|
654
_
1991
Minsalt Gotland
Trafikanternas inställning till vägsalt
Nils Petter Gregersen
dt
G
? Vag-och Trafik- Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping Institutet Road and Traffic Research Institute * S-581 01 Linköping Sweden
ISS/V 0347-5049
ynmeddelande
654
. 1991
Minsalt Gotland
Trafikanternas inställning till vägsalt
Nils Petter Gregersen
(Ch)
Statens väg- och trafikinstitut (VT/l 0 587 07 Linköping
WW
P '* °"°' VTI MEDDELANDE 654
Utgivningsår: Projektnummen
du)
1991
54337-1
FM Prajektnamn:
WW
Minsalt Gotland
Statens väg- och trañkinstitut (VTI) 0 581 01 Linköping
Författare: Uppdragsgivare:
Nils Petter Gregersen Vägverket (VV)
. I:
me Minsalt Gotland
Trafikantemas inställning till vägsalt Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max200 ord'
För att studera konsekvenserna av att ta bort användningen av vägsalt vintertid har Got-land inom ramen för projektet MINSALT utgjort provomräde där man under två vintrar
på prov ersatte saltning med andra åtgärder, bl a sandning. Som kontrollomräde användes
Västervik med omnejd.Bland de effekter som undersökts redovisas här den del som avser trañkantemas inställ-ning till vägsalt och hur de anser sig påverkas av salt/icke salt. Detta har undersökta med hjälp av enkäter till fotgängare, cyklister, privatbilister och yrkesförare.
Mätningar har gjorts under en förevinter och två provvintrar. Kontrollområdet har använt
salt alla tre vintrarna.
Resultaten visar att gotlänningarna, efter att ha provat saltfritt, inte vill ha det tillbaka
Inställningen blir mer negativ till salt efter att man provat saltfritt. Man anser att
använd-ningen bör minska eller tas bort på alla typer av gator och vägar.Att ta bort saltet innebär också att man minskar problemen med nedsmutsning av skor
och av fordon.
Dubbdäcksanvändningen påverkas inte av att man slutar salta.
Nyckelord:
ISSN:
Publisher: Publication: VTI 654
Published' project code:
1991 54337-1
.Medishnaadand .
Project
'liañicliesoarchlnstrhrte
Minsalt Gotland
Swedish Road and Traffic Research Institute 0 8-581 01 Linköping Sweden
Author: Sponsor:
Nils Petter Gregersen Swedish National Road Administration
" °"Minsart Gotland
The road users' attitude to road salt
Abstract (background, aims, methods, results) max 200 words:
To study the consequences of reducing the use of salt on icy roads, within the MINSALT project, the island of Gotland in the Baltic Sea has been used as a test area with unsalted roads. As a control area the community of Västervik with surroundings on the southem east
coast was used.
Among the effects that were measured, this report presents the results concerning different road users opinions about salt and about the consequences of taking it away.
This has been investigated with a series of questionnaires to pedestrians, cyclists, private car drivers and professional drivers.
The questionnaires were distributed during one winter before the test and two test winters. The control area has used salt all three winters.
The results show that the road users at Gotland, after having tried unsalted roads, do not want it back. The opinion becomes more negative towards salt after experienced living without it. The typical Opinion is that one should stop or reduce the use on all kinds of streets and roads. Unsalted roads were also shown to reduce the problems with dirt on shoes and vehicles. The use of studded tyres did not increase due to reduction of salt.
Keywords:
ISSN: L .' N . f .'
Förord
I föreliggande VTI-Meddelande redovisas enkätundersölmingarna i MINSALT-Gotland. MINSALT-Gotland är ett delprojekt i MINSALT-projektet där det övergripande syftet varit att minska skadeverkningarna av vägsalt.
Huvudñnansiär för projektet har varit Vägverket. Projektledare för
MINSALT-Gotland har vid VTI varit Gudrun Öberg. För enkätundersökningarna har N P
Gregersen (författaren) svarat.I denna redovisning presenteras resutlaten från enkätundersökningarna relativt detaljerat. Motsvarande uppgifter redovisas också som ett avsnitt i VTI-Medde-lande 637, men där i mer sammanfattande form (Öberg m fl 1991A).
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bilaga 1: Bilaga 2:Bilaga 3:
SAMMANFATTNING
SUMMARY
INLEDNING
UPPLÄGGNING
METOD Urval Mätmetod HYPOTESERRESULTAT
Bakgrundsdata och omrädenas jämförbarhet Jämförbarhet med avseende på färdsätt Jämförbarhet med avseende på ålder och kön
Speciell jämförelse av yrkesförare
Resultat inom olika delaspekter av saltanvändning
Allmän inställning till saltAnvändning av salt pä speciella platser
Uppfattning om samband mellan vägsalt och olycksrisk Inställning till hastighetsgränser
Nedsmutsning av kläder, skor och fordon Dubbdäcksanvändning
Val av färdsätt
DISKUSSION OCH SLUTSATSER
LITTERATURFÖRTECKNING
Urvalsenkät
Enkät till privatbilister
Enkät till yrkesförare tunga fordon
I
Minsalt Gotland. Trafikanternas inställning till vägsalt
av Nils Petter Gregersen Väg- och trafikinstitutet Linköping
SAMIVIANFATTNING
För att studera konsekvenserna av att ta bort användningen av vägsalt vintertid
har Gotland inom ramen för projektet MINSALT utgjort provområde där man
under två vintrar på prov ersatte saltning med andra åtgärder, bla sandning.
Som kontrollområde användes Västervik med omnejd.Bland de effekter som undersökts redovisas här den del som avser trañkanternas inställning till vägsalt och hur de anser sig påverkas av salt/icke salt. Detta har undersökts med hjälp av enkäter till fotgängare, cyklister, privatbilister och yrkesförare.
Mätningar har gjorts under en förevinter och två provvintrar. Kontrollområdet har använt salt alla tre vintrarna.
Resultaten visar att gotlänningarna, efter att ha provat saltfritt, inte vill ha det tillbaka. Inställningen blir mer negativ till salt efter att man provat saltfritt. Man anser att användningen bör minska eller tas bort på alla typer av gator och vägar.
Att ta bort saltet innebär också att man minskar problemen med nedsmutsning av
skor och av fordon.
Dubbdäcksanvändningen påverkas inte av att man slutar salta.
MINSALT-projektet som helhet ñnns avrapporterat i VTI-Rapport 369 (Öberg
m fl 1991B) och VTI-rapport 369SA (engelsk sammanfattningsrapport) (Öberg
m fl 1991C). Gotlandsprojektet som helhet med resultat från andra
effektmät-ningar, bla trafiksäkerhet har redovisats i VTI-Meddelande 637 (Öberg m fl
Minsalt Gotland. The road users' attitude toroad salt
by Nils Petter Gregersen
Swedish Road and Trafñc Research Institute Linköping Sweden
SUMNIARY
To study the consequences of reducing the use of salt on icy roads, within the
MINSALT project, the island of Gotland in the Baltic Sea has been used as a
test area with unsalted roads. As a control area the community of Västervik with
surroundings on the southern east coast was used.
Among the effects that were measured, this report presents the results concerning different road users opinions about salt and about the consequences
of taking it away.
This has been investigated with a series of' questionnaires to pedestrians,
cyclists, private car drivers and professional drivers.
The questionnaires were distributed during one winter before the test and two
test winters. The control area has used salt all three winters.
The results show that the road users at Gotland, after having tried unsalted roads, do not want it back. The opinion becomes more negative towards salt
after experienced living without it. The typical opinion is that one should stop or
reduce the use on all kinds of streets and roads.
Unsalted roads were also shown to reduce the problems with dirt on shoes and vehicles.
The use of studded tyres did not increase due to reduction of salt.
The MINSALT project as a whole is reported in VTI Report 369 (Öberg et al.
l99lB) and VTI Report 369SA (English summary report) (Öberg et al. 1991C).
The complete Gotland project is reported in VTI Meddelande 637 (Öberg et al. 1991A), including all the other effects that have been measured, i.e. road safety.
1
INLEDNING
Saltning av vägar vintertid har länge varit en frekvent använd
halkbekämpnings-metod. Dess för- och nackdelar har debatterats under lång tid och man har bl a fört fram dess negativa effekter på korrosion och på miljö.Till detta kommer att man inte klart kunnat påvisa några trafiksäkerhetseffekter
av vägsaltet. Visserligen smälter saltet isen, men detta medför att man antingen
får moddig väg eller så höjer man hastigheten där det blir barmark.För att klargöra dessa förhållanden tydligare har VTI på uppdrag av Vägverket genomfört en försöksverksamhet med helt saltfritt vägnät på Gotland vintertid.
