8 Svensk Frötidning 6/10
Hybridutsäde är 1:a
genera-tionen mellan utvalda
för-äldra linjer som ger kraftfullt
korsningsfrö. För att utveckla
hybridsorter behövs speciell
teknik. Två så maskiner sår
han- och honlinjen sida vid
sida. Hybridförädling är
kost-sam och produktionen dyr,
men potentialen är ofta större.
Text & foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
nom oljeväxtodlingen har höst rapshybriderna redan etablerat sig. Nu har hybri derna fått fotfäste också i vårrap sen. En inblick i hybridförädling kan vara intressant för den nyfikne oljeväxtodlaren.
Korsningsutsäde i stor skala Anledningen till att man arbetar med hybrider är högre avkast
ning, odlingssäkerhet och enhet lighet. Hybridförädling startade i majs. Numera arbetar förädlingen med tekniken i många grödor som sockerbetor, råg och raps.
Raps är till ca 70 procent själv befruktare och till resterande del korsbefruktare. Raps kan alltså befrukta sig själv inom en planta, men fröskörden blir högre om pollen och pistill från två olika plantor möts. Den effekten vill man åstadkomma i hybridutsädet.
Köper man en linjesort är ut sädet både själv och korsbefruk tat. Men hybridutsädet är alltid ett korsningsutsäde. Man gör alltså korsningen i stor skala i fält. Då behövs ett system som ger kontroll. Hansterila moderlinjer
I raps arbetar många förädlare med ett system som kallas cyto plasmatisk hansterilitet (CMS). Systemet har en naturlig han sterilitet som man upptäckt i
släktingar till den odlade rapsen. Hansteriliteten innebär att det inte finns pollen på moderlinjens blommor. När en moderlinje odlas intill en faderlinje så vet förädla ren att det nya fröet garanterat är en korsningsprodukt med pollen från en faderlinje som befruktat pistillen på moderlinjen. Det är knappast väsentligt för odlaren, men för växtförädlaren är detta red skapet. När sedan korsningsutsädet, F1hybriden, säljs till odlaren är den han fertil och alla plantorna har ståndare med pollen.
Moderlinjen blir utsäde Utsädesodlingen i höst och vår raps liknar varandra. I remsor sås den hansterila moderlinjen som omges på ömse sidor av den befruktande faderlinjen. Denna har som enda uppgift att polli nera moder linjen. Ungefär 30 procent av arealen är alltså fader linje som aldrig skördas. När den har gjort sitt jobb slås alla remsor med fader linjer av. Därmed und viker man sammanblandning med moder linjen, vars frö när det är tröskat är det som hamnar i så lådan som hybridutsäde nästa år. Större risker
Tar man eget utsäde från en F1 hybrid får man en salig blandning. Det är helt enkelt inte den enhet liga sorten som man odlade året innan. Hybrider ger alltså föräd laren kontroll över utsädet och är framför allt intressant i länder utan fungerande kontroll. Nack delen med hybrider för förädlaren är en dyrare produktion och större risker. Går utsädesodlingen åt sko gen blir det extra kostsamt. Därför kostar hybridutsäde mer.«
Hybrider
– kostsamma och potenta
I
Odling i remsor. I mitten finns ett sådrag med fader linjen. Halva draget är nedklippt för att plantorna ska fortsätta blomma längre och sprida pollen till moderlinjens plantor som finns på ömse sidor. Remsorna med faderlinje huggs av efter blomning och vid skörd är det bara moderlinjen som tröskas och blir utsäde nästa år.
Inga ståndare. Moderlinjens blomma till
vänster är genetiskt hansteril och har inga ståndare. Det har däremot faderlinjens blomma till höger. Vid blomningen kom-mer därför pollen från faderlinjens stån-dare och pollinerar. Därmed garanteras att hybridutsädet är en korsningsprodukt.
