Könsmönster och könssegregration i skönlitteratur för barn: Kan kvinnliga karaktärer vara chefer?

Könsmönster och könssegregration i

skönlitteratur för barn

- Kan kvinnliga karaktärer vara chefer?

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att analysera hur genustillhörighet och könssegregation på

arbetsmarknaden kommer i uttryck bland karaktärer i skönlitteratur lämpad för åldern 9-12 år. Studien har gjorts genom en kvalitativ textanalys. De skönlitterära verk som har analyserats tillhör genrerna deckare och övernaturligt och samtliga verk är skrivna på 00-talet: LasseMajas detektivbyrå

kärleksmysteriet, Tim och Ayda: Hemliga agenter, Rum 213, Zombiefeber samt Demondeckarna skuggor över svavelköping.

Studien har visat att majoriteten av karaktärerna i de skönlitterära böckerna upprätthåller de egenskaper i enlighet med deras genustillhörighet. Vilket således innebär att de upprätthåller traditionella könsmönster. Vilket kunde vara män som exempelvis beskrivs som starka,

våldsamma och tävlande samt kvinnor beskrivs som vackra, emotionella och lydiga. Karaktärerna i de skönlitterära böckerna upprätthåller till viss del den könssegregation som råder på

arbetsmarknaden. Exempelvis förekom män inom yrken som industri och teknik, medan kvinnor förekom inom vård- och omsorg. Då skolan i enlighet med LGR11 ska främja jämställdhet och motverka könsmönster som kan begränsa eleverna. Således bör lärare ta hänsyn till vilket material som används i undervisningen.

I ett avslutande avsnitt diskuterar vi vad detta kan ha för pedagogiska implikationer i undervisningen.

Innehållsförteckning

2.2 Skillnaden mellan pojkars och flickors läsintresse ... 8

2.3 Skolans värdegrund ... 9

3. Forskningsöversikt ... 11

3.1 Läsning bland flickor och pojkar ... 11

3.2 Läsande förebilder ... 14

3.3 Litteraturen som förmedlare av värderingar ... 15

4. Teoretiska utgångspunkter ... 18

4.1 Genus- egenskapernas dikotomi ... 18

4.2 Thomssons teori om könssegregering på arbetsmarknaden ... 20

5. Syfte och frågeställningar ... 22

6. Metod ... 23

6.1 Diskursanalys ... 23

6.2 Avgränsningar och urval ... 23

6.3 Material ... 24

6.4 Analysverktyg ... 25

6.4.1 Nikolajevas schema över kvinnliga respektive manliga egenskaper ... 26

6.4.2 Thomssons teori om könssegregering på arbetsmarknaden ... 26

6.5 Metodkritik ... 27

6.6 Validitet och reliabilitet ... 28

7.3 Sammanfattande resultat ... 46

8. Diskussion ... 47

8.1 Kvinnliga och manliga egenskaper i böckerna... 47

8.2 Den könssegregerade arbetsmarknaden i böckerna ... 50

9. Konklusion ... 54 9.1 Vidare forskning ... 54 10. Referenslista ... 55 Källor ... 55 Litteratur ... 55 Tryckt litteratur ... 55 Elektronisk litteratur ... 56 Tidskrifter ... 57

1. Inledning

Under vår utbildning har vi funnit ett intresse för hur valet av skönlitteratur kan påverka den enskilda individen. Enligt skolans styrdokument ska undervisningen präglas av värdegrundsarbete som innefattar inkludering av alla skolans individer. Att studera populära skönlitterära böcker som används i undervisningen är av största intresse för att se vem eller vilka som inkluderas enligt de normer och värden som går att hitta i skolans styrdokument. Trots att Skolverket tidigare presenterat hur grundskolan ska ta hänsyn till människors lika värde och jämställdhet har det 2018 tillkommit en reviderad upplaga. Skolverket lyfter följande: Denna upplaga har reviderats för att förtydliga skolans uppdrag att främja jämställdhet och motverka könsmönster som kan begränsa eleverna. Förändringarna finns i läroplanens första och andra del (Skolverket, 2018)

Studiens relevans styrks av att skolan har som uppdrag att motverka könsmönster som kan begränsa eleverna. Skolverket talar om att främja jämställdhet vilket går att koppla till den aktuella studiens syfte där tanken är att se hur flickor och pojkar framställs i skönlitteratur. Skolverket menar att elever ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska könsmönster:

Skolan ska verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av

könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor (Skolverket, 2018, s. 7).

Om det empiriska materialet i analysen skulle visa på en upprätthållning av traditionella

könsmönster kan reflektioner göras kring hur jämställda de skönlitterära böckerna egentligen är. Om traditionella könsmönster upprätthålls kan det innebära en snäv bild över vad som anses vara manligt och kvinnligt. Läromedel sänder ut olika värderingar, både implicita och explicita.

Värderingsaspekten är en viktig del i lärarens arbete och detta är något som studenter på lärarutbildningen tränas i och bör ta hänsyn till i sin framtida arbetsroll. Således ökar studiens didaktiska relevans, dels genom att vi som lärare behöver se över vilken skönlitteratur vi väljer ut, men dels hur vi som lärare bör arbeta utifrån Skolverkets styrdokument om hur undervisningen bör präglas av värdegrundsarbetet.

1.1 Arbetsfördelning

Arbetet har genomförts till stor del tillsammans av båda författarna där en diskussion hela tiden har funnits med. De valda material har fördelats lika men där en av författarna hade mer fokus på

Rum 213, LasseMajas detektivbyrå kärleksmysteriet och Demondeckarna skuggor över svavelköping och den

andra författaren ansvarade för Zombiefeber och Tim och Ayda: Hemliga agenter. En av författarna har haft mer ansvarat för tidigare forskning. Den andra författaren har ansvarat för pilotstudien som gjordes på en av de skönlitterära böckerna. Gemensamt har sedan en analys genomförts samt resultat och en avslutande diskussion.

1.2 Arbetets disposition

Efter denna inledning kommer bakgrunden att presenteras som sedan följs av tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna beskrivs innan syfte och frågeställningarna. Sedan kommer de valda skönlitterära böckerna att presenteras som följs av resultat och analys. Avslutningsvis förs en diskussion och därefter följer konklusion och reflektioner som slutligen avslutar denna studie.

2. Bakgrund

Med anledning av Skolverkets riktlinjer om att motverka könsmönster och uppmana eleverna till att utveckla sin förmåga att kritiskt granska könsmönster anses det därför relevant att kritiskt granska könsmönster i skönlitteratur för barn. I följande avsnitt beskrivs bakgrund till ämnet för den aktuella studien. Här nedan berörs barnbokens genrer - fantasy/science fiction och deckare, skillnader mellan pojkars och flickors läsintresse och slutligen skolans värdegrund.

2.1 Barnböckernas genre

Fantasy och science fiction har utvecklats och förgrenats under de senare åren där många olika slags berättelser finns under detta paraplybegrepp. Vad som är startpunkten för en traditionell fantasyskildring är den konkreta verkligheten varifrån huvudpersonen genom olika sätt förflyttas till en magisk värld, vilket blir en fantasivärld där andra regler än vanliga gäller. I den främmande världen som handlingen utspelar sig i utkämpas ofta strider mellan de goda och de onda och när berättelsen avslutas har hjälten eller hjältarna för det mesta återvänt till verkligheten. De hjältar som finns i denna typ av genre har traditionellt sett huvudsakligen bestått av män, men som en följd av feminismens utveckling har det under senare tid kommit flera fantasyskildringar med starka tjejer som har huvudrollen i berättelsen (Kåreland, 2015, ss. 78-79).

Genren deckare inom barnlitteratur är relativt ny och intresset för genren har sedan år 2000 ökat markant. Totalt kom det ut 21 ungdomsdeckare år 2000 och år 2006 hade det ökat upp till 75 böcker. En stor del av deckarna vänder sig till barn i mellanåldern, från nio till cirka tolv år. Böckerna om LasseMajas detektivbyrå har vunnit pris för bästa barnbok ett flertal gånger efter att ha röstats fram av barnjuryn vilket har visats vara en favorit bland barnen. Traditionellt sett är det ofta barn som är huvudpersoner inom genren, vilket kan vara en anledning till att de blivit

populära. Detta då barn kan relatera till huvudkaraktärerna. Brotten som begås i barndeckarna har förändrats över tid och begås på andra sätt i dagens deckare. Lena Kåreland menar att Astrid Lindgrens berättelse om Kalle Blomqvist handlar om barn som där är i trettonårsåldern vilket i nutid inte anses vara barn. I dagens barndeckare är barnen betydligt mer vuxna i sitt beteende och framstår som väldigt kompetenta, något som gör att det blir svårt att se var linjen mellan barn-och vuxendeckare går. Vad som är typiska drag för deckare för barn är att handlingen oftast utspelar sig under sommarlovet där bovarna är schablonmässigt tecknade samt att barnen i handlingen är smarta och uppfinningsrika (Kåreland, 2015, ss.85-87).

