Mossberg -77 : prov med cementstabilisering av grusväg på starkt tjälfarlig undergrund. 1. Byggnadsrapport

Statens vag-eeh trafnkmstltut(V;AI') Fack581 01bukspmg

National Road &TrafficResearchinstitute- Fack - 5-58101Lunkopmg Sweden

- prov

medcementstablhsermgav grusväg på starkt

tjälfarlig undergrund

41.Byggnadsrapport

av Krister Ydrevik

Nr72- 1978

ISSN0347-6049

Statens väg- och trafikinstitut (VH) - Fack - 581 01 linköping Nr 72 - 1978

National Road & Traffic Research lnstitute - Fack - 5-581 01 Linköping" Sweden |55N 03.47.6049

72

MoSsberg -77

- prov med cementstabiiisering av grusväg på starkt

tjälfarlig undergrund

1. Byggnadsrapport

FÖRORD

Det är ett bland fackfolk välkänt förhållande eller snarare missförhållande att bärigheten hos många svenska grusvägar är mindre tillfredsställande, vil-ket tvingar vägmyndigheterna att under

tjällossnings-perioden sätta ned de tillåtna hjultrycken eller helt

stänga av den tunga trafiken för att begränsa

väg-underhållskostnaderna. En möjlighet att med ett rela-tivt enkelt ingreppwåsêädkomma en påtaglig höjning av

bärigheten hos en grusväg, som numera erbjuder sig, är att använda cementstabilisering med markblandnings-metoden. Orienterande försök med denna förstärknings-metod har under senare år utförts på vägar i Y-län

'med otillräcklig tjällossningsbärighet (se t ex VTI

Internrapport nr 225). För här skildrade provväg

-Mossberg 27 - har målet varit att försöka klarlägga

två grundläggande och ännu outredda-frågor vid stabi-liseringsförstärkning av tjälkänsliga vägar, nämligen

det stabiliserade lagrets erforderliga initialhåll-fasthet och erforderliga tjocklek för att en under tjällossningen bärande väg skall erhållas.

Denna rapport är författad av Krister Ydrevik, som deltog i provvägens planläggning och utförande.

Under-tecknad har medverkat i avsnittet "Diskussion och

H sammanfattning". Linköping i januari 1978

,_'x/

/åmMâw

Björn örbom VTI MEDDELANDE 72

I N N E H Å L L S F Ö R T B C K N I N G DEFINITIONER SAMMANFATTNING f BESKRIVNING AV PROVVÄGEN Inledning Läge Provsträckornas uppbyggnad Förprovning BYGGNADSBESKRIVNING Maskinförteckning

Provningar och kontroller vid stabi-liseringens utförande

Arbetsutförande

UTFÖRDA MÄTNINGAR FÖRE OCH EFTER STABILISERING

Bärighetsmätningar med fallvikts-apparat

Avvägningar

Utborrning av provkroppar

Jämnhetsmätning med CHLOE-mätare Registrering av tjäle Planerade mätningar SAMMANFATTANDE DISKUSSION REFERENSER VTI MEDDELANDE 72 Sid II N ba ra F4 04 11

11

12

13

13

13 13 14 22

DEFINITIONER

I denna rapport har nedanstående begrepp använts med angivna definitioner.

Vattenhalt: Vattnets vikt i materialet i

procent av de uttorkade materia-lets vikt.

Cementhalt:

Cementens vikt i blandningen i

;procent av det torra basmateria-lets vikt.

Vattenmättnadsgrad: Vattnets volym i det packade ma-terialet i procent av vattnets

och hålrummets sammanlagda volym.

II

MOSSBERG 77 - prov med

cementstabi-lisering av grusväg på starkt

tjäl-farlig undergrund l. Byggnadsrapport av Krister Ydrevik

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

Fack

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Av vägförvaltningen i Värmland utfördes sommaren 1977

förstärkning av starkt tjälfarliga grusvägar genom

cementstabilisering med markblandning. I samband med ett sådant arbete anordnades på väg 929 en provväg för

studium av några viktiga frågor i detta sammanhang,

nämligen vilken tjocklek respektive kvalitet

(tryck-hållfasthet) hos det stabiliserade lagret som

er-fordras vid starkt tjälfarlig undergrund.

Provvägen omfattade provsträckor med varierad tjocklek *hos det stabiliserade lagret (15, 20 och 25 cm) och

med varierad kvalitet (låg, normal och hög cementhalt).

Lagren utfördes genom markblandning. För att få minsta möjliga avvikelser i basmaterialets korngradering

längs provvägen utfördes stabiliseringen helt i ett i

förväg på vägen utlagt material (grusig sand).

Stabiliseringsarbetet på vägen gick utmärkt och gav i de flesta avseenden det önksade arbetsresultatet. En homogen blandning med god cementfördelning erhölls enligt kontrollprovningarna, trots vissa bekymmer vid cementspridningen. Resultatet av lagrens packning blev bra (hög packningsgrad). Det stabiliserade materialets

tryckhållfasthet vid de valda cementhalterna blev

hög-re än vad förprovningen antytt.

Av mätningsresultaten från provvägen har hittills redovisats dels tjällyftningsmätningar, dels bärig-hetsprovningar.

III

Tjällyftningarna vintern närmast före provvägens an-läggande uppgick till 16 cm i 5 cm.

Provvägens bärighet, bestämd genom fallviktsbelastning och uttryckt som vägens medelmodul i belastningspunk-ten, var någon månad efter stabiliseringens utförande

2,5, 3 respektive 4 gånger så hög som omedelbart före

stabiliseringen vid lagertjocklekarna 15, 20 respektive

25 cm.

Analysen av själva det stabiliserade lagrets beräknade

E-modul (lagermodulen) visade attdenna i genomsnitt

var ca 4000 MPa med en avsevärd spridning (t2800 MPa).ä

Det uppnådda värdet förefaller lågt i jämförelse med

vad några jämförbara utländska provvägar uppvisat, men överensstämmer genomsnittligt ändå ungefär med vad ett ordinärt BG-lager anses ha vid vår- och hösttempera-turer.

Analysen visade vidare att det stabiliserade lagrets E-modul på vägen icke var högre för sträckorna med hög

cementhalt (10 vikt-%) än för dem med låg cementhalt

(5,25-6 Vikt-%).

Som ovan antytts ökade provsträckornas medelmodul med det cementstabiliserade lagrets tjocklek, vilket är naturligt. En närmare analys har emellertid visat att bärighetens ökning härvid varit avsevärt högre än vad som kan ha förorsakats av den ökade tjockleken hos det stabiliserade lagret.

Detta förhållande har ansetts ganska starkt tyda på att

den trafik, som belastat det nytillverkade stabilise-rade lagret kan ha gett upphov till en viss sprickbild-ning företrädesvis i det stabiliserade lagrets under-kant. Verkan av en sådan sprickbildning skulle bli just den som inträffat, nämligen att det stabiliserade

lag-rets "effektiva E-modul" blivit lägre än i osprucket

tillstånd och detta i allt högre grad ju tunnare

lag-ret är.

II

MOSSBERG 77 - prov med

cementstabi-lisering av grusväg på starkt

tjäl-farlig undergrund l. Byggnadsrapport av Krister Ydrevik

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

Fack

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Av vägförvaltningen i Värmland utfördes sommaren1977

förstärkning av starkt tjälfarliga grusvägar genom cementstabilisering med markblandning. I samband med

ett sådant arbete anordnades på väg 929 en provväg för studium av några viktiga frågor i detta sammanhang,

nämligen vilken tjocklek respektive kvalitet

(tryck-hållfasthet) hos det stabiliserade lagret som

er-fordras vid starkt tjälfarlig undergrund.

Provvägen omfattade provSträckor med varierad tjocklek hos det stabiliserade lagret (15, 20 och 25 cm) och med varierad kvalitet (låg, normal och hög cementhalt). Lagren utfördes genom markblandning. För att få minsta möjliga avvikelser i basmaterialets korngradering

längs provvägen utfördes stabiliseringen helt i ett i

förväg på vägen utlagt material (grusig sand).

Stabiliseringsarbetet på vägen gick utmärkt och gav i de flesta avseenden det önksade arbetsresultatet. En homogen blandning med god cementfördelning erhölls enligt kontrollprovningarna, trots vissa bekymmer vid cementspridningen. Resultatet av lagrens packning blev bra (hög packningsgrad). Det stabiliserade materialets tryckhållfasthet vid de valda cementhalterna blev hög-re än vad förprovningen antytt.

Av mätningsresultaten från provvägen har hittills

redovisats dels tjällyftningsmätningar, dels bärig-hetsprovningar.

l. BESKRIVNING AV PROVVÄGEN

1.1 Inledning

Den av Väginstitutet tidigare påbörjade provvägsserien

med förstärkning av gamla grusvägar genom utförande av cementstabiliserade bärlager genom markblandning utöka-des sommaren 1977 med ytterligare en provväg i S-län,

av VTI benämnd "Mossberg-77".

Väg- och trafikinstitutet har, på uppdrag av Statens.7n

vägverk, TVb, medverkat vid planläggningen och utför-andet av provvägen. Huvudsyftet med provvägen är att

studera betydelsen av tjocklek respektive hållfasthet (cementhalt) hos det cementstabiliserade lagret, med hänsyn till erforderlig bärighet under

tjällossnings-perioden.

Som bekant är man i vissa delar av vårt land, tvungen

att delvis stänga av vägnätet för tung trafik eller

begränsa det maximala axeltrycket under

tjällossnings-perioden p g a dessa vägars då allt för låga bärighet. När vägförvaltningen i Värmlands län på våren 1977

be-slöt att genom markblandad cementstabilisering för-stärka en grusväg på mycket tjälfarlig undergrund,

vi-sade det sig lämpligt att utföra en del av den för _

cementstabilisering aktuella vägen som provväg. Provet skall eventuellt kunna leda fram till rekommendationer

beträffande lämplig tjocklek och hållfasthet

(cement-halt) hos det stabiliserade lagret vid utförande av

cementstabilisering på tjälfarlig undergrund. Som

entreprenör för stabiliseringen antog-vägverket Euro-mix AB, Karlstad.

