KURS: Examensarbete för grundlärare fritidshem 15 HP
PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem FÖRFATTARE: Markus Pettersson, Albin Hakelid
HANDLEDARE: Anne Eklund EXAMINATOR: Karin Bertils TERMIN: VT 2020
Fritidslärare och den
obligatoriska skoltiden
Postadress Gatuadress Telefon Fax
Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-101000 036162585
och kommunikation (HLK)
Box 1026
551 11 JÖNKÖPING
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Examensarbete för grundlärare fritidshem
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem
VT 2020
Markus Pettersson & Albin Hakelid
Fritidslärare och den obligatoriska skoltiden En kvalitativ studie om fritidslärares uppfattningar.
Leisure teachers and the obligatory school hours A qualitative study of leisure teachers perceptions.
Antal sidor: 25
Studiens syfte var att ta reda på hur fritidslärare uppfattar sin tid under den obligatoriska skoltiden, det är ett ämne som är aktuellt i fritidslärarnas yrke. Forskningen utgick utifrån två forskningsfrågor:
- Hur uppfattar fritidsläraren sitt uppdrag under den obligatoriska skoltiden?
- Hur upplever fritidsläraren att deras kompetens tas tillvara på under den obligatoriska skoltiden?
Studien tog sin ansats i fenomenografin för att undersöka hur fritidslärare uppfattade det aktuella ämnet. Kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju användes som datainsamlingsmetod. Sex fritidslärare med minst fem års arbetslivserfarenhet intervjuades. Resultatet visade att flertalet respondenter uppfattade att deras uppdrag var betydelsefullt samt att deras kompetens togs tillvara på. En av respondenterna uppfattade sin roll som enbart en resurs åt klassläraren. Likheter bland respondenters uppfattningar var att eleverna ska sättas i fokus. Viktigt för fritidslärarna i studien är att personerna inte tar på sig ett för stort eller för litet ansvar under den obligatoriska skoltiden. Mellan sitt uppdrag under den obligatoriska skolan och tiden på fritidshemmet är det viktigt att hitta en balans för att orka med hela arbetsdagen. Kompetensen visade sig genom att deras yrkeskunskaper användes på skolan i form av egna projekt, värdegrundsarbete och rastverksamhet. Resultaten visade även att ledningen har en stor betydelse när det gäller att nyttja fritidslärarens kompetens under den obligatoriska skoltiden.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning ...1
2. Bakgrund ...2
Dubbla uppdraget och samverkan ...2
Den obligatoriska skoltiden...2
Fritidslärarens kompetens ...3
Fritidshemmets historia ...3
Oklarheter kring fritidslärarens uppdrag ...4
Användning av kompetenser ...5
3. Syfte ...7
Forskningsfrågor: ...7
4. Metod...8
Kvalitativ metod med semistrukturerad intervju ...8
Forskningsansats ...8
Urval ...9
Genomförande ... 10
Bearbetning och analys av data ... 11
Tillförlitlighet ... 12
5. Resultat... 14
Fritidslärarens uppfattningar kring uppdraget ... 14
Fritidslärarens kompetens ... 16
Vikten av ledningens roll ... 16
Resultatsammanfattning ... 17 6. Diskussion ... 19 Resultatdiskussion ... 19 Metoddiskussion ... 22 Framtida forskning ... 23 7. Referenslista ... 24 Bilaga 1 ... 26
1
1. Inledning
Utifrån tidigare arbetslivserfarenheter och utbildning förlagd till skolans verksamhet har vi fått uppfattningen att det kan finnas oklarheter kring vad en fritidslärare har för uppdrag utanför fritidshemmet. Vi har upplevt att fritidslärarens roll under den obligatoriska skoltiden skiljer sig åt. Vissa undervisar i sitt praktiska ämne, några är resurs i klass, andra driver rast verksamheten och en del använder sin kompetens till egna projekt. Vi har upplevt under vår egen arbetslivserfarenhet att det finns många fritidslärare som klagar på sina arbetsuppgifter under den obligatoriska skoltiden. De ser sig som en extra resurs för klassläraren. Samtidigt finns det fritidslärare som är nöjda och tycker att deras kompetens används fullt ut. Klasslärare, fritidslärare och rektorer har haft svårt att sätta ord på vad en fritidslärare har för uppdrag under skoldagen. Det finns en tydlighet vad de har för uppdrag under fritidsdelen som sker på morgonen och eftermiddagen. Men vad ska egentligen fritidsläraren göra under den obligatoriska skoltiden, finns det något självklart uppdrag?
Ludvigsson (2009) belyser vikten av samarbete mellan fritidslärare och ledningen för att kunna ta till vara varje enskild lärares kompetens. Ledarrollen hos rektorn bör vara tydlig för att kompetenser hos de olika lärarkategorierna ska komma fram. Lärare och ledning bör ha en förståelse för alla olika kompetenser och tillsammans skapa en bra dialog som bidrar till ett gott samarbete. Vår egen uppfattning kring fritidslärarens kompetens är att den inte används fullt ut under den obligatoriska skoltiden på vissa skolor. Fritidslärarens uppdrag bör vara betydelsefullt så att fritidslärarens profession blir värdefull på alla skolor under den obligatoriska skoltiden.
2
2. Bakgrund
Detta kapitel kommer att belysa en rad olika begrepp. Det dubbla uppdraget och samverkan,
den obligatoriska skoltiden och fritidslärarens kompetens. Kapitlet kommer även behandla fritidshemmets historia, tidigare forskning om oklarheter kring fritidslärarens uppdrag och användning av kompetenser hos fritidslärarna.
Dubbla uppdraget och samverkan
Uppdraget som fritidslärare har består av två olika sidor. Fritidslärarna arbetar både på fritidshemmet och i den obligatoriska skolan. Detta yrke kräver en högskoleutbildning. Utbildningen är baserad på en vetenskaplig grund. Med det dubbla uppdraget menar Johansson (2011) att fritidslärare arbetar innan, under och efter skolan. En dag för fritidslärare kan börja klockan sju med morgonfritids, när klockan sedan blir åtta börjar arbetet i den obligatoriska skolan. Arbetet under den obligatoriska skoltiden kan skilja sig mellan olika fritidslärare. Vissa fritidslärare jobbar som resurs i klass, andra arbetar med rastverksamhet eller undervisar i sitt ämne. När den obligatoriska skoltiden är över går fritidslärarna över till fritidsverksamhet igen (Johansson, 2011). Fritidslärarna och klasslärarna i den obligatoriska skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samverkan med den obligatoriska skolan ser olika ut för fritidslärarna (Skolverket, 2019).
