ÖREBRO UNIVERSITET
Akademin för Juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet
Teorier och metoder i socialt arbete C 15p, C-uppsats Vårterminen 2010
SPUTNIK
-En kvantitativ studie om anhörigas uppfattning
av verksamheten Sputnik
Författare: Mahi Akter Maria Nyberg Handledare: Pia AronssonFÖRFATTARNAS TACK
Ett stort tack till vår handledare Pia Aronsson för gedigen handledning. Tack för alla givande kommentarer, den konstruktiva kritiken, de värdefulla idéerna och synpunkterna, men främst för dina snabba svar! Denna studie hade inte gått att genomföra utan dig.
Ett stort tack riktas även till personalen på Sputnik som bidragit med idéer, tid, resurser och arbetskraft. Ni har varit lika engagerade i detta arbete som vi, och er insats har varit ytterst värdefull. Vi vill också tacka alla respondenter som deltog i studien. Utan er vore detta arbete inte möjligt. Tack till alla andra som på något sätt har hjälpt oss under processen, bland annat Anna Forsell.
Till slut vill vi tacka alla nära och kära, för ert tålamod, tröst och uppmuntran. Tack för att ni har stått ut med oss under arbetets gång.
Mahi Akter & Maria Nyberg Örebro, 2010-05-21
ÖREBRO UNIVERSITET
Akademin för Juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet
Teorier och metoder i socialt arbete C 15p, C-uppsats Vårterminen 2010
SPUTNIK
- En kvantitativ studie om anhörigas uppfattning
av verksamheten Sputnik
Författare: Mahi Akter & Maria Nyberg Handledare: Pia Aronsson
SAMMANFATTNING
Syftet med studien är att undersöka hur anhöriga till barn som deltagit/deltar i Ungdoms- och familjeteamet Sputnik-anhöriggrupp, inriktat på stödverksamhet för barn till missbrukande föräldrar, uppfattar verksamhetens program. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: uppfattar de anhöriga en förändring i sin kommunikation med barnet på grund av barnets deltagande i Sputniks verksamhet, uppfattar de anhöriga en förändring i sin relation med barnet på grund av barnets deltagande i Sputniks verksamhet och uppfattar de anhöriga att deras egen medvetenhet om missbruksproblematik har förändrats på grund av barnets deltagande i Sputniks verksamhet. För att tolka resultaten användes tidigare forskning, Meads perspektiv, konceptet grupper och stödverksamhet. Metoden bestod av en enkätundersökning, där 71 enkäter skickades ut och 40 mottogs. Vidare gjordes en informantintervju med personal på Sputnik för att införskaffa information om verksamheten. Resultatet visade att merparten av respondenterna uppfattade förändringar som bestod av förbättrad och öppnare kommunikation samt en förbättrad relation. Vidare framkom det att majoriteten av respondenterna uppfattade verksamheten positivt. Utifrån de respondenter som uppgav vissa negativa aspekter av verksamheten var det enbart en som inte var positiv till Sputnik överlag. De positiva komponenter som respondenterna uppgav sammanfaller med syftet för gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar som det beskrivs i litteraturen.
Nyckelord: Missbruk, missbrukande föräldrar, stödverksamhet för barn, socialt arbete i gruppverksamhet, Sputnik.
ÖREBRO UNIVERSITET
Department of School of Law, Psychology and Social work Education of social work
C-essay in social work, 15p Spring term 2010
SPUTNIK
-
A quantitative study of relatives' perception
of the organization Sputnik
Authors: Mahi Akter & Maria Nyberg Supervisor: Pia Aronsson
ABSTRACT
The aim for this study is to examine how relatives to children who participated/participate in Youth and family team Sputnik-group, oriented towards support groups for children of substance abusing parents, perceive the work done by the organization. On the basis of this aim three questions were formulated: do the relatives perceive a change in the communication with the child as an effect of the child’s participation in Sputnik’s activities, do the relatives perceive a change in their relationship with the child as an effect of the child’s participation in Sputnik’s activities, do the relatives think that their awareness of substance abuse have changed following the child’s participation in Sputnik’s activities. Previous research, Mead’s perspective, the concept of “groups” and support groups for children, were used to interpret the results. The method consists of a questionnaire which was sent out in 71 copies out of which 40 were returned. Further, staff members of Sputnik were interviewed to provide information about the program. The result of the questionnaire shows that some respondents perceived changes that consisted of an improved and more open communication and relation. Moreover, the majority of the respondents had a positive apprehension of the activity. Even among those who were more negative there was only one who was completely negative towards the whole program. The positive components described by the respondents correspond with the purpose of support groups for children as defined by the literature.
Keyword: substance abuse, parents abusing substance, support groups for children, social work groups, Sputnik
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 2
Syfte och frågeställningar ... 3
Studiens avgränsning ... 3 Uppsatsens disposition ... 3 Begreppsdefinitioner ... 4 Metod ... 5 Val av metod ... 5 Litteraturanskaffning ... 6 Källkritik ... 6 Urval av respondenter ... 7 Tillvägagångssätt ... 7
Databearbetning och analys ... 8
Bortfall och svarsfrekvens ... 9
Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ... 9
Metoddiskussion ... 10
Etiska aspekter ... 11
Tidigare forskning ... 11
Tolkningsram ... 14
Meads interaktionistiska perspektiv ... 14
Grupper ... 16
Stödverksamhet för barn ... 17
Resultat och analys ... 19
Bakgrundbeskrivning av respondenterna ... 19
Kommunikation mellan den anhöriga och barnet ... 20
Relation mellan den anhöriga och barnet ... 22
Den anhörigas medvetenhet om missbruk ... 24
Upplevelser av Sputnik ... 25
Sammanfattade slutsatser och diskussion ... 27
Förslag på vidare forskning ... 29
Referenser ... 30 Bilaga 1 Intervjuguide
Bilaga 2 Introduktionsbrev till enkäten Bilaga 3 Enkäten
Bilaga 4 Statistik redovisning
Förteckning över tabeller
Tabell 1. De anhörigas relation till barnet Tabell 2. Förändring av samtal med barnet
Tabell 3. Kommunikation om missbruket innan och efter Sputnik Tabell 4. Förändring av relationen med barnet
Tabell 5. Förändring av barnets roller Tabell 6. Förändring av missbruket
1
Inledning
Droger har alltid funnits i världens alla hörn och varje samhälle har haft sin drog. De områden som har kunnat producera droger har också gjort det, exempelvis koka i Latinamerika, vin i Europa och cannabis i Afrika och Asien. Droger kan ses som ett universellt fenomen och sett utifrån en statistisk synvinkel, är de som inte använder någon form av droger de som är ”avvikande” i samhället. Alkohol är den drog som används mest i samhället och trots detta definieras den sällan som en drog (Gossop, 2007:1, 61). Den totala alkoholkonsumtionen per person var 9,5 liter år 2008, vilket är mycket högre än för tio år sedan (Statens Folkhälsoinstitut, 2009a:4). Det uppskattas att cirka 1000 dödsfall per år i Sverige har ett samband med alkoholkonsumtion (Socialstyrelsen, 2009a:312).
Hur ett samhälle tar hand om sina svaga och utsatta är en måttstock för samhällets etiska norm. Förutom detta finns det även en ekonomisk aspekt på missbruk. Det har visat sig att en person med narkotikamissbruk kostar ungefär en miljon kronor per person och år. En alkoholmissbrukare i sin tur kostar cirka en halv miljon kronor per person och år. Behandlingskostnader för missbrukare är mindre än tio procent av kostnaderna för begångna brott och straffpåföljder. Det är ekonomiskt viktigt med tidiga insatser, god rehabilitering och prevention eftersom det är dyrare för samhället att avstå från behandling av människor med missbruk (Nilsson & Wadeskog, 2008:21,31).
