Minsalt Gotland : Trafikanternas inställning till vägsalt

(1)

|

654 _

1991

Minsalt Gotland

Trafikanternas inställning till vägsalt

Nils Petter Gregersen

dt

G

? Vag-och Trafik- Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping Institutet Road and Traffic Research Institute * S-581 01 Linköping Sweden

(2)

ISS/V 0347-5049

ynmeddelande

654 . 1991

Minsalt Gotland

Trafikanternas inställning till vägsalt

Nils Petter Gregersen

(Ch)

Statens väg- och trafikinstitut (VT/l 0 587 07 Linköping

(3)

(4)

WW

P '* °"°' VTI MEDDELANDE 654

Utgivningsår: Projektnummen

du)

1991

54337-1

FM Prajektnamn:

WW

Minsalt Gotland

Statens väg- och trañkinstitut (VTI) 0 581 01 Linköping

Författare: Uppdragsgivare:

Nils Petter Gregersen Vägverket (VV)

. I:

me Minsalt Gotland

Trafikantemas inställning till vägsalt Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max200 ord'

För att studera konsekvenserna av att ta bort användningen av vägsalt vintertid har Got-land inom ramen för projektet MINSALT utgjort provomräde där man under två vintrar

på prov ersatte saltning med andra åtgärder, bl a sandning. Som kontrollomräde användes

Västervik med omnejd.

Bland de effekter som undersökts redovisas här den del som avser trañkantemas inställ-ning till vägsalt och hur de anser sig påverkas av salt/icke salt. Detta har undersökta med hjälp av enkäter till fotgängare, cyklister, privatbilister och yrkesförare.

Mätningar har gjorts under en förevinter och två provvintrar. Kontrollområdet har använt

salt alla tre vintrarna.

Resultaten visar att gotlänningarna, efter att ha provat saltfritt, inte vill ha det tillbaka

Inställningen blir mer negativ till salt efter att man provat saltfritt. Man anser att

använd-ningen bör minska eller tas bort på alla typer av gator och vägar.

Att ta bort saltet innebär också att man minskar problemen med nedsmutsning av skor

och av fordon.

Dubbdäcksanvändningen påverkas inte av att man slutar salta.

Nyckelord:

ISSN:

(5)

(6)

Publisher: Publication: VTI 654

Published' project code:

1991 54337-1

.Medishnaadand .

Project

'liañicliesoarchlnstrhrte

Minsalt Gotland

Swedish Road and Traffic Research Institute 0 8-581 01 Linköping Sweden

Author: Sponsor:

Nils Petter Gregersen Swedish National Road Administration

" °"Minsart Gotland

The road users' attitude to road salt

Abstract (background, aims, methods, results) max 200 words:

To study the consequences of reducing the use of salt on icy roads, within the MINSALT project, the island of Gotland in the Baltic Sea has been used as a test area with unsalted roads. As a control area the community of Västervik with surroundings on the southem east

coast was used.

Among the effects that were measured, this report presents the results concerning different road users opinions about salt and about the consequences of taking it away.

This has been investigated with a series of questionnaires to pedestrians, cyclists, private car drivers and professional drivers.

The questionnaires were distributed during one winter before the test and two test winters. The control area has used salt all three winters.

The results show that the road users at Gotland, after having tried unsalted roads, do not want it back. The opinion becomes more negative towards salt after experienced living without it. The typical Opinion is that one should stop or reduce the use on all kinds of streets and roads. Unsalted roads were also shown to reduce the problems with dirt on shoes and vehicles. The use of studded tyres did not increase due to reduction of salt.

Keywords:

ISSN: L .' N . f .'

(7)

(8)

Förord

I föreliggande VTI-Meddelande redovisas enkätundersölmingarna i MINSALT-Gotland. MINSALT-Gotland är ett delprojekt i MINSALT-projektet där det övergripande syftet varit att minska skadeverkningarna av vägsalt.

Huvudñnansiär för projektet har varit Vägverket. Projektledare för

MINSALT-Gotland har vid VTI varit Gudrun Öberg. För enkätundersökningarna har N P

Gregersen (författaren) svarat.

I denna redovisning presenteras resutlaten från enkätundersökningarna relativt detaljerat. Motsvarande uppgifter redovisas också som ett avsnitt i VTI-Medde-lande 637, men där i mer sammanfattande form (Öberg m fl 1991A).

(9)

(10)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bilaga 1: Bilaga 2:

Bilaga 3:

SAMMANFATTNING

SUMMARY

INLEDNING

UPPLÄGGNING

METOD Urval Mätmetod HYPOTESER

RESULTAT

Bakgrundsdata och omrädenas jämförbarhet Jämförbarhet med avseende på färdsätt Jämförbarhet med avseende på ålder och kön

Speciell jämförelse av yrkesförare

Resultat inom olika delaspekter av saltanvändning

Allmän inställning till salt

Användning av salt pä speciella platser

Uppfattning om samband mellan vägsalt och olycksrisk Inställning till hastighetsgränser

Nedsmutsning av kläder, skor och fordon Dubbdäcksanvändning

Val av färdsätt

DISKUSSION OCH SLUTSATSER

LITTERATURFÖRTECKNING

Urvalsenkät

Enkät till privatbilister

Enkät till yrkesförare tunga fordon

(11)

(12)

I

Minsalt Gotland. Trafikanternas inställning till vägsalt

av Nils Petter Gregersen Väg- och trafikinstitutet Linköping

SAMIVIANFATTNING

För att studera konsekvenserna av att ta bort användningen av vägsalt vintertid

har Gotland inom ramen för projektet MINSALT utgjort provområde där man

under två vintrar på prov ersatte saltning med andra åtgärder, bla sandning.

Som kontrollområde användes Västervik med omnejd.

Bland de effekter som undersökts redovisas här den del som avser trañkanternas inställning till vägsalt och hur de anser sig påverkas av salt/icke salt. Detta har undersökts med hjälp av enkäter till fotgängare, cyklister, privatbilister och yrkesförare.

Mätningar har gjorts under en förevinter och två provvintrar. Kontrollområdet har använt salt alla tre vintrarna.

Resultaten visar att gotlänningarna, efter att ha provat saltfritt, inte vill ha det tillbaka. Inställningen blir mer negativ till salt efter att man provat saltfritt. Man anser att användningen bör minska eller tas bort på alla typer av gator och vägar.

Att ta bort saltet innebär också att man minskar problemen med nedsmutsning av

skor och av fordon.

Dubbdäcksanvändningen påverkas inte av att man slutar salta.

MINSALT-projektet som helhet ñnns avrapporterat i VTI-Rapport 369 (Öberg

m fl 1991B) och VTI-rapport 369SA (engelsk sammanfattningsrapport) (Öberg

m fl 1991C). Gotlandsprojektet som helhet med resultat från andra

effektmät-ningar, bla trafiksäkerhet har redovisats i VTI-Meddelande 637 (Öberg m fl

(13)

Minsalt Gotland. The road users' attitude toroad salt

by Nils Petter Gregersen

Swedish Road and Trafñc Research Institute Linköping Sweden

SUMNIARY

To study the consequences of reducing the use of salt on icy roads, within the

MINSALT project, the island of Gotland in the Baltic Sea has been used as a

test area with unsalted roads. As a control area the community of Västervik with

surroundings on the southern east coast was used.

Among the effects that were measured, this report presents the results concerning different road users opinions about salt and about the consequences

of taking it away.

This has been investigated with a series of' questionnaires to pedestrians,

cyclists, private car drivers and professional drivers.

The questionnaires were distributed during one winter before the test and two

test winters. The control area has used salt all three winters.

The results show that the road users at Gotland, after having tried unsalted roads, do not want it back. The opinion becomes more negative towards salt

after experienced living without it. The typical opinion is that one should stop or

reduce the use on all kinds of streets and roads.

Unsalted roads were also shown to reduce the problems with dirt on shoes and vehicles.

The use of studded tyres did not increase due to reduction of salt.

The MINSALT project as a whole is reported in VTI Report 369 (Öberg et al.

l99lB) and VTI Report 369SA (English summary report) (Öberg et al. 1991C).

The complete Gotland project is reported in VTI Meddelande 637 (Öberg et al. 1991A), including all the other effects that have been measured, i.e. road safety.

(14)

1 INLEDNING

Saltning av vägar vintertid har länge varit en frekvent använd

halkbekämpnings-metod. Dess för- och nackdelar har debatterats under lång tid och man har bl a fört fram dess negativa effekter på korrosion och på miljö.

Till detta kommer att man inte klart kunnat påvisa några trafiksäkerhetseffekter

av vägsaltet. Visserligen smälter saltet isen, men detta medför att man antingen

får moddig väg eller så höjer man hastigheten där det blir barmark.