Detta försök ingår i det s k Minsalt-projektet, ett brett upplagt projekt vars
över-gripande syfte är att minska skadeverkningarna av salt som
halkbekämpnings-metod.Syftet med Gotlandsförsöket är att klarlägga konsekvenserna för trafikanter,
omgivning och väghållare då en hel region är saltfri.Skälet till att Gotland valdes är bl a att man kan utföra korrosionsmätningar på bilar som enbart kör på saltfria vägar. Relativt få Gotlandsbilar kör på fastlandet vintertid. Gotland som region är dessutom relativt liten och geografiskt väl av-gränsad, vilket också innebär att trafikanterna är lätta att nå med väg- och
trafik-information.
Följande effekter studeras i försöket:
-
väglag
- korrosion - trafiksäkerhet (olyckor)-
stopp/blockeringar
- miljö - trafikanters inställning - hastighet - trafikdata - väghållarens erfarenheter - väghållarens kostnaderI denna rapport redovisas den del som avser en enkätundersökning om trañkan-ternas beteenden och inställning i relevanta trañkfrågor efter att ha upplevt två vintrar helt utan vägsalt. Redovisningen Överensstämmer i stora drag med avsnitt 5.7 i VTI-Meddelande 637, men här gesen mer detaljerad redovisning av
resul-taten för de olika undersökta trañkantgrupperna, vilka i VTI-Meddelande 637
fått en mer sammanfattad form.
UPPLÄGGNING
Försöket har en uppläggning med dels före-leftermätning och dels med försöks-och kontrollomrâde.
Som kontrollområde har delar av Västerviks kommun använts (se karta). Ä *n 5;
i :iv-v92??
Då §6 av 4 in"6.42»
'KJ' 0' |\
'x
w. __ \\ -afsavyé ,, '§06 8052' L \ \ '.
_, \; ;bg i i l apa . _3. ° \ \ ;i
Yu HJ) o fra' . l
\ a_ i 'V' 3 '9 25, C, 7 \.-:2a ,_o .am-,c a \ \ \ x
234 0 7 x _ i §2 tå: | 1 \ . 134 > A, A \ \| x '2 l \ jo ÖV u \ .n °' \ \ '\ i n \ \ E % ;8 b. 6 x \\ \/ | \ *i 6% - .. . l \ > \ stervik \ \ 3 - _. _ __ __ | \ . - _ h _ - i- - u _ _ _ _ __ \ b nk r | , N '5b 27 v 9. 8 i / / l 0
\
K
w
ut;
'|
,/
,/
G
N
;
$ r
Q P ' I / A E 743 HS! Ad \ L *1 I I / l \4 Q \ /w D
Å /, /
\
\ m tehav
LAN..
.3,
Kr X1 / / | q, \ 4* °' . // /'5 || 0 I.3 Nu. " Jm K A I \ O 1/ 4 23 'egkarshagnn l , se | '5 wv 00 ° \0..
-\
LA
3*
orâs\
| s \ . r . | I \ |.N
. ä\
l
\ .01° orghol l a ?5 59 ' 5 || b 0 ' 'sdal \ 2 modhv Kal r |Figur 1 Kartor Över försöks- och kontrollområde
De första mätningarna_ genomfördes under vintern 1985/86 då man saltade såväl Gotlands som Västerviks vägnät (dessa mättillfällen kallas i rapportens figur-texter för "VVIK-86" respektive "GOTL-86").
Nästkommande vinter 1986/87 fortsatte man salta i Västervik, medan Gotland lämnades saltfritt. Samtliga effekter enligt ovan mättes denna vinter ("VVIK-87" och "GOTL-87").
Som en fortsättning genomfördes ytterligare mätningar under kommande vintrar för att få fram mer långsiktiga effekter. Enkätundersökningen upprepades enbart vintern 1987/88 och då i något mindre omfattning än vintrarna före ("VVIK-88" och "GOTL-88").
Tabell 1 Försöksuppläggning Minsalt Gotland
Vintern 85/86 Vintern 86/87 Vintern 87/88
Gotland
Salt
Ej salt
Ej salt
Västervik
Salt
Salt
Salt
3
METOD .
3.1 Urval
Utgångspunkten för mätningen av trañkanternas inställning till vägsaltet var att
olika trañkantkategorier drabbas olika av salt/icke salt.Detta innebar att en uppdelning av trafikanterna i olika grupper var nödvändigt för att fånga deras särskilda synpunkter och behov.
En uppdelning i fem olika trañkantkategorier gjordes därför:
- privatbilister- fotgängare
- cyklister
-
yrkesförare lätta fordon
-
yrkesförare tunga fordon
För att få fram dessa grupper fick olika strategier användas. Strategin fick för
det första bli olika för s k privattrañkanter och för yrkesförare. Privattrañkanter
måste sökas ur befolkningsregistret medan andra kanaler behövdes för att fåfram yrkesförarna.
En möjlighet för privattrañkanterna var att skicka ut ett gemensamt formulär till
ett stort urval av befolkningen och styra besvarandet av speciella frågor som skulle gälla för den trañkantkategori man tillhörde. För att få fram ett tillräck-ligt antal cyklister vintertid antog vi dock att detta förfarande skulle innebära ett för stort och ohanterligt utskick av relativt omfattande frågeformulär.I stället användes ett tvåstegsförfarande för urvalet.
Först beställdes från DAFA ett 10%-urval av befolkningen över 16 år från de
båda områdena. Till dessa skickades ett enkelt enbladsformulär med få frågor om hur mycket man färdades med cykel, bil eller till fots under vintern (se bilaga 1). Totalt skickades ca 7 000 sådana urvalsenkäter ut.Med utgångspunkt från dessa svar drogs sedan slumpmässigt 500 till varje trafi-kantkategori i varje område, dvs 2 x 500 privatbilister, 2 x 500 fotgängare och 2 x 500 cyklister, sammanlagt 3 000 personer.
Samma procedur användes inför alla tre vintrarna, dvs ett nytt urval drogs
vin-tern 86/87 respektive vinvin-tern 87/88.För yrkesförarna kontaktades ett antal större arbetsgivare, föreningar mm
var-igenom förarna på posten, taxi, polisen, äkeriföreningarna och bussbolagen
kunde identifieras. Därtill beställdes uppgifter på samtliga medlemmar i SvenskaTransportarbetareförbundet inom de båda områdena.
Totalt identiñerades ca 650 yrkesförare varje vinter, vilka sedan delades in i
förare av tunga och lätta fordon (tabell 2).Tabell 2 Yrkesförarkategoriernas storlek i urvalen
Tunga fordon
Lätta fordon
Gotland 85/86
326
75
Västervik 85/86
166
73
Gotland /86/87
302
68
Västervik 86/87
203
77
Gotland 87/88
285
-Västervik 87/88
164
-3.2 MätmetodTill dessa fem trañkantgrupper skickades sedan ett frågeformulär med frågor om bl a vissa bakgrundsdata, deras val av färdsätt, hastighetsanpassning, använd-ning av dubbdäck, nedsmutsanvänd-ning avskor och fordon samt om deras inställanvänd-ning till vägsaltet.
Enkätema skickades ut med två påminnelser, den första utan ny enkät och den
andra med. Svarsfrekvensen ligger på ca 80-85 % . Någon bortfallsanalys är inte
gjord.
4
HYPOTESER
Som grund för enkätstudiema formulerades en rad hypoteser som sedan låg till
grund för hur frågorna formulerades.Den övergripande hypotesen avser trañkantemas allmänna inställning till
väg-salt. Tidigare försök i Östergötland visar att man efter att ha provat saltfritt,
blir mer negativ till användning av vägsalt.Hypotes 1; Trafikanternas inställning till vägsalt blir mer negativ efter att ha
provat saltfritt på vägarna. Inställningen förändras således till mer
negativ på Gotland än i Västervik.
Hypotes 2:
Trañkanternas uppfattning om var salt skall användas förändras så
att användningen bör minskas på alla typer av vägar, gator etc.Minskningen uttrycks tydligare på Gotland än i Västervik.
Ett antal delaspekter i trafikantemas inställning förväntades också pâverkas i
konsekvens med den övergripande:Hypotes 3;
Trañkanternas värdering av saltets inverkan på olycksrisken
för-ändras. Det är oklart i vilken riktning detta kommer att ske, men förändringen förväntas bli större över tid bland Gotlänningar änbland Västervikstrañkanter.