2.2 Skillnaden mellan pojkars och flickors läsintresse

Inger Norberg skriver i Läslust och lättläst (2003) att en avgörande skillnad mellan flickor och pojkar är att flickor läser betydligt mer. Troligtvis då flickor i större utsträckning än pojkar har förebilder som läser. Detta kan bidra till att pojkar anser att det är omanligt att läsa. Det är således lättare för en flicka att ta till sig traditionella pojkböcker än vad det är för en pojke att läsa böcker som anses som typiska flickböcker (Norberg, 2003, ss. 63-64).

Norberg menar att flickorna genom läsning får hjälp med personliga problem, samt utvecklar sitt språk genom läsning. Norberg menar att flickor ofta läser böcker som finns i hemmet. Detta kan vara mammans gamla Kitty böcker eller att de lånar böcker av kompisar. Kompisarnas böcker kan vara exempelvis Femböckerna, Sabrina- tonårshäxan, B. Wahlströms skräckböcker och rysare, samt Harry Potter. De ovan nämnda böckerna är alla typer av böcker finns som långa serier (Norberg, 2003, ss. 63-65). Genom detta ser vi att flickor gärna läser deckare, vilket både Kitty och Femböckerna kan kategoriseras som. Samt övernaturligt/fantasy som både Sabrina- tonårshäxan samt B. Wahlströms skräckböcker och rysare kan kategoriseras som. Norberg skriver om Maria Ulfgard resonemang, att flickor gärna läser böcker med starka kvinnliga förebilder och menar på att läraren måste ha i åtanke att välja ut litteratur som ska locka individen (Norberg, 2003, s. 73).

Norberg menar att genrer som tilltalat pojkar är äventyr, krig, spänning, action, rysare, deckare, humor, överlevnadslitteratur, science fiction och sport. Favoriter bland pojkar är övernaturliga skildringar som Arkiv X, fantasylitteratur och böcker som blivit film. Något annat som lockar pojkar till läsning är manliga huvudpersoner och manliga författare (Norberg, 2003, s. 68). Lena Kåreland skriver i Modig och stark- eller ligga lågt (2005) om att pojkar och flickor ofta får olika läskulturer, många pojkar tar medvetet avstånd från att läsa skönlitteratur såväl i hemmet som på fritiden. Det kan även bidra till att vissa pojkar ser läsning som en feminint kodad syssla

(Kåreland, 2005, s. 17).

Lars Brink skriver i Kårelands Modig och stark- eller ligga lågt (2005) om en undersökning på barn i grundskolan, där det visar sig att pojkar undviker böcker med kvinnliga huvudpersoner och böcker som handlar om kärlek och relationer. Såväl pojkar som flickor läser helst manliga hjältar. Flickor läser ofta om känslor och relationer men utöver det handlar ofta böckerna om

visar på en annan öppenhet kring bokvalet just för pojkarna. Detta då flickorna redan tidigare hade betydligt större öppenhet kring sitt bokval (Brink, 2005, ss. 192, 196).

2.3 Skolans värdegrund

Värdegrundsarbetet ingår i skolans uppdrag vilket innebär att varje skola har till skyldighet att förmedla demokratiska värderingar, alla människors lika värde, samt jämlikhet.

Värdegrundsarbetet är någonting som dagligen genomsyrar en lärares arbete och något som eleverna bör vara medvetna om. Det går att på olika sätt arbeta med värdegrundsfrågor i skolan genom exempelvis antimobbningsprogram eller att tillsammans sätta upp regler och

bestämmelser över vad som gäller i klassrummet. I Diskrimineringslagen står följande

1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter

och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2008:567).

Detta innebär att ingen som går i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion och sexuell läggning. Utbildningen som sker i skolan ska förankra och förmedla respekt för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Vidare ska skolan verka för jämställdhet där skolan ska förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor oberoende av könstillhörighet. Skolan ska dessutom bidra till att eleverna kritiskt kan granska könsmönster och hur det eventuellt kan begränsa människor till sina livsval och livsvillkor (Skolverket, 2011, ss. 5-7).

Vidare står det i Skollagen kap 6

En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn, Skollag (2010:800)

Detta betyder att all arbetande personal på skolan har skyldighet till att anmäla om det sker en kränkande behandling på skolan. Målet med lagen är att motverka att barn och elever utsätts för diskriminering utifrån kön, etnicitet, religion, funktionshinder och sexuell läggning.

Att arbeta med värdegrundsarbetet i skolan är därför viktigt och där alla ska vara medvetna om sina rättigheter och skyldigheter till varandra. Eleverna ska främjas till att bli demokratiska

medborgare och att kritiskt kunna granska könsmönster. Därför anses det vara relevant att analysera skönlitteratur för årkurs 4-6 för att som lärare veta vad de visar i klassrummet. Genom bakgrunden kan en sammanfattning göras. Fantasy och science fiction som genrer har länge kantats av manliga hjältar, men som en följd av feminismens utveckling har det under senare tid kommit flera fantasyskildringar med starka tjejer som har huvudrollen i berättelsen. Bokgenren deckare har ökat bland barn sedan början av 2000-talet och böckerna om LasseMajas

detektivbyrå har vunnit pris för bästa barnbok ett flertal gånger.

Förutom deckarnas utveckling så finns det avgörande skillnader mellan pojkar och flickors läsintresse. Troligtvis har flickor i större utrsträckning än pojkar förebilder som läser. Detta kan bidra till att pojkar anser att det är omanligt att läsa. Genrer som lockar flickor är deckare, fantasy och rysare. Pojkar läser ofta böcker som handlar om äventyr, krig, spänning, action, rysare, deckare, humor, överlevnadslitteratur, science fiction och sport. Pojkar undviker ofta böcker med kvinnliga huvudpersoner och böcker som handlar om kärlek och relationer. Såväl pojkar som flickor läser däremot böcker med manliga hjältar. Till detta går det att knyta an skolans värdegrundsarbete, där varje skola har i uppdrag att förmedla demokratiska värderingar, alla människors lika värde, samt jämlikhet. Skolan har även en skyldighet i att lära eleverna att kritiskt granska könsmönster och hur dessa eventuellt kan begränsa människors livsval och livsvillkor. Det är således av största vikt att som lärare tillsammans med eleverna träna sig i att kritiskt granska könsmönster och se hur dessa strukturer bidrar till normer och krav hos individer.

3. Forskningsöversikt

I följande avsnitt beskrivs forskningsöversikten till ämnet för den aktuella studien. Här nedan berörs läsning bland flickor och pojkar, förebilder samt litteraturen som förmedlare av värderingar. Samtliga punkter är relevanta för studien. Vid sökandet av forskning fanns vissa svårigheter i att hitta nyare forskning.

3.1 Läsning bland flickor och pojkar

Inger Norberg skriver i Läslust och lättläst (2003) om hur ungdomar idag läser betydligt mindre än förr. Tidigare talades det om bokslukande och slukarålder, vilket inföll under 9-12 års ålder, detta finns inte längre på samma sätt. Att barn och ungdomar läser allt mindre syns, men finns det hinder som är en bidragande faktor till minskat läsande? Orsaker kan finnas i ekonomiska resurser, att barn ofta saknar läsande förebilder samt att föräldrar sällan engagerar sig i barnens läsande när de väl lärt sig läsa. Boken har självklart en förhållandevis låg status i förhållande till andra medier vilket är en bidragande faktor (Norberg, 2003, ss. 60-61).

Ulla Johnsson- Smaragdi och Annelis Jönsson skriver i TV och bokläsning- samspel eller konkurrens (2002) om att ökningen av andelen som inte läser böcker är särskilt markant i tonårsgruppen. Då författarna tar hänsyn till kön och social bakgrund kan de konstatera att det är tonårspojkarna i de lägre sociala grupperna som i första hand utmärker sig som “de som aldrig läser på sin fritid”. I en tidigare granskning av ovan nämnda författare från 1998 uppgav närmare hälften av dem att de aldrig ägnar sig åt läsning på sin fritid. Med kontrast till detta svarade 90 procent av flickorna i de högre sociala grupperna att de läser böcker på sin fritid (Johnsson-Smaragdi, Jönsson, 2002, s. 11).