För att klargöra dessa förhållanden tydligare har VTI på uppdrag av Vägverket genomfört en försöksverksamhet med helt saltfritt vägnät på Gotland vintertid.

Detta försök ingår i det s k Minsalt-projektet, ett brett upplagt projekt vars

över-gripande syfte är att minska skadeverkningarna av salt som

halkbekämpnings-metod.

Syftet med Gotlandsförsöket är att klarlägga konsekvenserna för trafikanter,

omgivning och väghållare då en hel region är saltfri.

Skälet till att Gotland valdes är bl a att man kan utföra korrosionsmätningar på bilar som enbart kör på saltfria vägar. Relativt få Gotlandsbilar kör på fastlandet vintertid. Gotland som region är dessutom relativt liten och geografiskt väl av-gränsad, vilket också innebär att trafikanterna är lätta att nå med väg- och

trafik-information.

Följande effekter studeras i försöket:

-

väglag

- korrosion - trafiksäkerhet (olyckor)

-

stopp/blockeringar

- miljö - trafikanters inställning - hastighet - trafikdata - väghållarens erfarenheter - väghållarens kostnader

(15)

I denna rapport redovisas den del som avser en enkätundersökning om trañkan-ternas beteenden och inställning i relevanta trañkfrågor efter att ha upplevt två vintrar helt utan vägsalt. Redovisningen Överensstämmer i stora drag med avsnitt 5.7 i VTI-Meddelande 637, men här gesen mer detaljerad redovisning av

resul-taten för de olika undersökta trañkantgrupperna, vilka i VTI-Meddelande 637

fått en mer sammanfattad form.

(16)

UPPLÄGGNING

Försöket har en uppläggning med dels före-leftermätning och dels med försöks-och kontrollomrâde.

Som kontrollområde har delar av Västerviks kommun använts (se karta). Ä *n 5;

i :iv-v92??

Då §6 av 4 in"

6.42»

'KJ' 0' |

\

'

x

w. __ \\ -afsavyé ,, '§06 8052' L \ \ '.

_, \; ;bg i i l apa . _3. ° \ \ ;i

Yu HJ) o fra' . l

\ a_ i 'V' 3 '9 25, C, 7 \.-:2a ,_o .am-,c a \ \ \ x

234 0 7 x _ i §2 tå: | 1 \ . 134 > A, A \ \| x '2 l \ jo ÖV u \ .n °' \ \ '\ i n _\ \ E % ;8 b. 6 x \\ \/ | \ *i 6% - .. . l \ > \ stervik \ \ 3 - _. _ __ __ | \ . - _ h _ - i- - u _ _ _ _ __ \ b nk r _| _{, N '5b} ₂₇ _v 9. 8 i / / l 0

\

_K

_w

_ut;

_'|

_,/

_G

_N

_;

$ r

Q P ' I / A E 743 HS! Ad \ L *1 I I / l \4 Q \ /

w D

_Å _/

, /

\

_\ _{m teha}

v

_LAN

..

.3,

Kr X1 / / | q, \ 4* °' . // /'5 || 0 I.3 Nu. " Jm K A I \ O 1/ 4 23 'egkarshagnn l , se | '5 w_v 00 ° \

0..

-\

LA

3*

_orâs

\

_| s \ . r . | I \ |

.N

_{. ä}

\

l

_\ .01° orghol l a ?5 59 ' 5 || b 0 ' 'sdal _\ 2 modhv Kal r |

Figur 1 Kartor Över försöks- och kontrollområde

(17)

De första mätningarna_ genomfördes under vintern 1985/86 då man saltade såväl Gotlands som Västerviks vägnät (dessa mättillfällen kallas i rapportens figur-texter för "VVIK-86" respektive "GOTL-86").

Nästkommande vinter 1986/87 fortsatte man salta i Västervik, medan Gotland lämnades saltfritt. Samtliga effekter enligt ovan mättes denna vinter ("VVIK-87" och "GOTL-87").

Som en fortsättning genomfördes ytterligare mätningar under kommande vintrar för att få fram mer långsiktiga effekter. Enkätundersökningen upprepades enbart vintern 1987/88 och då i något mindre omfattning än vintrarna före ("VVIK-88" och "GOTL-88").

Tabell 1 Försöksuppläggning Minsalt Gotland

Vintern 85/86 Vintern 86/87 Vintern 87/88

Gotland

Salt

Ej salt

Västervik

Salt

(18)

3 METOD .

3.1 Urval

Utgångspunkten för mätningen av trañkanternas inställning till vägsaltet var att

olika trañkantkategorier drabbas olika av salt/icke salt.

Detta innebar att en uppdelning av trafikanterna i olika grupper var nödvändigt för att fånga deras särskilda synpunkter och behov.

En uppdelning i fem olika trañkantkategorier gjordes därför:

- privatbilister

- fotgängare

- cyklister

-

yrkesförare lätta fordon

-

yrkesförare tunga fordon

För att få fram dessa grupper fick olika strategier användas. Strategin fick för

det första bli olika för s k privattrañkanter och för yrkesförare. Privattrañkanter

måste sökas ur befolkningsregistret medan andra kanaler behövdes för att få

fram yrkesförarna.

En möjlighet för privattrañkanterna var att skicka ut ett gemensamt formulär till

ett stort urval av befolkningen och styra besvarandet av speciella frågor som skulle gälla för den trañkantkategori man tillhörde. För att få fram ett tillräck-ligt antal cyklister vintertid antog vi dock att detta förfarande skulle innebära ett för stort och ohanterligt utskick av relativt omfattande frågeformulär.

I stället användes ett tvåstegsförfarande för urvalet.

Först beställdes från DAFA ett 10%-urval av befolkningen över 16 år från de

båda områdena. Till dessa skickades ett enkelt enbladsformulär med få frågor om hur mycket man färdades med cykel, bil eller till fots under vintern (se bilaga 1). Totalt skickades ca 7 000 sådana urvalsenkäter ut.

(19)

Med utgångspunkt från dessa svar drogs sedan slumpmässigt 500 till varje trafi-kantkategori i varje område, dvs 2 x 500 privatbilister, 2 x 500 fotgängare och 2 x 500 cyklister, sammanlagt 3 000 personer.

Samma procedur användes inför alla tre vintrarna, dvs ett nytt urval drogs

vin-tern 86/87 respektive vinvin-tern 87/88.

För yrkesförarna kontaktades ett antal större arbetsgivare, föreningar mm

var-igenom förarna på posten, taxi, polisen, äkeriföreningarna och bussbolagen

kunde identifieras. Därtill beställdes uppgifter på samtliga medlemmar i Svenska

Transportarbetareförbundet inom de båda områdena.

Totalt identiñerades ca 650 yrkesförare varje vinter, vilka sedan delades in i

förare av tunga och lätta fordon (tabell 2).

Tabell 2 Yrkesförarkategoriernas storlek i urvalen

Tunga fordon

Lätta fordon

Gotland 85/86

326

75 Västervik 85/86

166

73 Gotland /86/87

302

68 Västervik 86/87

203

77 Gotland 87/88

285 -Västervik 87/88

164

-3.2 Mätmetod

Till dessa fem trañkantgrupper skickades sedan ett frågeformulär med frågor om bl a vissa bakgrundsdata, deras val av färdsätt, hastighetsanpassning, använd-ning av dubbdäck, nedsmutsanvänd-ning avskor och fordon samt om deras inställanvänd-ning till vägsaltet.

Enkätema skickades ut med två påminnelser, den första utan ny enkät och den

andra med. Svarsfrekvensen ligger på ca 80-85 % . Någon bortfallsanalys är inte

gjord.

(20)

4 HYPOTESER

Som grund för enkätstudiema formulerades en rad hypoteser som sedan låg till

grund för hur frågorna formulerades.

Den övergripande hypotesen avser trañkantemas allmänna inställning till

väg-salt. Tidigare försök i Östergötland visar att man efter att ha provat saltfritt,

blir mer negativ till användning av vägsalt.

Hypotes 1; Trafikanternas inställning till vägsalt blir mer negativ efter att ha

provat saltfritt på vägarna. Inställningen förändras således till mer

negativ på Gotland än i Västervik.

Hypotes 2:

Trañkanternas uppfattning om var salt skall användas förändras så

att användningen bör minskas på alla typer av vägar, gator etc.

Minskningen uttrycks tydligare på Gotland än i Västervik.

Ett antal delaspekter i trafikantemas inställning förväntades också pâverkas i

konsekvens med den övergripande:

Hypotes 3;

Trañkanternas värdering av saltets inverkan på olycksrisken

för-ändras. Det är oklart i vilken riktning detta kommer att ske, men förändringen förväntas bli större över tid bland Gotlänningar än

bland Västervikstrañkanter.

