SJUKSKÖTERSKANS KOGNITIVA ERFARENHETER I ANSLUTNING TILL HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSSITUATIONER PÅ SJUKHUS

Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet

61-90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2020

SJUKSKÖTERSKANS

KOGNITIVA ERFARENHETER I

ANSLUTNING TILL

HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSSITUATIONER

PÅ SJUKHUS

EN LITTERATURSTUDIE

EMELIE ENGDAHL KRAJNC

JULIA KIANDER

1

SJUKSKÖTERSKANS

KOGNITIVA ERFARENHETER I

ANSLUTNING TILL

HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSSITUATIONER

PÅ SJUKHUS

EN LITTERATURSTUDIE

EMELIE ENGDAHL KRAJNC

JULIA KIANDER

Engdahl Krajnc, E & Kiander, J. Sjuksköterskans kognitiva erfarenheter i anslutning till hjärt-lungräddningssituationer på sjukhus. En litteraturstudie.

Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten

för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.

Bakgrund: Varje år drabbas flera tusen individer av plötsligt hjärtstopp, varav flertalet inträffar på sjukhus där sjuksköterskan är högst delaktig. Hjärtstopp resulterar i cirkulationsstillestånd och därmed behöver hjärt-lungräddning påbörjas omedelbart om det inte finns ett dokumenterat ställningstagande om att inte påbörja resucitering. Hjärt-lungräddning (HLR) innebär ventilation av lungor samt yttre bröstkompressioner och målet är att återställa spontan cirkulation och andningsfunktion hos patienten.

Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans kognitiva erfarenheter i anslutning till HLR-situationer på sjukhus.

Metod: En litteraturstudie baserad tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Databaserna; CINAHL, PsycINFO och PubMed, användes till sökning av artiklar.

Resultat: I resultatet framkom fem teman som svarade på syftet; Stress,

debriefing, närvaro av anhöriga, professionell utveckling och etiska dilemman. Konklusion: Tankar och känslor uppstår vid hjärt-lungräddningssituationer och känslor som stress, otillräcklig debriefing, brist på utbildning i kommunikation och etiska dilemman framkom i studien. Genom att tillämpa tydliga rutiner på avdelningen kan erfarenheten av hjärt-lungräddning bli mer positiv och färre etiska dilemman uppstå. Utbildning i olika typer av kommunikation kan med fördel genomföras regelbundet så som utbildning gällande kommunikation till anhöriga samt ”closed loop”-kommunikation som tillämpas mellan personalen.

Nyckelord: Erfarenheter, hjärt-lungräddning, personcentrerad vård, sjuksköterska,

2

THE NURSE´S COGNITIVE

EXPERIENCE IN CONNECTION

TO CARDIO PULMONARY

RECUCITATION SITUATIONS IN

HOSPITAL

A LITERATURE REVIEW

EMELIE ENGDAHL KRAJNC

JULIA KIANDER

Engdahl Krajnc, E & Kiander, J. The nurse’s cognitive experience in connection to cardio pulmonary recucitation situations in hospital. A literature review.

Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and

Society, Department of Care Science), 2020.

Background: Every year, thousands of individuals are affected by sudden cardiac arrest, of which the majority occur in hospitals and were the registered nurse is highly involved. When a patient is suffering from cardiac arrest, a circulatory arrest occurs and cardiac resuscitation (CPR) needs to be started immediately if there is no documentation to not recucitate. Cardiac resuscitation involves ventilation of the lungs and external chest compressions and the aim is to restore the patient spontaneous circulation and respiratory function.

Aim: The aim was to describe the nurse´s cognitive experience in connection to CRP situations in hospitals.

Method: A literature review based on ten scientific articles with a qualitative study design. The databases; CINAHL, PsycINFO and PubMed, were used to search for articles.

Results: The result revealed five themes that answered the purpose; Stress, debriefing, presence of relatives, professional development and ethical dilemmas. Conclusion: Thoughts and feelings arise in cardiopulmonary resuscitation situations and feelings such as stress, inadequate debriefing, lack of education in communication and ethical dilemmas emerged in the study. By applying clear routines to the ward unit, the experience of cardiopulmonary resuscitation could become more positive and fewer ethical dilemmas arise. Education in

communication to relatives and closed loop communication between staff could with advantage be preformed regulary.

Keywords: Cardiopulmonary resuscitation, experience, nurse, person centred care,

stress.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inklusions- och exklusionskriterier ... 8

Datainsamling och urval ... 9

Dataanalys ... 9 RESULTAT ... 10 Stress ... 11 Debriefing ... 11 Närvaro av anhöriga ... 12 Professionell utveckling ... 13 Etiska dilemman ... 13 DISKUSSION ... 14 Metoddiskussion ... 14 Resultatdiskussion ... 17 KONKLUSION ... 19

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 20 REFERENSER ... 21 BILAGOR ... 24 Bilaga 1: Sökresultat PubMed ... 24 Bilaga 2: Sökresultat CINAHL ... 26 Bilaga 3: Sökresultat PsycINFO ... 27 Bilaga 4: Artikelmatriser ... 28

4

INLEDNING

Under sjuksköterskeutbildningen utbildas studenter regelbundet i HLR och det sker även på arbetsplatsen när utbildningen är avslutad. Hjärtstopp kan drabba patienter i sjuksköterskans dagliga arbete vilket innebär att sjuksköterskan snabbt måste agera då det handlar om liv och död. En av författarna upplevde kort innan examensarbetet start ett plötsligt hjärtstopp och var en av de första att utföra HLR på plats. Detta bidrog till att vårt intresse väcktes för att undersöka och lyfta andra sjuksköterskors erfarenheter när det kommer till HLR.

BAKGRUND

Hjärtstopp

Med hjärtstopp avses ventrikelflimmer, asystoli och pulslös elektrisk aktivitet (PEA) (Persson & Stagmo 2017). Ett ventrikelflimmer leder till att hjärtat inte pumpar ut blod till kroppen då det istället för att slå normalt endast flimrar. På några sekunder drabbas hjärnan av syrebrist och personen blir medvetslös (a.a.). Asystoli innebär hjärtstillestånd vilket är avsaknad av sammandragningar i hjärtmuskulaturen. PEA tidigare kallad elektromekanisk dissociation är en

kvarstående elektrisk aktivitet med upphävd cirkulation (Medicinsk ordbok 2019). Varje år drabbas flera tusen individer av plötsligt hjärtstopp och Svenska rådet för Hjärt-lungräddning (HLR-rådet) beskriver att det år 2018 rapporterats ungefär 8500 plötsliga hjärtstopp i Sverige, varav ungefär 2500 av dessa inträffade på sjukhusen i Sverige (Svenska Hjärt-lungräddningsregistret 2019). Av alla hjärtstopp är det ungefär 600 personer som överlever (a.a.). I en studie

framkommer det att personer söker mer vård med symtom så som bröstsmärtor, fatigue, gastrointestinala symtom, feber/infektion och svimmning, veckan före de drabbas av hjärtstopp utanför sjukhuset än vad de annars gör (Höglund m.fl 2014). Kvinnor som söker vård är mer drabbade av gastrointestinala symptom, dyspné och perifera ödem än vad män är (a.a). Personer som löper störst risk att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp är de med bakomliggande sjukdom, till exempel ischemi, arytmi och luftvägsobstruktion (Svenska rådet för hjärt-lungräddning 2011). I en studie beskrivs det att den mest frekventa komorbiditeten är hypertoni och diabetes och bland äldre patienter med dessa diagnoser är dödligheten hög (Zandomenighi & Martins 2018). Därför är det av yttersta vikt att dessa personer får rätt läkemedelsbehandling i förebyggande syfte och gör livsstilsförändringar för att minska risken för att drabbas av hjärtstopp (Svenska rådet för hjärt-lungräddning 2011).

Olika bakomliggande hjärtsjukdomar kan orsaka hjärtstopp (Svenska rådet för hjärt-lungräddning 2011). Det vanligaste är att personen har ateroskleros i hjärtats kranskärl som i sin tur ger kranskärlssjukdom. Hjärtsvikt, lungembolier, överdos av narkotika, drunkning och luftvägsstopp kan också vara anledning till att

personen drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Vid hjärtinfarkt försämras blodflödet i hjärtats kranskärl och det bildas en trombos i kärlet där redan befintlig

förträngning brister. I den del av hjärtat som blir utan blodförsörjning blir det en akut syrebrist och brist på näringsämnen vilket leder till skada på hjärtmuskeln. Det är under de första timmarna vid en hjärtinfarkt som risken för hjärtstopp är

5

som störst. När hjärtat plötsligt slutar att pumpa blodet kallas det för ett plötsligt hjärtstopp (a.a.).

