nämns förutom i partiets namn, har inte räknats med. Samma avgränsning gjordes när det kommer till personer och organisationer vars titlar innehåller ordet miljö, så som miljökonsult, miljö-
och samhällsnämnden, miljöinspektörer och bygg- och miljönämnden.Om orden inte nämns i ett miljörelaterat sammanhang är de inte medräknade i studien. De träffar i sökningen av ordet
miljö* som är medräknade i den här studien innehåller förutom det rena ordet miljö även ord
som innehåller miljö, för exempel: miljöfrågor, miljöpolitik, miljözoner, miljökrav,
miljömässig, miljövänlig, miljöskyddet och miljöfarligt.
I sökningen av klimat* gjordes liknande urval. Artiklar som innehöll ordet klimat men där det kopplades till kulturellt klimat så som klimat av terror, tuffare klimat, polariserande klimat,
företagsvänligt klimat, politiska klimatet och kulturella klimatet räknades inte med i den här
studien. Även artiklar som handlar om rumsligt klimat, där ord som klimatanläggning har fått en träff i min sökning, har inte tagits med i den här studien. De träffar i sökningen av ordet
ord som innehåller klimat, såsom: klimatpåverkan, klimathotet, klimatsmart, klimatfrågan,
klimatförändring, klimatpolitik och klimatförnekare med flera.
De resultat som har räknats med i den här studien är således de resultat då orden miljö* och
klimat* nämns i ett sammanhang relaterat till miljöfrågor utifrån definitionen som tidigare
beskrivits.
I studien är både artiklar, reportage, notiser, ledare, krönikor, recensioner och recept
medräknade. Ingen skillnad har gjorts på publicerat material från tidningens egna journalister, inköpt material, opinionstexter och läsartexter, eftersom det redaktionella beslutet att
publicera en text, oavsett källan, är relevant i studien. Däremot är inte sökresultat från förstasidor medräknade eftersom de ofta är rubriker och sammanfattningar av artiklar inne i tidningen. Familjeannonser och minnesord är heller inte medräknade.
Tidigt i sökningen upptäcktes att artiklar ibland dök upp som dubbletter, då samma artikel publicerats i den tryckta tidningen och på webben. Efter att ha undersökt det närmre visade det sig att de inte alltid var identiska, trots att de utgick från samma artikel, och beslutet togs då att även räkna med dem i resultatet, eftersom det ändå kan bedömas som ett redaktionellt beslut att publicera artikeln i både tryckt och digital form. När det kommer till texter från nyhetsbyråer som TT, kan de inte ses som ett redaktionellt beslut, eftersom alla texter som kommer in sedan automatiskt publiceras på webben. Dock är alla de stora mediehusen i Sverige, GP inräknat, kunder till TT och därför påverkas inte Sydsvenskans och GP:s statistik i förhållande till varandra. TT-texterna som publiceras i papperstidningen är däremot ett beslut från tidningens redigerare och gör därför valet att ta med de texterna i studien relevant.
Källorna som har använts i sökningen i Retriever är Sydsvenskan i Tryckt press och
Sydsvenskan och Sydsvenskan Premium i Webb. Alternativen Sydsvenskan Tematidningar
och Sydsvenskan Webb-TV valdes bort för att begränsa sökningen och fokusera studien på skriftlig media. För GP valdes de motsvarande källorna Göteborgs-Posten i Tryckt press och
Göteborgs-Posten och Göteborgs-Posten Plus i Webb. 3.1.3 Analysmetod
För att sammanställa resultatet i innehållsanalysen räknades artiklarna för varje vecka samman och delades sedan upp i kategorierna miljö, klimat och miljö och klimat. Den sista kategorin avser artiklarna som innehåller både orden miljö och klimat. Vidare utfördes chi2
-test i enlighet med Whitlock & Schluter (2015) för att undersöka signifikansen av hypotesen att det sker en förändring i rapporteringen över tid. För att framställa proportionella data av rapporteringen, vägdes veckorna mot det totala antalet publicerade artiklar på respektive tidning under de testade perioderna. Chi2-testen utfördes i Microsoft Excel.
3.2 Intervju
För att undersöka den andra delfrågeställningen, hur reportrarnas kunskap och intresse av miljö- och klimatfrågor påverkats efter att de arbetat med satsningen, utfördes kvalitativa intervjuer med fem reportrar som arbetar på Sydsvenskan.
3.2.1 Urval
I enlighet med Bryman (2011) gjordes ett målinriktat urval av respondenter. Detta gjordes för att få intervjua personer som är relevanta till frågeställningen, i det här fallet reportrar som arbetade med satsningen och fortfarande arbetar på Sydsvenskan. För att begränsa urvalet och undvika en homogen grupp, baserades valet på reportrarnas arbetsroller, både utifrån
yrkestitel, ämne och kön. Utifrån de reportrar som arbetade på Sydsvenskan under satsningen och fortfarande arbetar där, blev urvalet; D. Rydén (DR), allmänreporter med inriktning vetenskap och forskning; J. Karlsson (JK), redaktör, arbetsledare och lokalreporter; L. Skeppstedt (LS), allmänreporter; M. Amnell (MA), lokalredaktör och allmänreporter; D. Ivarsson (DI) reporter, granskande journalistik.
3.2.2 Intervjumetod
Respondenterna kontaktades via mail och sedan bokades tider för intervjuer. Samtliga intervjuer utfördes på Sydsvenskans kontor i Malmö och spelades in med godkännande av respondenterna.