Hypgtes 4:

Bilisterna kan acceptera en sänkning av hastighetsgränserna

vin-tertid för att slippa vägsalt. Denna vilja blir tydligare på Gotland

än i Västervik.

Hypotes 5:

Trafikanternas uppfattning om nedsmutsning från vägbanan

förän-dras. Salt medför saltavlagringar, mera modd och mera

ned-smutsning varför nedned-smutsning av såväl skor som fordon blir mindre på Gotland jämfört med Västervik.

Enkäten täcker också in vissa beteendeförändringar som förväntas ha samband med saltanvändningen. Hit hör dubbdäcksanvändning och val av färdsätt.

Hypotes 6:

Dubbdäcksanvändningen blir större när man tar bort salt eftersom

andelen halt väglag förväntas bli högre. Okningen av dubbdäck blir större på Gotland än i Västervik.

Vad gäller val av färdsätt var det också här mycket oklart på vilket sätt det skulle förändras. En möjlig förändring antogs vara att fler väljer buss i stället

(21)

för bil eftersom det kan bli halare. En annan tänkbar förändring är att färre cyklar p g a halkrisk och övergår till att åka bil eller buss. Eftersom förvänt-ningarna var oklara formulerades inte heller här någon hypotes om riktning.

Hmtes 7: Val av färdsätt påverkas bla som en konsekvens av förväntad

ökad halka. Förändringar i färdsätt blir således större på Gotland

än i Västervik.

Hypoteserna har testats med chiZ-analys. Signiñkansgräns är satt till 5%.

(22)

5 RESULTAT

Resultaten redovisas uppdelade på två avsnitt.

Det första behandlar vissa bakgrundsdata i syfte att redogöra för jämförbarheten

mellan Gotland och Västervik.

Det andra behandlar test av de uppställda hypoteserna. Strukturen på denna del

följer därför hypotesernas indelning.

5.1 Bakgrundsdata och områdenas jämförbarhet

Som grund för en bedömning av områdenas jämförbarhet kan båda föremät-ningsenkäterna, såväl urvalsenkäten som den trañkantspeciñka enkäten använ-das. Svarsfördelningarna på frågorna bör vara så lika som möjligt i områdena. Här redovisas några resultat från urvalsenkäten.

Ur svaren på den urvalsenkät som skickades ut till ett slumpurval av

befolk-ningen kan man utläsa bl a åldersfördelning, könsfördelning och val av färdsätt.

5.1.1 Jämförbarhet med avseende på färdsätt

Fördelningen i hur man nyttjar olika färdsätt bör för en optimal jämförbarhet

vara lika mellan Gotland och Västerviksområdet. Figurema 2, 4 och 6 visar inte

några kraftiga skillnader, men man åker något mera bil på Gotland och går

något oftare till fots i Västerviksområdet.

Skillnaderna bedöms inte så stora att de påverkar tolkningen av resultaten,

spe-ciellt med tanke på urvalsförfarandet, eftersom de trafikanter som besvarat den andra enkäten väljs ur respektive trañkantkategori. Vad som däremot bör beak-tas är resultaten i figurerna 3, 5 och 7 som visar fördelningen av vart man fär-das. Det är uppenbart att man färdas mer på landsvägar på Gotland och mer i tätortsmiljö i fastlandsområdet.

(23)

100 '1' 90 T 80 T" 70 "-60 .. GOTL-BG % 50 -» 40 -- D WlK-86 30 -F 20 T10

-DAGLIGEN VARJE VARJE INTE ALLS

VECKA MÅNAD

Figur 2

_{Fördelning över hur ofta man går till fots ute, vintern 85/86}

100 -P 90 4* 80 -F 70 60

--40

«30

-20

--10 «

GOTL-86

E] WIK-86

Figur 3

_{Fördelning Över trañkmiljöer där man går till fots, vintern 85/86}

%%E

MEST TÄTORT MEST LANDSV LIKA PÅ BÅDA

(24)

11

100

90 -80

70 --60 -

GOTL-86

% 50

40 -30 »

20 "

10

-0 _ _'1

DAGLIGEN VARJE VARJE lNTE ALLS

VECKA MÅNAD

E] WlK-86

Figur 4 Fördelning över hur ofta man cyklar, vintern 85/86

100 T 80 i* 70 *h 60 -* % 50 -> ' 40 -F 30 -* 20 -> 10 * GOTL-86 EI WIK-86

MEST TÃTORT MEST LANst LIKA PÅ BÅDA

Figur 5 Fördelning Över trañkmiljöer där man cyklar, vintern 85/86

(25)

100

80 o

70 --60 --

GOTL-86

% 50 -»

M..

40 30

--DAGLIGEN VARJE VARJE lNTE ALLS

VECKA MÅNAD

[3 WIK-86

20 -*

10 -P

Figur 6 Fördelning över hur ofta man kör bil, vintern 85/86

100 T

80

70 --60 *t

GOTL-86

% 50

40 -30

20

10 -El WIK-86

MEST TÄTORT MEST LANDSV LIKA PÅ BÅDA

Figur 7 Fördelning över trafikmiljöer där man kör bil, vintern 85/86

5.1.2 Jämförbarhet med avseende å ålder och kön

Förutom val av färdsätt har urvalen jämförts med avseende på ålder och kön. Dessa visas i tabellerna 3 och 4. Åldersmässigt är urvalen relativt lika.

Medel-åldern skiljer endast med ett knappt år. Könsfördelningen är exakt lika med en

50-50% fördelning mellan män och kvinnor i båda urvalen.

(26)

13 Tabell 3

Medelålder i Gotlands- respektive Västerviksurvalet, vintern 85/86

Gotland -86 Västervik -86

Medelålder, år 42,9 43,7

Tabell 4

Könsfördelning i urvalen, vintern 85/86

Gotland -86 Västervik -86

Män 49,4 49,5

Kvinnor 50,6 50,5

Slutsatsen av dessa jämförelser är att urvalen har en acceptabel jämförbarhet och därmed är också befolkningarna i områdena jämförbara, dock med reservation

för fördelningen av trañkarbetet på landsväg/tätortsmiljö.

5.1.3 SMiell jämförelse av yrkesförare

Eftersom antalet yrkesförare är begränsat i de två områdena, har strävan varit att

nå så många som möjligt. Någon ambition att stratiñera på olika förarkategorier

har pga detta inte funnits. Detta har i sin tur medfört att olika förarkategoriers

andel varierat år frånår samt att totala antalet yrkesförare varje år blivit färre i

Västerviksurvalet. Tabell 5 visar den exakta fördelningen på olika

yrkeskate-goner.

Tabell 5

Fördelning av yrkesförare på olika kategorier

Gotland Västervik Gotland Västervik Gotland Västervik

-86 -86 -87 -87 -88 -88 Tunga fordon Medl lastbilscentral 85 36 87 32 78 43

Åkerichaufförer

150

62

159

66

171

62

Busschaufförer 69 62 39 98 29 59 Postens lastbilar 22 6 17 7 7 -Lätta fordon Postens personbilar 15 19 9 17 - -Polis 45 48 38 56 - -Taxi 15 6 21 4 - -VTI MEDDELANDE 654

(27)

Den varierande fördelningen innebär att grupperna inte är helt jämförbara. Detta

bör vägas in vid tolkningen av resultaten.

5.2 Resultat inom olika delaspekter av saltanvändning

5.2.1 Allmän inställning till salt

Att mäta hur den allmänna inställningen till användningen av vägsalt förändras

var alltså huvudsyftet med enkätundersökningen. Inställningen har mätts med en

Övergripande fråga, samma för alla trañkantgrupper (se bilaga). I de följande

figurema redovisas resultaten för alla trañkantkategorier (figur 8-12). Generellt visar ñgurema att inställningen till vägsalt vinter 1 och i kontrollområdet alla vintrar fördelar sig ganska jämnt mellan de som tycker det är bra och de som tycker det är dåligt, dock med någon genomgående övervikt på att salt är dåligt. Under provvintrama på Gotland har inställningen blivit betydligt mer negativ

efter att man alltså provat saltfritt. Alla trañkantkategorier är av denna

uppfatt-ning, alltså även yrkesförare, tunga fordon. Tydligast är förändringen bland

yrkesförare lätta fordon.

Den uppställda hypotesen anger att inställningen bör bli mer negativ i prov-området än i kontrollprov-området för samtliga trañkantkategorier, vilket också blev fallet.