Hjärt-lungräddningssituationen

Cirkulationsstillestånd identifieras genom utebliven artärpuls (Persson & Stagmo 2017). Vid misstanke bör patientens puls kontrolleras genom palpation av arteria radialis. Vid osäkerhet om pulsationer i arteria radialis kan vidare arteria femoralis palperas för ett säkrare resultat. Det är viktigt att uppmärksamma vitala tecken på patienten som blekhet, cyanos samt vidgade och ljusstela pupiller (a.a.). Vid plötsligt hjärtstopp sker cirkulationsstillestånd och det är då viktigt att påbörja HLR som innebär ventilation av lungor samt yttre bröstkompressioner, vilket om möjligt helst ska ske i kombination med defibrillering (Svenska Läkaresällskapet m.fl. 2013). Målet med HLR är att återställa spontan cirkulation och

andningsfunktion hos personen som drabbats av hjärtstopp (a.a.).

HLR startas omedelbart vid plötsligt hjärtstopp, för varje minut som går ökar risken för organskador (Persson & Stagmo 2017). Återupplivningsförsök startar genom två luftinblåsningar, då syre behövs innan blodet börjar pumpas runt i kroppen. Efter inblåsningar påbörjas kompressioner som är en form av yttre hjärtmassage. 30 kompressioner ska ske över nedre tredjedelen av sternum i en takt om cirka 80-100 kompressioner per minut. För att HLR ska kunna utföras med bästa kvalitet ska patienten ligga på ett hårt underlag och återupplivaren bör stå på knä med sträckta armar och använda en stor del av sin kroppstyngd för att få kraft till att utföra kompressioner (a.a.). Hjärtmassagen verkar både genom intrathorakala tryckvariationer och genom direkt kompression av hjärtat. Försök till att återställa hjärtats egen aktivitet ska ske omedelbart genom defibrillering med en likströmsdefibrillator, där en elektrisk chock ges så snart som möjligt. I sjukhusmiljö är det vanligt att injektioner av läkemedel ges under behandlingen samt att EKG kopplas för att studera och utföra en rytmdiagnos (a.a.).

Att utföra HLR är en mycket påfrestande process både fysiskt och psykiskt. I vissa fall används därför LUCAS, en tryckluftsdriven hjärtkompressionsmaskin, för att effektiv HLR ska kunna utövas under en längre tid (Persson & Stagmo 2017). En sugkopp placeras mot bröstkorgen och hjälper till att utvidga bröstkorgen mellan kompressionerna, vilket i sin tur skapar ett undertryck i thorax. Denna behandling leder till ökat återflöde till hjärtat mellan

kompressionerna samt ett visst flöde av luft ner i luftvägarna (a.a.). En studie visar att användning av LUCAS-maskinen förbättrar både 30 dagars överlevnad samt minskar risken för neurologiska komplikationer (Chen m.fl. 2019). En annan studie visar även att stöttning av larmcentral vid plötsligt hjärtstopp ger förbättrade resultat. I studien jämförs fall där larmcentralen stöttat HLR via telefon med fall där larmcentralen inte deltagit. De fall där larmcentralen var med och gav instruktioner var resultatet för överlevnad bättre (Irie m.fl. 2019).

HLR ska enligt HLR-rådet utföras enligt två grundprinciper. Då det inte föreligger ett dokumenterat ställningstagande till att HLR inte ska utföras, ska HLR påbörjas direkt på personer som drabbats av plötsligt hjärtstopp. Den andra grundprincipen är att HLR ska utföras enligt aktuella behandlingsriktlinjer från svenska rådet för hjärt-lungräddning (Svenska Läkaresällskapet m.fl. 2013). Vidare anser HLR-rådet att det ska vara obligatoriskt att all sjukvårdspersonal ska kunna behandla en patient med hjärtstopp med HLR, defibrillering samt syrgastillförsel (Svenska rådet för hjärt-lungräddning 2011). Sjukvårdspersonalen ska arbeta efter

6

behandlingsmålen att HLR ska påbörjas inom 1 minut, larm inom 1 minut samt defibrillering inom 3 minuter (a.a.). HLR-rådet har utformat standardiserade utbildningar i HLR. Som hälso- och sjukvårdspersonal är målet att utbildning och repetition ska ske varje halvår, dock är kravet minst en gång per år för att

personalen ska bibehålla sin kompetens inom området (a.a.).

I en studie presenteras det att sjuksköterskor eventuellt kan påverkas med fysisk och psykisk stress vid hjärtstopp och hjärt-lungräddningsförsök (Gamble 2001). Genom att införa debriefing för personal efter att en patient drabbats av hjärtstopp kan personalens stress minska. Genomförandet av debriefing kan leda till

lärotillfällen för personal som deltar vid akuta situationer(a.a.).

EJ-HLR

EJ-HLR är en vedertagen term och ett nationellt förekommande uttryck (Svenska Läkaresällskapet m.fl. 2013). Ställningstagadet till att avstå från HLR ska alltid dokumenteras i patientjournalen (a.a.). Det finns kunskap om faktorer som

påverkar överlevnadsmöjligheten hos patienter som drabbats av ett hjärtstopp och är i behov av HLR (Svenska rådet för hjärt- lungräddning 2011). Vid en obotlig sjukdom eller svår sjukdom bör det ske en diskussion där patient och läkare deltar, gällande inställning till HLR vid slutenvårdstilllfällen (Persson & Stagmo 2017). Flera faktorer avgör om patienten inte bör räddas med HLR, till exempel chansen att överleva, risker för komplikationer och patientens inställning (Svenska rådet för hjärt-lungräddning 2011). EJ-HLR bör speciellt diskuteras vid irreversibel svår hjärnskada, allmänt spridd cancersjukdom eller terminal organsvikt. Vid beslut om EJ-HLR ska detta dokumenteras i patientens journalhandling med datum, tid och med ansvarig läkares signatur. Patienten och anhöriga ska om möjligt informeras om att beslutet är taget (a.a.).

I en studie från Iran framkommer det att olika faktorer påverkar människors inställning till EJ-HLR-beslut (Fayyazi Bordbar m.fl. 2019). Det beskrivs att beroende på ekonomisk status, utbildningsnivå och kön finns det skillnader i åsikter gällande beslutstagande till EJ-HLR. Hälso- och sjukvårdspersonal är mest positiv gällande beslut kring EJ-HLR medan lågutbildade individer och individer med låg ekonomisk inkomst är mer negativa. Personer med högre utbildning och högre inkomst är mer positiva kring EJ-HLR-beslut (a.a).

Kognition

Kognition handlar om människors beteende och upplevelser liksom förnuft och tänkande (Cassidy 2003). Enligt Nationalencyklopedin definieras kognition som att information och kunskap hanteras med hjälp av tankefunktioner

(Nationalencyklopedin 2019). De kognitiva funktionerna innebär bland annat minne, resonerande, problemlösning och uppmärksamhet (a.a.)

Kärnkompetenser

Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver den legitimerade sjuksköterskans kompetens. De lyfter personcentrerad vård och lyfter att både personen och närstående ska bli sedda och förstådda. Det är viktigt att i akuta situationer inte se förbi närstående samtidigt som personen måste prioriteras vid en situation där det handlar om liv och död (a.a.). Grunden för personcentrerad vård innebär respekt för individen, individens rätt till självbestämmande, förståelse och ömsesidig respekt (McCance & McCormack 2019). Vara i relation, vara i en social värld,

7

personcentrerad omvårdnad. Begreppen understryker vikten av mellanmänskliga processer, vad som är viktigt i livet och värderingar. För att valen av behandling och vård inte ska påverkas är det viktigt att sjuksköterskan är medveten om egna värderingar. För att kunna arbeta personcentrerat krävs det att sjuksköterskan genomgått formell sjuksköterskeutbildning, har yrkesspecifik kompetens

exempelvis genom specialistutbildning inom sitt yrkesområde. I tillägg, fodras en god fungerande arbetsmiljö där personalen stöttar varandra och patientens

autonomi respekteras (a.a.). Fortsättningsvis skriver Svensk sjuksköterskeförening (2017) om hur den legitimerade sjuksköterskan ska kunna samverka i team för att komplettera varandras kompetenser för att det ska bli en god och säker sjukvård. Sjuksköterskan ska kunna prioritera utifrån personens behov vilket även här innebär att sjuksköterskan ska kunna se närstående men även prioritera utifrån den situation som personen befinns i (a.a.). Ett annat sätt för att det ska bli en säker sjukvård är att använda sig av closed-loop kommunikation vilket är en

kommunikationsmodell som är rekommenderad för traumateam (Härgestam 2015). I kommunikationsmodellen closed-loop är feedback viktigt för säkerheten inom teamet. Closed-loop innebär att en person först framför ett meddelande och mottagaren återkopplar att meddelandet nått fram och bekräftats. Personen som skickar iväg meddelandet ska alltså vara noggrann med att få en bekräftelse för att säkerhetsställa att meddelandet mottogs och uppfattades korrekt (a.a.).