1.2 Läge

Provvägen är belägen i Värmlands län ca 20 km NV om

Hagfors på väg 929 delen Mossberg-Basterud. (Se karta,

bilaga 1 och 2).

1.3 Provsträckornas uppbyggnad

Provsträckornas uppbyggnad framgår av schematisk

längd-profil, bilaga 3. Som framgår har provvägen utförts

med tre olika stabiliseringstjocklekar nämligen 15, 20 och 25 cm, samt tre olika cementhalter vilka enligt förprovningsresultaten skulle ge en 7-dygnshållfasthet hos det stabiliserade materialet på 3,5 MPa, 5,0 MPa

(enligt BYA) respektive 12,5 MPa. Stabiliseringsbredden

var 6,5 m.

1.4 Förprovning

I mitten av februari 1977 undersökte personal från VFS den befintliga grusöverbyggnadens tjocklek och

samman-sättning på hela den för cementstabilisering aktuella vägsträckan.

Undersökning gjordes på var lOO:e meter i tre punkter,

nämligen vägmitt och vänster respektive höger sida 2,5 m från vägmitt. Undersökningen visade att

grusbärlag-rets tjocklek i både längs- och framför allt tvärled

varierade kraftigt. I många av de undersökta sektion-erna saknades grusöverbyggnad helt från Vägkant och ca 1 m in mot mitten. Här bestod vägkroppen av enbart undergrundsmaterial (finmo-mjäla). Siktningsanalyser av

prov uttagna O-20 Cm.pjm v, dvs det materialskikt éoá;

skulle stabiliseras, visadeátt kornfördelningenivagl'

sådan att en stor mängd cement skulle erfordras förw_ä att uppnå den fordrade,tryckhållfasthetenoefter-stabi-*

lisering (5,0 MPa_enligt BYA).

På grund av detta förhållande beslöts att ett

gruspå-lägg motsvarande halva stabiliseringstjockleken skulle utföras omedelbart före stabilisering. Ett lämpligt grusmaterial hittades i grustag vid Östra Tönnet ca

15 km från provvägenngfr bilaga 5).

Med ledning av dessa grustjockleksbeStämningar

utval-des preliminärt ett läge för provvägen inom

ningsföretaget. Urvalskriteriet var att hitta en sträc-ka på ca 1300 m med så tjock genomsnittlig grusöver-byggnad som möjligt. Provsträckorna förlades prelimi-närt mellan sektion 4/000-5/300.

Markundersökningen utförd av VF S i februari 1977 visa-de att överbyggnavisa-den bestod av ett grusskikt av varier-ande tjocklek och därunder i vissa Sektioner,

exempel-vis 4/300, ett 4-5 cm tjockt Skikt som klassificerats

som mjälig finmo och som troligen urSprungligen avsetts som ett fukthållande bindjordsskikt under

grusslitlag-ret. Därunder bestod överbyggnaden normalttav*sand ca

20-30 cm. Undergrunden bestod av mjälig finmo.

Med denna markundersökning samt utförda tjockleksbe-stämningar på grusslitlagret som grund uttogs prov på i överbyggnaden ingående material för laboratorieprov-ningar samt fastställande av lämplig cementhalt. Prov togs.dessutom på grusmaterial från ovannämnda grustag vid östra Tönnet.

För att få en säkrare uppfattning om överbyggnadens ut-seende samt undergrundens beskaffenhet inom den del av vägföretaget, som planerats som provväg, gjordes i maj 1977 en kompletterande markundersökning på delen 3/950-5/300. Denna undersökning utfördes av personal från väginstitutets geologiska avdelning. Utlåtandet har bifogats som bilaga 4. Markundersökningen visar samman-fattningsvis att undergrunden är mycket likartad efter

hela provvägen och består av mycket tjälfarliga

fin-korniga sediment. Härav drogs slutsatsen att det valda läget för provvägen var lämpligt med hänsyn till under-grundens beskaffenhet. Enligt markundersökningarna be-står vägöverbyggnaden från undergrunden cch uppåt,

oftast av ett sandlager, täckt med ett grusigt lager,

tätat av ett 2-3 cm tjockt mjälaskikt. Dessa överlagras

.av förstärknings- och grusslitlager.

Förprovningen av de från provvägen hemtagna grusmate-rialen visade att finmo-mjäla från dels det tidigare beskrivna bindjordsskiktet och dels undergrundsmate-rial, som jäst upp i vägkanterna, innehöll

humusföro-reningar med mycket stark återhållande effekt på

cementbindningen. Detta förhållande tillsammantaget med den konstaterade ojämna överbyggnadstjockleken gjorde att stabiliseringen på provvägen enligt VTI:s

bedöm-ning borde utföras helt i påfört grusmaterial. Detta

ansågs nödvändigt med hänsyn till möjligheten att kunna utvärdera effekten av olika lagertjocklekar och ini-tialhållfasthet i det stabiliSerade lagret. Humusföro-reningar och olika sammansättning av basmaterialet skulle - vid stabilisering genom markblandning direkt

i befintlig vägyta - i hög grad försvårat bedömningen

av senare mätresultat. Det utvalda, påförda grusmate-'

rialet från östra Tönnet var emellertid av sådant slag (sandigt grus med låg finmaterialhalt) att väghållaren ansåg det nödvändigt, för att hålla Vägen trafikerbar

efter grusets påförande, att överst lägga ut ett lager bestående av krossgrus. Det bestämdes att

volymför-hållandet krossgrus:förstärkningsgrus skulle hållas lika på samtliga provsträckor, nämligen 1:5. Detta

innebär exempelvis att på sträckor med totalt 15 cm gruslyft utlades ca 12 cm förstärkningsgrus och 3 cm krossgrus, och på sträckor med totalt 20 cm gruslyft utlades ca 16 cm förstärkningsgrus och 4 cm krossgrus och motsvarande på sträckor med totalt 25 cm gruslyft 20 cm förstärkningsgrus och 5 cm krossgrus. Vid den fortsatta förprovningen för bestämning av lämplig cementhalt användes följaktligen enbart sandigt grus

från Östra Tönnet samt krossat bärlagergrus blandat i pr0portion 1:5. Siktkurvor på dessa båda material samt

det blandade materialet visas i bilaga 5.

Proctorkurva vid packningsprovning av det blandade ma-terialet +5 vikt-% standardcement redovisas i bilaga 6.

Erhållen maximal torr skrymdensitet var 2,15. Optimal vattenhalt = 7,0 vikt-%.

Meningen var att utföra provsträckor med en 7-dygns-hållfasthet av 3,5, 5,0 och 12,5 MPa. För att

faststäl-la de cementhalter som teoretiskt skulle ge dessa

tryck-hållfastheter instampades på laboratoriet provkroppar «med 4,5, 8,5 och 12,0 vikt-% standardcement.

Prov-kr0pparna§ hållfasthet provades efter lagring 7 dygn

ifuktrum. Resultatet redoVisas i bilaga 7. I bilaga 8 Åhar sambandskurvan för tryckhållfasthet och cementhalt «

uppritats. Ur diagrammet kan utläsas att för en

tryck-hållfasthet på 3,5 MPa erfordras med det aktuella

bas-materialet, en cementhalt på 4,75 vikt-%, för

tryck-hållfastheten 5 MPa erfordras cementhalten 5,5 vikt-%

och för tryckhållfastheten 12,5 MPa 9,5 vikt-% cement. Vid cementstabiliseringens utförande gjordes ett

tillägg på 0,5% till teoretiskt erforderliga

cement-halten för att kompensera ev spridningsojämnhet. Prov-sträckorna utfördes alltså med 5,25, 6,0 och 10 vikt-%

cementhReferenssträcka 0 utfördes exakt på samma sätt

som övriga delar av stabiliseringen utanför provvägen,

dvs enligt VFS:s anvisningar. Detta innebär att på

sträcka O gjordes ett gruslyft på 10 cm, motsvarande halva nominella stabiliseringstjockleken (bilaga 3)m

Den nominella cementmängden hade av VFS valts till

25 kg/mz, vilket ungefär motsvarar 5,5%.

2. BYGGNADSBESKRIVNING

2.1 Maskinförteckning

1 st bandtraktor Cat D6 med 5 rivartänder

2 st cementspridare fabrikat Cetto, dragna av traktorer fabrikat Mercedes-Unimog (bild 1)

1 st fräs med horisontellt roterande knivar, konstrue-rad av Euromix på chassi av fabrikat Kockum SMV

(bild 2 och 3) _

1 st konventionell fräs med Vert. roterande knivar

monterade på Caterpillar väghyvelchassi

1 st vibrerande slätvalsvält fabrikat Dynapac CA25A vikt 10 ton. Välten extrautrustad med spridarramp för RAK (bild 4),

1 st väghyvel fabrikat Nordverk l4NSinkt 17 ton

1 st lastbil med 6 m3 vattentunna

2.2 Provningar och kontroller vid

stabilise-ringens utförande

gementmängden, utspridd på ytan, kontrollerades med

hjälp av 1 m2 stora dukar ooh fjädervåg.

Yattenhalten före och efter inblandning av cement kon-trollerades dels med "Speedy Moisture Tester" och dels genom torkning av material på plåt (bilaga 10.)