Den obligatoriska skoltiden
Skolplikten i Sverige innebär att skolan börjar höstterminen det året barnet fyllt sex år och slutar på våren i årskurs nio. Från förskoleklass upp till årskurs två är den obligatoriska skoltiden högst sex timmar per dag. För årskurs tre till nio får den vara högst åtta timmar per dag. Fritidsverksamheten är frivillig och kan vara förlagd både före och efter den obligatoriska skoltiden. Det är rektorer som beslutar om när skoltiden ska vara förlagd, detta gäller samtliga skolformer. Men ingen skolundervisning får bedrivas under helgdagar (Skolverket, 2020).
3 Fritidslärarens kompetens
Fritidslärarnas kompetens blir viktigt för eleverna både under skoldagen och på fritidshemmet. Under den obligatoriska skoltiden används kompetensen vid olika tillfällen som vid skapande, värdegrundsarbete och kunskaper om livet (Andersson, 2013). Fritidslärarens kompetens kan bli komplext eftersom den kan hamna mellan relationskapande och ett praktiskt ämne. Arbetsbördan kan bli för stor. Kompetensen hos fritidslärarna har haft sitt fokus på det sociala och relationskapande, men efter den nya utbildningen 2011 har yrket fått en större betydelse inom den obligatoriska skoltiden (Dahl, 2014).
Sedan 2011 är utbildningen för grundlärare med inriktning mot fritidshem förändrad. I nuvarande utbildning är en termin avsatt för studier inom ett praktiskt/estetiskt ämne. I och med det ökar förutsättningarna för fritidslärarna att skapa en egen professionell identitet. Fritidslärarna utgör en länk mellan det sociala fritidshemmet och den kunskapseffektiva skolan (Ackesjö, Nordänger & Lindqvist, 2016).
Fritidshemmets historia
Fritidshemmets tidigare föregångare kallades arbetsstugor och skapades för att motverka barnfattigdom och att fostra barnen. På 1960-talet började det moderna fritidshemmet ta form. 1964 startade den första högskoleutbildningen till fritidspedagog. Anledningen till att fritidshemmet började växa var främst att kvinnorna började arbeta. Detta skedde längs med den industriella utvecklingen (Falkner & Ludvigsson, 2016). Under 1970-talet började tanken kring att fritidshemmet började bli för dyrt att ha fristående, det talades om att starta en integrering med skolan. Fritidslärarens roll blev under denna tid allt viktigare, då de sågs som en länk mellan elevernas skolarbete och elevernas fritidsaktiviteter (Calander, 1999). Rohlin (2001) pekar på att skolan under 1970, 1980 och halva 1990-talet var bärare av det teoretiska, medan fritidshemmet skulle vara ett komplement och samarbeta med vårdnadshavarna. Calander (1999) berättar vidare att ett viktigt beslut i fritidshemmets historia togs år 1991, då riksdagen tog beslut om att skolan skulle öppna tidigare. Målet var en flexibel skolstart. Detta innebar att sexåringarna kunde börja skolan och fritidshemmen flyttade in i dess lokaler vilket ledde till att fritidslärarens kompetens ökade i betydelse. Falkner och Ludvigsson (2016) anser att under 2000-talet har fritidshemsverksamheten fått en annorlunda roll. Nu ska institutionen
4
hjälpa eleverna att nå sina mål under den obligatoriska skoltiden. Fritidshemmet benämns också som utbildning. De som jobbar och barnen som är aktiva i verksamheten benämns som lärare och elever (Falkner & Ludvigsson, 2016). Tillhörigheten för fritidslärarna i skolan välkomnades med öppna armar men det skapades också till en början oklarheter kring uppdraget, personalen visste inte om det var fritidsverksamheten som skulle komplettera skolverksamheten eller om det var fritidsläraren som skulle hjälpa skoldelen. Fritidslärarens uppdrag kunde variera. I vissa fall var det undervisning i halvklass, några hade friluftsliv/drama eller värdegrundsarbete. Rektorer och lärare började inse att fritidslärarens roll under den obligatoriska skoltiden blev allt mer betydelsefull (Andersson, 2020).
Oklarheter kring fritidslärarens uppdrag
Pihlgren (2011) nämner att det inte finns någon dokumentation av vad fritidslärare ska göra under den obligatoriska skoltiden. Det är upp till varje skola att organisera hur det ska se ut och vad som ska göras. Detta innebär stora skillnader mellan varje skola. Andersson (2013) visar att det finns oklarheter från rektorer och lärare kring vilken uppgift fritidsläraren ska ha under den obligatoriska skoltiden. Funktionen för fritidslärarens yrkeskategori är svår att placera och det råder tveksamheter kring den enligt rektorer och lärare. Fritidslärare efterlyser mer stöd angående deras roll, då varje skola har sina egna prioriteringar angående vad en fritidslärare har för arbetsuppgifter under den obligatoriska skoltiden (Andersson, 2013). Enligt Skolverket (2019) ska fritidsläraren komplettera skolan.
Thorstensson och Johansson (2000) menar att samarbetet mellan fritidslärare och klasslärare i den obligatoriska skolan har varit ett ämne som det råder olika åsikter om. Fritidslärarna upplever ofta att de används som en resurs åt lärarna och det pratas mycket om att lärarna har tidsbrist och behöver hjälp. Orättvisa brukar uppstå när fritidslärarna behöver hjälp eftersom klasslärarna inte brukar ställa upp på samma sätt (Thorstensson & Johansson, 2000). Calander (1999) menar att samarbetet mellan fritidslärare och klasslärare styrs av skolverksamheten, fritidshemmet får lösa sina situationer på egen hand.
Fritidsläraren har fått en mer betydelsefull roll, rektorer och lärare har förstått vikten av fritidslärarens kompetens under den obligatoriska skoltiden. Ett problem som kan uppstå i dagens roll är att fritidsläraren tar på sig för stort eller för litet uppdrag, det är svårt för fritidslärarna idag att hitta en balans mellan fritidshemmet och den obligatoriska skolan. Detta
5
gör att fritidslärarens uppdrag kan uppfattas som otydligt på vissa skolor (Ackesjö, Lindqvist & Nordänger, 2020).
Användning av kompetenser
Rohlin (2001) menar att fritidslärarna har sin kompetens i det praktiska. Hon nämner att fritidslärarna är en stor hjälp under raster, friluftsdagar och i de praktiska ämnena. Hippinen (2002) visar på att med sin goda kompetens inom lek, bild och det sociala samspelet kan fritidslärare utveckla elever. Fritidsläraren behåller då sin självständighet och behöver inte bli en resurslärare under skoltiden. Hon understryker vikten av fritidslärarens sociala kompetens och konsten att skapa bra relationer till eleverna under den obligatoriska skoltiden. Författaren nämner vidare att fritidslärare kan uppfattas som en resurslärare, men jobbet som läggs ner under samverkan med skolan blir betydelsefullt för elever med svårigheter. Det skapas ett socialt stöd och trygghet för eleverna. En fritidslärare är inte bara en resurs till lärarna i den obligatoriska skolan, utan yrkesprofessionen bör uppfattas som en lärare med kompetenser i det sociala samspelet (Hippinen, 2002).