Enligt Sveriges kommuner och landsting (2015) finns det tre perspektiv på patientsäkerhet vilka är patientfokuserat patientsäkerhetsarbete, kunskapsbaserat patientsäkerhetsarbete och organiserat patientsäkerhetsarbete. De olika

perspektiven innebär att patienten får en ökad kunskap om den egna vården och behandlingen och att patientens synpunkter tas tillvara för att säkerheten i vården ska öka. Det innebär att patienten får känna delaktighet. För hälso- och

sjukvårdspersonal innebär det bland annat att förebygga och följa upp risker utifrån patientens synpunkter (a.a.).

PROBLEMFORMULERING

Då det varje år sker cirka 8500 plötsliga hjärtstopp i Sverige är det mycket vårdpersonal och därmed sjuksköterskor som utför HLR i akuta situationer. Trots att många plötsliga hjärtstopp sker på sjukhus är antalet av överlevande inte så stort. HLR är krävande och det krävs rätt och återkommande utbildning för att hålla kunskapen uppdaterad. Det är angeläget att studera det valda

intresseområdet för att få en ökad kunskap kring hur sjuksköterskan upplever dessa situationer. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka sjuksköterskans kognitiva erfarenheter i anslutning till hjärt-lungräddningsituationer på sjukhus. Resultatet kan eventuellt användas för att göra förbättringar kring rutinerna före eller efter en akut situation där HLR behöver utföras.

SYFTE

Syftet är att beskriva sjuksköterskans kognitiva erfarenheter i anslutning till hjärt-lungräddningssituationer på sjukhus.

8

METOD

Studiedesign

En litteraturstudie genomfördes för att inhämta kunskap om sjuksköterskans kognitiva erfarenheter av HLR-situationer på sjukhuset. Enligt Forsberg och Wengström (2013) ska litteraturgenomgången bidra till att motivera

undersökningens betydelse samt till lösningen av studiens problem. En

litteraturgenomgång hjälper till att svara på det syfte som tagits fram. Studier som studerades var av kvalitativ design. Kvalitativ forskningsdesign fokuserar på att tolka, skapa mening och förståelse i människans subjektiva upplevelse av

omvärlden (Forsberg och Wengström 2013). Kvalitativ metod har ursprung i den holistiska traditionen och avser att studera personers levda erfarenheter av ett fenomen. Det finns ingen absolut sanning och inte heller något som är fel i en erfarenhet (Henricson 2017). Litteraturstudien konstruerades metodiskt utifrån åtta punkter som beskrivs i Forsberg och Wengström (2013) (Tabell 1). Istället för att frågor valdes ut, formulerades ett syfte.

Tabell 1: Forsberg och Wengströms (2013) åtta punkter för att konstruera en litteraturstudie.

Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterier för studien:

• Kvalitativa vetenskapliga artiklar som studerat HLR-situationer på sjukhus

i vilka legitimerade sjuksköterskor var involverade. • Studier skrivna på svenska eller engelska.

• Artiklar skulle vara i fulltext och kostnadsfria.

Exklusionskriterier för studien:

• HLR-situationer som skett utanför sjukhus.

• Vetenskapliga artiklar tillgängliga mot betalning.

• Artiklar av kvantitativ design.

Motivera varför studien görs (problemformulering)

Formulera frågor som

går att besvara Formulera en plan för litteraturstudien

Bestämma sökord och sökstrategi Identifiera och välja litteratur i form av vetenskapliga artiklar eller vetenskapliga rapporter Kritiskt värdera, kvalitetsbedömma och välja ut den litteratur som ska ingå Analysera och

9

Datainsamling och urval

Datainsamlingen utfördes med hjälp av sökningar av vetenskapliga artiklar på tre olika databaser; CINAHL, PubMed samt PsycINFO. Gemensamt för de tre databaserna är att alla är inriktade på omvårdnadsforskning och att vetenskapliga artiklar finns tillgängliga men i övrigt har de även enskilda inriktningar (Forsberg & Wengström 2013). CINAHL täcker områdena omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi och PubMed täcker områdena medicin, omvårdnad och odontologi. PsycINFO är en databas som täcker psykologisk forskning inom främst medicin, omvårdnad men även andra närbelägna områden (a.a.).

För att sökningarna skulle vara av god kvalitet var det viktigt att ha ett

välformulerat syfte. Syftet utformades genom strukturmodellen POR (problem, område och resultat) och användes vidare till att utforma sökord till

databassökningarna, se tabell 2+3. Utifrån syftet utformades sökord och sedan kombinerades sökorden med hjälp av de booleska operatorerna AND och OR (Willman m.fl. 2011).

Sökningarna i PubMed gav 294 resultat, se bilaga 1. Sökningarna i CINAHL genererade 292 artiklar, se bilaga 2. Sökningarna i PsycINFO gav 65 resultat, se bilaga 3.

Tabell 2: POR-modellen

Tabell 3: Sökord utformade med POR-struktur

Dataanalys

I de artiklar som framkom ur sökningarna lästes först titlarna och sedan abstrakten, det avgjordes då om de var relevanta för studien. Denna process genomfördes individuellt för att sedan samlas ihop. Ett första urval gjordes och artiklarna lästes sedan i sin helhet. Det gjordes en kvalitetsbedömning av

Problem: Sjuksköterskan Område: Hjärt-lungräddning Resultat: Erfarenheter Problem: Sjuksköterskan - Nurses - Nurse - Nurse [mesh] Område: Hjärt-lungräddning - Cardiopulmonary resuscitation - Cardiorespiratory resuscitation - Chest compressions - CPR - Cardiopulmonary resuscitation [mesh] Resultat: Erfarenheter - Experience* - Emotion* - “Qualitative research” - “Qualitative study”

10

artiklarna som valdes ut (Forsberg & Wengström 2013). Artiklarna granskades av två oberoende med hjälp av SBU:s granskningsmall, granskningarna jämfördes sedan (SBU 2014). Endast studier som fått tillstånd från etisk kommitté eller där noggranna etiska överväganden gjort granskades och analyserades till resultatet. Ur etiskt perspektiv är det viktigt att alla artiklar som används i litteraturstudien redovisas samt att resultat ska presenteras oavsett om det inte är ett förväntat resultat (Forsberg & Wengström 2013). Forsberg och Wengströms (2013)

femstegsmodell användes till innehållsanalysen. Artiklarnas resultat analyserades i mindre delar. Texten lästes flertalet gånger för att få förståelse för vad artikeln handlade om. När alla artiklar hade genomarbetats markerades artiklarna med koder för att sedan sätta ihop koderna till kategorier. De olika kategorierna sattes sedan ihop till större teman. Sista steget var att tolka och diskutera resultatet vi kom fram till (a.a.) (Tabell 4)

Tabell 4: Forsberg och Wengströms (2013) enkla form av innehållsanalys.

RESULTAT

För att svara på studiens syfte användes 10 artiklar med kvalitativ design. Tre av studierna är från USA, en från Australien, en från Finland och Polen, en från Norge, en från Spanien, en från Storbritannien, en från Sverige och en från Sydkorea. Antalet deltagare varierade mellan 7 och 168 personer och bestod av både kvinnor och män. Sju studier bedömdes vara av hög kvalitet och resterande 3 studier bedömdes vara av medel kvalitet. Se bilaga 4. Efter analysen av artiklarna framkom det fem teman: Stress, debriefing, närvaro av anhöriga, professionell

utveckling och etiska dilemman.

Steg 1: Läs igenom texten som ska analyseras ett flertal gånger, för att bekanta dig med materialet.

Steg 2: Vad handlar texten om? Koda materialet.

Steg 3: Kondensera koderna till kategorier.

Steg 4: Sammanfatta kategorierna till ett eller flera teman

11

Stress

Sjuksköterskan tenderar att känna sig stressad i HLR-situationer (Pups m.fl 1997). Stressnivån baseras på olika faktorer som antal personer i rummet, läkarens närvaro, tillgänglighet av utrustning och hur väl sjuksköterskan känner patienten som drabbats av hjärtstopp. Även ovetskapen om patienten kommer överleva hjärtstoppet skapar en stress hos personalen (a.a.). Hjärtstoppssituationer är obehagliga och en känsla av osäkerhet kan uppstå hos sjuksköterskan vilket leder till ökat stresspåslag (McLean & Clark 2018). Sjuksköterskan upplever stress över att utföra HLR på patienter som dem har lite information om. Det kan vara

patienter som precis inkommit på akutmottagning och som inte hunnit bli överrapporterade eller patienter som sjuksköterskan inte är ansvarig för (Lee & Cha 2018). Bristande information och kännedom av patienten stressar

sjuksköterskan då det är av stor vikt att ha kunskap om patienten och dess sjukdomshistoria vid administrering av läkemedel och utförandet av hjärt- lungräddning (a.a.) En studie beskriver motsatsen, då sjuksköterskan är ansvarig för patienten kan en relation hunnit skapats vilket även är en utlösande

stressfaktor vid hjärtstopp (Pups m.fl 1997). Det finns sjuksköterskor som anser att det är lättare att vara objektiv när det är en okänd patient. Stress behöver inte enbart ses som negativt utan kan även vara positivt i det avseende att känslan av adrenalin ger en känsla av effektivitet (a.a.). Känslan av för lite personal påverkar stresskänslan samtidigt som det även kan upplevas stressigt då för mycket

personal samlas i rummet och det blir svårt att hitta en tydlig roll då där är många som vill hjälpa till i situationen (Sjöberg m.fl. 2015).