Enblandningen av cement kontrollerades genom okulär

be-siktning och under senare delen även med hjälp av

Ce-menta, som bestämde cementhalten i olika skikt med s k

flamfotometer. Resultatet har redovisats i bilaga 9. Dessutom uttogs ett stort antal prov av det blandade materialet för ev senare analys av cement-halten. Dessa prover är genomsnittsprov för hela det stabiliserade lagret, och togs ut i 4 sektioner per:

provsträcka och i sex punkter vid varje sektion, alltså

4 ° 6 = 24 prover per provsträcka.

grygkhållfasgheten hos det stabiliserade lagret

kon-trollerades genom tillverkning av cylindriska prov-kroppar(Proctortyp) av färskt stabiliserat material från vägen. Hållfastheten bestämdes efter 7 dygns

lag-ring. Bilaga 10. De uppnådda tryckhållfastheterna var på normalt Sätt starkt beroende av den rådande

skrym-densiteten i lagret. Bilaga 10, sidan 2.

ggrymdensiteten hos det färdigpackade lagret bestämdes

med hjälp av vattenvolymeter.

gagkniggsgraden hos det stabiliserade lagret beräknades

genom jämförelse mellan den vid tillverkning av

prov-kropparna erhållna maximala torra skrymdensiteten och den vid volymeterprovningen erhållna torra

skrymdensi-teten på vägen. Bilaga ll. Som synes var den uppnådda

packningsgraden god (medelvärde = 100%, E : 4%).

QêE_ååêäålåêêäâéê_lêEE§E§_219§5l§E kontrOllerades dels

före packningen som löst mått och dels efter packning. Det cementblandade lagrets tjocklek mättes i båda

fall-en med tumstock. De avsedda tjocklekarna uppnåddes med 0

endast obetydliga avvikelser. 0

QEEêHQåEQ_êY_§â§EêE§EÅâlPEQY- Före Stabiliseringen Ut' togs från varje provsträcka fyra basmaterialprov om ca

30 kg för ev efterprovning. Siktanalys har gjorts på

samtliga dessa prov och redovisats i bilaga 12. Basma-terialproven uttogs i samma sektioner som materialet till provkrOppstillverkningen.

2.3 Arbetsutförande

Stabiliseringsarbetet på provvägen utfördes under tiden 7-l4 september 1977 och bedrevs i huvudsak på följande sätt:

Ae Bizaiag_ms§_äêaéärêä§9§-§ê§§e§§_@s§_ri2§rsê§és§;

'Rivningen erbjöd inga som helst problem p g a att

I

Stabiliseringen utfördes helt eller delvis i nytE materialc

B» §21ä99§i§9-§2-2§9e22;

Cementen utlades längs vägen med tre stråk i bredd med ca 30 cm överlappning. Vid kontrollen av utlagd

2 visade sig avvikelserna från den cementmängd per m

nominella mängden vara ovanligt stora (jfr bil 9). Trots stora arbetsinsatser kunde ej problemet be-mästras. Enligt entreprenören, som sade sig ej ha haft samma problem vid tidigare

stabiliserings-arbeten, berodde i detta fall de stora variationerna

på cementens speciella egenskaper. Cementen skulle ursprungligen ha levererats från cementfabriken i Skövde, men p g a leveransstörningar måste cementen

i stället tas från fabriken i Hällekis. Entrepre-nören ville härleda svårigheterna att sprida rätt

cementmängd med den använda maskinen till uppladd-ning av cementen med statisk elektricitet.

EEELêEQEåQS-§Y-Eê@§EE§B;

För att uppnå en fullgod cementinblandning enligt

okulär bedömning krävdes i regel fyra fräspassager,I omväxlande med SMV-fräsen och den konventionella

fräsen.

Yattenspridning utfördes kvällen innan på nästa dags

stabiliseringsetapp med lastbil ooh vattentunna. Vattenspridning i samband med fräsningen utfördes i förekommande fall vid 3:e frästuren (med

spridar-ramp monterad på SMV-fräsen).

22952229_92§_§§§§s9li§s utfördes med vält av typ

Dynapac CA25A (vikt 10 ton), vilken försetts med spridaranordning för RAK. Som regel gjordes sex

överfarter, en â två utan vibrering och resten med vibrering.

I

glitlager. Ca 1 vecka efter stabiliseringens

'

färdigStällande försågs provvägen medett slitlager

av oljegrus (ca 50 mm)°

\ . än ?246:

ntmbdeHHmmHm nmwno. QHmmmb m< mb meommmml beäom. wHHm H. » g ån g . . . , . . . s us -m a x.

.wHHm N. mmeHHHmmHHbmmmHMm Emm :OHHmOBWmHHd Honmwmbmm

WUH<mH. nwmmmw m< mmUHHWmd NOOWGB mz<.

.hi-;V

.Bild 3. Detalj av SMV-fräsen med blandarverktyg och spridarramp för vatten.

( Vw.-. 7.» .. L. L , han.-hk , MÅL..." . - :_...w . 44 man i..-7.... ...»-.u .-...mu ,» .Wu ..-..., H-.. .M humanM_ -...w.. _.,..,MH .,_.EJ .7 m..Vu ,....»..

*§;;g;g; Dynapac CA25A, förSedd med spridarramp för RAK.

Spridarrampen i transportläge.

am 400 KB zm m0 11

3. UTFÖRDA MÄTNINGAR FÖRE OCH EFTER

STABILISE-RING

3.1 Bärighetsmätningar med fallviktsapgarat

Under våren 1977 utfördes ett antal bärighetsmätningar

av VFS med 5-tons fallviktsapparat. Syftet var att

stu-dera bärigheten på vägen undertjällossningsperioden

före stabiliseringen. Resultatet har sammanfattningsvis redovisats i diagramform i figur 1, där även medtagits mätning gjord 7:e september omedelbart före

stabilise-ringen, på ytan av det påförda gruset, samt mätning gjord den 5:e oktober, ca en månad efter

stabilise-ringens färdigställande.

DYNAMISK

TJÄLDJUP

(m)

UPPTlNING

E-MODU_ 77. 03.22 1.20 0.1.0 * MÅTN.

MPO

77. 03.30

1.22

0.08

PÅ

77.04.15

1.22

0.08

UPSPR.

77.04.15 1.22 0.50

vÅG-77. 04. 28

1. 20

0.57

YTA

77., 05. 05.

1. 18

0. 67

r-77.05.17

0

0 ..

77. 09. 07 MÃTNING PÅ LÖST PACKAT (mus/ä

77.10.05 MÄTNING PÅ STABILISERING+OG\H

MARKERADE VÄRDEN ÄR MEDELTAL FRÅN

SAMTLIGA PROVSTRÄCKORe

MARS APR. MAJ JUNI JULI AUG

Figur 1. Bärighetsmätning med fallviktsapparat. VTI I'ÅIEDDELANDE . 7 2

12

Bärighetsmätningen utförd 771005 har utförligt

redovi-sats i bilaga 13. De högsta medelmodulerna (E) har som

väntat uppmätts på provsträckor med 25 cm

stabilise-ring. Sambandet mellan E-modul och

stabiliseringstjock-lek för två olika cementhalter har illustrerats i

gur 2.

E

MH). ///,/'

44/

500 -

_6°/.CEMENT

__ sms.

'3

I

I

I

I

TJOCKLEK

10

15

20

.

25

30

cm

Figur 2. Samband mellan E-modhl (medelmodul) och

stabiliserings-tjocklek vid 6 resp. 102 nom. cementhalt. E-modulen på-verkas även av bärigheten hos lagren under det

stabili-serade. Denna var icke lika hög i alla punkter. E-modulen 'för enskilda provsträckor kan korrigeras härför. Med

pilarna har markerats i vilken riktning de enskilda

vär-dena på ändå skulle ändras.

302 Avvägningar H

För bestämning av tjällyftningen på provvägen före

sta-bilisering, har avvägning i tre punkter (VM, V och H

2,5 m) på varje 20 m-sektion gjorts i mars och juni

1977. Skillnaden i höjd mellan dessa avvägningar dvs tjällyftningen har illustrerats i bilaga 14. P g a ofta återkommande justeringar av vägen med hyvel under tjällossningsperioden, är tjällyftningens storlek i varje sektion ej exakt överensstämmande med verklig-heten, men avvägningarna ger en bild av tjällyftningens storlek och variation före stabilisering. Medelvärde

13

för hela provvägen = 16 cm. Standardavvikelsen = :5 cm.

3.3 Utborrning av provkroppar

I oktober 1977 utborrades ett antal borrkärnor (4 per provsträcka) för bestämning av det stabiliserade

lag-rets tryckhâllfasthet. Resultatet av

hållfasthetsprov-ningen kommer att meddelas i en senare rapport.

3.4 Jämnhetsmätning med CHLOE-mätare

En första mätning på den färdiga vägen med väginsti-tutets CHLOE-mätare för bestämning av vägens PSI-värde utfördes i oktober 1977. Mätningsresultatet har ännu ej kunnat bearbetas och kommer därför att redovisas i en senare rapport.

3.5 Registrering av tjäle

För registrering av tjäldjup och upptining vintern 77/78 och ev nästkommande vinter, har 6 st

tjälgräns-mätare placerats på provvägen. Dessa kommer att

av-läsas 1 gång per vecka under tjälperioden av personal

från vägstationen i Edebäck.

3.6 Planerade mätningar

:I

Av VTI planeras för 1978 och fram till 1982 mätserier för registrering av bärighet, jämnhet (PSI),

tjällyft-ning, tjälgränser samt ev skador.