Hypgtes 4:
Bilisterna kan acceptera en sänkning av hastighetsgränserna
vin-tertid för att slippa vägsalt. Denna vilja blir tydligare på Gotland
än i Västervik.Hypotes 5:
Trafikanternas uppfattning om nedsmutsning från vägbanan
förän-dras. Salt medför saltavlagringar, mera modd och mera
ned-smutsning varför nedned-smutsning av såväl skor som fordon blir mindre på Gotland jämfört med Västervik.Enkäten täcker också in vissa beteendeförändringar som förväntas ha samband med saltanvändningen. Hit hör dubbdäcksanvändning och val av färdsätt.
Hypotes 6:
Dubbdäcksanvändningen blir större när man tar bort salt eftersom
andelen halt väglag förväntas bli högre. Okningen av dubbdäck blir större på Gotland än i Västervik.Vad gäller val av färdsätt var det också här mycket oklart på vilket sätt det skulle förändras. En möjlig förändring antogs vara att fler väljer buss i stället
för bil eftersom det kan bli halare. En annan tänkbar förändring är att färre cyklar p g a halkrisk och övergår till att åka bil eller buss. Eftersom förvänt-ningarna var oklara formulerades inte heller här någon hypotes om riktning.
Hmtes 7: Val av färdsätt påverkas bla som en konsekvens av förväntad
ökad halka. Förändringar i färdsätt blir således större på Gotland
än i Västervik.Hypoteserna har testats med chiZ-analys. Signiñkansgräns är satt till 5%.
5
RESULTAT
Resultaten redovisas uppdelade på två avsnitt.
Det första behandlar vissa bakgrundsdata i syfte att redogöra för jämförbarheten
mellan Gotland och Västervik.
Det andra behandlar test av de uppställda hypoteserna. Strukturen på denna del
följer därför hypotesernas indelning.5.1 Bakgrundsdata och områdenas jämförbarhet
Som grund för en bedömning av områdenas jämförbarhet kan båda föremät-ningsenkäterna, såväl urvalsenkäten som den trañkantspeciñka enkäten använ-das. Svarsfördelningarna på frågorna bör vara så lika som möjligt i områdena. Här redovisas några resultat från urvalsenkäten.
Ur svaren på den urvalsenkät som skickades ut till ett slumpurval av
befolk-ningen kan man utläsa bl a åldersfördelning, könsfördelning och val av färdsätt.
5.1.1 Jämförbarhet med avseende på färdsätt
Fördelningen i hur man nyttjar olika färdsätt bör för en optimal jämförbarhet
vara lika mellan Gotland och Västerviksområdet. Figurema 2, 4 och 6 visar intenågra kraftiga skillnader, men man åker något mera bil på Gotland och går
något oftare till fots i Västerviksområdet.
Skillnaderna bedöms inte så stora att de påverkar tolkningen av resultaten,
spe-ciellt med tanke på urvalsförfarandet, eftersom de trafikanter som besvarat den andra enkäten väljs ur respektive trañkantkategori. Vad som däremot bör beak-tas är resultaten i figurerna 3, 5 och 7 som visar fördelningen av vart man fär-das. Det är uppenbart att man färdas mer på landsvägar på Gotland och mer i tätortsmiljö i fastlandsområdet.100 '1' 90 T 80 T" 70 "-60 .. GOTL-BG % 50 -» 40 -- D WlK-86 30 -F 20 T10
-DAGLIGEN VARJE VARJE INTE ALLS
VECKA MÅNAD
Figur 2
Fördelning över hur ofta man går till fots ute, vintern 85/86
100 -P 90 4* 80 -F 70 60
--40
«30
-20
--10 «
GOTL-86
E] WIK-86
Figur 3
Fördelning Över trañkmiljöer där man går till fots, vintern 85/86
%%E
MEST TÄTORT MEST LANDSV LIKA PÅ BÅDA
11
10090
-80
70
--60 -
GOTL-86
% 50
40
-30 »
20 "10
-0 _ _'1DAGLIGEN VARJE VARJE lNTE ALLS
VECKA MÅNAD
E] WlK-86
Figur 4 Fördelning över hur ofta man cyklar, vintern 85/86
100 T 80 i* 70 *h 60 -* % 50 -> ' 40 -F 30 -* 20 -> 10 * GOTL-86 EI WIK-86
MEST TÃTORT MEST LANst LIKA PÅ BÅDA
Figur 5 Fördelning Över trañkmiljöer där man cyklar, vintern 85/86
100
80 o
70
--60 --
GOTL-86
% 50 -»M..
40 30--DAGLIGEN VARJE VARJE lNTE ALLS
VECKA MÅNAD
[3 WIK-86
20 -*10 -P
Figur 6 Fördelning över hur ofta man kör bil, vintern 85/86
100 T
80
70
--60 *t
GOTL-86
% 50
40
-30
20
10
-El WIK-86
MEST TÄTORT MEST LANDSV LIKA PÅ BÅDA
Figur 7 Fördelning över trafikmiljöer där man kör bil, vintern 85/86
5.1.2 Jämförbarhet med avseende å ålder och kön
Förutom val av färdsätt har urvalen jämförts med avseende på ålder och kön. Dessa visas i tabellerna 3 och 4. Åldersmässigt är urvalen relativt lika.
Medel-åldern skiljer endast med ett knappt år. Könsfördelningen är exakt lika med en
50-50% fördelning mellan män och kvinnor i båda urvalen.13
Tabell 3
Medelålder i Gotlands- respektive Västerviksurvalet, vintern 85/86
Gotland -86 Västervik -86Medelålder, år 42,9 43,7
Tabell 4
Könsfördelning i urvalen, vintern 85/86
Gotland -86 Västervik -86
Män 49,4 49,5
Kvinnor 50,6 50,5
Slutsatsen av dessa jämförelser är att urvalen har en acceptabel jämförbarhet och därmed är också befolkningarna i områdena jämförbara, dock med reservation
för fördelningen av trañkarbetet på landsväg/tätortsmiljö.
5.1.3 SMiell jämförelse av yrkesförare
Eftersom antalet yrkesförare är begränsat i de två områdena, har strävan varit att
nå så många som möjligt. Någon ambition att stratiñera på olika förarkategorierhar pga detta inte funnits. Detta har i sin tur medfört att olika förarkategoriers
andel varierat år frånår samt att totala antalet yrkesförare varje år blivit färre i
Västerviksurvalet. Tabell 5 visar den exakta fördelningen på olika
yrkeskate-goner.
Tabell 5
Fördelning av yrkesförare på olika kategorier
Gotland Västervik Gotland Västervik Gotland Västervik
-86 -86 -87 -87 -88 -88 Tunga fordon Medl lastbilscentral 85 36 87 32 78 43
Åkerichaufförer
150
62
159
66
171
62
Busschaufförer 69 62 39 98 29 59 Postens lastbilar 22 6 17 7 7 -Lätta fordon Postens personbilar 15 19 9 17 - -Polis 45 48 38 56 - -Taxi 15 6 21 4 - -VTI MEDDELANDE 654Den varierande fördelningen innebär att grupperna inte är helt jämförbara. Detta
bör vägas in vid tolkningen av resultaten.5.2 Resultat inom olika delaspekter av saltanvändning
5.2.1 Allmän inställning till salt
Att mäta hur den allmänna inställningen till användningen av vägsalt förändras
var alltså huvudsyftet med enkätundersökningen. Inställningen har mätts med en
Övergripande fråga, samma för alla trañkantgrupper (se bilaga). I de följande
figurema redovisas resultaten för alla trañkantkategorier (figur 8-12). Generellt visar ñgurema att inställningen till vägsalt vinter 1 och i kontrollområdet alla vintrar fördelar sig ganska jämnt mellan de som tycker det är bra och de som tycker det är dåligt, dock med någon genomgående övervikt på att salt är dåligt. Under provvintrama på Gotland har inställningen blivit betydligt mer negativefter att man alltså provat saltfritt. Alla trañkantkategorier är av denna
uppfatt-ning, alltså även yrkesförare, tunga fordon. Tydligast är förändringen bland
yrkesförare lätta fordon.
Den uppställda hypotesen anger att inställningen bör bli mer negativ i prov-området än i kontrollprov-området för samtliga trañkantkategorier, vilket också blev fallet.
100-
\
4
W
:3; \\\\\\
% DMKTBRA
wágéå_
%
:z: å å
g
20 W =
10»
I MKT DÅLIGT
0,
-
GOTL-87
å
88ä
86 87 88Figur 8 Fotgängares inställning till vägsalt
100 1'
80
--70 «»
60 +
40 -P
30
d20
10
-Figur 9 100 -F 80 -F 70 --60 *40
«30
-20
--10 «
mmu|n
§\\\\
*W///
////z
||l||||||||
-E
87 p. ..5
7///
§\\\\
\\
á _ _ -_ -_ _ ._-_ _ _ _ -_ -_ _ _ _ _ _ _ -_ _-Cyklisters inställning till vägsalt
nnum
unnuW
////
///z
lllill
llllll
llllll
lHill
§%
Illlli
llllll
lllll®%
////á
Illlll
llllll
lillll
llllll
ll®%l
g
87 88g
- GOTL-
86 \\\\\* á W G) 0 -4F 87Figur 10 Privatbilisters inställning till vägsalt
VTI MEDDELANDE 654
DMKTBRA
.
