En annan bild av islam : En kvantitativ studie kring ungdomars religiösa aktivitet

Examensarbete

Ämneslärarutbildning åk 7-9 - 270 hp

En annan bild av islam

En kvantitativ studie kring ungdomars religiösa aktivitet

Examensarbete i religionsvetenskap, för

ämneslärare åk 7-9 15 hp

Halmstad 2020-10-10

Abstract

Den begränsade bild som medierapporteringen ger av islam och muslimer är en bidragande faktor till de stereotyper som florerar i samhället. Målet med denna studie är att lyfta fram en mångsidig bild av unga muslimer i Sverige genom att undersöka om och hur de utövar sin religion. Kvantitativ datainsamling med enkäter i fokus är den metod som valts för att bäst besvara arbetets frågeställningar. Materialet baserar sig på 55 enkäter besvarade av elever i årskurs 9. Enkäterna har jämförts utifrån aspekter såsom kön samt etnicitet och har sedan analyserats utifrån socialiseringsteorin och deprivationsteorin.

Resultatet påvisade stora skillnader kring den religiösa aktiviteten mellan ungdomar som är födda i Sverige och ungdomar som är födda utomlands. Mellan könen påvisas inte lika tydliga skillnader utan snarare en rad likheter.

Nyckelord: Muslimer, Ungdomar, Religiös aktivitet, Kön, Etnicitet, Socialisationsteori, Deprivationsteori

Innehållsförteckning

2.1 Sveriges väg till ett sekulariserat samhälle ... 4

2.2 Islam i Sverige ... 5

3. Tidigare forskning ... 6

4. Metod och material ... 10

4.1 Val av metod ... 10 4.2 Genomförande ... 10 4.3 Enkäten ... 11 4.4 Urval av elever ... 12 4.5 Analys av resultatet ... 13 4.6 Avgränsningar ... 14 4.7 Metodkritik ... 14 5. Teori ... 14 5.1 Socialisationsteorin ... 15 5.2 Deprivationsteorin ... 15 6. Resultat ... 16 6.1 Generellt ... 16 6.2 Kön ... 18 6.3 Etnicitet ... 21

6.4 Ålder vid ankomst till Sverige ... 23

7. Resultat på de öppna frågorna ... 25

7.1 Är religionen viktig för dig? I så fall varför? ... 25

7.2 Skriv de tre första orden du kommer på kopplat till ordet islam ... 26

8. Analys ... 27

8.1 Analys kopplat till tidigare forskning ... 29

8.2 Analys kopplat till teorin ... 27

9. Slutsatser ... 30

10. Ämnesdidaktisk implikation ... 31

2

1.Inledning

“År 2050 kan mer än 30 procent av Sveriges befolkning vara muslimer om invandringen är hög” skriver Karin Sörbring (25 januari, 2018) och “Mördare får tillbaka Koranen i

fängelset” skriver Claes Carlson (12 september, 2019). Dessa är rubriker som tas upp i kvällstidningen Expressen. ”Islam måste moderniseras för att kunna överleva” skriver Lisa Magnusson (18 september, 2019) under ledarsidan i Dagens Nyheter. Detta är endast ett axplock av rubriker som florerar i det svenska mediala landskapet. De är varken undantag eller unika av sitt slag. Syftet med rapporten Representationer, stereotyper och

nyhetsvärdering av Diskrimineringsombudsmannen (DO, 2015) är att ge en bild av hur

representationer av muslimer yttrar sig i svensk nyhetsrapportering. Efter att ha granskat ett stort antal tidningsartiklar samt radio- och tv-nyheter fastställs att nästan alla de artiklar som rapporten undersöker handlade om eller relaterade islam kopplat till våld, hot, islamofobi eller spänningar i samhället. Eftersom det enligt DO (2015, s.9) finns en stark avsaknad av artiklar som sammankopplar islam med positiva företeelser förstärks de negativa stereotypa bilderna av muslimer som en samlad grupp. Rubriker och artiklar liknande de som inleder detta stycke bidrar sammanfattningsvis inte till en mångfasetterad bild av islam eller dess utövare, utan förstärker snarare vi- och dem-fenomenet.

Fenomenet vi och dem finns överallt. Vi är bättre än dem och har fler önskade egenskaper än dem. Bilden av dem är byggd på fördomar, stereotyper och okunskap. Ofta spelar rädslan för det främmande stor roll. Vi människor vill kategorisera vår omgivning för att lättare placera och sortera informationen i hjärnan. På så sätt byggs stereotyper, då det antas att alla

människor med exempelvis invandrarbakgrund fungerar på precis samma sätt menar David J. Schneider (2004, s. 64–68). Stereotyper och fördomar lever ständigt ibland oss både på skolnivå, i samhället och den mediala debatten. Det är inte enkelt att ändra attityder och stereotyper hos människor eftersom de ofta är så djup rotade i vår kultur och därmed även oss individer. Det räcker inte med att låta människor exempelvis träffa en invandrare för att ändra eventuella stereotyper hos personen utan det krävs att stereotypen hela tiden utmanas genom att tillämpa nya och nyanserade attribut till denna grupp i det mediala landskapet. (Schneider, 2004, s.378–381)

Fördomar har smugit sig in i alla delar av samhället. Både det privata samtalet och

3

och fördomar målar upp bilden. Med denna pilotstudie strävar vi efter att lyfta mångfalden inom islam. Enkätstudien kommer därför att fokusera på unga muslimers utövande av

religionen. Fördomar kan endast bekämpas genom kunskap. Om mångfalden och variationen inom islam får ta mer plats i undervisningen, så kanske den också så småningom får större perspektiv i samhällsdebatten.

1.1 Definition

I detta avsnitt redogörs definitionen av religiöst aktiv som har legat till grund för denna studie. Vi anser att det finns ett behov av denna redogörelse då bara definitionen av religion är omdebatterad och otydligt och därmed blir begreppet religiöst aktiv än mer svårdefinierat.

Ulf Sjödins (2001) studie Mer mellan himmel och jord? har legat till grund då vi definierat begreppet “religiöst aktiv”. Han har i sin studie både undersökt de praktiska handlingarna kopplat till religion, som exempelvis att besöka en moské eller läsa Koranen, samt undersökt de existentiella aspekter som exempelvis hur ofta man tänker på gud. Denna breda definition Sjödin (2001) arbetar utifrån i sin studie påvisar problematiken i att försöka definiera

begreppet. Vi har i denna studie valt att smala av definitionen ytterligare för att anpassa det till arbetets omfång. Där med definierar vi religiöst aktiv som de praktiska handlingarna av religion och utesluter de existentiella aspekterna.

1.2 Syfte

Målet med vår pilotstudie är att undersöka islam utifrån ett mångfaldsperspektiv. Vi vill därför utreda om och hur ungdomar utövar sin religion. Detta kommer undersökas genom att analysera 55 enkäter besvarade av ungdomar i åldrarna 15–16 år från 6 klasser i 6 olika högstadieskolor i södra Sverige. Genom att jämföra enkäterna utifrån om ungdomarna uppfattar sig som kille eller tjej samt om de är födda i Sverige eller ej är målet att kunna konkretisera mångfalden. Förhoppningsvis kommer denna pilotstudie kunna bidra till ökad förståelse för mångfalden hos de muslimska ungdomarna och på så sätt eventuellt hjälpa till i motverkandet av en spridd stereotypisk bild av muslimer i helhet.

4

1.2.1 Problemformulering

Syftet har mynnat ut i två aktuella frågor som vi kommer arbeta efter.

● Vilka skillnader går utifrån 55 frågade elever i åldrarna 15-16år, från högstadieskolor i södra Sverige, att tyda mellan killars och tjejers religiösa aktivitet?

● Vilka skillnader går utifrån 55 frågade elever i åldrarna 15-16år, från

högstadieskolor i södra Sverige, att tyda mellan muslimer som är födda i Sverige och ungdomar som är födda i ett annat land gällande deras religiösa aktivitet?

2. Bakgrund

I detta avsnitt presenteras relevant bakgrund för att ge en inblick och förståelse för arbetet och dess syfte. Inledningsvis redogörs en kort historisk överblick över Sverige från religiöst till sekulariserat land, detta för att skapa förståelse för den religiösa påverkan hos Sveriges befolkning idag. Sedan följer en förklaring av de senaste decenniernas utveckling av islam och muslimer i Sverige som förtydligar när och varför människor med muslimsk bakgrund kommit till Sverige.

