Interventioner i relation till följsamhet hos patienter med hypertonibehandling: En litteraturstudie

(1)

Interventioner i relation till följsamhet hos

patienter med hypertonibehandling

- En litteraturstudie

Interventions related to compliance in patients with hypertension

- A literature study

Jennifer Alvarsson

Ellen Badh

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå

Handledare: Hanna Boström & Erica Lillsjö Examinerande lärare: Ingela Leibring 2019-12-20

(2)

SAMMANFATTNING

Titel: Interventioner i relation till följsamhet hos patienter med

hypertonibehandling

Interventions related to compliance in patients with hypertension treatment

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå

Författare: Jennifer Alvarsson & Ellen Badh

Handledare: Hanna Boström & Erica Lillsjö

Sidor: 30 exklusive bilaga

Nyckelord: Omvårdnad, följsamhet, hypertoni, intervention

Introduktion: Hypertoni är en global folksjukdom som leder till stora kostnader för samhället och lidande för individen. Läkemedel och livsstilsförändringar utgör behandlingen. Sjuksköterskan har en central roll i hypertonibehandling,

studier visar dock att följsamhet till behandling är låg. Litteratursammanställning belyser vilka interventioner sjuksköterskan kan använda sig av för att förbättra patienters

följsamhet till hypertonibehandling. Syfte: Syftet med litteratursammanställningen var att belysa interventioner i relation till följsamhet hos patienter med hypertonibehandling. Utifrån problemformuleringen och syftet formulerades två frågeställningar: 1. Vilka interventioner finns beskrivna? 2. Ger de effekt? Metod: Litteratursammanställningen genomfördes enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed och resulterade i sammanlagt tio artiklar, nio av kvantitativ design och en med kvalitativ design. Samtliga artiklar granskades enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Databearbetningen utfördes genom tematisk analys. Resultat: Tre teman framträdde: minnesinterventioner, motiverande interventioner och utbildande

interventioner. I temat utbildning framträdde två subteman: grupputbildning och individuell utbildning. Alla interventioner som innehöll en motiverande komponent gav signifikant förbättrad följsamhet till antingen läkemedelsbehandling, livsstilsbehandling eller både och. Slutsats: En motiverande komponent är en nyckelaspekt för sjuksköterskan att ta i

(3)

Innehållsförteckning Introduktion ... 1 Bakgrund ... 1 Hypertoni ... 1 Komplikationer av hypertoni ... 2 Behandling ... 3 Livsstilsbehandling ... 3 Läkemedelsbehandling ... 3 Följsamhet ... 3

Sjuksköterskans omvårdnad och funktion vid hypertonibehandling ... 4

Problemformulering ... 4

Syfte ... 5

Frågeställningar... 5

Metod ... 5

Litteratursökning ... 5

Inklusions- och exklusionskriterier ... 6

Urvalsprocess ... 8 Databearbetning ... 8 Forskningsetiska överväganden ... 8 Resultat ... 9 Minnesinterventioner ... 11 Motiverande interventioner ... 11 Utbildande interventioner ... 12 Grupputbildning ... 12 Individuell utbildning ... 12 Diskussion ... 13 Resultatdiskussion ... 13 Metoddiskussion ... 14 Klinisk betydelse ... 15

Förslag till fortsatt forskning ... 15

Slutsats ... 15 Referenslista ... Bilaga 1. Artikelmatris ...

(4)

Introduktion

Hypertoni är en global folksjukdom. Beräkningar tyder på att cirka 2 miljoner svenskar är drabbade. Hypertoni är den största riskfaktorn för kardiovaskulära sjukdomar. År 2010 kostade kardiovaskulära sjukdomar det svenska samhället 61,5 miljarder kronor. Hypertonibehandling består av livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling och är effektiv primärprevention för kardiovaskulära sjukdomar. Dock visar studier att följsamhet till livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling är låg. Sjuksköterskan har en central roll i hypertonibehandlingen och ska utbilda, informera och motivera patienten. Litteratursammanställning belyser vilka interventioner sjuksköterskan kan använda sig av för att förbättra patienters följsamhet till

hypertonibehandling och kan anknytas till forskningsområde “Kompetens och

professionsutveckling inom omvårdnad”.

Bakgrund

Hypertoni

Hypertoni är en global folksjukdom, 2008 var en miljard personer världen över diagnostiserade med hypertoni (World Health Organization [WHO] 2013). Beräkningar tyder på att 2 miljoner svenskar är drabbade, ungefär hälften är oupptäckta (Läkemedelsverket 2014). Folkhälsomyndighetens (2019) definition på folksjukdom: “en sjukdom med hög förekomst i befolkningen och som bedöms ha en stor inverkan på befolkningens hälsotillstånd under en viss tidsperiod” (Folkhälsomyndigheten 2019). Förekomsten av hypertoni ökar med stigande ålder. Hypertoni drabbar kvinnor och män i lika stor omfattning (Läkemedelsverket 2014). Majoriteten med hypertoni har inga symtom. Ibland kan huvudvärk, yrsel, bröstsmärta eller näsblod förekomma (WHO 2013).

Benämningen hypertoni betyder högt tryck, vilket syftar till ett ökat tryck i artärerna (Grefberg 2013). Hypertoni indelas i primär och sekundär hypertoni. Primär hypertoni, även kallad essentiell hypertoni omfattar 90-95% av alla med hypertoni och innebär att ingen bakomliggande orsak identifierats. Primär hypertoni uppstår dock inte ur intet, utan betraktas vara orsakad av en kombination genetiska samt miljömässiga faktorer. Några primära faktorer är: hereditet, ålder, fetma, alkohol och tobaksrökning. Vid sekundär hypertoni identifieras en bakomliggande orsak till det ökade trycket, exempelvis aortakoarktation eller njursjukdomar (Braun & Anderson 2012).

Det arteriella trycket mäts i millimeter kvicksilver (mmHg). Det första talet utgör det systoliska trycket, det högsta trycket som uppstår i artärerna när hjärtat kontraherar. Det andra talet utgör det diastoliska trycket, det lägsta trycket i artärerna som uppstår när hjärtat utvidgas. Normalvärde för en vuxen person är 120/80 mmHg (WHO 2013).

Hypertoni delas in i grupper beroende på svårighetsgrad: mild, måttlig och svår hypertoni (Läkemedelsverket 2014).

(5)

2

Tabell 1.

Definition Tryck Andelen av de diagnostiserade

Mild hypertoni 140-159 / 90-99 mmHg 60 %

Måttlig hypertoni 160-179 / 100-109 mmHg 30 %

Svår hypertoni > 180 / 110 mmHg 10 %

Källa: Läkemedelsverket (2014).

Komplikationer av hypertoni

Det kardiovaskulära systemet påverkas av hypertoni, det uppstår ateroskleros och skador i mikrocirkulationen. Sambandet mellan hypertoni och hjärtinfarkt beror på ateroskleros som förtränger hjärtats kranskärl vilket leder till att hjärtmuskeln får hypoxi. En komplikation till hypertoni är hjärtsvikt vilket innebär att hjärtats förmåga att upprätthålla cirkulationen är nedsatt. Vid hypertoni ökar belastningen på hjärtat eftersom hjärtmuskeln måste pumpa blodet mot ett högre tryck än normalt. Primärt drabbas den vänstra kammaren i hjärtat, vilket resulterar i hypertrofi. När ateroskleros bildas i hjärnans kärl ökar även risken att drabbas av stroke orsakad av en trombos. Stroke kan också orsakas av en blödning i hjärnan, eftersom hypertoni leder till brister och svagheter i hjärnans blodkärl (Braun & Anderson 2012).

Kardiovaskulära sjukdomar är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor och män i Sverige (Socialstyrelsen 2019). Hypertoni är den största riskfaktorn till kardiovaskulära sjukdomar (Yip et al. 2004). Ju högre blodtryck desto högre är risken (WHO 2013). Ett systoliskt blodtryck på >160 mmHg ger tre gånger högre risk att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar (Braun & Anderson 2012; Yip et al. 2004). En systolisk ökning på 20 mmHg och diastolisk ökning på 10 mmHg fördubblar risken att dö i kardiovaskulära sjukdomar om individen har ett blodtryck över 115/75 mmHg (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] 2007). Hypertonins komplikationer får förödande konsekvenser i form av lidande för patienten och kostnad för sjukvården eftersom det går åt stora vårdresurser att behandla följdsjukdomar (Roebuck et al. 2011). 2010 kostade kardiovaskulära sjukdomar det svenska samhället 61,5 miljarder kronor (Steen Carlsson & Persson 2012). Om alla patienter med hypertoni hade effektiv behandling och god följsamhet skulle vinsten i form av reducerad risk för kardiovaskulära sjukdomar och minskad användning av vårdresurser överstiga kostnaden för hypertonibehandlingen, vilket skulle vara positivt både för den enskilda individen och samhället i stort (Roebuck et al. 2011).

