Barns inflytande i förskolan - Children’s influence at the preschool

Examensarbete

Barns inflytande i förskolan

Children’s influence at the preschool

Louise Karlsson

Lärarexamen 210hp

Barndoms- och ungdomsvetenskap Slutseminarium 2011-08-12

Examinator: Caroline Ljungberg Handledare: Johan Dahlbeck

Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle

3

Abstract

Louise Karlsson (2011). Barns inflytande i förskolan Malmö; Lärarutbildningen; Malmö Högskola

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker

pedagogerna kring barnens rättigheter? När får barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan barnen inte få inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna. Mitt resultat visar att pedagogerna dagligen arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet. Demokratiska principer tillämpas genom att barnen får rösta från förslag till aktiviteter och liknande givna av dem själva eller pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna arbetar med att försöka se verksamheten utifrån ett barns perspektiv och utformar verksamheten så att den anpassas till barnens behov.

4

Innehållsförteckning

Abstract ... 3

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

2. Tidigare forskning ... 8

2.1 Inflytande ... 8

2.2 Rättigheter ... 10

2.3 Begränsningar ... 10

3. Metod och genomförande ... 11

3.1 Intervjuer ... 11 3.2 Etiska överväganden... 12 3.3 Studerade verksamheter ... 12 3.4 Litteraturgranskning ... 13 4.1 Inflytande ... 14 4.1.1 Förskolan Solen... 14 4.1.2 Havet ... 15 4.2 Rättigheter ... 16 4.2.1 Förskolan Solen... 16 4.2.2 Förskolan Havet ... 17 4.3 Begränsningar ... 17 4.3.1 Förskolan Solen... 17 4.3.2 Förskolan Havet ... 18 5. Analys ... 19

5.1 Barnens inflytande i förskolan ... 19

5.1.1 Tankar om inflytande ... 19

5.1.2 Två förskolor med olika förutsättningar ... 19

5

5.1.4 Den fria lekens betydelse ... 21

5.1.5 Projekt och temaarbeten ... 21

5.1.6 Barn och vuxna lär av varandra ... 22

5.1.7 Ålder och inflytande ... 23

5.2 Barns rättigheter ... 23

5.2.1 Att kunna säga nej och rätten att bestämma över sin egen kropp ... 23

5.3 Begränsningar av barns inflytande ... 25

5.3.1 Allt kan inte väljas bort, men det kan anpassas ... 25

5.3.2 Då de vuxna vet bäst ... 26

5.3.3 För stor valfrihet stressar ... 26

5.4 Slutsatser ... 27

5.5 Tankar om utförandet ... 28

5.5.1 Under resans gång ... 28

5.5.2 Självkritik ... 28

6. Referenser och bilagor ... 30

6.1 Referenslista ... 30

7

1. Inledning

Under termin fem på Lärarutbildningen läste jag kursen Childrens Rights. I denna kurs behandlades Barnkonventionen vilket utvecklade ett större intresse hos mig angående barns rättigheter som ligger till grund för detta arbete. Min inriktning på Lärarutbildningen är förskolan och därmed föll det sig naturligt att undersökningen skulle förläggas dit. För att få mer fokus i undersökningen lades tyngdpunkten på barnens rätt till inflytande i förskolan. Många barn spenderar den mesta av sin vakna tid på förskolan under veckodagarna. Eftersom pedagogerna har läroplanen och lokala arbetsplaner att följa är det de vuxna som till största del utformar verksamheten. Men i läroplanen, artikel 2.3 i Lpfö98 (Skolverket, 1998 s. 10), står det också att barn skall ha inflytande över verksamheten. Hur går gränsdragningen här? Pedagogernas arbete med barns inflytande i förskolan kom slutligen att bli det område som jag valde att arbeta med i denna skrift.

Det övergripande syftet med detta arbete var att ta reda på vad förskolepedagoger har för tankar kring och kunskaper om barns inflytande i förskolan. Det inkluderar deras dagliga arbete med barnen och om de arbetar med att barnen ska få utökat inflytande i verksamheten.

1.1 Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka barns inflytande i förskolan och pedagogernas arbete med detta.

Mina frågeställningar är följande:

 Vad betyder barns inflytande i förskolan för de intervjuade pedagogerna?

 Hur tänker pedagogerna kring barnens rättigheter?

 När får barnen vara med och bestämma i verksamheten?

8

2. Tidigare forskning

2.1 Inflytande

I boken Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati (2009) som handlar om de yngre barnens inflytande och delaktighet finns mycket som är relevant för detta arbete. Elisabeth Arnér tolkar både Barnkonventionen samt läroplanerna för förskola och skola (Lpfö 98 & Lpo 94) angående barns inflytande. I de dokumenten behandlas förskolornas arbete med utveckling mot ett större inflytande för barnen. Samhället kräver i dag ”att barn skall kunna göra sina röster hörda”, de skall även mötas med samma respekt som andra

samhällsmedborgare (Arnér, 2009, s.13). Arnér menar också att barn måste bli tillfrågade och få möjlighet att reflektera. Det är så barn lär sig att utveckla eget ställningstagande och därmed kan ta initiativ och ansvara för sina handlingar (Arnér, 2009, s.18). I boken beskriver pedagogen Erika vikten av att barn och vuxna lyssnar på varandra. Det är viktigt att väga varandras åsikter och argument mot varandra och komma fram till en lösning som passar alla just nu (Arnér, 2009, s.51). Delaktighet och inflytande kopplas vanligtvis till demokrati vilket alla är delar av basen till min uppsats. Nina Johannesen och Ninni Sandvik (2009) menar att just de två begreppen på förskolor ofta uppfattas som att barn ska vara med och bestämma och ta beslut eller välja. Men, fortsätter författarna, demokrati handlar snarare om att barn har samma rätt att bli hörda som andra deltagare (Johannesen och Sandvik, 2009, s.30). Dessutom handlar det om att ”alla är med i en gemenskap”. I den gemenskapen skall det visas respekt för alla oavsett deras åsikter och inställning. Huvudansvaret ligger hos pedagogerna som en följd av att barnen varken kan eller ska ta lika stort ansvar som de vuxna i förskolan. Trots det skall delaktighet och inflytande inte endast handla om att barnen är närvarande utan att de skall ha möjligheten att påverka utformning av aktiviteter och dagliga rutiner i förskolan (Johannesen och Sandvik, 2009, s.31). Arnér fortsätter med att tolka Vygotskij under sina studier om barns inflytande i förskolan. Vygotskij menar att barn utvecklas mer tillsammans med andra barn och vuxna än om de är själva. Arnér menar vidare att barn kan lära andra barn men barnen kan också lära oss vuxna (Arnér, 2009, s.35).