Barn som lever i familjer med missbruk hamnar ofta i skuggan av de som missbrukar. Det är dokumenterat att barn som levt i familjer med missbruk påverkats negativt av detta (Ljungdahl, 2008:9). Kunskap om hur många barn som växer upp i familjer med missbruksproblem är tyvärr bristfällig (Socialstyrelsen, 2009b:14). En siffra är dock att alkoholmissbruk är en del av verkligheten för en tiondel av alla barn som växer upp i Sverige (Lagerberg & Sundelin, 2008:149). Det är viktigt att ha i åtanke att även föräldrar med missbruksproblem vill, som andra föräldrar, kunna ta hand om sitt barn på bästa sätt och efter bästa förmåga (Socialstyrelsen, 2009b:31). För barnet kommer dessa föräldrar att vara föräldrar som han/hon är i behov av och känner kärlek till. Barn som lever i familjer med missbruksproblem behöver hjälp. Ett effektivt stöd kan minimera risken för den skadliga påverkan som missbruket kan innebära för barnet.
Kostnader för att bedriva stödverksamhet bör sättas i relation till sannolika kostnader som kan uppstå om insatserna uteblir (Socialstyrelsen, 2009b:60). Ett exempel på en sådan stödverksamhet är Ersta Vändpunkten, som är en verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Verksamheten bedömdes av barnen och ungdomarna som övervägande bra. Av de 247 barnen och ungdomarna som deltog i en enkätundersökning var det endast två personer som tyckte att verksamheten var mycket dålig (Lindstein, 2001:13, 105, 109). Ungdoms- och familjeteamet Sputnik-anhöriggrupp kan ses som Ersta Vändpunktens motsvarighet i Örebro Kommun. Sputnik arbetar också med att stödja barn som har eller har haft missbrukande föräldrar. En viktig del av arbetet är att förmedla kunskap till barnen om att de inte bär vare sig ansvar eller skuld till missbruket, att de inte är ensamma och att de har rätt att må bra. Respons från barnen om vad de tycker om verksamheten uttrycker sig ofta i mötet mellan barnen och personalen, dock saknas det kännedom om hur de anhöriga till dessa barn uppfattar verksamheten.
2
Bakgrund
Under 1990-talet drabbades den offentliga barnavården i Sverige av nedskärningar vilket resulterade i förändrade insatsformer. Gruppverksamhet för barn till missbrukare var en verksamhetsform som då utvecklades. Detta innebar en inriktning på insatser innan skadorna inträffat, det vill säga före det finns grund att inleda utredningar eller innan det finns diagnoser att ställa (Lindstein i Forinder & Hagborg, 2008:101, 105). Utvecklandet av gruppverksamhet för barn till missbrukare representerar ett paradigmskifte på barnavårdsområdet. Detta baseras på att gruppverksamheterna arbetar med sekundär prevention, vilket innebär tidiga insatser för en omfattande och identifierbar grupp som är exponerad för risk för ohälsa. Gruppverksamheterna sätter inlärning och pedagogik i centrum. Kunskapen tematiseras på vad som erfarenhetsmässigt har visat sig vara generella teman för barn till missbrukare. Utgångspunkten för verksamheten bör ligga i deltagarnas egna upplevelser och framställa erfarenheterna på ett sätt som hjälper individerna att fortsätta en medvetandegörande kunskapsprocess (Lindstein, 1997:7, 8). Det har visat sig att självhjälpsgrupper är ett effektivt verktyg för att hjälpa deltagarna både på lång och kort sikt. Självhjälpsgrupper har bevisats förbättra hälsa och förebygga långvarig sjukdom (Essén i Forinder & Hagborg, 2008:65).
Ungdoms- och familjeteamet Sputnik-anhöriggrupp
Nedanstående information är hämtad från en intervju gjord den 23 mars 2010 där två ur personalen på Sputnik deltog som respondenter.
Sputnik startade sin verksamhet 1994 och för tillfället arbetar fyra personer som gruppledare. Verksamheten arbetar med att stödja anhöriga till missbrukare och anhöriga till före detta missbrukare. Huvudsyftet är inte behandling utan att arbeta i grupper, men de erbjuder även enskilda samtal till barn som inte vill delta i gruppverksamheten. Den främsta målgruppen är barn och ungdomar i åldern 7-20 år. Verksamheten jobbar enbart med missbruk som rör alkohol, narkotika och tablettmissbruk. Sputnik arbetar också i grupp med föräldrar vars barn missbrukar, föräldragruppen. Dessutom erbjuder de stöd i form av grupp eller enskilda samtal till de föräldrar vars barn deltar i gruppverksamheten. Ytterligare arbetar personalen med Beardslee familjeintervention. Sputnik anmäler barn som far illa till Socialtjänsten. Innan anmälan talar de dock med barnet och någon vårdnadshavare för att de ska förstå personalens agerande och få förklarat vad som kommer att hända.
Barnen och ungdomarna träffas en gång i veckan tillsammans med gruppledarna. Vanligast är att en grupp träffas under två till tre skolterminer. Varje träff följer en likartad struktur, exempelvis en veckorunda där alla får berätta om både roliga och tråkiga saker som hänt sedan förra träffen. Alla får också uttrycka en känsla, om hur det känns för tillfället. Träffarna har även ett förberett tema, exempelvis beroende, medberoende, ansvar, skuld, vad händer i en familj och känslor. Andra teman är rätt att må bra, sätta gränser och roller i familjen. Det finns ingen direkt ordningsföljd på temana, men de som personalen oftast börjar med är teman om familj eller beroende. Sputnik arbetar utifrån Rädda Barnens handbok ”När mamma eller pappa dricker – en handbok om att arbeta i grupp med barn till alkoholister” av Arnell och Ekbom (2005). Gruppverksamheten baseras på ett pedagogiskt arbete med terapeutiska effekter. Respondenterna menar att detta arbetssätt har ”Children are people too”, ”Anonyma Alkoholister” och ”Minnesotamodellen” i botten.
3
Tanken i gruppverksamheten är att träffas i grupp och hitta styrkan i varandra och att kunskaper om missbruk kan hjälpa individen. Vidare består det pedagogiska arbetet av att träffarna följer samma struktur och att det finns en trygghet att finna i strukturen. Sputnik har en psykoedukativ del i sitt pedagogiska arbete som innebär att de bygger på deltagarnas kunskaper om missbruk och dess effekter. Vidare bygger de enskilda samtalen på samma strukturer och arbetssätt som gruppverksamheten, genom att bland annat ta upp samma diskussionsämnen. Respondenterna lyfter fram att det viktigaste med deras arbete med barnen och ungdomarna är att belysa att missbruket inte är deras fel, att det inte är deras ansvar, att de inte är ensamma och att de har rätt att ta över sitt liv och själva må bra.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur anhöriga till barn som deltagit/deltar i Ungdoms- och familjeteamet Sputnik-anhöriggrupp, inriktat på stödverksamhet för barn till missbrukande föräldrar, uppfattar verksamhetens program. Tyngdpunkten ligger på eventuella förändringar i förhållandet mellan den anhöriga och barnet. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats:
1. Uppfattar de anhöriga en förändring i sin kommunikation med barnet på grund av barnets deltagande i Sputniks verksamhet?
2. Uppfattar de anhöriga en förändring i sin relation med barnet på grund av barnets deltagande i Sputniks verksamhet?
3. Uppfattar de anhöriga att deras egen medvetenhet om missbruksproblematik har förändrats på grund av barnets deltagande i Sputniks verksamhet?
Studiens avgränsning
Aktuell studie avser att endast undersöka Sputniks verksamhet belägen i Örebro. Syftet med studien är inte att jämföra liknande verksamheter, varav denna avgränsning blir naturlig. Ytterligare kommer studien enbart lägga fokus på ett anhörigperspektiv i linje med studiens syfte och frågeställningar. Det förefaller därför logiskt att utelämna personalens och barnens perspektiv. Eftersom det inte är självklart att barnen bor hos föräldrarna har avgränsningen ”anhöriga” och inte ”föräldrar” gjorts. Vidare är en avgränsning att respondenternas barn ska ha deltagit minst en termin i Sputniks verksamhet. Det motiveras med att respondenterna måste ha en viss kännedom om verksamheten för att ha en uppfattning om den.
