DEN SOM ÄR VUXEN OCH BEGÅR ETT BROTT SKA OCKSÅ BEHANDLAS SOM VUXEN AV RÄTTSVÄSENDET- ELLER?: En argumentationsanalys av Moderaternas motion att slopa straffrabatt för unga lagöverträdare

DEN SOM ÄR VUXEN OCH BEGÅR ETT BROTT SKA

OCKSÅ BEHANDLAS SOM VUXEN AV

RÄTTSVÄSENDET-ELLER?

En argumentationsanalys av Moderaternas motion att slopa straffrabatt för unga lagöverträdare

Emma Andersson & Violina Eishow

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Handledare: Robert Andersson

Den som är vuxen och begår brott ska också behandlas som vuxen av rättsväsendet – eller?

Sammanfattning

Syftet med studien var att analysera Moderaternas argument till att slopa straffrabatt för unga lagöverträdare. Studien utgick från en kvalitativ metod och använde en argumentationsanalys för att besvara syftet. Moderaternas motion är en offentlig handling och användes som urval. Den teoretiska utgångspunkten i studien var Garlands teori “acting out”. Teorin problematiserar olika politiska strategier. För att undersöka argumenten i motionen applicerades pro et contra-metoden. En teoretisk modell användes vid sammanvägning av argumentens beviskraft. Resultatet i studien visade att argumenten i Moderaternas motion innehöll moraliska värderingar snarare än faktabaserad information. Resultatet visade även att motionen innehöll otydliga motiveringar till att slopa straffrabatt för unga lagöverträdare. Tesen som framförts i motionen var enligt resultatet inte styrkt av de argument som tagits fram. Argumenten lyfte inte fram någon lösning på den problematik som framförts, utan var enbart något som Moderaterna själva ansåg vara mer rättvist. Vidare tolkades det som att Moderaterna argumenterar på ett sätt som ökar medborgarnas förtroende genom att använda känslostyrda formuleringar. För framtida studier rekommenderas det att analysera argument skrivna av andra politiska partier, som diskuterar straffrättsliga åtgärder för unga lagöverträdare. Det kan bidra till bredare perspektiv och förståelse.

Anyone who is an adult and commits a crime should also be treated as an adult by the judiciary – or?

Abstract

The aim of this study was to analyse the Moderate party´s arguments to remove penalty reduction for young offenders. The study was based on a qualitative method and used an argumentation analysis to answer the purpose of this study. The Moderate party´s proposal is a public document and was used as a sample. The theoretical framework in this study was Garlands theory “acting out”. Acting out problematizes different political strategies. To be able to examine the arguments in the proposal we used the pro et contra-method. A theoretical model was used to put together the arguments probative value. The results in the study showed that the arguments in the proposal contained morale values rather than information based on facts. The results also showed that the proposal contained unclear motivations for removing penalty reduction for young offenders. The thesis in the proposal was according to the results not confirmed by the arguments that were brought up. The arguments did not conclude any solutions on the problem that the proposal mentioned. The arguments were solely built on something that the moderate party considered as fair. Moreover, it was interpreted that the Moderate party uses arguments in ways that increases the citizens trust by using sentences based on emotions. For future studies it is recommended to also do analyse arguments on other political parties that discusses criminal proceedings for young offenders. It can contribute to a broader perspective and understanding.

Key words: Penalty reduction, young offenders, Moderate party, proposal,

probative value.

Criminology III, Fall 2019. Supervisor: Robert Andersson.

Innehållsförteckning

Den som är vuxen och begår ett brott ska också behandlas som vuxen enligt

rättsväsendet - eller? ... 1 Straffrabatt. ... 2 Tidigare forskning ... 3 Acting out ... 5 Kunskapsluckor ... 5 Syfte ... 6 Metod ... 6 Urval. ... 6 Etiska överväganden. ... 6 Definiering av argumentationsanalys ... 6 Studiens tillförlitlighet ... 9 Procedur ... 10

Analys och Resultat... 12

Beskrivande analys ... 12

Värderande analys ... 14

Diskussion ... 17

Styrkor och svagheter ... 20

Praktiska implikationer ... 21

Framtida studier ... 22

Den som är vuxen och begår ett brott ska också behandlas som vuxen enligt rättsväsendet - eller?

Under de senaste decennierna har kriminalpolitiken fått en större roll i den politiska världen. Kriminalpolitiken återspeglar samhällets perspektiv på straffprocesser och har en viktig roll i utformandet av strafflagar. Det kan även förklaras som en reglering av samhällets befolkning, genom tvång och straff (Nationalencyklopedin [NE], 2019). Politiker använder

kriminalpolitiken mer kontinuerligt som ett sätt att nå ut till väljare i samhället (Andersson & Nilsson, 2017). Inom politiken finns en enighet om att brottslighet är ett allvarligt

samhällsproblem och att det krävs striktare åtgärder för att minska brottsligheten (Anderberg & Martinsson, 2018, 12 maj).Strafflagstiftningen som är ett område inom kriminalpolitiken påverkas av den rådande enighet mellan politiker.

Enligt en studie som bedrivits använder politiker framförallt argumentationer för att nå ut till samhället. De argument som politiker framför om brott och straff grundar sig mer på den moraliska betydelsen än sådant som är brottspreventivt (Andersson & Nilsson, 2017). Begreppet moral avser vilka beteenden och handlingar som är acceptabla i samhället och vilka som inte är det (Nationalencyklopedin [NE], 2019). Ytterligare en liknande studie skriver att den nuvarande svenska kriminalpolitik har ett större fokus på kontroll, övervakning och reglering av vissa grupper och individer (Andersson, 2007). Moraliska aspekter spelar en större roll i dagens kriminalpolitik, där det nödvändiga är att skydda medborgarna i samhället från brottslingar.

En annan studie tar upp liknande slutsatser och menar att politiker alltmer framställer en bild av att brottslingar är ett hot i samhället och inte offer (Hagberg, 2006). Varje person som begår ett brott ska alltså stå för sina egna handlingar. Politiker argumenterar för hårdare straff för att markera centrala värden istället för att fokusera på sådana åtgärder som faktiskt minskar brottsligheten. Studierna tar upp viktiga aspekter om hur samhället ser på brottslighet och hur politiker framför sin politik.

Ytterligare en studie förklarar att samhällsmedborgares uppfattning om lämpliga straffnivåer bör problematiseras (Jerre & Tham, 2010). Framställningen av brottslingar som onda resulterar i att allt fler inhumana politiska åtgärder vidtas. Handlingar kriminaliseras mer frekvent och straffen blir allt mer striktare. Det brister i kunskap om en fungerande kriminalpolitik bland politiker som för debatten. Enligt studien bör man ge mer plats åt personer som har kunskap inom ämnet.

trovärdiga enligt samhället, men som i förhållande till forskning och teori kanske inte är det. Därför är det övergripande syftet i denna studie att analysera argument inom det

kriminalpolitiska fältet. Med utgångspunkt i Moderaternas motion att slopa straffrabatt för unga lagöverträdare kommer studien att behandla hur beviskraftiga argumenten är. Motionen som Moderaterna har tagit fram belyser argument och ställningstagande gentemot ett

kriminalpolitiskt ämne, vilket gör den lämplig att analysera. Andra yttranden kan även

inkluderas i studien, dock bedömer vi att information från enbart ett yttrande är tillräckligt för att besvara studiens syfte. Den valda motionen innehåller sammanfattande information, vilket anses vara till fördel för studien. Motionen är ett av flera uttalanden som Moderaterna har gjort angående att slopa straffrabatt för unga lagöverträdare.

Straffrabatt

I Sverige finns en bestämmelse i brottsbalken som säger att unga lagöverträdare från 18 år upp till 21 år får straffrabatt vid påföljdsmätning (Ungdomsreduktionsutredningen, 2018). Innan införandet av dagens brottsbalk fanns en motsvarighet som hette 1734 års

missgärningsbalk. Redan på den tiden togs människors ålder i beaktning. I lagen fanns ett överseende för unga lagöverträdare vad gäller straffpåföljder, överseendet gällde barn mellan 7 och 14 år. Tanken bakom bestämmelsen var att mognaden ansågs graderas och var av betydelse vid straffmätning.