En annan forskare vid namn Anne Simpson skriver i Fiction and facts: An investigation of the

reading (1996) att vanliga uppfattningar om pojkar och flickors läsvanor bland annat är att flickor

och pojkar gillar olika böcker, flickor kan läsa pojkböcker men pojkar läser inte flickböcker. Flickor gillar skönlitteratur och pojkar gillar facklitteratur. Om läraren väljer ut en bok för högläsning väljs ofta en bok med tanken att finna något mellan action och romantik. Något emellan vad vi tror att pojkar kommer att gilla, och något emellan vad vi tror flickor kommer att gilla. Lärarens val är en ett bevis av uppfattningen att flickor och pojkar gillar olika typer av böcker. Däremot finns det genrer som båda könen gillar, vilket är humor, äventyr och

I Simpsons studie från (1996) framgår det att flickorna väljer sina böcker genom

rekommendationer från vänner, familj och lärare. Dessa rekommendationer fick flickorna tre gånger oftare än pojkarna i studien. Flickorna i studien svarade även att karaktärerna och boktitlarna är av stor vikt vid deas val av bok. Simpson lyfter även Meredith Cherland’s studie från (1994) där talas det om att läsandet är en delad social upplevelse för flickor (Simpson, 1996, ss. 270- 271). Simpson menar att det inspelade materialet i studien Fiction and facts: An investigation

of the reading (1996) talar flickor oftare om fiktiva karaktärer som om de vore riktiga. En av

flickorna sade såhär:

I like the way Keith has this self- discipline. If he is mad with someone or annoyed he keeps the negative thoughts inside of him instead of letting them out and making someone feel upset or mad. I don’t really like the sound of Gary and Mr. Murdoch, they sound sort of annoying in a way (Simpson, 1996, ss. 270- 271).

Flickorna i Simpsons studie sympatiserar med karaktärerna och relaterar till deras egna känslor, medan pojkarna istället ofta nämnde genrerna övernaturligt, skräck och sport. De nämnde sällan att någon specifik karaktär låg till grund för valet av bok, inte heller hade någon vän gett ett förslag till val av bok (Simpson, 1996, ss. 270-271). Simpson finner genom sin studie att flickorna sympatiserar med karaktärerna. Pojkarna diskuterade istället handlingen, med fokus på action och vissa specifika händelser i historien. Tre av pojkarna sade såhär:

- You wouldn’t get fog in the desert!

- How could he have got down there? The rope would have broken.

- I reckon that’s stupid the way the author makes it sound as if it's easy.” (Simpsons, 1996, ss. 269-271).

Simpson fann i sin studie (1996) att tio av de 17 tillfrågade pojkarna läser skönlitteratur och nio av pojkarna läser facklitteratur. Vanliga ämnen tjejerna läser om i facklitteraturen är bland annat hästar, djur, matlagning och människor. Pojkarna gillar istället att läsa om motorcyklar, sport, bilar, djur, forskning, polis, flygplan, skämt och lastbilar. Paula, läraren i Simpsons studie, jobbade mycket med att uppmuntra eleverna till att prata om deras känslor och sympatisera med

karaktärerna (Simpson, 1996, ss. 269-271). Genom Simpsons forskning kan en tolkning göras att pojkarna har svårare att prata om sina känslor och sympatisera. Vilket innebär att detta är något pojkarna bör tränas i för att utvecklas i ämnet men såväl rent emotionellt. Det framgår ytterligare genom Simpsons forskning att flickor och pojkar väljer böcker av olika slag och på olika grunder. Det finns således en skillnad mellan vad flickor och pojkar intresserar sig i rent innehållsmässigt i

böckerna. Flickorna talar gärna om karaktärerna, medan pojkarna gärna talar om specifika händelser.

Jerri Jaudon Kropp och Charles F. Halversson lyfter fram flera forskare, Child,Potter,&

Levine,1946; Jacklin & Mischel, 1973; Rachlin & Vogt, 1974; Weitzman,Eifler, Hokada,& Ross, 1972 som alla menar på att böcker förser barn med förebilder, som barn borde se upp till och bli som under tiden de växer upp (Jaudon, Kropp & F. Halversson, 1983, s. 262). Kropp och F. Halversson talar i sin studie om Kohlbergs resonemang (1966). Där Kropp och F. Halversson menar att Kohlberg, förespråkare för kognitiv utvecklingsteori hävdar att när barn blir mer övertygade om oförändligheten i deras könsidentitet ökar sökandet av information som är förenligt med deras kön. Barn tenderar således att värdesätta aktiviteter som är anpassade till deras könsidentitet som positiva (Jaudon, Kropp & F. Halversson, 1983, s. 261).

Jaudon Kropp och F. Halversson skriver i artikeln Preschool Children’s preferences and recall for

stereotyped versus non stereotyped stories om hur flickor föredrar berättelser med kvinnliga karaktärer

som utför feminina aktiviteter. Flickorna föredrog minst berättelser med manliga karaktärer och maskulina aktiviteter (Jaudon, Kropp & F. Halversson, 1983, s. 261). I studien gjord av McArthur och Eisen (1976) fann de att 96% av flickorna föredrog de kvinnliga karaktärerna.medan 90% av pojkarna föredrog manliga karaktärer. I studien svarade flera elever att de föredrog viss litteratur då de kunde finna en könsidentifikation i boken (McArthur & Eisen, 1976, ss. 467,473). Genom Jaudon Kropp och F. Halverssons studie samt McArthur och Eisen framgår det att flickor föredrar berättelser med kvinnliga karaktärer som utför feminina aktiviteter. Medan pojkarna föredrar manliga karaktärer som utför maskulina aktiviteter. Vidare menar Jaudon Kropp och F. Halversson genom Kohlbergs resonemang att barn tenderar att värdesätta aktiviteter som är anpassade till deras könsidentitet som något positivt. Ännu en forskare, Robin H. Boltz, skriver i I What we want, boys reading (2007) att pojkar i skolåldern har ett lägre resultat i studien än flickor, detta vad det gäller läsning. En anledning till varför pojkar inte presterar lika bra i läsning som flickor är att den typ av böcker som erbjuds i skolan är något som inte faller in under deras intressen. Detta blir problematiskt eftersom ju mer ett barn läser ju mer flyter det på (Boltz, 2007, s1).

En annan faktor som är av betydelse är hur lärare och föräldrar uttrycker sig kring de böcker som pojkar oftast tycker om. Pojkar vill läsa om motorcyklar och bilar, ormar och sport, dinosaurier, militärer. Pojkar menar även att illustrationerna i böckerna är av stor betydelse. Bokens omslag är

2007, s.2). När de ska välja bland de skönlitterära böckerna väljer de bland genrer som skräck, science fiction, humor, actionhjältar eller äventyrligt. En faktabok är i många fall svår att läsa högt i klassrummet vilket gör att lärare och föräldrar väljer en skönlitterär bok istället. Vuxna vill att pojkar ska bli duktiga läsare vilket gör att de väljer böcker som ska vara till hjälp för eventuella tester i framtiden där pojkarna skall läsa skönlitterära böcker. Detta kan vara problematiskt för pojkar då de anser att dessa typer av böcker är “flickböcker”. Flickor är däremot mer motiverade till att läsa sådana böcker då de är intresserade av karaktärerna (Boltz, 2007, s. 3). Boltzs studie (2007) överensstämmer med Sullivans resultat (2004), att lärare i mindre utsträckning respekterar pojkars val av böcker jämfört med flickors val. När lärare i skolan lämnar ut uppgifter i skolan där eleverna ska läsa eller skriva en bokrecension är det sällan som tidningar, magasin och

faktaböcker som kommer på tal. De böcker som pojkar tycker om att läsa diskuteras inte lika flitigt som andra böcker, de tas inte upp av bibliotekarier när de ska prata om nyinkommna böcker samt att så syns inte böckerna på topplistan (Boltz, 2007, s.3). Genom detta anses det vara viktigt att olika alternativ av böcker tas med i undervisningen för att öka pojkars läslust. Om däremot en lärare är uppmärksam om skillnaden mellan könens läsning och val av bok sinsemellan, är det viktigt att jobba mot och uppmana till andra typer av böcker och annan läsning än det som alltid tillkännages hos individen och könen. Således framgår det genom Boltzs studie att pojkarna helst läser exempelvis böcker som ska se coola ut, behöver inte alla pojkar ha denna tanke eller syn på böcker.