Uppsatsens disposition
Uppsatsen är indelad i sex avsnitt och omfattas av följande delar. Inledningen börjar med att beskriva studiens tema, bakgrundsbeskrivning, syfte, frågeställningar, avgränsning samt begreppsdefinitioner. Den andra delen innehåller metod, som belyser studiens tillvägagångssätt. Därefter kommer den tredje delen som redogör för tidigare forskning inom områdena missbruk, barnets påverkan av missbruket i familjen samt stödverksamhet med barn till missbrukande föräldrar. Uppsatsens fjärde del beskriver tolkningsramen som innefattas av Meads interaktionistiska perspektiv, koncept grupper och stödverksamhet för barn. Därefter följer den femte delen som består av resultat och analys. Delen visar studiens analys byggt på tidigare forskning, tolkningsram och resultatet från enkätstudien. Avsnittet avslutas med sammanfattade slutsatser och diskussion och beskriver även förslag på vidare forskning. Referenslista samt bilagor finns även under detta avsnitt.
4
Begreppsdefinitioner
Missbruk
Nationalencyklopedin (1994) definierar missbruk som ”okontrollerat eller överdriven användning av något, vanligen alkohol, narkotika eller andra substanser med euforiserande effekter” (Nationalencyklopedin, 1994:356). Ett beroende kan vara både fysiskt som psykiskt och när ett bruk av en substans fortsätter trots uppenbara negativa konsekvenser ses det i medicinsk mening som missbruk (Nationalencyklopedin, 1994:356). Fortsättningsvis när begreppet missbruk används i denna studie syftar det enbart till alkohol-, narkotika- och/eller tablettmissbruk. Detta på grund av att det är mot dessa missbruk som Sputnik riktar sitt arbete. Alkoholmissbruk, narkotikamissbruk och tablettmissbruk
Alkoholvanor graderas från bruk, riskbruk, missbruk till beroende. Missbruk och beroende är medicinska diagnoser, där beroende är den mer kritiska diagnosen (Socialstyrelsen, 2009b:10). Alkoholberoende- och missbruk definieras som att i olika hög grad ha ett psykiskt, fysiskt och socialt behov av alkohol som är svårt att avstå ifrån (Socialstyrelsen, 2009a:314). Gällande narkotika definieras detta i Sverige som de preparat vilka ingår i Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika, vilket är över 250 ämnen. Narkotikabruk innebär medicinskt eller vetenskaplig användning av narkotika, medan i begreppet narkotikamissbruk ingår all icke-medicinsk användning av narkotikaklassade medel. När det slutligen gäller tablettmissbruk finns det ett antal läkemedel som är klassade som narkotika, exempelvis bensodiazepiner och morfin. Risken för att bli beroende av läkemedel beror på preparatet, individen och olika missbruksformer (Hartelius, 2009:2, 32, 38, 42, 63).
Barn
Enligt FN:s (Förenta Nationerna) barnkonvention definieras barn som ”...avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet” (Barnombudsmannen, 2009). Genomgående i denna studie kommer begreppet barn definieras enligt FN:s barnkonvention, följaktligen flickor och pojkar under 18 år. I denna studie kommer barn och ungdomar användas som synonymer.
Stödgrupp
En stödgrupp för barn som träffas för ett förutbestämt syfte är något mer än bara en samling barn. Där existerar en gruppkänsla som kan resultera i trygghet och gemenskap. Stödgrupper är en gruppform som lämpar sig för verksamheter som arbetar med barn till missbrukande föräldrar. En stödgrupp är dock inte detsamma som gruppterapi. I stödgrupper med barn till missbrukande föräldrar arbetas det på ”här och nu” planet. Gruppsamvaron ska styras av barnens aktiviteter och idéer. Barnen får även tillfälle att prova nya sätt att vara på och nya erfarenheter av samvaro med andra. Barnen får vidare möjlighet att identifiera sig med personer som liknar dem själva i mötet med andra som befinner sig i liknande situationer (Arnell & Ekbom, 2005:39). Stödgrupper är pedagogiska stödgrupper som har terapeutiska effekter där barnen på ett åldersanpassat sätt kan få lära sig att förstå de sammanhang de lever i. Barnen får också lära sig att de har rätt att be om hjälp och att det finns vuxna som kan hjälpa dem (Forinder & Hagborg, 2008:22, 25). Denna studie kommer genomgående att använda begreppet stödverksamhet synonymt med gruppverksamhet.
5 Kommunikation och relation
Begreppet kommunikation betyder ”ömsesidigt utbyte” (Nationalencyklopedin 1994:206) och i denna studie innebär det språkliga samspelet mellan den anhöriga och barnet. Vidare innebär relation ”… något som råder mellan två eller flera objekt” (Nationalencyklopedin 1994:484) och i aktuell studie syftar på det förhållande som råder mellan barnet och den anhöriga. Anhöriga
Anhöriga i denna studie definieras utifrån den relation som respondenterna har till barnet. Detta kan innebära att de anhöriga exempelvis kan vara den biologiska föräldern eller fosterföräldern.
Metod
Val av metod
Vare sig en metod är den rätta eller inte beror på om den är lämplig för undersökningens ändamål. Metoden bör inte vara förutbestämd utan anpassad efter studiens syfte (Silverman, 2010:9–10). Kvantitativ forskning innebär hög grad av standardisering, vilket kvalitativa studier inte eftersträvar. Kvantitativ forskning utgår mer ifrån forskarens perspektiv medan kvalitativ försöker se genom respondenternas ögon (Alvesson & Sköldberg, 2008:17). Enkät som metod tillhör den kvantitativa sidan, medan intervju traditionellt tillhör det kvalitativa fältet (Bryman, 2001:145, 299).
Intervju
För att få fram bakgrundsfakta om verksamheten Sputnik genomfördes en kvalitativ informantintervju med två ur personalen på Sputnik. Det finns enligt Bryman (2001) olika former av kvalitativa intervjuer och den som användes till denna studie är en semi- strukturerad intervju. Intervjuformen innebär användandet av en intervjuguide som är en lista över de teman och frågeställningar som ska avhandlas. Utöver dessa är det dock fritt att ändra ordningsföljd och/eller ställa följdfrågor (Bryman, 2001:301). Genom att intervjua personalen erhölls förstahandsinformation samt utförlig information om verksamhetens arbetssätt, vilket saknades både på Internet och i tryckt form. Vidare var en semi-strukturerad intervju lämpligast eftersom intervjuguiden (se bilaga 1) innehöll specifika teman och för att författarna till denna studie ville kunna ställa frågor som uppkom under intervjuns gång. Enkät
Enkät är en form av metod där respondenterna själva besvarar en uppsättning frågor. Fördelar med att använda sig av en enkät istället för intervju är att den förstnämnda når större antal respondenter på kortare tid. Vidare går det att undvika den så kallade intervjuareffekten som innebär forskares påverkan på respondenten vid en intervju. Ännu en fördel är att respondenterna själva kan välja när, hur och var de vill besvara enkäten. Nackdelar med att använda sig av enkät, speciellt postenkäter, är den överhängande risken för bortfall. Vidare saknas möjligheten till uppföljningsfrågor samt svårigheten att fastställa att det är rätt person som har svarat (Bryman, 2001:145, 148). Metodvalet av en enkät (se bilaga 3) motiveras med att detta verktyg ansågs vara det lämpligaste för studiens syfte och frågeställningar. Valet grundades vidare på att fånga upp så många respondenter som möjligt, vilket inte skulle vara tänkbart med intervjuer.
6
Litteraturanskaffning
Det egna biblioteket kan vara en stor resurs för att hitta tillgängliga databaser (Holme & Solvang, 1997:130). För att stärka studiens trovärdighet är det av vikt med en bra litteraturgenomgång (Bryman, 2001:456). Under hela studiens gång har relevant litteratur för studiens syfte och frågeställningar sökts. Främst har litteratur anskaffats via Örebro Universitetsbibliotek. Libris och Elin (sökmotorer på Örebro Universitetsbibliotek) har använts för att söka artiklar samt böcker. Vidare har det sökts på Socialstyrelsens, Statens folkhälsoinstituts samt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) hemsidor för att finna för studien relevanta rapporter. Dessa tre hemsidor har främst används för att söka statistik gällande antalet barn som lever i familjer med missbruksproblem. De senaste publicerade artiklar och böcker har sökts, dock har relevant litteratur som är publicerad tidigare än 2000-talet tagits med i studien. För inlärning av statistik programmet ”Statistical Package for Social Sciences” (SPSS) nyttjades främst Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen (2003).