100-

\

4 W

:3; \\\\\\

% DMKTBRA

wágéå_

%

:z: å å

g

20 W =

_10»

I MKT DÅLIGT

0,

-

GOTL-87

å

88

ä

86 87 88

Figur 8 Fotgängares inställning till vägsalt

(28)

100 1'

80 --70 «»

60 +

40 -P

30 d20

10

-Figur 9 100 -F 80 -F 70 --60 *

40 «30

-20

--10 «

mmu|n

§\\\\

*W///

////z

||l||||||||

-E

87 p. ..

₅

7

///

§\\\\

\\

á _ _ -_ -_ _ ._-_ _ _ _ -_ -_ _ _ _ _ _ _ -_ _

-Cyklisters inställning till vägsalt

nnum

unnuW

////

///z

lllill

llllll

lHill

§%

Illlli

llllll

lllll®%

////á

Illlll

llllll

lillll

llllll

ll®%l

g

87 88

g

- GOTL-

86 \\\\\* á W G) 0 -4F 87

Figur 10 Privatbilisters inställning till vägsalt

VTI MEDDELANDE 654

DMKTBRA

.

å .

I MKT DÅLIGT

DMKTBRA

.

å .

I MKT DÅLIGT

(29)

100 -

_

90 .4.

s

D MKT BRA

80 -- \\

..,. x

23-.

-/

50 - %////Ã

.

40 -» __

30 __ ä

ä .

20 "

_{10 -}

I MKT DÅLIGT

0 .

WIK- WIK- WIK-

GOTL-86 87 88 86 87 88

Figur 11 Yrkesförares, lätta fordon, inställning till vägsalt

100 T \ \\\\\\§

/ á

90 T _\\' _\\ _" _{D MKT BRA}

80 A'

_{u \\}

_\\

_{; _}

70 « § § %% å

ä.

0%ááä

_å

få

å ä

_

_{I MKT DÅLIGT}

0 - WIK WIK- WIK-

GOTL-Figur 12 Yrkesförares, tunga fordon, inställning till vägsalt

5.2.2 Användning av salt på speciella platser

Inställning till vägsalt har också mätts genom att man fått ange behovet av salt på speciella platser, tex svära partier. Här ser man samma slags resultat som i den allmänna värderingen, dvs att gotlänningarna under provvintrarna vill an-vända salt mycket sparsamt (ñgur 13-24).

(30)

17

Figurerna visar vad man föredrar i tätort och vad man föredrar på landsvägar. Vad som är speciellt framträdande är den stora andelen som vill avstå helt frän vägsaltet på Gotland under provvintrarna. 70-90% förespråkar detta mot 20-40% i Västerviksomrädet.

Fotgängarna är generellt negativa till att salta pâ trottoarer (ñgur 15). Detta

'

gäller såväl för dem på Gotland som för dem i kontrollomrädet. Uppfattningen

är dock tydligast under provvintrarna på Gotland.

På motsvarande sätt anger cyklisterna att man bör avstå från att salta cykelvägar

(ñgur 18). 100 T 90 -L 80 T' 70 --60 T % 50 e' 40 T 30 A. 20 10 T O -4

EJ TVEKSAM

AVSTÅ HELT SVÅRA PART

ä STÖRRE GATOR

lll

Wø/

//á

lllll

lk\\\

\\\\\

\V///

/////

/á

I ALLA GATOR

lllll

lllls

\\\\\

\W///

////á

WIK- WIK- WlK-

GOTL-86 87 88 86 87 88

Figur 13 Fotgängares uppfattning om var saltning bör ske i tätortsmiljö

100 *-90 -. 80 *-70 --60 T % 50 --40 -F 30 *> 20 " 10 * 0

-[3 TVEKSAM

AVSTÅ HELT SVÅRA PART

å STÖRRE VÄGAR

||||l||||||l

|||||l

|ll®W/

/////Å

||||||l

||||l

|l||l

l|WW/

/////

á

||||l||||||||||t

\\\\\W

//////

///A

'|||||s

\\\\\

\W///

/////

/%

|k I ALLA VÄGAR

WIK- WIK- WIK-

GOTL-86 87 88 86 87 88

Figur 14 Fotgängares uppfattning om var saltning bör ske i landsvägsmiljö

(31)

'T 7' " 80 *-70 i" 60 -40 * 30 20 --10 -* 7/% TVEKSAM

å NEJ

I JA 88 86 87

Figur 15 _{Fotgängares uppfattning om saltning av trottoarer och gångvägar}

100 -80 -> 70 --60 -*

40 -30

20 -10 <

mun|m

|uun

mg\\

\W//

/gi

WIK-86

EJ TVEKSAM

AVSTÅ HELT stRA PART å STÖRRE VÄGAR I ALLA VÄGAR

lllll

ltlt\

\\\\\

W

WIK- WIK-

GOTL-87 88 86 87 88

Figur 16 _{Cyklisters uppfattning om var saltning bör ske i landsvägsmiljö}

(32)

100 -'

80 «

70 -60

40

30

20 -10 --

Ill||||||||l

kk\\\\

W/////

//////

//ÅI

l|||||||||||

WIK-86

19 El TVEKSAM

AVSTÅ HELT

SVÅRA PART

å STÖRRE GATOR

I ALLA GATOR

WIK- WIK-

GOTL-87 88 86 87 88

Figur 17 Cyklisters uppfattning om var saltning bör ske i tätortsmiljö 100 -P

80

70 -60

--40 -b

30 -20 d»

10 «

WIK-86 - WIK-88

Hlllllllllll

llllllllllll

lllllIllllll

GOTL-86 TVEKSAM ä NEJ .JA

-

GOTL-88 Figur 18 _{Cyklisters uppfattning om saltning av cykelvägar}

Privatbilister är av samma uppfattning som fotgängare och cyklister (ñgur 19 och 20). I både Västerviksområdet och på Gotland under förvintem har vi en

stor spridning av åsikterna där ganska många vill ha salt på olika platser,

fram-för allt på svårare partier som backar, korsningar m m. Under provvintrama på

Gotland är den helt dominerande uppfattningen att man helt skall avstå. De som är av annan mening anser att saltet endast bör användas på svåra partier.

Resul-taten är i stort sett identiska för tätorts- respektive landsvägsmiljöer.

(33)

20 R

m

R

W

mmmmmww

....ma

.m

Hmmm

ma

mmmnmmu

Mmmmm

m

mwmnm

m.

mmWhmumd

Bxxøål

D§øäl

.

m

mw

.m .m

§\\\\\\\Å%///////////Å§=EE=

§ø///áêzgê

m

_-§%//á__._._._._

§\\\\\\\\\\\%//////ø_z:_=_:_=

m

_§ø/////%.________ø mmm

" §W///á:__u_.uü _ ,www

m

mmmmmmmmmmo

m_

/

M

m mmmmmmmm

VTI M E D D E L A N D E 65 4

(34)

21

ELT ART

' GATOR

WIK- WIK- WIK-

GOTL-86 87 88 86 87 88

, om var saltning bör ske Figur 21 Uppfattning bland yrkesförare, lätta fordon

i tätortsmiljö ELT ART VÄGAR 88 87 88 86 87 86

WIK- WIK- WIK-

GOTL-, om var saltning bör ske Uppfattning bland yrkesförare, lätta fordon

i landsvägsmiljö

(35)

VTI MEDDELANDE 654

rum.

tade förändringar i inställningen till vägsaltet, enligt hypotes 1 och 2, har ägt Med utgångspunkt i det enhetliga svarsmönstret kan man konstatera att

förvän-ske i landsvägsmiljö

Uppfattning bland yrkesförare, tunga fordon, om var saltning bör

Figur 24

86 87 88

WlK- WIK- WIK- GOTL GOTL GOTL

86 87 88

______

____%/

////á§\

s

______

___%//

//////

///<\\

\\\\s

_____

_%///

/á§

___

v__

_w%

///

/a§

_

V

.I 1_ Å äs IA

ST

S Å

ön

LA

A H V Y S

V

a

d

e

VÄGAR

Figur 23

Uppfattning bland yrkesförare, tunga fordon,

om var saltning bör

P -p p n n n P -b _ q 1 u q q q d q q _

______

_____%

//////

//%s\\

\s

______

._

____%/

//////

//%s\\

\s

___

_%/

///

//%

§

WIK- WIK- WIK- GOTL GOTL

86 87 88 86 87

m

GOTL

E!

A

SÅRA

E

I

_4. _ ELT ART GATOR

_____

___._

%////

/////

///ø§

.