Intervjuerna utfördes i form av semistrukturerade intervjuer i enlighet med Brymans metod (2011) och utgick från en intervjuguide som bestod av tre teman med sammanlagt elva tillhörande frågor. Detta för att möjliggöra för respondenterna att prata öppet, men ändå säkerställa att intervjuerna höll sig inom ramen för frågeställningen. Temana var ”Arbetsroll”, ”Satsningen Vårt klimat – vår miljö” och ”Generell miljö- och klimatrapportering”.
3.2.3 Analysmetod
Intervjuerna transkriberades och kodades sedan i enlighet med Lindgrens metod (Hjerm, Lindgren, & Nilsson, 2014). Utifrån kodningen tematiserades texten till fem underrubriker; ”Kunskap och intresse innan satsningen”, där respondenternas svar angående sin kunskap och sitt intresse inom miljö och klimat redovisas. Under rubriken ”Satsningens påverkan på respondenterna” har svaren angående respondenternas syn på sin kunskapsnivå och intresse efter satsningen sammanställts. ”Satsningens redaktionella påverkan”, redovisar
respondenternas syn på kollegornas och redaktionens fortsatta arbete efter satsningen. ”Påverkan av en samhällstrend” länkar samman en allmän miljödiskurs och
miljörapporteringen på Sydsvenskan och ”Fortsatt rapportering” handlar om respondenternas tankar kring hur miljörapportering bör hanteras i framtiden.
4 Resultat
I följande kapitel redovisas resultaten av de två metoderna. I första delen presenteras innehållsanalysens resultat av träffarna som sökningen i Retriever gav. I den andra delen redovisas intervjuundersökningens resultat.
4.1 Resultat av innehållsanalys
Under första veckan gav sökningen i Retriever 56 träffar i GP och 47 träffar i Sydsvenskan på ordet miljö*. Ordet klimat* fick 29 respektive 23 träffar och av dem var 14 respektive 15 träffar där både miljö och klimat nämns, som syns i ett separat fält i grafen som går att se i Figur 1, och är därmed borträknat i miljö-fältet och klimat-fältet. Detta gäller alla staplar i grafen. GP är en större tidning än Sydsvenskan och därför är det ett väntat resultat att de sammanlagt har fler publicerade texter.
Följande vecka, vecka 29 i juli, sjönk den sammanlagda rapporteringen i GP med 35 % från månaden innan, medan Sydsvenskans rapportering däremot hade en liten ökning. Trots tidningarnas storlek har Sydsvenskan här en större rapportering än GP. Minskningen av GP:s antal artiklar kan förklaras med att juli är en månad då medierapporteringen i stort minskar, det förklarar dock inte Sydsvenskans mer stabila rapportering.
Vecka 33 var veckan då Sydsvenskans satsning publicerades, vilket är anledningen till den stora ökningen för Sydsvenskan, men även GP:s rapportering ökade något. Av de
sammanlagda 260 träffarna i Sydsvenskan den här veckan var 169 publicerade den 16 augusti, dagen då Vårt klimat – vår miljö publicerades.
Vecka 37 fortsatte ökningen av rapporteringen i Sydsvenskan, borträknat satsningens dag i augusti. GP:s rapportering minskade något från månaden innan men visade en ökning från juni och juli. Det här var veckan efter valet 2018 och många sökträffar visade därför
Miljöpartiet som sökträff, vilket kan vara en förklaring till ökningen i Sydsvenskans
sammanlagda träffar för ordet miljö, som den här veckan var 69, en ökning på 72 % sedan juli. Rapporteringen av texter innehållande ordet klimat hade ökat med 45 % från juli till september.
Vecka 41 ökade GP:s antal artiklar, medan Sydsvenskans totala antal artiklar i sökningen minskade något i jämförelse med vecka 37.
Den sista veckan för undersökningen, vecka 45, syntes redan i sökningen en ökning i GP:s rapportering som visade sig vara en satsning de gjorde under november månad 2018, som de kallade för Ödesfrågan. Det var en artikelserie på temat klimat, som inte var jämförbar med Sydsvenskans Vårt klimat, vår miljö i form och storlek,men som ändå syntes tydligt i statistiken. Den här veckan gick Sydsvenskans rapportering ner ytterligare från månaden innan, dock låg den högre än månaderna innan satsningen, från totalt 64 artiklar i juli, till 81 i november, en ökning på ca 21 %.
Figur 1. Grafen visar antalet texter som innehöll sökorden miljö och klimat. Staplarna representerar en vecka i månaden under 2018; vecka 25 i juni, vecka 29 i juli, vecka 33 i augusti, vecka 37 i september, vecka 41 i oktober och vecka 45 i november. Den vänstra stapeln i varje månad representerar texter i GP och den högra representerar texter i Sydsvenskan [Syds.]. De översta gröna fälten visar
sökträffarna av ordet miljö (juni: GP 42; Syds. 32; juli: GP 16, Syds. 30; augusti: GP 25, Syds. 105; september: GP 25, Syds. 41; oktober: GP 41, Syds. 29; november: GP 36, Sydsv. 38), de blå fälten visar sökträffarna av ordet klimat (juni: GP 9, Syds. 14; juli: GP 16, Syds. 24; augusti: GP 25, Syds. 77; september: GP 25, Syds. 34, oktober: GP 35, Syds. 39, november: GP 48, Syds. 30) och de turkosa fälten visar de texter som innehöll både ordet miljö och klimat (juni: GP 14, Syds. 15; juli: GP 10, Syds. 10; augusti: GP 28, Syds. 78; september: GP 23, Syds. 28; oktober: GP 31, Syds. 27; november: GP 51, Sydsv. 13).