3.2 Läsande förebilder

I sin studie skriver Boltz om David Booth som är en kanadensisk lärare att traditionella manliga roller har en tendens att förminska att uttrycka och känna känslor och andra upplevelser, vilket gör att pojkar inte är villiga till att diskutera dessa typer av texter och böcker i ett klassrum (Boltz, 2007, s. 3). Då pojkar till stor del ser sina fäder som förebilder och där män läser mindre än kvinnor förs det vidare till sönerna. Boltz presenterar Booth’s fyra faktorer som bidrar till att fäder avvisar läsning som en frivillig aktivitet vilket implicit påverkar sönerna

• Läsning anses vara något en person tvingas till, likt läxor

• Intresset för matematik och vetenskap betraktas som motstånd mot litteraturen

• Den fiktiva berättelsen avvisas

• Läsning och fysisk aktivitet ses som ömsesidigt uteslutande (Boltz, 2007, s.3 ; vår översättning)

Boltzs menar på att litteratur som pojkar tycker om sällan används i klassrummet (Boltz, 2007, s .10). Om än att lärare kan göra dessa typer av material tillgängliga i undervisningen går det inte att använda den typen av litteratur i ett undervisningsperspektiv. Vilket leder till att pojkar inte känner sig inkluderade och därför inte vill läsa (Botz, 2007, s.10). En annan forskare vid namn Rosemary Horton skriver i artikeln Boys are people too: boys and reading, truth and misconceptions (2005) att lärare och bibliotekarier bör köpa in massvis av böcker av alla olika typer. Böcker som är lättlästa, magasin av olika slag, bilderböcker samt ljudböcker för de elever som ligger på en låg nivå inom läsning. Som tidigare nämnts kan pojkar lätt känna sig exkluderade då deras typ av böcker inte finns med i skolundervisningen, men detta visar på att om viljan finns att hjälpa till går det att ordna. Horton menar på att lärare ska fråga pojkar vad de vill läsa och därefter köpa in de böckerna. Det är viktigt att läraren får pojkarna att berätta för sina klasskamrater om de böcker de tycker om (Horton, 2005, s.31).

William D. Eisenberg stärker detta och skriver i Morals, Morals Everywhere: Values in Children’s Fiction (1971) att det är viktigt att elever får läsa sådant som de finner intressant men att det är viktigt att understryka att de senare måste lära sig att läsa mer strikt (Eisenberg, 1971, s76). Inger Norberg skriver om hur det på internet stått en textrad från en lärare som löd: Efterlyser mer böcker för pojkar! Norberg menar istället på att det som behövs för att öka läsningen är snarare bra förebilder för pojkar. Hon menar att personal på skolan bör ta sin roll som läsande förebild på allvar. Det finns exempel på skolor som har läsprojekt endast med pojkar för att öka läslusten. För det andra behöver skolan upplysa föräldrar om hur viktig läsning är för att kunna klara skolarbetet. Barn behöver läsande män som förebilder och en stark förebild i hemmet (Norberg, 2003, ss. 81-82).

3.3 Litteraturen som förmedlare av värderingar

En forskare vid namn Angegerd Eilard skriver i Portraying diversity in school textbooks (2009) att det ständigt sker ett identitetsskapande hos barn och unga. Barn och unga skapar idag sina identiteter och livsstilar utifrån rådande symboler och ideal som finns i mediebruset. Något som inte går någon obemärkt förbi. Skolböcker och läromedel bidrar således till övriga intryck i barns vardag. Detta innebär att skolböcker och läromedel bidrar till att forma barnens uppfattningar om världen och dess invånare. Hur människor sedan skildras i texter som används pedagogiskt, och av massmedia handlar om vilken föreställningsvärld som råder i det omgivande samhället. Eilard menar således på att interaktionen mellan lärandets subjekt, objekt eller kontexter sätter igång processer, som för enskilda elever inom skolan blir normerande och inkluderande. Men andra

elever kan i motsats mot detta, bli exkluderande, marginaliserade och stigmatiserade (Eilard, 2009, s. 97).

Eilard menar ytterligare att läseböckerna, utöver att få eleverna att lära sig att läsa, får en implicit fostrande funktion. Läseböcker måste betraktas som fostrande i högre grad än annan

barnlitteratur (Eilard, 2009, s. 98). Tankarna går genast till den skönlitteratur som ofta används i klassrummen idag, och en parallell dras således mellan läseböckerna och de skönlitterära böcker som används idag. Eilard talar om Tolsons studie, där Eilard menar att Tolson pekar på vikten av att vi som läsare måste fundera inte bara på vad vi läser eller se på illustationerna till en text, vi måste således se över vad som inte skildras (Eilard, 2009, s. 102)

Eilard talar genom analysen i Portraying diversity in school textbooks (2009) om hur de nya barnen i en av de analyserade böckerna på många sätt avviker. Vilket innebär att de marginaliseras och

uppfattas som annorlunda, kanske till och med som udda och lite konstiga. Därmed skapas det redan här ett “vi och dom”- perspektiv (Eilard, 2009, s. 102). Som avslutning talar Eilard om balansgången mellan att vara inkluderande och exkluderande, samt hur detta inte tycks vara lätt. Detta lägger i sin tur stora krav på läseboksförfattare såväl som på lärare/pedagoger. I vilken mån ska det inkluderas, markeras, utelämnas eller förklaras för att det ska bli bra? (Eilard, 2009, s. 111). Två andra forskare som för resonemang likt Eilard är Brugielles och Cromer som skriver i

Analysing gender representations in school textbooks (2009). De skriver att en skolbok som används i

specifika ämnen utgår från den aktuella kursplanen vilket gör den tydlig att kunna användas av lärare i skolan (Brugielles & Cromer, 2009, s.23).

En skönlitterär bok speglar inte den aktuella kursplanen som är skriven av Skolverket, i Sverige, och därför bör lärare vara medveten om vad som står i en bok som används i undervisningen. De flesta av dessa böcker har mänskliga karaktärer vilka iscensätts i vardagliga situationer. Dessa karaktärer har oftast inte den pedagogiska funktion som krävs vilket gör att lärare bör se efter vad som står i boken som väljs (Brugielles & Cromer, 2009, s.30). Vidare skriver dem att karaktärer i litteratur sällan lämnas ospecificerade vid kön, alltså att det inte lämnas något utrymme för läsaren att fundera över om det är en manlig eller kvinnlig karaktär. Kön ska heller aldrig bestämmas av deduktion, traditionella könsmönster eller av sin egen intuition (Brugielles & Cromer, 2009, s.33). Likt det Eilard skriver om att vara inkluderad eller exkluderad kan detta kopplas till vad Bruigelles och Cromer menar med att läraren bör se över vad som står i det skönlitterära verk som de väljer ut till sin undervisning.

Genom den tidigare forskningen syns det hur flertalet forskare visar på skillnader mellan flickor och pojkars läsning. Det framgår genom forskningen att flickor väljer sina böcker genom

rekommendationer från vänner, familj och lärare. Men även att karaktärer och boktitlar är av stor vikt vid valet av bok bland flickorna. Flickorna tenderar till att relatera till karaktärerna de läser om medan pojkarna istället tenderar att diskutera kring handlingen och vissa specifika händelser i boken. Forskningen visar även att flickor föredrar berättelser med kvinnliga karaktärer som utför feminina aktiviteter. Medan pojkarna föredrar manliga karaktärer som utför maskulina aktiviteter. Forskning visar att pojkar till stor del ser sina fäder som förebilder och där män läser mindre än kvinnor förs det vidare till sönerna. Traditionella manliga roller har en tendens att förminska att uttrycka och känna känslor och andra upplevelser, vilket gör att pojkar inte är villiga till att diskutera dessa typer av texter och böcker i ett klassrum. Vidare måste läslusten för pojkar öka och där behöver personal på skolor ta sitt ansvar i att vara läsande förebilder för pojkarna. Vidare visar forskningen på att mycket barn och ungdomar idag skapar sina identiteter utifrån mediabruset, men även att mycket intryck kommer från läromedel och skolböcker. Dessa material bidrar således till att utveckla barnens uppfattningar om världen. Läseböcker utöver detta, har också en fostrande funktion. Denna forskning är således några av de delarna som författarna valt ut för att använda senare i diskussionen.

4. Teoretiska utgångspunkter

I kommande avsnitt diskuteras studiens valda teoretiska utgångspunkter. Dessa är för det första den genusteoretiska insikten om en dikotomi, där ofta motsatta egenskaper tillskrivs män

respektive kvinnor. Detta har konstaterats såväl generellt, som specifikt inom litteraturen. Vidare redogörs för könssegregationen på arbetsmarknaden kan beskrivas.

4.1 Genus- egenskapernas dikotomi

För det första vilar studiens förståelseansats på Conell och Pearse som i Om genus (2015) skriver att kroppsliga skillnader och sociala effekter förs samman genom principen om egenskapernas

dikotomi. Vilket innebär att kvinnor antas ha en samling av egenskaper och män har andra

egenskaper. Kvinnor anses exempelvis vara omvårdande, lättpåverkade, pratsamma,

känslosamma, intuitiva och sexuellt lojala. Som en motsättning mot dessa egenskaper, anses män istället vara aggressiva, envisa, tystlåtna, rationella, analytiska och promiskuösa. Dessa

motsättningar har haft ett stort inflytande i den västerländska kulturen, detta redan sedan 1800-talet. Uppfattningen under 1800-talet var att kvinnor hade svagare intellektuellt och sämre omdöme. Detta användes som argument för att inte ge kvinnorna rösträtt och tillgång till akademiska studier (Conell & Pearse, 2015, s. 68).