9

Winman et al genomförde 2003, en utredning för ökat barn och elevinflytande i förskola och skola på begäran av utbildningsdepartementet. Utredningen som heter Var-dags-inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning är adresserad till dåvarande skolministern Tomas Östros. Den inkluderar även föräldrainflytande i förskola, skola och vuxenutbildning. Men eftersom min undersökning har tagit plats i förskolan är det den delen som jag har lagt fokus på. Winman et al menar att det mest grundläggande skälet till barns inflytande i förskolan är att det är en mänsklig rättighet. Författarna trycker på att i förskolan skall barn tillsammans med andra barn och vuxna vara aktivt delaktiga i beslut som rör den pedagogiska miljöns utformning. Det inkluderar att diskutera regler för trivsel, kunna välja tema och medverka i utvecklingen av temat och även ha valmöjligheter. De övergripande målen i läroplanen är inte förhandlingsbara men barnen skall ändå vara delaktiga i att välja innehåll och uttrycksformer menar Winman et al. Förskolan skall, som även är beskrivet i Lpfö 98, ”arbeta för att varje barn ska utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer och fostra barnen till demokratiska medborgare.” Detta genom att de får delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Barnen skall redan i förskolan ha tillräckligt med inflytande för att påverka sin egen situation och innehållet i verksamheten (Winman et al, 2003, s. 9). I boken The Sociology of Childhood (2005), studerar Corsaro dessa frågor utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv. För att ta ett exempel från boken:

Although a wide range of features of the peer cultures of young children have been identified, two central themes consistently appear: (1) Children make persistent attempts to gain control of their lives, and (2) they always attempt to share that control with each other. In the preschool years, the overriding concerns are social participation and challenging and gaining control over adult authority. (Corsaro, 2005, s.134)

Som Corsaro (2005) här beskriver har barnen en utmaning att ta del av kontrollen över deras liv och specifikt i förskolan som detta behandlar. Där ser jag att de vuxna behöver arbeta med barns perspektiv för att kunna möta barnens önskemål över dagens utformning i förskolan och även planeringar över en längre tid.

10

2.2 Rättigheter

Dahlberg (1999) har både tolkat och citerat Lauridsen i sin bok Från kvalitet till

meningsskapande. Lauridsen beskriver demokrati i förskolan som att barnen har rätt till en aktiv och kreativ roll i sitt eget liv. Detta skall påbörjas i tidig ålder och fortsätta framöver. Lauridsen menar också att om barnen får erfarenhet av demokrati i förskolan så leder det till ökad förståelse av modern demokrati (Lauridsen, i Dahlberg, 1999, s.119).

Nic Nilsson (2002) tolkar artikel 12 i Barnkonventionen. Han skriver att artikeln är uppdelad i två punkter där den första beskriver hur barn har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i allt som berör dem, vilket är den punkten han arbetar vidare med. Ingen nedre åldersgräns är satt i denna artikel utan det är när barnet är i stånd att bilda egen åsikt som möjligheten finns. Nilsson skriver också att FN-kommittén betonar att även de minsta barnen har åsikter och det är myndigheternas ansvar att utveckla metoder för att dessa skall höras. Han menar att artikel 12 också beskriver att barnens åsikter även skall vara till betydelse i förhållande till ålder och mognad hos barnet (Nilsson, 2002, s. 64).

2.3 Begränsningar

Hur mycket begränsningar behöver barnen? Skall de ges större utrymme för att utforska eller behöver ramarna vara snävare? Ann Granberg (1998) menar att ramarna behöver vidgas där barnen får större möjligheter att utforska mer självständigt. Tar barnen egna initiativ är det viktigt att arbeta med barnen för att utveckla det vidare. Det är inte negativt om barnen gör något annat än vad som var planerat av pedagogerna, detta skall snarare uppfattas som att de tar egna initiativ och är kreativa. Om barnen blir positivt bemötta av de vuxna och tagna på allvar så växer de som individer och har möjlighet att få ytterligare inflytande. Regler och gränser finns redan hos barnen och bör framföras på ett positivt sätt vilket gör

umgängesklimatet positivt (Granberg, 1998, s. 41). Dion Sommer (2005) skriver om kompetensperspektivet vilket också är en pedagogisk princip. Han menar att när barn bestämmer själva och tar eget ansvar kan det inte direkt anses som att barnet är kompetent. Det är viktigt att de vuxna involverar barnen successivt där de tilldelas små portioner av självbestämmande när barnet är tillräckligt mogen för att kunna handskas med det (Sommer, 2005, s. 48).

11

3. Metod och genomförande

3.1 Intervjuer

Metoden jag använt är strukturerad och intervjubaserad. Jag har enskilt intervjuat sammanlagt fyra pedagoger uppdelat på två olika förskolor. Johansson och Svedner (2006) beskriver den strukturerade intervjun på följande sätt ”… en intervju som bygger på fasta frågor som ställs till alla deltagare i en undersökning” (Johansson och Svedner, 2006, s.42). Som underlag för dessa intervjuer skapade jag ett frågeformulär med för syftet relevanta frågor (se bilaga 1) vilket pedagogerna fick läsa igenom innan intervjuerna startade. Jag hade sammanställt nio frågor som är uppdelade i kategorierna inflytande och rättigheter. Frågorna är utformade så att de ska uppmuntra pedagogerna att ge utförliga svar utifrån deras egna tankar och kunna föra diskussionen vidare. Fördelarna med denna metod är att de intervjuade pedagogerna fritt ska kunna svara på frågorna. Detta innebär att ledande frågor undvikits. Nackdelarna är att det kan bli väldigt stor skillnad på hur pedagogerna tolkar frågorna vilket gör det svårare att analysera efteråt.

Stukát (2005) menar att det är lämpligt att mer specifikt redogöra för hur exempelvis intervju- och enkätfrågorna bestämdes, hur observationsschemat konstruerades och hur den eventuella pilotstudien utföll (Stukát, 2005, s. 123). Nu efter att jag har lagt ner mycket tid på arbetet anser jag att jag borde ha utformat frågorna annorlunda. Det hade varit bättre att formulera rubriker som jag ville ha i uppsatsen och skriva frågorna utifrån dem. Det hade gjort det lättare att arbeta med svaren på frågorna efteråt eftersom jag redan hade haft rubrikerna. Vid genomförandet har jag lagt stor vikt vid att pedagogerna skulle ha möjlighet att utveckla sina svar till fullo och jag spelade även in intervjuerna för att inte missa något. De frågor jag använde vid intervjuerna är utformade på ett sådant sätt att de ska uppmuntra till utförliga svar, egna tankar och vidare diskussion från pedagogernas sida. Jag har undvikit att använda mig av frågor med färdiga svarsalternativ att välja från.