Sammanfattningsvis ökade Sydsvenskans rapportering total med 24,6 % från vecka 25 till vecka 45. GP hade under samma period en ökning på 51,8 %.
4.1.1 Resultat av chi2-analys
För att testa hur regelbunden rapporteringen av miljö och klimat var under den här perioden utfördes tre fristående chi2-test. Först utfördes ett test på respektive tidning, där antalet artiklar innehållande miljö och klimat jämfördes mellan veckorna i analysen. Resultatet visade att både Sydsvenskan (p-värde < 0.001) och GP (p-värde < 0.001) rapporterade signifikant oregelbundet om miljö och klimat. För att utesluta att Sydsvenskans signifikant oregelbundna rapportering av miljö- och klimat berodde på det höga antalet artiklar som publicerades under själva satsningen, så gjordes ännu ett chi2-test, där artiklar publicerade den 16e augusti, exkluderades. Även detta test visade sig vara signifikant (p-värde = 0.008).
4.2 Resultat av intervjuundersökning
För att svara på delfrågeställningen ”Hur påverkades reportrarnas kunskap och intresse för miljö- och klimatfrågor efter att de arbetat med satsningen?” strukturerades intervjuerna upp på följande sätt: Inledningsvis ombads respondenterna berätta om sin arbetsroll och vad den innefattar. Sedan ställdes öppna frågor om satsningen Vårt klimat, vår miljö, där
respondenterna fick börja med att berätta om vad de själva hade skrivit till satsningen. Vidare ombads respondenterna reflektera över sin kunskap och intresse innan satsningen, och sedan efter satsningen. Respondenterna fick även ge sin uppfattning om kollegornas kunskap och intresse före och efter satsningen. Avslutningsvis fick de ge sin syn på fortsatt rapportering av de här typen av frågor. Här redovisas deras svar under fem tematiserade rubriker.
Inledningsvis står sammanfattningar av respondenternas arbetsroller i Figur 2.
Figur 2. Tabellen visar respondenterna som ingick i intervjuundersökningen. I vänstra kolumnen står en beteckning för varje respondents som används i följande stycken, och i den högra kolumnen står en sammanfattning av varje respondents arbetsroll utifrån vad de själva sa i intervjuerna.
4.2.1 Kunskap och intresse innan satsningen
Gällande kunskaps- och intressenivån för miljö- och klimatfrågor innan satsningen svarade fyra av fem att de ansåg sig ha en någorlunda god kunskap innan satsningen. Både DI och MA upplevde sig ha kunskap över genomsnittsnivå och JK betraktade att hennes kunskap låg på en allmännivå. När DR skulle beskriva sin kunskapsnivå innan satsningen sa han att han har sysslat med det litegrann och att han lär sig saker hela tiden. DR har bevakningsansvar för
forskning och vetenskap på Sydsvenskan och svarade sedan på följdfrågan om hur hans kunskapsnivå ser ut jämfört med en allmänreporter att den såklart är högre. LS betraktade sin kunskapsnivå innan satsningen som” inte särskilt hög”. De som specifikt uttryckte att de hade ett intresse för de här frågorna var DI som sa sig alltid ha varit miljöintresserad. Både MA och JK ansåg sig ha ett ganska stort intresse och benämnde frågorna som viktiga och LS sa sig ha varit helt ok intresserad av miljö. I Figur 3 ges en sammanfattning av respondenternas svar i de här frågorna.
Figur 3. Tabellen visar varje respondents svar sammanfattade i form av ja och nej. I vänster kolumn ses svaren på frågor om upplevd kunskap, respektive intresse, innan satsningen. I höger kolumn visas svaren på frågor om upplevt ökad kunskap, respektive intresse, efter satsningen. Svaret ”specifikt ämne” står här för en upplevd ökad kunskap gällande det ämne de skrev om i satsningen och ”generellt” gäller en upplevd ökad allmän kunskap inom miljö och klimat. ”Ej specificerat” innebär att respondenten inte svarade på ett sätt som tydligt kunde upplevas som ett ja eller ett nej.
4.2.2 Satsningens påverkan på respondenterna
När det kommer till kunskapen efter satsningen berättade fyra av respondenterna om den specifika ämneskunskap de fått av arbetet med sina respektive artiklar och reportage för satsningen. DI uppfattade att hans kunskap hade uppdaterats i och med att han gjorde research och ”plöjde rapporter” för att skriva sitt reportage och hade även efter satsningen läst liknande rapporter på sin fritid, något han upplevde var en skillnad mot för innan. JK sa att det var klart att man fick mer kunskap inom ämnet man skrev om, men hon var osäker på om det resulterat
i en generell kunskapsökning. Hon fortsatte med att berätta om ett stipendium hon sökt för att utveckla sin kunskap inom klimatjournalistik. Även om hon inte tydligt uttryckte det, kan det tolkas som ett ökat intresse i frågan i och med viljan att göra mer i framtiden:
Sen aktualiserade det klimatbevakningen hos oss, så det är väl så i sådana fall. Nu har jag till exempel sökt ett stipendium, så nästa vecka ska jag åka på en kurs i just hur man bevakar klimat journalistiskt. Så det väcktes ju någonting i alla fall. I att vilja göra någonting mer framåt.