Conell och Pearse menar att en av de första tankarna med genusanknytning var tron på

egenskapernas dikotomi. Detta blev ett föremål för empirisk forskning och sedan 1890-talet har psykologer mätt egenskaper mellan män och kvinnor. Vilket betecknas som “könsskillnader” eller “genusskillnader”. Idag är det allmänt accepterat att det inte finns några könsskillnader gällande generell intelligens. Trots att ett flertal forskare, däribland Maccoby och Jacklin visar att

uppfattningar kring kvinnor och mäns egenskaper visar sig vara myter, tros populärpsykologin vara övertygad om att det finns stora skillnader mellan könen (Conell & Pearse, 2015, s. 69). För det andra vilar studiens förståelseansats på Yvonne Hirdman som i Genussystemet - reflexioner

kring kvinnors sociala underordning (1997) skriver om dikotomin och om hur begreppet genussystem

bör problematiseras. Det måste förstås som en dynamisk struktur, vilket innebär ett nätverk av processer, fenomen, föreställningar och förväntningar som ger ett upphov till mönstereffekter och regelbundenheter. Genussystemet är således en ordningsstruktur av kön. Denna ordning är en förutsättning för andra sociala ordningar. Ordningen av människor ligger till grund för sociala, ekonomiska och politiska ordningar. Yvonne menar att detta kan talas om på ett generellt plan,

då det finns två bärande balkar, eller två logiker. Den ena är dikotomin, vilket innebär isärhållandets tabu: manligt och kvinnligt bör inte blandas. Den andra balken, eller logiken är hierarkin, där mannen är normen. Det är män som är människor och de utgör normen för det normala och det allmängiltiga (Hirdman, 1997, s. 51).

För det tredje vilar studiens förståelseansats på Gunilla Zackari som i boken Textanalys från

könsrollssynpunkt (1976) skriver om ett motsatsschema där manligt och kvinnligt ställs mot

varandra, likt Conell och Pearse samt Hirdman. Zackaris studie relevant för den aktuella studien trots att denne är äldre än tidigare nämnd forskning. Relevenas finns då hon visar på

föreställningar som antas finnas mellan manligt och kvinnligt. Zackari menar att kvinnor antas ha vissa egenskaper och män antas ha andra egenskaper. Exempelvis beskrivs kvinnor vara

uppoffrande, förnöjsamma och där andras önskemål ska komma före deras egna. Manliga karaktärer har en motsättning mot dessa egenskaper och anses istället vara självständiga, äventyrliga, kreativa och modiga. Zackari talar vidare om att när en skönlitterär bok visar på traditionella könsroller kan det vara otillräckligt att konstatera att skillnader mellan könen faktiskt existerar (Zackari, 1976, ss. 29-30).

För det fjärde vilar studiens förståelseansats på Maria Nikolajeva (2004) som beskriver att tidiga studier av barnlitteratur ur ett genusperspektiv endast kunde nöja sig med en beskrivning av könsroller. Med det menas litteraturens sätt att kunna skildra mellan män och kvinnor, pojkar och flickor (Nikolajeva, 2004, s.129). Vidare skriver Nikolajeva om hur studier som tidigare gjorts ur kvinnoperspektivet i barnlitteraturen brukade lyfta fram böcker som presenterade kvinnor i yrkeslivet, böcker som visade starka kvinnor och så vidare. När kvinnliga karaktärer undersöks i barnlitteraturen är det viktigt att komma ihåg att handlingsförloppet ofta följer den manliga hjältesagans mönster, som är konkreta och målinriktade. De feminina handlingsförloppen är annorlunda och därför svåra att urskilja då de inte är lika markanta som maskulina förlopp, där handlingen med början, mitt och slut som vi ofta är vana vid och som den manliga hjälten förknippas med (Nikolajeva, 2004, ss. 130-131). Nikolajeva menar att könsstereotyper är när pojkar och flickor, män och kvinnor i böcker beter sig som de förväntas göra utifrån de rådande normerna. Flickorna är snälla och väluppfostrade och duktiga. Pojkarna är istället busiga och äventyrliga, Annika i Pippi-Långstrump kan anses upprätthålla ett traditionellt könsmönster, med sina fina klänningar och sin ängsliga försiktighet. Pippi som är busig, äventyrlig och inte klär sig i klänning, kan istället anses bryta mot de traditionella könsmönster som finns. Kvinnliga och

manliga egenskaper bygger på motsatser menar Nikolajeva (Nikolajeva, 2004, s.129). Nikolajeva talar således om ett motsatsschema där manligt och kvinnligt ställs mot varandra.

Dessa forskare visar alla på något lika utformade motsatsscheman där det finns en dikotomi mellan manliga och kvinnliga egenskaper. Då dessa motsatsscheman använder sig av liknande egenskaper finns det stora likheter sinsemellan. Till den aktuella studien har Nikolajevas schema valts ut som underlag till kommande analys och som analysverktyg. Nikolajeva (2004) menar att eftersom att kvinnliga och manliga egenskaper bygger på motsatser mot varandra så går det att konstruera ett abstrakt schema för kvinnlighet och manlighet (Nikolajeva, 2004, s.129). Schemat består av kvinnliga egenskaper som bland annat anses vara vackra, beroende och passiva. Samt manliga egenskaper som bland annat anses vara våldsamma, aktiva och självständiga (Nikolajeva, 2006, s. 193).

4.2 Thomssons teori om könssegregering på arbetsmarknaden

Heléne Thomssons teori gällande könssegregeringen som råder på arbetsmarknaden har även den använts som förståelseansats till den aktuella studien. Thomsson talar för det första om

arbetsmarknaden som är uppdelad på ett sådant sätt där män hålls för sig och kvinnor för sig, och i detta sammanhang talas det om vertikal och horisontell segregering. Med vertikal segregering menas att arbetsmarknaden är uppdelad på ett sätt där kvinnor finns inom vissa områden och där män finns i andra områden. Exempelvis arbetar kvinnorna inom vård och omsorg och männen inom

industri och teknik. Med horisontell segregering menas att män och kvinnor arbetar på olika nivåer men att de befinner sig inom samma arbetsområde. Oftast har männen chefsjobben och kvinnorna finns längre ner i arbetshierarkin. Varför detta ser annorlunda ut diskuteras i Att göra

kön (2003) vilket handlar om att kvinnor och män erbjuds olika möjligheter till utmaningar i

arbetslivet. Det handlar likväl om att män ska avancera sig och att kvinnor ska vara nöjda (Thomsson, 2003, s. 205).

För att kunna bli anställd på ett särskilt jobb krävs det att den person som ansöker den aktuella tjänsten passar för de uppgifter som tjänsten innefattar. Ofta eftersöks vissa personliga

egenskaper vilket gör att det talas om lämplighet på ett sätt som de flesta anser vara logiskt. Det är viktigt att få rätt person på rätt plats för att få jobben gjorda så effektivt som möjligt. En maskulin symbolik är något som är typiskt för ett ledarskap där han som chef är stabil, trygg och på ett sätt lite aggressiv, men även får saker gjord (Thomsson, 2003, s. 210). Kvinnliga chefer kan i många fall hamna i en minoritetsposition vilket betyder att andra kollegorna på samma

befattning är manliga. Att som kvinna vara chef kan delvis ses som något positivt men likväl som negativt, det är lätt att få uppmärksamhet då kvinnor utmärker sig markant redan med sin

könstillhörighet, i detta fall kan kvinnor anses ha “fel kön” (Thomsson, 2003, s. 214). Thomsson menar att de flesta som jobbar vet att kroppen är en viktig del i att kunna utföra arbetet. Kroppen anses vara både en resurs och belastning. Kroppen används och slits, oavsett arbete (Thomsson, 2003, s. 204). Inom vissa yrken slits och belastas kroppen mer än inom andra yrken. Vissa yrken kan ofta anses vara kvinnliga, medan andra yrken ofta anses vara manliga. Yrken som anses vara typiskt kvinnliga är servitris, receptionist, försäljningspersonal inom vissa branscher eller flygvärdinna. Vid överblick av dessa yrken är det lätt att se hur kvinnor måste uppträda fysiskt feminint. Inom barnomsorgen måste där kvinnor vara fysiskt feminina. Där innebär det inte det strikta och lite flirtiga feminina utan snarare moderlig och trygg. Manliga yrken som hantverkare och/eller bilhandlare visar likväl där på att det fysiska framförandet av kroppen är av vikt. Inom dessa två yrken är det däremot av vikt att framföra kroppen maskulint. Alla måste inom de tidigare nämnda yrkena föra sig och tala som könsnormerna bestämmer. Thomsson menar att små barn tidigt gör kopplingar mellan yrken och kön. I alla yrken är inte kroppen lika närvarande. Men i det flesta yrken är det viktigt hur de som arbetar för sig. Kroppen bör kläs på ett bestämt sätt och röra sig i rummet på bestämda sätt (Thomsson, 2003, ss. 204-205).