I början av 1980-talet skedde lagändringar, bland dessa var att ungdomsfängelser upphävdes och särbehandling av unga lagöverträdare upp till 21 år trädde i kraft. Det innebar att det krävdes särskilda skäl för att döma någon till fängelse om denne var mellan 18 och 21 år. Efter flera års utredningar och justeringar gällande straffrabatt för unga lagöverträdare återfinns dagens bestämmelse i 29 kap 7§ Brottsbalken (1962:700). Där står följande: Har någon begått brott innan han eller hon fyllt tjugoett år, ska hans eller hennes ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Rätten får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet. Bestämmelsen innebär således att straffet reduceras i förhållande till personens ålder och att straffmätningen kommer att påverkas till följd av det. Bestämmelser gällande straffrabatt för unga lagöverträdare finns även i andra länder, som i Danmark, Finland och Tyskland, dock varierar tillvägagångssättet av bestämmelsen mellan länderna. Utredningen från Ungdomsreduktionsutredningen visar på den långa process som har lett till dagens lagbestämmelse om straffrabatt.

Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som är av relevans för analys av Moderaternas motion. Tidigare forskning kommer att appliceras för att undersöka huruvida deras argument till forskning är hållbara eller inte.

Fängelsets effekt på unga vuxna. Det finns mycket forskning på vilken effekt som fängelsestraff kan ha på unga vuxna. Fängelsestraff som påföljd kan orsaka att unga vuxna utvecklar psykosociala problem (Chung, Little & Steinberg, 2005). Begreppet psykosocial avser interaktionen mellan individens sociala omvärld och dennes sätt att reagera på den (Psykologiguiden, 2019). Fängelsestraff innebär flera negativa utfall för den unga lagöverträdaren när det kommer till utbildning, mental hälsa, sociala relationer,

återanpassning till samhället och fysisk hälsa. Straffet misslyckas med att tillgodose den unga lagöverträdares behov och möjliggör inte en lämplig rehabilitering (Lambie & Randell, 2013). Att avtjäna ett straff i fängelse har en liten positiv effekt på att reducera brott. Exponering för den subkulturen som finns i fängelser och förlusten av sitt tidigare, normala liv utanför fängelset leder till att unga lagöverträdare återfaller i brott. Även om det i samhället anses vara nödvändigt att tilldela fängelsestraff för unga lagöverträdare för att skydda allmänheten, är det inte effektiv varken när det gäller kostnader eller effekter. Det finns en uppfattning i samhället att striktare och hårdare straff mot unga lagöverträdare leder till att individer blir omotiverade till att begå fler brott (Harty, 2017). Att placera unga lagöverträdare i fängelser ökar dock deras risk för att begå fler brott i framtiden. Det är även viktigt att inte låta unga lagöverträdare att bli placerade i fängelser med högre säkerhetsklass än vad som är nödvändigt. Unga lagöverträdare som annars har låg risk att återfalla i brott får en ökad risk att återfalla till följd av hårdare fängelsestraff (Mulvey, 2011). Mildare

fängelsestraff har visat sig minska risken för att individen senare utvecklar en kriminell identitet (Von Hirsch, 2001). Det behövs större tolerans för unga lagöverträdare då de är i en ålder där man begår fler misstag.

Unga vuxnas utveckling och mognad. Under tonårsperioden sker en snabb utveckling, såsom biologisk mognad, förändringar i personliga relationer och

identitetssökande et cetera. Under perioden av ständiga förändringar finns möjligheter för individen att utveckla positiva vuxenroller (DeCoster, Iselin & Salekin, 2009). Samtidigt gör dessa förändringar individen mer potentiellt överkänslig för sin miljö, vilket kan leda till att individen istället utvecklar ett kriminellt beteende.

Äldre tonåringar och unga vuxna har liknande förmågor att fatta beslut. Yngre tonåringar har en sämre förmåga att förstå framtida konsekvenser och att fatta beslut baserade på logiska resonemang. Psykosocial mogenhet som framförallt karaktäriseras av ansvarsfullhet, perspektivtagande och temperament skiljer sig signifikant mellan individer i olika åldrar (Cauffman, Steinberg & Tomkins, 2000). Perioden mellan 16 och 19 år markerar en viktig psykosocial utveckling. Den psykosociala mognaden fortsätter att utvecklas upp till 25 års ålder. Den psykosociala mognaden skiljer sig även mellan individer som avstår från ett kriminellt beteende och de individer som inte gör det (Cauffman, Monahan, Mulvey & Steinberg, 2013). Desto tidigare en individ slutar att involvera sig i kriminella beteenden, desto större chans att uppnå en bättre psykosocial mognad.

Från att individen har fyllt 19 år är förmågan att fatta beslut inte olik den förmågan att fatta beslut i senare vuxen ålder (Grisso & Scott, 1997). Förmågan att bearbeta information och att tänka konsekvent utvecklas under tonårsperioden. När utvecklingen är komplett stabiliseras beslutsfattande förmågan hos individen. Även om den beslutsfattande förmågan stabiliseras under tonåren finns det markanta skillnader mellan unga vuxna och vuxna. Jämfört med vuxna skiljer sig unga vuxnas bedömningsförmåga när det gäller att kunna uppskatta risker, förstå konserver, självkontroll samt mottaglighet för negativt inflytande från andra personer (Scott & Steinberg, 2008). Vidare förändras den kognitiva förmågan gradvis och är desamma för unga vuxna i åldrarna 18–24 år som för ungdomar i åldrarna 15–17 år (Farrington, Howell & Loeber, 2012). Därmed bör straffrabatt gälla unga vuxna upp till 24 år med hänsyn till den kognitiva utvecklingen.

Fördelar med rehabilitering. Unga lagöverträdare som tilldelas

rehabilitering har visat sig ha en positiv inverkan på individen (Harty, 2017). Rehabilitering minskar risken för att den unga lagöverträdaren återfaller i brott. Med hjälp av rehabilitering lär sig individen nödvändiga kunskaper som hjälper denne att erhålla en anställning.

Ytterligare en aspekt med rehabilitering är att den unga lagöverträdaren får tillgång till en utbildning. Utbildning är en viktig del i rehabiliteringsprocessen för individen. Det hjälper individen att sträva efter en framtid och ökar chansen att kunna utbilda sig vidare och få ett arbete. Att rehabilitera unga lagöverträdare är mer effektivt än att tilldela dem fängelsestraff. Mental ohälsa är vanligt förekommande bland unga lagöverträdare (Noroozi, Singh & Fazel, 2018). Behovet att implementera rehabilitering i ett tidigt stadie är därmed viktigt för att förbättra den mentala hälsan bland unga lagöverträdare.

Acting out

I detta avsnitt presenteras studiens teoretiska bakgrund som har i syfte att användas vid förståelse av Moderaternas politiska agerande. Den teoretiska bakgrunden är Acting out. Enligt teorin används politiska argument i syfte att försöka visa på att medborgarna inte är trygga i samhället och därför påvisa att det krävs en förändring (Garland, 2001). Genom att nämna den oro samhället besitter kan politiker via argumentation vinna tillit. Politiker använder sig av vissa strategier i argumentationer för att nå ut till människor i samhället. Enligt teorin behöver inte en lösning som presenteras inom politiken grunda sig i fakta, det viktiga är att samhället tror att det kommer bidra till att de känner sig mer trygga (Garland, 1990). Samhällsmedborgare har en viss okunskap om straffprocessen och andra rättsliga förfaranden som politiker kan dra nytta av. Okunskapen bland befolkningen innebär att de är mer mottagliga för missvisande information om straff. Teorin om acting out kännetecknas av att politiker vill tillfredsställa samhället genom att övertyga de att det behövs striktare tag (Garland, 2001). Argument som politiker använder baseras på emotionella behov och inte på rationalitet. Man skapar en känsla av “vi” och “dem” genom att peka ut grupper som anses vara hotande för allmänheten. Genom att avpersonalisera grupper blir det enklare att argumentera för att införa hårdare straff. Dessa handlingar grundar sig inte i att kontrollera brottslighet. Det är en politisk taktik att vinna allmänhetens förtroende genom att svara på den upprördhet och ilska som finns i samhället.