(36)

23

5.2.3 _{Uppfattning om samband mellan vägsalt och olycksrisk}

Ett av detyngsta argumenten för saltning av vintervägar är dess positiva effekter

på olycksrisken. Enkäten mäter inte detta, men mäter hur trafikanterna anser att

sambandet ser ut. Avsikten är därmed inte att mäta den verkliga risken, utan den upplevda risken. Gotlänningarna har möjlighet att jämföra hur riskabelt väglaget '

är både med och utan saltning. I hypotesen fanns ingen riktning på förändringar

angiven, men att Gotlänningarna skulle ändra sin uppfattning om saltets inver-kan pä risken, efter att ha provat på saltfritt. Figurema 25-29 visar hur de olika trafikantgrupperna ser på detta och man ser ett relativt genomgående mönster. Efter att ha provat saltfritt ökar Gotlänningama saltets riskhöjande inverkan. Medelvärdet på den femgradiga bedömningsskalan förskjuts mot "ökar risken",

vilket innebär att saltfria vägbanor anses minska risken. Mönstret är tydligt

bland alla trañkantgrupper utom bland fotgängare, där man inte förändrar

upp-fattning. Totalt sett fär ändä hypotesen om förändrad riskvärdering anses

accep-terad, och då i för saltanvändningen negativ riktning.

GOTL-BB

GOTL-87

GÖR-86

WIK-88

WlK-87

WIK-86 T %

G .I I1 i1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

< - ÖKAR RISKEN MINSKAR RISKEN - >

(37)

GOTL-88 GOTL-87 GOTL-86 WIK-88 WIK-87

WlK-86

1 1 J 1 I 1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Figur 25 Vägsaltets bedömda inverkan på olycksrisken, cyklister

GOTL-88

GOTL-87

GOTL-Bö

WIK-88

WlK-87

WlK-86 '

I J 1 A 1 X Y 1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

< - ÖKAR RISKEN MlNSKAR RISKEN - >

Figur 27 Vägsaltets bedömda inverkan på olycksrisken, privatbilister

(38)

25

GOTL-88

GOTL-87

WlK-86 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

1

I T

Figur 28 V Vägsaltets bedömda inverkan på olycksrisken, yrkesförare, lätta for-don

GOTL-88

GOTL-87

601-86

WlK-88

WIK-87

WIK-86 '

I 1 I I I I I 1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Figur 29 Vägsaltets bedömda inverkan på olycksrisken, yrkesförare, tunga

fordon

5.2.4 Inställning till hastighetsgränser

Mindre saltanvändning innebär en risk för att man oftare får halt väglag. Detta kräver i sin tur att man som bilist sänker hastigheten. Den frivilliga hastighets-sänkningen är enligt mätningar inte alls i den storleksordning som väglaget

borde kräva (Öberg m fl 1991A). Detta kan tolkas på två sätt. Antingen är

(39)

man dålig på att bedöma väglaget och kör omedvetet för fort, eller så gör man en medveten bedömning att man klarar av att hålla samma hastighet som vid saltat väglag.

För att klara ut bilisternas vilja att sänka hastigheten fick de ta ställning till om de kunde acceptera sänkta hastighetsgränser på 90-väg, för att få saltfri väg.

Privatbilisternas vilja var här mycket hög (figur 30) medan yrkesförarnas vilja

var betydligt lägre (figur 31 och 32).

Bland privatbilisterna anser 60-70% att hastighetsgränsen kan sänkas varav de flesta anser att en sänkning på 10 km/h är lagom. Runt 25% kan acceptera en

sänkning till 70. Yrkesförarna är betydligt mindre villiga att sänka fartgränsen.

Bland yrkesförarna av lätta fordon är viljan relativt stor innan man provat

salt-fritt. Efter att man erfarit saltfritt så minskar viljan betydligt (figur 31). Yrkes-förarna av tunga fordon har en lägre vilja rakt igenom mättillfállena (figur 32). Den samlade värderingen är att det är delade meningar om

hastighetssänk-ningen. Även om den är påtaglig bland vissa trafikanter så har inte

erfarenhe-terna av saltanvändningen ökat deras vilja att sänka gränsen. Resultatet innebär

att hypotesen förkastas.

GOTL-88 _I GOTL-87 . _l GOTL-86 _I

I

!

[Zl INTE SÄNKA

SÄNKA TILL 80 I SÄNKA TILL 70 L 7 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90100 %

Figur 30 Privatbilisters vilja att sänka hastighetsgränsen på 90-väg vintertid

om man slutar använda vägsalt

(40)

27

GOTL-88

GOTL-87

_J

GOTL-86

_J

Wl K-88

El INTE SÄNKA

SÄNKA TlLL eo I SÄNKA TILL 70 WI K-87 WI K-86 010 20 30 40 50 60 70 80 90100 %

Figur 31

Viljan bland yrkesförare, lätta fordon, att sänka hastighetsgränsen på

90-väg om man slutar använda vägsalt

GOTL-88

_]

GOTL-87

_J

som

_l

1 I

I

D INTE SÄNKA

SÄNKA TILL 80

WIK-88

WIK-87

WIK-86 :

_g

1 I I SÄNKA TILL 70 0102030405060708090100 %

Figur 32 Viljan bland yrkesförare, tunga fordon, att sänka hastighetsgränsen på 90-väg om man slutar använda vägsalt.

5.2.5 Nedsmutsning av kläder, skor och fordon

Ett argument som ofta framförs mot vägsaltet är att det medför nedsmutsning i och med att det skapar modd och slask. Nedsmutsning som orsakas av salthan-dad slask eller saltvatten blir dessutom svårare att göra något åt. Det bildas

(41)

avlagringar som kräver speciella rengöringsmedel såväl för fordonen som för

kläder och skor.

För att belysa detta närmare och för att testa hypotesen om Ökade problem med

nedsmutsning har trafikanternas bedömning av detta jämförts över åren.

De har bl a fått ange hur svårt de bedömt det vara att rengöra fordon och skor.

För rengöringen av skorna har man bedömt något olika mellan

trañkantgrup-perna. Fotgängarna och bilförarna har svarat i stort sett enligt den förväntade

hypotesen om man jämför förevintem med den första provvintem (figur 33,

35-37). Efter att ha provat saltfn'tt under en vinter anser man att det är betydligt

lättare att göra rent skorna än när man hade saltet kvar. Under den andra

efter-vintem anser fotgängare och privatbilister att det blev svårare igen, ett mönster

som inte finns i Västerviksområdet (figur 33 och 35). Det är bara yrkesförare av

tunga fordon på Gotland som kvarstår i sin uppfattning att det är lättare även

under andra provvintem (figur 37). Bland cyklistema (figur 34) märks ingen

förändrad uppfattning alls mellan före- och eftervintern. Åsikten att det var

svå-rare den andra provvintem än den första beror' troligen på den stora andelen

våt/fuktig barmark den andra provvintern.

GOTL-88

GOTL-87

GOTL-86

VWKBB ååâåââââåââââââââäâââ

WIK-87

vwxae'zzzzzzzzzzzzââz2%%%%â

j1 .1 1v 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 SVÅRT LÄTT

Figur 33 _{Rengöring av skor och stövlar, fotgängare (medelvärde på 5-gradig}

skala)

(42)

29

GOTL-88

GOTL-87 GOTL-86 WI K-88 WIK-87

I

WlK-86 SVÅRT LÄTT

Figur 34 Rengöring av skor och stövlar, cyklister (medelvärde på 5-gradig

skala) _

GOTL-88

GÖR-87

GOTL-86

W'K-88

W'K-87

WlK-86

1 I I I fi I 1 I V 1 1,5 2 2,5 3 3.5 4 4,5 5

SVÅRT

LÄTT

Figur 35 _{Rengöring av skor och stövlar, privatbilister (medelvärde på}

5-gradig skala)

(43)

GOTL-88

GOTL-87

GOTL-86

WIK-88 4 l I I I T 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 "TT SVÅRT LA

Figur åö Rengöring av skor och stövlar, yrkesförare, lätta fordon (medelvärde på S-gradig skala)

GOTL-88

601-87

GOTL-Bö

VWKéw åäââââââââââââââââââââââ

\AnKe7 âzzäâââââäâââââââââåâäââââä

I 1 I 1 I I I I 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 SVÅRT LÄTT

Figur 37 Rengöring av skor och stövlar, yrkesförare, tunga fordon

(medel-värde på 5-gradig skala)

För rengöringen av fordonet är svarsmönstret tydligare. Alla fordonstrañkanter bedömer rengöringen som lättare på Gotland under eftervintrarna (ñgur 38-41).