Källkritik
Det är av vikt att skapa en överblick av tillgängliga källor för att kunna välja ut de mest relevanta. Källor kan vara av arten primärkälla (förstahandskälla) eller sekundärkälla (andrahandskälla). För att få en mer heltäckande bild av ett område är det viktigt att använda flera olika källor (Holme & Solvang, 1997:130, 132, 134). Olika källor har använts i denna studie för att få en heltäckande bild av forskningsområdet om barn till missbrukande föräldrar. Genom användandet av olika källor har en bred bild av forskningsfältet införskaffats. Vidare har det funnits en överensstämmelse mellan olika källors information, exempelvis att barn till missbrukande föräldrar far illa. När statistik har angivits över omfattningen av barn som lever i familjer med missbruk har olika källor använts för att ge en säkrare bild. Siffrorna som anges är inte enhetliga men anger på ett ungefär liknande siffror. Dock är det svårt att ange omfattningen av barn som lever i familjer med missbruk, inte minst då mörkertalet är stort. Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och CAN är trovärdiga källor. Dock kan källorna spegla vad som anses vara de rådande ”korrekta” uppfattningarna, vilket gör att ett kritiskt förhållningssätt krävs till rapporter publicerade av institutionerna. Försök har gjorts att använda den senaste litteraturen och främst böcker, artiklar och rapporter publicerade årsskiftet 2000 och senare har använts. Dock har även äldre litteratur som ansetts vara relevant för studien tagits med. Exempel på detta har varit Mead’s bok ”Medvetandet jag och samhället från socialbehavioristisk ståndpunkt” från 1976. Motiveringen till användandet av denna bok var att den ofta är refererad till i annan litteratur och då ses som en relevant primärkälla. Primärkällor har använts i stor grad och endast den senaste upplagan har använts.
7
Urval av respondenter
Valet av respondenter omfattas av anhöriga till barn som deltar eller har deltagit minst en termin i Sputniks verksamhet. Hela populationen är svår att bedöma eftersom Sputnik inte har dokumentationsskyldighet och saknar heltäckande register över deltagarna. Kontakt har tagits med de anhöriga som personalen haft kontaktuppgifter till och antalet enkäter som skickades ut baserades på aktuell tillgång till respondenter. Den här formen av urval kallas för bekvämlighetsurval, vilket innebär att respondenter valts utifrån tillgänglighet (Bryman, 2001:114). Två ur personalen på Sputnik användes som respondenter för informantintervjun, vilket bedömdes som tillräckligt för att få kunskap om verksamheten. Urvalet till intervjun var även ett bekvämlighetsurval.
Tillvägagångssätt
Konstruktion av intervju och enkät
Den kvalitativa intervjun innebär att man konstruerar en manual med teman och frågor som är av intresse för forskaren. Manualen är inte till för att följas slaviskt utan ska täcka de områden som är av intresse (Holme & Solvang, 1997:100). Intervjuguiden (se bilaga 1) konstruerades efter behovet av bakgrundsfakta. Grundläggande information om verksamheten och dess arbetssätt eftersträvandes, för att beskriva Sputnik och för större förståelse för verksamheten. Innan utformning av enkäten har förkunskaper om ämnet införskaffats genom relevant litteratur och inspiration har hämtats från bland annat Lindteins (2001) enkätundersökning på Ersta Vändpunkten. För att testa en metod kan en pilotundersökning genomföras där ett frågeformulär/mätinstrument testas på ett mindre urval, och där de mest uppenbara validitets- och reliabilitetsproblemen rättas till (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003:109). Enkäten (se bilaga 3) testades på en verksam socionom och en person utan högskoleutbildning för att undersöka om det fanns skillnad i hur frågorna tolkades. Efter pilotundersökningen korrigerades och förtydligades enkäten. Ett missivbrev, även kallat introduktionsbrev (se bilaga 2) medföljde enkäten, där författarna presenterade sig, berättade om syftet med studien och varför just respondenternas svar var betydelsefulla. Missivbrevet var utformat i enlighet med Trost (2007:98) som menar att det inte ska vara för långt och att det även ska se inbjudande ut för respondenterna samt innehålla ovanstående uppgifter.
Skillnaden mellan slutna och öppna frågor är att de förstnämnda erbjuds fasta svarsalternativ medan i de öppna frågorna kan respondenterna svara fritt. Fördelen med öppna frågor är bland annat att respondenterna kan använda sina egna ord och nackdelarna kan vara att det är tidskrävande vid kodning. Fördelarna med slutna frågor är de är lätta att bearbeta medan en avigsida är att svarsalternativen inte alltid fångar upp det respondenterna vill förmedla (Bryman, 2001:157–158, 159). Studiens enkät (se bilaga 3) innehåller både slutna och öppna frågor. De slutna frågorna valdes eftersom överlappande svarsalternativ kunde presenteras. De öppna frågorna motiveras med en önskan om utförligare svar. Motiveringen till bakgrundsfrågorna var att få en bred bakgrundsbild av respondenterna. Enkäten bestod vidare av sex delar: bakgrundsfrågor, kunskapsfrågor om verksamheten, kommunikationsfrågor, relationsfrågor, frågor angående medvetenhet om missbruk och frågor om hur respondenterna uppfattar verksamheten. Valet av dessa delar grundas på studiens syfte och frågeställningar.
8 Enligt Holme och Solvang, (1997) bör en enkät inte inledas med kontroversiella frågor. En uppvärmning kan vara faktafrågor, för att gå in på mer känsliga frågor för att runda av med okontroversiella frågor (Holme & Solvang, 1997:174). Detta har varit i åtanke vid utformningen av enkäten genom att börja och avsluta med frågor av mer neutral karaktär. Intervju- och enkätgenomförande
En informantintervju genomfördes den 23 mars 2010 med två ur personalen på Sputnik. Intervjun spelades in och transkriberades för att få fram bakgrundsfakta om verksamheten. Gällande enkätgenomförandet kontaktade personalen på Sputnik de anhöriga som föll under urvalskriterierna och frågade om de ville delta. De anhöriga som accepterade fick enkäten utskickad per post och i alla enkäter medföljde ett frankerat svarskuvert adresserat till Sputnik. Beträffande de hushåll som bestod av mer än en vuxen anhörig skickades fler enkäter ut i syfte att alla anhöriga skulle få möjlighet att besvara en egen enkät. De respondenter som hade två eller fler barn som deltagit/deltar i Sputnik erhöll en enkät per barn. Sammanlagt skickades 71 enkäter ut. Ett första utskick av 39 enkäter gjordes den 9 april där sista dagen för att skicka in enkäterna var den 19 april. Ett andra utskick av 32 enkäter gjordes den 12 april med sista inlämningsdatum den 23 april och anledningen till dessa två utskick var tidsbristen hos personalen på Sputnik. Påminnelsesamtal utfördes vecka 17 av personalen och den 5 maj hämtades den sista enkäten in. Sammanlagt inkom det 40 enkäter.
Databearbetning och analys
Gällande databearbetning och analys av de slutna frågorna i enkäten användes statistikprogrammet ”Statistical Package for Social Sciences” (SPSS) version 17. För inlärning av programmet användes främst Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen (2003). Vidare har hjälp gällande SPSS mottagits av Anna Forsell, doktorand vid Örebro universitet. De sluta frågorna var sifferkodade i förväg vilket förenklade databearbetning i SPSS. Bryman (2001) menar att koder fungerar som etiketter som sätts på tillgänglig data och som gör det möjligt att bearbeta det hela med datorns hjälp. Vid analys av data kan forskaren använda en rad olika tekniker i samband med en kvantitativ analys för att bland annat minska mängden av insamlad data och förbereda presentationen av resultaten. Utifrån dataanalysen görs sedan en tolkning av analysresultaten. Univariat analys inbegriper att analysera en variabel i taget. Tekniker som används för denna analys kan vara frekvenstabeller och olika diagram (Bryman, 2001:80, 230-231). Univariat analysmetod samt frekvenstabeller och diagram har använts i aktuell studie för att kunna presentera resultaten och underlätta analysen.