Kunskapsluckor

Målet med studien är att bidra till ny kunskap inom det kriminologiska fältet. Vi vill undersöka hur Moderaterna använder argument för att framföra sin politik. Syftet har utvecklats i samband med att nå detta mål. I den befintliga forskningen har man bland annat undersökt hur man inom kriminalpolitiken framställer brottslingar och hur politiker allt mer riktar in sig på moraliska betydelser till brott och straff. Tidigare studier har haft ett fokus på den allmänna bilden gällande kriminalpolitikens sätt att framföra politik. Däremot vill vi utveckla frågan vidare om hur politiker använder argument för att framställa deras politik. Detta genom att använda oss av en annan metod än de tidigare utförda studierna. I denna studie kommer vi att använda oss av en argumentationsanalys för att granska hur politiker framför sin politik. Detta kommer att ske på en mer

djupgående nivå för att förstå argumentens framställning. Tidigare studier har inte

hjälp den valda metoden. Med utgångspunkt i Garlands teori kan vi även bidra till mer kunskap om hur argument används utifrån ett teoretiskt perspektiv.

Syfte

Studiens syfte är att analysera argument i Moderaternas motion. Studien kommer att behandla hur beviskraftiga argumenten är i motionen med hjälp av tidigare forskning och teori. Det kommer att utföras med hjälp av en argumentationsanalys.

Metod

Studien utgick från en kvalitativ ansats. En kvalitativ ansats valdes eftersom den möjliggjorde en mer djupgående studie av texten (Bryman, 2018). Metoden som användes i studien var en argumentationsanalys. Argumentationsanalys valdes som metod för att fokuset låg i att analysera argument gällande att slopa straffrabatt. Med hjälp av en argumentationsanalys kunde studiens syfte besvaras.

Urval

Studien utgick från ett målstyrt urval och bestod av ett offentligt dokument från det politiska partiet Moderaterna. Det offentliga dokumentet var en motion från Moderaterna till

Riksdagen (2019/20:3065). Motionen var en allmän handling i det avseendet att den var inkommen och förvarades hos en myndighet (SFS 2009:400). Motionen berörde ämnet om att slopa straffrabatt för unga lagöverträdare mellan 18–21 år

.

Etiska överväganden

Motionen som analyserades var ett offentligt dokument, vilket innebar att inga etiska överväganden vidtogs (Bryman, 2018). Dokumentet var underskrivet av ett antal politiker inom Moderaterna, dessa namn nämndes inte i studien då det inte var relevant för studiens ändamål. Studiens författare har i möjligaste mån förhållit sig objektivt och rättvist för de argument som har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teori.

Definiering av argumentationsanalys

I följande avsnitt beskrivs en sammanfattning av argumentationsanalysens uppbyggnad. Sedan följer en mer djupgående förklaring av centrala delar i en argumentationsanalys. Informationen som kommer att beskrivas utgår från vad som är mest relevant för

studiens ändamål. Detta avsnitt kommer enbart bestå av fakta som är i syfte att skapa en förståelse för metoden och dess begrepp.

En argumentationsanalys är en filosofisk metod och innebär att analysera en utvald text för att identifiera och granska argument (Björnsson, Kihlbom & Ullholm, 2009). Innan en analys av argument påbörjas ska tesen identifieras i texten. Tesen kan förklaras vara ett påstående och är textens utgångspunkt. Argument i en text granskas i förhållanden till tesen för att avgöra beviskraft. Beviskraft förklarar om ett argument är trovärdigt eller inte. Trovärdiga argument innefattar stark beviskraft medan mindre trovärdiga argument har en svag beviskraft. För att avgöra trovärdigheten i ett argument undersöks argumentens hållbarhet och relevans. Det finns två olika typer av argument, dessa kallas för pro-och contra argument. Ett pro-argument styrker ett påstående, medan ett contra-argument har i syfte att förkasta ett påstående. Med hjälp av att urskilja två typer av argument i en text kan definitionen av beviskraft bli tydligare.

Teser. I en argumentationsanalys är tesen ett centralt fokus. En tes förklarar vad argumentationen problematiserar (Bergström och Boréus, 2018). Tesen i sig är inte där för att stötta eller motsäga andra påståenden. Det finns olika typer av teser, både normativa och deskriptiva. Normativa teser är värderingar som uttrycks i argument och är vanligt förekommande i den politiska världen. Deskriptiva teser är faktabaserade snarare än grundade på värderingar.

Hållbarhet och relevans. Beviskraft är beroende av argumentets hållbarhet och relevans (Björnsson, Kihlbom & Ullholm, 2009). Hållbarhet och relevans avgör om ett argument har hög eller låg beviskraft. Relevans i ett argument krävs tillsammans med hållbarhet för att det ska påvisa beviskraft. Att ett argument är hållbart innebär att det finns tillräckliga skäl att kunna lita på att argumentet är baserat på fakta. För att kontrollera ett arguments hållbarhet kan tidigare forskning samt teori appliceras. Ett påstående i ett argument är hållbart desto mer tilltro det finns till argumentet, följaktligen innebär det att ett argument utan tilltro innefattar låg hållbarhet. För att undersöka

relevans i ett argument granskas den i relation till tesen. Relevansen avgör om det finns skäl att acceptera det påstående som argumentet innefattar. Ett påstående i ett argument kan innefatta relevans vare sig det är hög hållbarhet eller inte. Relevans avgörs till stor del av den bakgrundsuppfattning tolkaren besitter. Det vill säga, vad tolkaren i övrigt har goda skäl att tro. Människor kan ha olika uppfattningar kring vad som anses vara rimligt.

Uppdelningen mellan nivåerna definieras som “mycket låg”, “låg”, “måttlig”, “hög” och “mycket hög” beviskraft (Björnsson, Kihlbom & Ullholm, 2009). För att ta reda på beviskraft krävs en sammanvägning mellan hållbarhet och relevans. Det finns två olika modeller som kan användas vid sammanvägning, den ena är teoretisk och den andra är matematisk. Den teoretiska utgår från begrepp och ord, medan den matematiska utgår från siffror för att förklara beviskraft. Modellerna väljs utifrån vad som upplevs vara bekvämast att applicera. Med hjälp av den teoretiska metoden kan en konkret bild skapas över argumentens hållbarhet och relevans. Viktigt att poängtera är att beviskraft inte är en enkel summa av hållbarhet och relevans. Vid sammanvägning av hållbarhet och relevans kan fyra förhållanden tas i åtanke; ett argument har högsta möjliga beviskraft om relevans och hållbarhet är de högsta möjliga. Om ett arguments relevans inte anses vara hög så brister det i beviskraften. Vidare innebär det att ett argument utan relevans saknar beviskraft helt och hållet. Detta gäller även vid hållbarhet, ett argument som saknar hållbarhet saknar även beviskraft. Slutligen påverkas beviskraften om både hållbarhet och relevans anses ha lägre än det högsta möjliga.

För enkelhets skull används de fem olika nivåerna vid sammanvägning av hållbarhet och relevans (Björnsson, Kihlbom & Ullholm, 2009). Ett argument som betecknas som “mycket låg” innebär att den är obefintlig. Om ett argument anses vara “mycket hög” är den maximal. Det innebär att ett argument som ligger mellan dessa två värden kan definieras vara “måttlig”. Vidare innebär det att ett argument som ligger mellan “måttlig” och “mycket hög” kan definieras vara “hög”. Slutligen innebär det att ett argument som ligger mellan “mycket låg” och “måttlig” kan definieras vara “låg”.

Vid sammanvägning av beviskraft hos samtliga argument utgår man från sitt sunda förnuft med hjälp av tre grundprinciper (Björnsson, Kihlbom & Ullholm, 2009). Den första principen förklarar att den totala styrkan hos samtliga argument som är för ett påstående ökar ju fler och ju starkare de är. Den andra principen förklarar att den totala styrkan hos argument som är mot ett påstående ökar ju fler och desto starkare de är. Tredje och sista principen förklarar att olika argument med samma styrka tar ut varandra.

Pro et contra-metoden. Pro et contra-metoden används för att identifiera och strukturera upp argument (Björnsson, Kihlbom & Ullholm, 2009). Vissa argument är avsedda att styrka ett påstående, medan andra argument är avsedda att förkasta ett

påstående. Pro-argument är argument som styrker ett påstående, de agerar för påståendet. Contra-argumentet är ett motargument vars syfte är att förkasta ett påstående.