14

4. SAMMANFATTANDE DISKUSSION

'Sommaren 1977 utförde vägförvaltningen i Värmlands län förstärkning av grusvägar genom cementstabilisering på bl a väg 929. Den totala vägsträckan, som här

stabili-serades, var ca 4 km. I samband med detta förstärk-ningsarbete fick Väg- och trafikinstitutet i uppdrag av

Statens vägverk, TVb, att medVerka vid planeringen och

utförandet av en del av vägsträckan som utsetts till

provväg, Avsikten med provvägen är att den skall ge

underlag för rekommendationer, beträffande stabilise-ringstjocklek och erforderlig initialhållfasthet vid

cementstabilisering av grusvägar på mycket tjälfarlig

undergrund. '

För att underlätta senare utvärdering av mätresultat

utfördes stabiliseringen på provvägen helt i nytt

på-fört material. Provsträckor utfördes med stabilise-ringstjockleken 15, 20 och 25 cm och med cementhalter

vilka enligt förprovningsresultatet skulle ge en

7-dygnshållfasthet på 3,5, 5,0 och 12,5 MPa (bilaga 3). Kontroller i samband med utförandet visade emellertid

att gruset som lagts ut på vägen ej stämde helt överens

med det förprovade materialet (bilaga 12), vilket med-förde betydligt högre 7-dygnshållfastheter på vägen än

vad som avsetts (bilaga 10).

Stabiliseringsarbetet förlöpte normalt frånsett vissa besvär med cementspridningen. De stickprovsvis utförda kontrollprovningarna av cementhalten med flamfotometer

(bilaga 9) pekar på att det använda

blandningsförfaran-det gav god inblandningseffekt i djupled, men en

genom-snittligt sett något för låg cementhalt (bilaga 15).

För att underlätta utvärderingen av den uppnådda bland-ningseffekten i djupled har resultatet av en äldre

engelsk undersökning av blandningseffekten hos 3 olika markblandningsfräser angivits i bilaga 15. Som synes är

det på provvägen uppnådda resultatet minst lika bra som

det bästa engelska.

15

Både de engelska undersökningarna (Mixer B och C, bi-laga 15) och de, som utfördes på provvägen, antyder att den erhållna cementmängden skulle vara lägre än den av-sedda. Den genomsnittliga utlagda cementmängden på

varje enskild provsträcka, mätt med uppsamlingsduk och

fjädervâg (tabell 1), visar emellertid att den genom-snittliga mängden cement på hela provvägen icke

av-viker från den avsedda. Samma förhållande gäller de ak-tuella provsträckorna 6 och 7. Att cementhalten bestämd med flamfotometer synes bli lägre än den verkliga, kan därför möjligen tolkas som ett metodfel.

Tabell 1. Jämförelse mellan utlagd och nominell cement-mängd.

Prov- Uppmätt genom- NCminell cement- Differens

stükka snutttm;cammm- Iükgd

nämgi 2 2 2

kgân

_kghn

_,

_{kgág i}

0 .25 25 io Å 2 31 30,9 +011 3 46 , 41,2 +4,8'

4

21

21,6

-0,6

5 23 24,7 . "1:7 6 31. 30,9 +011

7

50

51,5

-115

H

Mdv +0,2

Hur har de olika använda cementhalterna och lagertjock-lekarna hos det stabiliserade lagret inverkat på vägens bärighet i begynnelseskedet? Det kunde kanske förefalla naturligt om en ökning såväl av det stabiliserade

lag-rets cementhalt som av dess tjocklek var och en skulle

leda till en ökning av bärigheten. För att om möjligt _

kunna klarlägga dessa frågor måste man särskilja

in-verkan av de nämnda två faktorerna. I bilaga 13 har i denna avsikt angivits den genom provbelastning

16

ställda dynamiska medelmodulen (Em) hos den fasta grus-. vägen omedelbart före stabiliseringsarbetenas

påbörjan-de. Denna E-modul kan då med god approximation anses även gälla som undergrundens medelmodul, sedan gruset blivit utlagt och stabiliserat med cement till djupen 15, 20 respektive 25 cm djup. E-modulen hos det

stabi-liserade lagret efter hårdnandet (lagermodulen El) kan

under denna förutsättning beräknas t ex med Odemarks ekvivalentmetod. För dessa beräkningar har använts

hjälpdiagram enligt bilaga 16, avseende lagertjockleken 20 cm, samt motsvarande diagram, avseende de övriga ak-. tuella lagertjocklekarna 15 och 25 om (ej redovisade

här). De på detta sätt framtagna värdena på lagermodu-len El har även återgivits i bilaga 13.

De i bilaga 13 angivna värdena på lagermodulen El visar stor spridning trots det goda utförandet. För prov-sträckorna l-7 uppgår standardavvikelsen hos El till

:2810 MPa, dvs variationskoefficienten (sumkäågäâgäåågä är 73%. (I [4] uppges att E-modulens variationskoeffi-cient för cementstabiliserade bärlager uppgår till ca

68%). .

-Orsaken till den stora spridningen i lagermodulen kan

knappast vara ojämn cementfördelning (se nedan).

Däre-mot kan ev avvikelser från den nominella

lagertjock-leken ha haft en betydande inverkan på lagermodulen

(7-lO% per cm tjockleksändring för aktuella konstrukL

tioner). Det är vidare väl känt att variationer 1 pack-ningsgrad mycket kraftigt inverkar på det hårdnande

ma-terialets hållfasthet, men om motsvarande inverkan

gäller även för E-modulen är okänt. Slutligen återstår

förklaringen att en begynnande sprickbildning i det stabiliserade lagret inverkat. En sådan kan ha initie-rats redan i samband med det färska lagrets vältning och senare utvecklats under inverkan av temperatur-Spänningar och trafikspänningar. Effekten av en dylik sprickbildning, som av flera skäl kan antas vara rela-tivt ojämnt fördelad längs vägen, skulle bli en

l7

ning av det stabiliserade lagrets böjsthhet, vilket

yttrar sig som mer eller mindre reducerade El-värden i de olika provningspunkterna.

För att undersöka hur de olika använda cementhalterna har inverkat på lagermodulen El kan man bilda

medelta-len för sträckorna l, 4, 5 och 6 med den lägre

cement-halten (5,25-6%) respektive sträckorna 2, 3 och 7 med

den högre cementhalten (10%). Ev inverkan på E1 av

lagertjockleken kan härvid anses i stort sett

elimine-rad, eftersom bägge serierna innehåller samtliga tjock-3° lekar. Erhållna medeltal var följande:

4240 MPa

3800 MPa

För cem.-halten 5,25-6% . . . . .. El

-"- - " - 10% ... E

Mot bakgrunden av den konstaterade stora spridningen

hos El kan man således påstå, attden ökade cementhal-ten i detta fall icke givit någon utdelning i form av

högre E-modul hos det stabiliserade lagret och därmed ökad bärighet hos vägen.

Den genomsnittliga E-modulen för det cementstabilisera-de lagret i begynnelseskecementstabilisera-det blev vid cementstabilisera-denna provväg. enligt ovan ca 4000 MPa. Är detta värde vad man kan vänta sig av en cementstabilisering utförd med ett väl-graderat grus och en cementhalt mellan ca 5 och 10%? Som jämförelse användbara publicerade forskningsresul-tat betr Eumodulen hos praktiskt utförda cementstabili-serade lager av aktuell typ är sällsynta. Ett visst

stöd kan man emellertid få ur två uppsatser, som bägge

behandlar frågan om sambandet mellan lagrets hållfast-het (definierad som dess böjdraghållfasthållfast-het, fastställd genom provning av balkar, som uttagits ur den färdiga

vägen) och dess E-modul (bestämd genom balkprovning

El] och [2]. I bilaga 17 har resultaten sammanställts

som medelkurvor. (För den ena serien har även de

en-skilda resultaten angivits, med vilkas hjälp en

18

kurva.inskisserats av VTI). De två sambandskurvorna

överensstämmer inbördes så väl man kan begära medtanke

på alla avvikelser i detaljerna vid utförandet, resul-tatspridningen vid provning av material framställt på fältet, etc.

I samma diagram (bilaga 17) har för jämförelse inlagts de enligt ovan erhållna försöksresultaten från Moss-berg 77, avseende lagermodulerna El vid den lägre res-pektive högre cementhalten samt de häremot svarande

böjdraghållfastheterna (ofl) hos materialet. Sistnämnda.

värden, som inte fastställts provningsmässigt för Moss-bergsmaterialet, har härletts ur de fälttillverkade

provkropparnas tryckhållfasthet (ctr) (bilaga 10) med

hjälp av det genomsnittligt gällande sambandet

ofl=0,2°otr [2]. En direkt jämförelse mellan

resul-taten från provvägen och sambandskurvorna enligt [1] och [2] är icke helt korrekt, eftersom E-modulen i det förra fallet framtagits med en metod, som helt avviker från den, som använts i de senare fallen. Resultaten

bör därför i första hand jämföras enbart kvalitativt.

Av bilaga 17 är det tydligt, att de vid gossbergs-provvägen uppnådda lagermodulerna

(a) varit avsevärt lägre än vad man uppnått vid de

redovisade utländska vägarna

(b) icke alls ökat med lagermaterialets hållfasthet

på det sätt, som det stabiliserade materialet i

de utländska vägarna uppenbarligen gjort.

Även den i förhållande till utländska erfarenheter låga E-modulen hos det stabiliserade lagret låter sig väl

förklara av uppkomsten i det stabiliserade lagrets be-gynnelseskede av en viss sprickbildning (hårfina spric-kor och mikrospricspric-kor). Om detta antagna Spricknät

huvudsakligen framkallats av belastningen från de tunga fordon, som passerat vägen under de första dygnen, är det naturligt att det stabiliserade lagrets böjstyvhet

19

blir påtagligt nedsatt i jämförelse med om lagret

läm-nas otrafikerat, vilket är det normala och med stor

sannolikhet gäller de utländska provvägar, som här an-vänts som jämförelse. Nedsatt böjstyvhet genom sprick-bildning är även en plausibel förklaring till att den genom provning fastställda'lagermodulen icke ökat med

cementhalten, dvs med hållfastheten. Om lagret nämligen i jungfruligt tillstånd erhållit ett relativt

fin-maskigt spricknät genom överbelastning, så blir böj-styvheten (och därmed lagermodulen) i fortsättningen beroende inte av lagermaterialets hållfasthet, utan i

stället av spricknätets finmaskighet och av

sprickor-nas spänningsöverförande förmåga.