Bryman (2001) menar att de flesta former av kvalitativa data kodas, vilket innebär att materialet läses för att urskilja nyckelord och teman som finns i texten. Datamaterialet bryts ner i mindre delar för att kunna grupperas i kategorier vilka återspeglar textens centrala budskap, dessa kategorier kan sedan sammanföras under ett gemensamt tema (Bryman, 2001:383–385). Angående de öppna frågorna lades dessa in i SPSS för att få en överblick av hela resultatet. För att lättare kunna bearbetas klistrades de sedan in i ordbehandlingsprogrammet Word. Data kategoriserades och tematiserades därefter in i gemensamma teman utifrån studiens syfte och frågeställningar. Samtliga data analyserades slutligen med hjälp av studien tolkningsram samt tidigare forskning. De olika kategorierna har även styrkts med citat från enkätsvaren i vissa fall.
9
Bortfall och svarsfrekvens
Bortfall det vill säga icke-svar kan gälla enskilda frågor eller ett helt frågeformulär (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003:113). För att minska bortfall i en enkät är det bland annat viktigt att utarbeta ett bra och tydligt introduktionsbrev som beskriver syftet med studien, förklarar varför den är betydelsefull och hur respondenterna valts. Vidare kan bortfallet motverkas genom att postenkäterna innehåller ett frankerat svarskuvert. Risken med långa enkäter är att respondenterna kan tröttna. Tydliga instruktioner och en snygg layout är även av vikt (Bryman, 2001:149). Allt detta har författarna till denna uppsats haft med sig vid genomförandet av studien. Introduktionsbrevet (se bilaga 2) är väl bearbetat efter detta och frankerade svarskuvert skickades med enkäten som enligt författarna inte var allt för omfattande. Innan materialet på allvar börjar bearbetas bör en bortfallsanalys genomföras för att bland annat se hur många procent bortfallet består av (Trost, 2007:137). Sammanlagt skickades 71 stycken enkäter ut och 40 stycken mottogs. Detta ger en svarsfrekvens på 56 procent vilket enligt Bryman (2001:148) är en acceptabel siffra gällande postenkäter.
Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
Reliabilitet handlar om mätinstrumentets kvalitet och dess pålitlighet samt att kunskapen tas fram på ett pålitligt sätt. Skevheter på grund av forskarens påverkan av mätningen bör undersökas för att pröva mätinstrumentens kvalitet. Samma studie ska kunna genomföras utan att påverkas av tiden eller av vem som utför undersökning (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003:108–109). Det är svårt att helt undvika fel under insamling och bearbetning, därför blir uppgiften istället att reducera dessa fel i så stor omfattning som möjligt. Genom noggrannhet vid databearbetning och ett konsekvent kritiskt tänkande kan en högre grad av reliabilitet uppnås (Holme & Solvang, 1997:163–164). Den kan även stärkas genom att bruka enkla och vanliga ord och undvika negationer, vilket ökar sannolikheten att flertalet respondenter uppfattar frågorna på samma sätt (Trots, 2007:65). Reliabiliteten i aktuell studie har stärkts genom användandet av ett så vardagligt språk som möjligt och negationer har undvikits. Pilotundersökningar genomfördes för att undersöka hur frågor och språk i enkäten kunde uppfattas. Vidare finns en utförlig beskrivning av metodens olika delar redovisade för att stärka studiens reliabilitet. Både hur enkäten är utformad och hur den är genomförd finns grundligt beskrivet och som bifogad bilaga (se bilaga 3) för att öka transparensen.
Validitet innebär mätningens giltighet, vilket betyder att mätinstrumenten eller frågorna mäter det de är avsedda att mäta (Trost, 2007:65). Begreppet avser studiens begreppsmässiga och teoretiska relevans, det vill säga hur väl de frågor som ställs ger svar på det som undersöks (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003:108). Enligt författarna till denna studie mäter enkätfrågorna (se bilaga 3) de anhörigas uppfattningar om Sputniks gruppverksamhet, vilket är syftet med studien. En annan aspekt som avser validiteten är om studiens resultat kan säga någonting generellt (generaliserbarheten), enligt Bryman (2001). Det går enbart att generalisera en undersökning utifrån aktuell organisation. Vidare kan det vara komplicerat att generalisera resultaten från ett bekvämlighetsurval på grund av svårigheterna att veta vilken population som respondenterna representerar (Bryman, 2001:43, 114, 119). Denna studie är baserad på ett bekvämlighetsurval, vilket innebär att resultatet endast kan generaliseras till Sputniks verksamhet eftersom urvalet är alldeles för litet för att kunna gälla liknande verksamheter. Trots att svaren inte kan generaliseras, ger de likväl en indikation på respondenternas uppfattning om verksamheten, vilket är studiens syfte.
10
Metoddiskussion
Kriteriet för de anhöriga att ingå i undersökningen var att deras barn har deltagit eller deltar i Sputniks gruppverksamhet i minst en termin. Valet av kriterium för att ingå i undersökningen gjordes utifrån de deltagarlistor som fanns att tillgå. Beroende på hur lång tid barnet deltagit i Sputnik och hur länge sedan deltagandet ägde rum, kan detta påverka respondenternas svar. För att få en hög svarsfrekvens kontaktade personalen på Sputnik samtliga 71 respondenter för att förbereda de anhöriga på att de skulle erhålla ett frågeformulär som innehöll frågor om hur de uppfattade verksamheten. Genom detta förfarande kunde de anhöriga ställa frågor om enkäten till personalen. Förfarandet kan vidare ha påverkat de anhörigas motivation till att besvara enkäten och därigenom bidra till en högre svarsfrekvens.
Personalen kontaktade samtliga respondenter för att införskaffa ett godkännande. Efter att påminnelse skickats ut erhölls sammanlagt 40 svar, vilket utgjorde en svarsfrekvens på 56 procent. Å ena sidan var bortfallet stort trots att respondenterna hade godkänt deltagandet och en större svarsfrekvens förväntades. Å andra sidan var svarsfrekvensen mer än hälften av samtliga utskickade enkäter, vilket får anses som acceptabelt, enligt författarna till studien. Gällande hur enkäten skulle besvaras gavs anvisningar om vart respondenten kunde sätta mer än ett kryss i avsedd ruta. Dock hade tydligare instruktioner angående de frågor där det enbart förväntades ett kryss kunnat ges, vilket skulle kunna ha höjt validiteten. Lärdomen om att man aldrig kan vara för tydlig erhölls. En skevhet som uppstod var på fråga 17, om vilka roller som mest passade in på barnet innan hon/han började på Sputnik. Det framkom inte om respondenten skulle sätta ett eller flera kryss, vilket resulterade i sammanlagt 52 svar. När resultatet presenterades utgicks det från samtliga svar och inte antalet respondenter. När det vidare gällde hur frågorna formulerades var en svaghet, ”om frågor”. Dessa frågor var menade att besvaras enbart om respondenten hade en jakande inställning, exempelvis fråga 13 ”om barnet uttryckt skuldkänslor om missbruket, har detta förändrats…”. Svagheten innebar en osäkerhet om uteblivna svar berodde på att barnet ej uttryckt skuldkänslor eller om respondenten valt att inte svara på frågan av andra skäl. Resultatet på fråga 13 blev att det interna bortfallet på åtta respondenter blev svårtolkat.
Holme och Solvang (1997:175) menar att frågor om värderingar alltid riskerar att vara ledande i något avseende. Därför är det viktigt att försöka minimera den ledande effekten så mycket som möjligt. Frågorna har i största mån utformats att ej vara ledande. Frågorna har vänts och vridits på, olika ord har definierats och olika infallsvinklar från olika personer (handledare, pilotundersökning samt Sputniks personal) har använts för att minimera risken. Vidare kan en annan risk infinna sig vid databearbetningen, då inmatningsfel kan uppstå när data ska föras över från frågeformuläret till ett dataprogram (SPSS). Det är nödvändigt att göra manuella kontroller så inmatningen stämmer, vilket kan ske genom att inmatningen utförs flera gånger av olika personer (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003:113). Studiens båda författare lade in data i SPSS och dubbelkollade så att inmatningen blev rätt.
Enligt informantintervjun arbetar personalen på Sputnik utifrån samma struktur och arbetssätt genom att bland annat avhandla samma teman i både de enskilda samtalen som i grupperna. Detta innebär att de resultaten som framkommit av de två respondenter vars barn enbart deltagit i enskilda samtal inte påverkar analysen.
