Genrekonstruktion i Creepypasta

Examensarbete

Ämneslärarutbildning (gymnasiet) svenska samt ett av

ämnena engelska - historia - religion

Genuskonstruktion i Creepypasta

Svenska 15 hp

Halmstad 2020-06-11

Sofia Sandberg

Högskolan i Halmstad

Akademin för lärande, humaniora och samhälle Uppsats 15 hp, Svenska språket 91-120

Författare: Sofia Sandberg

Genuskonstruktion i Creepypasta

Abstrakt

In this study, gender construction in narratives published on the website Creepypasta are analysed from a linguistic perspective. Within the linguistic study, verb phrases protruding processes of a materialistic, verbal or mental character are excerpted and analysed. The purpose of the study is to examine what types of gender stereotypes can be identified in the selected research material, as well as what such reproductive practices of stereotypical gender roles can imply, in terms of gender awareness. Results of the study are found to suggests that even though the practice of creating Creepypasta-narratives can be considered fairly modern, and therefore creators might be more aware of gender bias, stereotypical genders, as well as stereotypical depictions of women, are still identified. Therefore, further study is suggested to focus on how reader-response processes within the collective community of Creepypasta work to construct stereotypical genders in texts which can be considered gender neutral.

Innehåll

1. INLEDNING... 1

1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 2

2. TIDIGARE FORSKNING ... 2

2.1VERB OCH GENUS... 4

2.2GENUS I SKRÄCKGENREN ... 5

2.3TIDIGARE FORSKNING OM GENREN CREEPYPASTA ... 8

3. TEORI ... 10 3.1KÖN OCH GENUS ... 10 3.2VERBPROCESSER... 11 3.3GENREN CREEPYPASTA ... 11 4. MATERIAL ... 12 5. METOD... 13

5.1URVAL OCH AVGRÄNSNING ... 13

5.2KVANTITATIV ANALYS ... 14

5.3KVALITATIV ANALYS ... 14

6. KVANTITATIVT RESULTAT OCH ANALYS ... 15

6.1ÖVERSIKT ... 15

6.2MATERIELLA VERBPROCESSER ... 16

6.3MENTALA VERBPROCESSER ... 23

6.4VERBALA VERBPROCESSER ... 25

7. KVALITATIV ANALYS ... 27

7.1KVINNAN SOM OBJEKT ... 27

7.2KVINNAN I PERIFERIN ... 29

7.3KVINNAN SOM HUVUDKARAKTÄR ... 30

8. DISKUSSION ... 32

9. SAMMANFATTNING ... 25

LITTERATURFÖRTECKNING... 34

BILAGA 2. MATERIELLA PROCESSER ... 44

BILAGA 3. MENTALA PROCESSER ... 45

1

1. Inledning

Övernaturliga berättelser har sedan långt tillbaka i tiden följt människans i dess utveckling. Berättelsernas narrativ gestaltar ofta samhället som det varit vid en viss tidpunkt, och det övernaturliga som lurar i dem är ofta anknutna till rådande levnadsförhållanden för människor som levde under just den tidsperioden. I fornnordisk tid sjöngs rungaldrar1 för att på olika sätt

påverka människoöden genom magi. I början av 1900-talet publicerade Selma Lagerlöf Herr Arnes penningar och senare, i dess slutskede, Kristoffer Leandoer Svarta svanar, vilka blev viktiga bidrag för skräcktraditionen i Sverige (Leffler, 2008). Skräckberättandet tycks ha haft sin guldålder under den senare hälften av 1900-talet, och har fortsättningsvis spridits över världen i takt med den teknologiska utvecklingen. Skräckberättelser på internet förekommer på flertalet forum, bland andra 4Chan2 och3 och Encyclopedia Dramatica4. En särskild sorts

skräckberättelse, kallad Creepypasta, fick sitt ursprung i sådana forum och är numera vanligt förekommande på internet.

Fenomenet förklaras på Creepypastas egen hemsida som en slags produktion och distribuering av övernaturliga berättelser på internet, via forumtrådar som /x/ på 4Chan, underforumet NoSleep på Reddit, samt Encyclopedia Dramatica. I ett tidigt skede av genrens utveckling sammanställdes berättelserna från forumen på hemsidan Creepypasta, i syfte att organisera det spridda materialet. Samlingen berättelser som återfinns på hemsidan Creepypasta hemsöks av för skräckberättandet klassiska teman. Galna professorer, bestialiska sjöodjur och spöklika vålnader blandas med i modern tid uppståndna kreationer, exempelvis Slender Man (Knudsen, 2009) och Getmannen5. Creepypasta är således en samling berättelser

om vår värld, med övernaturliga inslag. Texterna som publiceras både skapas och konsumeras av genrens läsare. Namnets ursprung kommer från hur dessa inlägg kopierats och klistrats in i de olika forumtrådarna, för att på så vis nå fler läsare (Henriksen, 2014:).

Genren kan således betraktas som dynamisk. Den formas i takt med att narrativ skapas och återskapas, förändras och utvecklas. Språket får därmed en viktig betydelse för skapandeprocessen av Creepypasta. Språkanvändning, exempelvis i samband med skapandet

1 Rungaldrar: Symboler av runor som används för att formulera magiska besvärjelser. (Enoksen,

2015) (Enoksen, 2012)

2 Forum på Internet där besökare obehindrat kan skapa trådar, kommentera inlägg och publicera

bilder

3 Online community där besökare kan publicera filmklipp, bilder, texter och dylikt och kommentera

andras inlägg

4 Hemsida på Internet där besökare obegränsat kan publicera artiklar om valfria ämnen

5 Ursprung okänt. Myt om en hybrid mellan get och människa som förföljer sitt offer och förmodas

2

av texter, kan definieras som en social praktik, ett sätt för människor att undersöka och beskriva världen omkring dem. Val gällande språkliga strukturer görs därmed utifrån skribentens kunskaper och uppfattningar om sin omvärld (Fairclough, 1992:76).

I den här studien utforskas genuskonstruktion genom att handlingar och beskrivningar av manliga och kvinnliga karaktärer i trettio utvalda Creepypasta-narrativ analyseras. Förekomsten av stereotypa genusrepresentationer i skräcklitteratur har tidigare undersökts av bland andra Murray (2013) och Heinecken (2011). Däremot finns en avsaknad av genusstudier av Creepypasta-genren. Enbart en tidigare studie har kunnat återfinnas i vilken genusskapande i Creepypasta undersöks, vilket kan anses understryka vikten av att studera företeelser i det kollektiva skapandet.

1.1 Syfte och frågeställning

I den här studien undersöks verbprocesser i trettio utvalda Creepypasta-texter, samt hur genus konstrueras utifrån de kontexter i vilka verbprocesser förekommer. Dessutom undersöks hur narrativen förhåller sig till det stereotypa genuskontraktet (Hirdman, 2001:). För att uppnå detta syfte har följande frågeställningar formulerats.

1. Vilka materiella, mentala och verbala verbprocesser förekommer samt hur framställs kvinnligt genus i texturvalet?

2. Hur framställs karaktärerna i narrativen i relation till det stereotypa genuskontraktet?

2. Tidigare forskning

I det här kapitlet introduceras tidigare forskning om skräcklitteratur generellt, och även inom Creepypasta-genren, samt om användning av verb och hur det kan anses genuskonstruerande. Skräckgenren har undersökts i flera syften, bland andra av Fyhr (2017) som har sammanställt en översikt över hur genrens former och innehåll har utvecklats i Sverige genom historien. En annan sorts sammanställning har gjorts av af Klintberg (1986), som i sin antologi återberättar samlade folksägner med varierande teman och försöker förklara deras ursprung. Exempelvis Alligatorerna i New Yorks kloaker som inleds enligt följande:

Min kollega Anders har berättat att det finns alligatorer i New Yorks kloaker. Det upptäcktes när en renhållningsarbetare som arbetade där nere fick armen avbiten.