(6)

3 Behandling

Auskultatorisk mätning på vårdenhet är grunden för diagnostik och insättning av behandling (Kahan & Bengtsson Boström 2014). Vid diagnostisering genomförs flera blodtrycksmätningar för att minimera risk för feldiagnostisering (Grefberg 2013). Behandlingen innefattar livsstilsförändringar, antihypertensiva läkemedel eller en kombination (Bayrak & Tosun 2018). Risken att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar kan minimeras genom att utföra rekommenderade livsstilsförändringar och behandling med antihypertensiva läkemedel. Tidigt upptäckande, behandling och egenvård vid hypertoni har betydande fördelar (WHO 2013). Definition av egenvård enligt Socialstyrelsen är “Hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra” och innebär “Hälso- och sjukvårds åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador” (SOSFS 2009:6 , kap. 2 § 1).

Livsstilsbehandling

Hälsosamma livsstilsförändringar kan fördröja eller förhindra hypertoni och därmed reducera risken för kardiovaskulära sjukdomar (Piepoli et al. 2016). De livsstilsförändringar som rekommenderas och har visat sig reducera hypertoni är saltrestriktioner, bibehållen normalvikt eller viktnedgång, kost innehållande frukt och grönsaker, regelbunden fysisk aktivitet och minskad alkoholkonsumtion (Mancia et al. 2013). Rökstopp rekommenderas också vid hypertoni eftersom tobaksrökning ger akut blodtryckshöjning (Piepoli et al. 2016). Kost innehållande mer än 5 gram salt per dag ökar blodtrycket (Elliott et al. 1996), tvärtom har en begränsning till 4,4 g salt per dag visat sig sänka blodtrycket (He et al. 2013). Patienter med hypertoni bör rekommenderas att utföra minst 30 minuter fysisk aktivitet som cykling, simning, promenader eller löpning 5-7 dagar per vecka (Williams et al. 2018).Läkemedelsbehandling Hypertoni kan inte botas med antihypertensiva läkemedel. Läkemedlens funktion är att minska symtom och risk för komplikationer. Målet med den farmakologiska behandlingen är att sänka blodtrycket under 140/90 mmHg. Läkemedelsbehandlingen kan bestå av ett, två eller fler läkemedel i kombination (Braun & Anderson 2012). De läkemedel som används vid

hypertonibehandling i Sverige är ACE-hämmare, angiotensin-receptorblockerare,

aldosteronantagonister, alfa-receptorblockerare, beta-receptorblockerare, kalciumantagonister och tiazid- och loopdiuretika (Läkemedelsverket 2014). De olika läkemedlen har olika verkningsmekanismer. Diuretika som aldosteronantagonister och tiazid- och loopdiuretika är

vätskedrivande och minskar därmed blodvolymen. Beta-receptorblockerare,

kalciumantagonister och alfa-receptorblockerare minskar hjärtats kontraktionsförmåga. Vasodilaterare som ACE-hämmare samt angiotensin-receptorblockerare minskar den vaskulära resistensen (Örn 2014).

Följsamhet

Hypertoni kan inte botas med antihypertensiva läkemedel. Läkemedlens funktion är att minska symtom och risk för komplikationer. Målet med den farmakologiska behandlingen är att sänka blodtrycket under 140/90 mmHg. Läkemedelsbehandlingen kan bestå av ett, två eller fler läkemedel i kombination (Braun & Anderson 2012). De läkemedel som används vid

hypertonibehandling i Sverige är ACE-hämmare, angiotensin-receptorblockerare,

aldosteronantagonister, alfa-receptorblockerare, beta-receptorblockerare, kalciumantagonister och tiazid- och loopdiuretika (Läkemedelsverket 2014). De olika läkemedlen har olika verkningsmekanismer. Diuretika som aldosteronantagonister och tiazid- och loopdiuretika är

vätskedrivande och minskar därmed blodvolymen. Beta-receptorblockerare,

(7)

4 Vasodilaterare som ACE-hämmare samt angiotensin-receptorblockerare minskar den vaskulära resistensen (Örn 2014).

Sjuksköterskans omvårdnad och funktion vid hypertonibehandling

Den legitimerade sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnaden. Det innefattar vetenskapligt kunskapsområde och patientnära arbete som grundas i humanistisk människosyn. Sjuksköterskan arbetar för att ge patienter ökade möjligheter att återfå, bibehålla och förbättra hälsa eller hantera hälsoproblem och sjukdom. Sjuksköterskan ska också besitta kunskaper inom medicinsk vetenskap och beteendevetenskap relevanta för omvårdnad (Svensk

sjuksköterskeförening 2017). Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnadsdiagnos,

omvårdnadsmål och omvårdnadsinterventioner (Björvell & Thorell-Ekstrand 2014). En omvårdnadsintervention definieras som en åtgärd sjuksköterskan utför baserat på klinisk bedömning och evidensbaserad kunskap för att förbättra patientens situation. Åtgärderna kan vara beroende eller oberoende (Butcher et al. 2018). Beroende åtgärder ordineras av andra professioner, exempelvis läkare och oberoende åtgärder ordineras självständigt av sjuksköterskan (Björvell & Thorell-Ekstrand 2014). Arbetet ska ta hänsyn till lagar, författningar och styrdokument som gäller för hälso- och sjukvården (Svensk sjuksköterskeförening 2017).

Sjuksköterskan samarbetar tillsammans med andra professioner inom sjukvården för att bedöma patienter med hypertoni och deras behov av vård (Bayrak & Tosun 2018). Vid hypertonibehandling är sjuksköterskans roll att mäta blodtrycket och vara ett stöd i den farmakologiska behandlingen (Drevenhorn et al. 2009). Sjuksköterskan ska ha kunskap om läkemedels verkningsmekanismer, effekter, interaktioner, biverkningar och individuella skillnader i läkemedelsrespons (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Det är också sjuksköterskans uppgift vid hypertonibehandling att utbilda och informera patienten om livsstilsförändringar för att minimera risk för kardiovaskulära följdsjukdomar (Drevenhorn et al. 2009) samt informera om betydelsen av att följa de råd som ges (Bayrak & Tosun 2018). Sjuksköterskan har en central roll i arbetet för att främja egenvård och motivera patienten att aktivt delta i sin vård (Drevenhorn et al. 2009). I Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor rekommenderar Socialstyrelsen verksamma inom hälso- och sjukvård att hålla rådgivande samtal där motiverande samtal används för att stödja beteendeförändringar vid ohälsosamma levnadsvanor. Syftet är att behandla eller förhindra sjukdom som kan uppstå till följd av ohälsosam livsstil (Socialstyrelsen 2018). Vid motiverande samtal används ett reflekterande lyssnande för att försöka förstå patienten, och om patienten inte vill utföra förändringar, ifrågasätta varför och att motivera och stärka patientens tro till sin egen förmåga att skapa förändringar (Socialstyrelsen 2019).

Problemformulering

Hypertoni är en global folksjukdom som behandlas med livsstilsförändringar och läkemedel. Studier visar att ungefär hälften av de diagnostiserade med hypertoni har bristande följsamhet till läkemedelsbehandling. Dessutom visar studier att följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar är låg. Eftersom det innebär förhöjd risk att utveckla kardiovaskulära sjukdomar för patienter diagnostiserade med hypertoni är det betydelsefullt främst för individen men även för samhällsekonomin att patienter har följsamhet till sin hypertonibehandling. Sjuksköterskan har en central roll vid hypertonibehandling. Genom att belysa interventioner för att förbättra patienters följsamhet till hypertonibehandling kan sjuksköterskan öka chanserna för en följsam behandling och minska risken för kardiovaskulära sjukdomar.

(8)

5

Syfte

Syftet med litteratursammanställningen var att belysa interventioner i relation till följsamhet hos patienter med hypertonibehandling.

Utifrån problemformuleringen och syftet formulerades två frågeställningar: vilka interventioner finns beskrivna, och ger de effekt?