11
Etiska aspekter
Det finns fyra grundläggande forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Dessa måste forskaren uppfylla för att motsvara det individskyddskrav som finns när det gäller respondenternas integritet och självbestämmande i forskningen. Den första principen är informationskravet som betyder att forskaren alltid måste informera respondenterna om forskningens syfte och om vad det innebär att delta. Vidare skall respondenterna informeras om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan avbryta sin medverkan. Den andra principen är samtyckeskravet som innebär att respondenterna själva bestämmer över sitt deltagande och att forskaren är ansvarig att informera dem skriftligt och inhämta samtycket. Den tredje principen är konfidentialitetskravet som betyder att alla respondenter skall vara konfidentiella och allt material skall förvaras på ett säkert sätt. Den fjärde principen är nyttjandekravet som innebär att material om enskilda personer endast får nyttjas för forskningsändamål (HSFR Etik, 2010:7–17). Samtliga av dessa krav uppfylldes både när Sputniks personal kontaktade respondenterna och informerade om studien och även i enkätens introduktionsbrev (se bilaga 2). Specifikt den tredje principen, konfidentialitetskravet har uppfyllts. När personalen på Sputnik skickade ut enkäterna var de kodade med en siffra, med syftet att lokalisera vilka som inte hade svarat för att sedan kunna skicka påminnelser. Personalen på Sputnik markerade endast vilka som svarat på en kodlista och enbart författarna till denna studie hade tillgång till svaren. Samtidigt som författarna i sin tur inte hade tillgång till kodlistan över respondenterna. Kodlistan förstördes när alla enkätsvar erhållits och på så vis var alla enkätsvar helt anonyma. Ytterligare etiska aspekter var att ämnet är känsligt och det fanns svårigheter att få tillgång till respondenter villiga att delta i intervjuer. Inriktningen på de anhöriga valdes på grund av att barnen redan befann sig i en utsatt situation.
Tidigare forskning
Missbruk
Det är svårt att uppskatta antalet personer med alkohol eller narkotikamissbruk. En orsak är svårigheterna att definiera missbruk (Gossop, 2007:73). Det är också svårt att ange den exakta omfattning när det gäller missbruk i Sverige då precisa siffror inte finns (CAN, 2009:76). Det framgår av den riksomfattande enkätundersökningen ”Hälsa på lika villkor” om den vuxna befolkningens alkoholkonsumtion att 17 procent av männen och 10 procent av kvinnorna har en riskabel alkoholkonsumtion (Statens folkhälsoinstitut, 2009b). Enligt CAN beräknades antalet personer med problematiskt missbruk vara omkring 26 000 personer år 2004. Siffran bör ej ses som en exakt beräkning, utan snarare som skattningar av storleksordning (CAN, 2009:119). Inte sällan är läkemedelsmissbruk mer dolt än alkohol och narkotikamissbruk, vilket gör det ännu svårare att upptäcka (Socialstyrelsen, 2009b:14). Omfattningen på läkemedelsmissbruk är svår att avgöra då de kan införskaffas genom lagligt och olagligt tillvägagångssätt (Johansson & Wirbing, 2005:46).
12 Enligt Lagerberg och Sundelin (2008) förekommer alkoholmissbruk i en tiondel av alla barnfamiljer i Sverige. Vidare är det den absolut vanligaste orsaken till att barn omhändertas enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) (Lagerberg & Sundelin, 2008:149). Ljungdahl (2008) menar att det saknas svenska studier om andelen barn som lever med föräldrar som är beroende av alkohol eller narkotika. De siffror som Ljungdahl presenterar härstammar från nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”. Resultatet redovisar att det år 2006 fanns 1,9 miljoner barn som levde i cirka 1,1 miljoner familjer och att barn som lever i familjer där båda föräldrarna har ett riskbeteende uppgår till mellan 15,6 – 23,3 procent av samtliga barn i Sverige. Jämfört med personer som lever utan barn har de individer som lever med barn mindre riskbruk samt mindre berusningsdrickande. Undantaget är dock hushåll med bara en vuxen. När det gäller statistik om hur många vuxna som missbrukar narkotika är det svårt att urskilja hur många av dessa som är barnfamiljer (Ljungdahl, 2008:6, 10, 12).
Hur föräldrarnas missbruk påverkar barn
Barn till missbrukande föräldrar är ingen homogen grupp. Barnets personlighet och utvecklingsnivå spelar roll i hur illa barnet far. Vidare har komponenter som vem av föräldrarna som missbrukar och när missbruket startar betydelse. Föräldrar som missbrukar är inte sällan otydliga i sina föräldraroller vilket resulterar i att barnen har svårt att identifiera sig med föräldrarna och får svaga förebilder med sig i livet. Barnet kan inta olika roller, exempelvis den ansvarsfulle, den osynliga, den som medlar och den som bråkar. (Arnell & Ekbom, 2005:25–26, 68-69). Det som oftast skrämmer och oroar barnet är inte när föräldern dricker utan den förändring som sker när de blir berusade. En förälder som annars kan vara omsorgsfull förvandlas till en otillgänglig person. Barnet kan inte längre kommunicera med föräldern (Mortensen i Hansen, 1995:37–38). Förändringens konsekvenser blir att barnet inte kan förutsäga sin omgivning och inte heller kan organisera och förstå sin livssituation (Woititz, 2002:27). Även om det finns en förälder i familjen som inte har missbruksproblem kan de vuxnas problem ändå ta allt för stor plats på bekostnad av barnets behov (Mortensen i Hansen, 1995:39). Barn som lever i missbruksfamiljer kan i olika grader ta på sig eller påtvingas ansvar för praktiska sysslor eller mer eller mindre ta över den vuxnas ansvar (Woititz, 2002:29). Konsekvenserna av att ta över vuxenansvaret kan leda till psykisk ohälsa men det kan också resultera i ökad tillit till den egna kapaciteten att klara av svåra situationer (Socialstyrelsen, 2009b:16).
Missbruk är ett tabubelagt område, vilket gör att barnet kan uppleva känslor av skam. Föräldrarnas beteende är normbrytande i samhället vilket kan få barnet att känna skam. De bär på en hemlighet och känner att de är annorlunda, sämre än andra barn, andra familjer. Inte sällan saknar dessa barn vanliga erfarenheter av sociala situationer vilket förstärker känslan av att vara mindre värd. Känslan av skam resulterar i undvikande av nära relationer. Barnet känner en skyldighet att skydda familjen mot skam, vilket sker genom isolering (Johansson & Wirbing, 2005:210). Inte sällan lägger barnet skulden och ansvaret för eventuella konflikter i familjen på sig själv och kan även känna ansvar för att reda ut familjens problem, vilket ligger bortom barnets förmåga (Woititz, 2002:28). Det är dock av vikt att belysa att föräldrar med missbruksproblem önskar vara goda föräldrar. Missbruket för föräldrarnas del kan vara relaterat till känslor av skuld, skam och brist på självrespekt. Det kan vara oerhört smärtsamt för föräldrar med missbruksproblem att tala om dessa känslor och vad det inneburit för barnen att leva i en familj där missbruk förekommer (Socialstyrelsen, 2009b:31).
13 Riskfaktorer är faktorer som ökar risken för problem medan skyddsfaktorer är sådana som minskar risken för problem. När en skyddsfaktor finns är risken mindre för ogynnsamt utfall än när den saknas. Riskfaktorer som är kopplade till föräldrarnas livssituation är missbruk, psykisk sjukdom, kriminalitet och arbetslöshet. Föräldrars alkohol- och drogmissbruk har enligt forskning negativa effekter på barns utveckling och hälsa, exempelvis kognitiva och sociala störningar samt psykiska problem. Barnens skolprestationer, beteende, anpassning och självkänsla kan även drabbas negativt (Lagerberg & Sundelin, 2008:87, 149, 159, 216). Enligt en longitudinell studie gjord i Danmark om långsiktiga effekter av föräldrars alkoholmissbruk på barn framkom det att mödrars alkoholmissbruk ökar risken för barnmisshandel, försummelse och tonårsgraviditet. Den förhöjda risken kvarstår även då andra riskfaktorer tas med i beräkningen. Dessa barn hade ytterligare förhöjd risk för eget missbruk, för tidig död, självmordsförsök samt att läggas in på sjukhus för psykisk ohälsa (Christoffersena Nygaard & Soothillb, 2003:107, 112 – 114).