2.1 Sveriges väg till ett sekulariserat samhälle

Religion har varit en viktig beståndsdel i framväxten av Sverige som det land vi känner idag. När Sveriges religiösa historia ska berättas brukar avstampet bli i den fornnordiska asatron som sträckte sig mellan slutet på 700-talet till början av 1000-talet. Asatron genomsyrade samhällets alla beståndsdelar och var en viktig pelare i människors vardagliga liv skriver Fredrik Skott i Asatro i tiden (2000, s. 29). Christer Hedin beskriver i Kristendomens historia

i Sverige (2017, s. 28–29) hur Sverige sedan, gradvis och under en lång process, kom att bli

en del av den katolska kyrkan. Hedin beskriver reformationen i Sverige under 1500-talet som en avgörande punkt i Sveriges religiösa historia. Det var då den katolska kyrkan i Sverige förbjöds och invånarna tvingades övergå till evangelisk-lutherska Svenska kyrkan. Med Gustav Vasa i spetsen beslutades 1593 att alla svenskar skulle vara medlemmar i den svenska kyrkan. Religionen blev nu mer lättillgänglig för gemene man då predikan skedde på svenska (Hedin 2017, s. 76). Under 1900-talet växte frikyrkliga rörelser fram likaså kom invandringen till Sverige att öka. År 1951 fick Sverige en ny grundlag som gjorde religion fritt. Man fick

5

från och med nu fritt välja om och hur man ville utöva sin religion eller om man inte ville utöva någon alls. (Svanberg och Westerlund, 2008, s. 350–351).

År 2000 gick den svenska kyrkan och staten skilda vägar. Detta innebär att Sverige inte längre hade någon statskyrka. Idag går ca 5% av Sveriges befolkning regelbundet på någon slags gudstjänst. Det är dock svårt att avgöra om svenskar som generell grupp har blivit mindre religiösa då privatisering av religion samt frågan om vad religion innebär är

problematisk. Många människor hävdar att de tror på något, men inte på den klassiska bilden av Gud, vilket gör det svårt att besvara frågan om någon är religiös (SST, 2019 s. 23–31). Med den ökade invandringen de senaste decennierna så har även det religiösa landskapet i Sverige förändrats. Sverige anses idag vara ett sekulariserat land och har kanske tack vare sin religionsfrihet ett stort utbud av religiösa samfund. Islam är idag Sveriges näst största religion efter kristendomen (SST, 2019, s.20).

2.2 Islam i Sverige

Efter andra världskriget var Sverige i stort behov av arbetskraft och på 60-talet kom många muslimska män från dåvarande Jugoslavien för att arbeta. Vissa kom hit för att skapa sig en stabil ekonomiför att sedan kunna återvända till sina hemländer, medan andra stannade kvar i Sverige. I mitten av 70-talet inträffade en stor oljekris och arbetskraftsinvandringen upphörde nästan helt och hållet. Från och med då kom anhörig- och flyktinginvandringen att dominera. Med anhöriginvandring kom fler kvinnor, barn och äldre och allt fler stannade kvar i Sverige livet ut, menar Jonas Otterbeck (2000, s. 41)

I slutet av 1900-talet och in i modern tid har oroligheterna på Balkan, Mellanöstern och Östafrika fört med sig en stor mängd människor på flykt. Flykt är ofta förknippat med en privat kris eller katastrof. Ofta är det känslomässigt svårt och tumultartat att lämna sitt gamla liv med familj och vänner bakom sig. Religionen blir för vissa individer viktig och tröstande under svåra tider. Det religiösa engagemanget ökar vid kriser och snabb social förändring. Samtidigt är det många muslimer i Sverige som anpassar sig till landets kultur. Många, speciellt från andra generationens eller senare generationer av immigrerande muslimer, tycker att det kan vara svårt att behålla sina muslimska värderingar i ett land som inte delar den islamiska historien och kulturarvet i samma utsträckning (Otterbeck, 2000, s. 42). Den första generationens muslimer som anlände och fortfarande anländer till Sverige är i viss mån

6

mer troende och religiöst aktiva än generationerna efter dem. Ofta tar sig de nyanlända till ett religiöst samfund för att få kontakter och viktig kunskap om det nya samhället (SST, 2019, s.14). Andra generationens muslimer hamnar däremot ofta i konflikt med de äldre

generationerna för att de assimilerar sig till det rådande samhället medan föräldrarna vill bevara sina värderingar. I vissa fall kan de äldre generationerna vara kritiska mot svenskar och det svenska samhället då de rådande normerna inte alltid går i linje med hur äkta muslim bör leva (Otterbeck, 2000, s 41).

På senare tid har kriget i Syrien drivit människor från sina hem för att söka skydd i Sverige vilket resulterade i att antalet asylsökande år 2015 var över 160 000. För att konkretisera omfånget av detta kan det jämföras med början av 2000-talets antal asylsökande som var ca 30 000 per år rapporterar Statistikmyndigheten (SCB, 2019). Otterbeck (2000, s.42) förklarar att flykt kombinerat med immigration och anpassning till nya sociala sammanhang bidrar till att islam blir viktigt eftersom immigranterna då håller fast vid något tryggt och välbekant. I dagens svenska samhälle finns det alltså muslimer från en mängd olika länder och områden och det sträcker sig mellan allt från tredje generationens invandrare till nyanlända. Trots en stor mångfald berörs muslimer i Sverige i samhällsdebatter som en enhetlig grupp vilket bidrar till en ensidig bild av verkligheten.

3. Tidigare forskning

Under arbetets gång har det visat sig att det finns ytterst få studier gjorda med syfte att undersöka ungdomars religiösa aktivitet. Både vad gäller nationell och internationell tidigare forskning är resultaten begränsade. Däremot är antalet studier angående den svenska

religionsundervisningens enformigt porträtterade muslimer samt vilka möjliga konsekvenser den kan medföra nästintill gränslöst (Karatzios, 2017), (Jeminovic & Ejupovic, 2014). De tidigare studierna som trots detta uppfattas som relevanta till denna studie har täckt skilda aspekter av ämnet samt varit användbara vid olika delar av arbetet och kommer att

presenteras här. Inledningsvis presenteras en studie utförd av Jonas Otterbeck där han

undersökt nio sekulära unga muslimer i Sveriges relation till religionen. Därefter redogörs för Sjödins studie med syftet att undersöka svenska ungdomars syn på frågor gällande

livsåskådning, vilken syn på kunskap och vetenskap de har och vilken betydelse paravetenskapen har för deras identitet. Vidare presenteras rapporten utförd av Statens Offentliga Utredningars där Ylva Brune tydliggör mediernas betydelse för den strukturella

7

diskrimineringen. Slutligen redovisas Jenny Berglunds artikel som förklarar hur

religionsundervisningen kan förebygga klyftor mellan muslimska elever om den utförs utifrån ett etnografiskt perspektiv.

Jonas Otterbeck är professor i islamologi och har i boken Samtidsislam. Unga muslimer i

Malmö och Köpenhamn (2010) utfört en studie om hur unga vuxna muslimer i Malmö och

Köpenhamn, i relation till sin religion, uppfattar sig själva. Syftet med denna studie är att erbjuda en motbild av muslimer än den västerländsk media idag erbjuder och han har därför valt att intervjua nio sekulära unga muslimer. Otterbecks intervjuer innehåller frågor om i hur stor utsträckning ungdomarna utför muslimska ritualer samt deltar i högtider, om deras relation till Koranen och Haditherna, om gemenskaper som eventuellt kan ha bidragit till ökad känsla av muslimsk tillhörighet, samt om vad tro för dem innebär och varför den är viktig. Frågor angående relationen till majoritetssamhället och synen på framtiden och religionens roll i den finns också med och genom att relatera dessa breda och omfattande frågor till varandra ger denna studie en fördjupad förståelse för religionens betydelse för just dessa nio ungdomar. Otterbecks studie undersöker även utförandet av den praktiska religiösa aktiviteten hos de intervjuade, men utifrån ett syfte att få fördjupad inblick i hur relationen till religionen ser ut för dessa ungdomar och varför. Resultatet påvisar att ungdomarna

konstruerar sin egen religiösa användning vilket är uttryck för privatisering av religion som uppkommit och utformats i den mån som de sekulariserade länderna, som Sverige och Danmark ger utrymme till. Han pekar vid en del tillfällen på nationella, etniska och

könsrelaterade skillnader i den religiösa aktiviteten hos de intervjuade och drar ibland, utifrån teorier som exempelvis socialisationsteorin, ytliga analyser kring vad dessa skillnader kan bero på.