Frågeställningar

1. Vilka interventioner finns beskrivna? 2. Ger de effekt?

Metod

Litteratursammanställningen utgick från Polit och Becks (2017) nio steg, fritt översatt i punktform nedan. En litteraturstudie innebär systematisk, metodisk, kritisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar inom valt område (Polit & Beck 2017).

1. Formulera ett syfte och frågeställningar

2. Utforma en sökstrategi, välj databaser, identifiera sökord

3. Sökning, identifiera och hämta primärkällor

4. Kontrollera källornas relevans och lämplighet

5. Läs materialet

6. Sammanfatta och organisera materialets innehåll

7. Kritiskt granska och utvärdera materialets vetenskapliga kvalitet 8. Analysera väsentlig information från materialet, identifiera teman 9. Förbered slutsats, sammanställ litteraturstudien till ett resultat Polit & Becks (2017) nio steg, fritt översatt.

Litteratursökning

Processen startade med steg 1 där syftet formulerades (Polit & Beck 2017). I steg 2 identifierades sökord som var relevanta för syftet. Databaserna Cinahl och PubMed valdes ut som sökverktyg eftersom de innehåller vetenskaplig forskning inom ämnet omvårdnad (Polit & Beck 2017). I Cinahl användes sökorden “Hypertension”, “Patient compliance” och fritextordet “Intervention”. “Hypertension” och “Patient compliance” valdes till Major Subject Headings (MM) för att begränsa antalet träffar och säkerställa att artiklarna i huvudsak handlade om hypertoni och följsamhet. “Patient compliance” kombinerades med Explode (+) för att inkludera underliggande ämnesord. “Intervention” valdes som fritextord istället för Subject Heading “Nurse intervention” eftersom det gav fler träffar.

I PubMed användes “Hypertension”, “Treatment adherence and compliance” som Medical Subject Headings (MeSH) och fritextordet “Nurs*”. “Hypertension” och “Treatment adherence and compliance” valdes ut till Major Topic [Majr] för att begränsa antalet träffar och säkerställa att artiklarna i huvudsak handlade om hypertoni och följsamhet. Fritextordet “Nurs*” valdes för att få träffar relaterade till sjuksköterskans profession. Ordet trunkerades för att generera fler träffar. “Nurs*” valdes framför MeSH termen “Nursing care” eftersom det gav fler träffar. Fritextordet “intervention” valdes inte ut i PubMed eftersom det i kombination med ”OR”

(9)

6 genererade för många träffar och i kombination med “AND” genererade för få träffar som var relevanta för litteratursammanställningens syfte.

I steg 3 genomfördes litteratursökningen i de valda databaserna. Innan sökningen lades begränsningar in. I Cinahl valdes begränsningarna “All adult” och “Peer reviewed”, i PubMed valdes alla åldersgrupper över 18 år. Tidsspannet 2012-01-01 - 2019-09-13 valdes också. Först gjordes en sökning på varje enskilt sökord separat, för att få en kännedom om mängden material inom respektive område. Sedan kombinerades sökorden med den booleska operatören “AND”.

Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterier var peer-reviewed artiklar skrivna på engelska publicerade mellan 2012-01-01 och 22012-01-019-09-13. Exklusionskriterier var artiklar där deltagarna var under 18 år. Litteraturstudier, redaktionella artiklar och artiklar på annat språk än engelska exkluderades manuellt.

(10)

7

Tabell 2. Resultat av databassökningen i Cinahl, utförd 2019-09-13.

C I N A H L

Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 Hypertension (MM) 6729

S2 Patient compliance + (MM) 5738

S3 “intervention” 79 331

S4 S1 AND S2 AND S3 91 ₃₀ ₉ ₇

Totalt ₃₀ ₉ ₇

Tabell 3. Resultat av databassökningen i PubMed, utförd 2019-09-13.

P u b M e d

Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 Hypertension(MeSH) [Majr] 33 876

S2 Treatment adherence and

compliance (MeSH) [Majr]

47 638

S3 “nurs*” 92 991

S4 S1 AND S2 AND S3 36 (2*) _4(1*) ₃ ₃

Totalt 3 3 3

(11)

8 Urvalsprocess

I steg 4 skedde urval 1. Samtliga titlar och abstrakt i artiklarna från de kombinerade sökningarna lästes. Totalt granskades 91 artiklar från Cinahl och 34 artiklar från PubMed. De artiklar som valdes ut till urval 2 var relevanta för litteratursammanställningens syfte och uppfyllde inklusionskriterierna. Exempel på artiklar som valdes bort var litteraturstudier, artiklar på annat språk än engelska, artiklar som beskrev farmaceutinterventioner och artiklar som beskrev följsamhet i relation till livskvalitet. Urval 1 resulterade i 33 artiklar exklusive en dubblett.

I steg 5 och 6 skedde urval 2. De 33 artiklarna granskades i helhet för att avgöra om de besvarade litteratursammanställningens syfte (Polit & Beck 2017). Exempel på artiklar som exkluderades var artiklar som beskrev farmaceutinterventioner, artiklar som inte hade samband med omvårdnad eller sjuksköterskans profession och artiklar som beskrev interventioner för att förbättra följsamhet till andra läkemedel i kombination med antihypertensiva läkemedel. Urval 2 resulterade i tolv artiklar som var av både kvalitativ och kvantitativ design.

I steg 7 granskades artiklarnas kvalitet kritiskt utifrån Polit och Becks (2017) mallar ”Guide to an overall critique of a quantitative research report” och ”Guide to an overall critique of a qualitative research report”. Två artiklar exkluderades efter granskningen eftersom metoden var bristfälligt beskriven. Granskningen resulterade i tio artiklar, nio av kvantitativ design och en artikel av kvalitativ design. En artikelmatris skapades utifrån de tio artiklarna med en sammanfattning av författare, land, årtal, titel, syfte, metod och huvudresultat som användes i litteratursammanställningens resultat, se bilaga 1.

Databearbetning

I steg 8 skedde databearbetningen där informationen från artiklarna analyserades och teman identifierades (Polit & Beck 2017). Artiklarna lästes individuellt och gemensamt för att säkerställa att all data analyserades och för att minimera risken för tolkningsfel. Databearbetningen utgick från induktivt förhållningssätt. Tematisk analys användes, vilket enligt Polit & Beck (2017) innebär upptäcka mönster, regelbundenhet och variationer för att identifiera olika teman (Polit & Beck 2017). Data som besvarade syftet färgkodades och bearbetades. Tre teman framträdde: minnesinterventioner, motiverande interventioner och utbildande interventioner. Två subteman identifierades under temat utbildning: grupputbildning och individuell utbildning. Slutligen observerades interventionernas effekter. I steg 9 i Polit & Becks (2017) nio steg sammanställdes litteratursammanställningens resultat.

Forskningsetiska överväganden

Artiklarna lästes individuellt av författarna samt gemensamt för att minska risken för feltolkningar och ge ökad chans till en korrekt bedömning. Författarna har gjort sitt yttersta för att inte påverka litteratursammanställningens resultat med egna värderingar och eventuell förförståelse vid granskning, bearbetning och sammanställning. All data som var relevant för litteratursammanställningens syfte har redovisats i resultatet. Artiklarna som utgör resultatet granskades enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar ”Guide to an overall critique of a quantitative research report” och ”Guide to an overall critique of a qualitative research report” för att säkerställa att artiklarna var av god kvalitet. Alla artiklar i resultatet var etiskt godkända av universitet eller etisk kommitté.

(12)

9

Resultat

Resultatet av litteratursammanställningen baseras på tio vetenskapliga artiklar, nio stycken av kvantitativ metod och en av kvalitativ metod. Artiklarna är redovisade i en artikelmatris, se bilaga 1 och innehållet presenteras översiktligt i en tabell, se tabell 4. Interventionerna syftade till att förbättra följsamhet till läkemedelsbehandling eller läkemedelsbehandling i kombination med livsstilsbehandling vid hypertoni. I interventionerna identifierades tre olika teman:

minnesinterventioner, vilket innebar att påminna om behandling och förse patienten med

strategier för att komma ihåg att inta antihypertensiva läkemedel. Motiverande interventioner, vilket innebar att motivera patienten till följsamhet och utbildande interventioner, vilket innebar att utbilda patienten om hypertoni och hypertonibehandling. Under temat utbildande interventioner identifierades två subteman: grupputbildning och individuell utbildning. Alla artiklar innehöll mer än ett tema, förutom Alhalaiqa et al. (2013) och Greer & Ostwald (2015) som endast bestod av motiverande respektive utbildande interventioner.

(13)

10

Tabell 4. Översikt över litteratursammanställningens resultat.