Föregående studies resultat visade att även om fäders missbruk var mer förekommande var konsekvenserna av mödrars missbruk mer allvarliga. Dock visade forskningsresultatet att föräldrars missbruk inte alla gånger behöver vara den kritiska riskfaktorn för alla barn. Sammanfattningsvis påverkar missbruksproblem i familjen inte bara barnen på kort sikt, utan även på lång sikt (Christoffersena Nygaard & Soothillb, 2003:114). När det gäller skyddsfaktorer har forskningen visat att exempelvis god fysisk hälsa, god prenatal vård, god övervakning och tillsyn från föräldrar, god omvårdnad och hög social grupp har en skyddande inverkan (Lagerberg & Sundelin, 2008:216). Liknande resultat har framkommit av Werner och Smiths (2003:226) longitudinella studie. De fann att barn som var motståndskraftiga hade egenskaper som normal begåvning, en personlighet som väckte positiv respons, starka emotionella band till föräldrasubstitut samt ett externt stödsystem.
Stödverksamhet för barn till missbrukande föräldrar
Ersta Vändpunkten startade sin verksamhet för barn till missbrukande föräldrar 1989 och blev inte bara pionjärer i Sverige utan även i Europa. Huvudsyftet med forskningsprojektet som Thomas Lindstein genomförde var att bygga på kunskap om barns förståelse och bearbetning i olika åldrar av föräldrars alkoholmissbruk. Han använde både observationsstudier, intervjuer samt enkätundersökningar som metod i sin forskning (Lindstein 1997:7, 10, 12, 13). Lindsteins enkätundersökning, som omfattar 247 deltagare, om barnen och ungdomarnas helhetsbedömning av Ersta Vändpunkten visade att en övervägande del av deltagarna tyckte att verksamheten var bra. En liten andel av deltagarna var av åsikten att verksamheten varken var bra eller dålig. Av de två personer som ansåg att verksamheten var mycket dåligt var en person negativt inställd till deltagandet. Den andra personen var till en början positiv för att sedan ändra inställning. Dessa två personer plus en tredje var de enda som angav att det inte varit betydelsefullt att träffa andra i liknande situationer (Lindstein, 2001:13, 105, 109, 110).
14 Enligt en studie från USA finns det belägg för att stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar hade en positiv påverkan på barnet. Studien undersökte 206 barn från mestadels årskurserna tre och fyra under en tvåårsperiod, som deltog i stödgrupper på tre olika skolor i Philadelphia. Strukturen för gruppdiskussionerna med barnen grundas bland annat på " Children are People Too" (CAP) och aktuell forskning inom området. Barnen fick i grupperna tala om sina tankar och känslor angående anhöriga i deras närhet med missbruksproblem. Ett av ämnena som diskuterades utgick från fyra grundpelare; ”You didn't cause it; you can't control it; you can't cure it; you can be okay”. Syftet med detta var att lyfta bort skulden som dessa barn inte sällan kan uppleva då de skuldbelägger sig själva för det existerande missbruket. Resultaten från studien visade att barnen som deltagit i studien hade en ökad känsla av egenvärde och en känsla av ökad kontroll över sin livssituation efter deltagandet. Vidare upplevde barnen ett minskat utanförskap och lärarna menade att deras beteende i klassrummen hade förbättrats (Dore, Nelson-Zlupko & Kaufman, 1999). Gällande forskningen om föräldrars missbruk och dess påverkan på barnet är den överlag heterogen och lider av metodologiska svagheter. Trots detta är evidensen oerhört stark för att dessa barn befinner sig i riskzonen (Lagerberg & Sundelin, 2008:159, 161).
För att barn till missbrukande föräldrar skall kunna delta i olika stödinsatser måste först och främst deras föräldrar godkänna detta. Forskare i USA genomförde en studie där de undersökte attityden hos missbrukande föräldrar i öppenvård till att låta sina barn delta i olika typer av behandling. Sammanlagt tillfrågades 320 missbrukande föräldrar till barn mellan 5 och 16 år om de skulle tillåta sina barn att delta i olika stöd- och behandlingsprogram. Enligt studien framkom det att mindre än hälften av de tillfrågade föräldrarna var villiga att låta sina barn delta i någon form av behandling. Av de 106 tillfrågade mödrarna skulle bara 58 tillåta sina barn att delta, vilket motsvarar 55 procent. När det gällde fäderna var siffran lägre, bara 71 av 214 tillfrågade fäder skulle tillåta sina barn att delta, vilket endast är 33 procent. Studien visade att oavsett hur framgångsrik en behandling visar sig vara är föräldrarnas vilja att låta sina barn delta avgörande (Fals-Stewart, Fincham, & Kelly, 2004).
Tolkningsram
Meads interaktionistiska perspektiv
Socialpsykologin inriktar sig på påverkan som den sociala gruppen har på enskilda individers beteende och erfarenheter. George Herbert Meads teori innehåller socialpsykologiska aspekter om hur det mänskliga medvetandet och tankar skapas i en social process genom det språkliga samspelet (interaktionen) mellan individen och dess omgivning. Han använder sig av begreppet självet som består av ”I” (Jaget) och ”Me” (Miget) och menar att individen både kan vara ett objekt och ett subjekt. Detta förklaras genom att ”I” (subjektjaget) är individens omedvetna handlingar som handlar utifrån ”Me” (objektjaget). Det är i ”Me” de egna erfarenheterna, andras attityder och värderingar lagras. Den respons vi mottar från andra i vår omgivning förvaras i ”Me”. Vidare består ”Me” till stor del av föreställningen om samhällets allmänna attityder och dess normer. Vår personlighet bygger på en samhällstillhörighet där människan övertar samhällets attityder och införlivar dem i sitt eget handlande (Mead, 1976:27, 110, 119-120, 133).
15 Jaget skapas i sociala processer genom samspel med andra och utvecklas i de sociala grupper som människan ingår i. Det är de egna erfarenheterna som påverkar samspelet med andra. Jaget inhämtar information om hur andra ser på oss, hur vi ser på varandra och på samhället. Genom att inta andras attityder kan individen sätta sig in i andras roller och synsätt. Vi ser på oss själva genom andras ögon och kan då enligt Mead vara ”ett objekt för oss själva”. Även hur vi tilltalar oss själva grundas omedvetet på hur andra tilltalar oss (Mead, 1976: 109– 110).”Vi framkallar hos den andra personen någonting som vi framkallar hos oss själva, så att vi omedvetet övertar dessa attityder” (Mead, 1976:68). Motivationen till individens beteende ligger i ett ständigt försök att förverkliga vårt Jag i förhållande till andra. Jaget utgör den sociala gruppens gemensamma attityder, vilket innebär att individens personlighet är ett resultat av det samhälle hon/han tillhör. Grunden till det utgörs av att individen intagit olika samhällsmedlemmars attityder (Mead, 1976:125, 151).
Individens handlingar och tankar påverkas av andras attityder i omgivningen. Denna sociala process bestämmer hur individen handlar i olika situationer, vilket Mead (1976) benämner ”den generaliserade andre”. Med denna benämning menas den sociala gruppen eller det organiserade samhället, vars attityder utgör normerna i gruppen. ”Den generaliserade andras attityd är hela samhällets attityd” (Mead, 1976:120).
Den generaliserade andre utövar kontroll över individen genom samhället och dess medlemmar, genom de förväntningar som finns på en bestämd roll. Genom leken och spelet lär vi oss vilket beteende som förväntas av en viss roll. För att fullt kunna utveckla sitt Jag och bygga upp personligheten behöver individen lära sig att förstå andra människor genom att inta andras attityder och perspektiv. Det är även viktigt att förstå och internalisera (införliva i sitt tänkande) de attityder som finns i den sociala gruppen och inte bara enskilda gruppmedlemmars attityder. Det är på detta sätt vi vet hur vi ska bete oss och vad som förväntas av oss (Mead, 1976:120–121).
Tidigare erfarenheter av attityder påverkar oss genom att vi bearbetat dem och sedan finner nya sätt att agera på. Det innebär att individen har möjlighet att själva påverka andra och förändra samhället. Samspelet mellan människan och samhället är en förutsättning för vår existens och samhällets utveckling (Mead, 1976:146–148). ”Vi tillhör samhället och vår självrespekt är beroende av att vi känner igen oss själva som sådana självrespekterande individer” (Mead, 1976:152). Beroende på vilken social situation individen befinner sig i antar hon/han olika roller. De olika rollerna och de olika delarna vi visar av Jaget beror på vilken respons individen får i det sociala sammanhanget (Mead, 1976:119–120).