12

3.2 Etiska överväganden

För att försäkra mig om så rättvisande och ärliga svar som möjligt valde jag att låta pedagogerna som deltagit i intervjuerna till detta arbete vara helt anonyma. Inte heller

förskolornas riktiga namn eller lokalisering anges. Jag var väldigt noga med att förklara dessa förutsättningar för pedagogerna innan intervjuerna påbörjades. Jag var också noga med att informera om att endast jag skulle lyssna på inspelat material och hade även förberett ett dokument som de fick läsa i vilket ovan var beskrivet. Stukát (2005) menar att det finns ett informationskrav. Han skriver att de som berörs av studien skall informeras, både om studiens syfte och om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst har rätt att avbryta sin

medverkan (Stukát, s.131). Denna information angav jag till pedagogerna både muntligt och i form av dokumentet som pedagogerna kunde skriva under om de ville.

3.3 Studerade verksamheter

Förskolorna i undersökningen är valda för att det finns skillnader i läge (storstad/småstad), ålder på barnen och etnicitet. Detta möjliggör för mig att utforska eventuella skillnader i hur pedagogerna arbetar med barns rättigheter utifrån de förutsättningar som ges på respektive förskola. Jag använde mig av icke-sannolikhetsurval när förskolorna valdes ut. Enligt Larsen (2009) betyder det att målet för undersökningen är att uppnå mesta möjliga kunskap inom ett visst område utan att detta nödvändigtvis måste gälla för andra än de som deltog i

undersökningen (Larsen, 2009, s.77). Det vill säga att jag är medveten om att resultatet av intervjuerna är endast de intervjuade pedagogernas uppfattningar och att det inte innefattar områdenas uppfattningar generellt. Pedagogerna valdes genom godtyckligt urval tillsammans med urval enligt självselektion. Larsen (2009) menar att godtyckligt urval betyder att

enheterna väljs ut efter kriterier som till exempel kön, ålder, utbildning, geografisk belägenhet osv. Vidare skriver Larsen att urval enligt självselektion betyder att de blivande informanterna själva bestämmer om det vill vara med i undersökningen (Larsen, 2009, s. 77). Den första förskolan, som vi kan kalla Solen, ligger i en stadsdel i storstaden där majoriteten av barnen har olika etniska bakgrunder. På Solen finns det två avdelningar och barnen är i åldrarna ett

13

till fem år gamla. Jag intervjuade en pedagog från varje avdelning, de kallas här för Emma och Christina. Det var den förskolan där jag hade min praktik vilket gjorde den lättillgänglig och jag kände redan till pedagogerna. Den andra förskolan, som vi kan kalla Havet, ligger i ett mindre samhälle där majoriteten av barnen är av svensk härkomst. På den förskolan gick en pojke som jag kände sedan innan och jag hade varit och hälsat på vid tidigare tillfällen. Jag tyckte att det skulle vara intressant att undersöka två förskolor i samhällen som skilde sig både etniskt och ekonomiskt. Detta för att se om där fanns några skillnader i resultatet jag skulle komma upp med. På Havet jobbar de med lite äldre barn och där finns sexårsverksamhet och fritids. Pedagogerna här kallar jag Sonja och Frida.

3.4 Litteraturgranskning

Jag gick igenom litteratur om ämnet barns inflytande i förskolan både före och efter

intervjuerna. Litteraturgranskningen innan intervjuerna gjorde jag för att få en överblick av tidigare forskning i ämnet. Backman (2008) beskriver litteraturgranskning som ett moment som har huvudsakliga funktioner. Några av dessa är: ”ge en översikt över den tidigare

samlade kunskapen inom området, visa på betydelsen av ett problem, ange forskningsfronten, vara till hjälp vid problemformuleringen” (Backman, 2008, s.57). Genom att läsa litteratur innan jag framställde intervjufrågorna och genomförde intervjuerna gav en del bakgrund till barns inflytande i förskolan och hjälpte till att utforma frågorna.

14

4. Resultat

4.1 Inflytande

4.1.1 Förskolan Solen

På förskolan Solen där barnen är ett till fem år gamla är pedagogerna Emma och Christina väl medvetna om barns inflytande och delaktighet och de arbetar med det dagligen. De anser båda att det är viktigt att barnen får vara med och bestämma och ges inflytande i verksamheten. Nina Johannesen och Ninni Sandvik (2009) menar att just de två begreppen (inflytande och delaktighet) på förskolor ofta uppfattas som att barn ska vara med och bestämma och ta beslut eller välja. Men, fortsätter författarna, demokrati handlar snarare om att barn har samma rätt att bli hörda som andra deltagare (Johannesen och Sandvik, 2009, s.30). Emma menar att det blir roligare för både barn och pedagoger då barnen får vara med och påverka, till exempel vad de vill leka med och vad för leksaker som skall köpas in till förskolan. Ett annat exempel är när ett rum skall göras om på förskolan. Emma anser att rummet ska vara trivsamt och att det ska finnas leksaker som intresserar barnen. För att åstadkomma detta tar pedagogerna fasta på idéer som barnen kommit med och försöker att se ”världen” utifrån ett barns perspektiv vilket inte alltid är det lättaste.

Christina tycker att barnen måste kunna påverka en del själva, då vardagen på förskolan redan är full av rutiner blir det lätt att de vuxna bestämmer allt. För att undvika detta är det viktig att pedagogerna ställer frågor till barnen under dagen så att det inte bara hänger med utan blir delaktiga. Exempel på frågor kan vara: vad tycker du om att vi leker med lera nu? eller, vad vill du göra efter mellanmålet? Hon fortsätter, det blir roligare för alla om barnen får mer inflytande, framför allt de större barnen (fyra-fem åringar), men även treåringarna: ”Vissa barn kan behöva lite stöd och då får vi bestämma lite åt dem men många fixar det själv.” Till exempel, ställs det frågor till barnen så kommer de kanske på något annat de vill göra eller läsa än vad som var planerat. Ett annat bra exempel är ”dockis” som dockhörnan på Solen kallas, där tillåts barnen möblera om helt efter eget behag.

15

4.1.2 Havet

På Havet jobbar pedagogerna Sonja och Frida. På förmiddagen är det förskoleklassens verksamhet i Havets lokal och på eftermiddagen kommer även elever från klass ett och två in och fritidsverksamheten påbörjas. På Havet gör pedagogerna en grovplanering där det är vissa delar som barnen får vara med och påverka. Det kan till exempel vara att bestämma vad som ska bakas när de har bakdag eller vad det gör för aktiviteter på sina utflykter.