Exempelvis ifråga om rätten till abort kan ett pro-argument vara att det är kvinnans rättighet att bestämma över sin kropp, medan ett contra-argument kan vara att ofödda barn har rätt till ett liv.

Pro et contra-metoden går ut på att skapa en lista över argument som ger skäl att acceptera eller förkasta ett påstående (Björnsson, Kihlbom & Ullholm, 2009). I listan är tesen längst upp, som därefter följs av tre möjliga pro-argument som är för tesen och namnges P1, P2 och P3. Dessa argument kallas även argument i första ordningen. Sedan

följer contra-argument som är mot tesen och namnges C1 och C2 et cetera, även dessa

kallas för argument i första ordningen. Pro-och contra argument i första ordningen är kopplade till tesen, argumenten styrker eller förkastar det tesen påstår. Under varje pro -och contra argument i första ordning, följer argument som stöttar föregående argument. För förtydning namnges dessa argument som andra, tredje och fjärde ordning et cetera. Viktigt att understryka är att argument efter första ordningen inte är argument för eller mot tesen. Argument i andra ordningen benämns som P1P1. Således innebär det att ett

contra-argument av första ordningen, C1, följs av ett argument i andra ordningen C1C1.

Numreringen av argumenten är endast till för att namnge argumenten och deras ordning efter tesen.

Studiens tillförlitlighet

Studien använde sig av en kvalitativ ansats och därför kontrollerades studiens tillförlitlighet. Tillförlitlighet består av fyra delkriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2018). För säkerställande av att studien tog hänsyn till trovärdighet tydliggjordes tolkningarna av argumenten i procedur avsnittet. Materialet lästes igenom flera gånger vilket minskade risken för feltolkning. I metod-och analysavsnittet har tillvägagångssättet beskrivits noggrant och detaljerat för att uppnå överförbarhet. På så vis kunde förståelsen underlättas för läsaren samt öka möjlighet till replikering. Kriteriet för pålitlighet kunde uppnås då studien avsåg att mäta de argument som motionen innehöll med hjälp av en

argumentationsanalys. Alla steg i forskningsprocessen redogjordes för att eftersträva pålitlighet. Vi var medvetna om att våra egna uppfattningar och värderingar kan ha påverkat analysen då metoden består av tolkningar. Det går därför inte att vara helt objektiv i det avseendet, dock har vi eftersträvat att våra egna uppfattningar inte ska ha påverkat studiens genomförande. Vi har avstått från att vara subjektiva i största möjliga

mån genom att ha agerat i god tro vid tolkningar av argument. Möjligheten att styrka och konfirmera har på så sätt ökat.

Då studien genomfördes av två författare var det även viktigt att vid tolkningar att se till att vi var överens om hur tolkningarna skulle bedömas (Bryman, 2018). För att öka interbedömarreliabiliteten såg vi till att båda hade en tydlig bild över vad som ansågs vara låg och hög beviskraft. Detta gjordes med hjälp av diskussion om hur hållbara argumenten var i förhållande till forskning och teori, samt hur relevanta argumenten var i förhållande till tesen.

Procedur

För att underlätta sökning efter ett lämpligt material, samt undvikande av missvisande material utgick vi ifrån två strategier (Yin, 2018). Innan vi sökte efter material på nätet, bestämde vi gemensamt vad vi skulle leta efter. Vi beslutade oss för att söka efter

dokument som innehöll den kriminalpolitiska diskussionen gällande att slopa straffrabatt för unga lagöverträdare. Strategin gav oss en tydligare bild på vilket material som var bäst lämpat för studien. Vid sökning efter dokument fann vi Moderaternas motion (2019/20:3065), som var publicerad på Regeringens egen hemsida. Därefter avslutades sökningen efter dokument och vi kontrollerade huruvida motionen var tillämpbar för studiens ändamål eller inte. Motionen ansågs vara ett lämpligt material för att den innehöll motiveringar kring den kriminalpolitiska diskussionen gällande att slopa straffrabatt. Efter denna process sökte vi efter relevant forskning via databaserna Primo och Criminal Justice. De sökord som användes för att hitta väsentlig forskning var young offenders, penalty reduction, incarceration effects och maturity of judgement. Vidare försökte vi hitta en lämplig kriminologisk teori som skulle användas som en teoretisk bakgrund. Detta gjorde vi genom att söka efter någon teori som kunde förklara politiska strategier.

Efter att ha kontrollerat motionen och hittat tidigare forskning samt teori påbörjades argumentationsanalysen. Den första delen i analysen bestod av en beskrivande analys (Björnsson, Kihlbom & Ullholm, 2009). Vi började med att läsa igenom Moderaternas motion noggrant för att få en bättre uppfattning av deras resonemang. Motionen lästes igenom vid upprepade tillfällen och på så sätt kunde påståenden och tesen för motionen identifieras. Ett påstående kan ibland uppfattas vara en tes, men i själva verket vara enbart ett påstående. Vi testade tesen för att avgöra om

den var en tes eller enbart ett påstående. När vi läste igenom motionen ett flertal gånger skapade vi oss en bättre förståelse för vad motionen problematiserade. På så vis kunde vi avgöra huruvida tesen var en tes eller ett påstående. Efter prövningen kunde tesen

accepteras och samtliga utvalda påståenden antecknades ned på ett gemensamt dokument. Den utvalda tesen bedömdes vara normativ. Tesen “En slopad straffrabatt kommer att minska ungdomsbrottsligheten” är en uppmaning snarare än ett faktabaserat påstående.

De utvalda påståendena tolkades och omformulerades till mer precisa

formuleringar för att tydliggöra moderaternas tankar. Vidare minskade det eventuell missförståelse av deras text. I dokumentet strukturerades påståendena upp, vilket

tydliggjorde vilka enstaka meningar som uttryckte samma påstående. Vi delade sedan in påståendena i pro-och contra argument för att underlätta vilka argument som var för eller mot tesen. Därefter namngavs samtliga argument utefter en ordningsföljd.

Den andra delen bestod av att värdera styrkan av argumentens relevans och hållbarhet, på så vis kunde beviskraft utläsas. Innan den värderande analysen påbörjades bestämde vi oss för vilken modell vi skulle använda oss av vid sammanvägningen. Vi valde att genomföra en teoretisk sammanvägning av beviskraft. Först granskades pro- och contra argumenten för att få en överblick på vilken information de innehöll. Sedan kunde vi koppla tidigare forskning och teori till samtliga argument för att beräkna deras hållbarhet. Vi diskuterade fram och tillbaka argumentens hållbarhet och relevans, för att sedan komma överens om vilken styrka argumenten kunde placeras i. Utifrån tidigare forskning och teori diskuterade vi om ett argument hade hög eller låg styrka på

hållbarhet. Om vi kunde känna tillit till argumentet med hjälp av den forskning och teori vi använde så ökade styrkan på argumentets hållbarhet. Efter en värdering av hållbarhet påbörjades värdering av relevans i argumenten, vilket gjordes i relation till tesen. Vi diskuterade hur stark koppling argumentet hade till tesen och om argumenten stärkte tesens motiv. Det vi tittade på var om pro-argumenten gav oss tillräckliga skäl att

acceptera tesen. Samma procedur skedde för contra-argumentet där vi undersökte om det gav oss tillräckliga skäl att förkasta tesen. Utifrån argumentens innehåll kunde vi avgöra om de hade en direkt koppling till tesen.

Avslutningsvis genomförde vi med hjälp av de tre grundprinciperna en generell bedömning av motionens beviskraft. Vi jämförde de enskilda argumentens beviskraft med varandra genom att stapla upp argumentens beviskraft. Med hjälp av de tre

grundprinciperna kunde vi avgöra vilka argument som inte hade någon beviskraft, hade starkast beviskraft och om det fanns argument som slog ut varandra.

Analys och Resultat

I det här avsnittet har vi genomfört pro et contra-metoden utifrån Björnsson, Kihlbom och Ullholms definition (2009). De argument som presenteras nedan är omformulerade påståenden från Moderaternas motion. Analysen är uppdelad i en beskrivande-och värderande analys för att underlätta tolkningsprocessen. Innan den beskrivande analysen presenteras först Moderaternas motion kortfattat. Vidare i den värderande analysen prövas argumentens beviskraft, vilket är studiens resultatavsnitt.

