Skyddsvärda statliga skogar

(1)

Skyddsvärda

statliga skogar

Samråd om områden på Sveaskogs

markinnehav i Norrbottens län

(2)

NATURVÅRDSVERKET

LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTENS LÄN

Skyddsvärda statliga skogar

Samråd om områden på Sveaskogs markinnehav i Norrbottens län

(3)

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer

Naturvårdsverket

Tel: 010-698 10 00 Fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se Länsstyrelsen Norrbotten Tel: 010-225 50 00 Fax: 0920-22 84 11 E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Postadress: 971 86 Luleå Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten ISBN 978-91-620-6577-5 ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2013 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2013

(4)

(5)

NATURVÅRDSVERKET OCH LÄNSSTYRELSEN NORRBOTTEN RAPPORT 6577 Skyddsvärda statliga skogar. Samråd om områden på Sveaskogs markinnehav i Norrbottens län

Förord

Denna rapport utgör sista delen av det fördjupade samråd som Naturvårdsverket på

uppdrag av regeringen genomfört med de statliga skogsägarna och berörda

länssty-relser.

De områden som redovisas i rapporten har sitt ursprung i inventeringen av

Skydds-värda statliga skogar som genomfördes på uppdrag av regeringen under åren

2003-2004. Efter inventeringen genomfördes på regeringens uppdrag ett fördjupat

sam-råd med de statliga skogsägarna om bevarandet av de omsam-råden som redovisats i

inventeringsrapporterna. Samrådet med Sveaskog resulterade i en

överenskom-melse för merparten av områdena, där ansvaret för det långsiktiga bevarandet

för-delades mellan myndigheterna och bolaget. Områdenas fördelning mellan formellt

skydd som naturreservat respektive frivilligt skydd som ekopark eller större

hän-synsområde framgår av Naturvårdsverkets rapport 5498 (2005).

Under förhandlingarna med Sveaskog 2005 kunde samrådet inte slutföras för alla

områden som redovisas i inventeringsrapporterna. Som en följd av detta lades hela

eller delar av områden åt sidan för vidare utredning och samråd. Dessa områden

redovisas i Naturvårdsverkets rapport som kategori 3/4 - ej färdigutredda områden.

I Norrbotten omfattas 46 områden med en total skogsmarksareal om ca 29 000 ha

av den kategorin.

Diskussioner kring den fortsatta hanteringen av de områden som fördes till

katego-rin ej färdigutredda områden har under flera års tid förts mellan Naturvårdsverket,

Länsstyrelsen i Norrbotten och Sveaskog. Bolaget har i en skrivelse till

Natur-vårdsverket i juni 2012 meddelat att de betraktar samrådet som avslutat. I och med

skrivelsen bedömer myndigheterna att det inte går att komma vidare i samråden

och konstaterar samtidigt att full samsyn kring bevarandet av de aktuella områdena

inte har kunnat uppnås. Av denna anledning har det inte heller varit möjligt för

myndigheterna att tillsammans med Sveaskog redovisa resultatet av samrådet i en

gemensam rapport.

Denna rapport redovisar myndigheternas förslag till långsiktigt bevarande av

samt-liga naturområden som i överenskommelsen med Sveaskog 2005 fördes till

katego-rin ej färdigutredda områden. Myndigheterna föreslår att 41 av dessa områden ges

ett formellt skydd som naturreservat, samt att fem områden skyddas på frivillig väg

av Sveaskog.

Myndigheterna anser vidare att de föreslagna naturreservaten bör överföras till

Naturvårdsverket genom utskiftning från Sveaskog till ägaren staten på samma sätt

som skedde med de marker som Naturvårdsverket erhållit som bytesmark från

Ersättningsmark i Sverige AB, ESAB.