Artikel- författare:

Artikeln fokuserar på:

Artikeln innehåller: Gav förbättrad effekt på följsamhet till:

Läkemedel Livsstil Minnes- interventioner Utbildande- interventioner Motiverande-interventioner Läkemedels-behandling Livsstils- behandling Alhalaiqa et al. (2013) x x x Bobrow et al. (2016) x x x x x Calano et al. (2019) x x x x x x Greer & Ostwald (2015) x x x Insel et al. (2016) x x x x Ma et al. (2014) x x x x x x Park et al. (2013) x x x x x Tankumpuan et al. (2019) x x x x x x Varleta et al. (2017) x x x x x x Yazdanpana et al. (2019) x x x x x

(14)

11 Minnesinterventioner

Minnesinterventioner innehållande minnesstrategier framkom efter dataanalysen i form av hembesök, utbildning, och SMS-interventioner (Bobrow et al. 2016; Calano et al. 2019; Insel et al. 2016; Varleta et al. 2017; Yazdanpanah et al. 2019). Sjuksköterskan utförde individuella hembesök för att utbilda patienter i minnesstrategier. Strategierna innehöll att upprätthålla en rutin för att inta läkemedel vid samma händelse och under samma omständigheter varje dag. Det informerades om vikten av att vara uppmärksam på själva intaget av läkemedlen och att inte förskjuta intaget till ett senare tillfälle. För att reducera risken för dubbelt intag och bortglömda läkemedel använde patienterna dosetter (Insel et al. 2016). Hembesök av sjuksköterskan som påminde patienter om att infinna sig på utbildning om hypertoni (Calano et al. 2019) och grupputbildning i strategier för att komma ihåg att ta sina antihypertensiva läkemedel (Yazdanpanah et al. 2019) förekom också. Insel et al. (2016) intervention med hembesök och utbildning i minnesstrategier visade sig ge signifikant förbättrad följsamhet, dock vid en senare mätning så hade effekten försvunnit. SMS-interventionerna förekom i form av SMS utformade av en sjuksköterska som skickades ut var tolfte dag under 6 månader (Varleta et al. 2017) eller SMS som skickades ut en gång i veckan i 12 månader som komplement till den ordinarie blodtryckskontrollen hos sjuksköterskan (Bobrow et al. 2016). SMS:en innehöll bland annat påminnelser om att hämta ut antihypertensiva läkemedel från apoteket (Bobrow et al. 2016; Varleta et al. 2017). SMS intervention visades ge signifikant förbättrad följsamhet till läkemedelsbehandlingen vid hypertoni (Bobrow et al. 2016; Varleta et al. 2017). Bobrow et al. (2016) undersökte både icke-interaktiva SMS och interaktiva SMS. Interaktiva SMS kunde patienterna svara på för exempelvis rådgivning eller byta besökstid till vårdcentralen. Både icke-interaktiva SMS och interaktiva SMS gav signifikant förbättrad följsamhet, dock gav icke-interaktiva SMS större förbättring på följsamhet än interaktiva SMS (Bobrow et al. 2016).

Motiverande interventioner

Interventioner innehållande motiverande komponenter för att förbättra följsamhet till hypertonibehandling framträdde efter dataanalysen. De förekom i form av samtal och SMS (Alhalaiqa et al. 2013; Bobrow et al. 2016; Calano et al. 2019; Ma et al. 2014; Park et al. 2013; Tankumpuan et al. 2019; Varleta et al. 2017; Yazdanpanah et al. 2019). Motiverande samtal utfördes för att försöka förbättra följsamhet till hypertonibehandling (Alhalaiqa et al. 2013; Calano et al. 2019; Ma et al. 2014; Park et al. 2013; Tankumpuan et al. 2019; Yazdanpanah et al. 2019). Olika typer av motiverande samtal förekom; motiverande samtal med individuella planer utifrån patientens livsstil för att förbättra följsamhet till hypertonibehandling (Calano et al. 2019), motiverande samtal genom individuella konsultationer för att stärka och motivera patienten att vara följsam till sin hypertonibehandling (Tankumpuan et al. 2019) och motiverande samtal för att motivera till egenvårdsstrategier vid hypertonibehandling (Park et al. 2013). Motiverande komponenter förekom också i form av SMS som motiverade patienten till att hämta ut antihypertensiva läkemedel på apoteket (Bobrow et al. 2016) och inta sina antihypertensiva läkemedel enligt ordination (Varleta et al. 2017). Alhalaiqa et al. (2013) och Ma et al. (2014) beskrev interventioner som baserades på motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi. Sjuksköterskan utförde motiverande samtal med patienterna för att försöka förbättra följsamhet till intaget av läkemedel enligt ordination (Alhalaiqa et al 2013; Ma et al. 2014) och utföra rekommenderade livsstilsförändringar (Ma et al. 2014).

(15)

12 De motiverande interventionerna visade sig ha signifikant förbättrad effekt på följsamhet till läkemedelsbehandling (Alhalaiqa et al. 2013; Bobrow et al. 2016; Calano et al. 2019; Varleta et al. 2017; Yazdanpanah et al. 2019), läkemedel och livsstilsbehandling (Ma et al. 2014; Tankumpuan et al. 2019) förutom Park et al. (2013) som endast gav signifikant effekt på livsstilsbehandling och inte läkemedelsbehandling.

Utbildande interventioner

Den sjuksköterskeledda utbildningen för patienterna fokuserade på att förse dem med adekvat kunskap (Park et al. 2013). I de utbildande interventionerna förekom sjuksköterskeledda föreläsningar för patienter med hypertoni (Calano et al. 2019; Greer & Ostwald 2015; Park et al. 2013; Yazdanpanah et al. 2019), broschyrer (Calano et al. 2019; Greer & Ostwald 2015; Yazdanpanah et al. 2019), filmer, bilder (Greer & Ostwald 2015), rollspel, frågestunder (Yazdanpanah et al. 2019), SMS (Bobrow et al. 2016; Varleta et al. 2017) och hembesök (Insel el al. 2016).

Grupputbildning

Interventioner med fokus på sjuksköterskeledd grupputbildning för patienter med hypertoni om hypertoni och läkemedel (Yazdanpanah et al. 2019) inklusive livsstilsbehandling (Calano et al. 2019; Greer & Ostwald 2015; Park et al. 2013; Tankumpuan et al. 2019) framträdde under dataanalysen. I utbildningen informerades bland annat om komplikationer till hypertoni (Calano et al. 2019; Greer & Ostwald 2015; Park et al. 2013; Yazdanpanah et al. 2019), diagnos och symtom (Park et al. 2013) och hur antihypertensiva läkemedel intas enligt ordination (Yazdanpanah et al. 2019). Greer & Ostwald (2015) och Park et al. (2013) tog fram undervisningsmaterial som var specialanpassat till sina målgrupper, vilket i deras fall var afroamerikanska kvinnor (Greer & Ostwald 2015) och äldre individer (Park et al. 2013). Park et al. (2013) intervention för att förbättra följsamhet till både läkemedelsbehandling och livsstilsbehandling visade sig dock endast förbättra följsamhet till livsstilsbehandling. Alla

interventioner gav signifikant förbättrad effekt på följsamhet till antingen

läkemedelsbehandling, livsstilsbehandling eller både och, förutom Greer & Ostwald (2015) som inte gav någon signifikant effekt på följsamhet för varken läkemedelsbehandling eller livsstilsbehandling, se tabell 4. Observera att Greer & Ostwald (2015) var den enda interventionen som fokuserade på endast utbildning.

Individuell utbildning

Individuell utbildning förekom i form av personliga möten mellan patienter med hypertoni och sjuksköterskan som utbildade patienterna om hypertoni och relaterade komplikationer (Insel et al. 2016). Sjuksköterskan informerade patienterna angående

antihypertensiva läkemedel och att dem vid rätt tidpunkt (Ma et al. 2014; Insel et al. 2016) inklusive livsstilsbehandling som hälsosam kost och regelbunden fysisk aktivitet (Ma et al. 2014). Individuell utbildning utfördes även i form av SMS gällande läkemedelsbehandling och dess betydelse (Bobrow et al. 2016; Varleta et al. 2017), inklusive livsstilsbehandling med information om hälsosam kost och saltintag (Varleta et al. 2017).