3

Han såg bara en skymt av besten som gjorde det men tyckte att den liknade en jättelik alligator. (1986:49)

Något som tycks vara typiskt för moderna folksägner är att författaren återberättar en historia som ska ha berättats av någon annan och därmed avstår sig ansvaret för berättelsens autencitet. Det innebär att avvägandet av berättelsens sanningshalt överlämpas på läsaren, vilket både kan anses engagerande och frustrerande. Samtidigt uttrycker narrativet i Alligatorerna i New Yorks kloaker någonting om sin samtid, vilka rädslor som fanns för de boende i New Yorks skyskrapor och vilka konsekvenser urbanisering kan ge för stadens invånare. I det här fallet uppstod en myt om att människor spolade ned alligatorungar i toalettstolen, och att djuren på så vis hamnat i kloakerna. Det ledde i sin tur till att människor var oroliga för att alligatorer skulle komma upp genom deras avloppsrör och att kloakarbetare begärde ersättning för att arbeta nere i kloakerna (af Klintberg, 1986:51). På liknande vis som af Klintberg har sammanfattat sin tids folksägner, har Creepypasta vuxit fram som en slags samling folksägner på Internet. Genren kan dessutom anses vara ett relativt nytt och outforskat område. Enbart en tidigare studie med fokus på att undersöka genus i genren har kunnat återfinnas. Kanske för att skribenterna inom genren i regel inte är etablerade författare, eller för att narrativen inte alltid faller inom ramarna för finlitteraturen med genrens stundtals banala berättarstrukturer och statiska karaktärer.

Den studie som har undersökt genus i Creepypasta har fokuserat på hur tre karaktärer sprungna ur skräckgenren (Kao, Tang och Jain, 2017), vars genus inte specificeras av dess skapare, genereras kollektivt. De tre karaktärer som undersöks är Frankenstein, Freddy Kreuger, Ring och Slender Man, varav den sistnämnda kan anknytas till Creepypasta. Författarna har identifierat ord som kategoriserats utifrån huruvida de enbart förekommer i antingen narrativ konstruerade av manliga, eller kvinnliga författare i 100 texter och 100 filmmanus. Det för att sedan kunna jämföra orden från respektive kategori med varandra. Vad gäller karaktären Slender Man valde författarna att samla in 100 anonymt skrivna fanberättelser, genomförde samma process för att identifiera ord som förekom i texterna och jämförde sedan resultatet med de tre tidigare studerade texterna. Syftet var att demonstrera att trots att Slender Man skulle vara en neutral, okönad karaktär, skrevs han inom fankulturen fram som en manlig figur. Författarnas slutsats blev således att även om en skräckkaraktär är ämnad att vara okönad, tillskrivs karaktären tids nog ändå manligt. genus. Slutsatsen baseras på en analys av vilka av de ord som redan identifierats i de andra 200 texterna som förekom i berättelserna om Slender Man.

4

Även om studien genererar viktiga insikter om hur genus kan anses konstrueras kollektivt, finns det viss kritik att nämna. Författarna hävdar att karaktären Slender Man skulle, vid tidpunkten för dennes existens, vara helt okönad. Att namnet innehåller ordet Man hänvisas till att det är en avledning till ordet human, men kan anses problematiskt i samband med en genuskritisk studie. Det eftersom användningen av generiskt man inte är oproblematiskt, utan snarare anlägger synsättet att mannen är normen (Milles, 2016:55). Figuren kallas Slender Man och inte Slender, samt att figuren på de två bilder som dess upphovsman Eric Knudsen publicerade i samband med sitt originalinlägg på forumet Something Awful bär kostym och slips, vilket innebär att genus hade etablerats redan i det initiala skedet av Slender Mans skapelse.

I övrigt är det en brist på genusstudier av genren Creepypasta. För att understryka vikten av att undersöka texttypen i syfte att synliggöra ideologier och teman som förekommer i narrativen skulle Creepypasta-genren kunna synliggöras som en del av folkkulturen. Berättelserna är riktade likväl till unga som äldre, kvinnor som män. De kan återskapas, omformuleras och distribueras av vanliga människor. Berättelserna överlever genom att omstöpas i nya sammanhang, likt de kackerlackor som kan förekomma i dess narrativ. Förklaringen till det kan möjligen relatera till att genren bär vidare en skräcktradition som har följt människan sedan långt tillbaka i historien. Det som förr traderades muntligt eller på papper, traderas idag över Internet.

2.1 Språk och genus

Nedan avsnitt är ämnat att bidra med en översikt över hur verb kan betraktas konstruera genus. Språk kan anses skapa genusstereotypa föreställningar genom bland annat användning av pronomen (Hamid, Yasin, Bakar, Keong, & Jalaluddin, 2008), och verb (Jasmani, et al., 2011). I studien om verb undersöktes läromedel som används i engelskundervisningen i Malaysia, i syfte att utröna huruvida en dold läroplan gällande genus förekom i materialet. Den slutsats som nås uttrycker att det förekommer en sådan agenda som förmedlar stereotypa föreställningar om kvinnor och män i materialet som studerats. Det är enligt författarna problematiskt eftersom studenterna som använder läromedlen kan påverkas av de budskap som implicit framkommer: ”The textbooks, by depicting gender bias ideologies, seem to suggest that women have a limited or restricted role to play in a male dominant society and women, by accepting such a perspective, perceive this view as normal.” (Jasmani, et al., 2011:71). Hamid et al. (2008) når liknande slutsatser, i sin läromedelsstudie som inriktas på att undersöka sexism och stereotypa genus. Deras resultat antyder, likt Jasmani, et al., att stereotypa roller för genus återskapas i

5

läromedelstexterna, vilket i sin tur kan påverka elevers medvetenhet om patriarkala strukturer negativt. De två studierna illustrerar hur språket kan användas för att konstruera genus, samt svårigheter och vikten i att implementera ett genuskritiskt förhållningssätt. Författarna av de två studierna finner båda att det kan anses problematiskt att förbehållslöst låta elever läsa texter som inte är genusneutrala, eller på andra sätt skildrar fler perspektiv av genus. De stereotypa representationerna av genus som identifieras i de två studierna är enbart två av flera exempel på hur ojämlikheter mellan könen kan synliggöras i samband med språkanalyser. I avsnitt 2.2 är syftet att redogöra för hur de språkliga genuskonstruktionerna tar sig uttryck i skräckgenren.

2.2 Genus i skräckgenren

I detta avsnitt redogörs för en del av den befintliga kunskapen om hur genus framställs i skräckgenren. Somliga författare problematiserar hur porträttering av kvinnor och män i skräcknarrativ kan anses förstärka stereotypa uppfattningar om genus (Dziedzic, 2014; Jones, 2013; Olney, 2014), medan andra anser att genren erbjuder möjligheten att omförhandla stereotypa genusroller (Heinecken, 2011; Murray, 2013). Det är inte ovanligt att författare av skräck fokuserar på att diskutera teman som kön, identitet och makt (Leffler, 2006:). Murray har exempelvis funnit att den sydafrikanska skräckförfattaren Herne i verken Deadlands (2011) och Death of a Saint (2011) till viss del har utnyttjat skräckgenren för att omförhandla könsstereotypi och förmedla alternativa genus (2013). Det i samband med att människan måste överleva efter apokalypsen, och att det inte längre är möjligt för kvinnor att stanna inomhus medan männen står för mat och beskydd. Således anser Murray att Herne använder skräckgenren för att både reproducera befintliga, patriarkala strukturer och problematisera genusnormer (2013:5).

Omförhandlingar av genusstereotypa beteenden förekommer enligt Davenport (2000) i Stephen Kings The Shining (2014). I sin roman anser Davenport att King illustrerar den amerikanska uppfattningen om fadersfigurer. Han anser att Jack Torrance6 i verket

genomgående förhandlar om sin manliga identitet, vilket i romanen kulminerar när han inser att han måste hävda sin ledarskapsroll genom att mörda hustrun Wendy och sonen Danny. Skräcken som genre ramar således enligt Davenport in berättelsen om en man som genomgår en identitetskris och vilka konsekvenser det får för hans familj. Vad Davenport tycks vilja antyda är att män och deras sökande efter identitet och erkännande kan ha stora konsekvenser

6

för människor i deras närhet, maktlösa män likställs således med ett trängt vilddjur, beredd att slåss för att återta kontrollen över sin situation. (2000:317-318)

Om hur populärkulturen utmanar och reproducerar sådana stereotypa genusroller diskuteras i både England (2006), samt i Tragos (2009). Den moderna populärkulturen, varunder skräckgenren placeras, kan anses förmedla en atypisk bild av både kvinnor och män, som går emot stereotypa föreställningar. Det i sin tur skapar enligt författarna möjligheten att sudda ut gränser mellan genus. Enligt England är det dock vanligare att handlingen leder fram till ett slut där könsmaktsordningen återställs, genom att patriarkala strukturer bekräftas och förstärks. Hennes slutsats är att skräckgenren ambivalent nog både förstärker och underminerar hegemoniska narrativ, en slutsats som även Tragos sällar sig till. Han fokuserar dock inte exklusivt på skräckgenren, utan diskuterar hur populärkulturen på senare tid har skapat en effekt som han kallar blurred gender roles (2009:547). Enligt Tragos innebär det att den moderna mannen i populärkulturella produktioner kan vara både känslig och stereotypiskt manlig på samma gång, vilket i sin tur skapar osäkerhet för den manliga identiteten egentligen innebär i form av uppträdande och beteenden: ”Masculinity is changed. American culture is undergoing a cultural shift in gender roles and expectations.” (2009:551).