Sonja driver idrottsverksamheten på Havet. Vanligtvis inleds idrottslektionen med planerad verksamhet för att sedan avslutas med en lekstund där ett av barnen får bestämma leken. På det sättet känner barnen att de får vara med och påverka idrotten och att de får vara med och planera. Det är också en viktig träning för dem att kunna stå och prata framför sina kompisar. Sonja påtalar även att när barnen ska tillfrågas, exempelvis under en samling, är det viktigt att vara tydlig och att inte bara fråga ”Hur tycker ni att dagen skall vara?”. Detta är för diffust för dem och ger inte några bra svar, de behöver mer ledning med konkreta frågor.

Frida anser att det är viktigt att barnen får göra sina röster hörda, att pedagogerna är lyhörda inför vad de har att säga och vad de har för tankar och idéer. För henne betyder barns inflytande i förskolan att om de har idéer som fungerar bra så skall man ta fasta på dem om möjligt. Hon säger att ”det är ju inte alltid det passar in och då kanske inte det går att

genomföra just då, men man kan göra det senare.” Även när man gör något speciellt, så som klippa och klistra figurer, så får barnen tycka till, säger de ”kan vi inte göra det här?”, så kan man alltid prova och testa och se om det fungerar eller inte. Frida nämner den fria leken som en aktivitet där barnen har stort inflytande, där bestämmer barnen som namnet antyder helt fritt vad de vill göra och har de en idé, så är det bara att prova. Under den fria leken går pedagogerna in och styr endast om det är fara för olyckor eller går helt överstyr.

Temaarbete används frekvent på förskolan Havet och ger barnen ett extra tillfälle att få vara med att påverka verksamheten. I regel förbereder pedagogerna en grov arbetsplan som sedan kan uppdateras under temats gång med hjälp av idéer och förslag från barnen. Sonja tycker att detta leder till lugnare och mer produktivt arbete. Då både Sonja och Frida är erfarna

pedagoger har de har redan testat många aktiviteter och har rätt bra aning om hur arbetet kommer att fortgå. Temat kan handla om musik, en konstnär, vatten eller vad som helst.

16

Barnen får vara med och ge förslag. Har något barn varit någonstans som de vill berätta om får de gärna ta med saker att visa och berätta om resan för kompisarna. På så sätt kan både barnen och pedagogerna lära sig nya saker. Barnen känner stolthet och delaktighet när de får driva verksamheten menar Frida. De växer med sin uppgift och utvecklas som personer. På Havet använder sig pedagogerna ofta av röstning. Sonja anser att röstning är ett bra sätt att låta barnen få bestämma, detta ger dem en inblick i hur demokratiska processer fungerar. Exempelvis får barnen vara med och rösta om de skall vara ute eller inne. Det finns dock vissa problem med röstningar som måste beaktas. Till exempel, då barnen röstar om vad de ska ha till mellanmål finns risken att ett fåtal barn får vänta så länge på sitt val att de blir mindre samarbetsvilliga under andra aktiviteter. Eftersom barn lever i nuet kan det vara bättre att ta en sak i taget och arbeta mer i nutid än framtid, för Sonja är barn här och nu.

Då det ska köpas in leksaker på Havet får barnen vara med och bestämma, pedagogerna tittar i kataloger tillsammans med barnen som får säga sitt. När sakerna sedan kommer får barnen vara med och packa upp.

4.2 Rättigheter

Barns rättigheter är ett stort ämne som i detta arbete komprimerades till ett par frågor, som återfinns i bilaga 1, där pedagogerna gavs tillfälle att prata fritt om ämnet. Stora skillnader fanns mellan pedagogernas åsikter och tolkning av frågorna.

4.2.1 Förskolan Solen

Emma började med att fokusera på det fysiska hos barnen. Det är viktigt att barnen vet att de har rätt att bestämma över sig själv och sin egen kropp, ”vill jag inte någonting så får jag lov att säga nej till det” som hon uttrycker sig. Hon fortsätter med att säga att barnen måste få lära sig att man har rätt att uttala sina åsikter, att man får ha en åsikt även om den kanske inte alltid blir hörd.

17

Christina höll med mig om att frågan om barnens rättigheter är stor och omfattande men hade inte så mycket att säga om den. Hon menade att det i det stora hela går ut på att pedagogerna ska lyssna på barnen och inte kör över dem.

4.2.2 Förskolan Havet

I förskoleklassen på Havet är barnen lite äldre än Solens barn. Sonja anser att deras barn har bra kunskaper om sina rättigheter, men att det finns tillfällen då pedagogerna måste ge en hjälpande hand. Sådana tillfällen kan vara till exempel vid mobbning och trakasserier. Då pratar pedagogerna med barnen och gör klart för dem att det inte är okej det du gör. ”Det är inte okej att du slår för att du är arg”. Sonja berättar att på Havet är en viktig princip att ett nej är ett nej. Om ett barn exempelvis inte vill låna ut en leksak ska det våga stå för detta. Barnen skall också våga säga att man inte vill vara med en kompis, det kan vara så att någon har en hund hemma som ett barn är rädd för. För Frida är det en självklarhet att ha barnens

rättigheter i tankarna hela tiden. Hon anser att vi har kommit väldigt långt med att uppfylla barns rättigheter i Sverige men reflekterar: ”Jag tycker att det skulle vara så för alla i hela världen”. Frida anser att det är viktigt att lära barnen skillnader mellan Sverige och andra länder. Till exempel att det finns länder där alla barnen inte får gå i skola och inte har tillgång till rent vatten.

4.3 Begränsningar

4.3.1 Förskolan Solen

Emma menar att barnens inflytande måste balanseras mot målen i läroplanen. ”Vi måste få med allt, vi kan inte bara hoppa över något för att barnen tycker det”. Av rent praktiska skäl måste den veckoplanering som gjorts för avdelningen följas iallafall i grova drag.

18

Christina anser att det kan bli negativt om barnen får bestämma för mycket, då blir det helt enkelt inte någon riktig verksamhet. Hon menar att pedagogerna måste vara med och styra barnen så att de känner att de har varit med och bestämt men att ändå läroplanen följs.

Christina berättar också om en episod som understryker frågans komplexitet. Under en period ville flera barn på Solen absolut inte vara med på fredagens sångstund. Då ställdes

pedagogerna inför dilemmat att fortsätta som vanligt eller skippa stunden helt. Det hela slutade med man fortsatte som vanligt och så småningom tyckte de motvilliga barnen att det var roligt med sång igen.

4.3.2 Förskolan Havet

I förskoleklassen på Havet är barnen rätt så stora och Sonja menar att de flesta förstår när pedagogerna förklarar varför de inte kan göra ”så” eller varför någonting som har önskats inte kan köpas in. Barnen kan komma med stora förslag så som att åka till Disneyland eller köpa dator- och tv-spel. Då är det pedagogens roll att gå in och förklara för barnen varför det inte är genomförbart, det kan till exempel vara för dyrt, eller praktiskt omöjligt. Vidare anser Sonja att barnen skall ges inflytande där det finns möjlighet, hon tycker att om de får vara med och bestämma om allt så fungerar det inte. Hon anser också att stora barngrupper gör att

pedagogerna inte kan ge barnen lika stort utrymme för inflytande som i grupper med färre barn.