(16)

13

Diskussion

Syftet med litteratursammanställningen var att belysa interventioner i relation till följsamhet hos patienter med hypertonibehandling. Utifrån problemformuleringen och syftet formulerades två frågeställningar: vilka interventioner finns beskrivna, och ger de effekt? I resultatet förekom interventioner med tre olika teman: minnesinterventioner, motiverande interventioner, och utbildande interventioner. Samtliga interventioner gav förbättrad effekt på följsamhet till antingen läkemedelsbehandling, livsstilsbehandling eller både och förutom en intervention som fokuserade endast på temat utbildning.

Resultatdiskussion

Resultatet av litteratursammanställningen konstaterar att minnesinterventioner i form av SMS för att påminna om och motivera till hypertonibehandling ger signifikant förbättrad följsamhet till läkemedelsbehandling (Bobrow et al. 2016; Varleta et al. 2017). Det styrks med en studie av McGillicuddy et al. (2015) som utvecklat en app som innehåller motiverande meddelanden och påminnelser om blodtryckskontroller. Appen är designad för att förbättra följsamhet till antihypertensiva- och immunsupprimerande läkemedel hos patienter som genomgått njurtransplantation. Blodtrycksmätning visar att blodtrycket sänks signifikant hos de patienter som använder appen vilket indikerar bättre följsamhet (McGillicuddy et al. 2015). Det styrker litteratursammanställningens resultat att minnesinterventioner i form av teknologiska innovationer för att påminna om och motivera till hypertonibehandling kan förbättra följsamhet till läkemedelsbehandling och vara ett innovativt komplement till sjuksköterskans omvårdnadsarbete relaterat till hypertoni.

I litteratursammanställningens resultat framgår att endast patientutbildning inte ger förbättrad följsamhet till läkemedelsbehandling eller livsstilsbehandling trots att materialet i utbildningen är specialanpassat till den valda målgruppen (Greer & Oswald 2015). Resultatet styrks av Ogedegbe et al. (2012) som jämför två specialanpassade interventioner för att förbättra följsamhet till läkemedelsbehandling hos patienter med hypertoni. Den ena interventionen består av patientutbildning som ger kunskap om hypertoni och egenvård. Den andra interventionen består av patientutbildning i kombination med att motivera patienten till läkemedelsbehandling. Resultatet visar att patientutbildning i kombination med motiverande strategier ger signifikant förbättrad följsamhet till läkemedelsbehandling jämfört med endast patientutbildning (Ogedegbe et al. 2012). Det styrker litteratursammanställningens resultat: endast patientutbildning framstår som en ineffektiv intervention för att förbättra följsamhet till hypertonibehandling, trots att materialet är specialanpassat till målgruppen behövs en motiverande komponent i interventionen för att ge effekt på följsamhet.

Alla interventioner i litteratursammanställningens resultat som innehåller en motiverande komponent visar sig ge förbättrad följsamhet till läkemedelsbehandling förutom Park et al. (2013) som endast ger effekt på livsstilsbehandling. Att motiverande komponenter ger effekt på följsamhet till hypertonibehandling kan styrkas med ytterligare tre studier.

Hedegaard et al. (2015) konstaterar att följsamhet till läkemedelsbehandling förbättras signifikant när farmaceuter genomför motiverande samtal med patienter med hypertoni (Hedegaard et al. 2015). Det bör dock tas i beaktning att farmaceut är ett annat yrke och besitter en annan kompetens än sjuksköterskan. Dock indikerar två andra studier att motiverande samtal förbättrar följsamhet till hypertonibehandling även när sjuksköterskor utför dem. Ogedegbe et al. (2008) motiverande samtal med patienter med hypertoni indikerar förbättrad följsamhet till läkemedelsbehandling vid hypertoni. Drevenhorn et al. (2012) identifierar att motiverande

(17)

14 samtal ger bättre effekt på följsamhet till läkemedel- och livsstilsbehandling jämfört med allmän vård vid hypertoni.

Det tyder på att en motiverande komponent är en nyckelaspekt för sjuksköterskan att ta i beaktande i arbetet för att förbättra följsamhet till hypertonibehandling. Vilket även styrks av Socialstyrelsens (2018) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor som rekommenderar verksamma inom hälso- och sjukvård att använda motiverande samtal för att stödja beteendeförändringar (Socialstyrelsen 2018).

Genom att inte enbart utbilda utan att också motivera och stötta patienten kan sjuksköterskan förbättra patientens förmåga till följsamhet.

Metoddiskussion

Syftet med litteratursammanställningen var att belysa interventioner i relation till följsamhet hos patienter med hypertonibehandling. Utifrån problemformuleringen och syftet formulerades två frågeställningar: 1. Vilka interventioner finns beskrivna 2. Ger de effekt?

Databaserna Cinahl och PubMed valdes ut som sökverktyg eftersom de innehåller vetenskaplig forskning inom ämnet omvårdnad (Polit & Beck 2017), vilket var relevant för litteratursammanställningens syfte. I Cinahl valdes sökorden “Hypertension” och “Patient compliance” +. Sökorden valdes till Major Subject Headings och kombinerades med fritextordet “intervention” eftersom syftet var att belysa interventioner i relation till följsamhet hos patienter med hypertonibehandling. “Hypertension” och “Treatment adherence and compliance” valdes ut till Major Topic i PubMed i kombination med fritextordet “Nurs*”. Fritextordet “intervention” valdes ej ut i PubMed eftersom det i kombination med “AND” gav sju träffar och i kombination med “OR” gav 312 662 träffar.

Eventuellt finns en risk att litteratursammanställningen gått miste om relevant material eftersom sökorden valdes till Major, dock utfördes provsökningar med sökorden som Subject headings och vanlig MeSH istället för Major innan den slutliga sökningen. Det genererade fler träffar, dock uppkom fler artiklar som inte gav intryck av att besvara syftet. Sökningen i PubMed som utfördes med sökorden som endast MeSH i kombination med fritextordet “intervention” gav intrycket att generera färre artiklar som fokuserade på följsamhet. För att reducera risken att gå miste om relevant material valde författarna att behålla sökningen med sökorden som Major Topic utan fritextordet “intervention” i PubMed. 2012-01-01 - 2019-09-13 valdes som tidsspann för att få tillräckligt många träffar som var relevanta för syftet. 2014-01-01 - 2019-09-13 valdes först som tidsspann, det genererade dock få träffar.

Sju av artiklarna som utgör resultatet hämtades från Cinahl och tre av artiklarna som utgör resultatet hämtades från PubMed. Resultatet utgörs av nio artiklar av kvantitativ design och en av kvalitativ design och kommer från England (n=1), Sydafrika (n=1), Filippinerna (n=1), USA (n=2), Kina (n=1), Sydkorea (n=1), Thailand (n=1), Chile (n=1) och Iran (n=1). Det visar att interventioner för att förbättra följsamhet vid hypertonibehandling är aktuellt i flera världsdelar och att interventioner som liknar varandra används globalt. Det kan ses som en styrka i resultatets generaliserbarhet. Det kan dock ses som en nackdel ur svenskt perspektiv, eftersom inga artiklar i resultatet kommer från Sverige. Enligt Polit och Beck (2017) stärks litteraturstudiers resultat om resultatet utgörs av både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Det kan vara en eventuell svaghet för litteratursammanställningen då kvantitativa artiklar är överrepresenterade i resultatet. Enligt Polit och Beck (2017) är dock kvantitativ design vanligt förekommande när effekter av interventioner undersöks.

(18)

15 Artiklarna lästes individuellt och gemensamt för att säkerställa att all data analyserades och för att minimera risken för tolkningsfel. Författarna ansåg att teman framkom tydligt under databearbetningen och var samstämmiga angående resultatet vilket är en styrka för litteratursammanställningen. Eftersom artiklarna var skrivna på engelska vilket inte är författarnas modersmål har översättning skett noggrant med hjälp av lexikon för att reducera missförstånd av artiklarna. Det kan dock vara en svaghet då författarna inte kan garantera korrekt översättning.

Klinisk betydelse

Genom att belysa vilka interventioner sjuksköterskan kan använda sig av och som ger förbättrad effekt på följsamhet till hypertonibehandling reduceras risken att patienter drabbas av kardiovaskulära sjukdomar.

Förslag till fortsatt forskning

I resultatet finns inga svenska studier, förslag till fortsatt forskning skulle vara en likande interventionsstudie i ett svenskt kontext. En artikel i resultatet visade att förbättrad effekt på följsamhet försvann några månader efter avslutad intervention. Därför är det av vidare intresse att framtida interventionsstudier som ger förbättrad effekt på följsamhet även utför uppföljande mätning några månader efter avslutad intervention för att undersöka om effekten är bestående.