Kroppen kan enligt Thomsson användas som ett sätt att uttrycka tillhörighet i vad som kan ses som politiska termer. Det vanligaste sättet är genom klädsel. Förutom arbetskläder och uniformer finns det normer för hur människor inom olika yrken bör klä sig. De flesta som är uppvuxna i närheten av den yrkesgrupp som senare väljs av individen, känner till koderna. Detta kan vara betydligt svårare för någon som flyttar från ett annat land eller bryter klassmönster, för de människorna kan yrkeskoderna vara svåra att förstå och acceptera (Thomsson, 2003, s. 209). Således kommer Nikolajevas schema att användas som ett analysverktyg för att undersöka karaktärerna i de skönlitterära verken. Trots att flera forskare lagt fram teorier som bygger på egenskapernas dikotomi och likheter finns bland dem, så är det Nikolajevas schema som kommer användas. Thomssons teori om könssegregering på arbetsmarknaden kommer att vara den andra delen i den aktuella studiens analysverktyg. Dock är denna teori som Thomsson lägger fram mer komplex än vad den dikotomiserade mallen om egenskaperna är. Verkligheten innebär

5. Syfte och frågeställningar

I föregående kapitel har det framgått att läraren har ett ansvar och uppdrag i att främja

jämställdhet och motverka könsmönster som kan begränsa eleverna. Ett sätt som eleverna möter könsmönster på är genom litteraturen och därför blir syftet med denna studie att analysera hur genustillhörighet och könssegregation på arbetsmarknaden kommer i uttryck bland karaktärer i skönlitteratur lämpad för elever i åldrarna 9-12 år.

Följande frågeställningar har valts:

1. Hur framställs karaktärernas genustillhörighet?

2. I vilken form utmanar karaktärerna sin genustillhörighet?

3. I vilken mån kan böckerna sägas spegla den könssegregation som råder på arbetsmarknaden?

6. Metod

Studien undersöker hur karaktärernas genustillhörighet framställs samt hur karaktärerna utmanar sin genustillhörighet i de fem valda böckerna. Studien undersöker ytterligare hur böckerna kan sägas spegla den könssegregration som råder på arbetsmarknaden. Detta i kategorierna deckare och övernaturligt med inriktning mot åldern 9-12 år. Nedan redogörs ingående val av metod, hur urvalet och avgränsningar gjorts, samt det empiriska materialet, analysverktyg och slutligen reflektioner kring den valda metoden.

6.1 Diskursanalys

Då undersökningen görs på skönlitteratur för barn valdes kvalitativ textanalys som metod. Det finns många fördelar att välja en kvalitativ textanalys men ett viktigt skäl är att helheten i texten, det centrala som forskaren är ute efter, antas vara något annat än summan av delarna. Ett annat viktigt skäl som tas upp är att det innehåll som eftersöks ligger dolt under ytan och kan endast tas fram genom en intensiv läsning av den valda texten med analytiska verktyg (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns och Wängerud, 2017, s.211). Inom textanalys har vi valt att använda oss av en diskursanalys.

Diskursanalyser har under de senaste decennierna tagit över som den vanligaste kritiska textanalytiska metoden inom samhällsvetenskapen. Författarna Göran Bergström och Kristina Boréus skriver i boken Textens mening och makt (2012) att olika typer av studier går att sortera under diskursanalys samt att den typen av analys är inriktad mot texters innebördsaspekt

(Bergström och Boréus, 2012, s.26). Bolander och Fejes skriver i Handbok i kvalitativ analys (2015) om att diskursanalys som metod innebär studier av språk. Samt vilken verklighet och sanning det gör anspråk på att återge och huruvida det som sägs anses normalt eller onormalt (Bolander, Fejes, 2015, ss. 90,94). Genom detta blir innebörden att analysen görs utifrån textens innebörd och textens språk.

6.2 Avgränsningar och urval

Det empiriska materialet består av böcker som författarna mötte på sina praktiker. Kravet blir således att det empiriska materialet ska vara skrivet under senare delen av 2000-talet. Detta då det material författarna mött på praktiken sällan varit äldre än 2009. Vidare valdes materialet ut för

tanken att välja bland skönlitteratur i alla kategorier för åldern 9-12, men valde sedan det empiriska materialet ur två bestämda kategorier för att specificera ytterligare. De två kategorier det empiriska materialet är valda ur är deckare och övernaturligt som Uppsala stadsbibliotek väljer att kalla de valda kategorierna.

Ett ämne där skönlitteratur är en central del i undervisningen är svenska och författarna ser således att det empiriska materialet kan komma användas i framtida undervisning i svenskämnet. För att samla in tillräckligt med material för att göra en textanalys valdes fem skönlitterära böcker ut. Författarna hade i åtanke att det empiriska materialet skulle representeras både av manliga och kvinnliga författare. En jämförelse skulle kunna göras mellan författarnas verk. Däremot är författarna sinsemellan ingenting som analyserats och detta fick således bli en avgränsning för den aktuella studien. En vidare avgränsning som krävdes för att göra studien möjlig var att avgränsa studien från bilder. Vilket innebär att studien är en kvalitativ analys, där textinnehållet i det empiriska materialet analyseras.

6.3 Material

I Rum 213 (2011) skriven av Ingelin Angerborn får vi möta de tre kompisarna Meja, Bea och Elvira som är på sommarkollo. När Elvira fick en plats på kollot hon anmält sig på börjar hon att bli misstänksam. Hon kanske borde ha ångrat sig och istället åkt hem när hon såg att hon skulle få bo i rum 213. Rykten går om att det spökar inne i det rummet och att det smyger omkring en vitklädd flicka med rött långt hår under nätterna. Till en början är kollot som en sommardröm med bad och söta killar men det byts snart ut mot mystiska händelser. Vem är det som dyker upp bakom Elvira på de foton som tas på henne? Varför försvinner det saker från rummet under nätterna? Är det en tjuv? Eller är det pojkarna som busar? Eller är det något helt annat?

I Tim och Ayda: Hemliga agenter (2016) som är skriven av författaren KG Johansson möter vi Tim som sedan han var liten alltid tyckt om filmer som handlar om hjälten Max Strong. Klasskamraterna tycker att Tim är barnslig, men en dag träffar Tim en tjej som heter Ayda. Ayda är en tjej som likväl Tim, tycker om Max Strong. Tillsammans börjar dom som hjältar i kvarteret. En dag ser de två vännerna något som sker hos Tims granne och där börjar sedan ett spännande äventyr.

I LasseMajas detektivbyrå kärleksmysteriet (2009) som är skriven av författarna Martin Widmark och Helena Willis möter vi Lasse och Maja som är klasskompisar och som tillsammans driver en liten detektivbyrå ihop. De händelser som sker i boken utspelar sig i den lilla staden Valleby och där de flesta av invånarna känner varandra. I denna bok är det kärleksfestival i staden och där invånarna samlar in pengar till fattiga barn genom att pussas. När festivalen är slut och pengarna ska räknas

ihop händer något väldigt märkligt, pengarna är spårlöst borta och Lasse och Maja måste direkt starta en utredning.

I boken Zombiefeber (2016) som är skriven av författaren Kristina Ohlsson följer vi de två vännerna Herbert och Sally som tillsammans försöker förstå vad som sker i den lilla byn Eldsala.

Denna sommar är den varmaste sommaren på länge och getingarna tycks finnas överallt. En natt dyker det upp en mystisk främling i staden och knackar på hos Herbert och hans farfar. Samtidigt börjar människorna i staden att bli sjuka, de får feber och röda ögon och Herbert och hans vän Sally börjar bli oroliga. Tillsammans försöker de ta reda på vad som sker i staden och vem den mystiske mannen som kommit på besök är.

I den sista boken Demondeckarna (2014) som är skriven av Johan Sjöberg och Johan Egerkrans får vi här följa tre vänner som tillsammans driver en detektivbyrå. De bor i Svavelköping som under de senaste tusen åren har varit en lugn stad. I alla fall på ytan. När den mystiske magistern Sephirot dyker upp i klassen förändras allting. En dag är 6A på klassutflykt till den svarta skogstjärnen som enligt rykten är en port till dödsriket. Där finner de ett surrande och gyllene klot. Detta är bara början på ett mysterium för de tre vännerna.