Lindqvist, Ackesjö, Foncesca, Gardesten, Herrlin, Nordänger, Klope och Johansson (2020) påpekar att många rektorer i skolorna är medvetna om lärarbristen och använder fritidslärare som avlastning till klasslärarna. Både klass och fritidsläraren besitter olika kompetenser. Dahl (2014) nämner att det har skapats nya förutsättningar för att utveckla en egen professionell identitet där fritidslärare utgör en länk mellan det socialt orienterande fritidshemmet och den kunskapseffektiva skolan. Andersson (2013) menar om samverkan fungerar bra, skulle alla lärare få ett helhetsperspektiv på eleverna. Lärarna ges mer möjlighet att skapa en tydlig förståelse för elevernas svårigheter både under och efter skoltiden. Vidare nämner författaren att fritidslärarens kompetens är viktig under hela skoldagen och då kan deras sociala och relationsskapande kompetens komma till sin rätt. Om elever finner en trygghet hos fritidsläraren under skoldagen kan detta leda till en bättre skolgång och bättre resultat hos eleverna (Andersson, 2013). Fritidslärarens kompetens kan vara väldigt varierande, det är viktigt att skolledning tillsammans med fritidslärarna hittar en bra balans mellan den obligatoriska skoltiden och fritidshemmet menar Haglund (2020). Författaren nämner vidare att fritidslärarens kompetens har fått en stor betydelse under den obligatoriska skolan. Alla
6
fritidslärare besitter olika kompetenser, detta gör att tiden under den obligatoriska skoltiden kan se väldigt olika ut från skola till skola (Haglund, 2020).
7
3. Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare uppfattar sin tid under den obligatoriska skoltiden.
Forskningsfrågor:
• Hur uppfattar fritidsläraren sitt uppdrag under den obligatoriska skoltiden?
• Hur upplever fritidsläraren att dess kompetens tas tillvara på under den obligatoriska skoltiden?
8
4. Metod
I metodkapitlet beskrivs kvalitativ metod med semistrukturerad intervju, forskningsansats,
urval, genomförande, bearbetning och analys av data, tillförlitlighet och till sist forskningsetik.
Kvalitativ metod med semistrukturerad intervju
En metod är som ett vägval där forskarna väljer väg för att finna en lösning på problemet menar Ahrne och Svensson (2015). I denna studie var tanken att skapa en djupare förståelse för fritidslärarens upplevelser av studiens syfte och frågeställningar. Olika metoder ger olika sorters data enligt Ahrne och Svensson (2015). Studien utgick ifrån semistrukturerade intervjuer. Denna intervjumetod kan också upplevas mer professionell menar Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2015). Användandet av en semistrukturerad intervju kan hjälpa oss som lärare i framtiden. Författaren menar att en intervju är väldigt lik de samtal som används för att handleda och undervisa eleverna i skolan. Kan läraren gå på djupet i sitt eget lärande och hitta olika förklaringar för att eleverna ska förstå, betyder det mycket för eleverna. Varje elev på skolan har olika sätt att lära sig, vilket leder till att läraren bör kunna anpassa sin undervisning till olika situationer (Björndal, 2018).
Bryman (2018) menar att i en semistrukturerad intervju är det viktigt att strukturen på intervjun är färdigställd innan intervjuerna ska genomföras ute på fältet. Forskarna ska använda sig av en intervjuguide med frågor som har en röd tråd. Någonting som kännetecknar en semistrukturerad intervju är att följdfrågorna varierar i alla intervjuer. Intervjun ska kännas som ett vanligt samtal där ämnet i studien diskuteras. Detta upplevs som mer seriöst och trygghetsskapande. Intervjuerna i studien genomfördes med en person i taget för att skapa trygghet och en bra relation.
Forskningsansats
Denna studie har en fenomenografisk ansats. Fenomenet som undersöks i denna studie är fritidslärarens uppfattningar kring sitt uppdrag under den obligatoriska skoltiden. Dahlgren och Johansson (2019) menar att utgångspunkten för fenomenografin är att människor har olika uppfattningar av skilda företeelser. Författarna beskriver vidare att fenomenografi inriktar sig på att beskriva människors tolkningar av olika fenomen i deras omvärld. Det finns olika
9
analysmetoder inom fenomenografi, den analysmetod som användes i denna studien kan delas in i sju olika steg:
1. Att bekanta sig med materialet - transkribera intervjuer.
2. Kondensation- bearbeta material, ta ut betydelsefulla citat. Koppla det till våra forskningsfrågor.
3. Jämförelse - hitta likheter och olikheter i våra intervjuer.
4. Gruppering - sortera likheter och skillnader i olika högar, för att lätt kunna hitta tillbaka till materialet.
5. Börja fokusera på likheterna - här ska de stå i fokus.
6. Namnge kategorierna - namnge så vi kan koppla till vår bakgrund och tidigare forskning.
7. Skapa kärnfulla citat - kopplas tydligt till tidigare forskning (Dahlgren & Johansson, 2019).
Urval
I ett målstyrt urval väljs personer, platser och organisationer som är lämpliga till studien, där forskningsmålet finns i åtanke (Bryman, 2018). Forskningsfrågorna ska ge en vägledningen för vilka individer som ska väljas ut och stå i fokus för studien. För studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Det var sex olika fritidslärare från grundskolor som valdes ut. Intervjuerna skedde i skolmiljö där läraren fick bestämma plats så respondenten kände sig trygg. Respondenterna som deltog och intervjuades var högskoleutbildade och har arbetat i minst fem år inom yrket, detta för att skapa validitet i studien. Uppfattningarna om det aktuella ämnet varierade mellan respondenterna vilket visade att vårt målstyrda urval fungerade. Fritidslärarna som valdes ut till studien kommer benämnas i resultatet som följande:
Lärare 1 (Mona) har arbetat som fritidslärare i 8 år och är verksam på en f-5 skola.
Lärare 2 (Greta) har arbetat som fritidslärare i 21 år och är verksam på en f-6 skola.
Lärare 3 (Annalisa) har arbetat som fritidslärare i 21 år och är verksam på en f-6 skola.
10 Lärare 5 (Moa) har arbetat som fritidslärare i 26 år och är verksam på en f-6 skola.
Lärare 6 (Rut) har arbetat som fritidslärare sedan 2007 och är verksam på en f-6 skola.