Frida anser att det är de vuxna som skall bestämma om något går att genomföra eller inte, barnen är inte tillräckligt mogna för att kunna bestämma allt och vissa lekar kan leda till risk för olyckor med mera. Då får vi som pedagoger gå in och säga, ”nej, nu får du tänka så här, det här går kanske inte för att…” Barnen lär sig att i de situationerna så funkar det inte att de bestämmer menar Sonja.

19

5. Analys

5.1 Barnens inflytande i förskolan

5.1.1 Tankar om inflytande

De fyra intervjuade pedagogerna håller med varandra om att alla barn i förskolan ska ha lika stor möjlighet till inflytande. Barnen måste få göra sin röst hörd men behöver också lära sig vad demokrati innebär. Alla barnens förslag kan givetvis inte gå igenom jämt, dock bör samtliga barn ha möjlighet att få igenom sina förslag över tid. Pedagogerna uttrycker alla under intervjuerna att när barnen har mer inflytande i verksamheten så blir det roligare för både dem själva och barnen. Så som Margareta Winman et al (2003) beskriver, i förskolan skall barn tillsammans med andra barn och vuxna aktivt delta i beslut som rör den

pedagogiska miljöns utformning, tillsammans diskutera regler för trivsel och samvaro, välja tema, medverka i utformningen av temats innehåll och ha möjlighet att välja mellan olika aktiviteter och material. Det betyder att även om det finns övergripande mål att sträva mot som inte är förhandlingsbara så skall barnen vara delaktiga i att välja innehåll och

uttrycksformer (Winman et al, 2003). På båda förskolorna var pedagogerna överens om att det är vid utformande av projektarbeten som barnen har störst möjlighet till inflytande. Då

diskuteras det i grupper, gärna mindre för att alla skall få säga sitt, och barnen har möjlighet att ge förslag till tema för projekten. Förslagen tas om hand av pedagogerna och barnen får rösta fram det som är mest intressant att arbeta med för att sedan utforma projektet efter hand under arbetet.

5.1.2 Två förskolor med olika förutsättningar

De två förskolor som undersökts ligger i kommuner med olika förutsättningar. De har skillnader i ekonomiska förutsättningar och etnicitet bland barnen då barnen i samhället är majoriteten svenska och i storstaden är majoriteten av utländsk härkomst. Det finns också miljömässiga skillnader då förskolan i storstaden inte har de grönområden som förskolan i

20

samhället har. Å andra sidan har pedagogerna liknande föreställningar angående barnens rätt till inflytande och förskolorna arbetar under samma läroplan, med samma mål att sträva efter. Pedagogerna möter olika utmaningar i arbetet med barnen, i staden är språket en stor

utmaning eftersom de flesta barnen är flerspråkiga. Skillnaden gällande de ekonomiska förutsättningarna gör att interiören i förskolorna skiljer sig åt en del och materialet de arbetar med är något mer påkostat i samhället. Trots dessa skillnader arbetar pedagogerna på

respektive förskola väldigt likartat med barnen inflytande och på båda förskolorna är deras inställning till detta arbete väldigt positiv.

5.1.3 Demokrati i förskolan

Barnen får rösta om aktiviteter som pedagogerna är överens om men det finns också många moment som skall genomföras enligt läroplanen. Däremot ges andra tillfällen för

demokratiskt arbete. Pedagogerna ställer frågor till barnen för att få idéer till eventuella inköp av material till förskolan och för att få reda på om där är något som kan tillföras verksamheten så som aktiviteter eller utflykter som inte har gjorts tidigare. Pedagogerna säger sig sträva efter utövande av demokrati i förskolan och att lära barnen dess innebörd och konsekvenser. Detta gör de genom att barnen får tycka till och pedagogerna använder sig av röstningar när beslut skall fattas tillsammans med barnen. Målet för pedagogerna är att barnen skall lära sig att det som har röstats fram gäller denna gång, men nästa gång blir det någon annans idé som kommer fram.

Demokrati förstås som något som inbegriper ”barnets rätt att spela en aktiv och kreativ roll i sitt eget liv – från tidiga år och framåt”. Att få erfarenhet av demokrati inom förskolan ”kommer att leda till [att barnen får] en förståelse för och en insikt i modern demokrati. (Lauridsen, 1995, i Dahlberg et al 1999, s.119)

Lär barnen sig redan i förskolan vad demokrati betyder och hur det används underlättar det för dem i framtiden att utvecklas i ett demokratiskt samhälle. Genom att barnen får vara med och bestämma och pedagogerna inte bestämmer allt så blir verksamheten i förskolan automatiskt mer demokratiskt inriktad. Som beskrivs i början av kapitlet utövas demokrati genom att barnen röstar.

21

5.1.4 Den fria lekens betydelse

Under den fria leken har barnen störst möjlighet att bestämma själva, det är den tiden på dagen då de inte är styrda av planerade aktiviteter. De kan leka med allting som de har tillgång till och använda sin fantasi till fullo. Det är barnens egen tid och där har de möjlighet att forma sina aktiviteter själv. Barnen har möjlighet att välja vem de vill leka med eller om de vill leka själva. De kan bjuda in pedagoger i leken men också leka med andra barn. Det ger barnen tid för sig själva och för att vara med kompisar i samma ålder utan något större inflytande från de vuxna. Pedagogens huvudsakliga uppgift här är observation och att endast ingripa då leken går överstyr. För att återknyta till intervjuerna, så blir det efter

idrottslektionen i förskoleklassen på förskolan Havet fri lek. Då får barnen möjlighet att bestämma vad de skall leka. Varje gång är det ett nytt barn som bestämmer och sedan leker de alla den leken. I gymnastiksalen har barnen stor plats att röra på sig och leka med varandra utan att pedagogen lägger sig i. Däremot finns Sonja till hands hela tiden och rycker in om det är behövligt. Det ger barnen en känsla av inflytande över idrotten och att de får lov att vara med och bestämma. Pedagogerna i förskolan har följande mål i Lpfö 98 att sträva efter som passar bra in på denna situation:

Alla som arbetar i förskolan skall verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan… alla som arbetar i förskolan skall verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras. (Skolverket, 1998, s.11)

När Sonja låter barnen bestämma en del av lektionen och får prata inför sina kompisar får de automatiskt inflytande i verksamheten. De barn som inte bestämmer just den lektionen övar sin förmåga att respektera vad kompisen har bestämt att de ska göra. Arnér menar att dagens samhälle kräver ”att barn skall kunna göra sina röster hörda” hon menar också att barnen skall bli bemötta av samma respekt som de vuxna samhällsmedborgarna (Arnér, 2009, s.13).