(6)

5 Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Norrbotten, juni 2013

Maria Ågren

Sven-Erik Österberg

(7)

Innehåll

FÖRORD 4

BAKGRUND 7

Fördjupat samråd med Statens Fastighetsverk och Fortifikationsverket 7

Fördjupat samråd med Sveaskog 8

MYNDIGHETERNAS FÖRSLAG 10

Frivilligt skydd 10

Ekopark 10

Större hänsynsområden 10

Formellt skydd – Naturreservat 11

Föreslagna reservat hyser mycket höga naturvärden 11

Praktiska och förvaltningsmässiga orsaker 12

Områden som berör Natura 2000 13

Områden som ingår i nationella planer för skydd 13

Bevarande av stora sammanhängande områden – skydd mot fragmentering 14

TERMINOLOGI OCH FÖRKLARINGAR 15

Redovisade områden 15

ID-nummer och namn 15

Föreslagen skyddsform 16

Arealuppgifter 16

Karta 16

Gräns för fjällnära skog 16

Naturvärden 16

OBJEKTFÖRTECKNING – SORTERADE EFTER OMRÅDESNAMN 18

OBJEKTFÖRTECKNING – SORTERDAE EFTER OBJEKT-ID 19

OBJEKT FÖRESLAGNA ETT FORMELLT SKYDD 21 OBJEKT FÖRESLAGNA ETT FRIVILLIGT SKYDD 105

(8)

7 Bakgrund

Den 13 juni 2002 gav regeringen ett uppdrag till Naturvårdsverket om

naturvärdes-bedömning och skydd av viss skog (M2002/2121/Na). Uppdraget innebar bland

annat att Naturvårdsverket skulle genomföra en naturvärdesbedömning av all

stat-lig skogsmark och bedöma vilka av dessa marker som behöver ges formellt skydd,

främst i form av naturreservat. Vidare skulle urskogsartade skogar på övrig mark,

oavsett markägare, identifieras och förslag lämnas till hur dessa kan skyddas.

Uppdraget om den statliga skogsmarken genomfördes i form av en

landsomfat-tande inventering enligt fastlagda kriterier. Fältarbete samt beskrivningar och

be-dömningar av områdenas naturvärden utfördes av länsstyrelserna. Naturvårdsverket

avsvarade för det slutliga urvalet och redovisade uppdraget till regeringen i februari

2004. Redovisningen omfattade en huvudrapport med sammanställda data och

förslag till åtgärder (Rapport 5339) samt 7 delrapporter med beskrivningar av

skyddsvärda områden i hela landet (Rapport 5340-5345 samt 5473).

Redovisningen av regeringsuppdraget ledde till att Miljödepartementet gav

Natur-vårdsverket i uppdrag att bjuda in berörda statliga skogsägare, länsstyrelser samt

skogsvårdsorganisationen till fördjupat samråd om de skyddsvärda områdena på

statlig mark. Syftet var att få till stånd en gemensam värdegrund och en samsyn

kring hur resultaten från inventeringen borde hanteras.

Fördjupat samråd med Statens

Fastighets-verk och FortifikationsFastighets-verket

Det fördjupade samrådet för Statens Fastighetsverks (SFV) marker i Norrbottens,

Västerbottens och Jämtlands län slutfördes 2006. Naturvårdsverket och SFV kunde

dock inte nå full samsyn om områdenas fortsatta hantering och Naturvårdsverket

redovisade resultatet från samrådet i rapport 5573 (2006). Rapporten överlämnades

till regeringen, som i prop. 2008/09:214, Hållbart skydd av naturområden beslutade

att samtliga redovisade områden skulle skyddas som naturreservat. Regeringen

beslutade samtidigt att berörda områden skulle överföras till Naturvårdsverket och

att SFV skulle få viss ekonomisk ersättning för detta. En överenskommelse om

markbyte mellan Naturvårdsverket och SFV godkändes av regeringen under 2010

och aktuella områden fördes över till Naturvårdsverket.

Under 2010 träffades även en överenskommelse mellan Naturvårdsverket och

For-tifikationsverket, som reglerar hur de värdefulla skogsområden som identifierats på

Fortifikationsverkets marker ska bevaras långsiktigt.

(9)

Fördjupat samråd med Sveaskog

Under 2004-2005 genomfördes ett fördjupat samråd mellan Naturvårdsverket,

länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län samt Sveaskog för samtliga

områden på bolagets marker i de aktuella länen. Samrådet med Sveaskog

resulte-rade i en överenskommelse för merparten av områdena, där ansvaret för det

lång-siktiga bevarandet fördelades mellan myndigheterna och bolaget. För Norrbottens

del framgår områdenas fördelning mellan formellt skydd som naturreservat

respek-tive frivilligt skydd som ekopark eller större hänsynsområde av Naturvårdsverkets

rapport 5498 (2005).