Dock ansåg hon inte att det fanns ett ”före och efter” i hennes arbete till följd av satsningen, även om hon upplever att frågan i sig är mer närvarande idag. MA hade en liknande
inställning gällande ökad kunskap, då han sa att han hade fått ökad kunskap i det specifika ämnet han skrev om men inte upplevde sig ha fått en generellt ökad kunskapsnivå inom miljö och klimat. Han upplevde inte heller satsningen som ett startskott för ökad rapportering för egen del men uttryckte ändå en vilja att försöka lyfta fler lokala exempel i framtiden, något som han sa var på eget bevåg och inte något som någon annan har begärt. DR upplevde även han en ökad kunskap inom det specifika ämnet han skrivit om, men även en generellt ökad kunskap och uttryckte ett kunskapshopp från innan till efter satsningen:
Satsningen ökade ju min kunskap så klart, att det blev ett hopp om man säger, om man läser saker hela tiden så är det en sluttande kurva som går ganska jämnt uppåt, men det är klart att den tog ett kliv här. När vi skulle göra en satsning och man var tvungen att sätta sig in i det, jag vet inte hur man ska gradera det, ett sådan kunskapshopp, men det är klart att jag lärde mig jättemycket på det här.
Han sa sig inte ha fått ett ökat allmänt intresse för frågorna, men däremot ett ökat intresse för att läsa klimatrapporter efter att ha lärt sig fler begrepp som gör det lättare att relatera till vissa vetenskapliga texter. Han kopplar kunskapen han fått från satsningen till ett ökat agerande:
Ju mer man vet desto lättare är det ju egentligen, att dels känna igen en bra grej och dels luska reda på en bra grej. Så det är klart att jag har blivit mer aktiv efter den här satsningen.
Även LS, som var den enda av respondenterna som inte sa sig ha särskilt hög kunskap innan satsningen, upplevde en skillnad i sin kunskap efter satsningen. Hon upplevde främst en skillnad i perspektiv och tankesätt gällande sitt journalistiska arbete. Hennes arbete i satsningen bestod av sportrelaterade artiklar och hon beskriver en stor skillnad inom just sporten, där det tidigare inte varit naturligt att ta in ett miljöperspektiv i artiklarna. Hon
jämförde det med ett ekonomiskt perspektiv som hon menade alltid finns med och berättade att som journalist frågar man ofta hur mycket ett projekt kommer att kosta, men sällan vad det kommer att ha för miljöpåverkan. Gällande det upplevde hon en liten skillnad, även om hon kände ett behov av att påminna sig själv hela tiden.
4.2.3 Satsningens redaktionella påverkan
Synen på en skillnad gällande kunskap och intresse hos kollegorna, och på arbetet med miljö och klimat på Sydsvenskan i stort efter satsningen, skilde respondenterna något åt. Både MA och DR upplevde en tillfällig skillnad på redaktionen, men som inte höll i sig, vilket enligt MA berodde på att andra frågor hamnar i förgrunden:
Det pratades väl mycket om det just då men sen så hände det ju andra saker. Det fanns ju en diskussion att vi borde bli mycket bättre på att skriva om det här och lyfta fram det oftare, men sen vet jag inte, det där bleknade bort fort för det händer ju andra grejer hela tiden som kommer i förgrunden.
Han var inte heller säker på att de som tidning hade bättre miljöbevakning efter, jämfört med innan satsningen. DR uttryckte det som att det snabbt klingar av, i och med att många
reportrar har annat de brinner för och andra bevakningsområden som lätt tar över hand. Dock hade han märkt att kollegor har tipsat honom, i egenskap av vetenskapsjournalist, om
relaterade ämnen som de har hittat och tyckt att man borde göra något av. JK relaterar frågan till den specifika kunskapen som varje reporter fick om det ämne de skrev om, något hon menar gav en ökad kunskap för individen, men som hon inte trodde spred sig på redaktionen. Hon upplevde inte att de skrivit märkbart mer om klimat efter satsningen. LS och DI däremot upplevde en skillnad hos kollegorna. DI uttryckte det som ett litet lyft både gällande intresse och kunskap på redaktionen, dock var han inte säker på att de har skrivit mer om klimat och miljö. LS tyckte att man pratade mer om frågorna nu och att man försökte få in det
perspektivet på ett annat sätt.
4.2.4 Påverkan av en samhällstrend
Något som nämndes återkommande hos respondenterna var tron på påverkan av en samhällstrend gällande miljö- och klimatfrågorna, snarare än en påverkan av själva
satsningen. MA menade att även om satsningen möjligen väckte en tanke hos honom gällande fortsatt rapportering av de här frågorna så vet han också att de här frågorna diskuteras mycket
och tror att viljan att rapportera om miljö och klimat handlar mycket om en medvetenhet. LS trodde att frågorna hade fått plats i tidningen även utan satsningen:
”Men som sagt, det är ju lite i tiden också. Även om vi inte hade gjort den satsningen så är miljö lite på tapeten också, så att alla pratar ju om det ändå så att säga.”. Någon som även DI tog upp gällande sin syn på arbetet med att få till en ökad miljörapportering på en tidning:
Jag tror att det är bra om redaktionsledning och chefer och så poängterar det, men jag tror också att det här är någonting som hela samhället driver fram idag. Det här är ingenting som är unikt för journalistiken eller tidningar.