5.1.5 Projekt och temaarbeten

När projekt och temaarbeten skall genomföras får barnen vara med och ge förslag till ämne. De kan använda sig av egna intressen eller erfarenheter för att konstruera ett tema tillsammans med pedagogerna och de andra barnen i gruppen. Tillsammans arbetar de fram material och

22

idéer om vad som skall göras under projektet/temaarbetet och hur det skall utföras. Barnen får öva samarbete och att våga tala inför sina kompisar vilka då ska lyssna till talarens idéer. Som pedagog vittnar Frida om hur barnen växer med sin uppgift och utvecklas som personer när de får ha eget inflytande på ett arbete och samtidigt vara delaktiga när detta genomförs. Enligt Johannesen och Sandvik ”indikerar orden delaktighet och inflytande att barns deltagande inte ska stanna vid att barnen är närvarande, utan deras uttryck ska också påverka på ett eller annat sätt” (2009, s.31). Barnens inflytande kan då speglas i resultaten av projekten som pågår på förskolan. Barnens idéer syns både under arbetet och i den färdiga produkten. Har barnen också möjligheten att ge nya synpunkter under arbetets gång och dessa används kan deras påverkan synas ännu mer i slutresultatet.

5.1.6 Barn och vuxna lär av varandra

Barnen lär sig av vuxna men de vuxna pedagogerna kan också lära sig av barnen. I boken Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati skriven av Elisabet Arnér, beskriver pedagogen Erika hur viktigt det är att barn och vuxna lyssnar på varandra. Hon menar också att det är viktigt att väga varandras åsikter och argument mot varandra och komma fram till en lösning som passar alla (Arnér, 2009, s.51). De vuxna behöver i vardagen försöka se barnens dag på förskolan utifrån ett barns perspektiv. Ger pedagogen sig själv chansen att

uppmärksamma hur barnen uppfattar olika saker borde det blilättare att förstå varför barnen handlar på ett visst sätt. Det kan också vara lättare för pedagogerna att acceptera beslut som barnen tar i sin vardag på förskolan där de använder sitt inflytande. Barnen skall få möjlighet att ge uttryck för omvärlden och bilda sig en egen åsikt. Elisabeth Arnér menar också att vi kan lära från barnen. Hon skriver:

Jag vill dock tillägga att barn har så mycket mer att lära oss vuxna än vi tror. Då menar jag inte en kunskapsmassa i största allmänhet utan i stället olika sätt att tänka kring de fenomen man möter som människa. (Arnér, 2009, s.35)

Just vad barnen kan lära pedagoger har inte direkt diskuterats under mina intervjuer med pedagogerna. Det kan dock kopplas till min fråga där jag behandlade huruvida pedagogerna frågar barnen vad de tycker om aktiviteterna under tiden de pågår. Där har barnen möjlighet att ge sina synpunkter och dela med sig erfarenheter vilka pedagogerna kan utveckla

23

5.1.7 Ålder och inflytande

Med stigande ålder kommer möjligheter till mer inflytande i verksamheten. De yngre barnen som går i förskolan (ett till tre), har inte samma förståelse för inflytande som de äldre (fyra till fem) och barnen i förskoleklassen (sexåringar). I de högre åldrarna är det möjligt att till exempel arbeta med röstning då pedagogerna lättare kan diskutera med barnen om hur demokrati går till. Det är en lärprocess som barnen behöver gå igenom för att kunna uttrycka sin åsikt. Även om inflytande kan ges i större utsträckning ju äldre barnen blir kan de vuxna inte förvänta sig att barnen skall kunna uttrycka åsikter endast genom stigande ålder. Aspán (2005) tolkar Edenhammar (1994) när han beskriver artikel 12 i Barnkonventionen vilken handlar om att de vuxna måste kunna tolka barns signaler.

Artikel 12 ställer krav på vuxna att tolka barns signaler, Edenhammar (1994) skriver att vi inte kan vänta oss att barn ska kunna uttrycka sin åsikt bara genom att de blir äldre och mognar, utan detta är en lärprocess: ”vi måste ge dem möjligheten att verkligen kunna bilda sig en egen åsikt”. (Edenhammar 1994, i Aspán, 2005, s.46)

Pedagogerna som arbetar med barnen som är i ett till fem-års-åldern frågar ofta barnen vad de tycker om aktiviteter som pedagogerna har arbetat fram. Där får barnen möjlighet att fritt ge uttryck för sina tankar och åsikter. De små barnen får konkreta frågor där de kan ge korta svar och de äldre får frågor där barnet kan utveckla sitt svar mer, men det är ändå individuellt var i utvecklingen barnen är när det gäller att kunna ge sina synpunkter. Emma som arbetar med de yngre barnen menar att barnen ibland bestämmer mer än de tror. Det vävs in i verksamheten under dagarna och då är det bra om pedagogerna lyfter fram det för barnen och visar att deras åsikt faktiskt blev den som användes i slutet.

5.2 Barns rättigheter

5.2.1 Att kunna säga nej och rätten att bestämma över sin egen kropp

Det är viktigt att barnen har möjligheten att säga nej om det är något de absolut inte vill, det kan helt enkelt handla om något som barnet är rädd för som pedagogen inte har vetskap om.

24

Då är det viktigt att pedagogerna lyssnar på barnet i fråga och utreder situationen de har hamnat i. Detta behandlas i artikel 12, Barnkonventionen:

Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda sina egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. (Lärarförbundet, 2006, s.149)

Emma behandlar detta när hon uttalar sig om sina tankar angående barnens rättigheter. Hon menar att det är viktigt att barnen har rätt att till exempel säga nej, som också behandlas vidare i nästa stycke. Hon menar att barnen har lika stor rättighet till yttrandefrihet som de vuxna.Redan i förskolan är det viktigt att pedagogerna lär barnen att det är de själva som bestämmer över sin egen kropp. Varken vuxna eller andra barn har rätt att tvinga dem till något som barnet i fråga inte vill. Barnen behöver få veta att de kan ty sig till pedagogerna och berätta för dem om någon har gjort något med dem mot deras vilja. I det fallet kan pedagoger och barn luta sig mot artikel 19, del 1 i Barnkonventionen: ”Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande,

innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrars eller den ena förälderns, vårdnadshavaren eller annan persons vård” (Lärarförbundet, 2006, s.151).