I juni 2008 träffade Naturvårdsverket och Sveaskog AB en ny överenskommelse,

som innebar att alla områden som redovisats som planerade naturreservat i

ovanstående rapport fick skyddas som naturreservat utan krav på ekonomisk

ersätt-ning av Sveaskog. Länsstyrelsen i Norrbotten har därefter genomfört

naturreser-vatsbildning för merparten av de omkring 160 områden som omfattades av

över-enskommelsen i Norrbottens län.

Under förhandlingarna med Sveaskog 2005 kunde samrådet inte slutföras för alla

områden som redovisats i inventeringsrapporterna. Som en följd av detta lades hela

eller delar av områden åt sidan för vidare utredning och samråd. Dessa områden

redovisas i Naturvårdsverkets rapport som kategori 3/4 - ej färdigutredda områden.

I Norrbotten omfattades 46 områden med en total areal om ca 48 000 hektar, varav

ca 29 000 ha produktiv skogsmark av den kategorin. Många av de största och mest

värdefulla urskogsobjekten som identifierats på Sveaskogs mark placerades i denna

kategori. I ett antal fall delades de inventerade områdena. Den del som låg

nedan-för gränsen nedan-för fjällnära skog nedan-fördes till kategorin naturreservat och delen ovannedan-för

gränsen placerades i kategorin ej färdigutredda områden, för vidare samråd.

Den främsta anledningen till att samråden inte kunde slutföras var att det vid

för-handlingarna fanns olika tolkningar om miljömålet Storslagen fjällmiljö även

kunde omfatta skogsmiljöer. I miljömålspropositionen (2004:05/150) klargjorde

regeringen att delmål 3 om långsiktigt skydd av områden i fjällen även kan omfatta

skogsmiljöer med höga natur- och/eller kulturmiljövärden. Detta klarläggande kom

dock sent i processen, vilket innebar det inte fanns tid att arbeta in områdena i

överenskommelsen inom den tidsram som var satt för regeringsuppdraget. I

över-enskommelsen sattes istället målet att samrådet kring dessa områden skulle

slutfö-ras senast under 2008.

Efter överenskommelsen 2005 har mer eller mindre kontinuerliga samråd skett

mellan Länsstyrelsen i Norrbotten och Sveaskog regionalt, bl a kring detaljer i

avgränsningen av de områden som skulle skyddas som naturreservat. Under

sam-råden med Sveaskog har myndigheterna även under flera års tid påtalat vikten av

att slutföra samråden kring de ej färdigutredda områdena, i enlighet med

överens-kommelsen från 2005. Det har dock varit svårt för parterna att enas kring

(10)

förutsätt-NATURVÅRDSVERKET OCH LÄNSSTYRELSEN NORRBOTTEN RAPPORT 6577 Skyddsvärda statliga skogar. Samråd om områden på Sveaskogs markinnehav i Norrbottens län

9 ningar och ramar för samråden både vad gäller val av skyddsform, hur resultaten

från samråden ska redovisas till regeringen samt i frågor som rör ersättning till

Sveaskog.

I ett försök att åstadkomma en nystart i samrådet och konkretisera diskussionerna,

tog Naturvårdsverket upp frågan igen med Sveaskog i maj 2012. Naturvårdsverket

lade då fram förslag till fördelning mellan frivilligt och formellt skydd för samtliga

återstående objekt, samt förslag till arbetsgång och tidsram för slutförandet av

sam-rådet. Naturvårdsverket föreslog även en gemensam offentlig rapportering,

motsva-rande NV rapport 5498 (2005).

Sveaskog svarade med skrivelse i juni 2012, där bolaget föreslog att ett fåtal av de

berörda områdena skulle avsättas frivilligt som större hänsynsområden. Enligt

Sveaskogs förslag skulle majoriten av områdena, inklusive all berörd mark ovan

gränsen för fjällnära skog, placeras i kategori 4 - hanteras enligt Sveaskogs

miljö-policy (NV rapport 5498, 2005). För dessa områden är Sveaskog alltså inte är

vil-liga att ge några garantier om långsiktigt frivilligt skydd. I samma skrivelse

tydlig-gjorde Sveaskog också att man betraktade samrådet som avslutat.

Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Norrbotten anser att Sveaskogs förslag inte

motsvarar kravet på långsiktigt bevarande för merparten av dessa mycket

värde-fulla naturområden. Bland de nu aktuella områdena finns några av de största och

från naturvårdssynpunkt mest värdefulla urskogsområden som identifierades under

regeringsuppdraget Skyddsvärda Statliga Skogar (2003-2004). Det är därför av

mycket stor vikt att områdenas naturvärden skyddas långsiktigt.

Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Norrbotten konstaterar i och med Sveaskogs

skrivelse i juni 2012, att samråden kring de områden som 2005 fördes till kategorin

ej färdigutredda områden är avslutade. Myndigheterna konstaterar vidare att full

samsyn inte har uppnåtts. Av denna anledning har det inte heller varit möjligt för

myndigheterna att tillsammans med Sveaskog redovisa resultatet av samrådet i en

gemensam rapport.

Myndigheterna anser dock att det är viktigt regeringsuppdraget fullföljs och att

resultatet från samrådet redovisas. Rapporten utgör den sista delen i redovisningen

av det fördjupade samråd som Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen

genom-fört med de statliga skogsägarna i Norrbottens län.

(11)

Myndigheternas förslag

Denna rapport redovisar myndigheternas förslag till långsiktigt bevarande av

samt-liga naturområden som i överenskommelsen med Sveaskog 2005 fördes till

katego-rin ej färdigutredda områden. Myndigheterna föreslår att 41 av dessa områden ges

ett formellt skydd som naturreservat, samt att fem områden skyddas på frivillig väg

av Sveaskog.

Myndigheterna anser vidare att de föreslagna naturreservaten bör överföras till

Naturvårdsverket genom utskiftning från Sveaskog till ägaren staten på samma sätt

som skedde med de marker som Naturvårdsverket erhållit som bytesmark från

Ersättningsmark i Sverige AB, ESAB.

Frivilligt skydd

Ekopark

För fyra områden med en total areal om ca 6 000 ha varav ca 4 900 ha produktiv

skogsmark, är myndigheterna överens med Sveaskog om ett frivilligt skydd inom

ramen för Sveaskogs ekoparker (Tabell 1). Ett av dessa områden, Granberget

(4251), ingår i ekopark Tjadnes-Nimtek som invigdes hösten 2012. De tre övriga

områdena kommer att ingå i Sveaskogs planerade ekopark Varjisån. Sveaskog och

Länsstyrelsen har kontinuerliga samråd kring ekoparksplaner och planerade

åtgär-der inom ekoparkerna. Myndigheternas utgångspunkt är att ovanstående områden

ska bevaras i sin helhet, vilket bl a innebär att fragmentering av områdena inte får

ske.

Större hänsynsområden

Myndigheterna har i samrådet med Sveaskog diskuterat möjligheterna att vissa

områden ska ges ett frivilligt skydd. För fem områden har Sveaskog föreslagit

frivilligt skydd som större hänsynsområden. Sveaskogs förslag till avgränsning för

dessa skiljer sig dock markant från avgränsningen i inventeringsrapporten. Endast i

ett fall, Nurppulehikko (3806), bedömer myndigheterna att Sveaskogs förslag

in-nebär ett godtagbart skydd av områdets naturvärden. För de övriga fyra områden

som Sveaskog föreslagit som större hänsynsområden, bedöms bolagets förslag inte

vara tillräckligt långtgående för att säkerställa bevarandet av de höga naturvärden

som förekommer i respektive område. Myndigheterna föreslår därför att dessa

istället skyddas som naturreservat och att enbart Nurppulehikko ges ett frivilligt

skydd som större hänsynsområde (Tabell 1).

(12)

11

Tabell 1. Frivilligt skydd – sammanfattande tabell för de områden där myndigheterna och Sveaskog är överens om frivilligt skydd.

Antal Areal (ha)* Produktiv skog (ha)*

Ekopark 4 6 000 4 900

Större hänsynsområde 1 80 60

Totalt 5 6 080 4 960

* Avrundade arealer

Formellt skydd – Naturreservat

För 41 områden föreslås ett formellt skydd som naturreservat. De föreslagna

natur-reservaten omfattar en areal om drygt 57 000 ha, varav ca 31 000 ha är produktiv

skogsmark. Bland reservatsförslagen ingår även de områden som delades längst

fjällnäragränsen i överenskommelsen 2005, och där de delar som låg nedanför

gränsen fördes till kategorin naturreservat. Av Tabell 2 framgår hur stor del av de

föreslagna reservaten som därmed omfattas av överenskommelsen från 2005, samt

de arealer där överenskommelse med Sveaskog ännu saknas.