Slutsats

Vid litteratursammanställningen framkom tre olika teman av interventioner för att förbättra följsamhet till hypertonibehandling: minnessinterventioner, motiverande interventioner och utbildande interventioner. Litteratursammanställningen visar att alla interventioner som innehöll en motiverande komponent gav signifikant förbättrad följsamhet till antingen läkemedelsbehandling, livsstilsbehandling eller både och. En slutsats dras att en motiverande komponent är en nyckelaspekt för sjuksköterskan att ta i beaktande i arbetet för förbättrad följsamhet till hypertonibehandling och på så vis minska kardiovaskulära sjukdomar och kostnader för samhället.

(19)

Referenslista

* Referenser från litteraturstudiens resultat

* Alhalaiqa, F., Deane, K. H. & Gray, R. (2013). Hypertensive patients’ experience with adherence therapy for enhancing medication compliance: a qualitative exploration.

Journal of Clinical Nursing, 22(13–14), 2039–2052.

doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04321.x.

Avataneo, V., De Nicolò, A., Rabbia, F., Perlo, E., Burrello, J., Berra, E., & Veglio, F. (2018). Therapeutic drug monitoring‐guided definition of adherence profiles in resistant hypertension and identification of predictors of poor adherence. British Journal of

Clinical Pharmacology, 84(11), 2535–2543. doi: 10.1111/bcp.13706

Bayrak, D & Tosun, N. (2018). Determination of Nursing Activities For Prevention of Heart Attack and Stroke in Hypertension Patients. International Journal of Caring Sciences, 11(2), 1073–1082.

Björvell, C. & Thorell-Ekstrand, I. (2014). Omvårdnadsåtgärder. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

* Bobrow, K., Farmer, A. J., Springer, D., Shanyinde, M., Ly-Mee Yu, Brennan, T., Rayner, B., Namane, M., Steyn, K., Tarassenko, L., Levitt, N. & Yu, L.-M. (2016). Mobile Phone Text Messages to Support Treatment Adherence in Adults With High Blood Pressure (SMS-Text Adherence Support [StAR]): A Single-Blind, Randomized Trial.

Circulation, 133(6), 592–600. doi:10.1161/CIRCULATIONAHA.115.017530.

Braun, C.A. & Anderson, C.M. (red.) (2012). Patofysiologi, om förändringar i kroppens

funktioner påverkar vår hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Brown, M.T. & Bussell, J.K. (2011). Medication Adherence: WHO Cares? Mayo Clinic

(20)

Butcher, H., Bulechek, G.M., Dochterman, J.M. & Wagner, C.M. (2018). Nursing interventions

classification (NIC). 7. uppl. St. Louis: Elsevier.

* Calano, B. J. D., Cacal, M. J. B., Cal, C. B., Calletor, K. P., Guce, F. I. C. C., Bongar, M. V. V. & Macindo, J. R. B. (2019). Effectiveness of a community‐based health programme on the blood pressure control, adherence and knowledge of adults with hypertension: A PRECEDE‐PROCEED model approach. Journal of Clinical Nursing, 28(9/10), 1879–1888. doi:10.1111/jocn.14787.

Corrao, G., Parodi, A., Nicotra, F., Zambon, A., Merlino, L., Cesana, G. & Mancia, G. (2011) Better compliance to antihypertensive medications reduces cardiovascular risk.

Journal of Hypertension, 29(3), 610–618. doi: 10.1097/HJH.0b013e328342ca97

Drevenhorn, E., Bengtson, A., Nilsson, P., Nyberg, P & Kjellgren, K.I. (2012). Consultation training of nurses for cardiovascular prevention – A randomized study of 2 years duration. Blood Pressure, 21(5), 293–299. doi: 10.3109/08037051.2012.680734

Drevenhorn, E., Bengtson, A., & Kjellgren, K.I. (2009). Evaluation of consultation training in hypertension care. European Journal of Cardiovascular Nursing, 8(5), 349–354. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2009.08.001

Durand, H., Hayes, P., Morrissey, EC., Newell, J., Casey, M., Murphy, A.W. & Molloy, G.J. (2017). Medication adherence among patients with apparent treatment-resistant hypertension: systematic review and meta-analysis. Journal of Hypertension, 35(12), 2346–2357. doi: 10.1097/hjh.0000000000001502

Elliott, P., Stamler, J., Nichols, R., Dyer, A.R., Stamler, R., Kesteloot, H. & Marmot, M. (1996). Intersalt revisited: further analyses of 24 hour sodium excretion and blood pressure

within and across populations. BMJ, 315(7106), 1249–1253. doi:

10.1136/bmj.312.7041.1249

El-Hay, S. & Mezayen, S. (2015). Knowledge and perceptions related to hypertension lifestyle behavior modifications and challenges that facing hypertensive patients. Journal of

(21)

Folkhälsomyndigheten (2019). Vad är en folksjukdom?

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-folksjukdomar/ [2019-10-14]

* Greer, D. B. & Ostwald, S. K. (2015). Improving Adherence in African American Women With Uncontrolled Hypertension. Journal of Cardiovascular Nursing, 30(4), 311– 318. doi:10.1097/JCN.0000000000000152.

Grefberg, N. (2013) Medicinboken. orsak, symtom, diagnostik, behandling. 5 uppl. Liber.

He, F.J., Li, J. & Macgregor, GA. (2013). Effect of longer term modest salt reduction on blood pressure: cochrane systematic review and meta-analysis of randomised trials. BMJ, 346(3), F1325-F1325. doi: 10.1136/bmj.f1325

Hedegaard, U., Kjeldsen, L.J., Pottegård, A., Henriksen, J.E., Lambrechtsen, J., Hangaard, J. & Hallas, J. (2015) Improving Medication Adherence in Patients with Hypertension: A Randomized Trial. American Journal of Medicine, 128(12), 1351–1361. doi: 10.1016/j.amjmed.2015.08.011

* Insel, K. C., Einstein, G. O., Morrow, D. G., Koerner, K. M. & Hepworth, J. T. (2016). Multifaceted Prospective Memory Intervention to Improve Medication Adherence.

Journal of the American Geriatrics Society, 64(3), 561–568. doi:10.1111/jgs.14032.

Kahan, T & Bengtsson Boström, K. (2014). Hypertoni. Information från läkemedelsverket, 25(5), 56-64.

Kim, Y. & Kong, K.A. (2015). Do Hypertensive Individuals Who Are Aware of Their Disease Follow Lifestyle Recommendations Better than Those Who Are Not Aware? PLOS

One, 10(18), e0136858. doi: 10.1371/journal.pone.0136858

Läkemedelsverket (2014). Att förebygga hjärt-kärlsjukdom med läkemedel -

behandlingsrekommendation. Uppsala: Läkemedelsverket.

(22)

* Ma, C., Zhou, Y., Zhou, W. & Huang, C. (2014). Evaluation of the effect of motivational interviewing counselling on hypertension care. Patient Education & Counseling, 95(2), 231–237. doi:10.1016/j.pec.2014.01.011.

Mancia, G., Fagard, R., Narkiewicz, K., Redán, J., Zanchetti, A., Böhm, M., Christiaens, T., Cifkova, R., De Backer, G., Dominiczak, A., Galderisi, M., Grobbee, D.E., Jaarsma, T., Kirchof, P., Kjeldsen, S.E., Laurent, S., Manolis, A.J., Nilsson, P.M., Ruilope, L.M. & Schmieder, R.E. (2013). 2013 Practice guidelines for the management of arterial hypertension of the European Society of Hypertension (ESH) and the European Society of Cardiology (ESC): ESH/ESC Task force for the management of arterial hypertension. Journal of Hypertension, 31(10), 1925–1938. doi: 10.1097/HJH.0b013e328364ca4c

Magobe, N., Poggenpoel, M. & Myburgh, C. (2017). Experiences of patients with hypertension at primary health care in facilitating own lifestyle change of regular physical exercise.

Curationis. 40(1), doi: 10.4102/curationis.v40i1.1679

McGillicuddy, J.W., Taber, D.J., Mueller, M., Patel, S., Baliga, P.K., Chavin, K.D., Sox, L., Favela, A.P., Brunner-Jackson, B.M. & Treiber, F.A. (2015). Sustainability of improvements in medication adherence through a mobile health intervention. Progress

in Transplantation, 25(3), 217–223. doi:10.7182/pit2015975

Neutel, C.I. & Campbell, N. Changes in lifestyle after hypertension diagnosis in Canada. The

Canadian journal of cardiology, 24(3), 199-204. doi:

10.1016/s0828-282x(08)70584-1

Nordeng, H. (2014). Grundläggande kunskap - vad är läkemedel och hur används det? I Nordeng, H. & Spigset, O. (red.). Farmakologi och läkemedelsanvändning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 27–50.