En ökning av det stabiliserade lagrets nominella tjock-lek från 15 till 25 cm har som Väntat medfört en ökad bärighet hos vägkonstruktionen som framgår av bilaga

13 (E MV). För att man skall få en mera rättvisande

bild av hur lagertjockleken inverkar på vägens

medel-modul, har för provsträckorna 1-7 värdena på

medelmo-dulen enligt bilaga 13 korrigerats, så att de samtliga avser en och samma modul hos undergrunden, nämligen Em = 160 MPa, vilket är medelvärdet för de aktuella Em-värdena i bilaga 13. Korrigeringen har utförts med hjälpdiagrammen enligt bilaga 16. I bilaga 18 har de korrigerade E-värdena (medelvärden) för de nominella lagertjocklekarna 15 cm, 20 cm respektive 25 cm angiL

vits.

Av bilaga 18 kan man sålunda konstatera, att en ökning

av lagertjockleken från 15 cm till 25 cm på provvägen

medfört en höjning av vägens bärighet, uttryckt som medelmodul, med ca 85%. Man kan emellertid Samtidigt konstatera, att den bärighetshöjande effekten av lager-tjocklekens ökning i verkligheten blev mycket högre, än vad den skulle ha blivit (ca 30% enligt bilaga 18), om inte bara underlagets modul (Em), utan även det sta-biliserade lagrets modul (El), varit oförändrade vid

20

tjockleksökningen. Motsvarande sambandskurva har lagts

in i diagrammet på bilaga 18 (streckad kurva).

Att provsträckan med det tjockaste stabiliserade lag-ret givit en förhållandevis högre bärighet hos vägen måste tydligen bero på att E-modulen hos själva det

stabiliserade lagret (El) för denna provsträcka blivit

avsevärt högre. Ur bilaga 13 har som bekräftelse härpå

följande medelvärden på lagermodulen El erhållits:

Nom. tjocklek (cm) §1 (MPa)

15 3175

20 2575

25 ' 7270

Någon materialteknisk förklaring till varför E-modulen

hos det tjockaste stabiliserade lagret, som fallet är,

skulle bli drygt 2,5 gånger högre än hos de tünnare

lagren kan knappast uppletas. Däremot skulle en för-klaring mycket väl kunna ligga i de ovan framförda misstankarna, att det stabiliserade lagret genom tidig överbelastning erhållit ett spricknät. Rimligtvis bör ett sådant spricknät bli mindre omfattande ju tjockare det stabiliserade lagret är och således leda till en mindre reduktion av böjstyvheten och därmed även av

lagermodulen.

Ovanstående granskning av bärighetsförhållandena på*' Mossbergsvägen i begynnelseskedet antyder således

sammanfattningsvis ganSka starkt

att bärigheten hos vägen icke blivit så hög som man haft anledning förvänta med ledning av utländska

resultat

att anledningen härtill är att E-modulen hos själva det stabiliserade lagret endast uppnått ett

förhållan-devis blygsamt värde (genomsnittligt ca 4000 MPa),

vilket med stor sannolikhet måste tillskrivas spriCkbildning till följd av överbelastning i

21

gynnelseskedet förorsakat av det unika svenska

byggförfarandet att tillåta allmän trafik på det

stabiliserade lagret omedelbart efter färdigställ-andet (det internationellt vedertagna förfarfärdigställ-andet

' är avstängning från all tyngre trafik under ca 7-10 dygn [3]).

att denna förmodade sprickbildning till följd av tidig

överbelastning lett till att ökningen på vissa provsträckor av cementhalten från ca 5% till 10%

icke givit utslag i form av ökad bärighet. att däremot en ökning av det stabiliserade lagrets

tjocklek från 15-20 om till 25 cm givit en tydlig

ökning av vägens bärighet, vilket icke strider mot

här framförda sprickbildningshypotes.

Det ligger givetvis nära till hands att det ovan sam-manfattade resultatet av Mossbergsvägens bärighet

upp-fattas mer eller mindre som ett misslyckande. Då bör man emellertid beakta att den uppnådda E-modulen hos

det stabiliserade lagret visserligen förefaller ha blivit avsevärt lägre än vad den skulle ha kunnat bli

genom en tids trafikavstängningfefter färdigställandet,

men att ändå det uppnådda värdet (ca 4000 MPa)

ungefär-ligen är lika högt som medelvärdet för BG under

sommar-halvåret. Om denna hos det cementstabiliserade lagret. uppnådda "bärighetskvaliteten" för några av

provsträc-korna visar sig tillräckligt hög och varaktig, så att vägen utan restriktioner skall kunna bära den allmänna trafiken under ett antal tjällossningar framgent, är

ju det uppställda målet uppnått. En hög bärighet skall

trots allt inte vara ett självändamål utan ett

hjälp-medel.

[1]. [2]. [3]. [4]. VTI REFERENSER E. Otte, H. Sommer, NU-serien A 1977:12 MEDDELANDE 72 22 of Cement Stabilised The Journal of the Institution of Highway Engineers, Febr. 1972.

"PrOperties Materials",

"The Stress-Strain Curve for Cement- and Lime-Treated Mate-rials", National Institute for Road Research (S.A.), RR 174

(1974).

"Jordstabilisering med cement

och cementstabiliserat grus vid euroPeiskt vägbyggande (1970).

STINA 2. "En kompletteringsstudie avseende inverkan av variationer hos olika faktorer vid

§11:

Hm mm * _ 4 4 * ./ nu_v" 1 mmmu _ nu. .,

umeå/m :ommmmmm .ä

. / ' " r r .- \v ... ._ . ut. . " H u-J 'o \ .p ,H I s z:

441|It M... A

hv,

å

Z

n M

.w ul "Min i" , | MW ||lll

r ' M / Hål. 4 / " mr' N" lr" 1 / / / çw ø/ / é' l p r. xp 'å ' Ä <4 ;1 |1 § -. W ; | > . l -' | J . . S m I _ . b M a 5 r . .. wmjwmwx Hbmjm . .\ A: 0 _ .. . .. 1.! .. .U J 1 0 M., N ,1 c\ . M, w x / .. .... ,._. . , Ö) . Å . .. \ 0. | ;I I .., _ . o . z

.

,

,/,

1\\/JM ., .p . 0 .

.V v ...äw

s. _{w- .u} v 0 .. . oo_{.v \:..} N -- 1--..

A\ \ t» " \\L .« _hm" ?Ii IH_ '_I

Q 1 l Um ?

o I41' ): f |

Om

?av E : G . '" 'xq o/

. .mk Emy?

c . IVÃ r: ullmcådal . 5a

U.IHM '1 *H

um

.

Ranka: .q . 28% .tum _

M / ... , . . x.... 4 \..| I E .N u ., a 328: . \ Mun. u x , T ,/ .. ..---. \ U! 11 I. .on han' \|ld 1: Åk

*'5111

!???

g,

. M [. J

K

_L . "' 7 1' x. " : . I . i l l U .lar-O .I i .Mm \ ...a a - m. 9 G 1 »M N. v MI. M F .. *

mrmia ._ "moooo .\_Q -\

»tumsI

..

_Birro Q , \/I ₂₄₁5 * _ / \' ' : ñ_ M Å : '_ _w_ 05 ,» I"

§2

:I

år

"i

ful

l

di g" ' \ 20 :3 0 _.nu ? Åp m v 51 ! .\ 0 i

lin".

J* " ' '0 ,.. . \ _m .l ^. .. 'd ll | ' .\ .> 3. :_ 'IIIII

4 a b / / ] O I _.9""9 -15 (

.Å

: S å f .' MÅ' ) u ill nnl I _|I_|

.. mzomø

mmo«>o :omm

. 1 a. To.. . ' I F AH 2.. 410... . .J ;x . v , -' a. :371: *, s I \_.Ryul '

'

,L _.3,..6a \ 1 .i'7 S *'i dl. " ;' 34\I ?51 ,

m

t,'2 1 .2 0-: ,i_'o .. ,2. NHMHR.LJ VHF. ...nå

;TA quuübw . i A... ..Maf§ .A .. .. ..5..v . . c Is., . x W. a i .4.H..54.u. får! w . ål. . uøøtv.od.uucø0 A .. o . . ,... . 4.. | .. ,_.i\ .. . 1 m. .. . x.. ...än 4 . .fw n im.. zwmåmmfr r...M L A ,Vu a .E Nat., . . _ .. .. .ica ...V . .1 (ha. . u ' . w..V. ,F 2.:... "A . :1. bry? __., . ...M Paf: i.

vn

ME

DD

EL

AN

DE

72

302% :ommmmmo -3 20

F m2... Sum

. .

_:n

_rn

.

_zn

_zn

_:O P : - 4 h wo -p

se 2

.No

.mo Z .mo I .mo 3

I! . Emme .mo Z _{.mo I} Q ...'Iq'11I.'.'.Q' b . _b c mzwo 000-000 0000500000000o0.00.00|0|||0|||000000000000.00; I.Iolo|o|ol0ba 0nnl0 oin .Ho OHQHOHOHQHDH.HonononcnonñunonñonuHcHoHun

d . d P

oCmomc

_

. 1"...0.3.3.v3.n.n.u.u.n.n.u.3.3.3.

aououonoucnanonøcc"ou-ununnan-"ououooonunøuooh .0 c 0 0 o o o o o.i D .OI . P .0. I | i D i I P '0. i i .05. i.I i i i i i.I '...I IOFOIIIOIODOFCIOIOo

0 I 7 b I... 0 ...ocalvooocoocoaocooon

0 o l 0 i o 0 0 I i i I i I i I i i .bil II DDDODODODOPQIODG .robin-Iotulaholo.gror-Ioiol

0000000000_0.HH H .Oo 90.00.0000000000 .00004

w

. . . .coca-00000000. .coon-0000000000. 00-000. 000_{000000000000-000000000.} ...aooaoooooooøooooooo...Donna-0000000000000.. ...'...'... .I... .'...P.'. ... 'P' . . ...