Beskrivande analys

Motionen belyser olika förslag på åtgärder mot unga lagöverträdare. Vi valde att endast utgå från rubriker som problematiserar studiens område. Moderaternas motion innehåller ett förslag på att slopa straffrabatt för unga lagöverträdare mellan 18–21 år. Grunderna till förslaget är att den är som är vuxen enligt lag ska straffas som en vuxen (Motion 2019/ 20:3065). Tanken är även att reformen ska ha en avskräckande effekt bland unga

lagöverträdare. Det innebär att unga lagöverträdare inte ska bedömas i rätten av särskilda skäl för att dömas till fängelse.

T En slopad straffrabatt kommer att minska ungdomsbrottsligheten

_____

P1: Unga vuxna måste ta konsekvenser för sina kriminella handlingar. Idag tas unga

vuxnas ålder i beaktning när man ska bestämma straffpåföljden, vilket inte är rätt enligt oss.

P1P1: Det ska inte finnas någon skillnad på hur unga vuxna och vuxna

behandlas i rättsväsendet. Vi vill att en individ som är vuxen enligt lag, ska även straffas som en vuxen.

P1P2P1: Straffrabatten anser vi leder till att påföljderna för unga vuxna inte blir

effektiva samt är betydelselösa och otillräckliga för att motverka ungdomsbrottsligheten.

P2: Bestämmelsen som innebär att unga lagöverträdare särbehandlas vid straffpåföljd

brister då kriminella gäng är medvetna om det. I sin tur har det lett till att många unga vuxna har utnyttjats att utföra tjänster för dem. Bestämmelsen används till fördel för kriminella gäng, vilket inte är rätt enligt oss.

P1P2: Konsekvenserna av att kriminella gäng utnyttjar bestämmelsen är att allt fler

unga har kommit in i kriminalitet och skapat sig en livsstil som är svår att bryta.

P3: Straffrabatten visar inte på konsekvenser för unga lagöverträdare. Det krävs att

samhället blir mer tydliga med vad som är accepterat eller inte. Ju tidigare unga personer tilldelas straff, desto mindre risk för utveckling av ett kriminellt beteende.

P1P3: Dödligt våld och grova brott som sker i gängmiljöer är ett stort och

förekommande problem i samhället. Dessa utförs allt mer av unga lagöverträdare, som inte följer samhällets lagar och regler.

P1P1P3: Samhället bör reagera snabbt på ungdomsbrottsligheten. Genom att slopa

straffrabatten kan man tilldela striktare straff. Det kommer också att kunna öppna möjligheter till rehabilitering för unga vuxna.

C1: Det är viktigt att behandla unga lagöverträdare och ge tillgång till socialarbetare

och mer rehabilitering, vilket i sin tur kan minska brottsligheten bland ungdomar.

C1C1: Myndigheternas arbete att förhindra unga från att begå brott är inte

tillräckliga. För mycket fokus läggs på att stödja och hjälpa de unga lagöverträdarna. Det krävs mer än enbart rehabilitering.

C2C1: Utövande av kontroll, inlåsning och övervakning kommer att minska

Värderande analys

P1:

I argumentet hävdar Moderaterna att unga vuxna inte bör särbehandlas och istället ta konsekvenser för sitt handlande. Med konsekvenser menar de strängare fängelsestraff. De anser att det inte är rätt att ålder ska tas i beaktning vid straffmätning. Detta argument kan tolkas inte innehålla fakta. Argumentet bygger snarare på att förmedla att det är av moralisk betydelse att slopa straffrabatt för unga lagöverträdare. Detta argument kan illustrera vad Garland benämner som “acting out”. Argumentet syftar inte i att tilldela någon faktabaserad information till allmänheten, snarare läggs det tyngd på att förmedla vad som är rätt och fel. Det är fel att unga vuxna inte ska behöva ta konsekvenser för sitt handlande och särbehandlas enligt lag. De uppmanar till en förändring med grund i att det är det rätta att göra. Vidare nämns det även att det inte ska finnas någon skillnad i hur unga vuxna och vuxna ska behandlas i rättsväsendet. De vill att alla ska straffas likadant.

Den presenterade forskningen i studien visar på att det finns skillnader mellan unga vuxna och vuxna. Unga vuxna har generellt sett inte en fullt utvecklad psykosocial mogenhet. Deras beslutsfattande förmåga är inte densamma som hos en vuxen. Vidare påvisar forskning att den psykosociala mogenheten skiljer sig signifikant mellan individer i olika åldrar. Forskningen stärker argument gällande att det ska finnas en skillnad mellan unga vuxna och vuxna. Därmed kan det även anses finnas en skillnad på hur unga vuxna och vuxna ska behandlas inom rättsväsendet. På så vis säger forskningen emot Moderaternas argument att unga vuxna och vuxna ska straffas likadant. Det finns anmärkningsvärda skillnader mellan unga vuxna och vuxnas psykosociala mognad som bör tas till hänsyn. Ytterligare argument som används är att följderna för unga vuxna är betydelselösa vilket kan tolkas innebära att de konsekvenser som redan finns för unga vuxna är oväsentliga för sitt ändamål. Argumentet stärks inte av någon forskning. Att beskriva konsekvenserna som oväsentliga kan tolkas vara en värdering än ett

faktabaserat påstående. Argumentet kan anses vara ett sätt att uttrycka för allmänheten att de strafflagar som finns i samhället för unga vuxna inte är tillräckliga. Det behövs striktare åtgärder som faktiskt gör en skillnad. Detta kan återigen tolkas utifrån Garlands teori då argumentet inte bygger på fakta utan används som ett sätt att övertyga samhället att det behövs fler åtgärder. Utifrån den forskning och teori som framförts kan

argumentet P1 anses ha mycket låg hållbarhet. Relevansen för argumentet i förhållande

tesen. Tesen bygger på att straffrabatt kommer att minska brottsligheten, medan P1

fokuserar på att det inte ska finnas skillnader på hur unga vuxna och vuxna behandlas i rättsväsendet. Sammanfattningsvis har argumentet inte någon beviskraft på grund av den låga hållbarheten och relevansen.

P2:

I argumentet förklarar Moderaterna att bestämmelsen gällande särbehandling av unga lagöverträdare utnyttjas av kriminella gäng. De menar att kriminella gäng är medvetna om att unga lagöverträdare får en lägre straffpåföljd på grund av sin ålder. Argumentet kan utifrån Garlands teori “acting out” förklaras förbise den dolda problematiken

gällande kriminella gäng. Det som Moderaterna framför via sitt argument kan ses som ett svar på medborgarnas otrygghet och rädsla. Teorin förklarar att det fungerar som ett uttryck för att minska rädslan som infinner sig i samhället genom att visa på att det faktiskt sker åtgärder mot problematiken. Åtgärder att slopa straffrabatten för unga lagöverträdare kan utifrån teorin användas i syfte att vinna samhällets förtroende. Till följd av straffrabatten menar Moderaterna att det leder till att unga vuxna utnyttjas av kriminella gäng och får det svårare att bryta sig ur den kriminella livsstilen. Argumentet kan utifrån teorin bygga mer på emotionella värderingar snarare än ett rationellt tänk. Moderaterna vill vinna samhällets tillit och har ingen tydlig grund gällande sitt resonemang. Utifrån teorin kan hållbarheten för argument P2 därför anses vara låg.

Argumentets relevans anses vara måttlig, då den till viss del relaterar till tesen.