Debriefing

Sjuksköterskor beskriver att det är viktigt att hantera känslorna som uppstår efter att ha deltagit vid en HLR-situation (Clark & McLean 2018). Det är viktigare att diskutera händelsen när patienten avlider eller när sjuksköterskan har deltagit en längre tid i patientens vård och byggt upp en relation till patienten än om allt går bra (a.a.). I flera studier framkommer det att sjuksköterskor avstår från att använda ledningen på arbetsplatsen för att diskutera händelser där hjärt- lungräddning utfördes (Lee & Cha 2018; Pups m.fl. 1997; Sjöberg m.fl. 2015). Istället samtalar de med familjen, kollegorna och vännerna. Andra sjuksköterskor väljer att festa eller att gråta istället för att diskutera känslorna som situationen skapar. Det hjälper att diskutera med kollegorna som varit med om liknande upplevelser för att kunna sympatisera med varandra (a.a.).

Sjuksköterskor uppskattar diskussioner om vad som gjordes bra och vad som kunde göras annorlunda för ett bättre resultat av situationen (Pups m.fl. 1997). De sjuksköterskor som får höra att de gjorde allt känner att situationen är mer

kontrollerad och känner en större säkerhet kring den egna insatsen (a.a.). För att sjuksköterskor ska ha möjligheten att utvecklas är det viktigt med förståelse för situationen då en patient var i behov av HLR (Clark & McLean 2018). I en studie lyfter sjuksköterskor behovet av att få svar på varför det hände just den patienten och varför det inte gick att rädda patienten vid ett misslyckat räddningsförsök (a.a.). En del av sjuksköterskorna tycker inte att det finns ett behov av att gå genom orsakerna till det misslyckade räddningsförsöket men desto fler känner behov av att få veta att det inte är deras fel (a.a.). Sjuksköterskorna uppskattar även om läkarna som deltog i situationen också deltar i debriefingen tillsammans med sjuksköterskorna (Nallamothu m.fl. 2018).

12

Sjuksköterskor önskar mer tid efter en situation där HLR utfördes för att samla tankarna och känslorna innan sjuksköterskan ska återgå till övriga patienter (Pups m.fl 1997). Det finns inte alltid tid till debriefing efter en HLR- situation utan de måste direkt återgå till arbetet (Nallamothu m.fl. 2018). Det finns ett behov av mer tid för reflektion för att undvika att sjuksköterskor bär med tunga känslor och oro hem. (Clark & McLean 2018; Sjöberg m.fl. 2015). Det framkommer även att det finns sjuksköterskor som avslutat en arbetsanställning efter situationer då personalen inte fick tid att reflektera över personliga tankar och känslor. Det är viktigare att avsätta tid för debriefing gällande personliga tankar och känslor direkt efter en händelse medan debriefing kan ske senare gällande professionella tankar som gäller funderingar kring varför det hände, om något ska göras

annorlunda i kommande fall och vad som gjordes bra (Clark & McLean 2018).

Närvaro av anhöriga

Sjuksköterskor upplever att anhörigas närvaro vid HLR-situation kan störa personalens arbete och dra uppmärksamhet från patienten (Sak-Dankosky m.fl. 2017). Det finns även en oro bland sjuksköterskor att anhöriga ska avbryta räddningsprocessen för att ställa frågor vilket i sin tur ger en ökad rädsla bland sjuksköterskor att göra medicinska misstag (a.a.). En annan aspekt sjuksköterskor beskriver är oron för att anhöriga som är närvarande ska kontaminera både aseptisk miljö och aseptiskt material (Lee & Cha 2018). Sjuksköterskor menar att det måste finnas ett tydligt protokoll med riktlinjer för hur processen går till för att det ska fungera att ha anhöriga närvarande vid livräddningssituationer

(Sak-Dankosky m.fl. 2017). Det bör även vara den aktuella situationen som avgör om det är möjligt för anhöriga att närvara eller inte. Det bör alltså inte vara en standardrutin med anhörigas närvaro. Det viktigaste är att patientens vilja i första hand respekteras gällande anhörigas närvaro i akuta situationer med HLR (a.a.)

De sjuksköterskor som blivit intervjuade menar att anhöriga förmodligen kommer uppleva HLR-situationen som extrem, läskig och obehaglig att se (Lee & Cha 2018; Sak-Dankosky m.fl. 2017; Tíscar-González m.fl. 2019). Anhöriga saknar ofta medicinsk kompetens vilket krävs för att förstå vad personalen gör och varför. Osäkerheten kring hur anhöriga kommer reagera vid synen av

bröstkompressioner, intubation, elektriska strömstötar och blod som skvätter gör att sjuksköterskor är obekväma med att ha anhöriga närvarande (a.a).

En aspekt sjuksköterskor lyfter är att det inte finns tillräckligt med tid eller personal för att kunna stötta de anhöriga i processen (Sak-Dankosky m.fl. 2017). Det borde finnas personal som enbart sitter med de anhöriga för att förklara vad personalen gör i räddningsarbetet. Personalen behöver också kunskap och

utbildning för att kunna utgöra ett bra stöd. Det brister i deras kunskaper gällande hantering av anhörigas behov och därför undviks det istället vilket leder till att de anhöriga får sitta själv utan någon som svarar på frågor eller förklarar vad som händer (a.a.). Sjuksköterskor berättar om vikten av att vara fullt engagerad när man ger anhöriga information. Det är viktigt att vara i stunden med anhöriga och inte låta de känna att sjuksköterskan är stressad. Att sjuksköterskan är närvarande ökar också de anhörigas förtroende för sjukvårdspersonal (Hayes 2010). Då patienten avlider upplever sjuksköterskan att familjen inte har tid att sörja i rummet hos den avlida, de är medvetna om att rummet behöver användas för nya patienter och att den avlidna patienten måste skickas vidare till bårhuset (Lee & Cha 2018).

13

Professionell utveckling

Sjuksköterskor känner att situationer där HLR gjorts blir en lärorik erfarenhet (Pups m.fl. 1997). Genom endast observation av situationen drar sjuksköterskor lärdom av hur agerandet ska ske vid en akut situation. Ett annat sätt för att utvecklas och växa i rollen som sjuksköterska är att ha en mer erfaren

sjuksköterska närvarande som assisterar vid HLR-situationen (a.a.). När hjärt- lungräddning går bra och en patient räddas känner sjuksköterskor stolthet och värdighet (Lee & Cha 2018). De är även medvetna om att det krävs en insats från hela gruppen av vårdpersonal som deltar. Genom situationer med HLR får sjuksköterskor övning i medicinska procedurer och behandlingar som annars inte är vanligt förekommande på avdelningarna vilket också gör att sjuksköterskans kunskap ökar och att de utvecklas i den professionella rollen (a.a.).

I vissa fall då HLR genomförs händer det att det är mer rutinerade sjuksköterskor och läkare som tar över situationen. Sjuksköterskor menar att det är viktigt att personal med mindre erfarenhet får delta i situationer med HLR och får utföra arbetet med erfaren personal i bakgrunden (Nallamothu m.fl. 2018). På en del sjukhus arbetas det med att sjuksköterskorna ska blir stärkta i den professionella rollen och utvecklas genom att stöttas i beslut och involveras i processen kring HLR (Guetterman m.fl 2019). I två studier lyfter sjuksköterskorna förändringen som skett gällande defibrillering, idag får sjuksköterskor på fler sjukhus själva defibrillera, vilket är uppskattat (Guetterman m.fl 2019; Nallamothu m.fl. 2018). Sjuksköterskor får även ta ledarrollen i akuta situationer. De får på så sätt växa i rollen som sjuksköterska och ta ansvar i situationer som de regelbundet har utbildningar i (a.a.). Sjuksköterskan kan stundtals känna en bristfällig förmåga att samtala och interagera med patientens anhöriga vilket leder till att de anhöriga kan känna ignorans från personalen (Sak-Dankosky m.fl. 2017).

Etiska dilemman

HLR-situationer skapar flera etiska frågor och dilemman (Pups m.fl 1997). Sjuksköterskan kan känna att livräddningsförsöket skulle stoppats tidigare, då patienten är utom räddning eller att livskvaliteten inte kan upprätthållas. HLR-situationer kan vara svåra att hantera, det framkommer i studien att det är en etisk utmaning att närvara vid HLR där patientens överlevnadprognos är dålig (a.a). Det är vanligt förekommande på vårdavdelningar att läkarna inte hunnit

dokumentera ställningstagandet EJ-HLR och därmed är sjuksköterskan tvungen att starta hjärt- lungräddning trots att det inte är det lämpligaste alternativet för patienten, med anledning av ålder eller fatala sjukdomstillstånd (Sævareid & Balandin 2011). Sjuksköterskan upplever att de utför en oetisk handling för att inte förlora sin legitimation (a.a.). Etiska dilemman kan bidra till negativa känslor för sjuksköterskan som en känsla av ilska att patienten inte fått avsluta livet med värdighet och komfort (Pups m.fl 1997).