Tabell 2. Formellt skydd – sammanfattande tabell för de 41 områden som föreslås skyddas som naturreservat. Med överenskommen areal menas den areal som fördes till kategorin naturreservat i överenskommelsen 2005.

Areal (ha)* Produktiv skog (ha)*

Överenskommen areal 13 700 5 500 Ej överenskommen areal 43 700 25 700 Totalt 57 400 31 200 * Avrundade arealer

Skäl för myndigheternas

ställ-ningstagande

Föreslagna reservat hyser mycket höga

na-turvärden

De områden som föreslås skyddas som naturreservat i rapporten omfattar några av

de största och från naturvårdssynpunkt mest värdefulla urskogsområdena som

iden-tifierades under regeringsuppdraget Skyddsvärda Statliga Skogar (2003-2004).

Områdena utgörs till övervägande del av urskogar i fjällnära läge som har sådana

natur- och friluftslivskvalitéer att ett formellt och långsiktigt skydd som

naturreser-vat är den mest ändamålsenliga markanvändningen.

(13)

Praktiska och förvaltningsmässiga orsaker

När det gäller de reservatsförslag som delas av gränsen för fjällnära skog är det

nödvändigt av såväl ekologiska som praktiska, administrativa skäl att hantera dem

som helheter, så att även delarna ovan gränsen för fjällnära skog omfattas av

reser-vatsbildningen. Naturvärdena, liksom graden av skoglig orördhet är dessutom i de

flesta fall ännu högre i de delar som ligger ovan fjällnäragränsen än i de som ligger

nedan. Problematiken åskådliggörs i nedanstående karta, figur 1.

Figur 1. I det föreslagna naturreservatet Ranesvare framgår problematiken med de områden som delats vid fjällnäragränsen. Gröna områden ska skyddas som reservat enligt överenskommelsen från 2005, medan det gula området ligger ovan fjällnäragränsen och därför saknar

överenskommelse om långsiktigt bevarande. Blå områden ägs av Naturvårdsverket. Stora delar av Ranesvare ingår i Natura 2000-nätverket (röd linje), där staten har ett internationellt åtagande om långsiktigt skydd.

Efter överenskommelsen med Sveaskog 2005 har regeringen i prop. 2008/09:214,

Hållbart skydd av naturområden, beslutat att samtliga redovisade områden på

Sta-tens Fastighetsverks marker skulle skyddas som naturreservat. Områdena förvaltas

sedan 2010 av Naturvårdsverket. Enligt myndigheternas bedömning har

regering-ens ställningstagande förändrat förutsättningarna och tydliggjort behov av

reser-vatsbildningar även för vissa angränsande områden på Sveaskogs mark som fördes

till kategorin ej färdigutredda områden i överenskommelsen 2005. Av såväl

för-valtningsmässiga skäl som naturvårdsskäl anser myndigheterna att det är viktigt att

de värdefulla områdena skyddas i sin helhet som naturreservat.

(14)

13

Figur 2. Efter överföringen av fastighetsverkets områden 2010, ägs det planerade naturreservatet Såkevaratj till största del av Naturvårdsverket. Ytterligare delar av området ska skyddas som naturreservat enligt överenskommelsen med Sveaskog från 2005. Mellan dessa områden ligger delar ovan fjällnäragränsen som därför fördes till kategorin ej färdigutredda områden. Dessa delar redovisas som ”ej överenskommet” i kartan ovan. Av såväl förvaltningsmässiga skäl som naturvårdsskäl bör även dessa delar införlivas med det blivande naturreservatet.

Områden som berör Natura 2000

Fyra av de större föreslagna naturreservaten i denna rapport ingår helt eller delvis i

Natura 2000-nätverket, vilket innebär ett internationellt åtagande för att områdets

naturvärden långsiktigt bevaras. Dessa är Ranesvare (2893), Såkevaratj (2869),

Jelka-Rimakåbbå (3754) samt Särkitievat (2917). Av fastställda bevarandeplaner

framgår att skyddet för dessa områden bör kompletteras med områdesskydd enligt

miljöbalken. Ytterligare fem områden gränsar till befintliga naturreservat som ingår

i Natura 2000 och utgör välmotiverade utvidgningar av dessa.