Argumentet nämner att straffrabatten leder till att fler unga kommer in i kriminalitet, det kan tolkas som att straffrabatten medför en ökad kriminalitet. Genom att slopa

straffrabatten kan det minska brottslighet. Därför anses den vara måttlig i förhållande till tesen. Beviskraften för argument P2 kan därför anses vara låg. Detta i relation till

ovanstående resonemang. P3

Iargument P3 förklarar Moderaterna att unga vuxna behöver ta konsekvenser för sitt

handlande. Tanken är att slopande av straffrabatt för unga lagöverträdare ska visa på allvarligheten i kriminella handlingar. Effekten av att slopa straffrabatten innebär ökade möjligheter att avtjäna sitt straff i fängelse då åldern inte kommer att tas i beaktning. Att tilldela straff för unga personer anses leda till minskad risk för utveckling av ett

kriminellt beteende. Tidigare forskning menar dock att fängelsestraff inte fungerar brottsförebyggande för unga lagöverträdare. Fängelsestraffet innebär ett flertal negativa

konsekvenser för den enskilda individen. De negativa konsekvenserna kan leda till att de unga vuxna blir isolerade och istället utvecklar en kriminell identitet. Av den

anledningen blir det svårare att återanpassa sig till samhället, vilket i sin tur ökar risken för återfall i brott. Forskning visar på att det inte är effektivt varken när det gäller effekter hos den unga lagöverträdaren eller kostnader för samhället. Argumentet förklarar även att striktare straff ger möjlighet till rehabilitering. Forskning säger däremot att fängelsestraff inte lyckas med rätt rehabilitering som är lämplig för en ung vuxen lagöverträdare. Det har även visat sig att striktare straff förhöjer risken för att återfalla i brott.

Argumentet i andra ordningen nämner att dödligt våld och grova brott som sker i gängmiljöer är ett förekommande problem i dagens samhälle. De menar att denna brottslighet utförs allt mer av unga lagöverträdare. Utifrån Garlands teori “acting out” skapar Moderaterna via sitt argument en känsla av “vi” och “dem”, där unga

lagöverträdare blir en motpol till övriga samhällsmedborgare. Denna grupp kan därför tolkas vara en samhällsfara och genom att Moderaterna lägger fram en lösning på den problematik vinner de tillit. Teorin förklarar alltså hur Moderaterna väljer att framföra sina argument genom att peka ut en grupp som ska stå ansvariga för brottsligheten. Argumentet i tredje ordningen nämner att samhället bör reagera snabbt på

ungdomsbrottsligheten. Via slopande av straffrabatten kan strängare straff tilldelas. Utifrån teorin kan det även här skapa en känsla av “vi” och “dem”. Samtidigt kan det tolkas som att de avpersonaliserar en viss grupp. Det i sin tur kan underlätta

resonemanget om att tilldela strängare straff när man benämner dessa ungdomar som en farlig grupp. Hållbarheten för argument i P3 kan utifrån både tidigare forskning och teori

anses vara låg. Detta med hänsyn till vad som har resonerats ovan. Relevansen för P3 kan

anses vara hög, då argumentet lyfter att ju tidigare unga personer tilldelas straff, desto mindre risk för utveckling av ett kriminellt beteende. Slopande av straffrabatten kommer att minska ungdomsbrottsligheten och på så vis fungera brottsförebyggande. Därför kan relevansen anses vara hög då det är direkt kopplat till tesen. Beviskraften för argument P3 kan därför anses vara måttlig.

C1

I argumentet förklaras det att det behövs mer rehabilitering och tillgång till socialarbetare då det kan minska ungdomsbrottslighet. Contra-argumentet lägger tyngd på hur viktigt det är med rehabilitering. I de tidigare nämnda argumenten har fokus legat på att straffa

unga lagöverträdare, i detta argument uppmanar man istället till en mer försiktig och omsorgsfull behandling av unga lagöverträdare. Enligt forskning kan rehabilitering minska återfall i brott, därmed är argumentet att rehabilitering kan minska

ungdomsbrottslighet relaterat till forskning. I de andra argument som nämns därefter uppmanar man istället till mer kontroll och inlåsning och att rehabilitering inte är

tillräckligt för att minska ungdomsbrottslighet. Dessa går emot C1 som är inte baserat på

och relaterat till tidigare forskning. I dessa argument uppmanar man till striktare åtgärder som ska minska brottsligheten bland ungdomar.

Enligt Garlands teori skulle det kunna vara ett sätt att försöka övertyga samhället att kontroll och inlåsning kan bidra till mindre brottslighet och av den anledning behövs det en förändring. Enligt forskning leder inlåsning såsom fängelsestraff till en ökad nivå av återfall i brott bland unga lagöverträdare. Det är alltså inte så effektivt som det kan påstås enligt argumenten. I utgångspunkt med teorin kan det tolkas som att syftet med att uppmana till mer kontroll inte ligger i att försöka minska brottslighet. Snarare är motivet att svara på den ilska mot brottslighet som finns bland samhällsmedborgare.

Avslutningsvis anses hållbarheten i C1 vara hög då argumentet kan relateras till tidigare

forskning. Relevansen anses vara hög då C1 säger emot tesen. Enligt tesen kommer

slopande av straffrabatt att minska ungdomsbrottsligheten, samtidigt skrivs det att rehabilitering och mer tillgång till socialarbetare kommer att minska

ungdomsbrottsligheten. Att ge unga lagöverträdare mer tillgång till socialarbetare och rehabilitering kan tolkas vara motsatsen till att slopa straffrabatt som innebär en ökad kontroll och övervakning av unga lagöverträdare. Beviskraften anses i detta fall vara hög.

Diskussion

Studiens syfte var att analysera argument i Moderaternas motion. Detta genom att behandla hur beviskraftiga argumenten var i motionen. Utifrån analysen kan det konstateras att contra-argumentet hade högre beviskraft än pro-argumenten. De tre Pro-argument som nämns i resultatet hade ingen-, låg- och måttlig beviskraft medan contra-argumentet hade en hög beviskraft. Det är fler pro-argument, dock är deras beviskraft generellt låga eller icke existerande. Samtidigt är contra-argumentet enbart ett, däremot har argumentet en högre beviskraft än vad pro-argumenten har. Det kan tolkas innebära att det är mer som säger emot tesen än för tesen. Tesen “En slopad straffrabatt kommer

att minska ungdomsbrottsligheten” är enligt vårt resultat inte styrkt av de argument som tagits fram i Moderaternas motion.

En infallsvinkel som går att diskutera är motiveringen till hur slopandet av

straffrabatten kommer att minska ungdomsbrottsligheten. Argumentet P1 nämner att unga

vuxna ska behandlas som vuxna och därmed straffas som vuxna. De argumenterar för något som inte har stöd bakom sig. Det nämns ingen förklaring på vilket sätt det kommer att minska ungdomsbrottsligheten, det beskrivs enbart att unga vuxna inte ska särbehandlas på grund av sin ålder. Argumenten som ska backa upp P1 nämner heller inget konkret som

stödjer huruvida slopandet av straffrabatten kommer att minska ungdomsbrottsligheten. Det här är ett praktexempel på hur politiker fokuserar på moraliska värderingar istället för att ta upp förebyggande åtgärder. De föreslår att unga vuxna som enligt lag är myndiga ska behandlas som vuxna inom rättsväsendet. Argumentet lyfter inte fram någon lösning på den problematik som de framför, utan det är enbart något som de själva anser är mer rättvist. Enligt Garland används argument av politiker som ett sätt att tillfredsställa samhället. Det kan anses vara problematiskt då mycket av det som står i argument kan tolkas vara fakta, men i själva verket endast vara uppmaningar och information som saknar tydliga

resonemang. Detta illustreras av Moderaternas motion som består mestadels av argument som är baserade på vad de själva anser vara moraliskt.

Moderaterna nämner att det är mer förekommande med dödligt våld och allt mer grövre brott. Man skapar ett problemområde som uppfattas som hotande för medborgarnas säkerhet. Garlands teori förklarar att när politiker hänvisar till den förmenta oro som påstås genomsyra samhället kan de via argumentation vinna tillit. Detta belyses när Moderaterna beskriver ungdomsbrottslighetens karaktär och lägger fram ett förslag på lösning. Lösningen som presenteras grundar sig inte på fakta, det enda viktiga är att samhället tror att det

kommer bidra till att de känner sig mer trygga.

En ytterligare aspekt är att Moderaterna använder begreppet rehabilitering som ett sätt att legitimera slopning av straffrabatt för unga lagöverträdare. Rehabilitering är en allmänt accepterad åtgärd i samhället och på så sätt vilseleder de den effekt som forskning påvisar gällande slopande av straffrabatt. De menar att rehabilitering kan komma att ske vid en straffpåföljd som avtjänas på anstalt. Det går att koppla till vad Garland nämner angående de brister det finns på kunskap om straff och brott bland samhällsmedborgare. Det i sin tur gör det enklare för politiker att övertyga samhället genom att fokusera på ämnen som är vedertagna i samhället, såsom rehabilitering.