Han fortsatte med att poängtera att det finns ett jättestort intresse hos folk att läsa om de här frågorna. DR pekade på klimatångesten många fick under sommaren 2018 som ett exempel på diskussionen kring klimatförändringarna som sker i samhället och menade att: ”ingen läsare kan ju ha missat att det pågår en klimatförändring.”.
4.2.5 Fortsatt rapportering
Alla respondenterna hade generellt en positiv inställning till satsningen och arbetet med den. De hade vidare reflektioner om hur fortsatt rapportering av miljö och klimat skulle kunna och borde se ut. JK tyckte att det var roligt när de som tidning spände musklerna och gjorde något de trodde på och sedan satsade på det, som de hade gjort med Vårt klimat, vår miljö. Hon trodde också att det fick mer effekt och blev mer uppmärksammat när man gjorde en samlad grej än om det skulle ha varit utspätt under året. Hon tyckte dock att de kunde få in frågorna mer och oftare i lokalbevakningen och att det på så vis skulle bli mer tillgängligt för läsarna. Hennes uppfattning var att många på redaktionen tyckte att de borde ha en mer kontinuerlig rapportering, men att ansvaret för att se till att de blev så låg på ledningsnivå. Utifrån de övriga intervjuerna verkade den uppfattningen stämma då alla de övriga respondenterna tog upp vikten av att låta klimat- och miljöfrågorna bli en naturlig del av den dagliga
nyhetsrapporteringen. DR sa:
Jag tycker att det är bra med den här typen av satsningar, men jag tror ju att det är viktigt att rapporteringarna om klimat och miljöfrågor står på egna ben och är löpande och att man inte säger ”den här dagen och det här året ska vi skriva en speciell tidning som har det som fokus”. Så dels så måste det vara i enskilda artiklar som handlar om klimatfrågan och andra miljöfrågor. Vad som händer där politiskt och vetenskapligt och vad industrin gör och vad intresseorganisationer gör. Och sen måste den frågan också vara med som en komponent i vad man rapporterar om; en ny
bilmodell så är den frågan med. När man rapporterar om ett bostadsområde så är den frågan med. I varje politiskt beslut.
Han menade också att sättet man skriver om miljö och klimat är viktigt, att det bör presenteras pedagogiskt och intresseväckande på ett sätt som inte kräver så mycket ingångskunskap av läsaren. Att skriva om miljö och klimat menade han var ett journalistiskt problem, då det i förhållande till andra snabba, dramatiska nyheter hade ett långsammare skeende, vilket gör det svårare att rapportera om. Även LS tyckte att det var en utmaning att skriva om miljö och klimat på ett begripligt sätt och på ett sätt som fångar läsarnas intresse, något hon trodde kunde bli bättre med en mer vardaglig rapportering och högre kunskap bland journalisterna. En satsning som den här trodde hon därför var bra för att skapa uppmärksamhet kring de här frågorna, för att få folk att bry sig. Hon tyckte även att satsningen ur ett redaktionellt
perspektiv var ett bra sätt att upptäcka att något sådant gick att göra och även för att upptäcka att de här frågorna finns överallt och att det inte är svårt att hitta ett ämne med miljövinkel.
Både MA och DR reflekterade över behovet att ta miljörapporteringen framåt genom nya sätt att skriva om frågorna, då de upplevde rapporteringen hittills som upprepande. Som DR uttryckte det:
Men det handlar ju om att föra journalistiken vidare från det. Om man tänker, det kommer såna här rapporter ”nu smälter isen på Arktis, nu smälter isen på Arktis, nu har den smält lite till, nu har den smält lite till”. Att det blir en slags bedövningseffekt hos läsaren i det. ”Det här är sjunde gången jag läser om det här att Grönlandsisen blir allt mindre.” Det gäller att hitta någonting som berör en sjunde gången, eller hitta någon annan vinkel, annars scrollar man förbi eller bläddrar förbi. Då krävs det nog att man som journalist kan hitta den där grejen som gör att det blir intressant.
MA tyckte att det var synd att de inte har en anställd miljöreporter som kunde fördjupa sig i de här frågorna, det trodde han skulle hjälpa med att hitta nya oväntade vinklingar och på så vis undvika upprepningar av det som alla redan vet eller har läst tidigare. Det här var något MA återkom till under intervjuns gång, han menade att när det var upp till var och en av de enskilda reportrarna vad de skulle skriva om så hamnade miljöfrågorna lätt i bakgrunden och att det därför vore bättre att ha en person som sysslade med det. Nackdelen med det från tidningsledningens sida var, enligt honom, att man knyter en person till en speciell uppgift och att den då inte är tillgänglig för allt annat som händer. DI trodde istället på ett totalt skifte
i synsättet där miljöfrågor har med allt att göra och att det skulle begränsas om de hade en miljöreporter som skrev texter som ett specialområde. DR, som skriver om vetenskapliga ämnen på Sydsvenskan, landade någonstans mittemellan i sitt resonemang. Han berättade att han hade gjort 16 av 27 miljö och klimat-artiklar under taggen Vårt klimat, vår miljö sedan själva satsningen, av resterande artiklar stod TT för 11 och resterande 10 hade kollegor på redaktionen gjort. Hans uppfattning var att det var ett litet antal medarbetare på redaktionen som hade fortsatt att skriva om de här ämnena och hade tankar kring arbetet för fortsatt rapportering:
Man kan ju ha satsningar som inte är så totalt jättestora som den här. Man kan ha några temasidor en viss dag som inte involverar hela redaktionen, men kanske man har en fyra-fem medarbetare. Som sysslar med det och gör en stor, det har vi ju rätt ofta, stora fördjupningar på helgerna till exempel. Så det är väl egentligen ett bättre sätt, om man delar upp, det här var ju jättekul och det blev uppmärksammat, tar man en femtedel av det här stora och lägger ut på fem tillfällen under åren så kanske man håller mer liv i en fråga sen. Än att vänta tre år, så har man ett temanummer om klimat och miljö till.