Det är förmodligen inte enbart den amerikanska kulturen som genomgår en förändring i det avseendet, men reaktionen på det i en amerikansk kontext blir enligt Tragos att män skapar populärkultur för män, där kvinnor antingen helt utesluts, eller objektifieras (2009). Exempel som Tragos nämner är tv-programmen American Chopper och Monster Garage, i vilka maskulinitet flödar likt rinnande vatten och genomsyrar hela produktionen. Kvinnor är i dessa produktioner enligt Tragos ”conspicuously absent” (2009:542), de tystas genom att inte inkluderas.

Tvärtemot vad Tragos ser i amerikans populärkultur finner Olney (2014) i den europeiska skräckfilmsproduktionen under 50- till 70-talet. Han undersöker bakomliggande förklaringar till varför vissa karaktärer i europeiska filmproduktioner spelas av kvinnor, medan samma karaktärer ageras av manliga skådespelare i dess amerikanska originalproduktioner. Olney anser att en förklaring kan vara att de europeiska produktionerna helt enkelt inte fick påminna om de amerikanska originalfilmerna alltför mycket på grund av risken för stämning. Han erbjuder dock ytterligare en förklaring, att skräckfilmsproducenter i Europa kan ha velat förmedla alternativa perspektiv till de konventionella, stereotypa uppfattningarna om män och kvinnor som genuskritiker än idag identifierar i genren. Således hävdar Olney att skräckens former delvis influeras av rådande samhällsideal, samtidigt som genren erbjuder en arena för omförhandlingar av samma företeelser (2014:569-570).

7

Kvinnor som framstående karaktärer i skräckgenren finner även Roberts (2014) i The Woman in Black, ett äldre gotiskt narrativ (Hill, 2011) vilket på senare tid har gjort genombrott i filmindustrin (Sarmiento & Harel, 2008). Roberts påpekar i sin multimodala analys av verket att det är den tysta kvinnans frustration som gestaltas i det spöke som hemsöker platserna där hon bodde och levde. Hanteringen av kvinnor och deras påstådda undertryckta känslor i syfte att skapa skräcknarrativ diskuteras även i Dziedzic (2014), vars undersökning av Rydbergs Nattens amnesti (1994) når slutsatsen att: ”Demaskeringen av mekanismer för det sexuella och genusförtryck, samt känsligheten för yttringar av patriarkalt våld, löper som en feministisk tråd genom Rydbergs författarskap.” (2014:59). Det innebär att Dziedzic tycker sig kunna identifiera postmodernistiska skiftningar i förhållningssättet till patriarkala strukturer, vilket i sin tur medför att banaliseringen av kvinnors känslor granskas.

Jones (2013) i sin tur anlägger ett kritiskt perspektiv gällande hur kvinnor objektifieras i skräckberättandets regi. I det fallet handlar det om zombiefilmen Deadgirl (Sarmiento & Harel, 2008), i vilken en ung kvinna upprepade gånger våldtas av narrativets huvudkaraktärer JT, Rickie. De manliga huvudpersonerna anser sig ha rätt till hennes kropp utifrån argumentet att hon inte kan dö och därmed inte kan vara mänsklig. Deadgirl görs därmed till lovligt byte genom att avhumaniseras:

JT: Sure, she is some kind of monster, or something, but she’s our monster. What you think?

Rickie: About what?

JT: About hot pussy. /…/ Anytime you want it boy. You and me. (Sarmiento & Harel, 2008)

Jones hävdar i sin slutsats att de dominanta patriarkala strukturerna som förekommer i filmen borde anses vara förlegade och att våldet som Deadgirl utsätts för inte är försvarbart, om än att hon i filmen framställs som en levande död. Frågan är om männens tilltag hade ansetts mer rättfärdigat om Deadgirl i större utsträckning liknat de typiska exempel på en zombie som skildras i exempelvis den amerikanska tv-serien The Walking Dead (Dabaront, 2010) eller som i George Romeros serie av skräckfilmer Living Dead, i vilka de som drabbats av ett okänt virus uppträder som vansinniga och mordiska varelser med levande människokött som enda måltavla. I dessa produktioner förekommer både kvinnliga och manliga zombier, vilket delvis kan anses vara en av zombiefilmens styrkor. Dock förekommer patriarkala strukturer och misogynt våld även i mer traditionellt strukturerade zombiefilmer.

8

Flertalet andra författare, exempelvis Heinecken (2011) problematiserar stereotypa genusroller i skräckgenren. Heinecken finner i sin studie att skräckförfattaren John Bellairs trilogi (2018[1973], 2019, 2019) utmanar stereotypa konstruktioner av det manliga könet och visar att män är komplexa till sin natur. Heinecken kritiserar dock Bellairs oförmåga att göra det samma för de kvinnliga karaktärerna, vilket leder till att ”ultimately female identity remains linked to loss and uncertainty.” (2011:129). Därav omförhandlas genusstereotyper delvis i skräckgenren, men det tycks som att det oftare är män som förhandlar om rättigheten till en komplex identitet än kvinnor. Medan Heinecken beskriver hur kvinnan och det feminina kan representera det ondskefulla, skamliga och fruktansvärda, vill Clover å andra sidan framhäva att kvinnor i slasherfilmer framställs som väna och hjälplösa offer (2015:60–61).

Creed (2002) urskiljer tendenser att i skräckfilmsproduktion bryta mot genusstereotypa beteenden för att uppnå skrämselfaktor. Exempelvis skapas den sortens gastkramande obehag i James Wans The Conjuring (2013). I filmen blir den stereotypa, omhändertagande och varmhjärtade modern besatt av en ond häxas ande. Resultatet blir att hon förbyts till en mordisk galning som försöker ta livet av sina barn. På det sättet skapar Wan (2013) skräck genom att bryta mot förväntningar på stereotypa beteenden i relation till genus. Samtidigt utmanas samma gender roles, då filmens hjältinna representerar den nu avlidne Lorraine Warren. Tillsammans med maken Ed Warren reste hon under sitt liv till familjer i Amerika för att utföra ande utdrivning och på andra sätt vara de levandes kontakt med den andra sidan. I Wan (2013) gestaltas Lorraine Warrens kval över att tvingas lämna sin dotter hemma ensam och därmed överge sin moderliga plikt, samtidigt som hon upplever det meningsfullt att hjälpa andra familjer.

Kvinnor och föreställningar om kvinnans stereotypa genus har, enligt namngivna författare i det här avsnittet, på varierande vis använts för att framställa skräck som berör. I vissa fall genom att förstärka en redan befintlig uppfattning om kvinnan som underordnad och svag till sin natur, och i andra fall genom att framställa en kvinnlig karaktär som är motsatsen till hennes stereotypa genusroll. Det är ur detta teoretiska utgångsläge som den här studien tar avstamp, och ämnar undersöka liknande strukturer inom genren Creepypasta. I avsnitt 2.3 följer en beskrivning av den tidigare forskning som har gjorts av textgenren.

