Samhällets rörelselag - bloggen om Mikael Sandbergs
bok
Om hur samhällen förändras och hur man vetenskapligt studerar det
MARX, DARWIN OCH STATSVETENSKAPENS POLITISERING
Do Black Lives Matter? Ett test av
statsvetarnas demokratidatabaser
Illustration av det 15:e konstitutionstillägget som gav afro-amerikaner rösträ i USA 1870. Femtonde tillägget (1870) föreskriver a ”Rä en för medborgare i Förenta Staterna a rösta skall ej förvägras eller inskränkas på grund av ras, hudfärg eller tidigare tjänstevillkor.”
Spelar svartas liv någon roll? Det är namnet på uppropet som visserligen är äldre än fallet George Floyds död den 25 maj i år, men som fick globaliserad spridning då.
Som statsvetare med inriktning på forskning om demokratins framväxt i världen kan det vara lämpligt a i skuggan av denna berä igade rörelse testa vilka databaser som
tillerkänner 15:e kontitutionstillägget i USA 1870 status som åtminstone
demokratiminimum eftersom de a tillägg gav även svarta män rösträ i USA. Spelar svartas röster någon roll för a USA skall kallas demokrati? Nedan går jag igenom de databaser som sträcker sig minst ned till 1800 (vilket utesluter exempelvis Freedom House och Quality of Government. Kvinnlig rösträ och demokrati har behandlats i e tidigare blogginlägg.)
Polity V, det i världen kanske mest använda, ger 9 poäng (av max 10, där gränsen för
demokrati är 6) för USA redan 1809, dvs. långt innan svarta fick rösträ genom 15:e
konstitutionstillägget 1870. Åren 1845-1850 och 1871- ges också full poäng. Politys
kategorier för mätning av demokrati är dock abstrakta och omöjliga a falsifiera. Polity har sponsrats av CIA.
Polyarchy är e dataset som skapats av den finske professorn Tatu Vanhanen medelst hans demokratiindex, baserat på historisk-politisk forskning. Han inspirerades av Robert Dahls två demokratidimensioner tävlan och deltagande och innebär en multiplikation av andelen av folkförsamlingens mandat som inte innehas av det största partiet (=konkurrens) och andelen av hela befolkningen som deltog i det senaste landsomfa ande valet (deltagande),
multiplicerat med 100. Indexet skall enligt Vanhanen ha e värde på 5.0 minst för a räknas som en demokrati. Må et är konkret och alltså falsifierbart. USA hade som första demokrati enligt de a index 6,64 redan i 1840 års val. Värdet ökade till 7,07 för året 1870. (Vanhanenindex har använts i denna blogg för a analysera graden av demokrati i Sverige historiskt.) Projektet sponsrades efter Vanhanens eget projekt av International Peace
Research Institute, Oslo (PRIO) och finansierades av the Joint Nordic Commi ee of Social Science Research Councils (NOS-S) till PRIO och från US National Science Foundation (SBR-9810092 till Sco Gates of Michigan State University) and PRIO.
V-dem (Varieties of democracy) har samma värde på sina index för USA för åren 1869 och 1870: 0.35-0,35 på en skala 0-1 för valdemokrati, 0,34-0,34 för liberal demokrati och 0,25-0,25 för deltagandedemokrati. Efterföljande års data avspeglar inte heller den afro-amerikanska rä en a rösta enligt 15:e konstitutionstillägget 1870. Data baseras på en sammanvägning av experters bedömningar av demokratinivåer genom åren i olika länder enligt formler för sammanvägningar av variabler som inte indikerar avgörande konstitutionella ändringar. Må en är därför inte möjliga a falsifiera. V-dem sponsras av Göteborgs universitet, Kellogg Institute, University of Notre Dam (USA), Europeiska forskningsrådet ERC, Knut & Alice Wallenberg Stiftelse, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, Aarhus
universitet, Canadian International Development Agency (CIDA), European Commission, DEVCO, Danska och svenska UD, International IDEA, Världsbanken, m.fl.
Boix’ demokratidata har 0 för icke-demokrati och 1 för demokrati. USA har 1 redan 1800, startåret för hans tidsserie. Charles Boix är professor vid Princeton University, USA. Metoden innebär en uppska ning av Robert Dahls två dimensioner deltagande och tävlan men till skillnad från Polyarchy översä s det till en skala 0 för icke-uppfyllande och 1 för uppfyllande. Han och hans medförfa are inkluderade alla länder där ”åtminstone hälften” av alla män var röstberä igade på basis av historisk forskning. I princip är deras data falsifierbara. Deras artikel anger ingen finansiär vad jag kan se.
MaxRange data, skapat av Max Rånge som oberoende forskare, anger 1870 som första år för
demokrati i USA pga 15:e konstitutionstillägget som ger afro-amerikaner rösträ just det
året. MaxRange baseras på historisk forskning och har stö s genom undertecknad av Högskolan i Halmstad (HH) och Center for Social and Economic Research (CASE). MaxRange data är falsifierbara i relation till historisk forskning. Bidrag från Högskolan i Halmstad och Stanford University har ge möjlighet till presentation av MaxRange vid amerikanska statsvetarmötet (APSA 2014) och Stanford University (2018).
Av de dataset som anger graden och arten av demokrati i världens nationer sedan minst 1800 är det alltså bara e som anger a afro-amerikaners röster är avgörande för a kalla USA en demokrati, nämligen MaxRange, där också typen av demokrati anges. I Polyarchy ingår valdeltagande av hela befolkningen som en av två faktorer för sammanräkningen av e index, så där spelar svarta röster in indirekt. Både MaxRange och Polyarchy är
falsifierbara, dvs. kan användas för a bygga vetenskaplig kunskap.
I övriga dataset avspeglas inte a afro-amerikansk rösträ spelar roll för när USA blir demokratiskt. Dessa data är inte falsifierbara. Är finansiärerna medvetna om det? Är ska ebetalarna det?
BLACK LIVES MATTER DEMOKRATI GÖTEBORGS
UNIVERSITET IDEA MAXRANGE POLITY POLYARCHY RIKSBANKENS
JUBILEUMSFOND STATSKUNSKAP STATSVETENSKAP UTRIKESDEPARTEMENTET V-DEM VETENSKAPSRÅDET WALLENBERGSTIFTELSERNA
Publicerad av Mikael Sandberg
Jag är professor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Förutom flera lärosäten i Sverige har jag studerat och forskat vid The Johns Hopkins University, Columbia University, UN University, Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung samt University College London. Visa alla inlägg av Mikael Sandberg
© 2020 SAMHÄLLETS RÖRELSELAG - BLOGGEN OM MIKAEL SANDBERGS BOK SKAPA EN GRATIS WEBBPLATS ELLER BLOGG PÅ WORDPRESS.COM.