Vidare i argumentet C1 nämns rehabilitering som ett sätt att förebygga

ungdomsbrottsligheten. Dock är förklaringen väldigt vag och det nämns alltid i samband med striktare straff. Det är svårt att tyda om rehabiliteringen syftar till att ske i samband med striktare straff eller om det är en enskild lösning. Moderaterna nämner tydligt i sin motion att det krävs både inlåsning och kontroll för att minska ungdomsbrottslighet. När det gäller rehabilitering nämns det inte huruvida det skulle kunna fungera brottsförebyggande, enbart att det är något som inte ska åsidosättas. I contra argumentet C1C1 står det att det läggs för

mycket fokus på att ge unga lagöverträdare stöd och hjälp. Vi tolkar argumentet som ett sätt att föreslå att det finns för mycket fokus på rehabilitering, då de skriver om stöd och hjälp. Argumentet är inte hållbart då de inte förklarar varför rehabilitering inte fungerar, de anser enbart att det är för mycket av det. Argumentet är inte starkt då förklaringarna inte är djupgående eller baserad på någon fakta.

Fortsättningsvis visar argumenten på vad Moderaterna anser är rätt utifrån deras egna perspektiv. Att slopa straffrabatten för unga lagöverträdare kan tänkas innebära striktare straff för de ungdomar som begår brott. Viktigt att poängtera är att hårdare straff kan tolkas vara målsättningen och att slopa straffrabatten är ett sätt att nå det. Det kan tolkas på så vis att argumenten, som tidigare nämnt, inte grundar sig kring åtgärder som faktiskt minskar ungdomsbrottsligheten. Att motivera för att slopa straffrabatten kan utifrån Garlands teori ses som ett sätta att vinna samhällets förtroende. Teorin förklarar även att samhällets medborgare har en viss okunskap gällande straffprocessen och andra rättsliga förfaranden. Det stärker faktumet att det är enklare att vinna förtroende för deras argument, som

egentligen innebär striktare straff för unga lagöverträdare.

Utifrån den forskning som vi har hittat om de negativa effekter fängelse kan ha på unga lagöverträdare, tolkar vi att Moderaterna inte alls har fokus på dessa aspekter. Aspekter såsom att unga vuxnas mognad och utveckling skiljer sig åt i jämförelse med vuxnas samt att rehabilitering kan bidra till bättre möjligheter och en förbättrad mental hälsa bland unga vuxna. Utifrån den forskning som bedrivits kan det uppfattas som tvivelaktigt hur politiken fortfarande uppmanar till hårdare straff för unga vuxna och att det i sin tur minskar

brottsligheten när forskning säger det motsatta. De straffrättsliga åtgärderna som Moderaterna kommer med har inte tagit hänsyn till vare sig biologisk eller psykologisk forskning som bedrivits inom fältet. Studiens resultat går i led med tidigare studier som dragit slutsatser om att politiker inte fokuserar på brottspreventiva åtgärder, utan istället på den moraliska betydelsen till brott. Moderaterna anser att slopa straffrabatt är effektivt då det förebygger brott, däremot tolkar vi det som att det är mer grundat på rättviseaspekter. Att

unga vuxna som inte behandlas som vuxna inom rättsväsendet är enligt Moderaterna inte rättvist.

Man framställer kriminalitet bland unga vuxna som ett stort samhällsproblem där dessa individer behöver förhindras och fängslas. Det är som Garland beskriver som

avpersonifiering av enskilda grupper. De slutsatser som kan dras av Moderaternas argument att slopa straffrabatt är att de behöver mer belägg för att kräva en ändring av bestämmelsen som kan komma att påverka många unga lagöverträdare. Politiker behöver lägga mer fokus på sådana åtgärder som faktiskt förhindrar brott, då det gynnar samhället i större omfång. Långsiktiga lösningar kanske kräver kostnader, men i längden kan det vara kostnadseffektivt då det minskar brottslighet.

Styrkor och svagheter

Studien innehåller ett antal styrkor och svagheter som går att diskutera. En styrka med studien var tillämpningen av tidigare forskning. Genom att ha tillämpat tidigare forskning har tillförlitligheten till studien stärkts. Forskningen hjälpte även till att analysera motionens innehållande argument, samt fungerade som ett underlag för att ta reda på om argumenten var hållbara eller inte. Tidigare forskning och teori förhöll sig till de resultat som studien fick fram. Garlands teori “acting out” har bidragit till ökad förståelse samt bredare perspektiv när det gäller politikers sätt att framföra sin politik på. Forskningen har således styrkt våra resonemang kring argumentens innehållande

information. Samtidigt har teorin hjälpt oss att förstå på vilket sätt informationen framförs. Tillsammans är de båda viktiga styrkor för studien då de har kompletterat varandra.

En annan styrka med studien var de två strategier som användes vid proceduren utifrån Yin (2018). De valda strategierna underlättade sökningen efter material samt bidrog till att materialet kontrollerades innan tillämpning. Styrkan med strategierna var att de påbörjade funderingar kring vad för material som skulle passa studiens ändamål. Strategierna fungerade som riktlinjer då det blev tydligt hur vi skulle gå tillväga, vilket gjorde processen att hitta och sammanställa material mindre tidskrävande. Ytterligare en styrka som går att diskutera är studiens material. Materialet som användes var

Moderaternas motion. Motionen anses vara en styrka för studien på så sätt att den innehöll mycket information och argument som kunde analyseras. Motionen var ett offentligt dokument vilket innebar att studien inte behövde förhålla sig till några etiska

principer. Det är en styrka på så vis att studien inte hade några respondenter att ta hänsyn till. Således kan det anses vara en svaghet att vi endast använt oss av endast en motion. Resultatet i studien hade kanske sett annorlunda ut om vi hade använt fler motioner. Men det är inte speciellt troligt då huvudargumenten i avskaffandet av straffrabatten inte kan variera i någon större utsträckning. Analysen hade kunnat ha varit mer djupgående och andra aspekter i Moderaternas argument hade kunnat ha identifierats. Vi valde endast en motion då vi ansåg att det var tillräckligt, däremot hade det kanske varit mer till fördel för studien om vi istället hade använt oss av mer material.

Följaktligen kan andra svagheter med studien diskuteras. Analysen bestod

mestadels av tolkningar av argument och det var svårt att avgöra om tolkningarna stämde överens med Moderaternas syfte. Vi var medvetna om att bakgrundsuppfattningar kan ha påverkat tolkningsprocessen, vilket i sin tur kan ha påverkat studiens resultat.

Fortsättningsvis kan det bli svårt att replikera studien då den mestadels utgår ifrån tolkningar. Tolkningar av en text varierar mellan olika människor och utfallet av en liknande studie kan då bli annorlunda. Dock är antalet möjliga argument gällande att slopa straffrabatt enligt oss begränsad, argumenten kan i stort sett bara utgå från två aspekter. Antingen utifrån rättvise aspekter eller effektivitetsaspekter, vilket kan leda till att replikering av vår studie inte möjligtvis kommer att skilja sig åt vid tolkning.

En annan tanke som slog oss var även att det finns både styrkor och svagheter med en argumentationsanalys som metod. Det är en filosofisk metod som möjliggör att man kan tänka utanför ramarna, samt bidrar till ett bredare spektrum. Det skapade möjligheter för oss att granska och tänka fritt. Vidare är det även en svaghet med

metoden för att det inte finns några tydliga riktlinjer. Brist på riktlinjer försvårade arbetet för oss då det fanns många olika sätt att genomföra metoden på.