Genomförande
Starten blev att skapa en intervjuguide se (bilaga 1). När intervjuguiden var klar skapades en kontakt med de utvalda fritidslärarna via telefon. Urvalet blev en viktig del i genomförandet av studien, Bryman (2018) menar att pålitligheten ökar om urvalet är rätt gjort. Under samtalen bestämdes vilken tid och plats som intervjuerna skulle ske. Via telefon förklarade forskarna ämnet i studien samt de forskningsetiska aspekterna som redovisas senare i kapitlet. Under telefonsamtalet förklarades tillvägagångssättet kring hur intervjuerna skulle gå till. En fråga som respondenterna ställde var om de kunde få se intervjuguiden i förväg. För att stärka validiteten och trovärdigheten i resultaten valde vi att inte skicka ut intervjuguiden. Detta för att respondenterna inte skulle kunna diskutera med kollegor, svaren skulle baseras på deras egna uppfattningar. När intervjuerna sedan skulle genomföras ställdes alla intervjufrågorna i samma följd I och med att vi använde oss av semistrukturerade intervjuer varierade följdfrågorna till respondenterna.
Totalt blev det sex intervjuer, varav fyra fritidslärare jobbade på olika skolor och två på samma skola. Fyra intervjuer genomfördes i ett grupprum på fritidslärarens arbetsplats. Resterande intervjuer skedde utomhus på skolgården. Anledningen att några intervjuer genomfördes utomhus var för att nya rekommendationer angående covid-19 gällde på arbetsplatsen. Alla intervjuer genomfördes på en plats som fritidslärarna bestämde, detta för att de skulle känna trygghet och för att intervjuerna skulle minska risken från störande moment. Frågorna fick fritidslärarna läsa igenom precis innan intervjun skulle starta för att känna sig mer avslappnade. Vid inspelningen av intervjuerna användes två mobiltelefoner ifall det skulle bli problem med tekniken. Intervjuerna tog mellan 7 till 18 minuter och transkriberingen skedde efter varje intervju. Bryman (2018) påpekar att inspelningar är viktiga för att kunna gå tillbaka och spela upp materialet igen om forskaren finner oklarheter.
11 Bearbetning och analys av data
Det finns tre viktiga begrepp när det kommer till analys av kvalitativa data, begreppen är sortering, reducering och argumentering. Ordningen i sorteringen av det empiriska materialet uppstår inte automatiskt. Det är upp till forskarna själva att skapa en bra struktur för att materialet ska bli lätt att använda i det kommande resultat (Rennstam & Wästerfors, 2015). All data och empiriskt material måste gå via forskaren innan det analyseras. Transkribera ljud till skrift innebär att ljudet görs om till text, i talet används exempelvis inte punkt och kommatecken, detta är någonting som tillkommer när inspelning överförs till text (Ahrne & Svensson, 2015).
Efter det empiriska materialet samlats in började analysen enligt Dahlgren och Johansson (2019) modell. Transkribering blev det första steget för oss i studien. I nästa steg började forskarna bearbeta materialet genom att ta ut kärnfulla citat som var kopplade till syftet och forskningsfrågorna i studien. Efter sorteringen och kodningen av det empiriska materialet påbörjades arbetet med att hitta skillnader i intervjuerna bland fritidslärarna. Skillnaderna lades sedan i olika kategorier för att lätt kunna hitta i materialet. Forskarna började sedan lägga vikt på likheterna för att sedan gå över till olikheterna i fritidslärarnas uppfattningar. Kategorier skapades för att kunna koppla olikheter och likheter till tidigare forskning i bakgrunden. Kategorierna som skapades kring uppfattningarna var fritidslärarens uppfattningar kring
uppdraget, fritidslärarens kompetens och vikten av ledningens roll. Till sist togs innehållsrika
citat ut från intervjuerna för att forma kopplingar till tidigare forskning och bakgrunden i studien. Efter detta växte ett resultat kring fritidslärarnas uppfattningar av deras roll i den obligatoriska skoltiden fram. Fokus i resultatet kopplat till den fenomenografiska ansatsen blev skillnader i fritidslärarnas uppfattningar.
12 Tillförlitlighet
Det är viktigt att en kvalitativ studie är tillförlitlig. Trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet är någonting som Bryman (2018) preciserar som tillförlitlighet. Trovärdighetskraven behöver följa utformade regler, detta för att intervjupersonernas uppfattningar inte ska missförstås. När intervjuerna var klara och empirin insamlad påbörjades en analys. Med hjälp av analysen kopplat till fenomenografi skrevs ett resultat med fritidslärares uppfattningar fram. En faktor som styrker trovärdigheten och överförbarheten är att studiens resultat ska kunna förflyttas till en annan studie utan att stora förändringar sker mellan studierna. Intervjuguiden i studien styrker överförbarheten eftersom forskarna fick fördjupande svar att analysera. En intressant aspekt var att följdfrågorna skiljde sig åt, vilket gjorde att utfallet varierade bland intervjuerna i den insamlade empirin. Vikten av pålitlighet är stor då det i studien handlar om hur forskarna har gjort urvalet, hur syftet med studien är framskrivet och hur bearbetning av analysen är gjord menar Bryman (2018). Granskning av studiens alla delar finns tillgängliga för exempelvis kollegor. Detta för att kvalitén ska kunna bedömas och undersökas. Resultatet i studien blir pålitligt eftersom alla steg i studien redovisas.Vid intervjuerna av fritidslärarna användes två mobiltelefoner som inspelningsverktyg för att säkra det inspelade materialet. En faktor som ökar studiens trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet är att alla inspelningar och transkriberingar finns sparade. Inget som görs i studien får underhållas och forskarna måste kunna redovisa all data som samlats in menar Bryman (2018). För att få bra tillförlitlighet i studien skulle fritidslärarna jobbat minst fem år i yrket. Fyra av dessa arbetade på olika skolor. Tanken med urvalet var att de utvalda fritidslärarna skulle besitta olika kunskaper om det aktuella ämnet. Urvalet av fritidslärarna blev bra, då alla fritidslärare uppfattade professionen på olika sätt vilket leder till att pålitligheten i studien ökar.
13 Forskningsetik
Forskning i samhället är viktigt för att utvecklingen ska gå framåt. När det kommer till forskning finns det forskningsetiska principer. Syftet med detta är att deltagare ska känna sig trygga med den information dem lämnar i studien. Det finns fyra huvudkrav och det första är
informationskravet. Här ska forskarna delge deltagarna deras uppgift och villkor för att
medverka. De ska informeras om att det är frivilligt att vara med i studien och personen kan avbryta när som helst. Informationen som forskaren ger uppgiftslämnaren ska vara detaljerad. Det ska meddelas att informationen som samlas in enbart ska användas till studien (Vetenskapsrådet, 2002). I studien nämndes detta till respondenterna under första telefonsamtalet och vid ett intervjutillfälle.