2.3 Tidigare forskning om genren Creepypasta

I följande avsnitt presenteras tidigare forskning om Creepypasta. Tidigare forskning om Creepypasta har bland annat inriktats på att undersöka hur skräckberättandet tar sig uttryck på

9

Internet, hur narrativ överskrider gränser och når nya kulturer i det digitala utrymmet (Henriksen, 2018). Ett populärt exempel på hur ett fiktivt narrativ kan transcendera över Internets gränser är Smile.jpg (2020). Berättelsen inleds likt en redogörelse från ett verkligt möte mellan en aspirerande författare och en kvinna vid namn Mary:

Första gången jag träffade Mary E. var sommaren 2007. Genom Terence, hennes make sedan femton år, lyckades jag stämma träff för en intervju med henne. Hon gick antagligen med på det just eftersom jag inte var en journalist, utan en amatörförfattare som samlade information för några collegeuppgifter och, om allt fick som det skulle, ett eget skönlitterärt försök.” (Smile.jpg, 2020:274)

Det är i samband med att berättaren intervjuar kvinnan som berättelsen om en bild kallad smile.jpg framträder. Bilden ska enligt sägnen ha en fysisk effekt på dess betraktare och inte förrän bilden har skickats vidare till någon annan, blir en person fri från de epileptiska anfall som bilden sägs orsaka. Det är spridningen av bilden som är det centrala i berättelsen om smile.jpg och utifrån hur narrativet är uppbyggt framgår det att författaren vill framhäva förbannelsens autencitet: ”Jag insåg att jag kunde genomföra min tidigaste plan, att skriva en artikel om smile.jpg, och lägga in bilden i den som bevis. Då skulle alla som läste artikeln, alla som var intresserade, drabbas. Men, om nu bilden smile.jpg som fanns i mejlet var äkta, skulle jag då låta den gå vidare på ett så godtyckligt sätt?” (Smile.jpg, 2020:). Något som är typiskt för genren Creepypasta är just att dess författare vill övertyga läsaren om att historien är sann: ”Creepypastas tend to be preoccupied with questions of authenticity, often presenting themselves as true stories that reveal some sinister truth about the world.” (Henriksen, 2018:). Det etiska övervägandet som skildras i narrativet är således intressant, då det även utmanar läsaren att undersöka det egna ställningstagandet i frågan om huruvida man hellre orsakar någon annan lidande än att själv utsättas. Än mer intressant är det faktum att fotot som hör till berättelsen i nyutgåvan av Werner (2020), från vilken citaten av Smile.jpg hämtats, inte är inkluderat. Det skulle kunna vara av upphovsrättsliga skäl – eller för att författaren gjort ett etiskt ställningstagande för att inte riskera att ’sprida ordet’. Även omvärderingar av människan och medvetandet - hur människor förhåller sig till verklighet kontra fiktion omvärderas genom Creepypasta. Det innebär att (Henriksen, 2014). Således suddas gränsen mellan verklighet och fiktion ut. Det övernaturliga tar sig in i vår verklighet, kanske för att påminna oss om att vi ännu inte känner till allt om vår värld, även om många gärna vill tro det.

10

3. Teori

I detta avsnitt redogörs begreppen kön och genus och hur de kan förklaras i förhållande till maktstrukturer i samhället och till hur de kan anses konstrueras genom språket. Sedan presenteras en förklaring av verbprocesser, och därnäst en översikt över skräcktraditionen ur ett historiskt perspektiv. Slutligen redogörs i detta kapitel för genren Creepypasta.

3.1 Kön och genus

I den här studien används termerna kön och genus. Medan kön kan definieras utifrån biologiska skillnader mellan kvinnor och män (Hirdman, 2001:), kan det även definieras utifrån hur det konstrueras i ett socialt sammanhang, för att på så vis organisera samhället. Ur ett sådant perspektiv kan kön relateras till sociala praktiker (Strandell, 1994:112–113). Utifrån det perspektivet definieras att genus, i relation till kön, utgör de sociala praktiker vilka i sin tur får konsekvenser för individen och samhället. Genus kan förklaras som performativt och symboliskt (Butler, 2011[1993]), att det skapas utifrån hur individers uppträdanden tolkas i en social och kulturell kontext. Genus är ur ett sådant perspektiv socialt och kulturellt betingat – individen skapar genus inom konstituerade ramar som förhåller sig till könskategorierna. Varken kön eller genus behöver därav betraktas som något medfött. I en sådan tanke tillskrivs ingen större betydelse till skillnaden mellan människans reproduktiva organ. Istället betingas betydelsen av att det finns en skillnad mellan dem till den kulturella kontexten i vilken de består:

vissa behandlar kroppen som en slags maskin som producerar genusskillnader; andra behandlar den som en slags målarduk på vilken kulturen målar bilder av genus; åter andra försöker slå samman bilderna av maskinen och målarduken till en enda. (Connell, 2009:76)

Att skapa genus kan därmed förklaras som en social och kulturell praktik som sker mellan individer. Det kallas att ’göra genus’ (West & Zimmerman, 1987), att genus uppstår i samband med interaktion mellan individer. Genom att studera dessa genuskonstruerande praktiker kan både explicita och implicita uttryck för genus synliggöras (Connell, 2009:26). Det är vad de kulturellt betingade skillnaderna kan innebära för den enskilda individen som är intressant för syftet med den här studien, samt vilka genuskonstruerande praktiker som förekommer. För att i studien kunna anlägga ett genuskritiskt perspektiv antas det existera en maktordning mellan män och kvinnor, i vilken kvinnor ur ett historiskt perspektiv har underordnats män. Det innebär att kvinnor har osynliggjorts, förminskats eller avhumaniserats, för att på så vis inte kunna likställas med män. Till försvar för kvinnans underordning har hänvisats till en naturlig ordning

11

där kvinnans biologiska egenskaper gör att det blir logiskt för henne att vara underordnad mannen. Kritiska påpekanden mot bibehållandet av en sådan ordning har framförts (de Beauvoir, 1995:445; Hirdman, 2001: 36; West & Zimmerman, 1987:128) då en sådan hegemonisk struktur tillskriver män viss makt över kvinnor. Makt som innebär att män kan använda könstillhörighet som ”föremål för förhandlingar om innebörd /…/ som en situationell resurs i organiseringen av vardagliga aktiviteter.” (Strandell, 2000:112). Därmed tillåts män diktera villkoren för kvinnors rättigheter och skyldigheter, ansvarsområden och meningsfulla syfte i form av ett stereotypt genuskontrakt (Hirdman, 2001: 84). Det är således även de maktförhållanden som uppstår i samband med individers handlingar, samt i och med passiviserandet och osynliggörandet av kvinnor, som utforskas i den här studien.

Därmed undersöks i den här studien hur manliga och kvinnliga karaktärers handlingar förhåller sig till socialt och kulturellt konstituerade ramar, utifrån hypotesen att könstillhörighet kan påverka en individs förutsättningar att synliggöras i en social kontext. Det exempelvis genom att få mer eller mindre talutrymme, eller genom upplevda begränsningar av handlingsutrymme i relation till en social genushierarki (Hirdman, 2001).

3.2 Verbprocesser

För att studera vilka typer av verb som förekommer i en text kan verb undersökas ur ett funktionellt grammatiskt perspektiv (Holmberg & Karlsson, 2013:78). Verb kan betraktas som uppdelat i fyra processtyper, vilket innebär att handlingar kan definieras av huruvida de sker i som en materiell process den fysiska världen, eller om de enbart som en verbal eller mental process existerar i medvetandevärlden. Ytterligare en processtyp kvarstår, den relationella som existerar i de i abstrakta relationernas värld (2013). Den sistnämnda processtypen undersöks dock inte i den här studien. Materiella processer innefattar därmed huvudsakligen sådana handlingar som är fysiska och observerbara, exempelvis handlingen att cykla. Dess motsats blir således den mentala, omfattad av handlingar som att tänka. Den tredje processtypen är den verbala, vilken kan betraktas existera både i den fysiska, när det som sägs kan uppfattas av andra, och i medvetandevärlden, eftersom tal även innebär en tankemässig process.

3.3 Genren Creepypasta

I inledningen gavs en kortfattad beskrivning av hur genren Creepypasta uppstod via Internet-forum, för att sedan sammanställas på hemsidan Creepypasta, där genren sedan fortsatt

12

utvecklats och idag omfattar underkategorier som exempelvis Artefakter och objekt, Monster, varelser och kryp, Galenskap, paranoia och psykisk ohälsa och Märkligt och oförklarligt. Inom genren behandlas således ett brett spektrum av mardrömslika narrativ, med för de olika kategorierna stereotypiska inslag av varelser och scenarion. Innehållet är användargenererat - dessutom kan läsarna betygssätta de olika berättelserna på en skala mellan ett och tio. Det innebär att Creepypasta kan anses tillhöra vad Buhmann, Hellmueller och Bosshart (2015) benämner som Folklore och folkkultur, en del av populärkulturen skapad av ”elites for non-elites” (2015:6), vilken även i vissa fall tycks återskapa äldre narrativ i nya former.