Lektorn i religionssociologi Ulf Sjödin har i Mer mellan himmel och jord? En studie av den

beprövade erfarenhetens ställning bland svenska ungdomar (2001) använt sig av en

SIFO-undersökning från 1997 med syfte att undersöka svenska befolkningens syn på religion, vetenskap och paravetenskap. Då resultaten från denna undersökning visade på stora skillnader mellan de yngre och äldre svarande blev Sjödin intresserad av att genomföra en undersökning enbart fokuserad på yngre människor. Denna studie besvarar vidare

frågeställningar som vilken syn dagens ungdomar har på frågor kring livsåskådning, vilken syn på kunskap och vetenskap de omfattar och den paravetenskapliga trons betydelse för ungdomarnas identitet. I denna studie har Sjödin (2001) framförallt försökt analysera

8

människors religiositet utifrån tron på det ”övernaturliga”, inställning till vetenskapens sanningar, religionens roll samt religionernas relation till varandra. Genom frågor gällande om de brukar delta i gudstjänster eller om de brukar be, gick det utifrån detta resultat att konstatera att den religiösa aktiviteten är relativt låg. Däremot har han även definierat sysselsättningen ”tänka på meningen med livet” som religiös aktivitet och med beaktning av denna fråga i resultatet fastslogs däremot en relativt hög religiös aktivitet. Utifrån studien i helhet menar Sjödin att en förflyttning av fokuset inom religion har skett. Auktoriteten i religionen vilar inte längre i lika stor utsträckning på någon högre makt i form av Gud som avgör hur vi bör leva på bästa sätt. Det vilar snarare på det immanentas gudomlighet där ingen eller inget anses ha någon högre, gudomlig makt och där olika vägar till andligheten kan fungera lika bra och därför bör respekteras. Hans studie försöker kartlägga vilken ny skepnad religionen har antagit, och analyserar hela tiden denna i förhållande till

”traditionella” religiösa och vetenskapliga synsätt.

Ylva Brune, doktor i journalistik och masskommunikation, har bidragit med kapitlet “Den dagliga dosen. Diskriminering i nyheterna och bladet” i Statens Offentliga Utredningars (2006) rapport Mediernas Vi och dom. Mediernas betydelse för den strukturella

diskrimineringen. Här skriver hon om medierna och de största tidningarnas ansvar när det

kommer till att skriva om frågor som rör Sverige som ett mångetniskt samhälle. Hon menar att medierna har ett ansvar att skildra Sverige som det mångkulturella och mångreligiösa land som det är, men att de i många fall misslyckas med denna uppgift. Andrafiering innebär att måla upp processer eller situationer och kategorisera individer under en vi- och demkategori. I samhällsdebatten på individnivå kan vi- och demstrukturerna vara mer konkret uttalade. Sådana typer av uttalande skulle dock inte förekomma i Sveriges största medier, då de måste agera professionellt och främja det demokratiska samhället. Istället används stereotyper som i sin tur bidrar till att skapa vi- och demstrukturer. Genom att befästa att det finns en kategori människor som kan betraktas som exempelvis muslimer appliceras stereotyper som samhället lär sig att känna igen. På så sätt har begreppet muslimer fått en viss roll och i den rollen ingår en rad egenskaper som ”vi” har applicerat på “dem”, ofta utan vetenskaplig grund. När den här kategorin sedan gång på gång får inta denna roll och även de egenskaper som rollen för med sig så kommer samhället att anta att alla i denna kategori är som de beskrivs i medierna.

Stereotypiseringen består i upprepningen av en tematik och rollfördelning, som arbetar med att upprätta skillnader mellan kulturer, sådana som att

9

svenskt = modernt, fritt, jämställt, medan till exempel ’muslimskt’ eller ‘arabiskt’ = traditionellt, förtryckande, patriarkalt. Föreställda skillnader mellan kulturer översätts till egenskaper hos individer och individen ses som representant för en grupp, en kultur eller ett geografiskt ursprung. (Brune 2006, s.94–95)

Medierna kan då applicera muslimer, som nu är en kategori som läsaren känner igen, på andra begrepp som t.ex.islamisk kvinnosyn, muslimska män eller islamiska organisationer. Läsarna kan då direkt applicera detta till en bild av muslimer som de har i huvudet. Det blir till koder och tidningarna behöver till slut inte skriva ut att förövaren var muslimsk utan vi kan själva associera till det när vi läser om exempelvis ett terrorattentat. Tidningarna gör självklart inte alltid detta för att medvetet måla upp de andra med en negativ beteckning utan för att det är en del av rutinmässigt skrivande och rapporterande.

Jenny Berglund (2013), professor i religionskunskap hävdar i sin artikel An ethnographic eye

on religion in everyday life att en vanlig fallgrop som många lärare kan hamna i, när det

kommer till att undervisa i religion, är generalisering och det faktum att religionerna

undervisas om som om alla vore stöpta i samma mall. Berglund skriver att det kan skapas vi- och dem känslor mellan elever som identifierar sig med samma religion. När läraren

presenterar en stereotypisk bild av exempelvis en muslim så är det ofta de mest hängivnas eller extremas perspektiv som porträtteras, medan de övriga varianterna knappt lyfts fram. Eleverna kan då få uppfattningen att den bästa och korrekta muslimen är den som läraren beskriver i sin undervisning. Konflikter mellan de muslimska eleverna kan då uppstå ifall t.ex. vissa elever anser sig vara bättre muslimer än övriga utifrån lärarens framställning. Genom att använda sig av ett etnografiskt perspektiv, det vill säga undervisning om religionerna i deras naturliga miljöer, kan eleverna få en djupare förståelse för mänskliga tankar, känslor och handlingar, eftersom de relaterar till religion och livsfilosofier. Med en djupare förståelse och möjlighet att se alla varianter av livsåskådningar som finns så kan det bidra till att fördomar och diskriminering minskar menar Berglund (2013). I undervisning om islam är det då relevant att förtydliga att islam ser olika ut beroende på vart i världen den utövas, så att inte felaktiga generaliseringar dras där religiösa handlingar tas ur sin naturliga miljö.

10

4. Metod och material

I detta avsnitt presenteras och diskuteras valet av studiens metod. Här redogörs även för enkätens utformning och processen kring skapandet av den. Vidare presenteras och motiveras urvalet av denna studies deltagare, det vill säga vilka ungdomar som deltagit i denna

pilotstudie och varför. Arbetets begränsningar och avgränsningar redogörs även, samt hur det insamlade materialet har analyserats. Avsnittet avslutas med reflektioner och kritik kring val och utförande av metod.

4.1 Val av metod

För att kunna besvara arbetets syfte och frågeställning på bästa sätt så har vi valt att göra en kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter. Ett kvantitativt arbetssätt är lämpligt när en stor mängd data ska mätas för att utifrån den skapa statistik som senare kan dras generella slutsatser kring. Målet är att kunna dra generella slutsatser i vissa frågor och se mönster bland de tillfrågade. Denna typ av undersökning ger dock inga bakomliggande faktorer och skapar inte heller någon djupare inblick i deltagarnas svar. Hade studien intresserat sig för att studera mindre grupper och gå in djupare på vad den religiösa aktiviteten innebär för människor så hade en kvalitativ metod varit mer relevant, då den ger svar på just dessa frågeställningar. Fördelarna med enkäter är inte bara möjligheten att få ut en stor mängd data utan också att formen för enkäterna är förutbestämda och alla enkäter ser likadana ut oavsett vem som besvarar den (Kylén, 2004, s.53). På så sätt är vi som forskare utbytbara och skulle någon annan forskare använda den enkät vi skapat för detta arbete så skulle resultatet med stor sannolikhet bli liknande. Detta är dock endast en pilotstudie med ett mindre urval av

tillfrågade som inte kan ge en helhetsbild kring alla muslimska ungdomar i Sverige (Patel & Davidsson, 2016, s.60). Arbetet kan emellertid ändå vara en värdefull ingångsport till vidare forskning kring detta ämne och kan på så sätt kompletteras med andra typer av metoder och undersökningar.

4.2 Genomförande

I förberedelserna inför skapandet av vår enkät granskade vi samt samlade inspiration från tidigare gjorda enkäter riktade mot ungdomar. En utförligare beskrivning kring enkätens uppbyggnad presenteras i nästa avsnitt. När enkäten var utformad och testad på

11

följebrevet beskrevs vilka som ligger bakom enkäten, avsikten med den, vilka den riktar sig till och ungefär hur lång tid det tar att besvara den. Dessutom redogjordes för till vad enkäten kommer användas samt de etiska principerna. Detta följebrev skickades ut till en rad lärare och rektorer på olika grundskolor i södra Sverige. När vi fått tillåtelse att utföra enkäterna ansåg vi det lämpligt att vara närvarande då de utfördes för att försäkra oss om att

respondenterna fick fullständiga informationen och svar på eventuella frågor. Resultatet sammanställdes slutligen med hjälp av tabeller för att lättast kunna uppfatta och jämföra de svar vi fått.