(44)

31 SVÅRT

_LÄTT

Figur 38 _{Rengöring av fordon, cyklister (medelvärde på 5-gradig skala)}

GOTL-88

GÖR-87

601-86

VWKes ååâââââââââäâäââäâââââz

VWKe7 ååââåââåâââââââââåââäââä

W'K-86 V ä

1 l 1 I I I 7 I 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

SVÅRT

_LÄTT

Figur 39 Rengöring av fordon, privatbilister (medelvärde på 5-gradig skala)

(45)

GOTL-88

GOTL-87

GOTL-86

WIK-87

WIK-86 T :

_i 1_I 1_' I_' 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

SVÅRT

LÄTT

Figur 40 Rengöring av fordon, yrkesförare, lätta fordon (medelvärde på

5-gradig skala)

GOTL-88

GOTL-87

GOTL-Bö

WIK88

WIK-87

vwxém ZZâZZâZZZâZZZZâZâââZâzzz :

I I I 1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

SVÅRT _

_LÄTT

Figur 41 _{Rengöring av fordon, yrkesförare, tunga fordon (medelvärde på}

5-gradig skala)

Slutsatsen av resultaten innebär viss tvetydighet. Hypotesen innebär förväntat

minskade problem med rengöring. Så blev också fallet, framförallt vad gäller

fordonssidan. För skor/ stövlar är resultaten inte entydigt till stöd för hypotesen.

(46)

5.2.6

33 Dubbdäcksanvändning

Användningen av dubbdäck har förväntats Öka som en konsekvens av minskad saltanvändning eftersom man kan förvänta sig en större andel halt väglag.

Resul-taten visar att dubbdäcksanvändningen bland privatbilister har ökat med ca 10%

under de tre åren, men att Ökningen är densamma på Gotland och i Västerviks-området (ñgur 42). Inte heller påverkas användningstiden olika i områdena. Genomsnittstiden för dubbdäcksanvändning sjunker något lite över åren men lika

mycket i båda områdena (figur 43).

Bland yrkesförarna, tunga fordon, skiljer sig användningsmönstret mellan Västervik och Gotland ganska mycket (figur 44). I Västervik kör fler helt utan

dubbdäck medan fler på Gotland använder dubbdäck enbart på styrhjulen.

Salt-användningen tycks inte alls påverka Salt-användningen.

100% 90% 80% 70% 60% 50% -h 40% *-30% "-20% -* 10% " 0% Figur 42 /

%

_i-\\

s\\\\\\\\\\\\/ /\

SOMMARDÄCK DUBBFRIA VINTERDÄCK D DUBBDÄCK GOTL-88 GOTL-87 GOTL-86 VVIK-88 VVIK-87 VVIK-86

Dubbdäcksanvändning bland privatbilister

(47)

GOTL-88

GOTL-87

con-86

WIK-BB

WIK-87

WIK-Bö

1 A 1 1 l 1 1

g

I T I I 1 I 1 I 11,5 2 2.5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 MÅNADER

Figur 43 _{Genomsnittlig tidsperiod för dubbdäcksanvändning bland}

privatbilis-ter 100 V////////////////,. .\ .. . s Ä\\\\\\\\\\\\\\\\7

80 '

I

7 I ALLA HJUL

70 - á

60 d

%

DRIVHJULEN

40 i

STYRHJULEN

30 «

20

10 -EJ -EJ DUBBDÄCK

WIK- WIK- WIK-

GOTL-86 87 88 86 87 88

Figur 44 Dubbdäcksanvändning bland yrkesförare, tunga fordon

(48)

35

5.2.7 Val av färdsätt

Färdsättsdata redovisas från urvalsenkäten, som utgör slumpmässiga urval ur befolkningen. Data från vintern 85/86 redovisades ovan under bakgrundsdata, men kompletteras här med Övriga vintrar för att redovisa förändringarna. Gene-rellt är förändringarna i fårdsättsval mycket små (figur 45-47). En antydan till minskad cykling under andra vintern finns, men den finns både på Gotland och i Västervik (figur 46). 100 'F 90 4"

80 D DAGLIGEN

VARJE VECKA

VARJE MÅNAD

I INTE ALLS

WIK- WIK- WlK-

GOTL-86 87 88 86 87 88

Figur 45 Färdsättsfördelning, gående till fots

(49)

VARJE MÅNAD I INTE ALLS

El DAGLIGEN

VARJE VECKA

88 87 88 87

WiK- WIK- WIK- GOTL-86 86 q % O 0 O O 0 O 0 0 0 8 7 6 5 4 3 2 1 . %

Figur 46 Färdsättsfördelning, cykling

VARJE MÅNAD I lNTE ALLs

D DAGLlGEN

VARJE VECKA 0 0 O O 0 O O %

Figur 47 Färdsättsfördelning, bilkörning

(50)

37

6 DISKUSSION OCH SLUTSATSER

Resultaten är mycket entydiga. En slutsats man bör kunna dra utan problem är att gotlänningarna inte vill ha vägsalt. En klar majoritet av gotlänningarna har svarat på alla de frågor som speglar inställning till salt, att de är negativa.

Bland dem som inte provat saltfritt är uppfattningarna betydligt mer delade. Många tycker att saltet är bra och att man bör salta på större vägar och svåra partier.

Resultaten visar alltså att opinionsmässigt så bör det inte vara något större

prob-lem att sluta salta. Vad som möjligen kan komma att bli probprob-lem är att ta bort

saltet i ett område där man inte förberetts så som man gjort på Gotland. Att ta

bort salt i t ex Västervik där relativt många är positivatill saltet kan komma att innebära negativa reaktioner.

Man kan trots detta ändå påstå att den generella inställningen till salt i landet är

negativ och att den sannolikt blir mer negativwmed tiden. Dels ser vi detta i resultaten från Gotland men dels kan vi se det från flera andra undersökningar, tex Västerbotten, Kopparberg, Östergötland och i flera tätorter där

undersök-ningar gjorts (figur 48 och 49).

100 <-90 o _so -70 - __n % 50 'F 40 1* 30 -P 20 <-10

WIK-86 WlK-87 WIKo88 GOTL-86 GOTL-87 GOTL-88 AC-87 AC-88 W-88

BRA EJ DÅLIGT

Figur 48 Personbilisters inställning till vägsalt, Gotland, Västervik,

Västerbot-ten (W) och Kopparberg (AC) (Öberg m fl 1991B)

(51)

100 -' 90 -> 80 -> 70 - ' f... 50 « 40 -30 ...-20 "

w l"

0 4. 1 : å

a

: 5

á

t 4

%_

H

GÖTEB eonAs MJÖLBY LKPG NRKPG SKLFTEÅ

I ÖKA El MINSKA I

Figur 42 Önskad förändring i saltanvändning bland boende i sex tätorter

(Möller m fl 1991)

Ett beslut om saltfritt kan inte tas bara på grundlag av trafikantemas inställning utan måste också värderas mot en rad andra konsekvenser, tex trafiksäkerhet. Trañkanterna kan inte själva ange den objektiva riskpåverkan som saltet har eftersom man som enskild trañkant har så oerhört liten sannolikhet att råka in i en olycka oberoende av färdsätt eller om man saltat eller ej. Den återkoppling

man får som trañkant är därför att det fungerar lika säkert utan salt. Det är

också detta som i hög grad inverkar på valet av hastighet när man kör bil. I

resultaten ser man att tex viljan att acceptera en sänkning av hastighetsgränsen

minskar efter att man provat saltfritt. Detta beror troligen till stor del på att man erfarit att det inte behövs.

Av resultaten kan man dra följande slutsatser. Trañkantemas inställning till

väg-salt har blivit mer negativ efter att man provat väg-saltfritt. Erfarenheten har också.

inneburit att fler anser att användningen bör minskas på alla typer av gator och

vägar i tätort såväl som på landsväg. Man har fått positiva erfarenheter av

salt-fritt och tillskriver därför inte saltet lika hög säkerhetshöjande effekt som före.

Detta leder också till att viljan att acceptera sänkta hastighetsgränser minskar och att dubbdäcksanvändningen inte ökar. Det kan också bidra till att förklara att man fortsätter att välja samma färdsätt som tidigare. Ytterligare en positiv aspekt av saltfria vägar är att såväl fordon som skor och stövlar anses lättare att hålla rena.

(52)

39

7 LITTERATURFÖRTECKNING

Möller, S. Wallman, C-G. Gregersen, N P. Vinterväghållning i tätort: Trafiksäkerhet och framkomlighet. TFB & VTI forskning/research 2, 1991. Öberg, G. Bäckman, L. Gregersen, N P. Nilsson, G. Jutengren, K. Hedlund,

S. Rendahl, B. MINSALT: Försök med osaltade vägar och gator på

Gotland. Statens väg- och trañkinstitut. VTI-Meddelande 637, 199l(A).

Öberg, G. Gustavsson, K. Axelsson, L. Effektivare halkbekämpning med mindre salt. Minsaltprojektets huvudrapport. Statens väg- och trañkinstitut.

VTI-Rapport 369, 199l(B).

Öberg, G. Gustavsson, K. Axelsson, L. More effective de-icing with less salt.