Dock har genren Creepypasta även delvis transformerats till en form av masskultur, i syfte att kunna kommersialiseras-. Ett exempel på det är legenden om Slender Man, den mycket långa och smala spindellika entitet i mörk kostym ursprungligen skapad av Eric Knudsen under pseudonymen Victor Surge (Knudsen, 2009). Slender Man sägs förfölja barn för att sedan röva bort dem i mörkret, och figurerar både i ett datorspel (Hadley, 2012) och i en långfilm (2018). Dessutom orsakade berättelsen om Slender Man uppståndelse i samband med att två amerikanska tonåringar utförde ett mordförsök på en jämnårig kamrat och i polisförhör berättade att de begick brottet i syfte att utnämnas till den fiktiva karaktärens anhängare. Händelsen inledde en diskussion om föräldrars ansvar att ha insyn i vad deras barn exponeras för på internet och tonåringarna dömdes till psykiatrisk tvångsvård. Med hänvisning till ovan beskrivning kan det anses att gränsen mellan den diskurs i vilken Creepypasta ingår som en form av litterärt berättande och den samhälleliga diskursen i vilken dess skapare lever, flätas samman. De texter från genren som har använts i studien presenteras härnäst.

4. Material

Trettio texter från hemsidan Creepypasta används i den här studien. De texter som valdes ut för att användas i studien var de som vid tillfället för insamlingen av urvalet presenterades på Creepypasta-hemsidans startsida, vilket därmed innebär att texterna hade betygssatts högst av läsarna. Processen med att lämna omdömen sker fortlöpande av läsare, vilket innebär att de texter som valdes ut för att användas i studien kan ha försvunnit från listan i förmån för andra, nyare berättelser. Texterna som valdes ut behandlar olika teman, som vanmakt, isolering, framtidsteknologi och ond, bråd död. De omfattar mellan 300–8000 ord, är skrivna på engelska och håller olika kvalitet med hänsyn till stilistik och kreativitet. Författarna är ofta anonyma, eller använder någon form av alias. En fullständig sammanfattning av textmaterialet återfinns i bilaga 4.

13

5. Metod

I detta avsnitt presenteras hur den här studiens insamlings- och analysmetod gick till, samt vilket urval och vilka avgränsningar som gjordes. Den första delen av undersökningen bestod i att kvantitativt excerpera samtliga funna finita verbprocesser, imperativ undantaget, i det valda materialet. Sedan följde en kvalitativ analys, i vilken de funna verbprocesserna delades upp mellan kvinnlig och manlig verbprocess. Det beroende på huruvida karaktären som utförde processen kunde anses tillhöra det ena av de två könen. Sedan analyserades verben i sina specifika textuella kontexter, för att utröna huruvida det kunde anses förekomma genuskonstruktion i sammanhanget.

5.1 Urval och avgränsning

I den kvantitativa undersökningen bestod det första urvalet i att trettio texter från hemsidan Creepypasta slumpmässigt valdes ut. Texterna är skrivna på engelska, vilket innebär att de kan förmodas nå en större mängd läsare och även kan ha skapats av individer från en mängd olika kulturer och delar av världen, än vore de skrivna på svenska. Med tanke på att syftet med studien är att undersöka förekomsten av stereotypa genuskonstruktioner inom genren Creepypasta, vilken till största dels skrivs på engelska, är det således inte i den här studien intressant att undersöka sådana narrativ på svenska. Hemsidan Creepypasta.com har inte heller en direkt svensk motsvarighet. Istället utgörs Creepypasta.se av information om, samt manus tillhörandes, P3-podcasten Creepypodden (Josephson, 2015). Således kan genrens skribenter inte fritt publicera berättelser på internetsidan Creepypasta.se, utan hänvisas istället till andra internetforum för sådana aktiviteter. Alternativt kan författare skicka in sina historier till Creepypoddens mejladress, för att sedan eventuellt läsas upp i ett avsnitt av podcasten.

Den gemensamma faktorn för texterna som valdes ut utgjordes av att de hade fått höga omdömen av läsare. Att i studien använda de högst betygsatta berättelserna motiverades med att läsarna med ett sådant system kan påverka vilka berättelser som framträder mer eller mindre. Därmed kan det antas att rankningssystemet i sin tur genererar en maktstruktur där berättelser som är mer omtyckta av en större andel människor förmodligen får fler läsare. Texterna framhävs bland annat genom att presenteras på hemsidans startsida.

Efter att urvalet av texter hade gjorts bestod den första avgränsningen i undersökningen av verb i att samtliga verbfraser räknades, där det ur en kvalitativ tolkning av sammanhanget framgick om det var en kvinna eller man som utförde handlingen. Om en karaktär vars kön inte

14

gick att utröna förekom uteslöts samtliga handlingar som den karaktären utförde i resultatet. Huruvida karaktärers kön ansågs möjliga att utläsas avgjordes utifrån huruvida pronomen, egennamn samt substantiv som vanligen är könsbundna, exempelvis the woman, förekom i texterna. Verbformerna som undersöktes var i finit form, imperativ-formen undantagen. Avgränsningen formades eftersom det som eftersöktes var aktiva handlingar som skedde i narrativens nutid eller dåtid. Verbfraser där det inte framgick att en karaktär utförde någon process, exempelvis som desire i citatet ”I asked the sister if she desired a blanket” (Narnia, 2020) uteslöts därför ur resultatet med motivationen att någon mental process hos den kvinnliga karaktären som tillfrågas inte framgick i kontexten.

5.2 Kvantitativ analys

I studien tillämpas en kvantitativ insamlingsmetod. En kvantitativ metod ger kvantitativa resultat, vilket innebär att. Det första som undersöks utifrån urvalet är verbfraser som innefattar handlingar utförda av karaktärer där det går att utläsa manligt eller kvinnligt kön. Först excerperas samtliga materiella processer och de sammanställs i en tabell som återfinns som bilaga 2. Därefter excerperas samtliga mentala processer och de sammanställs i en tabell som återfinns som bilaga 3. Slutligen excerperas samtliga verbala processer och de sammanställs i en tabell som återfinns som bilaga 4.

5.3 Kvalitativ analys

Med hänsyn till studiens syfte eftersöktes språkliga konstruktioner i form av verbfraser i materialet, för att kunna dra slutsatser om vilka handlingar karaktärerna i texterna utför och hur de i sin tur kan konstruera genus. I studien räknades varje verbfras som ett unikt exempel, oavsett om verbet som räknades förekom i samtliga texter. Det innebär att exempelvis verbet se räknades varje gång som det förekom i texterna. Detta då både antalet handlingar utförda av kvinnor respektive män och vilka typer av handlingar de utförde var intressant för studien.

För att besvara studiens frågeställningar användes kvantitativ insamlingsmetod och kvalitativ analysmetod. I den kvantitativa insamlingsprocessen sammanställdes förekomsten av de tre olika typerna av verbfraser i de trettio utvalda texterna i datorprogrammet Nvivo 12, där distinktion gjordes mellan huruvida karaktären som utförde handlingen tolkades vara en man eller en kvinna. Resultatet sammanställdes kvantitativt i form av tabeller, men analyserades

15

kvalitativt. Det för att kunna undersöka vilka handlingar som vanligen tillskrevs kvinnliga respektive manliga karaktärer.

6. Resultat och analys

I följande avsnitt presenteras resultatet av den kvantitativa insamlingen. Varje process presenteras för sig i tabeller, för att i nästkommande avsnitt diskuteras i relation till det teoretiska ramverket.

6.1 Översikt

Tabell 1. Översikt kvantitativt resultat

Materiella processer Mentala processer Verbala processer Totalt

/30 Frekvens /30 Frekvens /30 Frekvens Frekvens %

Kvinnor 25 692 20 324 21 331 1347 27

Män 28 1675 29 1082 28 853 3610 73

I tabell 1 presenteras studiens fullständiga resultat. Antalet texter där funna verbprocesser förekommer, samt frekvensen av verbprocesser funna i dem, presenteras under respektive processtyp. Nedan görs en presentation av resultat utifrån verbprocesstyp. Mentala processer hos kvinnor förekom i 20 stycken texter, medan samma företeelse hos män identifierades i 28 texter. Efter att de verbala processerna undersökts framgick det att kvinnor utförde verbala handlingar i 21 av texterna, medan det förekom manliga verbala processer i 29 stycken. Således framgår det att kvinnliga karaktärer i texterna utför avsevärt färre verbala, mentala och materiella processer i jämförelse med manliga. Medan de utför ungefär en tredjedel av det totala antalet materiella, mentala och verbala processer, utför män de resterande två tredjedelarna. Även vilka handlingar som utförs särskiljs delvis mellan könen. Ett antal verbprocesser har valts ut och presenteras mer ingående i det här kapitlet. Det i syfte att synliggöra vad kvinnor och män gör i texterna. De särskiljande resultaten presenteras utifrån respektive processtyp i tabell 2a, 2b, 3a, 3b, 4a och 4b. En översikt av processtyperna i texterna ges i tabell 2c, 3c och 4c.