Både pedagoger och barn måste kunna acceptera ett nej. Barnen borde ha rätt att säga sina åsikter angående allt som angår dem. I artikeln ”Har barnen något att säga till om?” skriver Annika Claesdotter (2008) om pedagoger på en förskola som hade tagit foto av pojkar som badade nakna i en vattenspridare. De lät sedan dessa bilder hänga i hallen så att föräldrarna kunde se dem. Ingen av pedagogerna hade tänkt på att fråga barnen vad de ansåg om att bilderna sattes upp, däremot tog de upp frågan efter ett par veckor. Barnens svar var att det tyckte det var äckligt att ha bilderna upphängda i hallen (Claesdotter, 2008). Med detta i grunden återkopplar jag till Emmas tankar om barnens rättigheter. För henne är det viktigt att barnen får lära sig att de har rätt att bestämma över saker som handlar om dem själva, till exempel kroppen. Barnen behöver lära sig att de har rätt att säga nej om de inte vill speciellt om det är något som en annan försöker göra mot dem. De skall ha kunskapen att de har möjlighet att säga vad de tycker och tänker, speciellt när det handlar om dem själva menar Emma.

25

5.3 Begränsningar av barns inflytande

5.3.1 Allt kan inte väljas bort, men det kan anpassas

Grunden för förskolans dagliga verksamhet läggs av pedagogerna och även om det finns utrymme för barns inflytande under dagen så är det oundvikligt att det finns saker som barnen skall göra. Pedagogerna har ansvar för barnen och för verksamheten och det är deras beslut som är det slutgiltiga. Läroplanen som ligger till grund för förskolan måste följas av

pedagogerna och det medföljer att det finns moment i verksamheten som barnen skall

genomgå och som de inte kan välja bort. De vuxna behöver finnas till hands för barnen för att styra upp lek och andra aktiviteter vid tillfällen. Christina på Solen menar att det inte blir någon riktig verksamhet om barnen får vara med och bestämma för mycket. Då funderar jag på varför ordet bestämma ofta kommer in när det pratas om inflytande. Följande citat

behandlar just detta:

Johannesen och Sandvik menar att ha rätt till delaktighet och inflytande handlar inte om att bestämma. Det handlar om något mer. Det handlar om att alla är en del av en gemenskap där man måste visa respekt och inkludera, oavsett åsikter och inställning. Det handlar inte i heller om att vi tror att barn kan, eller ska, ta lika stort ansvar som vuxna i förskolan. Det formella ansvaret ligger och ska ligga hos de vuxna. (Johannesen & Sandvik, 2009, s. 31)

Detta citat understödjer vad pedagogerna på förskolorna var överens om och det är att barnens beslut inte är det slutgiltiga. Pedagogerna är de ansvariga på förskolan och det är de som skall lära barnen att visa respekt mot varandra och acceptera andras åsikter. Det är pedagogerna som genom att hålla barnens idéer i tankarna skall ta det slutgiltiga beslutet i verksamheten, vad det än handlar om. Som beskrivet i förgående kapitel anser pedagogerna att barnen skall ha rätt att säga nej om det är något de verkligen inte vill göra. Det handlar till största del om det är något som barnen känner sig otrygga eller obekväma att till exempel stå och prata framför sina kompisar. Då skall, enligt pedagogerna, barnets bästa tas omhand och aktiviteten kan ändras efter barnens behov.

26

5.3.2 Då de vuxna vet bäst

Citatet i föregående stycke passar in även på detta. I slutändan är det de vuxna som vet vad som är bäst för barnen och verksamheten. Det är pedagogerna som lägger upp det dagliga schemat med rutiner så som måltider, vila och aktiviteter enligt läroplanen med hjälp av pedagogiska erfarenheter och kunskaper som de bär med sig. Emma menar att pedagogerna behövs med sin erfarenhet. Att styra upp till exempel om lekar går över styr. De har återigen läroplanen att arbeta efter med mål som de ska sträva efter och här menar hon att då är det pedagogerna som måste bestämma. Christina tänker tillbaka till förra terminen när många barn inte ville vara med på sångstunden de har tillsammans med den andra avdelningen en gång i veckan. Då funderade de mycket på om de skulle hoppa över den aktiviteten, men det gjorde de inte och snart släppte barnen det och tyckte att det var roligt med sångstund igen. Där tog, som Johannesen och Sandvik (2009) beskriver, pedagogerna det största ansvaret. Christina nämnde aldrig om hon och hennes kollegor pratade med barnen och frågade vad det var som gjorde att de inte vill vara med på sångstunden. Nu i efterhand tänker jag att det hade varit intressant att utveckla Christinas uttalande om sångstunden och ställa ytterligare frågor om vad som låg till grund för att barnen inte ville vara med på sångstunden.

5.3.3 För stor valfrihet stressar

Samtidigt som det är viktigt att barnen får delaktighet och inflytande i verksamheten är det också viktigt att de inte får för mycket ansvar på sina axlar. Barnen är unga och oerfarna och skall inte behöva ta stora beslut. Det kan till exempel vara att ha för mycket att välja mellan. Som Sonja på Havet påpekade: ”Det är viktigt att vara konkret, ge barnen ett par val och ställa raka frågor som har enkla svar. På det sättet kan barnen få utöva sitt inflytande stegvis, så att det inte blir ett stressmoment för dem.” Så menar också Sommer (2005) när han skriver om att barnen behöver bli involverade succesivt: ”Barns självbestämmande och ansvar är inte några fixerade storheter som utan vidare kan legitimeras med att barn är kompetenta. Vuxna bör i stället involvera barnet successivt. Vuxna delegerar efter hand ut (”i små portioner”) självbestämmande och auktoritet till barnet, när barnet har den nödvändiga kompetensen”. Dion Sommer fortsätter med att det är viktigt att pedagogerna överlämnar ansvar till barnen

27

succesivt och att det skall genomgås utan att barnen blir stressade på något vis. Det är också pedagogens ansvar att veta när barnen individuellt är redo för att ta det ansvar som ges (Sommer, 2005, s.48).

5.4 Slutsatser

Trots geografiska skillnaderna på förskolorna och faktum att den ena förskolan har multi etnicitet bland barnen och den andra har majoriteten svenska barn är pedagogernas inställning till barns inflytande på verksamheten likartad. Pedagogerna arbetar aktivt med barns

inflytande på de båda förskolorna men pedagogerna lade fokus på olika punkter i sin

verksamhet. Till exempel lär de barnen i storstaden att de har rätt att bestämma över sin egen kropp varav i samhället fokuserar de på att barnen skall lära sig utifrån sin mognadsgrad hur demokrati fungerar. Däremot hade det ingen betydelse för pedagogerna om det arbetade med barn med svensk härkomst eller barn med utländsk bakgrund, det var inget som de speciellt tog fasta på. På båda förskolorna anser pedagogerna att det är mycket viktigt att lyssna till vad barnen har att säga och att ta till vara på deras åsikter. Pedagogerna arbetar alla efter