Områden som ingår i nationella planer för

skydd

Det stora naturreservatet Reivo i Arvidsjaurs kommun ingår tillsammans med flera

angränsande områden i Nationalparksplan för Sverige (NV rapport 2008). Bland

dessa märks bl a Guodelisjaure (4276) som nu föreslås skyddas som naturreservat.

Vid den östra gränsen av Reivo ansluter objektet Bergmyran (4331), som också

föreslås skyddas som naturreservat i denna rapport. Bergmyran omfattas inte av

den nationalparksgräns som redovisas i planen, men bör rimligtvis också ingå i en

framtida nationalpark i Reivo.

(15)

I tre av de största områdena i denna rapport; Såkevaratj (2869), Ranesvare (2893)

och Linavare-Råneträsket (2896) ingår stora våtmarksarealer som finns redovisade

i Myrskyddsplan för Sverige (NV rapport 5787, 2007). Enligt miljömålet

Myll-rande våtmarker ska alla myrar inom myrskyddsplanen ges ett långsiktigt skydd.

Bevarande av stora sammanhängande

områ-den – skydd mot fragmentering

De föreslagna reservaten utgörs till övervägande del av urskogar i fjällnära läge,

där de höga naturvärdena i många fall kombineras med höga värden för friluftsliv,

naturupplevelser och turism. Förslaget omfattar även några av de sista riktigt stora,

obrutna vildmarksområdena i landet som saknar långsiktigt skydd. Bevarandet av

dessa unika, oskyddade vildmarksområden är ett viktigt nationellt ansvar och

om-rådena utgör även värdefulla delar i det internationella arbete som pågår inom

BPAN, Barens Protected Area Network, inom ramen för Barentssamarbetet.

Sedan överenskommelsen med Sveaskog 2005 har avverkningar genomförts i flera

områden som fördes till kategorin 3/4- ej färdigutredda områden. I andra fall har

avverkningar planerats men tillfälligt kunnat undvikas genom samråd mellan

myn-digheterna och Sveaskog. I sitt förslag väljer Sveaskog dessutom att föra all berörd

fjällnära skog (ca 22 000 ha produktiv skog) till kategorin hanteras enligt

Sve-askogs miljöpolicy. Detta innebär att det enbart är naturvärdena på beståndsnivå

som avgör om avverkningar kan genomföras, medan hänsyn inte tas till områdenas

helhetsvärden för biologisk mångfald, friluftsliv och turism.

Sammanfattningsvis innebär de förslag som bolaget har presenterat att ytterligare

avverkningar kommer att genomföras inom de skyddsvärda områdena, vilket

föru-tom direkta förluster i naturvärden även kommer att resultera i ökad fragmentering,

vägbyggen och annan exploatering. Då Sveaskog inte redovisat en tydlig intention

att skydda dessa områden i sin helhet, bedömer myndigheterna att områdena bör

ges ett formellt skydd som naturreservat.

(16)

15 Terminologi och förklaringar

Redovisade områden

Denna rapport behandlar de områden som i överenskommelsen med Sveaskog

2005 fördes till kategori 3/4 - ej färdigutredda områden (NV rapport 5498). Av

Tabell 1 i samma överenskommelse framgår att 47 områden förts till den aktuella

kategorin. Denna uppgift har visat sig vara felaktig, det rätta antalet är 46 områden.

Efter överenskommelsen 2005 har Linttuvaara (4542) köpts in av

Naturvårdsver-ket. Eftersom Sveaskog inte längre äger någon mark i Linttuvaara, redovisas detta

område inte med en egen objektsbeskrivning utan som en del av

Haapavaara-Annavaara (2922). De två områdena kommer att ingå i samma naturreservat.

Kompletterande fältinventeringar har medfört större utvidgningar av Nåddok

(2851), vilket fått till följd att området slagits ihop med det intilliggande området

Dalvas (4412). I denna rapport ingår därför Dalvas som en del av Nåddok.

Kiimavaara (3766) redovisades i överenskommelsen från 2005 som planerad

Eko-park. Efter överenskommelsen har Sveaskog ändrat sig och valt att avsätta ett annat

område som Ekopark. Myndigheterna har därefter i samråd med Sveaskog

betrak-tat Kiimavaara som ett område i kategori 3/4 – ej färdigutredda områden.