4.3 Enkäten

Efter att ha samlat inspiration och tankar från andra studier inleddes utformningen av vår enkät. Vi valde att ha olika former av frågor. Det finns en del frågor med öppna svar där eleverna själva får formulera sig och en del frågor med slutna svarsalternativ. Variationen av frågor är värdefull i detta arbete då det ger upphov till fler tolkningsmöjligheter än vad enbart slutna frågor hade gjort (Patel & Davidsson, 2016, s.119). Ett exempel på detta kan vara frågan ifall eleven anser att religionen är viktig för hen och i så fall varför den är det. Vi ville ge eleverna möjlighet att själva uttrycka vad de anser vara viktigt i religionen. Detta för att minska risken att tolka en elev som besvarat just de frågorna vi har valt ut med svar som indikerar på låg religiös aktivitet utifrån vår tolkningsmall, som religiöst oengagerad, trots att individen i själva verket engagerar sig på andra sätt än vad vi valt att fråga efter. I denna pilotstudie kan därför öppna frågor ge värdefull information som, om arbetets omfång tillåtit det hade varit intressant att fördjupa oss i genom exempelvis intervjuer.

Slutna frågor är enklare att bearbeta och sammanställa än vad öppna frågor är, och chansen att de blir besvarade är större än bland de öppna frågorna som kräver lite mer engagemang bland de tillfrågade. Det krävs däremot mer förarbete inför en metod baserad på slutna frågor. Den måste vara adekvat för att vi ska kunna räkna med att alla har förstått frågans innebörd. Nackdelen med svarsalternativ är att de kan råka styra den svarandes tankar eller lägger orden i mun på dem (Patel & Davidsson, 2016, s.79–82). Detta var något vi hade i beaktning när vi formulerade frågorna och försökte ge så varierande svarsalternativ som möjligt. Exempel på frågor med givna svarsalternativ var de där ungdomarna skulle göra uppskattningar av olika slag. Det kunde vara uppskattningar kring hur ofta de utför olika religiösa handlingar som att

12

be, gå till moskén eller läsa i Koranen. På de frågorna gick enbart att fylla i ett svarsalternativ för att ge så tydlig statistik som möjligt.

För att försäkra oss om att mätningen skedde på ett tillförlitligt sätt var vi tvungna att se till att frågorna är ställda så tydligt som möjligt med ytterst litet utrymme för misstolkning och eftersom de som ska besvara enkäten är 15–16 år innebär det i detta fall tydlighet i form av ett så lättbegripligt språk som möjligt. Vi valde dessutom här att ta bort alternativet “vet ej” på alla frågor som handlar om ungdomen själv, eftersom vi ville driva ungdomarna till att reflektera och ge så seriösa svar som möjligt samt undvika risken att ungdomarna istället svarar “vet ej” med strävan att bli klara så snabbt som möjligt. Att behålla alternativet i frågor som exempelvis rörde ungdomens familjs religionstillhörighet ansåg vi vara nödvändigt då det inte är omöjligt att eleven faktiskt inte vet svaret på den frågan. Om frågorna lyckats utformas på ett lättbegripligt sätt för ungdomarna och om vi lyckats reducera antalet obesvarade frågor, genom att begränsa antalet “vet ej”-svar, innebär det förhoppningsvis pålitliga och trovärdiga svar för oss att tolka, vilket ökar chansen till en hög reliabiliteten i undersökningen.

4.4 Urval av elever

Vi valde att kontakta grundskolor med fokus på elever i åk 9 då vi som blivande

högstadielärare i religion hade ett givet intresse för denna grupp av ungdomar. Vi kommer i framtiden att undervisa elever i dessa åldrar och kan då redan nu få en värdefull inblick i hur ungdomarna själva ser på bilden av muslimer och sin religion. Dessa tankar och synpunkter hoppas vi kunna ta med oss till vår kommande undervisning. För att göra resultatet i studien så representativ som möjligt blir urvalet inom gruppen av muslimska ungdomar till hög grad väsentlig. Vi valde att inte söka efter muslimska ungdomar i en församling eller moské då vi var oroliga för en brist på mångfald hos respondenterna. Variationen av muslimska ungdomar och hur eller om de utövar sin religion uppfattade vi som större i skolan än vid en moské. Valet av skolor var även det av stor betydelse då vi gärna ville få tag på elever från olika sociokulturella samt sociala sammanhang. Om vi bara hade besökt invandrartäta skolor hade vi missat representationen av muslimer från ett annat socialt sammanhang (Patel &

13

4.5 Analys av resultatet

För att få en överblick över det insamlade materialet valde vi att börja med att sammanställa de frågorna med fasta svarsalternativ. Frågorna sammanställdes för hand och placerades in i tabeller för att få en statistisk bild där resultatet presenteras i procent. Vidare användes rangordningkoefficienter för att jämföra två eller flera faktorer med varandra för att

undersöka i vilken grad de överensstämmer med varandra (Trost, 2012 s. 130). De faktorer som valts att jämföras under analysarbetet var mellan könen, mellan etniciteter och åldrar när de kom till Sverige. Då antalet insamlade svar är begränsade så bör detta tas i beaktning när resultatet analyseras. För att kunna tolka frågorna med öppna svar valde vi att koda det verbala resultatet fråga för fråga. Detta skedde genom att för hand skriva ner de ord som uppkommit i elevernas egna svar på respektive fråga. När detta var gjort skedde en

gruppering av orden, det vill säga att de ord som på ett eller annat sätt hängde ihop och kunde kategoriseras under en gemensam rubrik grupperades med varandra och mynnade slutligen ut i några underkategorier som var lättare att hantera i analysen (Kylén, 2004, s. 64).

För att kunna jämföra vilka faktorer som haft mest betydelse för utförandet av religion har ett poängsystem använts. De olika svarsalternativen har gett olika poäng där de alternativ som innebär störst religiöst utförande gett högst poäng och de som innebär minst religiöst

utförande har gett minst poäng. Dessa poäng innefattar ingen värdering, utan finns till för att kunna jämföra och analysera resultatet på ett tydligt sätt. Exempel på detta är att i frågan gällande hur ofta eleverna ber är poängen utformade på följande vis; alternativet “1 eller fler gånger per dag” ger 4 poäng; alternativet “1 eller flera gånger i veckan” ger 3 poäng;

alternativet “knappt en gång i månaden” ger 2 poäng och alternativet “aldrig” ger 1 poäng. Eftersom de olika grupperna som exempelvis killar och tjejer är olika stora har skillnaden mellan antalet respondenter räknats ut och poängen har därmed räknats ut med hänsyn till denna skillnad. Exempel på detta är att antalet elever som är födda i Sverige utgörs av 25 respondenter medan utlandsfödda utgörs av 30 respondenter. De utlandsfödda är med andra ord 1.2 gånger fler än de elever som är födda i Sverige. Poängen från de sverigefödda eleverna har alltså multiplicerats med 1.2 för att kunna jämföras med poängen från de utlandsfödda eleverna.

14

4.6 Avgränsningar

På grund av arbetets begränsade omfång har det funnits ett behov av avgränsningar vad gäller urvalet. Elever på 15–16 år i årskurs 9 blev därför en av dessa avgränsningar då ytterligare aspekt som respondentens ålder inte skulle behöva tas hänsyn till i analysen av enkätsvaren. Ytterligare avgränsning gäller geografiskt område. Tack vare tillgänglighet har vi därför valt att avgränsningen ska gälla grundskolor i södra Sverige.

4.7 Metodkritik

Studien är baserad på få enkätsvar och bör därför beaktas som en pilotstudie inom ämnet. Kritik kan riktas mot utformningen av enkäten då den i vissa fall oavsiktligt kan ha gett upphov till styrning av elevernas svar. Exempel på detta är den öppna frågan gällande om religion är viktig. Här läggs en värdering på att religion bör anses som viktig och de skall förklara varför. Det tas nästan för givet att de skall tycka det är viktigt. Intressant hade varit att göra frågan mer öppen och även be de elever som inte tycker religion är viktigt att motivera varför. Detta hade möjligen gett en mer rättvis bild. I efterhand kan det även

konstateras att svarsalternativen på en del av frågorna är för liknande varandra. Möjligen kan det ha skapat förvirring hos respondenterna då skillnaden mellan exempelvis en eller flera gånger per år och alternativet en eller några gånger i hela mitt liv är diffus och egentligen inte säger så mycket. Frågan om ungdomarna äger en koran, kan anses intetsägande eftersom det inte ger några svar på om ungdomarna själva äger en koran eller om det finns en i deras hem. I frågan gällande om ungdomarna äter gris, mat eller annat som innehåller grisfett samt kött som inte är halalslaktat är svarsalternativen; “aldrig”; “väldigt sällan”; “ibland” och “ja”. Här hade eventuellt svarsalternativet “ibland” avlägsnas då även om någon äter exempelvis gris när det serveras, så innebär det inte att hen äter det konstant. I denna fråga har vi också märkt en viss uppdelning bland svaren, där tjejerna till betydande större utsträckning har valt att svara “ibland” medan killarna å andra sidan valt att svara “ja”.