O ...OO-...OOOO..OO-...OUIOUOOOOCOO ...0.

0

müw.Qnü.

i o 0 OC ...0 O _0. . '..|.'...'..I..'.'....C'...I... I.O.0...O...U...OO. U ...OUUUUO...0...0'0...I 000

.D... . i. 000

.7.32 mxcmi

.o... oo o o 0 C I... n

322.. Emo»

_...

.

DHTHKHQP

4

_

O 0 o o _o

ms...?

0 .b.°0 O .'. O, ro>z. * .4 O '1.' .°-' anmzqmärmFämEZQ wzoâqånx» oo ' I!

22 o"

lie 0. 5 H

wmâmqmunxomåu.- ...än

0 o .I 0 enl wabqn

mmmmmmzmmqmwoä Smoxo m2? §omam§zzåomzm zmco.

mommmoáä? -Imeymqu .N 982 ya :va ...56: 3323375

2.

_{mb -..- ...zoxåwg}

_-29

nu -.... ...18:

_..18

N H 00 i 3 Iia..l .-5.. §o><p såå-: .2me Bi la ga 3

.. 0

Bilaga 4 Sidan 1

Markundersökning för provväg Mossberg-77, väg 929, sektion 4/000 - 5/300,

u

tförd maj 1977

Röstscånins äverjerrhåljämsejsráaztâbsdämeiss

Förklaring till i texten förekommande förkortningar:

En'

S

Vänster Höger

vattenyta i borrhålet vid undersökningstillfället ektion Läge

3/950

H lm

0'-*

33

58

-Djup i cm un-der vägytan 33 58 80 80 - 133 133 - 140 140 ° 155 155 - 175 175 m 185 185 - 200+ 4/000 V lm 0 -7 13 ° 50 " 13 50 65 85

85 - 120

120 G 213 4/050 H lm 0 -8_

11 4

19.-VTI MEDDELANDE 72 8 11 19 44 lim r/h = järnutfällning sk = skiktad v = varvig Jordart m m Slit.-först. lager Finmo, grå, fuktig

Finmo, brun, lim h,

fuktig '

Finmo, grå, enst Eg) fuktig-blöt

Finmo-mjäla, grå,

ngt lim h, blöt

Finmo, brungrå,

ngt lim h, fuktig

Mjäla, ljusgrå, fuktig

Finmo-mellanmo-grovmo, lim h, blöt

Mjälig finmo, lim skikt fuktig Slit.- +bär1ager Finmo, grå, fuktig-torr Finmo-mjäla, sk, lim h, fuktig Mjäla, grå

Mjäla, med täta mf,

tjälat 90-113, 1;:

ränder _

Mjäla, enst '511, 515, lim r från 190, blöt Slitlager

Mjälig finmo, fuktig

Sandigt grus, fuktig Finmo, från 28 mullh, fuktig Vatten- Anm halt Z

15,9

19,1

20,4

w=100

17,4

17,7

21,7

22,0

21,8

1

30,3

25,9 130-190

Sekticn Läge 4/050 H lm 44 80 98 120 V lm 0 18 - _33 40 4/100 84 110' 117 135 143 155 157 162 168 171 183 4/150 H 1m 0 25 38 120 150 4/200 V lm 0 22 37 61 80 Djup i cm un-der vägytan 80 98 120 213+ 18 .33 40 84 100 117 135 143 155 157 162 168 171

183

233+ 25 38 120 150 225+ 22 37 61 80 108 VTI MEDDELANDE 72 Bilaga 4 Sidan 2 Vatten-halt Z Jordart m.m

Finmo, gulbrun+grå, lim h fuktig-blöt Finmo-mellanmo-grovmo, tjälad 90-113 Finmo Mellanmo, enst Ei från 190, 24,7 b1öt Slit.- +bärlager Sand

Finmoig mjäla, fuktig-torr Finmo, grå+brun, lim h, fuktig Finmo-mjäla sk Mellanmo-grovmo lim r, fuktig Finmo-mjäla v, fuktig-blöt Finmo, grå, fuktig-blöt Finmo-mellanmo-grovmo, sk, fuktig-blöt

Mjälig finmo, fuktig-blöt

Mellanmo-grovmo, lim r, fuktig-blöt

Finmo-mjäla, sk, fuktig" blöt

Mellanmo, lim r, fuktig-blöt

Mjälig finmo, lim r, fuktig-blöt

Finmo, lim h, enst mmo 1

fuktig-blöt Slite +bär1ager

Sand

Finmo, grå+brun, tjälat 38,0

90-113, fuktig

Finmoig mjäla, lim r, fuktig

Finmoig mjäla, rikl med cmtj '512, fuktig-blöt

Slit- +bär1ager

Sand

Finmo, grå, fuktig-torr Mjälig finmo, grå, fuktig

Mjälig finmo, grå, tjälat 42,4

90-108 .Anm 140-180 =90

H20 1 V

dike w=106

Sektion Läge

4/250

H lm

4/300 V lm 4/350 H lm

4/400

v lm

4/450 H lm Djup i cm un-der vägytan 108 118 189 200 44 52 160 38 48 90 115 148 35 50 152 156* 200 16 23 70 147 160 0 45 118 189 200 215 44 52 160 230+ 38 48 90 115 148 220+ .35 50 152 156 200 240+ 16 23 70 147 160 223+ 45 50 VTI MEDDELANDE 72 Bilaga 4 Sidan 3 Jordart m m Finmo, grå, fuktig-blöt, enst E1_

Finmoig mjäla, grå-brun,'

lim h

Mellanmo, grå-svart," fuktig

Finmoig mjäla, lim r fuktig

Slit.-först.llager Sand '

Finmcig mjäla, tjälat 90-115

Mjäla, ljusgrå, lim h

ställvis, rikl fuktig Vägtrumma 5 m från

borr-hålet har "kalvat"

Slit.-först. lager Sand

Mjälig finmo, grå, fuktig

Müälig finmo, brun, lim r tjä1at, fuktig

Finmoig mjäla, brun lim r tjälat, fuktig

Finmoig mjäla, grå, fuktig

Slit.-först. lager

Sand

Mjälig finmo, grå-ljusgrå, tjälat 90-109

Mosstorv

Püälig finmo, grå, fuktig-blöt

Mjälig finmo, ljusbrun, ställvis lim h, fuktig S1it.- +bärlager

Sand

Mjälig finmo, fuktig

Finmo-mjäla sk, tjälat 107-123, fuktig

Finmo, fuktig

Mjäla v, ljusgrå lim sk

ställvis, fuktig

Slit.-först. lager Sand Vatten-halt 2

24,3

35,1

22,6

Anm w=48 H2/ i V dike 20 cm u vägb w=115 170-200 Sem mulls' vid 110 w=140 w=fb7 w=23

Sektion 4/495 4/550

4/600

4/650

4/695 4/750 Läge V lm H lm V lm H lm V lm H lm Djup i cm un-der vägytan 50 38 52 70 93 105 38 50 30 47 30 37 170 30 42 148 155 30 40 120 VTI MEDDELANDE 250+ 38 52 70 93 105 250+ .38 50 240+ 30 47 235+ 38 37 170 235+ 30 42 148 155 210+ 30 40 120 123 72 Bilaga 4 Sidan 4 Jordart m m

Finmoig mjäla, lim sk ställvis, fuktig, 2 cm mf

vid 200

\

' '

Sauderat 5 m i mjäla H20

och mjäla i V dike.

Trafi-ken "pumpar" upp mjäla

ställvis i vägrenen Slit.-först. lager Sand

Mjälig finmo, grå, fuktig

Finmoig mjäla, brun Finmoig mjäla, brun, tjälat kraftiga isränder Finmoig, mjäla, brun, enst

lim sk, Ei, fuktig

Slit.-först. lager Sand

Finmoig mjäla, v grå+rödbrun

rikl med lim sk, fuktig

Slit.-först. lager Sand

Finmoig mjäla, sk gråbrun,

lim sk ställvis Slit.-först. lager

Sand

Mjälig finmo, Ei 118-122, 2 cm Ei vid 80, fuktig Finmoig mjäla, v lim h ställvis, fuktig

Sanderat 5 m i mjälan Slit.-först. lager

Sand

Mjälig finmo, grå-brun,

lim r ställvis, fuktig-torr Finmo, grå, fuktig

Mjälig finmc, ljusgrå,

11m r, fuktig Slit.-först. lager Sand

Mjälig finmo, grå lim r ställvis, tjälat 3 cm

vid 100, fuktig

Finmo, lim h, fuktig

Vatten- Anm halt Z'

28,4

500100

w=100 w=31 w=145 w=175 w=26

'Bilaga 4 Sidan 5

Sektion Läge Djup i cm un- Jordart m m Vatten- Anm

der vägytan ' halt Z

123 - 235+ Finmoig mjäla, grå,

lim sk, fuktig

H2/ i V dike. Trafiken

N_pumparN _{upp mJala stall-}- u ..

vis i V 0 H vägran

4/800 V 1m 0 - 24 Slit.-först. lager

24 - 34 Sand

34 - 60 Mjälig finmo, mörkgrå,

fuktig

60 - 105 Mjälig finmo, gråbrun,

_ tunnt tjälsk vid 95

105 - 235+ Finmoig mjäla, gråbrun,

fuktig-blöt fr 190

4/850 H lm 0 - 34 Slit.-först. lager 34 - 44 Sand

44 - 140 Mjälig finmo, grå+gråbrun,

_ fuktig, tunnt tj sk vid 107

140 - 235+ Finmoig mjäla, gråbrun, w=188 lim r, fuktig-blöt '