Leken och spelet i det sociala samspelet är exempel på processer för att utveckla och skapa Jaget. Barn som leker intar ofta olika roller och attityder, bland annat i leken ”mamma-pappa-barn”. Det är i leken möjligt för barnet att anta en annan personlighet genom att inta olika sociala positioner och ge den respons som förväntas. På så sätt utvecklar barnet även sin egen personlighet. Spelet i sin tur utgörs av samhällets eller den sociala gruppens regler och normer. För att delta i spelet måste barnet införliva medlemmarnas gemensamma attityder för hur hon/han ska handla i en given situation. Utifrån ett visst socialt sammanhang lär sig människan att urskilja och skapa regler för spelet. Genom regler lär sig individen att ”Vi kan kräva en viss respons av andra om vi intar en viss attityd” (Mead, 1976:119–120).
16 Språket är den viktigaste orsaken till Jagets utveckling och det är genom att samtala och samspela med andra människor som Jaget växer. När vi kommunicerar med gester skapar det vi säger en viss respons hos den andre. Denna respons förändrar i sin tur vårt eget handlande på grund av det svar den andre ger oss. Språket innehåller symboler som svarar mot ett visst innehåll. För att kommunikation ska vara möjlig måste dessa symboler betyda det samma för avsändaren och mottagaren. Jaget förändras i alla de relationer som vi har till olika människor och det är de sociala erfarenheterna som avgör hur mycket av Jaget som visas i kommunikationen med andra. När vi kommunicerar använder vi oss av gester för att påverka andra och det vi säger tolkas på olika sätt. Det finns icke-signifikanta gester och signifikanta gester. De icke-signifikanta gesterna är inte avsedda att påverka andra, vilket de ändå gör. De signifikanta gesterna är däremot planerade för att påverka andra och utgör sociala handlingar som leder till attitydförändringar hos andra (Mead, 1976:51, 59, 75, 113-112).
Grupper
Det finns olika definitioner av grupper varav en vanlig definition är att en grupp består av två eller flera personer som ömsesidigt påverkar och är beroende av varandra (Stensaasen & Sletta, 2000:26). Primärgrupper innehåller begränsat antal medlemmar, har stark samhörighet samt lång varaktighet, exempelvis familjen. Individens tidiga primärgrupper påvekar hennes attityder, värderingar och beteenden (Lennéer Axelsson & Thylefors, 2005:39).
När barnet är litet introducerar familjen barnet till gruppsamvaron och de tidiga erfarenheterna överförs till grupper i skola, arbetsliv och social samvaro. Sekundärgrupper bygger snarare på ett gemensamt intresse än personliga relationer. De innehåller svagare relationer samt större antal medlemmar (Lennéer Axelsson & Thylefors, 2005:40).
Social identitet innebär en persons känsla av vem han är och vad han är värd och innehåller även medvetenhet om grupptillhörighet (kognitiv aspekt), hur bra eller dålig gruppen anses vara (utvärderande aspekt) samt anknytning till gruppen (emotionell aspekt). Individens sociala identitet påverkas både av grupptillhörighet och av vilka grupper hon inte är medlem i. Grupper bör inte enbart ses som ett slutet system utan även i relation till andra grupperingar. Gruppens värde bedöms i jämförelse med andra grupper och det påverkar den enskilda medlemmens självkänsla. Om gruppen är bra i ett visst avseende är även den enskilda personen det. Den enskilda individens handlingar påverkar resten av gruppen. En grupp där rollerna är väldigt tydliga är familjen, exempelvis förälder och barn (Brown, 2000:2, 3, 25, 28, 41, 70, 337). Det är inte sällan förekommande att en enskild individ får bära symptomen av en grupps problem. Grupper/familjer som innehåller störningar karakteriseras av tvångsmässiga samt enkelriktade reaktioner på problem. Dessa grupper utmärks också av att undvika de existerande svårigheterna. Vidare är socialt stöd i grupp både positivt i sig men också en stötdämpare för påfrestningar. Sociala nätverk är även viktiga i hanterandet av betungande livshändelser (Lennéer Axelsson & Thylefors, 2005:23, 62).
17 Klimatet i gruppen påveras av kommunikationen och är essentiell för samspelet. För att kunna vårda relationer och lösa konflikter krävs god kommunikation. Premissen för tydlig kommunikation är ett gott självförtroende eftersom störningar kan bero på att individen försöker skydda sin egen och andras självuppfattning (Lennéer Axelsson & Thylefors, 2005:48, 64). Kvaliteten på samspel och kommunikation inverkar på den sociala perceptionen som innebär hur vi formar föreställningar av andra människor och drar slutsatser. Social perception är en konstant process i samspelet med andra. Både den andres yttre handlingar och egna inre subjektiva värderingar påverkar individens sociala perceptionsprocess. När individer interagerar i samspelssituationer skapas erfarenheter som resulterar i förväntningar om det fortsatta samspelet. Positiva erfarenheter lägger basen för social inkludering och vice versa (Stensaasen & Sletta, 2000:113, 201).
Stödverksamhet för barn
Ersta Vändpunkten arbetar med barn till missbrukande föräldrar genom att lära barnet att det har rätt att få hjälp. Vidare vill verksamheten förmedla en insikt till barnet om sina begränsningar gällande påverkan av missbrukarens beteende. En grundtanke i verksamheten är att genom delad erfarenhet kan barnet lära om både sig själv och andra. Ytterligare är en grundtanke betoningen på att barnet har personliga rättigheter och rätt att sätta gränser. De lärdomar Ersta Vändpunkten vill förmedla till barnet är ökade kunskaper om kemiskt beroende, narkotika och alkohol samt hur en anhörig kan påverka det egna måendet. Vidare vill verksamhet ge barnet ökad förståelse för den egna personen och de egna reaktionerna med syfte att öka barnets självförtroende och kunskaper om personliga rättigheter. Möjligheten att få träffa andra som lever under liknande omständigheter kan bryta barnets isolering (Lindstein 1997:22–23, 209).
Idén med att använda sig av gruppen som verktyg för att ge barn stöd och hjälp är att där kan barnets sociala kompetens och förmågan att stödja och själv få stöd stärkas (Lindstein 1997:65). Barn till missbrukare lever inte sällan i en livssituation som upplevs som oförutsägbar och kaotisk. Gruppverksamheten kan vara en motvikt till detta genom att tillhandahålla rutiner, struktur och kontinuitet. Grupparbetet består av återkommande aktiviteter exempelvis fika, lekar och avslut för att skapa regelbundenhet (Arnell & Ekbom 2005:43, 46). För att minska skuld- och skamkänslor hos barnet är det av vikt att förmedla ny kunskap om att leva i en familj med missbruksproblem. Ny, icke moraliserande fakta kan reducera känslan av att leva i en familj som är ”sämre” (Anlén & Lannerström i Forinder & Hagborg, 2008:137). Ersta Vändpunkten ser alkoholism som en sjukdom och arbetar utifrån ett systemiskt sjukdomsbegrepp. Det innebär att alla som ingår i missbrukarens system påverkas av missbruket. Detta synsätt påverkar bland annat skuld- och ansvarsfrågor och skapar en frizon för barnet gällande skuldkänslor (Lindstein 1997:24).
Minnesotamodellen är en behandlingsmetod baserad på delar av AA:s (Anonyma Alkoholister) tolvstegsprogram. AA är en självhjälpsgrupp för alkoholister (Essén i Forinder & Hagborg 2008:64–65). ”Children are People Too” är ett program i Minnesotamodellen som har utarbetats men hjälp av erfarenheter speciellt gjorda i själshjälpsverksamheten Alanon. Detta innebär att barnprogrammens tematisering och utformning baseras på erfarenheter från vuxna i gruppverksamhet där barn samt anhöriga till missbrukare delat sina erfarenheter. Ett annat program enligt Minnesotamodellen kallas ”Kids are Special” . Dessa modeller är en av grunderna i Ersta Vändpunktens utformning av gruppverksamheten (Lindstein, 1997:19–20).