5. Teori

I detta avsnitt presenteras socialisationsteorin och deprivationsteorin, vilka vi valt att analysera studiens resultat utifrån. Dessa två syftar inom religionssociologi till att förklara varför människor blir och är religiösa. Eftersom föreliggande examensarbete visar på

15

vi att en analys utifrån dessa teorier kan bidra med fördjupad förståelse kring mångfalden i den religiös aktiviteten hos de tillfrågade. Först presenteras en förklaring av

socialisationsteorin med exempel om vad den innebär och avsnittet avslutas därefter med en förklaring av deprivationsteorin på ett liknande sätt.

5.1 Socialisationsteorin

Inger Furseths & Pål Repstads (2005, s.155–159) tolkning av socialisationsteorin beskriver dess utgångspunkt som att människors tankar och beteenden i hög grad är påverkade av vilken kulturell och social kontext människor är uppvuxna i. Denna uppfostran behöver inte vara uttalad utan har minst lika stor effekt då barn observerar vuxnas handlingar.

Socialisationsprocessen handlar om att människor långsamt växer in i olika roller i samhället och utifrån förväntningar bundna till dessa roller lär de sig att anpassa sig till dem.

Förväntningar utgår till en början från vår omgivning men internaliseras så småningom och blir våra egna. Människor skapar med hjälp av socialisationen en social tillhörighet och en social identitet som innefattar en del normer och varseblivning. Vidare beskriver Furseth & Repstad (2005, s. 155–159) en distinktion mellan primär och sekundär socialisation. Den primära socialisationen grundar sig i nära relationer, som exempelvis familj, och uppstår ofta i väldigt tidig ålder i samband med att vi bland annat lär oss ett språk. Vuxna som står nära barnet påverkar dem, formar och stöper dem till fungerande samhällsmedborgare i den aktuella kontexten. Det har dock påvisats att den primära socialisationen även har stor betydelse i vuxen ålder. Den sekundära socialisationen grundar sig å andra sidan i

kontaktnätet utanför de primära grupperna som exempelvis i skolan eller på arbetsplatsen. Denna socialisation kan uppfattas som mer formell och målinriktad, men även dessa sammanhang har en informell påverkan på våra beteenden och tankar. I den sekundära socialisationen kan barn upptäcka andra varseblivningar än dem från den primära, vilket kan förstärka den primära socialiseringens betydelse men å andra sidan även försvaga den.

5.2 Deprivationsteorin

Inger Furseths & Pål Repstads (2005, s.152–154) tolkning av deprivationsteorin beskriver dess utgångspunkt som att en otillfredsställande bristsituation kan bidra till att människor söker tröst i religionen. Det kan handla om tröst i den existentiella aspekten av religion samtidigt som det kan handla om den sociala aspekten där gemenskap bildas. Människor

16

saknar helt enkelt något och religionen kan fylla ut det tomrummet samt fungera som en tröst. Ett exempel på en inriktning inom teorin är social deprivation som innebär att upplevelsen av att dina egenskaper inte värderas högt i den sociala kontexten resulterar i att religionen få större betydelse. Med andra ord skulle exempelvis en svart kvinna i ett så kallat “vitt” patriarkat, eller andra minoriteter kunna uppleva detta.

6. Resultat

I detta avsnitt presenteras resultatet av enkäterna. Inledningsvis redogörs för vilka

respondenterna är utifrån en form av bakgrundsinformation. Därefter delas enkätsvaren upp i kategorierna kön, etnicitet och hur länge, de som ej är födda i Sverige, har bott här.

Fortsättningsvis presenteras de öppna frågorna med hjälp av teman som har tagits fram genom kodning av svaren. Resultatet presenteras i text men vid behov förtydligas det även i tabeller. För att förenkla tolkandet av resultatet presenteras antalet svarande i procent av hela gruppens svar, alltså kommer exempelvis tjejernas andel att räknas utifrån hur många tjejer som deltagit. Denna procentsats måste därför sedan sättas i relation till hur stor procent killar som svarat detsamma för att tyda några skillnader mellan grupperna. Eftersom tjejerna i detta fall är betydligt färre än killarna hade killarna per automatik varit dominerande i många frågor. Hade undersökningen omfattat lika många killar som tjejer hade det gått att presentera resultatet på ett annat sätt. För att slutligen se hela frågans skillnader mellan olika

komponenter kommer även poängen utifrån det tidigare nämnda poängsystemet att

presenteras i alla avsnitt förutom “generellt”. För att se enkätfrågorna i sin helhet se bilaga 1. Det bör tas hänsyn till bortfall i svaren eftersom en del frågor ej har besvarats av en del elever. Likaså när vi presenterar siffrorna kring etnicitet så faller vissa svar bort då eleverna från minoritetsgrupper inte ger representativa siffror, eftersom de är för få. Siffrorna som presenteras kommer alltså inte alltid stämma överens med de 55 genomförda enkäterna, men meningen är att urskilja olikheterna i svaren, vilket kan göras trots att en liten andel av frågorna saknar kompletta svar.

6.1 Generellt

I detta avsnitt presenteras generella resultat ur enkäterna som ger en överblick över hur många av respondenterna som exempelvis går i en invandrartät skola eller vilken inriktning av islam de tillhör. Det kan vara viktigt för att få en inblick i hur urvalet av respondenter ser

17

ut. 55 ungdomar har besvarat denna enkät varav 21 muslimska tjejer och 34 muslimska killar. Samtliga respondenter har svarat att deras föräldrar är från länder som präglas av muslimsk kultur. Killarna utgör 62% av svaren och tjejerna utgör 38%.

Skola Kille Tjej Alla

Invandrartät skola 23 15 38

Icke invandrartät 11 6 17

Eleverna är fördelade över sex olika skolor där tre av dem, omfattande 39 elever, befinner sig i vad som kan definieras som socioekonomiskt utsatta områden, och resterande 16 elever går i skolor placerade i områden av högre socioekonomisk status. 23 killar går i en invandrartät skola samt 15 av tjejerna. 11 killar och sex tjejer går på en icke invandrartät skola.

Inriktning Kille Tjej Totalt Shia 2 3 5 Sunni 28 11 39 Båda 0 2 2 Vet ej 2 5 7 Inte religiös 2 0 2

Majoriteten av alla tillfrågade tillhör den muslimska inriktningen sunni. Ett fåtal tillhör dock shia, och ett par tjejer anser sig tillhöra båda då mamman och pappan kommer från olika inriktningar. Två killar anser sig inte vara religiösa och några vet inte vilken inriktning de tillhör. Svarsalternativet “annan” fanns också men ingen av respondenterna valde det alternativet.

Etnicitet

Kille Tjej Totalt

Födda i Sverige 15 10 25

18

Kom till Sverige 0-10 år 6 6 12

Kom till Sverige 11-15 år 12 6 18

25 av ungdomarna är födda i Sverige och 30 är födda utomlands. Ungdomarna som är födda i Sverige utgör därmed 45% av svaren. Länderna som flest elever uppgav sig vara födda i är Syrien och Irak. Av de ungdomar som inte är födda i Sverige kom 12 hit i åldrarna 0–10 år medan 18 personer kom hit mellan 11–15 år. Senare i arbetet under kapitlet etnicitet kommer detta presenteras mer ingående och där kommer en förklaring av vilka länder eleverna har ursprung ifrån.

6.2 Kön

I detta avsnitt redovisas enkätens svar utifrån vilken könstillhörighet respondenterna ansett sig tillhöra. På så sätt går det att se eventuella skillnader mellan killars och tjejers religiösa aktivitet. Inledningsvis presenteras de frågor som resulterar i störst skillnad mellan könen och avslutningsvis presenteras även de frågor där ingen större skillnad går att tyda.

Går till moskén

Kille Tjej Totalt

Uppdelning 34 21 55 Vecka 12 3 15 Månad 4 3 7 År 13 7 20 Liv 1 3 4 Aldrig 4 5 9

Det är betydligt fler killar än tjejer som angivit att de besöker en moské varje vecka. 35% av de manliga deltagarna svarade att de går till moskén varje vecka medan 14% av de kvinnliga deltagarna angett detta. Det mest populära svarsalternativet hos både killarna och tjejerna i denna fråga är att besöka moskén någon gång per år där andelen killar är 38% och andelen tjejer är 33%. Tjejerna dominerar gällande svarsalternativet att aldrig gå till moskén. Det är alltså, utifrån denna undersökning, fler killar än tjejer som går till moskén en eller flera

19

gånger i veckan, samtidigt som det är fler tjejer än killar som går dit en eller några gånger i sitt liv. Enligt poängsystemet får killarna i denna fråga 121 poäng, medan tjejerna får 94.