4/900 V lm 0 - 27 Slit.-först. lager 27 - 44 Sand

44 - 55 Finmo, fuktig

55 - 72 Mellansand, fuktig

72 - 220 Finmoig mjäla, grå, tunnt

tj sk V 112, fuktig _

220 - 222 Vegetationstäcke, fuktig

222 - 224+ Mullhaltig mjälig finmo,

fuktig

4/950 H lm 0 - 27 Slit.- +bär1ager

' I

27 m 29 Tätningslager, mjäla,

fuktig

_29 - 40 Sandigt grus, fuktig

40 - 53 ' (Sand, fuktig . 53 - 105 Mjälig finmo, grå, 26,8 fuktig -105 - 109 Mjälig finmo, grå, V 35,8 tjälat 109 - 160 Müälig finmo, grå, 33,9 veg täcke 147-152 blöt 160 - 204 Finmoig mjäla, grå, 17,9 fuktig _

204 - 240+ Finmoig mjäla, brun 28,6

lim r, fuktig VTI MEDDELANDE 72

Läge Sektion 5/000 H lm 5/050 V 1m 5/100 H lm

v 5/150

V lm

5/200 H lm Djup i cm un-der vägytan 0 60 64 185

58

72

170

35

48

58 88 134 148 156 160 173 190 37 55 110 32 50 60 64 185 240+ 58 72

170

240+ 35 48 58 88 134 148 156 160 173 190 240+ 37 55 110 240+ 32 50 100 VTI MEDDELANDE 72

'Bilaga 4

Sidan'6 Jordart m m Slit.-först. lager Sand Finmoig mjäla, grå+

brun, lim r, fuktig Mjälig finmo, grå,

cmtj

195-199

lim r vid 180 Slit.- först. lager Sand, blött Finmoig mjäla, grå+ ljusbrun, lim sk ställ-vis, fuktig Finmoig mjä1a+mjä1ig finmo, grå, fuktig Slit.-först. lager Sand, 1 sten $150 Finmoig mjäla, grå, - fuktig Sand, utspetsn från trumma, 5 cm Ei_ vid 80, fuktig

Mjälig finmo, grå, F,

tjälat vid 118, fuktig Müälig finmo, dyig

(undergr) fuktig Delv förmultnad torv,

fuktig

Dyig finmo, fuktig

Finmo, grå

Delv förmultnad torv +

finmo, fuktig-blöt Dyig finmo Slit.-först. lager Finmo-mjä1a+sand+sten, fuktig Mjälig finmo, grå, 70-80

mu11b1, tjälat 92-110,

fuktig

Müälig finmo, ljusgrå, lim r, fuktig Slit.-först. lager Grusig sand Müälig finmo, grå, fuktig Vatten-haltzZ Anm w=49 w=54 w=182 w=150

Sektion Läge Djup i cm un--der vägytan 100 110 5/250 V lm 0 45 55 155 H lm 0 13 15 30

5/300

80 100 130 160 190 110 210+ 45 55 155 225+ 13 15 30 80 100 130 160

190

230+

340

340+

VTI MEDDELANDE 72 Bilaga 4 Sidan 7 Vatten- Anm halt Z Jordart m m Mjälig finmo, grå, tjälat i isränder, blöt

Finmoig mjäla, ljusbrun, lim h, blöt

Slit.-först. lager Sand

Mjälig.finmo, ljusbrun, lim r ställvis, tjälat

100-112, fuktig

Finmo-mjäla, sk lim r ställvis, blöt w=164 Slit.- +bärlager Müälig finmø Sand

Mjälig finmo, gråbrun, 24,7

enst lim sk, fuktig

" 27,1

Mjälig finmo, gråbrun, 29,8

enst lim sk, fuktig-blöt Mjäla-finmo, gråbrun, enst lim sk, fuktig

"

24,8

"

26,1

27,3

Mossberg -77

FÖRSTÄRKNINGSGRUS

FRÅN GRUSTAG VID

ÖSTRA TÖNNET

VTI NR 62 323

' KROSSAT BÄRLAGERGRUS

VTI NR 62 458, ANVÄNT

som YTLAGER PÅ

FÖR-STÄRKNINGSGRUS

(VTI NR 62-323)

20 VIKT-Z BÄRLAGERGRUS

+80 VIKT-Z

FÖRSTÄRK-NINGSGRUS (TEORETISKT.

FRAMRÄKNAD KURVA)

VTI MEDDELANDE 7 2 Po ss cr an dc mön qd , vi ki pr oc cn f Pass cr on dc mön qd , vikf pr oc cn f Pa ss er an dc mön qd ,vi ld pr oc cn f Bilaga 5

H0

SAND

anus_

STEN _

Grums ;MMWEGrOVW ; Finqrus 3 Gnvgrus T ^ Mn

m

J

;

_-.J

:

'

'ä'

4' /

2.

4' i ' / .

r

1

/ r

.

J.

1

+

1

1

n

?

f

/7

I

i

'i '2 1 'f 1

se

₄

4

_/

; /

_.1

₄

:

_»:

:

so

;

/;

_ir

_i

ac

_-2

i

_{/ á}

/ i

*

_*

₄

s

_»:

1

3°

lr

*i

I

%

2°

lr

?

å

ä

te

/

D 4

|

i

»A

-;

i

0

3

r

/ 1

:

?

i

o YTYTT "IVTYTI TTIT 'I 1 T V 1 T 7,'1471

w minsalest

LI L!? 54%

:o

20 :940%

m 025 0.25

Runda-00h.

än å lb lb

32

64

Q1

1!!

2

5:2

?P

I

I

I

:

/KT

*5

$

*1

3 /

3

ao

3

l

L

v

5

1 /

i

o

1

1

1

*

1

70

_J

i

₃

4

_.

_/J

_J

:

se

i

i

/

3

3

50

s

3

2/

2

e

40

i

s ,/

s

2

:o

i

1

3

L

'° r/?zz/ %

_{m / .3}

₂

_%

:v

_å

%

o 'fTTT'YYTYmâ' TT TT Y:Y7T V "71 T' Y 1 AI: 'ITLTYY i år

.anlmsazlasma m L512 EU

:0 :§20 39 M9

m om agg Kornshdoh, M 3.6 ' lb 32 64

0.1

151

2

§1

29

'm : T 7 ,4

m

5

i

i 1/// i

ao

L

:3

'// 2

2

7°

%

å

/

i

%

50

Ir

%/

f'

i

5°

:'

i

.*

i

4°

?

i*

5

r'

m 5 // E ' ?

20

%

r'

ê

no

i

r

i

///

å

ä

.

4

o 'wmpwá

,m .av mm 7 r r i;

ämngu Vi; 1

mynnazlasma u ua: §4; Jo* ;5120 :940%

m om Q2: Hornhinnan» 3.6 Ö '(3 Ib 32 64

Bilaga V _5_

Provet mörkt.NDSSBERG.'777...Provtagningsplats..0,.IONNET.. ...Lön...$.4... Vnr

A Ler Mjäla mp Sand GLus SterL

' - TT-'rmölaivan-jálarñnma ?GravmorMellan-E Grov-TFingrus fGravgrusT_{. . . . m 4} '

wo

00??

002

g? sand qu so

6:2

3:0

0 a

. 1 4 1 . 1 < t 6

*a 90

U

,

'

*-

:

.'

:

*

t

i

'

4

/

6

'

i

1° 3

O ° m * 01. f T . T 5 20

'-å ,m 20 vara-'1. BARLAGERGRUS+7

J.

;

//

7

,

30 2

7 .-7 00 7 f % .r f. .x 3; 60 80 VlKT-'Io FQRSTÅWINGS- i 7 L LO '; »I 4' 4' »I 4 I 4 *2 5 '

3.50 GRUS ;

w

'

+

%

'1 50 15:

:g 7 4 - :0 E i 1.' I 1 l: 7 E U 30 Y F 70 0 E 'i 'i 4 < 2 E 20 ' vi i % 2 W se o

310

i

f

'

7

7

r '

90 5

° Q.: : ' ' 6:/ 4 LJ: 1 LJ L 1 1 I_ (7,

Ov'fl'mTWT * I 'T'T ' "'1""I""l * r'l'! "*l' 'V1 I'I' W' "T ' I' '1" T" ' * I'I'I'I 0.001 (1032 0.015 001 (102 005 .OJU'OJSUZ'EBQLQS 1,0 1,5 2 3 l. 5. '10. 1620

Komstorlckmm_ CU . 0,125 0,25 55 8 11315 32 64

Packningsmefod: TUNG lNSTAMPNlNG

Behållarens storlek: 1000 cm3

Max.kornstorlek vid provning: 20 mm

240

101

E' E: E

fn Yå § \E-Vattenfyllt hålrum v0l.-°/o

Z

\\

\

\

\

.Materialets

9+:

2,30% w \ \ speavikt: g

å \\Å\Ö\N\%\\

\

2'

. ' U, A N \ w \ m .i D

2104

\

\\Q\ \\3\ \

3;

' E \ \ \ :J

3

\ \ k

\

m

m \\ \R$%\

,

å

mot:

0

\\N\\\%\

U)

2

180 K \ \ \ \ ä 0 ' w :\ 05

:

_\

_?ex

\

5751

1,40

₀

₂

_l.

₆

₈

₁₀

₁₂

₁₄

₁₆

₁₈

₂₀

₂₂

_{24 26}

₂₈

₃₀

_\

Vattenhalt(efter ev.bindemedels reaktion),vikt-°/o '

Prov Bindemr Maximal Optimal Vattenfyllt hdlrum Luftfyllthålrum

halt. volym- vatten- wattenmött- v.r0dande vid rådande STD. CEM. vikt. i hatt. nadavprov. vattenholt.vottenhalt.