Final report of the MINSALT-project. Summary. Swedish Road and Trafñc Research Institute. VTI-Rapport 369SA(C).

(53)

(54)

VT I M E D D E L A N D E 65 4

Hur ofta kör Du bii, cyklar eller går till fots under vintermånaderna

december - mars?

Gör en så noggrann uppskattning som möjligt genom att kryssa i

lämpliga svarsalternativ i frågorna a - c här nedanför:

a. Kör privat personbil som förare:

E] Inte alls

D Någon eller några gånger per månad, men inte

varje vecka

D Någon eller några gånger per vecka, men inte

dagügen

E] Dagligen

Om Du kör privat personbil vintertid, i vilken

slags trafikmiljö kör Du främst?

Gör Din avvägning utifrån hur lång tid Du kör,

inte hur långt.

E] Mest i tätort

E] Mest på landsväg

[j Ungefär lika mycket i tätort som på landsväg

Om Du inte kör privat personbil vintertid, varför

gör Du inte det?

E] Har ingen bil eller har inget körkort

E] Har bil men den är avställd (tillfälligt

av-registrerad)

D Har bil men föredrar att inte köra på vintern

E] Annat skäl, nämligen - - _

i b. Cyklar/åker moped:

EI Inte alls

varje vecka

D Någon eller några gånger per vecka, men inte

dagügen

E] Dagligen

Om Du cyklar eller åker moped vintertid, i vilken

slags trafikmiljö åker Du främst?

Gör Din avvägning utifrån hur lång tid Du kör,

inte hur långt.

[:| Mest i tätort

D Mest på landsväg

E] Ungefär lika mycket i tätort som på landsväg

c. Går till fots utomhus:

D Inte alls

varje vecka

D Någon eller. några gånger per vecka, men inte

dagügen

[j Dagligen

Om Du går till fots utomhus på vintern, i vilken

slags trafikmiljö går Du främst?

Gör Din avvägning utifrån hur lång tid Du går,

inte hur långt.

E] Mest i tätort [3 Mest på landsväg

D Ungefär lika mycket i tätort som på landsväg

Hur gammal är Du? Kön?

D Man

El Kvinna

...OOIOIOOOOOOOO år

Lägg det ifyllda formuläret i det bifogade svarskuvertet och skicka tillbaka det till Statens väg- och trafikinstitut.

TACK FÖR HJÄLPEN! U R V A L S E N K A T

id

1(1

)

Bi la ga 1

(55)

(56)

FRÅGEFORMULÄR TILL DlG SOM ÄR PRIVATBILIST PÅ GOTLAND OCH

I VÄSTERVIKS KOMMUN

Hur gammal är Du?

5b. Hur långa är dessa sträckor i en riktning?

Sträcka l: km Sträcka 2: km Sträcka 3: km Kön? [3 Man E] Kvinna

Hur många år har Du haft körkort?

Försök uppskatta hur många mil Du kört under de gångna

vintermåna-derna december - mars med vart och ett av följande olika fordon.

Har inte kört alls under vintern A D

D Nej E] Ja

I:) Nej E] Ja

E] Nej E] Ja

Bakhjulsdrlven personbil privat Framhjulsdriven personbil privat

Personbil i tjänsten

Lastbil/skåpbil/buss

00.00....

...00... mil

Sc. Är dessa sträckor framför allt gator och vägar i tätort eller är de

landsväg?

Kryssa för ett svarsalternativ för varje sträcka.

Sträcka l Sträcka 2 Sträcka 3

Framför allt tätort D E] E]

Framför allt landsväg D E] E]

Ungefär lika mycket tätort D D B

som landsväg

5a. _{Ange här de tre vägsträckor överstigande 2 km som Du färdas oftast}

(medräknat alla slags färdsätt, t ex buss, cykel och till fots). Beskriv vägsträckornas ändpunkter både med uttryck som "bostaden",

"arbetet", "skolan", "affärer" etc och med ortsnamn eller liknande.

(Ortsnamnet anges inom parenteserna nedan).

Sträcka l: .OQOOIDOOO'ICOOOOO'OOO...O-...00.00.0000 (00.00.0000..00...II...O..COO.U.OO|OO)

.) Sträcka 2: .. .. (. - _{) och} Sträcka 3: Mellan ( -00.00.0000-0-^- - 000.. l_ -och

Sd. Hur ofta färdas Du i genomsnitt dessa sträckor (i en riktning)?

Kryssa bara för ett svarsalternativ för varje sträcka.

Mindre än i gång/vecka D E] E]

1 - 2 gånger/vecka D D D

3 -in gånger/vecka D [3 D

5 - 6 gånger/vecka E] E] _ E]

7 eller flera gånger /vecka D D D

E N K A T TI LL P R I V A T B I L I S T E R

Se. _{Vilka olika färdsätt finns att välja mellan när Du ska åka eller gå}

dessa sträckor:

Sträcka l Sträcka 2 Sträcka 3 Buss Personbil, förare Pesonbil, passagerare Cykel Till fots D E J D E J D D D D D D D D D D D D D D Annat slätt, ange vilket

Sid

1 (6)

Bi la ga 2

(57)

Vilka färdsätt använder Du oftast på dessa sträckor (som angavs i 6C. Vilka färdsätt använder Du oftast på dessa sträckor när det är lös snö

fråga 5) när det är bannark på vägarna? på vägarna?

Kryssa i det färdsätt som Du använder mest. Om Du använder flera Kryssa i enligt anvisningarna i fråga 6a.

olika, så kryssa i de två vanligaste.

Sträcka l Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka l Sträcka 2 Sträcka 3

Buss Buss Personbil, förare Personbil, förare Pesonbil, passagerare Pesonbil, passagerare Cykel/moped Cykel/moped Till fots Till fots

Jag avstår från resan

D D D D D D D D D D D D D D D D D D Annat sätt, _..

ange vilket :Ingåtlåiztg

D

E

]

:1

50 0:

11

30 DD

DD

EI

EJ

Vilka färdsätt använder Du oftast på dessa sträckor när det är

snö-modd/slask på vägarna? 6d. Vilka färdsätt använder Du oftast på dessa sträckor när det är tunn

ls/isbark på vägarna?

Kryssa i enligt anvisningarna i fråga 6a.

Kryssa i enligt anvisningarna i fråga 6a. Sträcka l Sträcka 2 Sträcka 3

Buss -Buss Personbil, förare Personbil, förare Pesonbil, passagerare Pesonbil, passagerare Cykel/ moped Cykel/ moped Till fots Till fots

D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D Annat sätt, "

ange vilket Annat satt,

ange vilket D B D D D D D D D D D D D D D D D D D D D A Å - O l O O O O I O Q O i O i O O O O O O O C I O O O 0 O O O .O Bi la ga 2 Si d 2

(58)

6e. Vilka färdsätt använder Du oftast på dessa sträckor när det är packad

snö eller is på vägarna?

Kryssa 1 enligt anvisningarna i fråga 6a.

Sträcka l Sträcka 2 Sträcka 3 Buss

Personbil, förare

Pesonbil, passagerare

Cykel/moped

Till fots

D U D D D D D D D D D D D D D D D D D D D Annat sätt, ange vilket

OBS! De följande frågorna avser bara Dina fårdvanor och erfarenheter privat (ej i tjänsten)

7b. Jämför Dig själv med genomsnittsföraren bland svenska bilister och

uppskatta om Du i allmänhet kör bil fortare eller långsammare på 90-våg.

Kryssa för ett svarsalternativ för varje väglagstyp nedan. När det råder:

Barmark Snömodd/ Lös Tunn is/ Packad

slask snö isbark snö/is

Mycket fortare D Något fortare Som genomsnittet Mycket långsammare D D D D D D D D D D D D D D E ] E] E] Något långsammare [3 E] Tveksam, vet ej D E] D D D D D D D D

7a. Jämför Dig själv med genomsnittsföraren bland svenska bilister och

uppskatta om Du i allmänhet kör bil fortare eller långsammare på

70-våg.

Kryssa för ett svarsalternativ för varje våglagstyp nedan.

När det råder:

Barmark Snömodd/ Lös Tunn is/

Mycket fortare Något fortare Som genomsnittet Något långsammare Mycket långsammare Tveksam, vet ej D D D D D D D U D D D D D D D D D D D D D D D D Packad

D D D D D E]

7c. _{Jämför Dig själv med genomsnittslöraren bland svenska bilister och}

uppskatta om Du i allmänhet kör bil fortare eller långsammare på llO-våg.

När det råder:

Barmark Snömodd/ Lös Tunn is/ Packad

Mycket fortare Något fortare Som genomsnittet Något långsammare Mycket långsammare D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D Tveksam, vet ej D D D D D El Bi la ga 2

Sid

3

(59)

8a. Har Du använt dubbdäck under den gångna vintern på den personbil

som Du kör privat?