Ogedegbe, G., Boutin-Foster, C., Wells, M.T., Allegrante, J.P., Isen, A.M., Jobe, J.B. & Charlson, M.E. (2012). A randomized controlled trial of positive-affect intervention and medication adherence in hypertensive african american. Archives of Internal

Medicine, 172(4), 322–326. doi: 10.1001/archinternmed.2011.1307

Ogedegbe, G., Chaplin, W., Schoenthaler, A., Statman, D., Berger, D., Richardson, T., Phillips, El, Spencer, J. & Allegrante, J. (2008). A practice-based trial of motivational

(23)

interviewing and adherence in hypertensive African Americans. American Journal of

Hypertension, 21(10), 1137-1143. doi: 10.1038/ajh.2008.240

* Park, Y. ‐ H., Chang, H., Kim, J. & Kwak, J. S. (2013). Patient-tailored self-management intervention for older adults with hypertension in a nursing home. Journal of Clinical

Nursing, 22(5–6), 710–722. doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04236.x.

Piepoli, M.F., Hoes AW., Agewall, S., Albus, C., Brotons, C., Catapano, AL., Cooney, MT., Corrà, U., Cosyns, B., Deaton, C., Graham, I., Hall, MS., Hobbs, F., Løchen, ML., Löllgen, H., Marques-Vidal, P., Perk, J., Prescott, E., Redon, J., Richter, DJ., Sattar, N., Smulders, Y., Tiberi, M., van der Worp, HB., van Dis, I., Verschuren, W. & Binno, S. (2017) 2016 European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice. International Journal of Behavioral Medicine, 24(3), 321–419. doi: 10.1007/s12529-016-9583-6

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research. Generating and assessing evidence for

nursing practice. 10 uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.

Retta, T.M., Kwagyn, J. & Randall, O.S. (2017). Non-adherence in Hypertension Management Deficit in Information or Trust? Journal of the National Medical Association, 109(1), 60-62. doi: 10.1016/j.jnma.2016.09.003

Roebuck, MC., Liberman, J.N., Gemmill-Toyama, M. & Brennan, T.A. (2011). Medication Adherence Leads To Lower Health Care Use And Costs Despite Increased Drug Spending. Health Affairs, 30(1), 91–99. doi: 10.1377/hlthaff.2009.1087

Sarafidis, P.A. & Bakris, G.L. (2008). Resistant hypertension: an overview of evaluation and treatment. Journal of American College of Cardiology, 52(22), 1749-1757. doi: 10.1016/j.jacc.2008.08.036.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) (2007). Måttligt förhöjt

blodtryck - en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för

medicinsk och social utvärdering.

Steen Carlsson, K & Persson, U. (2012). Kostnader för hjärt-kärlsjukdom år 2010. Lund: IHE – Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi

(24)

Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma

levnadsvanor: stöd för styrning och ledning.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf [2019-10-14]

Socialstyrelsen (2019). MI (Motiverande samtal). https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/mi-motiverande-samtal/ [2019-10-07]

Socialstyrelsen (2019). Statistik om dödsorsaker 2018. https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/dodsorsaker/ [2019-10-07]

SOSFS 2009:6. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och

sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Svensk Sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

* Tankumpuan, T., Anuruang, S., Jackson, D., Hickman, L. D., DiGiacomo, M. & Davidson, P. M. (2019). Improved adherence in older patients with hypertension: An observational study of a community‐based intervention. International Journal of

Older People Nursing, 14(3), e12248. doi:10.1111/opn.12248.

* Varleta, P., Acevedo, M., Akel, C., Salinas, C., Navarrete, C., García, A., Echegoyen, C., Rodriguez, D., Gramusset, L., Leon, S., Cofré, P., Retamal, R., Romero, K., Acevedo, M., García, A. & Cofré, P. (2017). Mobile phone text messaging improves antihypertensive drug adherence in the community. Journal of Clinical Hypertension, 19(12), 1276–1284. doi:10.1111/jch.13098.

Wetzels, G., Nelemans, P., Schouten, J.S. & Prins, M. (2004). Facts and fiction of poor compliance as a cause of inadequate blood pressure control: a systematic review.

Journal of Hypertension, 22(10), 1849–1855. doi: 10.1097/01.hjh.0000166857.48957.f8

(25)

Williams, B., Mancia, G., Spiering, W., Rosei, EA., Azizi, M., Burnier, M., Clement, DL., Coca, A., de Simone, G., Dominiczak, A., Kahan, T., Mahfoud, F., Redon, J., Ruilope, L., Zanchetti, A., Kerins, M., Kjeldsen, SE., Kreutz, R., Laurent, S. & Lip, GYH. (2018). 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension.

European Heart Journal, 39(33), 3021–3104. doi: 10.1093/eurheartj/ehy339

World Health Organization (WHO) (2003). Adherence to long-term therapies: evidence for

action. Geneva: World Health Organization.

World Health Organization (WHO) (2013). A global brief on hypertension; Silent killer, global

public health crisis. Geneva: World Health Organization.

* Yazdanpanah, Y., Saleh Moghadam, A. R., Mazlom, S. R., Ali Beigloo, R. H. & Mohajer, S. (2019). Effect of an Educational Program based on Health Belief Model on Medication Adherence in Elderly Patients with Hypertension. Journal of Evidence-based Care, 9(1), 52–62. doi:10.22038/ebcj.2019.35215.1895.

Yip, Y.B., Wong, T.K.S., Chung, J.W.Y., Ko, S.K.K., Sit, J.W.H. & Chan, T.M.F. (2004). Cardiovascular Disease: Application of a Composite Risk Index from the Telehealth System in a District Community. Public Health Nursing, 21(6), 524-532. doi: 10.1111/j.0737-1209.2004.21604.x

Örm, S. (2014). Läkemedel vi hjärt- och kärlsjukdom. I Nordeng, H. & Spigset, O. (red.).

Farmakologi och läkemedelsanvändning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 157–

181.

(26)

(27)

Bilaga 1. Artikelmatris.

Författare, årtal, land

Titel Syfte Metod Huvudresultat

Alhalaiqa, F. et al. 2013 England Hypertensive patients' experience with adherence therapy for enhancing medication compliance: a qualitative exploration.

Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheten hos patienter med hypertoni med bristande följsamhet, som fått sju sessioner följsamhetsterapi i en del av en randomiserad kontrollerad studie. Design: Kvalitativ djupgående studie. Metod för datainsamling: Semi-strukturerade,

enskilda intervjuer som pågick i 20 min.

Urval:

Bekvämlighetsurval. 10 deltagare som tidigare fått följsamhetsterapi i en randomiserad kontrollerad studie.

Bortfall: Redovisar inte bortfall.

Analysmetod: Tematisk analys.

Studien visar att patienterna upplevde att följsamhetsterapi gav effekt på deras motivation att vara följsamma till sin läkemedelsbehandling. Följsamhetsterapin fick dem också att förändra sitt beteende och tilltro till läkemedel, efter terapin tog de sina läkemedel enligt ordination.

Följsamhetsterapin förbättrade också deras engagemang till sin läkemedelsbehandling.

(28)

Bobrow, K. et al.

2016

Sydafrika

Mobile Phone Text Messages to Support Treatment Adherence in Adults With High Blood Pressure (SMS-Text Adherence Support [StAR]): A Single-Blind, Randomized Trial. En effektivitetsstudie genomfördes (SMS-Text Adherence Support [StAR]) för att undersöka om följsamhetsstöd som levereras via SMS med information eller interaktiva SMS är bättre än traditionell vård för att upprätthålla och förbättra

följsamhet och blodtryck.

Design: Kvantitativ, enkel-blindad, tre-grupps, randomiserad studie.

Metod för datainsamling: Frågeformulär. Observation av hur mycket läkemedel som skrevs ut och hämtades ut från apoteket av patienten. Mätning genom att räkna ut hur många dagar de tagit sina läkemedel enligt ordination.

Urval: Konsekutivt urval. 1372 deltagare. Patienter som var 21 år eller äldre diagnostiserade med hypertoni och med regelbunden tillgång till mobiltelefon.

Bortfall: 176 deltagare. Analysmetod: Deskriptiv statistik, intention-to-treat analysis, mixed-effect model, multiple logistic regression, chi-square test, ANOVA.