5. Diskussion
I följande kapitel diskuteras och analyseras resultaten av innehållsanalysen och
intervjuundersökningen tillsammans med teorier och tidigare forskning för att svara på studiens tre frågeställningar.
5.1 Ökad rapportering
Den första delfrågeställningen i den här studien är: ”Ökade Sydsvenskans rapportering av miljö- och klimatfrågor efter satsningen?”. I innehållsanalysen undersöktes en vecka i
månaden under en period av sex månader; två månader innan, och fyra månader från och med satsningen. Resultatet visar på en total ökning under den här perioden på 24,6 % för
Sydsvenskan. Svaret på delfrågeställningen är därmed: ja. Dock är ökningen inte konstant, utan rapporteringen går månaden efter satsningen upp något, för att sedan minska de
nästkommande två månaderna. För att svara på vad det här beror på, kan det sammankopplas till vad respondenterna säger om den tillfälliga skillnaden i intresse på redaktionen. När en sådan här satsning görs och hela redaktionen involveras, sker det samlad uppmärksamhet kring ett ämne fram till deadline, sedan återgår arbetet till det normala och journalisterna ska
då hinna ikapp med deras vardagliga arbete. Det här skulle kunna förklara tillbakagången i rapporteringen som skedde efter satsningen. Att göra samma undersökning, men under en längre tid, hade därför gett en bättre indikation på satsningens påverkan på tidningens fortsatta rapportering.
Chi2-testen som gjordes i innehållsanalysen visade att artiklar innehållande miljö och klimat inte är jämnt utspridda i någon av tidningarna över perioden för analysen. Detta gällde även när artiklar som Sydsvenskan publicerade under dagen för satsningen exkluderades. Vad gäller Sydsvenskan kan detta tyda på att publiceringarna av miljö- och klimatartiklar ökade efter satsningen. Mer troligt, när man även inkluderar GP:s artiklar, är att dock att
publiceringarna av miljö- och klimatartiklar ökade generellt i svensk media under den här perioden. Det är något som den totala procentuella ökningen visar. GP:s totala procentuella ökning är inte helt jämförbar, eftersom de i den sista månaden som undersöktes hade en egen klimat-satsning, men den generella rapporteringen under undersökningens period visar ändå på en ökning även där. Något som bekräftar en allmän ökning av miljö- och klimatartiklar i media under den tiden, är Vi-skogens årliga rapport om klimatrapportering i svensk media som kom ut i maj 2019. Den visar en ökning på 38 % från 2017 till 2018 av artiklar om klimat i svensk media (Vi-skogen, 2019). Även om deras sökning gjordes med andra sökord och inte innefattar miljö, styrker den ändå resultatet i den här undersökningen eftersom den visar en ökning för Sydsvenskan på 37 % och GP på 49 % mellan åren 2017 och 2018 (2019). Att rapporteringen efter satsningen ökade hos Sydsvenskan kan därför inte med säkerhet sägas bero på enbart på satsningen i sig.
5.2 Ökad kunskap och intresse
För att svara på den andra delfrågeställningen; ” Hur påverkades reportrarnas kunskap och intresse för miljö- och klimatfrågor efter att de arbetat med satsningen?”, krävs en kvalitativ analys där respondenternas svar sätts i förhållande till tidigare forskning och teorier. På frågan om de upplevde en ökad kunskapsnivå efter satsningen, svarade respondenterna att de hade lärt sig mer inom det specifika ämne de skrivit om, även om de inte hade fått en ökad generell kunskap inom miljö- och klimatfrågor. Sandberg och Targama (1998) beskriver i sin teori om kollektiv kompetens, hur flera personers kompetenser utgör organisationens kompetens som helhet, och att individens kunskapslyft därför också bidrar till ett kollektivt kunskapslyft. Det kan betyda att Sydsvenskans redaktion, som ett kollektiv, ändå innehar en höjd kunskapsnivå inom miljö och klimat efter satsningen, i och med reportrarnas individuella kunskapslyft inom
sina respektive ämnen. Journalister får ständigt nya kunskaper om ämnen de skriver om, men en satsning inom ett specifikt ämne kan ge ett synkroniserat kunskapslyft som i sin tur skulle kunna skapa en ny kultur på arbetsplatsen. Sandberg och Targama använder
kulturperspektivet som ett sätt att förklara hur kollektiv kompetens kan utvecklas och upprätthållas (1998). I det här fallet skulle det kunna innebära en gemensam förståelse och utveckling gällande arbetet med miljö och klimat. Det rådde delade meningar bland respondenterna om huruvida intresset för miljö och klimat-frågor hade ökat i stort bland kollegorna och om det pratades om det mer på redaktionen. Det här tyder på att kulturen på redaktionen inte förändrades i och med satsningen, även om intresset och kunskapen ändrades för enskilda individer. Det kan i sin tur förklara varför klimat- och miljörapporteringen inte ökade efter satsningen.