Läsa Koranen Kille Tjej Totalt

Vecka 8 4 12

Månad 3 6 9

År 8 3 11

Liv 8 3 11

Aldrig 7 5 12

I frågan om hur ofta ungdomarna läser Koranen går det också att tyda en del skillnader. Här går att tyda att de alternativ som flest valt är att de antingen läser Koranen varje vecka eller aldrig, även om någon gång per år eller liv kommer tätt efter. Det dominerande

svarsalternativet för tjejerna är dock att man läser den någon gång i månaden, vilket är det minst valda alternativet hos killarna. Även värt att uppmärksamma är att två av de mest valda alternativen bland killarna, förutom varje vecka, är att man läser den någon gång per år eller liv vilka är de minst valda bland tjejerna. I denna fråga är svaren återigen utspridda, men relativt jämt fördelade över alla svarsalternativen bland båda könen. Enligt poängsystemet får killarna i denna fråga 99 poäng, medan tjejerna får 102.

Äter kött som inte är halal Kille Tjej Totalt

Aldrig 11 8 19

Sällan 4 3 7

Ibland 2 8 10

Ja 17 2 19

I frågan om ungdomarna äter kött som inte är halalslaktat ligger den stora skillnaden mellan killar och tjejer i om de angett svaret “ibland” eller “ja”. Av de kvinnliga deltagarna

dominerar svaren “aldrig” och “ja” på 38% svarande, medan alternativet “ibland” är det svaret som minst andel tjejer har svarat, på 9%. Av killarna har ungefär samma andel som av tjejerna svarat “aldrig”, vilket är 32%, men däremot har enbart 6% av dem angett svaret “ibland”. Det intressanta här är att killarna i största mån angett svaret “ja”, som utgör hela

20

50% av deras svar. Övergripande gällande både killar och tjejer är det lika många som har valt de två alternativen som står i motsats till varandra, vilka båda dominerar de angivna svaren. Som tidigare nämnt är tolkandet av denna fråga problematisk eftersom vi anser att resultatet antagligen hade varit tydligare om svarsalternativ “ibland” uteblev. Enligt

poängsystemet utan att ta hänsyn till denna problematik får killarna i denna fråga 77 poäng, medan tjejerna får 94.4. Dessa siffror bör tas med en nypa salt och vi vill också presentera poängen om svarsalternativen “ja” och “ibland” slås ihop. Enligt poängsystemet får då killarna i denna fråga 94 poäng, medan tjejerna får 97.6

Vidare är det 16 ungdomar som bär något religiöst plagg och 39 som inte gör det. 6 tjejer använder sig av någon slags slöja varav 4 har på sig den varje dag och 2 endast har på sig den vid speciella tillfällen som exempelvis bönen. Thawb, vilket är en traditionell arabisk

klädedräkt för män, eller “Galabeya” som många av ungdomarna valt att benämna den, bärs av 7 killar, varav ingen bär den dagligen, utan samtliga vid speciella tillfällen som

exempelvis bön. En elev har även angivit sig använda ett religiöst symboliserande smycke varje dag. De två resterande killarna har ej angivit vad för klädesplagg de bär, eller hur ofta.

Ramadan

Kille Tjej Totalt

Ja alltid 22 14 36

Nej aldrig 1 0 1

Ibland 11 7 18

En fråga som resulterade i en mindre blandning av svar är frågan om deltagande i ramadan. 35 ungdomar svarade att de alltid deltar och 18 svarade att de deltar ibland. Andelen tjejer och killar som besvarat de olika alternativen är nästintill exakt samma på samtliga alternativ. Det var bara en ungdom som angav att de aldrig deltar i ramadan. Enligt poängsystemet får killarna och tjejerna samma poäng i denna fråga, vilket är 89.

21 Dag 12 8 20 Vecka 5 3 8 Månad 9 4 13 Aldrig 8 6 14

I tabellen ovan redovisas ungdomarnas svar på hur ofta de ber. Ungdomarna fick som följdfråga även skriva var de oftast utför sin bön. Resultatet på den frågan är att majoriteten av de som angett att de ber gör det hemma och en mindre men nämnvärd del ber i moskén. 36% av alla som besvarade enkäten ber minst en gång om dagen. Detta svarsalternativ är dominerande hos både killar och tjejer. De som aldrig ber utgörs av 25%. De två alternativen som står i motsats till varandra de alternativ som flest valt. Minst antal svar bland både killar och tjejer var att de ber någon gång i veckan. Även detta resultat pekar på relativt liten skillnad mellan killarnas och tjejernas svar. Enligt poängsystemet får killarna och tjejerna samma poäng i denna fråga, vilket är 89.

6.3 Etnicitet

I detta avsnitt presenteras enkätens svar och jämförs med om respondenterna är födda i Sverige eller inte. Som nämnt i kapitlet “generellt” är det sammanlagda antalet av ungdomar födda i Sverige 25 och de som är födda utomlands 30.

Moské Födda i Sverige Födda utomlands Totalt

Veckan 1 15 16

Månaden 2 5 7

År 11 8 19

Liv 5 0 5

Aldrig 6 2 8

När enkätsvaren har fördelats i kategorin född i Sverige och född utomlands ser det ut på följande vis. Det finns en stor skillnad mellan de elever som är födda utomlands i frågan gällande hur ofta de besöker en moské. 4% av ungdomarna som är födda i Sverige anger sig besöka moskén någon gång i veckan medan 50% av de födda utomlands anger samma svar. Det vanligaste svaret, á 44%, hos de sverigefödda är att de besöker moskén någon gång per år

22

vilket är det näst vanligaste hos de utlandsfödda. Sammanfattningsvis har de ungdomar som är födda i Sverige i större utsträckning valt de alternativen med mindre regelbundna besök till moskén medan de som är födda utomlands har besvarat frågan tvärtom. Enligt poängsystemet får eleverna födda i Sverige 74 poäng i denna fråga, medan eleverna födda utomlands får 121 poäng.

Läsa koranen Födda i Sverige Födda utomlands Totalt

Vecka 0 12 12 Månad 0 8 8 År 7 5 12 Liv 8 3 10 Aldrig 11 2 13

På frågan hur ofta ungdomarna läser Koranen finns markanta skillnader i resultatet. 100% av de som läser i den varje vecka och varje månad är födda utomlands och dessa utgjorde även 40% av alla utlandsfödda. 83% av de som aldrig läser i Koranen är födda i Sverige och dessa utgjorde 44% av de sverigefödda ungdomarna. I denna fråga är det nästan lika många som valt de två alternativen som står i kontrast till varandra, men båda alternativen är den ena gruppens mest valda och den andra gruppens minst valda alternativ. Det går tydligt att se att svaren eskalerar åt motsatta håll, utifrån de olika grupperna. Enligt poängsystemet får eleverna födda i Sverige 57.6 poäng i denna fråga, medan eleverna födda utomlands får 115 poäng.

Bön Födda i Sverige Födda utomlands Totalt

Dag 5 16 21

Vecka 3 6 9

Månad 6 6 12

Aldrig 11 2 13

Även i frågan gällande hur ofta eleverna ber är resultatet tydligt. Att be varje dag är det vanligaste alternativet totalt sett, men en betydligt större del av de som ber varje dag är födda utomlands. 20% av de elever som är födda i Sverige ber dagligen medan 53% av de

23

utlandsfödda gör det. Det är det vanligaste alternativet bland de som är födda utomlands. Det vanligaste alternativet bland de som är födda i Sverige är att de aldrig ber. Där utgör de 44% av alla som är födda i Sverige medan enbart 7% av utlandsfödda angett detta alternativ. Enligt poängsystemet får eleverna födda i Sverige 62.4 poäng i denna fråga, medan eleverna födda utomlands får 96 poäng.

Halal Födda i Sverige Födda utomlands Totalt

Aldrig 6 15 21

Väldigt sällan 3 4 7

Ibland 5 4 9

Ja 11 7 18

Frågan gällande elevernas matvanor ser ut på följande vis. Majoriteten av de som är födda utomlands äter aldrig kött som inte är halalslaktat. Medan majoriteten av de som är födda i Sverige äter kött som inte är halalslaktat. Det vanligaste totalt sett är dock att aldrig äta kött som inte är halalslaktat. Som tidigare nämnt är tolkandet av denna fråga problematisk eftersom vi anser att resultatet antagligen hade varit tydligare om svarsalternativ “ibland” uteblev. Enligt poängsystemet utan att ta hänsyn till denna problematik får eleverna födda i Sverige 64.8 poäng i denna fråga, medan eleverna födda utomlands får 87 poäng. Dessa siffror bör tas med en nypa salt och vi vill också presentera poängen om svarsalternativen “ja” och “ibland” slås ihop. Enligt poängsystemet får då eleverna födda i Sverige 78 poäng i denna fråga, medan eleverna födda utomlands får 94 poäng.