I en studie om sjuksköterskans uppfattningar att utföra HLR på de äldsta

patienterna framkommer det att sjuksköterskorna är skeptiska till att utföra HLR på äldre (Sævareid & Balandin 2011). När HLR utförs på patient med dålig prognos för återupplivning uppstår ambivalenta känslor hos personalen (Lee & Cha 2018). Det förekommer även oetiska situationer där så kallade ”slow codes” används inom sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att reagera långsamt eller ofullständigt i en hjärtstoppssituation där hjärt- lungräddning inte har någon medicinsk nytta (Sævareid & Balandin 2011).

14

Etiska konsekvenser kan uppkomma när personal störs av att anhöriga står för nära, vill vara delaktiga i processen eller genom att konstant behöva svara på frågor (Sak-Dankosky m.fl. 2017). Sjuksköterskor upplever att störningsmoment in sin tur kan leda till problem av etisk karaktär som förlängning av

livräddningsförsöket och ökad risk för medicinska misstag (a.a.). Personalen upplever en känsla av rädsla och osäkerhet att avbryta HLR-försöket i en större utsträckning när familjen är närvarande på grund av anhörigas åsikter och känslor, trots att behandlingen inte längre är meningsfull för patienten (a.a.). Som

sjuksköterska är det viktigt att utföra arbetet trots etiska prövningar (Lee & Cha 2018). I situationer som hjärtstopp på patient som utfört självmordsförsök kan en psykologisk konflikt uppstå mellan skyldighet som sjukvårdspersonal att rädda patienten och patientens fria vilja (a.a.).

DISKUSSION

Metoddiskussion

Litteraturstudie

Då det var sjuksköterskans kognitiva erfarenheter av HLR-situationer som undersöktes var en kvalitativ forskningsdesign relevant. Enligt Willman m.fl. (2011) ger kvalitativa metoder insikt i de processer som formar individers

beteende och då arbetet syftade till att studera erfarenheter av HLR-situationer var kvantitativ metod inte möjlig då de analyserar och kvantifierar resultat. Enligt Henricson (2017) finns ingen absolut sanning och inte heller något som är fel i en erfarenhet, vilket bidrog till att flera olika teman av väsentliga erfarenheter kunde urskiljas ur de vetenskapliga artiklarna. Kvalitativa metoder beskrivs normalt som ett sätt att komma nära individen (Kjellström 2017). En svaghet med att skriva en litteraturstudie är risken för bias då informationen tolkas mer än en gång

(Forsberg & Wengström 2013). Ytterligare en svaghet kan vara att författarna aldrig utfört en liknande studie vilket kan påverka kvaliteten på studien.

Inklusions- och exklusionskriterier

Ett av inklusionskriterierna för studien var att endast använda artiklar skrivna på svenska och engelska med anledning av att på så vis undvika språkliga

misstolkningar. Hade artiklar som var skrivna på andra språk inkluderats hade det krävts mycket mer tid av författarna att utföra korrekta översättningar och

analyser av artiklarna. I databasen CINAHL hittades flera bra abstrakt men som senare visade sig vara artiklar som kostade pengar att ta del av. Då kostnadsfria artiklar var ett inklusionskriterie kunde artiklarna inte användas till studien vilket kan vara en svaghet. En fundering om att sätta en gräns för hur gamla artiklar som skulle inkluderas i studien gick tyvärr inte att genomföra då antalet artiklar som framkom vid sökningarna var för få. Endast en äldre artikel, från 1997, användes till studien. Artikeln användes till studien då den var av hög kvalitet och svarade på syftet.

Datainsamling och urval

För att skapa ett välformulerat syfte användes strukturmodellen POR (problem, område och resultat). POR-modellen används för att avgränsa och precisera syftet för att öka dess kvalitet (Willman m.fl. 2011). Databaserna som nyttjades för att hitta relevanta artiklar var alla inriktade på omvårdnad vilket ansågs vara

väsentligt då omvårdnad är sjuksköterskans huvudämne. Då databasen PsycINFO främst är inriktad på psykologi fanns inga höga förhoppningar om relevanta

15

artiklar från denna databas, vilket inte stämde. Då syftet fokuserar på

sjuksköterskans kognitiva erfarenheter vilket handlar om tankar och känslor är psykologi högst relevant och artiklar med hög kvalitet framkom. För att skapa en bra grund med tillräckligt mycket material att studera användes tre databaser; CINAHL, PubMed och PsycINFO. Genom att söka i flera databaser stärks

arbetets validitet då det ökar chansen att finna relevanta artiklar (Henricson 2017). Flertalet av artiklarna återfanns på flera av databaserna vilket påvisar hög

validitet.

Syftet användes för att formulera relevanta sökord. Genom att bryta ner syftet i olika bärande begrepp som sedan översattes till engelska skapades sökorden. Booleska termer AND och OR användes för att kombinera sökorden. AND syftar till att kombinera båda sökorden och OR syftar till att ett av sökorden ska finnas med. AND begränsar sökningen medan OR breddar resultatet. För att få bästa resultat kombinerades MeSH-ord med fritext. Samma sökord användes på

samtliga databaser, endast meshorden skiljde sig åt. På PsycINFO användes CPR som ett MeSH ord och på PubMed och CINAHL användes cardiopulmonary resusitation som ett MeSH ord.

En tidsplan upprättades i samband med arbetets start för att jämt fördela arbetet under åtta veckor. Det var svårt att veta hur mycket tid som skulle avsättas till varje moment. Litteratursökning, urval, relevans- och kvalitetsbedömningar tog längre tid än vad som fanns utsatt på tidsplanen. Tidsplanen hade kunnat vara mer strukturerad vilket är en lärdom som framkom i efterhand. Erfarenhet av att skriva kandidatuppsats var obefintlig vilket påverkade tidsplanens utförande, däremot kunde tidsschemat till största del följas utifrån förutsättningarna. För att ha möjlighet att följa tidsplanen som skapades innan arbetet påbörjades var det viktigt att arbeta effektivt. Hade mer tid funnits tillgängligt hade mer tid lagts på att arbeta med databassökningarna för att minska antalet träffar samtidigt som artiklarna hade varit mer korrekta i relation till vårt syfte. Det var många artiklar att genomarbeta, flera relevanta artiklar hittades vid sökningarna men en del försvann efter kvalitetsgranskning och analys.

Dataanalys

SBU:s kvalitetsgranskningsmall användes med anledning av att det är en

standardiserad och välkänd mall (SBU 2014). I SBU:s kvalitetsgranskningsmall görs en total studiekvalitetsbedömning samt analys av studiernas relevans vilket innefattar hur väl studierna uppfyller inklusionskriterierna för arbetet (SBU 2019). Det är av stor vikt att en standardiserad kvalitetsgranskningsmall används till samtliga studier för att få en ökad kvalitet på arbetet samt bidrar detta till att studier som inte uppfyller inklusionskriterierna utesluts. Artiklarna granskades av två oberoende med hjälp utav SBU:s kvalitetsgranskningsmall och jämfördes sedan vilket ökar resultatets objektivitet och tillförlitlighet (Willman m.fl. 2011). Genom att samtliga artiklar granskades av båda författarna bidrog det till att reliabiliteten ökade (Henricson 2017). Brister i kvaliteten kunde påvisas på flertalet artiklar som valts ut till granskning, varav sex stycken vetenskapliga artiklar föll bort då de inte höll tillräckligt hög kvalitet. Sju studier bedömdes vara av hög kvalitet och tre studier bedömdes vara av medel kvalitet enligt SBU’s kvalitetsgranskningsmall, då de inte fick lika höga poäng som de sju studierna som bedömdes vara av hög kvalitet (SBU 2014).

16

Materialet samlades och analyserades genom koder och teman för att skapa en tydlighet och översikt av artiklarna. Genomförandet var positivt då materialet genomarbetas på ett strukturerat sätt vilket därmed höjer kvaliteten på arbetet, en nackdel är dock att det är tidskrävande (Forsberg & Wengström 2013; Willman m.fl. 2011). Likt kvalitetsgranskningen utfördes även analysen av artiklarna individuellt för att sedan jämföra artiklarnas analyser och tolkningar av artiklarna. Författarna var båda överens om artiklarnas relevans till syftet. Denna process var tidskrävande men nödvändig för att hålla en hög kvalitet på arbetet och artiklarna, det bidrar till att materialet blivit noga granskat vilket är en styrka för

litteraturstudien. Vid en kvalitativ metod tolkar författaren själv data vilket kan innebära att studien blir mer subjektiv än vid kvantitativ metod där resultatet avläses med siffor eller procent, vilket blir mer objektivt (Bryman 2011). Vid val metodlitteratur användes litteratur skrivna av författare som har hög vetenskaplig kompetens samt erfarenhet inom sjuksköterskeyrket. Författarna har varit verksamma inom omvårdnadsområdet vilket genomsyras i samtlig litteratur. Vi har använt oss av en rad olika litteratur för att öka trovärdigheten på vårt arbete samt för stöd av valda metoder.

Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design användes till sammanställning av resultatet. Studierna påvisade flera likheter gällande erfarenheter trots de var utförda i olika länder och kontext vilket kan bidra till en möjlig geografisk överförbarhet. Det är känt att det finns organisatoriska skillnader i

omvårdnadsarbetet, sjuksköterskans ansvarsområde kan variera beroende på land. Oavsett land, kön och erfarenhet hittades koder i samtliga artiklar som bildade fem teman: Stress, debriefing, närvaro av anhöriga, professionell utveckling och

etiska dilemman.

Forskningsetiska överväganden

Etiska överväganden som görs i samband med ett vetenskapligt arbete kallas forskningsetik. Det finns olika etiska dilemman vid studier, utmaningen kan vara att undvika att människor blir skadade, sårade eller utnyttjade. Genom att använda sig av etiska principer kan deltagarnas säkerhet, välbefinnande och rättigheter säkras (Kjellström 2017). De vetenskapliga artiklar som studien bygger på är alla etiskt godkända. Forskningsetiken hjälper till och skyddar deltagarna i studierna genom att värna om människans värde och rättigheter. Det är viktigt att alla individer bemöts med respekt, även de som väljer att inte deltaga i studien eller de som väljer att avsluta i förtid (Kjellström 2017). I några av de intervjuer som studerats finns det individer som valt att avsluta deltagandet i studien i förtid vilket har beskrivit som godkänt av forskningsetiska skäl enligt författarna.

Övervägande vetenskapliga artiklar som studerats baseras på intervjuer. Intervjuer kan innebära en mer intim relation än användandet av enkäter, det kan skapa risker i form av påverkan på deltagaren. Intervjuareffekten kan uppstå vilket innebär att deltagaren anpassar svaret utefter vad de tror att undersökaren vill höra (Kjellström 2017). Ytterligare en etisk fråga är känsliga ämnen som uppkommer under intervjun. I kvalitativa intervjustudier kan det uppstå situationer där deltagaren reagerar negativt på frågor och det krävs då att forskaren besitter en viss känslighet och etiskt kunnande för att kunna hantera situationen (a.a).

17

Resultatdiskussion

Sjuksköterskor tycker att det behövs regelbunden och verklighetsbaserade övningar för att bli mer förberedd på en akut situation där HLR behöver

genomföras (Sjöberg m.fl. 2015). I akuta situationer beskriver sjuksköterskor att det upplevs mer stressfullt när antalet personer som deltar inte är optimalt. Deltar det för många personer respektive för få personer skapar detta en stress hos personalen då det skapar en osäkerhet i vem som gör vad (a.a.). Det finns

behandlingsmål med inom vilka tider saker ska påbörjas, det vill säga inom vilken tidsram bröstkompressioner ska starta, inom vilken tid patienten ska få syrgas och inom vilken tid det defibrillering ska ske. För varje minut som går ökar risken för organskador. Därför är det av yttersta vikt att HLR påbörjas snabbast möjligt (Persson & Stagmo 2017). Hjärt-lungräddningsrådet skriver att det bör vara obligatoriskt med utbildning i HLR och att målet är två gånger varje år. Kravet är att utbildningen ska genomgås minst en gång varje år (Svenska rådet för hjärt-lungräddning 2011). För att vara mer förberedd, minska stressen och bli tryggare i sin professionella roll som sjuksköterska är det alltså viktigt med regelbunden HLR-utbildning. Genom att regelbundet öva på akuta situationer med HLR får vårdpersonalen erfarenheter i hur arbetet går till i olika patientfall, hur olika problem som uppstår kan lösas och får lära av misstag som händer under

utbildningens övningar. Det är också viktigt att antalet deltagare vid övningarna är rimligt samt att rätt yrkeskategorier är delaktiga. Träning är ett effektivt sätt att upprätthålla sin kunskap och minska stressen i verkliga situationer. Det kan anses omotiverat att repetera samma procedur upprepade gånger men vid en verklig situation är det fördelaktigt att ha deltagit vid flera övningstillfällen för att minska stressen och öka trygghetskänslan (Sjöberg m.fl. 2015).

I resultatet framkom det även att sjuksköterskor både blev stressade av att hjälpa till vid hjärt-lungräddning när det gällde en patient de inte kände och även vid situationer där sjuksköterskan byggt upp en relation med patienten. Det tyder på att människor är olika individer och upplever stress olika. Det är viktigt att vara medveten om att stress kan uppkomma vid olika situationer och det kan då vara bra för avdelningarna och mottagningarna att lyfta olika sätt att hantera stress på. Har sjuksköterskorna kunskap om stresshantering kan akuta situationer bli enklare att hantera gällande den egna stresspåverkan. Kommunikation är viktig och ett sätt att minska missförstånd är att använda ”closed loop”-kommunikation (Nallamothu m.fl. 2018). När kommunikationen förbättras och personalen blir bättre på att ge direkta order till varandra minskar stressen (a.a.). Hjärtstopp uppstår plötsligt och avviker från den ordinarie rutinvården (Lee & Cha 2018). Det krävs flera personer för att utföra optimal HLR, vilket betyder att det är färre personal som finns tillgänglig för övriga patienter på avdelningen. Hjärt- lungräddningen kan ta lång tid och kräver full fysisk och psykisk närvaro, därmed blir det dagliga arbetet påverkat då övriga patienter blir lidande av att sjuksköterskan ska ta igen arbetsuppgifter efteråt (a.a.).

Efter ett hjärtstopp är det viktigt att få tid för reflektion och detta görs på olika sätt. Flera sjuksköterskor använder inte arbetsplatsen för debriefing utan använder istället till vänner, familj eller kollegor (Lee & Cha 2018; Pups m.fl. 1997;

Sjöberg m.fl. 2015). Även professionell debriefing är viktigt. Sjuksköterskor berättar om behovet att få diskutera vad som hände, varför det hände, vad som gjordes och vad som kan göras bättre inför nästa gång (Clark & McLean 2018; Pups m.fl. 1997). Det framkommer dock att det inte alltid finns tid för debriefing då sjuksköterskor måste återgå till övriga patienter (Nallamothu m.fl. 2018).

18

Enligt Patientsäkerhetslagen, 2010:659 (PSL) kap 6 4§ är hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga att bidra till patientsäkerheten upprätthålls.

Sjukvårdspersonal är också enligt Hälso- och sjukvårdslagen, 2017:30 (HSL) kap 5 1§ skyldiga att bedriva god vård och ska tillgodose patientens säkerhet. Sveriges kommuner och landsting (2015) lyfter även vikten av patientsäkerheten. Det är viktigt att ledningen ser risker i vården och skapar förtroende hos medarbetarna. Ledningen ska också agera när det behövs för att undvika att vårdskador händer (a.a.). Det finns alltså olika synvinklar. Det finns brist på tid för sjuksköterskor att reflektera över situationen vilket gör de stressade över att göra medicinska

misstag när de tvingas återgå till arbetet och i Sverige är personal enligt lag också skyldiga att patienters säkerhet upprätthålls. Det måste då alltså finnas mer tid för reflektion för vårdpersonalen. Att det inte finns tid för reflektion och stressen över att göra misstag påverkar patientsäkerheten vilket i sin tur kan leda till vårdskador för patienterna.

Sjuksköterskor önskar mer tid och personal för att kunna bemöta anhörigas behov som måste tillgodoses (Sak-Dankosky m.fl. 2017). Sjukvårdspersonalen behöver ha tid att förklara vad som händer och svara på frågor. För att växa i

professionella rollen som sjuksköterska behövs utbildning och kunskap avseende hur interaktionen med anhöriga ska ske (a.a.). Personalen önskar mer kunskap för att kunna vara ett bra stöd. När kunskapen inte finns riskerar anhöriga istället att bli undvikna (a.a.). Svensk sjuksköterskeförening (2017) skriver om att personen men också anhöriga ska bli sedda och förstådda som individer med unika behov. Enligt Patientsäkerhetslagen, 2010:659 (PSL) kap 6 8§ ska vårdpersonal visa hänsyn och omtanke till anhöriga då en patient avlider, vilket kan innebära att finnas där och svara på frågor eller funderingar. Tillsammans med en annan studie görs det tydligt att det är förekommande att sjuksköterskan glömmer bort eller undviker anhörigas behov som också behöver tillgodoses (Barreto m.fl. 2018). Det blir tydligt att det behövs mer kunskap i hur anhöriga ska hanteras och hur deras behov ska tillgodoses. Mer utbildning och kunskap kan leda till att

personalen har möjlighet att vara närvarande hos familjen istället för att undvika anhöriga relaterat till den bristande kunskapen.