styrdokumenten och säger sig ge barnen lika stort utrymme till inflytande i verksamheten och möjlighet att utöva sin rätt att säga sin åsikt och få den hörd. Där är det också viktigt för pedagogerna att se verksamheten utifrån barns perspektiv så att den utformas för att passa barnens behov. Barnen får med stigande ålder också fler möjligheter att utöva sitt inflytande i förskolan. När det gäller barnens rättigheter fanns det en del skillnader angående hur de arbetar med dem på respektive förskola. I storstaden arbetar de mycket med att barnen skall veta att de har rätt att bestämma över sig själv. Det är också viktigt att de lär sig att alla har olika åsikter och även om den inte alltid blir hörd har alla människor rätt att ha en åsikt. Att de vuxna lyssnar på barnen ses också som en rättighet för barnen. Pedagogerna som arbetar på förskolan Havet menar att barnen vet ganska väl vad de har för rättigheter. Det finns dock tillfällen då pedagogerna behöver gå in och agera som till exempel vid mobbning och trakasserier. Vid sådana situationer är det viktigt att pedagogen förklarar för barnen att det inte är okej att slås eller retas. På Havet hade pedagogerna åsikterna att barnens rättigheter uppfylls till största del i Sverige, men att det ändå finns undantag. För att sammanfatta arbetar pedagogerna på Solen mer konkret med vad barnen enskilt har för rättigheter och speciellt att

28

de kan bestämma över sig själv, varav på Havet menar pedagogerna att barnen har bra koll på deras rättigheter men arbetet där går mer till förebyggande av mobbning.

5.5 Tankar om utförandet

5.5.1 Under resans gång

Min utgångspunkt för detta arbete låg i barns rättigheter i allmänhet. Jag insåg snart att det var ett alldeles för stort område och att det behövde skäras ner betydligt. Jag var då inne på hur pedagogerna arbetar med vilan på förskolan och barnens valfrihet där, men det blev istället något för snävt. Slutligen kom jag fram till att barns rätt till inflytande i förskolan från ett mer generellt perspektiv gjorde sig bra. Det sistnämnda har jag sedan kunnat utforma till ett arbete som för mig varit både intressant och lärorikt. Materialet jag tagit fram både från teori och från intervjuer har både förvånat men också mött mina förväntningar. Fokus har lagts mer på pedagogernas tankar, funderingar och erfarenheter än på observationer.

5.5.2 Självkritik

Till att börja med efter att ha lagt ner mycket tid på mitt arbete anser jag att jag borde ha utformat intervjufrågorna annorlunda. Det hade underlättat att börja med att formulera rubriker som jag ville ha i uppsatsen och därefter skriva intervjufrågorna utifrån dem. Det hade gjort det lättare att arbeta med svaren på frågorna efteråt eftersom jag redan hade haft rubrikerna. Frågorna borde också varit mer öppna för att ge pedagogerna mer utrymme att delge sina erfarenheter och åsikter i ämnet. Det vill säga frågorna jag ställde var för ledande för att verkligen få en bra intervju. Det hade också varit bättre att ha ett mer konkret ämne redan från början när jag skrev intervjufrågorna, det var inte tillräckligt strukturerat i början. För att få ett mer utförligt material att arbeta med borde jag ha kompletterat med

29

Det som pedagogerna säger sig göra är inte säkert att det visas i praktiken vilket hade utökat min empiri ytterligare.

30

6. Referenser och bilagor

6.1 Referenslista

Arnér, E. (2009) Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur.

Aspán, M. (2005) Att komma till sin rätt. Barns och vuxnas perspektiv på ett skolprojekt för ökat elevinflytande. Stockholm: Intellecta Docusys AB.

Backman, J. (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.

Claesdotter, A. (2008) Har barnen något att säga till om? Stockholm: Lärarnas Nyheter

http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2008/03/05/har-barnen-nagot-saga (2010-10-12).

Corsaro, W.A (2005) The Sociology of Childhood. Indiana University: Bloomington.

Dahlberg, G. Moss, P. Pence, A. (1999) Från kvalitet till meningsskapande. Stockholm: HLS förlag.

Granberg, A. (1998) Förskoleboken. Stockholm: Bonnier utbildning. Johansson, B; Svedner P O. (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB Läromedel & Utbildning.

Johannesen, N; Sandvik, N. (2009) Små barns delaktighet och inflytande – några perspektiv. Stockholm: Liber.

Larsen, A.K. (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Lärarförbundet (2006) Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet.

Nilsson, N. (2002) Barnens stad en barnvänlig stad för barns bästa, lek och inflytande. Karlstad: IPA - Barns rätt till lek.

31

Sommer, D. (2005) Barndomspsykologi. Utveckling I en förändrad värld. Andra reviderade utgåvan. Vällingby: Runa förlag.

Regeringskansliet (2003) Var – dags – inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Regeringskansliet http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/1298 (2011-01-04).

Unicef (1989) Barnkonventionen. Fn:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Unicef

http://www.unicef.se/barnkonventionen (2010-10-12)

Winman, M. et al. (2003) Var-dags-inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Statens offentliga utredningar.

32

6.2 Bilaga 1, intervjufrågor

1) Hur tänker du när man nämner ”barns inflytande och delaktighet i förskolan”? a) Vad betyder barns inflytande i förskolan för dig?

2) Vad finns det för tillgångar med att barnen har mer inflytande i förskolan?

a) Är där några mer specifika fysiska tillgångar? Till exempel hur förskolan skall vara upplagd, d.v.s. interiör? Något annat?

b) Några mer ”själsliga” tillgångar? Till exempel att barnen får lugn och ro!? 3) Finns det någon fara med att barnen får vara med att bestämma eller ge förslag till olika saker som rör deras vardag på förskolan?

a) Hur skulle det kunna störa verksamheten till exempel? 4) Hur tänker du om barnens rättigheter?

5) Vad finns det för aktiviteter eller andra händelser på förskolan där barnen får vara med och bestämma om de vill?

6) Är det några speciella aktiviteter/händelser när det verkligen är bra och viktigt att barnen får ta delaktighet av och vara med och bestämma?

a) Vad är det som gör att det är viktigt att barnen är med vid dessa beslut? 7) Vad för aktiviteter/händelser är bättre att barnen inte är med och bestämmer utan ni tar det ensamma som pedagoger?

a) Varför?

8) Frågar ni barnen om vad de tycker om aktiviteterna som ni har bestämt skall göras på förskolan?

a) När? Vid vilken tidpunkt, efter, under eller före aktiviteterna? b) Hur lägger ni upp frågorna? Kan ni ge exempel?

33 Frågar ni barnen eller låter ni dem komma till er?

c) Ger ni alternativ till dem om de verkligen inte vill genomföra denna specifika aktivitet? 9) Andra egna tankar om barns rättigheter, inflytande och så?