6.4 Ålder vid ankomst till Sverige

Enkätsvaren har även blivit indelade i vilken ålder eleverna som inte är födda i Sverige kom hit. Här är syftet att undersöka om antalet år ungdomarna bott i Sverige spelar roll för den religiösa aktiviteten. 12 ungdomar kom hit när de var mellan 0–10 år och 18 kom hit under de senare åren, alltså mellan åldrarna 11-15. Eftersom antalet respondenter i denna grupp är så få är vi medvetna om att resultatet inte ger någon fullständig statistik, men eftersom vi trots detta ser väldigt påtagliga skillnader mellan grupperna kan det finnas ett syfte i att ta del av dem för eventuella framtida undersökningar.

24 Vecka 4 11 15 Månad 3 2 5 År 5 3 8 Liv 0 0 0 Aldrig 0 2 2

Totalt går flest av dessa elever till moskén någon gång i veckan. Av de som kommit hit under de närmsta åren anger 61% att de går till moskén varje vecka, medan av de som bott här längre anger 33% detta svarsalternativ. De två som har svarat att de aldrig går till en moské tillhör gruppen som senast kommit hit. Enligt poängsystemet får eleverna som anlänt till Sverige mellan åldrarna 0-10 70.5 poäng på denna fråga, medan eleverna som anlänt till Sverige mellan åldrarna 11–15 får 74 poäng.

Koranen Kom hit 0-10 år 12 st Kom hit 11-15 år 18 st Totalt

Veckan 3 9 12 Månaden 4 5 9 År 2 2 4 Liv 1 2 3 Aldrig 2 0 2

Totalt sett läser de flesta utlandsfödda ungdomarna Koranen varje vecka. Hälften av

ungdomarna som sent kommit hit gör det varje vecka medan en fjärdedel av de som bott här längre gör det. Det är två som aldrig läser Koranen och de kom hit när de var mellan 0–10 år. Enligt poängsystemet får eleverna som anlänt till Sverige mellan åldrarna 0-10 61.5 poäng på denna fråga, medan eleverna som anlänt till Sverige mellan åldrarna 11–15 får 75 poäng.

Ber Kom hit 0-10 år Kom hit 11-15 år Totalt

Dag 7 9 16

Vecka 1 5 6

Månad 2 4 6

25

Denna fråga resulterar i en relativt jämn fördelning mellan de olika grupperna. Totalt ber majoriteten av de utlandsfödda eleverna varje dag och bland båda grupperna ligger denna siffra mellan 50–60%. De största skillnaderna i denna fråga är mellan hur många som valt alternativet att de ber någon gång i veckan samt om de aldrig ber, men eftersom dessa siffror är så små blir det knappt värt att kommentera. Enligt poängsystemet får eleverna som anlänt till Sverige mellan åldrarna 0-10 55 poäng på denna fråga, medan eleverna som anlänt till Sverige mellan åldrarna 11–15 får 49 poäng.

7. Resultat på de öppna frågorna

Under denna rubrik presenteras de frågor som hade öppna svar nämligen: Är religionen viktig

för dig? I så fall varför? och Skriv de tre första orden du kommer på kopplat till ordet islam.

På dessa frågor hade eleverna chansen att utveckla sina svar genom egna ord som sedan mynnat ut i fyra respektive fem olika kategorier på respektive fråga. Det fanns inga samband mellan de olika könens svar eller mellan olika etniska grupper på frågan om religion var viktig och varför. Varav resultatet presenteras utifrån alla elevernas gemensamma svar oberoende av kön eller etnicitet. På frågan om de tre första orden de tänker på kopplat till islam fanns dock skillnader mellan tjejernas svar och pojkarnas svar, vilket presenteras senare i kapitlet.

7.1 Är religionen viktig för dig? I så fall varför?

En större del av respondenterna uppgav att religionen var viktig för dem, men uppgav inte någon motivering till varför. Det finns även en liten del som anser att religionen inte är viktig för dem, men dessa gav inte heller någon anledning till varför. I de fall som religionen är viktig och en motivering uppgavs är den vanligaste förklaringen hos eleverna att religionen skapade ett existentiellt sammanhang och fungerade som meningsskapande. Ett par elever menar på att religionen ger dem svar på annars oförklarliga existentiella frågor som, vad är meningen med livet och varför finns jag. En elev beskrev det på följande vis.

“Islam är viktig för mig. Den förklarar varför just jag finns och det tycker jag känns skönt att veta”. Att få svar på dessa frågor och att ha religionen som en stöttepelare uppgav flertalet elever kändes som en trygghet. En trygg punkt som de kunde vända sig till om något känns

26

jobbigt eller om de kände sig förvirrade i olika vardagliga situationer. En annan motivering som var sammankopplad till föregående kategori och som uppgavs av många var att

religionen förklarar och utbildar. Exempel på detta var att religionen gav dem svar och förklarar vad som händer efter döden samt att islam utbildar ungdomarna i hur de skall göra för att nå paradiset till exempel. Religionen enligt eleverna ger svar på både svåra existentiella frågor och enklare vardagliga saker som varför människor agerar på ett visst sätt.

Religionen är enligt några elever viktig då den skapar regler. Det handlar om regler kring hur etiska och moraliska frågor ska tas hänsyn till, men även regler kring agerande i praktiska frågor, som exempelvis klädsel eller vilka val att ta i livet. En elev beskrev det på följande vis:

Religionen är viktig för mig för att den talar om för mig vad som är rätt och vad som är fel. Då vet jag hur jag ska göra och tänka om jag skulle bli osäker.

Många elever beskriver religionen med samma ord, nämligen som en kompass. En kompass som visar dem vilken väg de bör välja och vilka val de skall göra. Något som de kan följa och som ger konkreta riktlinjer. En av de som beskrev religion om en kompass skrev följande.

Religionen för mig är som en inre kompass som jag kan följa. Den visar tydligt vilken väg jag borde välja och vad jag borde göra.

Den slutgiltiga kategorin som eleverna nämnde var att religionen skapade ett socialt sammanhang för dem. Vissa nämnde att alla i familjen tyckte att religion var viktigt och därför tyckte de också det. Familjen är viktig och därför är religionen också viktig. Det hängde ihop med varandra. Andra sa att religionen var en självklar del av deras identitet och att de inte kunde se sig själva som individer utan sin tro. “Min tro på islam är en del av mig. Det är självklart bara.”

7.2 Skriv de tre första orden du kommer på kopplat till ordet islam

På frågan om de tre första orden som eleverna tänkte på kopplat till islam gick det att tyda fem övergripande kategorier. Kategorierna presenteras i inbördes ordning. Det vill säga att den kategorin som presenteras först var den mest förekommande bland svaren. Den kategori

27

som flest elever angett är personer kopplat till islam, sedan platser/konkreta föremål, handlingar, funktioner och känslor. Majoriteten av eleverna uppger Allah eller Muhammed som en av de första ord de tänkte på kopplat till islam. Även begrepp som profeten och muslim är vanligt förekommande. Platser eller konkreta föremål kopplat till islam är också något som många nämnt. Exempel på det är Koranen, moské eller Mekka. Kategorin

handlingar innefattar ord som zakat, bön, ramadan, bajram samt renlighet. Funktioner så som fredsskapare, gemenskap, styrka, paradis men också terrorism, haram och halal förekom. Den kategori som dominerat bland tjejernas svar, men som endast nämns i ett fåtal av killarnas svar är känslor kopplat islam. Känslor i form av att islam är kärlek, lycka, ärlighet eller förlåtelse och respekt. Detta är den enda kategori där resultatet skiljer sig mellan könen. Dock fanns inga skillnader mellan varken könen eller etniciteterna i övriga kategorier.

8. Analys

Resultatet i föreliggande examensarbete kommer i detta avsnitt att analyseras utifrån socialisationsteorin och deprivationsteorin, samt tidigare forskning.

8.1 Analys kopplat till teorin

I detta avsnitt kommer socialisationsteorin och deprivationsteorin användas för att analysera den påvisade skillnaden mellan utlandsfödda ungdomars religiösa aktivitet och den religiösa aktiviteten hos ungdomar födda i Sverige. Avsnittet inleds med diskussioner kopplade till socialiseringsteorin och avslutas sedan med diskussioner kopplade till deprivationsteorin.