Praktiska implikationer

Vår studie kan ge en inblick på hur politiker väljer att framföra sin politik. Det som har studerats illustrerar bara en liten del inom kriminalpolitiken. Argumentationsanalyser är ett praktiskt sätt att förstå hur politiker framför åsikter. Vi anser att fler granskningar inom kriminalpolitiken bör göras, särskilt då kriminalpolitiken påverkar hur samhället ser på brott och straff. Det är viktigt att vara kritiskt till den politik som framförs då den inte alltid grundar sig i vetenskapsbaserad information. Genom att visa på forskningens betydelse kan det bidra till ett större fokus på vetenskapliga baserade fakta när det gäller

frågor som berör brott och straff. Utifrån studiens resultat tolkar vi att det behövs fler personer som besitter kunskap om vad som är lämpliga straffnivåer för unga

lagöverträdare. Vår studie ger en implikation på att det saknas välgrundade,

faktabaserade argument för att slopa straffrabatt i Moderaternas motion. Utifrån vår studie kan vi se att forskning och politik inte sammanstrålar, vilket är problematiskt då politiker argumenterar på basis av vad som är rätt och fel. För att kunna förebygga brott krävs det att man försöker lösa brottslighet med utgångspunkt i kriminologisk forskning, istället för att försöka vinna röster bland samhällsmedborgare. Praktiska implikationer är i detta fall väldigt brett och skulle då kunna vara flera olika aspekter. En av dessa

aspekter kan vara att införa en policy så att politiker inte använder missvisande

information baserade på värderingar. En policy kan exempelvis innebära att forskning är en utgångspunkt innan beslut över brott och straff vidtas. Det skulle kunna bidra till att de förslag som framförs på åtgärder faktiskt kan fungera brottspreventivt. När det gäller lagändringar anser vi att det är viktigt att politiska argument ska vara mer än bara inriktade på uppmaningar om vad som är rätt och fel.

Framtida studier

Denna studie ger inte en heltäckande bild över hur argument används bland Moderaterna eller resterande politiska partier. Efter att ha genomfört denna studie som främst har fokuserat på argument i Moderaternas motion märkte vi att det finns ett behov av ytterligare kunskap inom ämnet. Det skulle vara intressant att fortsättningsvis analysera argument skrivna av

återstående svenska politiska partier. Det skulle kunna bidra till mer kunskap om hur andra politiska partier argumenterar för straffrättsliga åtgärder, särskilt vad gäller straffrabatt för unga lagöverträdare. Det skulle även kunna bidra till mer kunskap om hur politiska partier skiljer sig åt vad gäller kriminalpolitiska ståndpunkter.

För framtida studier rekommenderas det att använda sig av argumentationsanalys, speciellt inom det kriminalpolitiska fältet. Ytterligare en aspekt som rekommenderas för framtida studier är att använda sig av acting out teorin. Teorin kan användas i andra studier som ska analysera argument inom kriminalpolitiken. Vi anser att teorin är applicerbar i flera olika studier och kan bidra till en djupare analys av politiska strategier.

Att använda sig av en argumentationsanalys kan ge möjlighet till en djupare analys av hur politiker porträtterar kriminalpolitiska frågor. För studier som ska genomföra en

argument. Att lägga tid på tolkning av argument kommer att underlätta arbetet i

analysprocessen. Vidare är valet av material viktigt i en studie. Därför föreslås det att vid sökning efter material utgå från de strategier som var till en fördel i denna studie. Det var till fördel att skapa en tydlig bild på vilket material som är lämpligast för studien. Det föreslås även att kontrollera om det valda materialet förhåller sig till studiens ändamål eller inte. Ytterligare rekommendation för framtida studier är att ha mer än ett material att utgå från. Det kan bidra till mer djupa analyser och därmed förbättra kvalitén i studien.

Referenser

Andersson, R. (2007). Dygden har jag platt försummat: Subjektsskapande praktiker inom

kriminalpolitiken. Opuscula Historica Upsaliensia. Uppsala: Historiska institutionen.

Uppsala universitet.

Andersson, R., & Nilsson, R. (2017). Svensk kriminalpolitik (Upplaga 2. ed.). Stockholm: Liber.

Anderberg, A., & Martinsson, D. (2018, 12 maj). Politisk övertro på straff. Hämtad 2019–12- 12 från:

https://www.sydsvenskan.se/2018-05-12/forskare-politisk-overtro-pa-hardare-straff.

Bergström, G., & Boréus, K. (2018). Textens mening och makt: Metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (Upplaga 4. ed.). Lund: Studentlitteratur

AB.

Brottsförebyggande rådet. (2019). Remissyttrande över Slopad straffrabatt för unga myndiga. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Björnsson, G., Kihlbom, U., & Ullholm, A. (2009) Argumentationsanalys - Färdigheter för

kritiskt tänkande. Stockholm: Natur & Kultur.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3). Stockholm: Liber AB. Cauffman, E., Monahan, K., Mulvey, & E. Steinberg, L. (2013). Psychosocial

(im)maturity from adolescence to early adulthood: Distinguishing between adolescence-limited and persisting antisocial behavior. Development and

Psychopathology, 25(4 Pt 1), 1093-1105. doi:10.1017/S0954579413000394. Cauffman, E., Steinberg, L., & Tomkins, A., J. (2000). (Im)maturity of judgment in

adolescence: Why adolescents may be less culpable than adults. Behavioral Sciences

& the Law, 18(6), 741-760. doi: 10.1002/bsl.416.

Chung, H., Little, M., & Steinberg, L. (2005). The transition to adulthood for adolescents in the Juvenile justice system: A developmental perspective. In On your own without a

net: The transition to adulthood for vulnerable populations (p. On your own without a

net: the transition to adulthood for vulnerable populations). University of Chicago Press.

DeCoster, J., Iselin, A., & Salekin, R. (2009). Maturity in Adolescent and Young Adult Offenders: The Role of Cognitive Control. Law and Human Behavior, 33(6), 455-469. doi: 10.1007/s10979-008-9160-x.

Public Policy, 11(4), 729-750. doi: 10.1111/j.1745-9133.2012.00842.x.

Garland, D. (1990). Punishment and modern society: A study in social theory. Oxford: Clarendon.

Garland, D. (2009). The Culture of Control – Crime and Social Order in Contemporary

Society. Oxford: Oxford University Press.

Grisso, T., & Scott, E., S. (1997). The evolution of adolescence: A developmental

perspective on juvenile justice reform. Journal of Criminal Law and Criminology,

88(1), 137-189. doi: 10.2307/1144076.

Hagberg, M. (2006). Släpp fångarna loss. Ett reportage om brott, straff och trygghet. Stockholm: Atlas.

Harty, P. (2017). The moral and economic advantages of raising the age or criminal responsibility in New York among juvenile offenders and plans for rehabilitation.

Touro Law Review, 33(3), 1121.

Jerre, K., & Tham, H. (2010). Svenskarnas syn på straff. (Rapport 2010:1). Stockholm: Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen.

Lambie, I., & Randell, I. (2013). The impact of incarceration on juvenile offenders.

Clinical Psychology Review, 33(3), 448–459. doi: 10.1016/j.cpr.2013.01.007.

Motion 2019/20:3065. Åtgärder mot unga som begår brott. Hämtad 2019-11-28 från: https://data.riksdagen.se/fil/D0E3C948-5A5D-467F-A2ED-8A09BF56E7A8. Mulvey, E. P. (2011). Highlights from pathways to desistance: A longitudinal study of

serious adolescent offenders. Washington, DC: Office of Justice Programs, U.S.

Department of Justice.

Nationalencyklopedin. (2019). Motion. Hämtad 2019-12-03 från:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/motion-(riksdag-kommun). Nationalencyklopedin. (2019). Moral. Hämtad 2019-12-19 från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/moral.

Nationalencyklopedin. (2019). Kriminalpolitik. Hämtad 2019-12-10 från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kriminalpolitik.

Noroozi, M., Singh, I., & Fazel, M. (2018). Evaluation of the minimum age for consent to mental health treatment with the minimum age of criminal responsibility in children and adolescents: A global comparison. Evidence Based Mental Health, 21(3), 82–86. doi: 10.1136/ebmental-2018-300032.

Psykologiguiden. (2019). Psykosocial. Hämtad 2019-12-13 från:

https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykosocial. Scott, E. S., & Steinberg, L. (2008). Rethinking Juvenile Justice. Boston, MA: Harvard

University Press.

SFS 1962:700. Brottsbalken. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet.

Ungdomsreduktionsutredningen. (2018). Slopad straffrabatt för unga myndiga. Betänkande (SOU 2018:85). Stockholm: Elanders Sverige AB.

Von Hirsch, A. (2001). Proportionate Sentences for Juveniles: How Different than for

Adults? Punishment & Society, 3(2), 221–236. doi: 10.1177/1462474501003002002.

Yin, R., K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur.