1
Birger Vikström, Stig Sjödin, Jan Gehlin, Walter Dickson, Matts Rying, Erik Norlander, Otto Karl-Oskarsson och Rut Hillarp på en bild i Svenska Dagbladet 21 mars 1949.
Från redaktionen
Den e n d a kvinnan i m ä n g d e n av m ä n , d e n e n s a m m a poetissan b l a n d d e Stora P o e t e r n a , u n d a n t a g e t f r å n regeln, katten b l a n d h e r m e -linerna. Ja, så t e d d e sig länge d e n typiska bil-d e n av k v i n n a n i litteraturhistorien. På b i l bil-d e n h ä r o v a n , f r å n B o n n i e r s litterära salong 1949, r e p r e s e n t e r a s d e n e n s a m m a k v i n n a n av Rut Hillarp - p o e t , frilansfilmare, lärare och femi-nistisk p i o n j ä r . Då d r a b b a d e s h o n av tillmå-len som "intelligenspinuppa" o c h fick f i n n a sig i att bli r e c e n s e r a d f ö r sina b a r a axlar och frisyrer istället f ö r d e n poesi h o n f r a m f ö r d e . N u , 1994, fyller Rut Hillarp 80 år och kan uppleva h u r h e n n e s verk succesivt omvärde-rats o c h av sentida feministiska forskare inte-greras i d e n litteraturhistoria som h o n tidiga-re uteslutits f r å n . D e n e n s a m m a k v i n n a n h a r fått nytt sällskap.
O m v ä r d e r i n g a r , perspektivbyten, positions-f ö r s k j u t n i n g a r är ett g e n o m g å e n d e t e m a positions-för
detta n u m m e r av KvT, som vi helt och hållet ä g n a r åt feministisk litteraturforskning. Eftersom det är precis tio år sedan KvT:s första stora n u m m e r o m kvinnolitteraturforskning k o m ut, så h a r d e t fallit sig naturligt att f ö r a n k r a per-spektivet vid utsiktspunkter b å d e av igår, idag o c h i m o r g o n .
N ä r vi tittade i backspegeln så f a n n vi att m å n g a av d e diskussioner som f ö r d e s dä fort-f a r a n d e är i högsta g r a d intressanta o c h gilti-ga. Då, 1984, precis som n u , 1994, är nyckel-o r d e n f ö r det ständigt e x p a n d e r a n d e feminis-tiska forskningsfältet m å n g f a l d och b r e d d . M e n ser vi oss o m k r i n g i n u e t o c h d ä r e f t e r söker blicka f r a m å t i tiden, på a n d r a sidan sekelskiftet, så blir f ö r ä n d r i n g a r n a , positions-f ö r s k j u t n i n g a r n a också synliga. En s å d a n po-sitionsförskjutning kan o m e d e l b a r t avläsas i det f a k t u m att d e t 1994 k ä n n s n a t u r l i g a r e att ge m å n g f a l d e n i n o m d e n n a del av
litteratur-2
v e t e n s k a p e n s a m l i n g s r u b r i k e n "feminish K l i t t e r a t u r f o r s k n i n g " istället f ö r "kvinnolitter. turforskning".
Men f r a m f ö r a l l t h a r vi eftersträvat att lå' d e n n a u p p m ä r k s a m h e t p å f ö r ä n d r i n g a r o c i a n n a l k a n d e s t r ö m k a s t n i n g a r avspeglas i vårt urval av artiklar. M å n g f a l d e n som karaktäris. -rar forskningsfältet svär förvisso m o t alla för-sök till g e n e r a l i s e r i n g a r av t r e n d e r och teori-er på u t g å n g respektive ingång, m e n vi h a r ä n d å försökt finna en medelväg m e l l a n ytter-ligheterna. En g o d g u i d n i n g h a r vi h a f t av d e t a g a r n a i KvT:s enkät o m feministisk littera-t u r f o r s k n i n g . Vi lälittera-t littera-tre f r å g o r o m forskning-ens dåtid, n u t i d och f r a m t i d gå r u n t b l a n d et. tiotal svenska litteraturforskare. Gensvaret var g l ä d j a n d e stort, f r å g o r n a spirituellt o c h ambi-tiöst besvarade. S a m m a n s t ä l l n i n g e n av sva-r e n , som vi p u b l i c e sva-r a sva-r häsva-r, g e sva-r en u n i k möjlighet f ö r alla läsare att själva avlyssna m å n g -s t ä m m i g h e t e n och överblicka m å n g f a l d e n av teoretiska infallsvinklar.
Ett nytt n a m n som n ä m n s av flera av enkä-tens d e l t a g a r e är d e n f r a n s k e kultursociolo-gen Pierre Bourdieu. Toril Moi, Eva Lilja, Anna Nordenstam och Donald Broady granskar, till-ä m p a r och k o m m e n t e r a r B o u r d i e u s t a n k a r o c h b e g r e p p i varsin artikel. Vi ställer oss m e d d e n n a b r e d a i n t r o d u k t i o n av B o u r d i e u på d e t litteraturvetenskapliga "fältet" f r å g a n o m f r a n s k kultursociologi k o m m e r att bli för 90-talets feministiska l i t t e r a t u r f o r s k n i n g vad Julia Kristevas psykolingvistik var f ö r 80-talets? Julia Kristeva i n t r o d u c e r a d e s f ö r KvT:s läse-krets i e n stor intervju i 1984 års litteratur-n u m m e r och h a r alltsedalitteratur-n dess k o m m i t att inta en h u v u d r o l l som inspiratör för en hel g e n e r a t i o n feministiska litteraturvetare. I e n debattartikel i d e t t a n u m m e r hävdar Kristin Järvstad d e n inte helt okontroversiella upp-f a t t n i n g e n att Kristevas teorier riskerar att leda k v i n n o l i t t e r a t u r f o r s k n i n g e n in i en åter-v ä n d s g r ä n d .
Vi ser det också som betydelsefullt att två av detta n u m m e r s artiklar b e h a n d l a r kvinnli-ga p o e t e r - det gäller f ö r u t o m Eva Liljas B o u r d i e u - i n s p i r e r a d e analys av fyrtiotalslyri-kern Elsa Graves f ö r f a t t a r s k a p även Annelie Bränströms artikel o m just d e kvinnliga fyrtio-talslyrikerna i litteraturhistorien d ä r d e n
inledningsvis o m n ä m n d a Rut H i l l a r p ägnas särskilt intresse. P o e s i f o r s k n i n g e n h a r hittills varit ett sorgligt eftersatt o m r å d e för d e n feministiska l i t t e r a t u r f o r s k n i n g e n . M e d dessa artiklar vore vi glada o m vi k u n d e f ö r u t s p å ett t r e n d b r o t t .
Lise Busk Jensens artikel tar u p p g e n r e p e r -spektivet f r å n 70-talets politiskt f ö r a n k r a d e kvinnolitteraturhistoria o c h f ö r s ö k e r vidare-utveckla i d é e r n a m e n n u g e n o m f ö r a n k r i n g i clet litterära materialet. H e n n e s g e n r e m o d e l l o m d e n kvinnliga b i l d n i n g s r o m a n e n lyfter f r a m tre varianter som tillsammans gestaltar medelklasskvinnans liv o c h identitet u n d e r r o m a n t i k e n . H a r k v i n n o l i t t e r a t u r e n sin egen b i l d n i n g s r o m a n och sina e g n a g e n r e r ?
Naturligtvis skulle inte ett feministiskt litte-r a t u litte-r f o litte-r s k n i n g s n u m m e litte-r av ålitte-r 1994 valitte-ra full-ständigt u t a n att v e d e r b ö r l i g u p p m ä r k s a m h e t ä g n a d e s åt d e t stora p i o n j ä r p r o j e k t e t Nordisk kvinnolitteraturhistoria. U n d e r 1993 sjösattes lyckligen p r o j e k t e t f ö r o f f e n t l i g h e t e n g e n o m p u b l i c e r i n g e n av d e två första kritikerrosade volymerna. Att d e t t a a r b e t e i n n e b u r i t lika d e l a r transpiration och inspiration f ö r d e m å n g a involverade s k r i b e n t e r n a , b e r ä t t a r en av d e d a n s k a m e d a r b e t a r n a Anne Birgitte Richard i k r ö n i k a n . " Å r h u n d r a d e t s litteratur-historia" är r u b r i k e n på h e n n e s personliga a r b e t s r a p p o r t , som avslutar n u m r e t tillsam-m a n s tillsam-m e d ett p a r r e c e n s i o n e r och ett lika personligt och läsvärt p o r t r ä t t av Mathilda Mailing, skrivet av Birgitta Ney som nyligen blev d o k t o r p å ä m n e t .