Utifrån föreliggande examensarbete är det de ungdomar som på senare tid anlänt till Sverige som visar på störst religiös aktivitet. Eftersom samtliga av dessa respondenter har angett att de kommer från länder med muslimsk präglad kultur skulle detta utifrån socialisationsteorin kunna förklaras som att deras primära och sekundära socialisering till stor del genomsyrats av muslimska värderingar. Att de ungdomar som bott i Sverige något längre tid påvisar mindre religiös aktivitet kan vidare förklaras utifrån antagandet att deras sekundära socialisering i större utsträckning har influerats av sekulariserade värderingar än den tidigare nämnda gruppen, eftersom de exempelvis gått längre tid i svensk skola, samt lev sina liv i Sverige i större utsträckning.

28

Det är de ungdomar som är födda i Sverige som i vår studie visar på minst religiös aktivitet. Samtliga respondenter har angivit att deras föräldrar är födda i länder präglat av muslimsk kultur vilket skulle kunna innebära att föräldrarnas primära samt sekundära socialisering präglats av muslimska normer, likt de respondenterna födda utomlands. Det går dock att anta, eftersom deras barn angivit att de är födda i Sverige, att föräldrarna bott här i minst 15 år och därmed kan föräldrarnas sekundära socialisering ha influerat deras varseblivning i större utsträckning av sekulära värderingar än de respondenter som ej är födda i Sverige. Deras barns primära socialisering har i sin tur influerats av föräldrarnas blandade varseblivning och de har därefter dessutom genomgått en sekundär socialisering präglad av sekulära normer och värderingar, i exempelvis skola och andra sociala sammanhang. Dessutom kan barnens varseblivning påverka föräldrarnas socialisering då denna process inte är enkelriktad utan fungerar åt båda hållen. Dessa faktorer skulle kunna förklara anledningen till varför de ungdomarna födda i Sverige påvisar minst religiös aktivitet.

Det skulle även kunna gå att förklara den större religiösa aktiviteten hos de ungdomar som ej är födda i Sverige utifrån deprivationsteorin. De flesta av dessa respondenter kommer från krigsdrabbade områden vilket gör det möjligt att anta att de flytt hit. Att fly från sitt hemland är en tydlig indikator på bristsituation då migrationen ej är frivillig. Det kan innebära att man lämnar en trygghet, både utifrån en existentiell och social aspekt. Det kan alltså utifrån denna teori tolkas som att dessa ungdomar sökt sig mer till religionen i ett syfte att söka tröst och försöka besvara de existentiella frågorna och osäkerheten som uppkommit i samband med flykten. Samtidigt som de sökt sig till den i ett syfte att knyta an socialt vilket i ett

sekulariserat land som Sverige kanske är lättast att göra inom den muslimska kontexten tillsammans med människor med liknande erfarenheter och värderingar. Detta reflekterar även Otterbeck (2000, s.42) om då han menar på att flykt kombinerat med immigration och anpassningar till nya sociala sammanhang bidrar till att islam blir något viktigt eftersom immigranterna då håller fast vid något tryggt och välbekant. Att den religiösa aktiviteten enligt vår studie verkar avta med tiden även för de som ej är födda i Sverige skulle vidare kunna förklaras med att de sociala tillgångarna som eftersöks i Sverige ökar ju längre tid ungdomarna bor här och därmed kanske denna sociala tröst i religionen inte efterfrågas i lika stor omfattning hos ungdomarna.

29

8.2 Analys kopplat till tidigare forskning

Otterbeck (2000) menar på att i sekulariserade länder som exempelvis Sverige så tenderar ungdomar att konstruerar sin egen religiösa praktik. Det vill säga att de ger uttryck för privatisering av religionen som dessutom utformas efter de förutsättningar och möjligheter som finns i det sekulariserade landet. Detta går till viss del att påvisa i vår studie då det exempelvis är lika många ungdomar som uppger sig äta kött som inte är halalslaktat som det är ungdomar som uppger att de äter kött som är halalslaktat. Vidare går det att reflektera kring om detta fenomen hänger ihop med att det i vissa fall finns ett begränsat utbud av halalslaktade produkter i Sverige och därav väljer ungdomar att äta andra mer lättillgängliga produkter istället. Det finns dock en del svenska skolor som erbjuder halalslaktat kött, vilket har varit omdiskuterat i media. Svenska skolor skall i regel kunna erbjuda andra alternativ för de med specialkost. Detta är dock upp till varje kommun att besluta kring. Resultatet kring om man firar Ramadan eller inte ger upphov till liknande reflektion. Endast en av

respondenterna sa sig aldrig fira Ramadan medan resterande sa sig delta. Detta är den sed som majoriteten av ungdomarna fortsätter att förhålla sig till oavsett vilket, kön, etnicitet eller hur länge de varit i Sverige. Reflektioner kring vilka orsakerna för detta är kan endast antas. Kanske har samhällsacceptansen kring Ramadan en viss betydelse. Man kan anta att fasta inte är ett okänt fenomen inte heller i ett sekulariserat land som Sverige. Fasta ingår

traditionsenligt i samtliga av de abrahamitiska religionerna och har varit en del av den

svenska historien Nationalencyklopedin (2020). Varav de samhälleliga normerna kanske inte ser på denna muslimska högtid med så negativ klang. Firandet av Ramadan skulle kunna ses ur ett privatiserings perspektiv som Otterbeck (2000) skriver om, då denna högtid är något du kan delta i utan att omgivningen behöver förstå det. Det är något som individen kan välja att hålla för sig själv som inte hörs eller syns utåt, vilket kan vara en anledning till att många ungdomar väljer att delta. Det är en under omständigheterna lätt tradition att bibehålla även om du bor i ett sekulariserat land som Sverige.

Föreliggande examensarbete kan även påvisa på en annan form av privatisering vilket hänger samman med den skiftning som Sjödin (1997) anser håller på att ske inom religion. Han menar att fokuset inom religion inte längre handlar om någon en auktoritär makt i form av Gud som skall avgöra hur du på bästa sätt ska leva ditt liv rent praktiskt, utan snarare om att det finns flera olika vägar som alla bör respekteras. Vidare menar han att människor nu i högre utsträckning “tänker” på religion och använder psykiska handlingar inom religionen

30

istället för praktiska. Till viss mån går denna trend att påpeka hos respondenterna i denna studie specifikt om man analyserar de öppna frågorna där eleverna fick reflektera kring om religion var viktigt för dem samt varför. Där kan vi se att nästan samtliga av respondenterna ger svar som ligger inom temat för tankar kring religion. Att den skapar ett existentiellt sammanhang och fungerar som en moralkompass kring etiska frågor.

Det avslutande temat för de sista av enkätens frågor innefattade frågor gällande om eleverna känner sig utpekade i skolan respektive samhället. Det finns en marginell skillnad mellan killarna och tjejernas svar, då tjejerna i något högre utsträckning beskriver sig som mer utpekade generellt gentemot vad killarna gör. Skillnaden är dock marginell och kanske skulle det kunna förklaras med att tjejerna i viss mån eventuellt är mer självmedvetna och

reflekterande kring detta fenomen än vad killarna är. Sett till helheten kan vi i denna fråga utifrån svaren inte göra några större generella kopplingar mellan elevernas kön, etnicitet eller ålder när de kom till Sverige. Det går dock att tyda en trend gällande de elever som angett olika siffror på de olika frågorna. De som inte angett samma siffra har istället uteslutande angett att de upplever sig mer utpekade i samhället än vad de gör i skolan. Detta är av intresse då man skulle kunna tolka resultatet utifrån att samhället och medierna i synnerhet har

misslyckats med att skildra Sverige som ett mångkulturellt och mångreligiöst land vilket Brune (2006) menar är mediernas uppgift. Tolkningen skulle därmed kunna göras att

eleverna känner sig mer utpekade i samhället på grund av de stereotyper som medierna bidrar till att skapa samt bibehålla (Diskrimineringsombudsmannen, 2015). Ur ett didaktiskt

perspektiv skulle detta kunna ses som att skolans värdegrundsarbete ger positiv effekt varav eleverna känner sig mindre utpekade där.

9. Slutsatser

I detta avsnitt redogörs för de slutsatser som kan dras i relation till studiens frågeställningar baserat på det resultat och analys som presenterats tidigare i arbetet. Inledningsvis kommer frågeställningen “Vilka skillnader går utifrån 55 frågade elever i åldrarna 15-16år, från högstadieskolor i södra Sverige, att tyda mellan killars och tjejers religiösa aktivitet? “att besvaras. Därefter besvaras frågeställningen “Vilka skillnader går utifrån 55 frågade elever i åldrarna 15-16år, från högstadieskolor i södra Sverige, att tyda mellan muslimer som är födda i Sverige och ungdomar som är födda i ett annat land gällande deras religiösa aktivitet?”.