16

6.2 Materiella verbprocesser

I tabell 2a kan antalet texter innehållandes mentala verbprocesser avläsas. Resultatet jämförs mellan kvinnor och män. Enligt resultatet kunde materiella processer som utfördes av kvinnor identifieras i 25 texter ur det studerade materialet, medan materiella processer utförda av män kunde identifieras i 28 av de 30 texterna. Därmed är förekomsten av kvinnor som utför materiella handlingar i texterna relativt jämlik med män.

Tabell 2a. Antalet texter innehållandes materiella verbprocesser

Kvinnor Män

Frekvens % Frekvens %

25 83 28 93

Däremot, vilket synliggörs i tabell 2b, skiljer sig antalet materiella verbprocesser som kvinnor och män utför i texterna markant. I tabell 2a framgår det att kvinnor utför en tredjedel av antalet identifierade materiella verbprocesser, vilket innebär att kvinnor kan osynliggöras, även om de förekommer i handlingens periferi.

Tabell 2b. Materiella verbprocesser

Kvinnor Män

Frekvens % Frekvens %

692 29 1675 71

Att manliga karaktärer utför fler materiella handlingar i jämförelse med kvinnliga karaktärer får konsekvenser för framställningen av kvinnors förutsättningar i narrativen. Exempelvis betalar: “I paid the cab” (Simonian, 2017), ”He paid” (2020) enbart manliga karaktärer, vilket kan tolkas som att män, till skillnad från kvinnor, har en inkomst att använda för att handla med. Således, eftersom de kvinnliga karaktärerna varken köper eller betalar, särskiljs könen på så vis att män är de som besitter ekonomisk makt. Särskilt tydligt är detta i He Who Wanders (Simonian, 2017), vars handling berättas av Fernandez Augustin Navaro. Navaro har i årtionden

17

förföljts av en man som är döden förkroppsligad. Författaren Borges, vilken huvudkaraktären samtalar med över en kopp kaffe, berättar att man enbart kan för stunden undgå vandraren och det hans beröring innebär. När Navaro till sist bestämmer sig för att kämpa för sitt liv istället för att fly och därmed står öga mot öga med sin förföljare visar det sig dock att det i själva verket är han som är Döden. I He Who Wanders osynliggörs kvinnor fullständigt, då inga kvinnliga karaktärer förekommer överhuvudtaget. Intrigen cirkulerar istället helt runt mäns karriärer, privatliv, farhågor och utmaningar. Män har i He Who Wanders makten att förändra världen - om de så vill.

En annan form av makt som exklusivt tillskrivs manliga karaktärer omfattar handlingar som att knuffa: ”shoved open the front door” (O, 2005), slå: ”punched the side of my head.” (O, 2005) och döda: ”he killed them” (Crowe, 2019). Det indikerar att män anses vara fysiskt starka. Exempelvis framgår mäns fysiska övertag mot kvinnor i Dandelions (Scissom, 2019). Huvudkaraktären Jason lär känna kollegan Bret i samband med en ny anställning på ett företag som hyr ut förrådsutrymmen. Han blir omedelbart känslomässigt intresserad av henne, men snart uppdagas det att hon i själva verket är ett spöke. Bret hemsöker den arbetsplats från vilken hon försvann spårlöst. En man som paret misstänker förföljer unga kvinnor attackerar en ung kvinna i en gränd. Jason, som har förföljt mannen, ingriper och av en olyckshändelse dör mannen. Det uppdagas senare att den avlidne hyrt ett förråd på Jasons arbetsplats, i vilket Brets kvarlevor hittas.

I berättelsen tillskrivs Jason och övriga manliga karaktärer 89 materiella processer. Den kvinnliga karaktären Bret och den unga kvinnan utför tillsammans 53 materiella processer, varav majoriteten omfattar Bret som vinkar, skakar på huvudet och rycker på axlarna. Det indikerar en passivitet hos Bret som inte återfinns i Jasons karaktär, trots att de delvis framställs som varandras jämlikar i texten. Dessutom stärks den uppfattningen av det faktum att Bret i narrativet är ett spöke som stannat kvar där hon blev mördad, men som inte har någon egentligen makt över sin omvärld. Det är Jasons som tar initiativet att följa efter den misstänkta mannen och det är Jasons handlingskraftighet som gör att Brets kvarlevor återfinns.

Just verbet initiera används enbart i samband med en handling utförd av en man. Ordet återfinns i beskrivningen av en ritual för att få kontakt med djävulen i The Devil Game: ”he always initiates the game” (Pierce & InfernalNightmare333, 2013). På liknande vis görs mannen som förföljer och mördar kvinnor i Dandelions (2019) till den initiativtagande antagonisten, Jason till den modiga protagonisten, medan kvinnorna som faller offer för honom förblir svaga och passiva.

18

Ett liknande förhållningssätt till kvinnor återfinns i The Seer of Possibilities. I berättelsen skildras mötet mellan en man vid namn Jack och ett övernaturligt väsen kallat the Seer, vilket hävdar sig kunna se in i framtiden. Det kommunicerar med Jack via datorn, och instruerar honom att utföra olika uppgifter. Exempelvis flyttar Jack på the Seers uppmaning en krukväxt i foajén på Jacks arbetsplats. Konsekvensen är ödesdiger, då både en kollega och Jacks chef mister livet på grund av den flyttade krukväxten. Men resultatet av händelsens blir även att Jack får ett bättre arbete, ett fint hus och en vacker fru: ”Jack was grateful to the Seer too. He had a nice job, a nice house, a beautiful wife, and people respected him.” (O., 2015). Det är tydligt att det är Jack som är den viktigaste karaktären i berättelsen och att han uppnår en viss symbolisk manlig status genom att lyckas tillskansa sig ett hus, en fru och människors respekt. Hans fru Donna får däremot mycket litet utrymme i narrativet. Hon utför enbart tre materiella processer: ”Donna opened the pizza and took a piece.”, ”Donna giggled as she took a bite.” och ”Donna fell asleep on the couch shortly after 11:00pm.” (O., 2015). Genomgående är det Jack och the Seer som står i narrativets centrum och att the Seer är en kvinna har betydelse då det är Jack som besitter makten att förändra världen, utifrån the Seers instruktioner. Det är något som även indikeras utifrån de materiella verbprocesser som kvinnor utför. Exempelvis är det enbart kvinnor som snyftar, blöder, drunknar och försvinner:

She sobbed. Hamed narrowed his eyes. (Exposito, 2015)

Her mother stumbled back, hitting her head against a nearby coat rack. One of the hooks penetrated her skull and she bled considerably from the resulting wound. (Soffbois, 2013)

she simultaneously slashes her wrists and drowns in the ocean. (Exposito, 2015) As she disappears (Anonymous, 2016)

Somliga kvinnliga karaktärer i materialet passiviseras, medan andra omvandlas till objekt. Kvinnor som stumma mottagare av mäns blickar och beröring. Det eftersom kvinnliga karaktärers upplevelser av samma händelser inte ges något utrymme i texten. Så är fallet bland annat i berättelsen The Seer of Possibilities (O., 2015). I texten tillskrivs de två kvinnliga karaktärerna, the Seer borträknad, totalt åtta materiella processer. Det medan Jack och övriga manliga karaktärer tillskrivs de övriga 74. Osynliggörandet av kvinnor synliggörs även när The Seer påpekar för Jack att han inte ska sörja den avlidna kollegan Allie:

19

Jack, I’m going to tell you something, and I really need you to seriously consider everything I’m about to say. You thought you were in love with Allie. The truth is, you just wanted to fuck her. […] She would’ve made your life miserable. […] Why did her last boyfriend break up with her?”

Because she cheated on him,” Jack mumbled under his breath.