.
å .
I MKT DÅLIGTDMKTBRA
.
.
å .
I MKT DÅLIGT100 -
_
90 .4.s
D MKT BRA
80 -- \\
..,. x23-.
-/
50 - %////Ã
.
40 -» __
30 __ ä
ä .
20 "
10 -
I MKT DÅLIGT
0 .WIK- WIK- WIK-
GOTL-86 87 88 86 87 88
Figur 11 Yrkesförares, lätta fordon, inställning till vägsalt
100 T \ \\\\\\§
/ á
90 T \\' \\ " D MKT BRA80 A'
u \\
\\
; _
70 « § § %% å
ä.
0%ááä
å
få
å ä
_
I MKT DÅLIGT
0 - WIK WIK- WIK-
GOTL-Figur 12 Yrkesförares, tunga fordon, inställning till vägsalt
5.2.2 Användning av salt på speciella platserInställning till vägsalt har också mätts genom att man fått ange behovet av salt på speciella platser, tex svära partier. Här ser man samma slags resultat som i den allmänna värderingen, dvs att gotlänningarna under provvintrarna vill an-vända salt mycket sparsamt (ñgur 13-24).
17
Figurerna visar vad man föredrar i tätort och vad man föredrar på landsvägar. Vad som är speciellt framträdande är den stora andelen som vill avstå helt frän vägsaltet på Gotland under provvintrarna. 70-90% förespråkar detta mot 20-40% i Västerviksomrädet.
Fotgängarna är generellt negativa till att salta pâ trottoarer (ñgur 15). Detta
'
gäller såväl för dem på Gotland som för dem i kontrollomrädet. Uppfattningen
är dock tydligast under provvintrarna på Gotland.På motsvarande sätt anger cyklisterna att man bör avstå från att salta cykelvägar
(ñgur 18). 100 T 90 -L 80 T' 70 --60 T % 50 e' 40 T 30 A. 20 10 T O -4EJ TVEKSAM
AVSTÅ HELT SVÅRA PARTä STÖRRE GATOR
lll
lll
lll
lll
Wø/
//á
lllll
lk\\\
\\\\\
\V///
/////
/////
/á
I ALLA GATORlllll
lllll
lllls
\\\\\
\W///
////á
WIK- WIK- WlK-
GOTL-86 87 88 86 87 88
Figur 13 Fotgängares uppfattning om var saltning bör ske i tätortsmiljö
100 *-90 -. 80 *-70 --60 T % 50 --40 -F 30 *> 20 " 10 * 0
-[3 TVEKSAM
AVSTÅ HELT SVÅRA PARTå STÖRRE VÄGAR
||||l||||||l
|||||l
|ll®W/
/////Å
||||||l
||||l
|l||l
l|WW/
/////
á
||||l||||||||||t
\\\\\W
//////
///A
'|||||s
\\\\\
\W///
/////
/////
/%
|k I ALLA VÄGARWIK- WIK- WIK-
GOTL-86 87 88 86 87 88
Figur 14 Fotgängares uppfattning om var saltning bör ske i landsvägsmiljö
'T 7' " 80 *-70 i" 60 -40 * 30 20 --10 -* 7/% TVEKSAM
å NEJ
I JA 88 86 87Figur 15 Fotgängares uppfattning om saltning av trottoarer och gångvägar
100 -80 -> 70 --60 -*
40
-30
20
-10 <
mun|m
|uun
mg\\
\W//
/gi
WIK-86EJ TVEKSAM
AVSTÅ HELT stRA PART å STÖRRE VÄGAR I ALLA VÄGARlllll
ltlt\
\\\\\
W
WIK- WIK-
GOTL-87 88 86 87 88
Figur 16 Cyklisters uppfattning om var saltning bör ske i landsvägsmiljö
100 -'
80 «
70
-60
40
30
20
-10 --
Ill||||||||l
kk\\\\
W/////
//////
//ÅI
l|||||||||||
WIK-8619
El TVEKSAM
AVSTÅ HELTSVÅRA PART
å STÖRRE GATOR
I ALLA GATORWIK- WIK-
GOTL-87 88 86 87 88
Figur 17 Cyklisters uppfattning om var saltning bör ske i tätortsmiljö 100 -P
80
70
-60
--40 -b
30
-20 d»
10 «
WIK-86 - WIK-88Hlllllllllll
llllllllllll
lllllIllllll
GOTL-86 TVEKSAM ä NEJ .JA-
GOTL-88 Figur 18 Cyklisters uppfattning om saltning av cykelvägarPrivatbilister är av samma uppfattning som fotgängare och cyklister (ñgur 19 och 20). I både Västerviksområdet och på Gotland under förvintem har vi en
stor spridning av åsikterna där ganska många vill ha salt på olika platser,
fram-för allt på svårare partier som backar, korsningar m m. Under provvintrama på
Gotland är den helt dominerande uppfattningen att man helt skall avstå. De som är av annan mening anser att saltet endast bör användas på svåra partier.Resul-taten är i stort sett identiska för tätorts- respektive landsvägsmiljöer.
20
R
m
R
W
mmmmmww
....ma
.m
Hmmm
ma
mmmnmmu
Mmmmm
m
mwmnm
m.
mmWhmumd
Bxxøål
D§øäl
.
m
m
mw
.m .m
§\\\\\\\Å%///////////ŧ=EE=
§ø///áêzgê
m
_-§%//á__._._._._
§\\\\\\\\\\\%//////ø_z:_=_:_=
m
_§ø/////%____.____________ø mmm
" §W///á:__u_.______u______ü _ ,www
m
mmmmmmmmmmo
m_
/
M
m mmmmmmmm
VTI M E D D E L A N D E 65 421
ELT ART
' GATOR
WIK- WIK- WIK-
GOTL-86 87 88 86 87 88
, om var saltning bör ske Figur 21 Uppfattning bland yrkesförare, lätta fordon
i tätortsmiljö ELT ART VÄGAR 88 87 88 86 87 86
WIK- WIK- WIK-
GOTL-, om var saltning bör ske Uppfattning bland yrkesförare, lätta fordon
i landsvägsmiljö
VTI MEDDELANDE 654
rum.
tade förändringar i inställningen till vägsaltet, enligt hypotes 1 och 2, har ägt Med utgångspunkt i det enhetliga svarsmönstret kan man konstatera att
förvän-ske i landsvägsmiljö
Uppfattning bland yrkesförare, tunga fordon, om var saltning bör
Figur 2486 87 88
WlK- WIK- WIK- GOTL GOTL GOTL
86 87 88
______
______
______
____%/
////á§\
s
______
______
___%//
//////
///<\\
\\\\s
_____
_____
_____
_____
_%///
/á§
___
___
v__
_w%
///
/a§
_
V
.I 1_ Å äs IAST
S Å
ön
LA
A H V Y SV
a
a
d
d
e
VÄGAR
Figur 23
Uppfattning bland yrkesförare, tunga fordon,
om var saltning börP -p p n n n P -b _ q 1 u q q q d q q _
______
______
_____%
//////
//%s\\
\s
______
______
__.___
____%/
//////
//%s\\
\s
___
___
_%/
///
//%
§
WIK- WIK- WIK- GOTL GOTL
86 87 88 86 87
m
GOTLE!
A
SÅRA
E
I
_4. _ ELT ART GATOR_____
_____
___._
%////
/////
///ø§
.
23
5.2.3
Uppfattning om samband mellan vägsalt och olycksrisk
Ett av detyngsta argumenten för saltning av vintervägar är dess positiva effekter
på olycksrisken. Enkäten mäter inte detta, men mäter hur trafikanterna anser att
sambandet ser ut. Avsikten är därmed inte att mäta den verkliga risken, utan den upplevda risken. Gotlänningarna har möjlighet att jämföra hur riskabelt väglaget 'är både med och utan saltning. I hypotesen fanns ingen riktning på förändringar
angiven, men att Gotlänningarna skulle ändra sin uppfattning om saltets inver-kan pä risken, efter att ha provat på saltfritt. Figurema 25-29 visar hur de olika trafikantgrupperna ser på detta och man ser ett relativt genomgående mönster. Efter att ha provat saltfritt ökar Gotlänningama saltets riskhöjande inverkan. Medelvärdet på den femgradiga bedömningsskalan förskjuts mot "ökar risken",vilket innebär att saltfria vägbanor anses minska risken. Mönstret är tydligt
bland alla trañkantgrupper utom bland fotgängare, där man inte förändrar
upp-fattning. Totalt sett fär ändä hypotesen om förändrad riskvärdering anses
accep-terad, och då i för saltanvändningen negativ riktning.