5.3 Fortsatt rapportering
Gällande fortsatt rapportering av miljö- och klimatfrågor uttryckte respondenterna
förhoppning om mer rapportering, men även funderingar kring svårigheterna med att skriva om frågorna. MA och DR reflekterade båda över upprepningen i klimat- och
miljörapporteringen i media, vilken tidigare forskning också indikerar är ett problem (Shome & Marx, 2009). MA nämnde vidare att han tror att lösningen på det skulle kunna vara att anställa en miljöreporter som kan fördjupa sig i de här frågorna, på ett sätt som är svårt för en reporter som har många, mer allmänna bevakningsområden, att göra. Just tidsaspekten är återkommande i respondenternas reflektioner kring varför de inte tror att miljörapporteringen har ökat på redaktionen efter satsningen. Att fördela arbetet så att en eller flera har miljö och klimat som ett särskilt ansvarsområde kan därför vara en god idé. Respondent DR bekräftar det här i och med att han, som ansvarig för vetenskapsbevakningen på Sydsvenskan,
uttryckligen sa sig ha upplevt ett kunskapshopp i och med satsningen och även är den som skrivit flest artiklar på ämnet även efteråt. Han hade också upplevt att kollegor har kontaktat honom med idéer på miljö- och klimatartiklar som de velat att han skriver om. De övriga respondenterna, som har mer allmänna rapporteringsområden, sa sig inte ha skrivit märkbart mer om miljö och klimat, även om intresset hos några av dem är stort. Som Boykoff (2011) skriver är det just kompetens och hårt arbete som krävs av en journalist för att hitta nya intressanta vinklar som inte skapar ett upprepande i rapporteringen kring miljö och klimat. Den här typen av satsning ger utrymme för kompetensutveckling och fokuserat arbete kring ett ämne, men för att få en ihållande rapportering krävs alltså ett fortsatt utrymme för
journalister att fördjupa sig och på så vis kunna skriva om miljö och klimat på ett sätt som kan konkurrera med andra nyheter.
Ett annat alternativ för fortsatt rapportering skulle vara att, som majoriteten av respondenterna anser är det bästa alternativet, få in miljö och klimat som en naturlig del i nyheter som i rör andra ämnen. Även detta kan kräva en förändring inom kulturen på arbetsplatsen, relaterat till Sandberg och Targamas teori om kollektiv kompetens (1998), i form av en uttalad
målsättning på redaktionen. En sådan gemensam målsättning skulle kunna fungera som motivation för medarbetarna att ytterligare utveckla sin individuella kompetens inom ämnet. Kopplat till resultatet i innehållsanalysen, som tyder på att ökningen av rapporteringen i Sydsvenskan beror på en generell ökning i svensk media, så reflekterar också respondenterna till det ökade intresset för miljö och klimat i samhället i stort. Som MA uttrycker det så skapar medvetenheten om samhällsdiskursen en vilja att rapportera mer om de här frågorna. Det här styrks av tidigare forskning kring publikens påverkan på rapportering i media. En procentuellt hög andel journalister anser att publikens intresse för en fråga har stor inverkan på vad de väljer att skriva om (Ghersetti, 2011). Det ökade allmänintresset för klimat- och miljöfrågor skulle därför kunna vara det som i slutändan också ökar rapporteringen.
5.4 Slutsats
Den tredje och sista delfrågeställningen i den här studien lyder: ”Är den här typen av satsning ett bra alternativ för redaktioner att öka sin rapportering av miljö- och klimatfrågor?”.
Undersökningen har visat att det inte är en lätt fråga att svara på. Innehållsanalysen visade att rapporteringen ökade på Sydsvenskan efter satsningen, men det går inte att säkerställa att det var på grund av satsningen. En trolig förklaring är snarare att ökningen berodde på en
samhällstrend där miljö och klimat var generellt omtalat under hösten 2018, vilket påverkade medierapporteringen. Att det skedde en generell ökning i svensk medierapportering av miljö och klimat är något som också GP:s rapportering och Vi-skogens rapport om klimat i media samma år understryker. Sydsvenskans rapportering hade därför troligtvis ökat under den här perioden oavsett satsningen. Sammanställt med intervjuundersökningen kan slutsatsen dras att satsningen varit positiv för Sydsvenskan som tidning, då reportrarna var generellt positivt inställda till arbetet med den och upplevde sig ha fått en höjd kunskapsnivå på något plan. Vad undersökningen vidare har visat så finns det en medvetenhet bland reportrarna om det ökande intresset för miljö- och klimatfrågor i samhället i stort och på en vilja att själva inkorporera frågorna i sitt journalistiska arbete. Satsningen verkar inte ha gett en tydlig
före-efter-effekt på reportrarnas intresse och inställning till de här frågorna, även om några av dem har upplevt en liten förändring. Den förändringen kan, precis som ökningen av
rapporteringen, också bero på ett ökat samhällsintresse. En möjlig utveckling kan ha varit att arbetet med satsningen ökade kunskapsnivån på redaktionen men att engagemanget inte upprätthölls. Den här typen av satsning skulle kunna vara ett bra alternativ för att öka rapporteringen av miljö och klimatfrågor på en tidning, förutsatt att arbetet följs upp efteråt.
Referenser
Boykoff, M. T. (2011). Who Speaks for the
Climate?: Making Sense of Media Reporting on Climate Change. Cambridge: Cambridge
University Press.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga
metoder. (2 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Bäck, H., Erlingsson, G. Ó., & Larsson, T. (2015).