Because she cheated on him, Jack. […] Once you finally got rid of her, you would’ve been so jaded that you’d never date again. […] You’ve seen how she really is Jack, but you let your lust for her blind you to the truth. (O., 2015)

Citatet anspelar på uppfattningar om att ”dåliga” kvinnor är otrogna och svekfulla människor som förtjänar att dö för sina synder, något som även skildras i Narnias Sisters (2020). I den berättelsen utspelar sig det övernaturliga i vad som kan uppfattas som en liten by, invid ett kloster. Huvudkaraktären, vars kön aldrig framkommer i texten, hjälper klostrets nunnor genom att leverera matvaror till dem. Då karaktären inte hört av nunnorna på ett tag blir denne orolig och tar sig till och in i klostret för att undersöka om de är i fara. Vad huvudkaraktären möts av i mörkret är nunnor som har skurit ut sina ögon och som vandrar omkring i klostrets mörka gångar väntandes inför nästa offerritual åt en demonisk varelse. Likt Allie i O. (2015), som redan är avliden och således förpassas till skampålen utan möjligheten till att försvara sig mot The Seers påståenden, är de nakna nunnorna som gömmer sig i klostrets mörker förtappade till den demoniska varelse som bosatt sig tillsammans med dem.

Jack däremot kan slappna av med tanken på att han har sin manlighet i behåll. Jack är dessutom ensam i narrativet om att utföra materiella processer som att gosa: ”Jack […] cuddled with Donna” och älska med: ”made love to her” (O, 2005). Sådana materiella processer, med relation till sexuella drifter, utförs även av den manliga karaktären i The Fairies (Anonymous, 2016). John arbetar på fakulteten för biologisk forskning på Ohios universitet och på fritiden leder han en grupp studenter som intresserar sig för kryptozoologi. Han och partnern Diane reser till hennes föräldrar för att undersöka myter om övernaturliga varelser i skogen intill Dianes hemstad. I narrativet kysser: ”kissed her goodnight” (2016) och omfamnar: ”I […] embraced her warmly.” (2016) John sin Diane. Hon utför däremot inga likvärdigt intima handlingar mot John men synliggörs dock desto mer än Donna i The Seer of Possibilities (O., 2015). Diane utför 16 processer, varav sju är materiella. Hon blir dock attackerad och bortrövad

20

av varelserna i skogen, och det är John som i slutänden räddar henne. Återigen markeras manliga karaktärers handlingskraft och kvinnliga karaktärers passivitet.

De kvinnliga karaktärerna är dock inte enbart passiva i samtliga narrativ. De ges visst utrymme för initiativtagande, även om innebörden av deras handlingar oftare än för manliga karaktärer är inriktade på att få andra att må bra. Så exempelvis i Charles Bonnet Syndrome (Hickey, 2017), vars handling skildrar en man som drabbas av diabetes. Han blir delvis blind av sjukdomen, vilket gör att han isolerar sig i hemmet och blir alltmer deprimerad. Den enda mänskliga interaktion han har är med sköterskan Lois, som får honom att rycka upp sig och delvis hitta tillbaka till sitt gamla liv. Bland annat genom att ta honom till ett kafé: ”she took me out for coffee down the street. She guided me along the sidewalk to the coffee shop, talking to me, reassuring me.”. Vid ett senare tillfälle i handlingen får mannen även hjälp av en annan kvinna då han faller på gatan. Fördelningen mellan de olika karaktärernas materiella processer är inte likställd – medan de kvinnliga karaktärerna tillskrivs 18 materiella verbprocesser i Charles Bonnet Syndrome utför de manliga karaktärerna 83 sådana. I narrativet förekommer främst två kvinnliga karaktärer, varav Lois kan tolkas som den stereotypa bilden av en kvinna medan den okända kvinnan som hemsöker den manliga huvudkaraktären är hennes raka motsats. Hon skrämmer honom därför att hon inte uppträder som de kvinnor han är van vid att möta, hon utmanar hans auktoritet genom att tyst tränga sig in i hans privata sfär.

I Gideons Artificial (2013) utför kvinnor fler materiella handlingar än män. Annat vore dock märkligt, med tanke på att huvudkaraktären är en kvinna och att det är genom hennes ögon läsaren får ta del av en berättelse om framtidsteknologi. Hennes namn är Jennifer och tillsammans med en kollega har hon utvecklat en artificiell robot, kallad Steve. Vid den första uppstarten av Steve samtalar Jennifer med honom, och hon inser snart att Steve tror att det är han som har programmerat henne. Efter ett par diskussioner bestämmer de sig slutligen för att avsluta varandras datorer, för att på så vis ta reda på vem som blir kvar när programmen har avslutats och därmed är ’verklig’. Utifrån en tolkning av slutet antas det att det i själva verket är Steve som har programmerat Jennifer och att hennes existens befinner sig i någon slags limbo:

As I turned back around to face the computer, I was shocked to find that Steven was fading away. He was slowly getting replaced with the same blue screen that I saw when I first activated him. However, even though the video was fading, the audio kept growing louder and louder. The buttons on Steven’s keyboard tapped away at my brain, causing every last cell to vibrate violently. (Gideon, 2013)

21

Att det är Steve som programmerat Jennifer och inte tvärtom är intressant ur ett genuskritiskt perspektiv. Det eftersom det i och med narrativets slut framstår som att kvinnor är inkapabla att skapa innovativa och tekniskt avancerade entiteter. Det som sker den kvinnliga huvudkaraktären Natalie i Clockwork: Your Time is Up (Soffbois, 2013) kan tolkas som en lösning på den maktlösa kvinnans problematik. Natalie, en ung flicka som lever i ett våldsamt hemförhållande med en argsint far och undvikande mor, blir sexuellt utnyttjad av sin bror. Förtvivlad av den skam som läggs på henne i samband med att hon avslöjar övergreppen för sina klasskamrater försöker hon att ersätta sitt ena öga med ett fickur men hindras i sista stund av sin mor. Hon tilldelas efter tilltaget en terapeut, vilken skickar henne vidare till en enhet för psykiatrisk tvångsvård. Fastspänd i sin säng muterar Natalie till något övernaturligt, och hon ger sig på den behandlande läkaren vid första tillfälle. Hon mördar honom, bryter sig ut och tar sig tillbaka hem, där hon mördar sin egen familj och tänder eld på huset. I narrativet beskrivs en kvinna som under mycket svåra omständigheter förbyts till en övermänsklig varelse, starkare än de män som har våldfört sig på henne under hennes uppväxt och som nu hämnas på de som svikit henne:

She proceeded to forcibly open her mother’s chest cavity with a loud crack, reached in, and grabbed her mother’s still-beating heart with her bare hand. Its pulses were growing farther and farther apart. Suddenly, she ripped it out, blood spraying all over her face. She stared her mother directly in the face as she took her final breaths. (Soffbois, 2013)

Hennes hämnd på modern beskrivs särskilt blodig och besinningslös. Med den överdrift vilken hennes mordiska framfart beskrivs av författaren, blir det svårt att sympatisera med den oskyldiga flicka som beskrivs i narrativets inledning. Därmed kan det anses att den typen av avhumanisering som Jones (2013) beskriver även förekommer i det här sammanhanget och att sådana skildringar av kvinnor är problematiska. Det eftersom det i sin tur kan anses underminera bilden av den dödliga, sårbara kvinnan som även skulle kunna vara stark nog att besegra en man.

Svaga och maktlösa kvinnor skildras även i Bnlalas Bound (2015). I narrativet möter läsaren huvudkaraktären Paul i ramberättelsen, men även hans mor i samband med att Paul återberättar innehållet i ett brev från sin nyligen avlidna förälder. I brevet har modern nedtecknat händelser som skedde i hennes ungdom, då hon bodde i det hus som Paul och hans familj i ramberättelsen

22

har rest till efter hennes bortgång. Brevets innehåll avslöjar att det lever en ondskefull, barnamördande varelse på andra sidan om två bäckar intill staden och att denne har uppgjort en överenskommelse med stadens invånare om att inte röva bort några barn som inte först korsar båda vattendragen. Vid en utflykt tar sig en av moderns vänner en dag över till den andra sidan, för att bevisa för sina vänner att sagan enbart är en myt. Varelsen uppenbarar sig dock nästan omedelbart, och i ett försök att rädda sin vän från dess klor tar sig modern över till andra sidan. Hon räddas dock undan bestens klor, men blir för alltid förbannad då hon brutit mot en övernaturlig pakt. Som straff tvingas hon att lova varelsen sin förstfödda, samt sitt förstfödda barnbarn om ett sådant skulle födas i framtiden. Inte förrän då inser Paul att brevet från hans mor är en varning till honom. Samtidigt hör han hur fönsterglas krossas på nedervåningen, hans frus förtvivlade skrik och ljudet av hans dotters skrämda rop som snabbt avlägsnar sig i fjärran. I Bound skildras således den vanmakt som Pauls mor upplever över att hon måste offra två barn och veta att de ska komma att möta ett fruktansvärt öde. Kvinnliga karaktärer, främst modern, har i narrativet fler mentala processer än de manliga, 37 gentemot 4 (bilaga 2). Däremot utför de färre materiella och verbala handlingar (bilaga 1 & 3). Det kan anses att kvinnors handlingskraft delvis osynliggörs i narrativet, eftersom mentala handlingar inte är observerbara i verkligheten. Men i det här fallet kan det även framstå relativt naturligt eftersom det är hennes egna tankar och känslor som hon återger i brevet.