Flera sjuksköterskor berättar att det saknas rutiner för hur det ska gå till när anhöriga är med vid HLR. Sjuksköterskorna önskade att det skulle finnas ett tydligt protokoll med riktlinjer för hur processen med anhörigas närvaro bör gå till (Sak-Dankosky m.fl. 2017). I värdegrunden skriven av Svensk

sjuksköterskeförening står det att människans värdighet kan respekteras genom att försöka värna om människors sårbarhet. Människan ska också respekteras genom personens rätt till egna upplevelser och rätt att fatta beslut (Svensk

sjuksköterskeförening 2016). Om patienten tidigare berättat att han eller hon inte vill ha anhöriga närvarande vid HLR måste det respekteras före anhörigas vilja att vara med. Det är dock viktigt att anhörigas sårbarhet uppmärksammas i de fall då patienten behöver HLR och det är då viktigt att det finns både tid och personal. Svensk sjuksköterskeförening (2017) skriver att personens behov ska bli sedda och respekterade. När en patient har en obotlig eller är svårt sjuk bör det ske en diskussion angående inställningen till om HLR ska utföras vid eventuellt

hjärtstopp. Denna diskussionen sker mellan läkare och patient (Persson & Stagmo 2017). Då sjuksköterskan vårdar äldre multisjuka patienter kan det vara av

betydelse att läkarna utfärdar ett EJ-HLR beslut. I sådana situationer kan flera etiska dilemman uppkomma (Pups m.fl. 1997). Det är viktigt att det journalförs

19

för att det ska gälla, annars måste sjukvårdspersonal påbörja HLR trots att det inte är optimalt. Beslutet ska alltid vara signerat av läkare (Svenska rådet för hjärt-lungräddning 2011). Sjuksköterskor berättar att HLR-situationer skapar etiska frågor och dilemman (Sævareid & Balandin 2011). De berättar också om att det ofta förekommer att läkarna ej dokumenterat besluten om EJ-HLR vilket i sin tur har gjort att sjuksköterskor fått utföra HLR för att följa lagar trots att det inte är det mest etiskt korrekta (a.a.). Förvånansvärt förekommer ”slow codes” vilket blir ett etiskt dilemma för alla inblandade. I fall som förekommer upplever

sjuksköterskor negativa känslor relaterat till att patienten inte har fått avsluta livet på ett värdigt sätt (Pups m.fl 1997). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, 2017:30 (HSL) kap 5 1§ ska hälso- och sjukvårdsverksamhet bedriva god vård. Vidare ska hälso- och sjukvården respektera patientens autonomi vilket innebär att patientens självbestämmande ska följas. Med lagen blir vikten av att besluten gällande EJ- HLR dokumenteras tydligare för att patientens autonomi ska respekteras. Lee och Cha (2018) skriver att det är viktigt att utföra arbetet trots de etiska prövningar som tillstöter. Vid patientfall där personen utfört suicidförsök kan det uppstå en motsättning mellan skyldighet som sjukvårdspersonal att rädda

patienten och patientens autonomi och fria vilja. Det uppstår också ambivalenta känslor hos personalen då HLR utförs på patienter med dålig prognos för överlevnad (a.a.). I Svensk sjuksköterskeförenings värdegrund beskrivs det att omvårdnadens mål är att främja hälsa och välbefinnande, förebygga ohälsa och att lindra lidande. Vidare beskriver Svensk sjuksköterskeförening att omvårdnad ska ge patienten ett fridfullt och värdigt avslut av livet. Målet med omvårdnaden är också att patient och närstående känner trygghet och upplever respekt (Svensk sjuksköterskeförening 2016). Det är viktigt att respektera patientens autonomi och ge närstående trygghet och ha vetskapen om att ibland uppstår ambivalenta

känslor, som dock är viktiga att diskutera för att få bekräftat att man gör rätt i arbetet.

KONKLUSION

Sjuksköterskor berättar om stress och otillräcklig debriefing i anslutning till en hjärt- lungräddningssituation. Sjuksköterskor lyfter även bristen på utbildning i kommunikation med anhöriga, rädsla för konsekvenser vid anhörigas närvaro och etiska dilemman som uppstår vid HLR-situationer. För att minska stressen bland sjuksköterskor finns ett behov av utbildning i kommunikation och ”closed loop”. Sjuksköterskor anser även att stressen minskar när det finns rätt antal personal i situationer där HLR utförs. För få eller för många ökar stressen bland

sjuksköterskor. På flera arbetsplatser finns det inte tid för reflektion efter HLR. Sjuksköterskor berättar om att det saknas rutiner kring debriefing men att det är speciellt viktigt att få en professionell genomgång av vad som hände, varför det hände, vad som gjordes bra och vad som kan göras annorlunda vid nästa tillfälle. Vid närvaro av anhöriga upplever sjuksköterskor att de saknar kompetensen som behövs för att bemöta anhöriga efter den akuta situationen. Sjuksköterskor är rädda för att anhörigas närvaro kan leda till medicinska misstag om de skulle bli störda i arbetet. För att utvecklas som sjuksköterska är det viktigt med utbildning. För att det ska ske en utveckling i den professionella rollen är det grundläggande att HLR-utbildning är verklighetstroget för att det ska vara så givande som möjligt. I resultatet framkommer det även att det uppkommer etiska dilemman. Det är främst då det ej finns dokumenterat EJ- HLR i en patients journal och

20

sjuksköterskorna måste utföra HLR trots att de egentligen inte borde. Genom att dokumentera ställningstagande om EJ-HLR vid behov kan etiska dilemman undvikas.

För att förbättra situationen för sjuksköterskor behövs det rutiner som minskar stressen när anhöriga är närvarande och det krävs att sjuksköterskor känner sig mer säkra på kommunikation med anhöriga och då alltså utbildning i detta. Rutiner som gör att sjuksköterskor får tid att reflektera och får tala om sina personliga respektive professionella tankar och känslor efter en akut situation behöver utvecklas. Det är också viktigt att det dokumenteras när EJ-HLR gäller för att undvika etiska dilemman.

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Utbildning bör genomföras kontinuerligt för att upprätthålla kunskap och teknik. Utbildning minskar stress vid verkliga situationer och personalen har möjlighet att göra misstag som de sedan lär sig av till nästa situation som inträffar.

Verklighetstrogna situationer kan med fördel tillämpas för att förbereda

sjuksköterskan på bästa möjliga vis inför olika situationer som kan uppkomma. Ytterligare kunskap behövs även gällande de aspekter som påverkar erfarenheten av HLR, som stresshantering samt bemötande och kommunikation till både anhöriga och kollegor. Genom att utarbeta tydliga riktlinjer gällande debriefing kan samtalen mellan kollegor samt chefer förbättras. Att samtala om händelsen är viktigt för att kunna gå vidare både inom professionen och som människa. Med resultatet av studien och den genererade kunskapen kan utbildning av ”closed loop”-kommunikation minska stress och missförstånd för personalen vid en HLR- situation. Vid ”closed loop”-kommunkation är kommunikationen tydlig och direkt, namn och ögonkontakt är viktig och mottagaren av en order ska bekräfta så att ”sändaren” vet att informationen har uppfattats. Det är även viktigt att

sjuksköterskan har en god kommunikation med familj och anhöriga. Genom att tillämpa tydliga riktlinjer angående anhörigas närvaro kan en bättre situation skapas. Sjuksköterskan vet då vad som gäller samtidigt som missförstånd kan undvikas vilket annars kan leda till en dålig känsla av bland annat ignorans och utanförskap av de anhöriga. Förbättringsarbetet kan i sin tur leda till att

21

REFERENSER

Barreto M, Carcia-Vivar C, Mitchell M, Marcon S, (2018) Family presence during resuscitation in emergency department: professionals’ attitudes in Brazil.

International Nursing Review, 00, 1-10

Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö, Liber AB.

Cassidy T, (2003) Stress, kognition och hälsa. Lund, Studentlitteratur. Chen Z, Huang J, Lin J, Liu C, Liu G, Lu J, Zeng P, Zhou Z, Zhu R, Zuo L, (2019) Clinical Efficacy of Extracorporeal Cardiopulmonary Resuscitation for Adults with Cardiac Arrest: Meta-Analysis with Trial Sequential Analysis.

BioMed Research International, 2019, 1-14.

Fayyazi Bordbar M, Tavakkoli K, Nahidi M, Fayyazi Bordbar A, (2019) Investigating the Attitude of Healthcare Providers, Patients, and Their Families toward “Do Not Resuscitate” Orders in an Iranian Oncology Hospital. Indian

Journal of Palliative Care, 25, 440-444.

Forsberg Christina, Wengström Yvonne, (2013) Att göra systematiska

litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning.

Stockholm, Natur & kultur.

Gamble M, (2001) A debriefing approach to dealing with the stress of CPR attempts. Professional Nurse, 3, 157-160.