Samtyckeskravet innebär att forskaren ska hämta uppgifter om deltagarens samtycke. Om
deltagarna är under femton år måste de ha vårdnadshavarens underskrift. I denna studie berördes inte detta, då intervjupersonerna var över femton år. Konfidentialitetskravet är till för att skydda uppgiftslämnarna. Personerna som är med i studien bör underteckna ett löfte om tystnadsplikt angående känsliga uppgifter. Bryman (2018) redogör att det är viktigt att tala om att deras namn, röst och skola inte kommer att finnas med i studien. Fritidslärarnas riktiga namn användes inte i studien utan forskarna skapade fingerade namn. Det sista kravet är
nyttjandekravet och det handlar om att forskarna inte får sälja eller lämna ut uppgifter om
personer för marknadsföring eller till företag. All information som samlades in användes enbart till studien.
14
5. Resultat
I detta kapitel redogörs det bearbetade resultatet från intervjuerna med sex fritidslärares uppfattningar. Resultatet skrivs fram under olika kategorier som är kopplade till studiens syfte om hur fritidslärare uppfattar sin tid under den obligatoriska skoltiden. Rubrikerna är:
fritidslärarens uppfattningar kring uppdraget, fritidslärarens kompetens, vikten av ledningens roll samt en resultatsammanfattning. Fritidslärarna som intervjuas benämns som Mona,
Annalisa, Greta, Moa, Lisa och Rut.
Fritidslärarens uppfattningar kring uppdraget
Fritidslärarens uppdrag under den obligatoriska skoltiden varierar. Det finns ingen klar dokumentering kring vilket uppdrag en fritidslärare ska ha under samverkan med skolan. I intervjuerna kom det fram att variationen i fritidslärarens samverkan under den obligatoriska skoltiden kan vara stor. I resultatet råder det olika uppfattningar kring detta. Fem av sex fritidslärare hade uppfattningen av att deras uppdrag var viktigt. Detta för att lyfta både skolan och fritidsverksamheten.
Har man en bra samverkan så lyfter det hela skolan, både skola och fritids. (Mona)
Fritidslärarnas uppfattningar kring sin roll under den obligatoriska skoltiden varierade, stora delar av fritidslärarna i denna studie använder sin tid i den obligatoriska skolan till ett uppdrag de brinner för. Mona uppfattar att hon hjälper barn med stöttning och de som behöver extra hjälp. Moa och Rut uppfattar att de gör allt för att sätta eleven i fokus på ett bra fritidspedagogiskt sätt som möjligt. Även Annalisa belyser vikten av att ha eleverna som fokus i sitt uppdrag.
Jag har mina styrkor i eleverna som behöver extra stöttning. Att se eleverna lyckas, växer man av. (Annalisa)
Uppdraget varierar men det framgår att en del fritidslärare vill bedriva ett eget projekt på skolan. Mona uppfattar att hennes projekt är betydelsefullt då det handlar om värdegrundsfrågor och hur eleverna ska agera och bete sig mot varandra.
Idag jobbar jag med ett värdegrundsarbete som heter Agera Tillsammans. Jag tycker att vi ska jobba mycket värdegrundsfrågor i verksamheten. (Mona)
15
Likt Monas uppfattning nämner Greta vikten kring hennes roll under den obligatoriska skoltiden. Greta bedriver idag ett rörelseprojekt som är till för att öka elevernas välmående. Gretas uppfattning om rörelseprojektet är att det ska hjälpa eleverna att prestera bättre i den obligatoriska skolan. Likheterna som finns mellan Mona och Greta är att både driver ett projekt som dem uppfattar viktigt för elevernas bästa.
Just nu det här läsåret bedriver jag ett projekt som handlar om rörelse. Antingen har jag det själv eller ihop med en kollega, där vi ansvarar för rörelse på hela skolan. (Greta)
Någonting som också växte fram i de flesta intervjuerna var uppfattningen kring att hitta balansen i yrket mellan sin skolsamverkan och tiden på fritidshemmet. Likheter kring detta fanns i vår insamlade empiri. Några av fritidslärarna uppfattade att de måste hitta en balans med att inte ta på sig ett för stort uppdrag under skoltiden. Det är för att orka med hela arbetsdagen. Som fritidslärare är det viktigt att ditt uppdrag under samverkan med skolan inte blir för stort eller för litet.
Vi ska ju också hålla hela eftermiddagen. Så man får ju inte ta på sig för mycket under skoldagen. (Rut)
Men mitt viktigaste uppdrag är på eftermiddagen. Då vill inte jag lägga mitt största fokus på förmiddagen. (Annalisa)
Bland intervjuerna fanns det en fritidslärare vars uppdrag var olikt. Detta framkom när vi hade analyserat vår insamlade empiri. Det var en fritidslärare som uppfattade sitt uppdrag och sin roll i skolan som en resurs åt läraren. Hennes uppfattning var att hon inte kände sig betydelsefull under den obligatoriska skoltiden. Denna fritidslärare visste inte vad som skulle ske under skoldagarna och hon uppfattade inte sin roll som viktig. Lärarna och rektorerna kunde använda henne i olika situationer där det behövdes, hon hade ingen fast samverkan med skolan.
Idag har jag egentligen inget uppdrag. Jag vet ju liksom inte vad som ska hända under min skolsamverkan utan jag känner mig som en resurs. När det väl saknas personal så slängs fritidsläraren in. (Lisa)
Olikheterna kring vad fritidslärarna gjorde på sin samverkan under den obligatoriska skoltiden var många. Det var inga av fritidslärarna vi intervjuade som hade samma sorts uppdrag. Det var variation i yrket, däremot var uppfattningarna kring hur viktigt fritidslärarens roll under sin samverkans tid lika. Den största likheten bland fritidslärarnas uppfattningar är elevfokus. Fritidslärarna uppfattar att under sin samverkan med skolan ska eleverna sättas i fokus för att de ska få en bra och värdefull skolgång.
16 Fritidslärarens kompetens
Fritidslärarna vi intervjuade fick frågan om deras kompetens tas tillvara under den obligatoriska skoltiden. Det råder mycket likheter kring den insamlade empirin men också en del olikheter. Fem av sex fritidslärare uppfattar att deras kompetens används under sin samverkan med skolan. Mona uppfattar att tydligheten är viktig. Fritidslärarna måste stå på sig och visa vad varje individ vill göra under den obligatoriska skoltiden.
Jag har varit väldigt tydlig med vad jag vill göra. Så ja, jag tycker att min kompetens syns i verksamheten. (Mona)
Även Annalisa uppfattar vikten av individens ansvar för att ens kompetens ska ta avtryck i sin samverkan med den obligatoriska skolan. Om arbetslivserfarenheten är lång så besitter fritidsläraren erfarenhet vilket gör att individen vågar argumentera för sin kompetens.