Följsamheten ökade signifikant hos deltagarna som fick SMS. Ökningen var lite mindre i gruppen som fick interaktiva SMS jämfört med de som fick vanliga icke-interaktiva SMS.

(29)

Calano, B. et al. 2019 Filippinerna Effectiveness of a community-based health programme on the blood pressure control, adherence and knowledge of adults with hypertension: A PRECEDE-PROCEED model approach. Att undersöka effekten av ett samhällsbaserat hälsoprogram baserat på PRECEDE-PROCEED-modellen på kunskap, följsamhet och blodtryck hos vuxna med hypertoni med eget boende.

Design: Kvantitativ,

kvasiexperimentiell, en-grupp pretest-post-test design.

Metod för datainsamling: Frågeformulär.

Urval: Strategiskt urval. 50 deltagare. Vuxna mellan 40–59 år diagnostiserade med hypertoni i minst 6 månader och utan kognitiv svikt.

Bortfall: 0 deltagare.

Analysmetod: Deskriptiv statistik, RM-MANOVA, partial eta squared.

Följsamheten till läkemedelsbehandling förbättrades signifikant efter interventionen.

(30)

Greer, D.B. & Ostwald, S.K. 2015 U.S.A Improving Adherence in African American Women With Uncontrolled Hypertension.

Syftet med den

randomiserade kontrollerade studien var att utvärdera effekten av en 6-veckors kulturanpassad utbildande intervention för 60

afroamerikanska kvinnor med hypertoni. De specifika syftena med studien var att (1) öka följsamheten till hypertonibehandling bland afroamerikanska kvinnor med primär hypertoni, (2) öka afroamerikanska kvinnors kunskap om hypertoni, prevention, behandling och (3) sänka blodtrycket bland afroamerikanska kvinnor med primär hypertoni till lägre än 140 / 90 mmHg.

Design: Kvantitativ, randomiserad kontrollerad studie.

Urval: Bekvämlighetsurval. 60 afroamerikanska kvinnor över 18 år diagnostiserade med hypertoni med minst ett förskrivet antihypertensivt läkemedel.

Analysmetod: Deskriptiv statistik, ANOVA, Mann-Whitney U test, Independet samples t-test, Chi-square test, Linear mixed model.

Ingen signifikant skillnad på följsamheten till

läkemedelsbehandling eller saltintag mellan

interventionsgrupp och kontrollgrupp.

(31)

Insel, K.C. et al. 2016 U.S.A Multifaceted Prospective Memory Intervention to Improve Medication Adherence. Undersöka om en mångfacetterad prospektiv minnesintervention förbättrade följsamhet till antihypertensiva läkemedel och bedöma om exekutiva funktioner och arbetsminne påverkade effekten av interventionen.

Design: Kvantitativ, två-grupps longitudinell randomiserad, kontrollerad studie.

Metod för datainsamling: Observation av ett medicinskt övervakningssystem.

Urval: Strategiskt urval. 128 st deltagare. 65 år eller äldre, med eget boende, som självständigt intog minst ett antihypertensivt läkemedel.

Bortfall: 12 deltagare. Analysmetod: Deskriptiv statistik, Johnson-Neyman technique, Chi-square test, t-test, Wilks k. Följsamhet till läkemedelsbehandling ökade signifikant i interventionsgruppen efter fem veckor,

dock var det ingen bibehållen ökning efter fem månader när ny kontroll utfördes.

(32)

Ma, C. et al. 2014 Kina Evaluation of the effect of motivational interviewing counselling on hypertension care. Syftet med

studien var att undersöka effekten

av motiverande samtal och rådgivning jämfört med traditionell vård för patienter med hypertoni. Design: Kvantitativ, randomiserad kontrollerad studie. Metod för datainsamling: Frågeformulär. Urval: Bekvämlighetsurval. 120 deltagare. Patienter från två olika vårdcentraler över 18 år

diagnostiserade med hypertoni och med minst ett förskrivet antihypertensivt läkemedel.

Bortfall: 14 deltagare. Analysmetod: Deskriptiv statistik, Skewness and kurtosis tests, t-test, two-tailed standard test, logarithmical

transformation.

Interventionsgruppen påvisade signifikant ökad följsamhet till

läkemedelsbehandling, kostvanor, fysisk aktivitet, rökning- och

alkoholrestriktioner efter avslutad intervention.

(33)

Park, Y. et al. 2012 Sydkorea Patient‐tailored self‐management intervention for older adults with hypertension in a nursing home.

Studien skulle utvärdera effekten av en patientanpassad egenvårdsintervention på (1) blodtryck och (2) egenvård, tränings-self-efficacy och följsamhet till

läkemedelsbehandling bland koreanska äldre patienter med hypertoni boende på ett vårdhem.

Design: Kvantitativ, icke-ekvivalent, icke-randomiserad, kontrollerad studie.

Urval: Strategiskt urval. 47 deltagare. Patienter boende på ett vårdhem, över 60 år utan kognitiv svikt, diagnostiserade med

hypertoni >12 månader.

Analysmetod: Deskriptiv statistik, t-test, chi-square test, ANOVA.

Egenvård gällande viktkontroll, saltrestriktioner, alkohol, fysisk aktivitet och rökning förbättrades signifikant. Dock observerades ingen signifikant skillnad i följsamhet till

(34)

Tankumpuan, T. et al. 2019 Thailand Improved adherence in older patients with hypertension: An observational study of a community‐ based intervention.

Denna studie syftade till att bedöma effekten av en samhällsbaserad

intervention och socioekonomisk status påverkan på följsamheten vid startpunkt och efter en, tre och sex månader in i interventionen och utvärdera vilken inverkan en samhällsbaserad intervention och

socioekonomiska faktorer har på följsamhet.

Design: Kvantitativ, observationsstudie av “Community‐based intervention to promote self‐management for rural‐dwelling older people with hypertension: mixed method study”. En sekundär analys av data insamlat vid startpunkt och efter en, tre, och sex månader.

Metod för datainsamling:

Observation av moderstudiens insamlade data.

Urval: Konsekutivt urval. 156 deltagare. 60 år eller äldre utan kognitiv svikt som var diagnostiserade med hypertoni.

Bortfall: Redovisar inte bortfall. Analysmetod: Deskriptiv statistik, the cross‐sectional analysis, multiple linear regression analyses, t-test, chi‐square test, multiple logistic regression, Pearson's goodness‐of‐fit test. Majoriteten av deltagarna i interventionsgruppen fick signifikant förbättrad följsamhet till läkemedelsbehandling och saltrestriktioner.

(35)

Varleta, P. et al.

2017

Chile

Mobile phone text messaging improves antihypertensive drug adherence in the community.

Syftet med denna studie var att utvärdera om effekten av en SMS-intervention versus inga SMS (kontroll) förbättrar

självrapporterad följsamhet till antihypertensiva läkemedel hos patienter med hypertoni rekryterade genom primärvården i Santiago, Chile.

Design: Kvantitativ, prospektiv, randomiserad, kontrollerad, multicenter studie. Metod för datainsamling: Frågeformulär. Urval: Bekvämlighetsurval. 314 deltagare. Patienter 30-80 år rekryterade från 12 olika vårdcentraler i Santiago, Chile som var diagnostiserade med hypertoni och hade tillgång till mobiltelefon.

Analysmetod: Deskriptiv statistik, Fisher exact test, McNemar test, logistic regression model,

bootstrap replications.

Följsamheten till läkemedelsbehandling förbättrades signifikant i interventionsgruppen.

(36)

Yazdanpanah, Y. et al. 2019 Iran Effect of an Educational Program based on Health Belief Model on Medication Adherence in Elderly Patients with

Hypertension.

Den aktuella studien syftade till att undersöka effekten av ett

utbildningsprogram baserat på Health Belief Model (HBM) på följsamhet till

läkemedelsbehandling hos äldre vuxna med hypertoni.

Design: Kvantitativ, två-grupp, randomiserad kontrollerad studie.

Urval: Konsekutivt urval. Patienter äldre än 60 år, utan kognitiv svikt och med

läkemedelsbehandlad hypertoni från en vårdcentral i Mashhad, Iran.

Bortfall: 0 deltagare. Analysmetod: Deskriptiv statistik, Mann-Whitney U test, Chi-square test, Fisher’s exact test, two-way- ANOVA, Kolmogrov-Smirnov test, Shapiro-Wilk test. En signifikant förbättrad följsamhet till läkemedelsbehandling observerades i interventionsgruppen.