GOTL-BB
GOTL-87
GÖR-86
WIK-88
WlK-87
WIK-86 T %
G .I I1 i1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5< - ÖKAR RISKEN MINSKAR RISKEN - >
GOTL-88 GOTL-87 GOTL-86 WIK-88 WIK-87
WlK-86
1 1 J 1 I 1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5< - ÖKAR RISKEN MINSKAR RISKEN - >
Figur 25 Vägsaltets bedömda inverkan på olycksrisken, cyklister
GOTL-88
GOTL-87
GOTL-Bö
WIK-88
WlK-87
WlK-86 '
I J 1 A 1 X Y 1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5< - ÖKAR RISKEN MlNSKAR RISKEN - >
Figur 27 Vägsaltets bedömda inverkan på olycksrisken, privatbilister
25
GOTL-88GOTL-87
WlK-86 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5< - ÖKAR RISKEN MINSKAR RISKEN - >
1
I T
Figur 28 V Vägsaltets bedömda inverkan på olycksrisken, yrkesförare, lätta for-don
GOTL-88
GOTL-87
601-86
WlK-88
WIK-87
WIK-86 '
I 1 I I I I I 1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5< - ÖKAR RISKEN MINSKAR RISKEN - >
Figur 29 Vägsaltets bedömda inverkan på olycksrisken, yrkesförare, tunga
fordon
5.2.4 Inställning till hastighetsgränser
Mindre saltanvändning innebär en risk för att man oftare får halt väglag. Detta kräver i sin tur att man som bilist sänker hastigheten. Den frivilliga hastighets-sänkningen är enligt mätningar inte alls i den storleksordning som väglaget
borde kräva (Öberg m fl 1991A). Detta kan tolkas på två sätt. Antingen är
man dålig på att bedöma väglaget och kör omedvetet för fort, eller så gör man en medveten bedömning att man klarar av att hålla samma hastighet som vid saltat väglag.
För att klara ut bilisternas vilja att sänka hastigheten fick de ta ställning till om de kunde acceptera sänkta hastighetsgränser på 90-väg, för att få saltfri väg.
Privatbilisternas vilja var här mycket hög (figur 30) medan yrkesförarnas vilja
var betydligt lägre (figur 31 och 32).Bland privatbilisterna anser 60-70% att hastighetsgränsen kan sänkas varav de flesta anser att en sänkning på 10 km/h är lagom. Runt 25% kan acceptera en
sänkning till 70. Yrkesförarna är betydligt mindre villiga att sänka fartgränsen.
Bland yrkesförarna av lätta fordon är viljan relativt stor innan man provat
salt-fritt. Efter att man erfarit saltfritt så minskar viljan betydligt (figur 31). Yrkes-förarna av tunga fordon har en lägre vilja rakt igenom mättillfállena (figur 32). Den samlade värderingen är att det är delade meningar omhastighetssänk-ningen. Även om den är påtaglig bland vissa trafikanter så har inte
erfarenhe-terna av saltanvändningen ökat deras vilja att sänka gränsen. Resultatet innebär
att hypotesen förkastas.
GOTL-88 I GOTL-87 . l GOTL-86 I
I
I
!
[Zl INTE SÄNKA
SÄNKA TILL 80 I SÄNKA TILL 70 L 7 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90100 %Figur 30 Privatbilisters vilja att sänka hastighetsgränsen på 90-väg vintertid
om man slutar använda vägsalt27
GOTL-88GOTL-87
J
GOTL-86
J
Wl K-88El INTE SÄNKA
SÄNKA TlLL eo I SÄNKA TILL 70 WI K-87 WI K-86 010 20 30 40 50 60 70 80 90100 %Figur 31
Viljan bland yrkesförare, lätta fordon, att sänka hastighetsgränsen på
90-väg om man slutar använda vägsaltGOTL-88
]
GOTL-87
J
som
l
1
I
I
D INTE SÄNKA
SÄNKA TILL 80WIK-88
WIK-87
WIK-86 :
g
1 I I SÄNKA TILL 70 0102030405060708090100 %Figur 32 Viljan bland yrkesförare, tunga fordon, att sänka hastighetsgränsen på 90-väg om man slutar använda vägsalt.
5.2.5
Nedsmutsning av kläder, skor och fordon
Ett argument som ofta framförs mot vägsaltet är att det medför nedsmutsning i och med att det skapar modd och slask. Nedsmutsning som orsakas av salthan-dad slask eller saltvatten blir dessutom svårare att göra något åt. Det bildas
avlagringar som kräver speciella rengöringsmedel såväl för fordonen som för
kläder och skor.
För att belysa detta närmare och för att testa hypotesen om Ökade problem med
nedsmutsning har trafikanternas bedömning av detta jämförts över åren.
De har bl a fått ange hur svårt de bedömt det vara att rengöra fordon och skor.
För rengöringen av skorna har man bedömt något olika mellan
trañkantgrup-perna. Fotgängarna och bilförarna har svarat i stort sett enligt den förväntadehypotesen om man jämför förevintem med den första provvintem (figur 33,
35-37). Efter att ha provat saltfn'tt under en vinter anser man att det är betydligtlättare att göra rent skorna än när man hade saltet kvar. Under den andra
efter-vintem anser fotgängare och privatbilister att det blev svårare igen, ett mönstersom inte finns i Västerviksområdet (figur 33 och 35). Det är bara yrkesförare av
tunga fordon på Gotland som kvarstår i sin uppfattning att det är lättare även
under andra provvintem (figur 37). Bland cyklistema (figur 34) märks ingenförändrad uppfattning alls mellan före- och eftervintern. Åsikten att det var
svå-rare den andra provvintem än den första beror' troligen på den stora andelen
våt/fuktig barmark den andra provvintern.GOTL-88
GOTL-87
GOTL-86
VWKBB ååâåââââåââââââââäâââ
WIK-87
vwxae'zzzzzzzzzzzzââz2%%%%â
j1 .1 1v 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 SVÅRT LÄTTFigur 33 Rengöring av skor och stövlar, fotgängare (medelvärde på 5-gradig
skala)
29
GOTL-88
GOTL-87 GOTL-86 WI K-88 WIK-87
I
WlK-86 SVÅRT LÄTTFigur 34 Rengöring av skor och stövlar, cyklister (medelvärde på 5-gradig
skala) _
GOTL-88
GÖR-87
GOTL-86
W'K-88
W'K-87
WlK-86
1 I I I fi I 1 I V 1 1,5 2 2,5 3 3.5 4 4,5 5SVÅRT
LÄTT
Figur 35 Rengöring av skor och stövlar, privatbilister (medelvärde på
5-gradig skala)
GOTL-88
GOTL-87
GOTL-86
WIK-88 4 l I I I T 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 "TT SVÅRT LAFigur åö Rengöring av skor och stövlar, yrkesförare, lätta fordon (medelvärde på S-gradig skala)
GOTL-88
601-87
GOTL-Bö
VWKéw åäââââââââââââââââââââââ
\AnKe7 âzzäâââââäâââââââââåâäââââä
I 1 I 1 I I I I 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 SVÅRT LÄTTFigur 37 Rengöring av skor och stövlar, yrkesförare, tunga fordon
(medel-värde på 5-gradig skala)
För rengöringen av fordonet är svarsmönstret tydligare. Alla fordonstrañkanter bedömer rengöringen som lättare på Gotland under eftervintrarna (ñgur 38-41).
31
SVÅRT
LÄTT
Figur 38 Rengöring av fordon, cyklister (medelvärde på 5-gradig skala)
GOTL-88
GÖR-87
601-86
VWKes ååâââââââââäâäââäâââââz
VWKe7 ååââåââåâââââââââåââäââä
W'K-86 V ä
1 l 1 I I I 7 I 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5SVÅRT
LÄTT
Figur 39 Rengöring av fordon, privatbilister (medelvärde på 5-gradig skala)
GOTL-88
GOTL-87
GOTL-86
WIK-87
WIK-86 T :
i 1I 1' I' 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5SVÅRT
LÄTT
Figur 40 Rengöring av fordon, yrkesförare, lätta fordon (medelvärde på
5-gradig skala)GOTL-88
GOTL-87
GOTL-Bö
WIK88
WIK-87
vwxém ZZâZZâZZZâZZZZâZâââZâzzz :
I I I 1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5SVÅRT _
LÄTT
Figur 41 Rengöring av fordon, yrkesförare, tunga fordon (medelvärde på
5-gradig skala)
Slutsatsen av resultaten innebär viss tvetydighet. Hypotesen innebär förväntat
minskade problem med rengöring. Så blev också fallet, framförallt vad gällerfordonssidan. För skor/ stövlar är resultaten inte entydigt till stöd för hypotesen.