6.4 Analysverktyg

Som verktyg för analysen används i studien dels Nikolajevas schema över manliga och kvinnliga egenskaper och dels Thomssons teori om könssegregation som råder på arbetsmarknaden. Nikolajevas schema över manliga och kvinnliga egenskaper inom barnlitteraturen ansluter till teorin om de könsuppdelade egenskaperna i litteratur, som presenterats i ett tidigare avsnitt. Detta har således valts som grund för den aktuella analysen. Nikolajeva menar att schemat fokuserar på egenskaper som rör det socialt konstruerade genuset och inte det biologiska könet (Nikolajeva, 2006, ss. 192-193). Schemat används för att undersöka studiens första två

frågeställningar, vilka är hur karaktärernas genustillhörighet framställs och om eventuella utmaningar karaktärerna gör mot deras genustillhörighet. Karaktärerna kommer således att analyseras utifrån egenskaperna nedan. Däremot menar Nikolajeva inte att samtliga manliga och kvinnliga karaktärer följer detta schema, men det kan vara en hjälpande hand för att bedöma hur stereotypa karaktärer skildras i litteraturen (Nikolajeva, 2004, s.130).

6.4.1 Nikolajevas schema över kvinnliga respektive manliga egenskaper Män/pojkar Kvinnor/flickor

Starka Vackra

Våldsamma Aggressionshämmade Känslokalla, hårda Emotionella, milda Aggressiva Lydiga

Tävlande Självuppoffrande

Rovgiriga Omtänksamma, omsorgsfulla

Skyddande Sårbara

Självständiga Beroende

Aktiva Passiva

Analyserande Syntetiserande Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt Rationella Intuitiva

I den vänstra spalten presenterar Nikolajeva (2006) pojkar och mäns egenskaper. Egenskaperna är starka, våldsamma, känslokalla, hårda, aggressiva, tävlande, rovgiriga, skyddande, självständiga, aktiva, analyserande, tänker kvantitativt och rationella. Nikolajeva menar istället att flickor och kvinnor i barnlitteratur ofta beskrivs som vackra, aggressionshämmade, emotionella, milda, lydiga, självuppoffrande, omtänksamma, omsorgsfulla, sårbara, beroende, passiva, syntetiserande, tänker kvalitativt och intuitiva (Nikolajeva, 2006, s. 193).

6.4.2 Thomssons teori om könssegregering på arbetsmarknaden

Ett annat viktigt verktyg i analysen är Heléne Thomssons teori gällande könssegregeringen på arbetsmarknaden, som tillsammans med Nikolajevas schema utgör analysverktyg till den aktuella

studien. Thomsson gör, som tidigare nämnt, en uppdelning i manliga respektive kvinnliga yrken. Manliga yrken återfinns främst inom områdena teknik och industri. Exempel på sådana yrken kan vara hantverkare, bilhandlare och skogshuggare. Kvinnliga yrken är tvärtom inom områden som berör vård och omsorg. Exempel sjuksköterska, servitris/receptionist och försäljningspersonal inom vissa områden.

Dessutom identifierar Thomsson en horisontell segregation, som handlar om att män och kvinnor ofta arbetar på olika nivåer men att de befinner sig inom samma arbetsområde. Männen tenderar att vara överrepresenterade i chefspositioner både inom manliga och kvinnliga yrken (Thomsson, 2003, s. 205). Detta gör att chefspositioner, även inom kvinnodominerande yrken kan sägas vara kodat maskulint, vilket studien kommer att utgå ifrån i sin analys.

6.5 Metodkritik

En del av den metodkritik som finns gentemot den aktuella studien är att bilder har valts bort och analys endast görs på text. Detta innebär att analysen skulle kunna missa viktig information som bilderna skulle gett. Bilder kan ofta vara en viktig del i barns läsande, för att få en helhetsbild och ge verktyg till de elever som eventuellt kan ha svårt att föreställa sig egna bilder i sin fantasi. Studien hade med stor sannolikhet fått ett annat utfall om bilder hade använts i analysen. Bilder fanns i vissa av de valda böckerna, däremot krävdes en avgränsning av bilderna.

En annan kritik som kan väckas kring analysen är att ett tolkningsföreträde krävs. Vilket innebär att författarna tar informationen och skapar en egen bild av den. Informationen som författarna tar till sig genom analysen påverkas av tidigare erfarenheter och intressen och analysen blir således individuell. Då metoden innebär att analysera text är således en analysverktyg att föredra då författarna annars kan lägga egna värderingar och bygga sin analys utifrån egna erfarenheter. John Alvehus skriver i Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok (2013) om att metodkapitlet i en studie innebär att distansera sig från tyckande och personliga åsikter. Att att bygga upp ett kritiskt förhållningssätt händer inte i en handvändning, genom att praktisera metoden kommer kunskap om det (Alvehus, 2013, s. 19). Således är det viktigt att genom vald metod hålla sig från personliga tycken. Om personliga tycken och värderingar används blir analysen individuell och kritik kan därför väckas kring metodvalet.

6.6 Validitet och reliabilitet

Alan Bryman skriver i Samhällsvetenskapliga metoder (2018) att både den interna reliabiliteten och den interna validiteten är viktiga delar i arbetet för att en tolkning av data sker på samma sätt. Vidare skriver Bryman att en intern validitet är en styrka vid kvalitativa undersökningar eftersoatt arbetet oftast har varit långvarigt samt att delaktigheten i arbetsgruppen gör det möjligt för dem som utför studien i fråga att säkerställa en hög grad av överensstämmelse mellan begrepp och observationer (Bryman, 2018, s.465). Därför har vi valt att analysera den data vi hämtat innan, för att komma överens om hur analysen ska gå till. Detta är för att författarna ska få ett sådant lika resultat som möjligt.

7.

Analys och resultat

I följande kapitel kommer undersökningens analys och resultat presenteras. Analysen presenteras i två avsnitt, där det första behandlar framställningen av karaktärernas genustillhörighet i de undersökta böckerna. Detta motsvarar studiens första och andra frågeställning. Det andra

avsnittet behandlar den tredje frågeställningen om den könssegregerade arbetsmarknaden. I dessa båda avsnitt illustreras analysen med citat ur de analyserade böckerna. Avslutningsvis

sammanfattas analysens resultat i ett särskilt avsnitt.

7.1 Karaktärernas genustillhörighet

I Rum 213 (2011) finns ett flertal citat som stämmer in i Nikolajevas analysverktyg. I det första citatet är Meja, Bea och Elvira nere vid vattnet där de träffar sina kompisar Arvid, Kevin och Melker från kollot de befinner sig på. Exemplet nedan följer:

De började störa på sig så fort vi kom ner till vattnet. Jagade oss och skvätte vatten på oss och gjorde bomben från bryggan, precis där vi stod (Angerborn, 2011s. 26)

I det ovan nämnda citatet kan en koppling göras till Nikolajevas analysverktyg, att pojkarna i citatet är aktiva medan flickorna är passiva. En annan liknelse skulle kunna göras att pojkarna enligt Nikolajevas analysverktyg är känslokalla och hårda, medan tjejerna i citatet ovan är milda. Detta stämmer således överens med de egenskaper hos de båda könen som Nikolajeva

presenterar. Flickorna reagerar inte synbart mot killarnas sätt att bete sig mot dem utan uppfattas både som passiva och milda mot pojkarna som kan uppfattas som både kalla och hårda. Det framgår ytterligare innan ovan nämnda citat att flickorna går ned till sjön där pojkarna befinner sig. Flickorna får enligt pojkarna inte bada just då, och det är således deras anledning till att börja skvätta vatten på flickorna. Detta är ovälkomnande på många sätt och inte heller skrivs det något om att flickorna säger ifrån. Det styrks därigenom att flickorna i detta avseende är passiva. Ännu ett exempel från Rum 213 (2011) finnes. I citatet nedan har Elvira tappat bort hennes mormors ring efter en vistelse på stranden och hon har nu svårt att hålla tillbaka tårarna. Citatet som följer är:

Nu kunde jag inte hålla tårarna tillbaka längre. Varför hade jag tagit med mig ringen? Hur kunde jag vara så himla dum? (Angerborn, 2011, s. 28)

I citatet ovan framgår det att Elvira är ledsen. Vilket i Nikolajevas analysverktyg går att knyta till emotionell. Elvira visar på stor emotionalitet i citatet, detta då det antagligen känns väldigt jobbigt

rädd om. Detta stämmer överens som en egenskap som flickor besitter enligt Nikolajevas analysverktyg. Det kan vidare analyseras som egenskapen omtänksam och omsorgsfull likt de egenskaper som flickor besitter. I citatet kan en analys göras att Elvira känner omsorg och en känsla av att hon vill vara omtänksam mot sin mormor, som hon fått lånat ringen av. Likt detta exempel valdes ett citat ut med egenskaper kopplade till Nikolajevas analysverktyg. Citatet utspelar sig efter det att Meja och Elvira har bråkat. Citatet lyder:

Jag var inte helt säker på att det verkligen var okej, men jag hatar att vara osams med folk. Jag orkar sällan vara det mer än några timmar, om det hänger på mig (Angeborn, 2011, s. 65)

I citatet görs en antydan av att Elvira inte vill vara ovän med Meja. Elvira vill i enlighet med citatet hellre bli vän än att gå runt och var ovänner. Detta kan genom analys innebära att Elvira besitter egenskapen självuppoffrande. Självuppoffrande är en stereotyp egenskap för flickor menar Nikolajeva. Vidare kan det ur citatet göras en analys att Elvira kan uppfattas besitta egenskapen omtänksamhet i Nikolajevas analysverktyg. Elvira verkar, utifrån citatet ovan ha svårigheter i att vara osams med folk. Det kan spekuleras i om Elvira besitter omtänksamhet gentemot andra såpass mycket att hon likt i citatet har svårt att vara ovänner, för att hon vill andra väl. Ett fåtal citat som sticker ut finnes i Rum 213. I ett av citaten har Melker hällt en hink med vatten på Elvira och Elvira är hämndlysten på Melker. Exempel nedan följer:

Inte ens när Melker hällde en hel hink med vatten över mig, kunde jag riktigt glömma den. (Men jag hämnades ordentligt i alla fall. Med vattenslangen!) (Angeborn, 2011, s. 43).

I citatet kan en antydan göras att Elvira är nästintill arg eller irriterad över vad hon blivit utsatt för av Melker. Elvira vill ge tillbaka, och det värre än vad Melker gjorde mot Elvira. Detta visar snarare på vad Nikolajeva benämner som manliga egenskaper (Nikolajeva, 2006, s. 193). Stark, tävlande, självständig och aktiv kan alla plockas ut ur Nikolajevas analysverktyg. Citatet kan analyseras som att Elvira utför en stark handling. Hon går emot något hon kanske uppfattat som uppretande, för att sedan ge tillbaka på Melker som startat bråket. Vidare kan citatet analyseras som att Elvira är tävlande. Detta då hon tävlar om att ge igen mot Melker. Elvira kan genom citatet uppfattas som både självständig och aktiv då hon ensam utför en handling, hon hade kunnat låtit bli att utföra handlingen men då hade det således inneburit att Elvira var passiv och således mer passat in tillhörande en typisk kvinnlig egenskap enligt Nikolajevas analysverktyg. Citat fanns likt detta, där karaktären utmanar sin genustillhörighet. Däremot förekom det fler citat där karaktärerna följde sin genustillhörighet enligt Nikolajevas analysverktyg.

I Tim och Ayda: Hemliga agenter (2016) finns citat som valts ut att analyseras utifrån Nikolajevas analysverktyg. I citatet nedan kollar huvudrollen Tim på hemmabio. Filmen handlar om Max Strong och Tigermannen. Personen som beskrivs är karaktären Max Strong. Citatet lyder:

Ni tränar mycket, Strong. Era muskler är starka. Ni är snabb. Men tror ni att ni har en chans mot en sibirisk tiger? Världens största kattdjur? (Johansson, 2016, s. 11).

I citatet ovan presenteras karaktären Max Strong. Det framgår hur Strong är både snabb och har muskler som är starka. Det framgår att Strong tränar mycket. Utifrån detta går egenskapen snabb att koppla till tävlande och aktiv i Nikolajevas analysverktyg. Detta då tävlingar ofta handlar om att vara snabb. Det framgår ytterligare i citatet att Strong har starka muskler vilket går att knyta till egenskapen stark i Nikolajevas analysverktyg. Att besitta egenskapen snabb innebär således att karaktären är aktiv i citatet. Citatet ovan går således att analyseras som egenskapen skyddande i Nikolajevas analysverktyg. Detta då det i citatet framgår att Strong skall möta en sibirisk tiger och således skydda sig själv mot tigern. Egenskaperna tävlande, aktiv, stark och skyddande går alla under kategorin som manliga egenskaper i Nikolajevas analysverktyg. Det framgår tydligt manliga egenskaper i ännu ett citat ur Tim och Ayda: Hemliga agenter. I citatet beskrivs Tims favorithjälte Max Strong ännu en gång. Citatet lyder:

Han visste allt om sin hjälte. Max Strong var trettio år, en och nittio lång, snabb som en löpare och stark som en oxe (Johansson, 2016, ss. 13-14).

I citatet ovan presenteras Max Strong igen. Max Strong framställs som en karaktär som är snabb och stark. I detta citat syns två egenskaper från Nikolajevas analysverktyg. Max Strong beskrivs som snabb, vilket i Nikolajevas analysverktyg går att knytas an till egenskapen aktiv. Aktiv går i figuren in som en typisk manlig egenskap i Nikolajevas analysverktyg. Tim och Ayda: Hemliga

agenter har ett flertal citat där en person, Max Strong, gång på gång beskrivs som en stark person

som upplevs som aktiv. Stark är som tidigare nämnt en egenskap som tillskrivs pojkar enligt Nikolajevas analysverktyg. Däremot förekom ett annat exempel ur boken där Tim och Ayda diskuterar hur de ska göra inför ett hemligt uppdrag en kväll. Citatet lyder:

- Vi går in och värmer oss, sa Ayda - Det är inte så kallt nu.

- Nej. Men ändå. Du vet hur löpare värmer upp innan dom tävlar? Vi springer fortare om vi är varma - Smart tänkt sa Tim (Johansson, 2016, s. 75).

värma sig medan Tim inte anser att det är särskilt kallt ute. Citatet går att tillämpa både de kvinnliga såväl som de manliga egenskaperna, utifrån Nikolajevas analysverktyg. Ayda går genom exemplet att koppla till hela sex olika egenskaper i Nikolajevas analysverktyg. Typiska kvinnliga egenskaper utifrån Nikolajevas analysverktyg som Ayda uppfattas ha i exemplet är omtänksam och tänker kvalitativt. Anledningen till att Ayda kategoriseras som omtänksam är då hon i exemplet värnar om dem båda, att de inte ska vara ute i den kalla luften, utan istället gå in för att värma sig. Hon visar därmed stor omsorg för Tim. Att Ayda kan analyseras som att hon tänker kvalitativt är då exemplet visar att hon tänker långsiktigt och således snarare kvalitativt än kvantitativt.

Ayda kan utifrån Nikolajevas analysverktyg kategoriseras in under fyra manliga egenskaper. Vilka är analyserande, tävlande, aktiv och skyddande. Detta då Ayda i exemplet analyserar situationen och efter det försöker ta, vad hon tror, är det bästa beslutet. I exemplet framgår det att Ayda vill förbereda sig för att kunna springa, och kopplar detta till löptävlingar. Vilket skulle kunna dras som en parallell till egenskapen tävlande i Nikolajevas analysverktyg. Vidare framgår det att Ayda i exemplet vill skydda Tim från att frysa. Vilket därmed kan dras som en parallell till egenskapen skyddande i Nikolajevas analysverktyg. Tim kan i exemplet ovan kategoriseras in under två egenskaper i analysverktyget. Dessa två egenskaper kategoriseras båda som kvinnliga egenskaper. Egenskaper som genom exemplet kan kategoriseras in som kvinnliga egenskaper hos Tim är passiv och lydig. Passiv då det tydligt är Tim som följer efter Aydas vilja och inte är den som tar initiativ i exemplet. Lydig kategoriseras in då Tim går med på Aydas plan utan någon vidare diskussion. Först anser han att det inte är särskilt kallt, men när Ayda kommer med ett bättre argument lyder Tim.

I LasseMajas detektivbyrå - kärleksmysteriet (2009) finns ett flertal citat som stämmer in i Nikolajevas analysverktyg. I det första citatet står invånarna i Valleby på torget för att lyssna till

hotelldirektören. Exempel nedan lyder:

Ronny vinkar till kocken på stadshotellet, Riita Heijalainen. Hon ställer sig bredvid Ronny på trappan. Ronny böjer sig fram och pussar Riita på kinden(....) Han är ju den rikaste mannen i hela Valleby, och han vet precis vem han ska pussa när han får chansen (Widmark och Willis, 2009, s.14)

I det ovan nämnda citatet beskrivs en manlig karaktär som en person som dels har mycket makt där han får pussa på vem han vill, men likväl som en person som är väldigt rik. Citatet kan kopplas till Nikolajevas analysverktyg, att pojkar är rovgiriga och tävlande. Slutsatsen kan dras att personen är tävlande, och detta då denne är Vallebys rikaste man som säkerligen har kämpat för att hotellet han driver ska bli tilltalande för invånarna. Egenskapen rovgirig som finns med i