Jag bestämmer vad jag själv ska göra, för att min kompetens ska komma fram i verksamheten. (Annalisa)
Uppfattningen kring hur kompetensen används finns också hos Moa. Även hon menar att fritidsläraren måste stå på sig för att varje individs kompetens ska användas under den obligatoriska skoltiden.
Jag har ju en egen kompetens som jag vill ta vara på, så det är viktigt att stå på sig. (Moa)
Majoriteten av fritidslärarna i studien upplever att deras kompetens nyttjas under den obligatoriska skolan. Uppfattningen är att varje enskild individ måste skapa tankar och idéer för verksamheten.
Under en av våra intervjuer menar Lisa att det är klassläraren som bestämmer vad hennes uppdrag är under samverkan med skolan. Hon uppfattar sig själv som en resurs till klassläraren, hon känner att saknas det folk ska hon dit och vikariera. Lisa nämner många saker hon skulle kunna göra under sin samverkan med den obligatoriska skolan.
Jag skulle kunna ha matte ute, jag skulle kunna ha värdegrundsarbete, jag skulle kunna ha en egen grupp eller något annat så nej min kompetens tas inte tillvara på. (Lisa)
Vikten av ledningens roll
I intervjuerna har fritidslärarna beskrivit deras uppfattningar om vikten kring ledningens roll under den obligatoriska skoltiden. Fritidslärarna uppfattar att rektorer på skolorna har en viktig roll i fritidslärarens uppdrag. En fråga som växte fram under intervjuerna var hur de ser på
17
ledningens påverkan angående fritidslärarnas uppdrag under den obligatoriska skolan. Uppfattningen av ledningens roll är varierat men att ledningen ska stå för att olika yrkeskategorier ska vara lika mycket värda är något som benämns bland fritidslärarna.
Ledingen har ju en del i allt man gör. Det är även de som markerar vilken status man har i jobbet under skoltiden. (Annalisa)
Det gäller ju att man har en skolledning som faktiskt trycker lite på att alla kategorierna har lika mycket värde. (Greta)
Olikheter i intervjuerna framkommer också kring hur viktig ledningens roll är. Fritidslärarna har uppfattningen att du själv som individ bör vara hårdare mot ledningen för att få gehör gällande skolsamverkan. Som fritidslärare är det viktigt att som individ stå på sig inför rektorerna så att kompetensen nyttjas under skoltiden. Det uppfattar fritidslärarna vi har intervjuat. Den insamlade empirin visar att alla fritidslärare i studien uppfattar att ledningen har en viktig roll under den obligatoriska skoltiden. Men rollen uppfattas som viktig på olika sätt hos fritidslärarna. Fritidslärarens uppdrag under samverkan med skolan ska uppfattas som betydelsefullt menar respondenterna i studien. En av uppfattningarna som nämns i studien är att fritidslärarna vill lägga sitt fokus på eftermiddagarna för att orka med hela arbetsdagen.
Jag tror jag är tydlig till ledningen med vad jag vill göra. (Mona) Jag vill lägga mitt engagemang och tid på eftermiddagen. (Annalisa)
Vikariat är också en fråga det råder olika uppfattningar om. En av lärarna i studien menar att saknas klassläraren får fritidsläraren gå in och agera vikarie under den obligatoriska skoltiden. Ledningen lägger då över ansvaret på fritidsläraren, vilket leder till att fritidslärarens skolsamverkan automatiskt fallerar.
Ibland får fritidslärarna släppa sitt och kanske vikariera för att lärarna är borta och då faller själva skolsamverkan. (Moa)
Fritidslärarna uppfattar att ledningens roll är betydelsefull för att skapa en bra skolsamverkan.
Resultatsammanfattning
Resultatet i denna studie visade att uppfattningarna hos fritidslärarna kring deras roll under den obligatoriska skoltiden varierade. Fritidslärarna kändes medvetna om att yrket såg väldigt olika ut på olika skolor. Det som kom fram i studien var att fritidsläraren inte har något klart uppdrag under den obligatoriska skoltiden, utan det är upp till varje skola att prioritera vad fritidslärarna ska göra under sin samverkan med skolan. De intervjuade påpekade att rektorer på skolorna har en stor betydelse för hur uppdraget ska se ut. Resultatet visar också att varje person bör vara
18
framåt och visa vad de vill göra, för att fritidslärarens kompetens ska synas i verksamheten. Vidare visar resultatet att fem av sex fritidslärare har uppfattningen att deras kompetens tas tillvara under den obligatoriska skoltiden. Tiden är också ett ämne som kom upp i de flesta intervjuerna, fritidslärarna känner att fördelningen bör bli bättre för att orka med hela arbetsdagen. Det är därför viktigt att hitta en balans för att kunna få ut hela sin kompetens under skoltiden och fritidsverksamheten. Fritidslärarna vi har intervjuat uppfattar sitt uppdrag som viktigt för att eleverna ska få en fulländad och bra skoldag.
19 6.
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidslärarna uppfattade sin tid under den obligatoriska skoltiden. I diskussionskapitlet jämförs och diskuteras resultatet med tidigare forskning i en resultatdiskussion. Vidare diskuteras valet av metod i form av en
metoddiskussion, samt förslag på framtida forskning.
Resultatdiskussion
Studiens första frågeställning berör fritidslärarens uppfattning kring sitt uppdrag under den obligatoriska skoltiden. Enligt läroplanen ska fritidslärarna komplettera skolan (Skolverket, 2019). Rollen för en fritidslärare har blivit mer betydelsefull under den obligatoriska skoltiden (Ackesjö, Lindqvist & Nordänger, 2020). Fem fritidslärare i studien uppfattar att deras uppdrag är viktigt, för att eleverna ska få en fulländad tid i skolan. Resultatet visar att fritidslärarnas uppdrag är varierande, men likheten var att sätta eleverna i fokus under den obligatoriska skoltiden. Dessa fritidslärare hade ett uppdrag som de uppfattade som betydelsefullt för dem själva, för eleverna och hela skolan. Uppdragen fritidslärarna hade för att sätta eleven i fokus var rörelseprojekt, värdegrundsarbeten, rastverksamhet samt att det bedrevs undervisning i smågrupper med elever som behövde extra stöttning. Rörelseprojektet bedrevs för att skolan prioriterade hälsa och rörelse, resultatet av projektet skulle resultera i ett bättre fokus hos eleverna under skoldagen. En annan skola prioriterade värdegrundsarbetet, det syftade till att främja ett skolklimat på skolan där alla elever ska känna sig trygga och respekterade. Rastverksamheten bedrevs på en av skolorna för att skapa aktiviteter till alla elever under rasterna. Upplevelsen var att konflikterna minskade och fler elever var mer aktiva. En av fritidslärarna hjälpte elever med svårigheter under sin samverkan med skolan, förklaringen var att eleverna hon hjälpte skulle känna mer trygghet och få en mer individbaserad undervisning. En fritidslärare hade en avvikande uppfattning. I skolan pratas det mycket om att klassläraren behöver hjälp, vilket kan uppfattas som att fritidsläraren ska agera resurs åt klassläraren (Thorstensson & Johansson, 2000). Läraren har en negativ upplevelse av samverkan med klassläraren under den obligatoriska skoltiden, hon kände sig som en resurs. Klasslärarna kunde använda fritidsläraren i olika situationer som att agera vikarie, reda i konflikter samt att hon blev placerad hos enskilda elever. Respondenten visste inte hur hennes dagar skulle se ut förrän
20
hon kom till sin arbetsplats. Detta ledde till att hon inte upplevde sin samverkan som betydelsefull. Fritidsläraren menar att hon besitter många kompetenser som inte används trots sin långa arbetserfarenhet. Hon nämner att hennes kompetens hade kunnat användas på ett mer betydelsefullt sätt som att ha matematik i naturen eller värdegrundsarbete. Detta stödjer Haglunds (2020) forskning som belyser att fritidslärares kompetens bör användas på olika sätt. Varför uppfattar fem fritidslärare deras roll som betydelsefull, medan en inte gjorde det? Vi tolkar resultaten som att de fritidslärare som visar ett stort engagemang i verksamheten också kräver gehör från ledningen. Vi anser att detta är en bidragande faktor till att de uppfattar sitt uppdrag under den obligatoriska skoltiden som viktigt. Vår uppfattning är att fritidslärare måste stå på sig för sin egen yrkesprofession och tydligt visa rektorerna hur de vill samverka med skolan. Detta är någonting som nämns i resultatet hos respondenten Annalisa. Hon menar att hon bestämmer själv vad hon ska göra för att hennes kompetens ska tas tillvara under den obligatoriska skoltiden. Att bara acceptera olika roller leder lätt till att fritidlärarens uppgift blir otydlig. Det behövs en dialog med ledningen för att uppdraget under den obligatoriska skoltiden ska bli betydelsefullt.
Studiens andra frågeställning handlar om fritidslärarnas uppfattning om hur deras kompetens tas tillvara under den obligatoriska skoltiden. En fritidslärares kompetens kan vara väldigt mångsidig. Fritidslärarens kompetens bör tillämpas under samverkan med den obligatoriska skolan för att eleverna ska få en helhet i sin undervisning. Det är viktigt för en fritidslärare att få använda sin kompetens under den obligatoriska skoltiden för att inte enbart känna sig som en resurs till klassläraren (Hippinen, 2002). Fritidsläraren bör uppfattas som en länk som ska fungera mellan skolan och fritidshemmet, deras yrkeskompetenser är varierande menar Dahl (2014). Alla fritidslärarna som intervjuades delade denna åsikt om att deras kompetens är viktig. Vi menar att kompetenserna hos alla lärare på skolan bör tas tillvara eftersom skolpersonal arbetar med samma elever och ska sträva mot samma mål. En intressant uppfattning i resultatet är att fritidslärare nämner vikten av att stå på sig angående sin kompetens. Fritidslärare bör våga argumentera och visa vad de vill göra under den obligatoriska skoltiden. Resultaten visar att tydlighet och engagemang är bidragande orsaker till att kompetensen nyttjas, men även att fritidslärarna måste visa sina tankar och idéer för verksamheten.
Ledningen har ett stort ansvar i att fritidslärarens uppdrag blir betydelsefullt under den obligatoriska skoltiden. Det kan vara svårt att hitta en bra balans i fritidslärarens uppdrag (Ackesjö, Lindqvist & Nordänger, 2020). Fritidslärarens yrkeskategori är svår att placera inom
21
den obligatoriska skoltiden, vilket gör att ledningen på skolor får en stor roll i uppdraget (Andersson, 2013). Resultatet visar att fritidslärarna uppfattar att ledningen bör belysa att alla yrkeskategorier har samma status för att det ska skapas jämlikhet mellan de olika yrkeskategorierna. Fritidslärarna påpekar att ledningens roll är viktig för att deras uppdrag ska fungera på ett sätt så att de har energi under hela arbetsdagen. Fritidslärarnas fokus är att hitta en balans mellan tiden i den obligatoriska skolan och fritidshemmet. För att varje yrkeskategori på skolan ska vara betydelsefull måste ledningen visa det menar fritidslärarna i studien. En intressant uppfattning som belystes i resultatet var ledningens betydelse angående vikariat. Det nämndes i intervjuerna att om det saknas personal under den obligatoriska skoltiden, får fritidsläraren agera klasslärare. Uppfattningen kring detta är att fritidslärarnas vanliga uppdrag utesluts under den obligatoriska skoltiden. Resultatet visar att ledningen på skolor prioriterar fritidslärarens tid under den obligatoriska skoltiden på olika sätt. En tanke som växte fram, var vilka kunskaper rektorerna besitter angående fritidslärarens kompetens. Har rektorerna uppfattningen att fritidslärarens kompetens är betydelsefull eller hamnar deras kompetens i skymundan? Rektorerna bör visa att klassläraren och fritidsläraren har samma status. Om fritidsläraren har en rektor som ser och uppskattar fritidslärarens profession och breda kompetens kanske uppdraget under den obligatoriska skoltiden uppfattas som mer tydligt. Å andra sidan kanske fritidslärarna måste visa sin kompetens för att ledningen ska förstå vad de är bra på och vad de gillar att göra. Detta leder till att rektorerna kan ta tillvara på fritidslärarens kompetens under den obligatoriska skoltiden på ett annat sätt. Det skulle också kunna innebära att fritidslärarna blir mer drivande i sitt arbete och för yrket framåt, dvs. utvecklar sin egen lärarprofession. Om professionen och kompetensen inte är tydlig för rektorerna kan det leda till att professionens status blir lägre. Att arbeta för en balans mellan hur parterna ska agera, skulle skapa en förståelse för varandras kompetens. Detta blir också viktigt för att öka statusen i yrket. Oklarheterna kring hur ledningen och fritidslärare ska agera belyser även Andersson (2013), författaren menar att det är upp till varje skola att prioritera vad varje fritidslärares kompetens ska användas till under den obligatoriska skoltiden.
22 Metoddiskussion
Studiens syfte var att undersöka fritidslärarnas uppfattning kring sin tid under den obligatoriska skoltiden. Då studien handlade om olika uppfattningar tog forskningen sin ansats i fenomenografin.
Eftersom studien grundade sig i uppfattningar kände vi att semistrukturerade intervju passade för att få svar på studiens frågeställningar samt för att kunna uppfylla studiens syfte. Intervjuerna grundade sig i ett frågeformulär som bestod av sju fasta frågor (bilaga 1), vilket Bryman (2018) nämner som viktigt för att skapa en röd tråd i samtalet. Under intervjuerna upplevde vi att semistrukturerad intervju var en bra metod för att få ett djupare material att analysera. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) belyser att intervjun ska uppfattas som professionell för att skapa en trygghet hos fritidslärarna. Detta underlättade för oss när vi skulle börja vår insamling av empirin. Något som fungerade bra var att alla sex stycken utvalda fritidslärare som tillfrågades tackade ja. I och med den rådande situationen angående covid-19 i världen skapades en oro hos forskarna. Vi visste inte om intervjuerna skulle kunna genomföras på det tilltänkta sättet. Trots omständigheterna kunde vi till slut utföra alla intervjuer som planerat. En trygghet för fritidslärarna var att forskarna kunde göra intervjuerna på deras skolor. Under fem av sex intervjuer var båda forskarna närvarande vilket gjorde att intervjuerna blev bättre, eftersom vi kunde stötta varandra och ställa olika följdfrågor till respondenterna. Hade vi intervjuat ensamma skulle vi kanske missat en del följdfrågor och fått mindre insamlad empiri. Under intervjuerna uppfattade vi att respondenterna kände sig trygga vilket gjorde att samtalet kändes avslappnat för oss också. Det Avslappnande samtal skapade mer flyt i följdfrågorna.
Någonting som vi fick förtydliga både innan och under intervjuerna var de forskningsetiska principerna, vi nämnde för fritidslärarna att de skulle bli avidentifierade. Ett problem som uppstod i en av intervjuerna var att en av respondenterna inte riktigt vågade säga vad hon tyckte och tänkte. Hon kände sig orolig kring vem som skulle läsa hennes svar. Här blev det ett stop i vår intervju, men vi förtydligade vårt tillvägagångssätt och garanterade henne att hennes identitet skulle skyddas. Inga namn, arbetsplatser eller likande skulle framgå i studien.
23 Framtida forskning
Inför intervjuerna hade vi inga frågor kring ledningens roll som skulle beröra våra frågeställningar. När väl intervjuerna genomfördes kom ledningens ansvar upp och alla fritidslärarna belyste det. Alla menade att deras roll i den obligatoriska skolan hade med ledningen att göra. För framtida forskning skulle det var intressant att intervjua ledningen på skolorna och höra deras syn på fritidslärarens uppdrag kring den obligatoriska skoltiden. Hur ser egentligen ledning på fritidslärarnas status inom skolväsendet. Något som dök upp i studien var även hur klasslärarna ser på fritidslärarnas roll. Hur bra samverkar dessa parter? Även hur varje individ står upp för sin egen profession inom skolan för att göra avtryck hade varit intressant att forska kring.
24
7. Referenslista
Ackesjö, Lindqvist & Nordänger (red.), K. (2020). Fritidshemmets pedagogik i en ny tid. Gleerups Utbildning AB.
Ackesjö, H., Nordänger, U.K. & Lindqvist, P. (2016). "Att jag kallar mig själv för lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation" [Elektronisk resurs] Om de nya grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem. Educare - Vetenskapliga skrifter. (86-109). Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-51749
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. Och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Andersson, B (red.), K. (2020). Fritidshemmets pedagogik i en ny tid. Gleerups Utbildning AB. Andersson, B. (2013). Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya
styrformer. Print och Media: Umeå universitet, Umeå
Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02.pdf
Bjørndal, C.R.P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. (Andra upplagan). Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Calander, F. Från fritidens pedagog till hjälplärare. Uppsala: University Library. 1999
Dahlgren.L & Johansson.K fenomenografi (2019) Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019).
Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Dahl, M. (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar. Pedagogiskt arbete med barns olika relationer. (Doktorsavhandling.)Kalmar:Linnéuniversitetet.
Hämtad från: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:755038/FULLTEXT01.pdf Eriksson-Zetterquist, U & Ahrne G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P
(Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.34–54). Stockholm: Liber
Falkner, C. & Ludvigsson, A. (2016). Fritidshem och fritidspedagogik - en forskningsöversikt [Elektronisk resurs]. Lund: Sveriges Kommuner och Landsting Kommunförbundet Skåne. Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1033918/FULLTEXT01.pdf
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Haglund, B., Gustafsson Nyckel, J. & Lager (red.), K. (2020). Fritidshemmets pedagogik i en ny tid. Gleerups Utbildning AB.
Haglund, B (red), K. (2020). Fritidshemmets pedagogik i ny tid. Gleerups Utbildning AB.
Hippinen, A. (2002). Fritidspedagog eller lärare: en studie kring yrkesvalet. Stockholm: Lärarhögskolan.
Hämtad från: https://www.specped.su.se/polopoly_fs/1.46305.1320915530!/Hippinen_nr_27.pdf Johansson, I. (2011). Fritidshemspedagogik: idé, ideal, realitet. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
25
Lalander, Philip (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber
Lindqvist, P., Ackesjö, H., Fonseca, L., Gardesten, J., Herrlin, K., Nordänger, U.K., Klope, E. & Johansson, M. (2020). (Lärar)avlastande yrkesgrupper – var går gränserna? en studie om
nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. Kalmar & Växjö: Linnaeus
university.
Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1385055/FULLTEXT01.pdf
Ludvigsson, A. (2009). Samproducerat ledarskap: hur rektorer och lärare formar ledarskap i
skolans vardagsarbete. Diss. Jönköping.
Pihlgren, Ann S. (red.) (2011). Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i
skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Rennstam, J & Wästerfors, D (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Rohlin, Malin (2001). Att styra i namn av barns fritid: en nutidshistoria om konstruktionen av
dagens fritidshem i samordning med skolan. Stockholm: Univ., 2001
Sverige. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2020) regler och ansvar.
Hämtad från: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/scheman-och-larotider Torstenson-Ed, T & Johansson, I. Fritidshemmet i forskning och förändring. Kalmar:
Skolverket. 2000, Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65386b/1553956738462/pdf597.pdf Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig
26
Bilaga 1
Intervjufrågor:
1. När tog du din lärarexamen?
2. Hur länge har du arbetet som fritidspedagog/fritidslärare?
3. Innan du kom ut i yrket, vad hade du för förväntningar då på ditt uppdrag under den obligatoriska skoltiden?
4. Hur länge har du arbetet här?
5. Beskriv ditt uppdrag/roll under den obligatoriska skolan?
6. Uppfattar du att din kompetens tas tillvara på under den obligatoriska skoltiden?
7. Uppfattar du att din roll under den obligatoriska skoltiden har förändrats under tiden du har arbetat?