5.2.6
33
Dubbdäcksanvändning
Användningen av dubbdäck har förväntats Öka som en konsekvens av minskad saltanvändning eftersom man kan förvänta sig en större andel halt väglag.
Resul-taten visar att dubbdäcksanvändningen bland privatbilister har ökat med ca 10%
under de tre åren, men att Ökningen är densamma på Gotland och i Västerviks-området (ñgur 42). Inte heller påverkas användningstiden olika i områdena. Genomsnittstiden för dubbdäcksanvändning sjunker något lite över åren men likamycket i båda områdena (figur 43).
Bland yrkesförarna, tunga fordon, skiljer sig användningsmönstret mellan Västervik och Gotland ganska mycket (figur 44). I Västervik kör fler helt utan
dubbdäck medan fler på Gotland använder dubbdäck enbart på styrhjulen.
Salt-användningen tycks inte alls påverka Salt-användningen.100% 90% 80% 70% 60% 50% -h 40% *-30% "-20% -* 10% " 0% Figur 42 /
%
_i-\\
s\\\\\\\\\\\\/ / \SOMMARDÄCK DUBBFRIA VINTERDÄCK D DUBBDÄCK GOTL-88 GOTL-87 GOTL-86 VVIK-88 VVIK-87 VVIK-86
Dubbdäcksanvändning bland privatbilister
GOTL-88
GOTL-87
con-86
WIK-BB
WIK-87
WIK-Bö
1 A 1 1 l 1 1g
I T I I 1 I 1 I 11,5 2 2.5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 MÅNADERFigur 43 Genomsnittlig tidsperiod för dubbdäcksanvändning bland
privatbilis-ter 100 V////////////////,. .\ .. . s Ä\\\\\\\\\\\\\\\\7
80 '
I
7
I ALLA HJUL
70 - á60 d
%
DRIVHJULEN
40 i
STYRHJULEN
30 «
20
10
-EJ -EJ DUBBDÄCK
WIK- WIK- WIK-
GOTL-86 87 88 86 87 88
Figur 44 Dubbdäcksanvändning bland yrkesförare, tunga fordon
35
5.2.7
Val av färdsätt
Färdsättsdata redovisas från urvalsenkäten, som utgör slumpmässiga urval ur befolkningen. Data från vintern 85/86 redovisades ovan under bakgrundsdata, men kompletteras här med Övriga vintrar för att redovisa förändringarna. Gene-rellt är förändringarna i fårdsättsval mycket små (figur 45-47). En antydan till minskad cykling under andra vintern finns, men den finns både på Gotland och i Västervik (figur 46). 100 'F 90 4"
80
D DAGLIGEN
VARJE VECKAVARJE MÅNAD
I INTE ALLS
WIK- WIK- WlK-
GOTL-86 87 88 86 87 88
Figur 45 Färdsättsfördelning, gående till fots
VARJE MÅNAD I INTE ALLS
El DAGLIGEN
VARJE VECKA
88 87 88 87WiK- WIK- WIK- GOTL-86 86 q % O 0 O O 0 O 0 0 0 8 7 6 5 4 3 2 1 . %
Figur 46 Färdsättsfördelning, cykling
VARJE MÅNAD I lNTE ALLs
D DAGLlGEN
VARJE VECKA 0 0 O O 0 O O %Figur 47 Färdsättsfördelning, bilkörning
37
6
DISKUSSION OCH SLUTSATSER
Resultaten är mycket entydiga. En slutsats man bör kunna dra utan problem är att gotlänningarna inte vill ha vägsalt. En klar majoritet av gotlänningarna har svarat på alla de frågor som speglar inställning till salt, att de är negativa.
Bland dem som inte provat saltfritt är uppfattningarna betydligt mer delade. Många tycker att saltet är bra och att man bör salta på större vägar och svåra partier.
Resultaten visar alltså att opinionsmässigt så bör det inte vara något större
prob-lem att sluta salta. Vad som möjligen kan komma att bli probprob-lem är att ta bortsaltet i ett område där man inte förberetts så som man gjort på Gotland. Att ta
bort salt i t ex Västervik där relativt många är positivatill saltet kan komma att innebära negativa reaktioner.Man kan trots detta ändå påstå att den generella inställningen till salt i landet är
negativ och att den sannolikt blir mer negativwmed tiden. Dels ser vi detta i resultaten från Gotland men dels kan vi se det från flera andra undersökningar, tex Västerbotten, Kopparberg, Östergötland och i flera tätorter därundersök-ningar gjorts (figur 48 och 49).
100 <-90 o _so -70 - __n % 50 'F 40 1* 30 -P 20 <-10
WIK-86 WlK-87 WIKo88 GOTL-86 GOTL-87 GOTL-88 AC-87 AC-88 W-88
BRA EJ DÅLIGT
Figur 48 Personbilisters inställning till vägsalt, Gotland, Västervik,
Västerbot-ten (W) och Kopparberg (AC) (Öberg m fl 1991B)
100 -' 90 -> 80 -> 70 - ' f... 50 « 40 -30 ...-20 "
w l"
0 4. 1 : åa
: 5á
t 4%_
HGÖTEB eonAs MJÖLBY LKPG NRKPG SKLFTEÅ
I ÖKA El MINSKA I
Figur 42 Önskad förändring i saltanvändning bland boende i sex tätorter
(Möller m fl 1991)
Ett beslut om saltfritt kan inte tas bara på grundlag av trafikantemas inställning utan måste också värderas mot en rad andra konsekvenser, tex trafiksäkerhet. Trañkanterna kan inte själva ange den objektiva riskpåverkan som saltet har eftersom man som enskild trañkant har så oerhört liten sannolikhet att råka in i en olycka oberoende av färdsätt eller om man saltat eller ej. Den återkoppling
man får som trañkant är därför att det fungerar lika säkert utan salt. Det är
också detta som i hög grad inverkar på valet av hastighet när man kör bil. I
resultaten ser man att tex viljan att acceptera en sänkning av hastighetsgränsen
minskar efter att man provat saltfritt. Detta beror troligen till stor del på att man erfarit att det inte behövs.Av resultaten kan man dra följande slutsatser. Trañkantemas inställning till
väg-salt har blivit mer negativ efter att man provat väg-saltfritt. Erfarenheten har också.
inneburit att fler anser att användningen bör minskas på alla typer av gator och
vägar i tätort såväl som på landsväg. Man har fått positiva erfarenheter avsalt-fritt och tillskriver därför inte saltet lika hög säkerhetshöjande effekt som före.
Detta leder också till att viljan att acceptera sänkta hastighetsgränser minskar och att dubbdäcksanvändningen inte ökar. Det kan också bidra till att förklara att man fortsätter att välja samma färdsätt som tidigare. Ytterligare en positiv aspekt av saltfria vägar är att såväl fordon som skor och stövlar anses lättare att hålla rena.39
7
LITTERATURFÖRTECKNING
Möller, S. Wallman, C-G. Gregersen, N P. Vinterväghållning i tätort: Trafiksäkerhet och framkomlighet. TFB & VTI forskning/research 2, 1991. Öberg, G. Bäckman, L. Gregersen, N P. Nilsson, G. Jutengren, K. Hedlund,
S. Rendahl, B. MINSALT: Försök med osaltade vägar och gator på
Gotland. Statens väg- och trañkinstitut. VTI-Meddelande 637, 199l(A).Öberg, G. Gustavsson, K. Axelsson, L. Effektivare halkbekämpning med mindre salt. Minsaltprojektets huvudrapport. Statens väg- och trañkinstitut.
VTI-Rapport 369, 199l(B).
Öberg, G. Gustavsson, K. Axelsson, L. More effective de-icing with less salt.
Final report of the MINSALT-project. Summary. Swedish Road and Trafñc Research Institute. VTI-Rapport 369SA(C).
VT I M E D D E L A N D E 65 4
Hur ofta kör Du bii, cyklar eller går till fots under vintermånaderna
december - mars?
Gör en så noggrann uppskattning som möjligt genom att kryssa i
lämpliga svarsalternativ i frågorna a - c här nedanför:
a. Kör privat personbil som förare:
E] Inte alls
D Någon eller några gånger per månad, men inte
varje vecka
D Någon eller några gånger per vecka, men inte
dagügen
E] Dagligen
Om Du kör privat personbil vintertid, i vilken
slags trafikmiljö kör Du främst?