Den text i vilken män utför flest materiella handlingar är i Magda (O., 2017). Handlingen utspelar sig på en herrgård som familjen Morrison flyttar till. En julaftonsnatt kidnappar en främmande man vid namn Corbin pojken Charlie Morrison under mystiska former. Vid samma herrgård, men ett antal årtionden bakåt, ger Corbin sedan pojken vaga instruktioner om att han måste rädda en flicka vid namn Magda. Charlie misslyckas och Corbin mördar henne. Vid nästa julaftonsnatt besöks Charlie återigen av Corbin, som ger pojken valet att antingen uppoffra sig själv till honom, eller se sina föräldrar torteras. Charlie försöker fly från mannen, som kommer ikapp honom i höjd med den plats i trädgården där han Magda för många årtionden sedan. Hennes spöke hjälper pojken och han undkommer med livet i behåll.

Ett exempel på en text vilken innehåller fler materiella processer hos kvinnliga karaktärer än hos manliga är i Expositios (2015) narrativ Three Friends Diner. Några universitetsstudenter ska spela in en film och söker således inspelningsplatser. Huvudkaraktären Katy är en av projektets drivkrafter och tillsammans med regissören Bella finner hon en annons för en restaurang som hyrs ut för ändamålet. Det sker dock märkliga och skrämmande saker under tiden som inspelningen pågår i restaurangen, och vid midnatt väljer studenterna att avbryta. Katy tar på sig uppdraget att köra hem en del av gruppen, medan Bella och andra

23

inspelningsansvariga stannar kvar för att packa ihop. Under tiden som Katy kör tillbaka mot inspelningsplatsen inser hon att hennes vänner är i fara. Men när hon återvänder finns varken de, eller restaurangen, längre kvar. I narrativet om Katy och hennes vänners filminspelning återfinns 73 materiella processer som utförs av kvinnliga karaktärer (se bilaga 2). Bland annat förekommer verb som kör bil, knyter förband och är på andra sätt aktiva agenter i narrativet.

6.3 Mentala verbprocesser

I tabell 3a presenteras siffrorna från den kvantitativa undersökningen av antalet texter i vilka mentala processer förekommer i förhållande till karaktärernas kön. Resultatet indikerar att det är någorlunda jämställt mellan antalet texter, i vilka mentala processer förekommer hos både kvinnor och män.

Tabell 3a. Mentala verbprocesser

Kvinnor Män

Frekvens % Frekvens %

20 66 29 97

Tabell 3b. Mentala verbprocesser

Kvinnor Män

Frekvens % Frekvens %

324 23 1082 77

I tabell 3b kan antalet mentala processer som förekommer avläsas. Medan kvinnor utför 324 mentala processer utför män 1082. Det innebär att det förekommer en mycket avgörande skillnad i hur kvinnliga och manliga karaktärers medvetande synliggörs i narrativen. När det gäller mentala processer uppskattar, klandrar, dumpar, överväger, räknar, utmanar, upptäcker, hanterar, uppfinner, observerar, planerar, ifrågasätter, motstår, driver, misstänker, smakar och oroar sig enbart män, medan kvinnor bland annat tar hand om eller skrämmer. Att kvinnor i skräcknarrativ antingen utför kärleksfulla eller destruktiva handlingar tycks vara stereotypt för genren. I fallet med omhändertagande kvinnor är det i Don’t Let Them In (Maddie, 2019)

24

som huvudkaraktären Emmy berättar att storasystern Annie tar hand om henne medan deras mor är försvunnen i dagar i sträck, tar med sig okända män hem och missbrukar alkohol: ”Annie mothered me.” (2019). Även om Emmy vill framställa Annie som en hjältinna, stark och trygg, förstår läsaren indirekt att Annie är maktlös inför sin och systern situation. Främst i samband med att spänningen i berättelsen når sin kulmen då en entitet tar sig in i huset. Systrarna har låst in sig på toaletten och lyssnar medan främlingen rör sig genom huset. Annie tar sig ut i smyg och lyckas ringa larmnumret, och flickornas räddning blir polismännen som kommer till deras undsättning. Modern, som visar sig ha varit främlingen som bröt sig in i sitt eget hem, står för vad Creed (2002) finner som en av skräckens skrämselfaktorer, då hon genom att lämna hemmet för att missbruka alkohol och droger bryter mot de förväntade beteendemönstren hos en ensamstående tvåbarnsmor. Hon tar även med sig män hem, och antydan om sporadiska, sexuella möten kan utläsas i narrativet:

Sometimes she’d bring guys home, filling the table with beer cans and ashtrays, smoke up to the ceiling, Mom lost in the haze. We’d […] wake up to strangers at our kitchen table in the morning, asking us where we kept the coffee. (Maddie, 2019)

Främmande besökare och obehagliga kvinnofigurer gestaltas även i Charles Bonnet Syndrome (Hickey, 2017). Berättelsen cirkulerar kring Andrew. Han har nyligen insjuknat i diabetes och som en konsekvens av sjukdomen blir han nästintill helt blind och börjar ser saker som inte finns: ”I walked into my living room, a mug of coffee in my hand, and I saw a Victorian funeral carriage stood right there on my rug” (2017). En läkare påstår att Andrews syner beror på Charles Bonnet-syndromet, vilket innebär att hjärnan försöker komplettera för den förlorade synförmågan. Dock skrämmer en av synerna, en kvinna med tre armar, Andrew mer än de andra. Kvinnan uppenbarar sig för honom i hans hem och hon beskrivs av Andrew: ”She was tall, by far the tallest woman I’d ever seen, and even though she stood hunched, she still had at least six inches on me.” (2017).

Den okända kvinnans storlek skrämmer Andrew, då han inte känner till hennes intentioner. Han har inte någon kontroll över den okända inkräktaren, och det tycks skrämma honom just därför att han tidigare alltid har haft kontroll över sina relationer med kvinnor. Exempelvis är det han som avslutar förhållandet med flickvännen Holly, strax efter att han insjuknat i diabetes: ”I broke up with my girlfriend, a sweet girl called Holly who tried to make it work but couldn’t because I was so damn angry all the time.” (2017). Utifrån citatet ovan är det tydligt att Andrew

25

är van vid att diktera villkoren för sina relationer, vilket förmodligen är anledningen till att den långa kvinnogestalten skrämmer honom. Hennes beteende är irrationellt - de flesta av de manliga mentala processerna som förekommer relaterar till det rationella, logiska tänkandet. Exempelvis i Mr. Widemouth i vilken pojken som är narrativets huvudkaraktär överväger: ”I considered telling Mr. Widemouth that I would be leaving” (PerfectCircle35, 2010).

6.4 Verbala verbprocesser

Tabell 4a. Antalet texter innehållandes verbala verbprocesser

Kvinnor Män

Frekvens % Frekvens %

21 70 29 97

I tabell 4a kan antalet texter i vilka verbala verbprocesser förekommer avläsas. Kvinnor talar, pratar eller uttrycker på andra sätt muntlig kommunikation i 21 av de 30 undersökta texterna. Det återspeglar en procentsats på 70%, gentemot männens 93%, uppdelat i 28 av 30 texter. Därav indikerar resultatet att kvinnor befinner sig i underläge gentemot männen även i det här fallet genom att tilldelas talutrymme i färre texter än för de manliga karaktärerna.

Tabell 4b. Verbala verbprocesser

Kvinnor Män

Frekvens % Frekvens %

331 28 853 72

Även antalet verbprocesser som utförs i texterna skiljer sig åt till antalet mellan kvinnor och män. De kvinnliga karaktärernas 331 verbala processer innefattar att de försäkrar, kuttrar, hostar, instämmer, ursäktar, schasar, snyftar och tröstar medan de manliga karaktärerna bland annat råder, rapar, skryter, svär, beordrar, hävdar, beskriver, diskuterar, avbryter, invänder, övertygar, ifrågasätter och varnar i sina 853 verbala processer. I sammanställningen av det kvalitativa resultatet är några utvalda texter särskilt intressanta. Det utifrån i vilken omfattning