Den svenska politiken – Struktur, processer och resultat. (4 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Djerf-Pierre, M., & Olausson, U. (2015). Miljöjournalistik. M. Karlsson & J. Strömbäck (Red.), Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur.
Elliott, K. (2018, 10 augusti). Novus: Klimatfrågan allt viktigare i valrörelsen. SVT Nyheter. Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/novus-klimatfragan-allt-viktigare-i-valrorelsen
Extincion Rebellion. (2019). Vår historia. Hämtad 2019-05-19 från
https://www.extinctionrebellion.se/om-oss/ Falkehed, M. (2018, 5 september). Klimatet upp i topp som väljarnas viktigaste fråga. Expressen. Hämtat från https://www.expressen.se/nyheter/val- 2018/miljo/klimatet-upp-i-topp-som-valjarnas-viktigaste-fraga/
Ferm, P. (2014, 19 augusti). Sydsvenskan och HD får gemensamma kultur- och ledarredaktioner.
Helsingborgs Dagblad [HD]. Hämtad 2019-05-19
från https://www.hd.se/2014-08-19/sydsvenskan-
och-hd-far-gemensamma-kultur--och-ledarredaktioner
Fridays For Future. (2019). About
#FridaysForFuture. Hämtad 2019-05-19 från
https://www.fridaysforfuture.org/about FRII. (2019). Klimatfrågan engagerar mer än
någonsin. Hämtad 2019-05-10 från
https://www.frii.se/klimatfragan-engagerar-mer-an-nagonsin/
Ghersetti, M. (2011). Publikens betydelse för nyhetsvärdering. I K. Asp (Red), Svenska
journalister 1989-2011 (s. 47-53). Göteborg: JMG.
Hansen, A. (2010). Environment, media and
communication. London: Routledge.
Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014).
Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2
uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning AB. Jagers, S.C., & Martinsson, J. (2007). Miljöopinionen i hetluften. S. Holmberg & L. Weibull (Red.) Det nya Sverige. Göteborg: SOM-Institutet, Göteborgs Universitet. SOM-rapport nr 41.
Kantar Sifo. (2019). Räckviddsrapport ORVESTO
Konsument 2018 Helår. Hämtad 2019-03-20 från
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/ documents/rackviddsrapport_orvesto_konsument_2 018_helar_0.pdf
Larsson, L. (2014). Tillämpad
kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, L., & Sundqvist, G. (2003). Hur blir en förändring i naturen ett miljöproblem? L. Lundgren (Red.), Vägar till kunskap – några aspekter på̊
humanvetenskaplig och annan miljöforskning.
Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion. Martinsson, J., & Andersson, U. (2019). Svenska
Trender 1986–2018. Göteborg: SOM-institutet,
Göteborgs Universitet.
Månsson, A., Plumppu, S., Sandén, K., Andersson, M., Jansson, S., & Franceschi, S. (2019). Till; SVT och SR – Klimatnytt i SVT och SR. Hämtad 2019-04-03 från
https://www.mittskifte.org/petitions/klimatnytt-i-svt-och-sr-1?source=twitter-share-button
Naturvårdsverket. (2018). Allmänheten om klimatet
– En kvantitativ undersökning om den svenska allmänhetens syn på lösningar från klimatet.
Hämtad från
https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete
-i-samhallet/miljoarbete-i- sverige/klimat/attitydundersokning/Rapport-Allmanheten-klimatet-2018.pdf
Nilsson, A., & Martinsson, J. (2012). Attityder till
miljöfrågor. Lund: Studentlitteratur AB
Nord, L., & Strömbäck, J. (2004). Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur AB.
Viktorsson, J. (2018, 16 augusti). Många reaktioner på Sydsvenskans klimatsatsning – redaktionschefen svarar. Sydsvenskan. Hämtad från
https://www.sydsvenskan.se/2018-08-16/manga-reaktioner-pa-sydsvenskans-klimatsatsning Vi-skogen. (2015). Varmare klimat – iskall nyhet?
– en rapport om klimatet i svensk media.
Stockholm: Retriever AB.
Vi-skogen. (2018). Varmare klimat – iskall nyhet?
2018. Stockholm: Retriever AB.
Vi-skogen. (2019). Varmare klimat – iskall nyhet?
2019. Stockholm: Retriever AB.
Sandberg, J., & Targama, A. (1998). Ledning och
förståelse. Ett kompetensperspektiv på organisationer. Lund: Studentlitteratur AB.
SMHI. (2018). Sommaren 2018, extremt varm och
solig. Hämtad från
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och- nu/arets-vader/sommaren-2018-extremt-varm-och-solig-1.138134
SMHI. (2019). Klimat. Hämtad 2019-06-20 från https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat Shome, D., & Marx, S. (2009). The Psychology of
Climate Change Communication: A Guide for Scientists, Journalists, Educators, Political Aides, and the Interested Public. New York.
Sydsvenskan. (2016, 5 maj). Om Sydsvenskan.
Sydsvenskan. Hämtad 2019-03-07 från
https://www.sydsvenskan.se/2016-05-05/valkommen-till-oss-pa-sydsvenskan
Weibull,L., Wadbring, I., & Ohlsson, J. (2018). Det
svenska medielandskapet: traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens. Stockholm: Liber
AB.
Whitlock M. C., & Schluter, D. (2015). The
Analysis of Biological Data, Second Edition.
Greenwood Village: Roberts and Company Publishers, Inc.