Gör Din avvägning utifrån hur lång tid Du kör,
inte hur långt.
E] Mest i tätort
E] Mest på landsväg
[j Ungefär lika mycket i tätort som på landsväg
Om Du inte kör privat personbil vintertid, varför
gör Du inte det?
E] Har ingen bil eller har inget körkort
E] Har bil men den är avställd (tillfälligt
av-registrerad)
D Har bil men föredrar att inte köra på vintern
E] Annat skäl, nämligen - - _
i b. Cyklar/åker moped:
EI Inte alls
D Någon eller några gånger per månad, men inte
varje vecka
D Någon eller några gånger per vecka, men inte
dagügen
E] Dagligen
Om Du cyklar eller åker moped vintertid, i vilken
slags trafikmiljö åker Du främst?
Gör Din avvägning utifrån hur lång tid Du kör,
inte hur långt.
[:| Mest i tätort
D Mest på landsväg
E] Ungefär lika mycket i tätort som på landsväg
c. Går till fots utomhus:
D Inte alls
D Någon eller några gånger per månad, men inte
varje vecka
D Någon eller. några gånger per vecka, men inte
dagügen
[j Dagligen
Om Du går till fots utomhus på vintern, i vilken
slags trafikmiljö går Du främst?
Gör Din avvägning utifrån hur lång tid Du går,
inte hur långt.
E] Mest i tätort [3 Mest på landsväg
D Ungefär lika mycket i tätort som på landsväg
Hur gammal är Du? Kön?
D Man
El Kvinna
...OOIOIOOOOOOOO år
Lägg det ifyllda formuläret i det bifogade svarskuvertet och skicka tillbaka det till Statens väg- och trafikinstitut.
TACK FÖR HJÄLPEN! U R V A L S E N K A T
id
1(1
)
Bi la ga 1VT I M E D D E L A N D E 65 4
FRÅGEFORMULÄR TILL DlG SOM ÄR PRIVATBILIST PÅ GOTLAND OCH
I VÄSTERVIKS KOMMUN
Hur gammal är Du?
5b. Hur långa är dessa sträckor i en riktning?
Sträcka l: km Sträcka 2: km Sträcka 3: km Kön? [3 Man E] Kvinna
Hur många år har Du haft körkort?
Försök uppskatta hur många mil Du kört under de gångna
vintermåna-derna december - mars med vart och ett av följande olika fordon.
Har inte kört alls under vintern A D
D Nej E] Ja
D Nej E] Ja
I:) Nej E] Ja
E] Nej E] Ja
Bakhjulsdrlven personbil privat Framhjulsdriven personbil privat
Personbil i tjänsten
Lastbil/skåpbil/buss
00.00....
...00... mil
Sc. Är dessa sträckor framför allt gator och vägar i tätort eller är de
landsväg?
Kryssa för ett svarsalternativ för varje sträcka.
Sträcka l Sträcka 2 Sträcka 3
Framför allt tätort D E] E]
Framför allt landsväg D E] E]
Ungefär lika mycket tätort D D B
som landsväg
5a. Ange här de tre vägsträckor överstigande 2 km som Du färdas oftast
(medräknat alla slags färdsätt, t ex buss, cykel och till fots). Beskriv vägsträckornas ändpunkter både med uttryck som "bostaden",
"arbetet", "skolan", "affärer" etc och med ortsnamn eller liknande.
(Ortsnamnet anges inom parenteserna nedan).
Sträcka l: .OQOOIDOOO'ICOOOOO'OOO...O-...00.00.0000 (00.00.0000..00...II...O..COO.U.OO|OO)
.) Sträcka 2: .. .. (. - ) och Sträcka 3: Mellan ( -00.00.0000-0-^- - 000.. l_ -och
Sd. Hur ofta färdas Du i genomsnitt dessa sträckor (i en riktning)?
Kryssa bara för ett svarsalternativ för varje sträcka.
Sträcka l Sträcka 2 Sträcka 3
Mindre än i gång/vecka D E] E]
1 - 2 gånger/vecka D D D
3 -in gånger/vecka D [3 D
5 - 6 gånger/vecka E] E] _ E]
7 eller flera gånger /vecka D D D
E N K A T TI LL P R I V A T B I L I S T E R
Se. Vilka olika färdsätt finns att välja mellan när Du ska åka eller gå
dessa sträckor:
Sträcka l Sträcka 2 Sträcka 3 Buss Personbil, förare Pesonbil, passagerare Cykel Till fots D E J D E J D D D D D D D D D D D D D D Annat slätt, ange vilket
Sid
1
(6)
Bi la ga 2VT I M E D D E L A N D E 65 4
Vilka färdsätt använder Du oftast på dessa sträckor (som angavs i 6C. Vilka färdsätt använder Du oftast på dessa sträckor när det är lös snö
fråga 5) när det är bannark på vägarna? på vägarna?
Kryssa i det färdsätt som Du använder mest. Om Du använder flera Kryssa i enligt anvisningarna i fråga 6a.
olika, så kryssa i de två vanligaste.
Sträcka l Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka l Sträcka 2 Sträcka 3
Buss Buss Personbil, förare Personbil, förare Pesonbil, passagerare Pesonbil, passagerare Cykel/moped Cykel/moped Till fots Till fots
Jag avstår från resan
D D D D D D D D D D D D D D D D D D Annat sätt, ..
ange vilket :Ingåtlåiztg
D
D
D
D
D
D
E
]
:1
50
0:
11
30
DD
DD
EI
EI
EJ
Vilka färdsätt använder Du oftast på dessa sträckor när det är
snö-modd/slask på vägarna? 6d. Vilka färdsätt använder Du oftast på dessa sträckor när det är tunn
ls/isbark på vägarna?
Kryssa i enligt anvisningarna i fråga 6a.
Kryssa i enligt anvisningarna i fråga 6a. Sträcka l Sträcka 2 Sträcka 3
Sträcka l Sträcka 2 Sträcka 3
Buss -Buss Personbil, förare Personbil, förare Pesonbil, passagerare Pesonbil, passagerare Cykel/ moped Cykel/ moped Till fots Till fots
Jag avstår från resan
Jag avstår från resan
D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D Annat sätt, "
ange vilket Annat satt,
ange vilket D B D D D D D D D D D D D D D D D D D D D A Å - O l O O O O I O Q O i O i O O O O O O O C I O O O 0 O O O .O Bi la ga 2 Si d 2
VT I M E D D E L A N D E 65 4
6e. Vilka färdsätt använder Du oftast på dessa sträckor när det är packad
snö eller is på vägarna?
Kryssa 1 enligt anvisningarna i fråga 6a.
Sträcka l Sträcka 2 Sträcka 3 Buss
Personbil, förare
Pesonbil, passagerare
Cykel/moped
Till fots
Jag avstår från resan
D U D D D D D D D D D D D D D D D D D D D Annat sätt, ange vilket
OBS! De följande frågorna avser bara Dina fårdvanor och erfarenheter privat (ej i tjänsten)
7b. Jämför Dig själv med genomsnittsföraren bland svenska bilister och
uppskatta om Du i allmänhet kör bil fortare eller långsammare på 90-våg.
Kryssa för ett svarsalternativ för varje väglagstyp nedan. När det råder:
Barmark Snömodd/ Lös Tunn is/ Packad
slask snö isbark snö/is
Mycket fortare D Något fortare Som genomsnittet Mycket långsammare D D D D D D D D D D D D D D E ] E] E] Något långsammare [3 E] Tveksam, vet ej D E] D D D D D D D D
7a. Jämför Dig själv med genomsnittsföraren bland svenska bilister och
uppskatta om Du i allmänhet kör bil fortare eller långsammare på
70-våg.
Kryssa för ett svarsalternativ för varje våglagstyp nedan.
När det råder:
Barmark Snömodd/ Lös Tunn is/
Mycket fortare Något fortare Som genomsnittet Något långsammare Mycket långsammare Tveksam, vet ej D D D D D D D U D D D D D D D D D D D D D D D D Packad
slask snö isbark snö/is
D D D D D E]
7c. Jämför Dig själv med genomsnittslöraren bland svenska bilister och
uppskatta om Du i allmänhet kör bil fortare eller långsammare på llO-våg.
Kryssa för ett svarsalternativ för varje våglagstyp nedan.
När det råder:
Barmark Snömodd/ Lös Tunn is/ Packad
slask snö isbark snö/is
Mycket fortare Något fortare Som genomsnittet Något långsammare Mycket långsammare D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D Tveksam, vet ej D D D D D El Bi la ga 2
Sid
3
VT I M E D D E L A N D E 65 4
8a. Har Du använt dubbdäck under den gångna vintern på den personbil
som Du kör privat?