Vik_t"'°/a kg/dm'j vikt-Wo volym-Va volym-Wo

volym- °/o

5.0 2.15 7.0

. . . ..den .utfört av K. YDREVIK

VTI MEDDELANDE 72

« ca oa urcn oc nnvu n c-c ooa a0s oga onu uanI nn c.g

MOSSBERG -77

Bilaga 7

FÖRPROVNING Tillverkning av provkroppar

Packningsmetod: Tung instampning

Material: 20 Vikt-% bärlagergrus (VTI nr 62458) + 80 vikt-% förstärkningsgrus (VTI nr 62323) Humusgrad = 0

Optimal vattenhalt med 5% cement = 7,0% Maximal torr skrymdensitet med 5% cement = = 2,15

P R 0 V K R O P P A R

Nr Cement- Vatten- Vikt vid Ålder vid Brott-

Tryckhåll-halt halt till- prov- last fasthet

verkning tryckning Mdt

% % 9 dygn kP MPa MPa

4,5 7,0 2277 7 3000 3,82 -"- -"- 2246 " 2500 3,18 -"- -"- 2282 " 2700 3,44 3,48

8,5

7,0

2327

7

8500 10,82

-"- -"- 2330 " 7500 9,55 6 ="« -"_ 2329 " 7900 10,06 10,14 12,0 7,0 2367 7 13500 117,20, m"- -"w 2358 " 13500 17,20 -"- -"= 2360 " 14000 17,83 17,41

VTI MEDDELANDE 72

Bilaga 8

MOSSBERG -77

SAMBAND MELLAN CEMENTHALT

OCH TRYCKHÃLLFASTHET

TRYCKHÃLLF.

MPa H

15

-12,5

---10

'-3,5

--»--«---0 I I I I I I I I [ I T I 0 2 I. 5 a 10 32 VIKT-°/. 4,75 P; CEMENT 5 5,5

MATERlAL: 20 VIKT-'h BÄRLAGERGRUS (vn nr 62458) + 80 '1. FÖRSTÄRKNINGSGRUSWT! nr 62323) PROVKROPPARNA TlLLV. ENL. METOD TUNG INSTAMPNING OCH LAGRADE 7 DYGN 1

FUKTRUM FÖRE PROVTRYCKNtNG. * '

Bilaga 9

Sidan 1

Kontroll av cementinblandning

Bestämning av cementhalt med flamfotometer utförd av

Cementa AB, Malmö.

Plats: Provväg Mossberg -77.

Sanjon Nan. Ndm. anw- Camxme

stab. cemm- tag- halt halt djup halt nings- 0-12 mm. på

djup hela 0 o ntrl cm 6 cm 6 %

.l

*2

3,

4_

5."

Å ii

W

â/gong 20

6

0- 5

6,9

5,5

Provstr. 5

'

5-10

6,9

5,5

10-15

6,4

5,1

15-20

2,8

2,2

20,-_25 ._05

_06

. __

,_

. .0-20 159

3,16,

Medelvärde

â/å7ålH 25

6

0- 5

4,8

3,8

Provstr. 6

'

5-10

4,6

3,7

10-15

4,4

3,5

15-20

5,1

4,1

20-25

3,8

3,0

.25'*3O,

_0(3 ,

_5-7.0._

,, 1,11 6._ -1.3

_0125

4:' 5

3 46

Wslrääde

â/åoålv.25

6

0- 5

7,3

5,8

Provstr. 6

'

5-10

7,3

5,8

10-15

7,2

5,8

15-20

8,0

6,4

20-25

7,7

6,2

1

275-310.. _;. 0,1

01_

i. _ A _

.0-25 V 7,5

6,0

"Madelvärds

â/åâå V 25

6

0- 5

5,3

4,3

Provstr. 6

'

5-10

5,9

4,7

10-15

5,6

4,5

15-20

6,1

4,9

20-25

5,1

4,1

25-30

0

0 Y

g_ wvgwm_rwmg

0'25 , _5r6

647,5

_

Medelvärde

VTI MEDDELANDE 72

Bilaga 9 Sidan 2 5/025 0,5 HIV. 25 10 0- 5 8 5 5-10 8 4 10-15 7 5 15-20 8,1 20-25 3 2 25-30 0 3 7 1

V 0-25

5,8 V _mede1värde

5/050 O 5 IH Provstr. 7 I

25

10

0- 5

5-10

10-15

15-20

20-25

25iâ9

__0-25

s a s s N OO U ' I O O O N N T' .1.. .. 7. 4.' .- N

_Nê951Vär991 .

e 1 \1 .c >m a\ 1a a \ _o xf c> uo xo xo \c \ LN U' l 5/075 25 10 0- 5 9 Prcvstr. 7 5-10 9 10-15 9 15-20 9 20-25 7 25-30 0 9

0'25,

?\ J . c 0 \\ 1 \ 1 \ 1 \ 1

,LMedelVärde

^ 5/100_{lqOInH 25 i 10 0- 5 8 2 Rnnstr.7} 2 5-10 7 6 10-15 7 8 15-20 7,6 20-25 7 4 25-30 0 2 7 7

O+25 '

-4 55505lVäråe

VTI MEDDELANDE 72

Bilaga 10 Sidan 1

Tillverkning av provkr0ppar för bestämning av det

sta-biliserade lagretstryckhållfasthet.

Plats: Provväg Mossberg -77.

Prov- Material Prov- Nom. Vatten- Torr skrym- Tryckhållfasthet str. från kropp cement- halt densitet 7 dygn

sektion halt vid_. mtrl <20 mm Md_v.

t111v. 3 nr nr. ,_Z Z kg/dm MPa MPa 3/925 H 1 5,5 6,8 2,21 7,50 0 3/975 H 2 -"- 6,4 2,21 12,50 3/950 V 3 "- 6,6 2,22 7,50 4/000 V i 4* -" .5,4 2,25 8,75w7' _9,06 4/075 H 5 6 7,4 2,18 9,37 ' 1 4/125 H 6 " 6,7 2,20 9,99 4/100 V 7 " 7,1 2,21 9,37

4/125 v

8

6,5

2,19

9,99

_, 926.8_

4/275 H 9 10 6,5 2,24 22,49 2 4/225 H 10 " 6,2 2,24 13,75 4/250 V 11 " 5,5 2,27 20,62 4/300 V 12 " i 6,3 2,27 24,99 20,46 4/400 H 13 10 7,6 2,22 20,00 3 4/450 H 14 " 8,9 2,16 8,10 4/425 V 15 " 7,1 2,22 13,10 4/475 V 16 "1 7,6 kg2,21; 18,10» 14,83^ 4/550 H 17 5,25 7,8 2,17 3,75 4 4/575 V 18 -"- 7,4 2,19 6,87 4/600 H 19 -" 7,7 2,19 6,87 . 4/625 V 20 -"- 7,2 _ 2,20 9,371 _ 6,71 4/700 H -21 6 6,0 2,23 15,62 5 4/725 V 22 " 5,4 2,23 15,00 4/750 H 23 " 6,6 2,18 16,87 4/775 V 24 " 5,7 2,26 16,25 15,94 4/925 H 25 6 6,5 2,20 10,62 6 4/950 V 26 " 5,8 2,24 15,00 4/900 V 27 " 5,7 2,22 12,50 v

4/875 H

28

i "

6,1

2,220__H _

10,00

12,03

5/050 V 29 10 9,9 2,14 18,12 7 5/100 V 30 " 6,4 2,21 16,87 5/075 H 31 " 8,1 2,19 16,25 5/125 H 32 " 7,3 _ 2,18 _'Y 13,75 _ 16,25

VTI MEDDELANDE 72

SEJ'EG

_511.12_

* .Samband me//an /ar/-a .sh-gm-

5/63

" de/75/fe/en04: 06/7 fame/H

-* fås/he/en V. dygn (05,).

0,5.

5/ _Qman//âa//x .5725-670

Moa

20

(o) ' '

/ o .

/5'

. :7.4

0

/0

o

a c

_{.// o 0} fu)

.

i

2;, ég/o/må

5

.8/0

2/5 / .8.20

2.25'

2.50

J

.

få ' á/ Jemen/6501.70 Z

U /1

o o /°

'

_/

/

_o

20

.å

L

t

/o/

_ " o ' ./

o 3/

/5

/

,/ °

/0

/v/

5'

A

I

Ya' kç/a/m;

2./0

2.5

2120

2,25'

2.30

V77 Madde/ande 72

Bilaga 11

Packningsgrad.

Plats: Provväg Mossberg -77.

Maximala skrymdensiteten korrigerad med hänsyn till

stenhalten (mtrl > 20 mm) hos volymeterprovet.

VTI MEDDELANDE 72

Prov- Sektion "Maximal" torr skrym- Torr skrymdensitet Packnings-str. densitet bestämd vid på vägen bestämd grad

instampn. av prov- med vattenvolymeter

kroppar

*

Vid vatten- Skrymd. Vattenhalt Skrymd.

halt (hela 3 provet) Z kg/dm __VZ kg/dm3 Z i 0 3/925 H 6,8 2,22 6,8 2,25 101 0 4/000 V 5,4 2,28 5,8 2,19 96 9 1 4/075 H 7,4 2,20 6,4 2,24 102 1 4/125 H 6,7 2,24 6,5 2,06 92 2 4/250 V 5,5 2,38 5,6 2,28 96 2 4/300 V 6,3 2,30 5,8 2,29 100 V 3 4/400 H 7,6 2,25 7,2 2,34 104 3 4/475 V 7,6 2,27 6,3 2,33 103

* 4

4/575 v

7,4

2,24

6,8

2,34

104

4 4/625 V 7,2 2,26 6,9 2,27 100 ,5 4/700 H 6,0 2,29 5,2 2,24 98 5 4/725 V 5,4 2,27 5,3 2,41 106 6 4/875 H 6,1 2,31 5,7 2,15 93 6 ,4/900 V 5,7 2,26 4,6 . 2,25 100 7 5/025 H 7,3 2,26 7,0 2,27 100 7 5/075 H 8,1 2,22 6,9 2,29 103 MV - 100