Guetterman T, Kellenberg J, Krein S, Harrod M, Lehrich J, Iwashyna T, Kronick S, Girotra S, Chan P, Nallamothu B, (2019) Nursing roles for in-hospital cardiac arrest response: higher versus lower performing hospitals. BMJ Quality Safety ,

28, 916-924.

Hayes B, (2010) Trust and Distrust in CPR decisions. Bioethical Inquiry, 7, 111- 122.

Henricson M, (2017) Diskussion. I: Henricson M, (Red.) Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund, Studentlitteratur AB

Henricsson M, Billhult A, (2017) Kvalitativ metod. I: Henricsson M, (Red.)

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund,

studentlitteratur.

Härgestam M, (2015) Negotiated knowledge positions - communication in trauma

teams. >umu.se< PDF (2020-01-15)

Hälso-sjukvårdslagen, 2017:30.

Höglund H, Jansson J, Forslund A, Lundblad D, (2014) Prodromal symptoms and health care consumption prior to out-of-hospital cardiac arrest in patients without previously known ischaemic heart disease. Resuscitation, 2014, 864-868.

22

Irie H, Kaneko T, Karashima R, Kasaoka S, Nishioka K, Shinsuke I, Tanaka H, Uezono K, (2019) Dispatcher-assisted cardiopulmonary resuscitation improves the neurological outcomes of out-of-hospital cardiac arrest victims: a

restrospective analysis of prehospitalisation records in Kumamoto City. Critical

care & Shock, 22, 9-15.

Kjellström S, (2017) Forskningsetik. I: Henricson M, (Red.) Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund, Studentlitteratur AB.

Lee M, Cha C, (2018) Emergency department nurses’ experience of performing CPR in South Korea. International Emergency Nursing, 38, 29-33.

McCance T, McCormack B, (2019) Sjuksköterskans kärnkompetenser I: Leksell J, Lepp M, (Red.) Personcentrerad omvårdnad (2:a upplagan). Stockholm, Liber AB.

McLean C, Clark R (2018) The professional and personal debriefing needs of ward based nurses after involvement in a cardiac arrest: An explorative qualitative pilot study. Intensive & Critical Care Nursing, 47, 78-84.

Medicinsk ordbok, (2019) EMD. >http.www.medicinskordbok.se< HTML (2019- 11-08)

Nallamothu B, Guetterman T, Harrod M, Kellenberg J, Lehrich J, Kronick S, Krein S, Iwashyna T, Saint S, Chan P, (2018) How Do Resuscitation Teams at Top-Performing Hospitals for In-Hospital Cardiac Arrest Succeed? A Qualitative Study. Circulation, 2, 154-163.

Nationalencyklopedin, (2019) Kognition. >http.www.ne.se< HTML (2019-11-27) Patientsäkerhetslagen, 2010:659.

Persson Jerker, Stagmo Martin, (2017) Perssons Kardiologi Hjärtsjukdomar hos

vuxna. Lund, Studentlitteratur.

Pups G, Weyker J, Rodgers B, (1997) Nurses ́ Reactions to Participation in Cardiopulmonary Resuscitation on the Nursing Unit. Clinical Nursing Research,

6, 59-70.

Sak-Dankosky N, Andruszkiewicz P, Sherwood P, Kvist T, (2017) Health care professionals’ concerns regarding in-hospital family-witnessed cardiopulmonary resuscitation implementation into clinical practice. British Association of Critical

Care Nurses, 23, 134-140.

SBU, (2014) Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ

forskningsmetodik - patientupplevelser. >https://www.sbu.se< PDF (2019-10-29)

SBU, (2019) Vår metod. >https://www.sbu.se/<HTML (2019-10-30)

Sjöberg F, Schönning E, Salzmann-Erikson M, (2015) Nurses’ experiences of performing cardiopulmonary resuscitation in intensive care units: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 24, 2522-2528.

23

Svenska Hjärt-lungräddningsregistret, (2019) Årsrapport 2019. >https://hlrr.se< HTML (2019-10-23)

Svenska Läkaresällskapet, Svenska rådet för hjärt-lungräddning, Svensk sjuksköterskeförening, (2013) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR). >https://www.hlr.nu<PDF (2019-10-24)

Svenska rådet för hjärt-lungräddning, (2011) HLR för sjukvårdspersonal:kursbok

med webbutbildning. Stockholm, Svenska rådet för hjärt-lungräddning.

Svensk sjuksköterskeförening, (2016) Värdegrund för omvårdnad. >http:/www.swenurse.se< PDF (2019-11-27)

Svensk sjuksköterskeförening, (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska >https://www.swenurse.se< PDF (2019-10-28)

Sveriges kommuner och landsting, (2015) Nationellt ramverk för patientsäkerhet. >http://www.skl.se< PDF (2019-12-12)

Sævareid T J, Baladin S, (2011) Nurses’ perceptions of attempting

cardiopulmonary resuscitation on oldest old patients. Journal of Advanced

Nursing, 8, 1739-1748.

Tíscar-González V, Gea-Sánchez M, Blanco-Blanco J, Moreno-Casbas M T, Peter E (2019) The advocacy role of nurses in cardiopulmonary resuscitation. Nursing

Ethics, 2019, 1-15.

Willman Ania, Stoltz Peter, Bahtsevani Christel, (2011) Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund, studentlitteratur.

Zandomenighi R, Martins E, (2018) Epidemiological analysis of the

24

BILAGOR

Bilaga 1: Sökresultat PubMed

Sökning i PubMed 2019-11-11 Söktermer

Sökblock Antal

träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal valda artiklar #16 (((((nurses) OR "Nurses"[Mesh]) OR nurse)) AND (((((cpr) OR chest compressions) OR cardiopulmonary resuscitation) OR cardiorespiratory resuscitation) OR "Cardiopulmonary Resuscitation"[Mesh])) AND ((((emotion*) OR "qualitative research") OR "qualitative study") OR experience*) Sjukskötersko r och hjärt-lungräddning och kvalitativa studier/erfare nheter 294 294 170 5 #15 (((emotion*) OR "qualitative research") OR "qualitative study") OR experience* Kvalitativa studier/erfare nheter 123663 8 #14 emotion* 213984 #13 ”qualitative research” 62279 #12 ”qualitative study” 35941 #11 experience* 102661 9 #10 ((((CPR) OR chest compressions) OR cardiorespiratory resuscitation) OR cardiopulmonary resuscitation) OR cardiopulmonary resuscitation[MeSH Terms] Hjärt-lungräddning 30656

25 #9 cardiopulmonary resuscitation[MeSH Terms] 17224 #8 cardiopulmonary resuscitation 25038 #7 cardiorespiratory resuscitation 964 #6 chest compressions 2382 #5 CPR 29614 #4 ((nurses) OR nurse) OR "Nurses"[Mesh] Sjuksköterskor 374066 #3 nurses 248721 #2 nurse 374066 #1 "Nurses"[Mesh] 86447

26

Bilaga 2: Sökresultat CINAHL

Sökning i CINAHL 2019-11-11 Söktermer Sökblock Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal valda artiklar S16 S4 AND S10 AND S15 Sjuksköterskor och hjärt-lungräddning och kvalitativa studier/erfarenheter 292 292 210 3 S15 S11 OR S12 OR S13 OR S14 Kvalitativa studier/erfarenheter 469081 S14 emotion* 94396 S13 ”qualitative research” 12548 S12 ”qualitative study” 32175 S11 experience* 380282 S10 S5 OR S6 OR S7 OR S8 OR S9 Hjärt-lungräddning 17692 S9 (MH "Resuscitation, Cardiopulmonary+") 13430 S8 cardiopulmonary resuscitation 14179 S7 cardiorespiratory resuscitation 39 S6 chest compressions 1990 S5 CPR 11585 S4 S1 OR S2 OR S3 Sjuksköterskor 460140 S3 nurses 438326 S2 nurse 438326 S1 (MH "Nurses+") 204187

27

Bilaga 3: Sökresultat PsycINFO

Sökning i PsycINFO 2019-11-11 Söktermer Sökblock Antal träffa r Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal valda artiklar

S16 S4 AND S10 AND 15 Sjuksköterskor

och hjärt-lungräddning och kvalitativa studier/erfaren heter 65 65 30 2 S15 S11 OR S12 OR S13 OR S14 Kvalitativa studier/erfaren heter 11017 87 S14 emotion* 41678 1 S13 ”qualitative research” 36546 S12 ”qualitative study” 22734 5 S11 experience* 65599 4 S10 S5 OR S6 OR S7 OR S8 OR S9 Hjärt-lungräddning 2617 S9 MAINSUBJECT.EXACT.EXPL ODE("CPR") 348 S8 cardiopulmonary resuscitation 689 S7 cardiorespiratory resuscitation 21 S6 chest compressions 69 S5 CPR 2254 S4 S1 OR S2 OR S3 Sjuksköterskor 69215 S3 nurses 69215 S2 nurse 69215 S1 MAINSUBJECT.EXACT.EXPL ODE("Nurses") 30495