D Nej, inte alls
I:) Ja, från och månad till och med månad
8b. Om nej, varför har inte dubbdäck använts? .
Kryssa bara för ett svarsalternativ, dvs det skäl som varit det
vikti-gaste.
E] Jag använder vinterdäck utan dubbar
D Jag kör så lite så det behövs inte
D Jag tycker inte att det ger bättre säkerhet
E] Det är för dyrt att skaffa dubbdäck
E] Jag har dubbdäck, men det har inte blivit av att byta
D Jag tycker att det är bullrigt eller stötigt med dubbdäck
[j Annat skäl. vilket?
93. Har Du under den gångna vintern (december-mars) när Du kört privat
personbil varit inblandad i någon trafikolycka eller tillbud som med-fört personskada (även lindrig) eller skada på fordon (även lindrig) hos
någon inblandad?
E] Nej, inte alls
[3 Ja. Hur många? ...olyckor
OBS! Om ja, gå vidare med frågorna 9b - 9e.
Om nej, gå direkt till fråga 10.
9b. Var inträffade olyckan (olyckorna)? (Om Du råkat ut för fler än tre
olyckor eller tillbud, beskriv i fortsättningen bara de tre som var
allvarligast.)
Olycka l Olycka 2 Olycka 3
l tätort På landsväg med 70 km/h På landsväg med 90 km/h På landsväg med 0 km/h D D D D D D D D D D D D D D D Annan plats, ange vilken
9C. Vad anser Du vara orsak till olyckan (olyckorna)?
Kryssa i alla svarsalternativ som Du anser ha bidragit, även från någon annan inblandad än Du själv.
Olycka l Olycka 2 . Olycka 3
Halka Dålig sikt För hög hastighet Bristande uppmärksamhet Tekniskt fel D D D D D D D D D D D D D D D D D D
Annan orsak, nämligen:
9d. Vilka skador uppstod vid olyckan (olyckorna)? (Även hos andra
inblan-dade än Du själv).
Olycka l Olycka 2 Olycka 3
Personskada som innebar att sjuk- D E] E]
vården kontaktades
Lindrigare personskada D D D
E]
EJ
E]
Fordon'sskada som krävde om-gående verkstadsbesök eller som
gjorde fordonet obrukbart (även
cykéD
Lindrigare fordonsskada (även cykel) D D D
ila ga 2 Si d 4
VT I M E D D E L A N D E 65 4
lO. Hur har väglaget mestadels varit på de vägar som Du kört privat
12. Vad tycker Du om halkbekämpning och snöröjning på de vägar Du kört
under de gångna vintermånaderna december - mars? i vinter?
Kryssa bara för två svarsalternativ, dvs de två väglag som Du menar
Kryssa för ett svarsalternativ för varje våglagstyp nedan.
varit de dominerande.
När det råder: Torr barmark
Snömodd/ Lös Tunn is/ Packad
slask vi :0C isbark snö/is
Våt barmark
Mycket dålig
Snömodd/'slask
Ganska dålig Lös snö
- Varken bra eller dålig
Tunn is/isbark Ganska bra D D D D D D Packad snö/tjock is
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
Mycket bra D D D D D D D D D Dll. Hur bedömer Du risken att råka ut för en olycka eller tillbud på de
olika vinterväglag Du kört l vinter (december-mars) om Du jämför Tveksam, Vet cl [3
C] D D
med körning på torr barmark vintertid?
13. Tycker Du att det varit lätt eller svårt att hålla bilens rutor och
Kryssa för ett svarsalternativ lör varje våglagstyp nedan. strålkastare rena under den gångna vintern?
När det råder:
Kryssa för ett svarsalternativ.
Snömodd/ L
slask n
20 s Tunn is/
Packad
lsbark snö/is Mycket svårt
El
:0 Vi Mycket större D Ganska svårt Något större Varken lätt eller svårt Ganska lätt Mycket lätt D ' D D D E D C ] DE]
E]
Ingen skillnad D DE]
EJ
Tveksam, vet ejD
D
D
D
D
D
Tveksam, vet ej Bi la ga 2 id 5VT I M E D D E L A N D E 65 4
M. Tycker Du att det varit lätt eller svårt att hålla Dina skor och stövlar 17_ Hur anse,- Du att sanning páyerkar möjligheten att hâua normal fan
rena under den gångna vintern? på Vinterväglag?
Kryssa för ett svarsalternativ. Kryssa för ett svarsalternativ.
Mycket svårt Ökar den mycket
Ganska svårt Ökar den något
Varken lätt eller svårt OIörändrat
Ganska lätt Minskar den något
D
D
D
D
D
M ycket lätt D D D D DMinskar den mycket
Tveksam, vet ej 0 Tveksam, VCt el D
15. Kan Du acceptera en. sänkning av högsta tillåtna hastighet på 70-väg, 13_ Vilka väglag har skapat de största problemen för Dig den gångna
90-vag och llO-vag Vintertid om saltning av vägar upphör helt? vintern?
Kryssa för ett SVafsalternatiV för varje vågtyp nedan. Rangordna så att Du för det väglag som inneburit störst problem
skriver en 1:a, näst största problemet en 2:a osv t o m en 5:a.
70-väg 90-väg llO-väg
___Tunn is/ isbark
Ja, en sänkning med 20 km/h E] [J [J
__ Snömodd/slask
Ja, en sänkning med 10 km/h D D D
Lös snö
Nej, ingen sänkning ' D D D
_-__ Packad snö
Tveksam, vet ej D D D Tjock is
ila
ga
2
Sid
6
16. Hur anser Du att saltning påverkar risken att råka ut för olycka eller 193. På vilka gator och vägar i tätorter tycker Du att man ska 'använda
tillbud på vinterväglag? sajt vid halt väglag? '
Kryssa för ett svarsalternativ. Kryssa bara för ett svarsalternativ.
Ökar den mycket Varför? På alla gator och vägar Ökar den något - Enbart på större gator och vägar
Oiörändrat Enbart på svåra partier såsom
backar, broar, större korsningar
Minskar den något Varför?
Helt avstå från saltning
Minskar den mycket
D
D
D
D
D
Tveksam, vet ejD
D
D
D
D
D
Tveksam, vet ejVT I M E D D E L A N D E 65 4
FRÅGEFORMULÄR TILL DIG SOM ÄR
PÅ GOTLAND OCH l VÄSTERVIKS KOMMUNYRKESFÖRARE LASTBIL/BUSS
Hur gammal är Du?
...OIOOOOOOQ är
OBS! De följande frågorna avser bara Dina färdvanor och erfarenheter somyrkesförare av lastbil eller buss, e] privat och ej med personbil.
Kön?
E] Man
E] Kvinna
Hur många år har Du haft körkort?
.OIOOOUOODC'OD'GOCO år
Försök uppskatta hur många mil Du kört under de gångna vintermåna-derna december - mars med vart och ett av följande olika fordon. Har inte kört alls under vintern
Personbil
Lätt lastbil utan släp
Lätt lastbil med släp
Tung lastbil/dragbil utan släp Tung lastbil/dragbil med släp
Buss
Annat tyngre fordon, ange vilket
E]
E] Nej [I Ja [3 Nej [1 Ja [I Nej E] Ja E] Nej E] Ja D Ne] E] Ja E] Ne] D Ja E] Nej [3 Ja ...0.0.0. 00... mil mil mil mil mil mil mllVilken typ av arbetsuppgifter har Du haft när Du kört buss/lastbil under den gångna vintern?
Kryssa bara för ett svarsalternativ, dvs den arbetsuppgift som bäst beskriver Dina förhållanden.
E] Busstransporter i linjetrafik
U Turistbusstrafik
E] Varudistribution
U Transporter med tankbil
[j Transporter av tyngre last t ex containrar, styckegods, timmer, -grus, vlrke etc
[3 Specialuppgifter tex bårgning, renhållning, Vägarbete etc. Angevilket slag
[j Annan transport. Ange vilket slag
På vilken typ av vägar har Du huvudsakligen kört yrkesmässigt under den gångna vintern?
Kryssa bara för ett svarsalternativ för varje svarsgrupp, dvs det som
bäst beskriver Dina förhållanden: a. Vilken typ av bebyggelse?
D Mest i tätort (fortsätt direkt med fråga 7)
D Mest på landsväg
b. Om mest på landsväg, vilken beläggning?
[3 Mest grusvågar (fortsätt direkt med fråga 7) E] Mest asfaltvägar
c. Om mest asfaltvägar, vilken hastighetsbegränsning?
[3 Mest väg med 70 km/h [3 Mest väg med 90 km/h D Mest väg med 0 km/h E N K A T TI LL 0 0