D Nej, inte alls

I:) Ja, från och månad till och med månad

8b. Om nej, varför har inte dubbdäck använts? .

Kryssa bara för ett svarsalternativ, dvs det skäl som varit det

vikti-gaste.

E] Jag använder vinterdäck utan dubbar

D Jag kör så lite så det behövs inte

D Jag tycker inte att det ger bättre säkerhet

E] Det är för dyrt att skaffa dubbdäck

E] Jag har dubbdäck, men det har inte blivit av att byta

D Jag tycker att det är bullrigt eller stötigt med dubbdäck

[j Annat skäl. vilket?

93. _{Har Du under den gångna vintern (december-mars) när Du kört privat}

personbil varit inblandad i någon trafikolycka eller tillbud som med-fört personskada (även lindrig) eller skada på fordon (även lindrig) hos

någon inblandad?

E] Nej, inte alls

[3 Ja. Hur många? ...olyckor

OBS! Om ja, gå vidare med frågorna 9b - 9e.

Om nej, gå direkt till fråga 10.

9b. Var inträffade olyckan (olyckorna)? (Om Du råkat ut för fler än tre

olyckor eller tillbud, beskriv i fortsättningen bara de tre som var

allvarligast.)

Olycka l Olycka 2 Olycka 3

l tätort På landsväg med 70 km/h På landsväg med 90 km/h På landsväg med 0 km/h D D D D D D D D D D D D D D D Annan plats, ange vilken

9C. _{Vad anser Du vara orsak till olyckan (olyckorna)?}

Kryssa i alla svarsalternativ som Du anser ha bidragit, även från någon annan inblandad än Du själv.

Olycka l Olycka 2 . Olycka 3

Halka Dålig sikt För hög hastighet Bristande uppmärksamhet Tekniskt fel D D D D D D D D D D D D D D D D D D

Annan orsak, nämligen:

9d. Vilka skador uppstod vid olyckan (olyckorna)? (Även hos andra

inblan-dade än Du själv).

Olycka l Olycka 2 Olycka 3

Personskada som innebar att sjuk- D E] E]

vården kontaktades

Lindrigare personskada D D D

E]

EJ

E]

Fordon'sskada som krävde om-gående verkstadsbesök eller som

gjorde fordonet obrukbart (även

cykéD

Lindrigare fordonsskada (även cykel) D D D

ila ga 2 Si d 4

(60)

lO. _{Hur har väglaget mestadels varit på de vägar som Du kört privat}

12. _{Vad tycker Du om halkbekämpning och snöröjning på de vägar Du kört}

under de gångna vintermånaderna december - mars? _{i vinter?}

Kryssa bara för två svarsalternativ, dvs de två väglag som Du menar

varit de dominerande.

När det råder: Torr barmark

Snömodd/ Lös Tunn is/ Packad

slask vi :0C _isbark _snö/is

Våt barmark

Mycket dålig

Snömodd/'slask

Ganska dålig Lös snö

- _{Varken bra eller dålig}

Tunn is/isbark Ganska bra D D D D D D Packad snö/tjock is

D

Mycket bra D D D D D D D D D D

ll. _{Hur bedömer Du risken att råka ut för en olycka eller tillbud på de}

olika vinterväglag Du kört l vinter (december-mars) om Du jämför _{Tveksam, Vet cl} _[3

C] D D

med körning på torr barmark vintertid?

13. _{Tycker Du att det varit lätt eller svårt att hålla bilens rutor och}

Kryssa för ett svarsalternativ lör varje våglagstyp nedan. _{strålkastare rena under den gångna vintern?}

När det råder:

Kryssa för ett svarsalternativ.

Snömodd/ L

slask n

20 _s _{Tunn is/}

Packad

lsbark snö/is _{Mycket svårt}

El

:0 Vi Mycket större D Ganska svårt Något större Varken lätt eller svårt Ganska lätt Mycket lätt D ' D D D E D C ] D

E]

_E]

Ingen skillnad D _D

E]

_EJ

Tveksam, vet ej

D

Tveksam, vet ej Bi la ga 2 id 5

(61)

M. Tycker Du att det varit lätt eller svårt att hålla Dina skor och stövlar 17_ Hur anse,- Du att sanning páyerkar möjligheten att hâua normal fan

rena under den gångna vintern? på Vinterväglag?

Kryssa för ett svarsalternativ. _{Kryssa för ett svarsalternativ.}

Mycket svårt _{Ökar den mycket}

Ganska svårt _{Ökar den något}

Varken lätt eller svårt _OIörändrat

Ganska lätt _{Minskar den något}

D

M ycket lätt D D D D D

Minskar den mycket

Tveksam, vet ej 0 _{Tveksam, VCt el} _D

15. Kan Du acceptera en. sänkning av högsta tillåtna hastighet på 70-väg, 13_ Vilka väglag har skapat de största problemen för Dig den gångna

90-vag och llO-vag Vintertid om saltning av vägar upphör helt? vintern?

Kryssa för ett SVafsalternatiV för varje vågtyp nedan. Rangordna så att Du för det väglag som inneburit störst problem

skriver en 1:a, näst största problemet en 2:a osv t o m en 5:a.

70-väg 90-väg llO-väg

___Tunn is/ isbark

Ja, en sänkning med 20 km/h E] [J [J

__ Snömodd/slask

Ja, en sänkning med 10 km/h D D D

Lös snö

Nej, ingen sänkning ' D D D

_-__ Packad snö

Tveksam, vet ej D D D Tjock is

ila

ga

2

Sid

6

16. Hur anser Du att saltning påverkar risken att råka ut för olycka eller _{193. På vilka gator och vägar i tätorter tycker Du att man ska 'använda}

tillbud på vinterväglag? sajt vid halt väglag? '

Kryssa för ett svarsalternativ. Kryssa bara för ett svarsalternativ.

Ökar den mycket Varför? På alla gator och vägar Ökar den något - Enbart på större gator och vägar

Oiörändrat _{Enbart på svåra partier såsom}

backar, broar, större korsningar

Minskar den något Varför?

Helt avstå från saltning

Minskar den mycket

D

Tveksam, vet ej

D

Tveksam, vet ej

(62)

FRÅGEFORMULÄR TILL DIG SOM ÄR

PÅ GOTLAND OCH l VÄSTERVIKS KOMMUNYRKESFÖRARE LASTBIL/BUSS

Hur gammal är Du?

...OIOOOOOOQ är

OBS! De följande frågorna avser bara Dina färdvanor och erfarenheter som_{yrkesförare av lastbil eller buss, e] privat och ej med personbil.}

Kön?

E] Man

E] Kvinna

Hur många år har Du haft körkort?

.OIOOOUOODC'OD'GOCO år

Försök uppskatta hur många mil Du kört under de gångna vintermåna-derna december - mars med vart och ett av följande olika fordon. Har inte kört alls under vintern

Personbil

Lätt lastbil utan släp

Lätt lastbil med släp

Tung lastbil/dragbil utan släp Tung lastbil/dragbil med släp

Buss

Annat tyngre fordon, ange vilket

E]

E] Nej [I Ja [3 Nej [1 Ja [I Nej E] Ja E] Nej E] Ja D Ne] E] Ja E] Ne] D Ja E] Nej [3 Ja ...0.0.0. 00... mil mil mil mil mil mil mll

Vilken typ av arbetsuppgifter har Du haft när Du kört buss/lastbil under den gångna vintern?

Kryssa bara för ett svarsalternativ, dvs den arbetsuppgift som bäst beskriver Dina förhållanden.

E] Busstransporter i linjetrafik

U Turistbusstrafik

E] Varudistribution

U Transporter med tankbil

[j Transporter av tyngre last t ex containrar, styckegods, timmer, -_{grus, vlrke etc}

[3 Specialuppgifter tex bårgning, renhållning, Vägarbete etc. Ange_{vilket slag}

[j Annan transport. Ange vilket slag

På vilken typ av vägar har Du huvudsakligen kört yrkesmässigt under den gångna vintern?

Kryssa bara för ett svarsalternativ för varje svarsgrupp, dvs det som

bäst beskriver Dina förhållanden: a. Vilken typ av bebyggelse?

D Mest i tätort (fortsätt direkt med fråga 7)

D Mest på landsväg

b. Om mest på landsväg, vilken beläggning?

[3 Mest grusvågar (fortsätt direkt med fråga 7) E] Mest asfaltvägar

c. Om mest asfaltvägar, vilken hastighetsbegränsning?

[3 Mest väg med 70 km/h [3 Mest väg med 90 km/h D Mest väg med 0 km/h E N K A T TI LL 0 0