Björknäs (4335) och Laddok (4377) redovisades också som planerad Ekopark i

överenskommelsen med Sveaskog 2005. När den slutliga gränsen för Ekopark

Tjadnes-Nimtek drogs, hamnade de två områdena dock utanför parken.

Myndig-heterna har därefter i samråd med Sveaskog betraktat områdena som kategori 3/4 –

ej färdigutredda områden. Efter kompletterande inventeringar har de två områdena

också slagits ihop och redovisas därför som ett objekt.

Sammantaget innebär detta att 46 områden redovisas i denna rapport.

ID-nummer och namn

Enligt Naturvårdsverkets rapporter Skyddsvärda statliga skogar.

I inventeringsrapporterna finns beskrivande texter om naturförhållanden,

naturvär-den, tillämpade kriterier mm samt fotografier och kartor för samtliga områden. Av

kategoriseringsrapporten framgår resultatet av samrådet med Sveaskog 2005.

Samtliga rapporter finns tillgängliga på Naturvårdsverkets hemsida,

www.naturvardsverket.se

-

Rapport 5344 Södra Norrbottens län (2004).

-

Rapport 5345 Norra Norrbottens län (2004).

-

Rapport 5473 Norrbottens läns 2004 (2005).

-

Rapport 5498 Kategorisering av områden på Sveaskogs markinnehav i

Norrbottens län (2005).

(17)

Föreslagen skyddsform

-

Naturreservat (formellt skydd)

-

Ekopark (frivilligt skydd)

-

Större hänsynsområde (frivilligt skydd)

Arealuppgifter

Reservatsförslagen som presenteras i kartbilagorna omfattar i vissa fall flera

mark-ägarkategorier. Arealuppgifterna i objektsbeskrivningarna avser dock enbart

askogs marker. Arealen produktiv skog har i de flesta fall räknats fram från

Sve-askogs beståndsdata. När större utvidgningar gjorts har arealen produktiv skog i

dessa skattats, bl a med hjälp av satellitbild. Alla arealsuppgifter har avrundats till

närmaste tiotals hektar.

Karta

Redovisar gräns för det skyddsvärda området. Även resultaten från samråden med

Sveaskog redovisas i kartan, där ”överenskommet” innebär att parterna kommit

överens om det långsiktiga bevarandet (naturreservat eller frivilligt skydd). I kartan

redovisas även de områden som ägs av Naturvårdsverket samt de områden som

ingår i nätverket Natura 2000. Dessutom framgår större justeringar av områdets

avgränsning.

Gräns för fjällnära skog

Administrativ gräns för skogsbruk i fjällområdet och kärva klimatlägen. Den

nära gränsen avgränsar den fjällnära skogen (förordningen om gränserna för

fjäll-nära skog SKSFS 1991:3). Med det fjällfjäll-nära skogsområdet i Sverige avses ett i

huvudsak sammanhängande skogsbälte längs fjällkedjan från Dalarnas län till och

med Norrbottens län. Den fjällnära skogen omfattar även ett betydande antal

en-klaver av skog på berg och höjdryggar öster om den heldragna gränsen i

Norrbot-tens och VästerbotNorrbot-tens län. Gränsen drogs ursprungligen upp av Domänverket på

1950-talet för att avgränsa områden med kärva klimatförhållanden där

kalhygges-bruk inte var biologiskt eller ekonomiskt lämpligt. Gränsen kallades då

Skogsod-lingsgränsen.

Naturvärden

-

Urskog: värdekärna i området består i huvudsak av urskogsartade skogar

-

Naturskog: värdekärnor i området i huvudsak inte urskogsartade

-

Våtmark klass 1: Våtmarker av högsta klass i länets våtmarksinventering

ingår till betydande delar i objektet.

-

Skogs-myrmosaik: landskapstypen utgör betydande delar av objektet.

-

Lågfjäll: betydande partier med kalfjäll på bergstopparna i objektet.

-

Lövbränna: brandskapad lövskog/lövrik skog bidrar till områdets karaktär.

(18)

17 -

Vildmark: stora områden (>1000 ha) med låg grad av fragmentering eller

flikighet. Även mindre områden som sitter ihop med t ex större naturreservat och

tillsammans uppfyller kriterierna.

(19)

Objektförteckning

Sorterade efter områdesnamn

Områden som föreslås formellt skydd

Obj-nr Namn Sida Obj-nr Namn Sida

4274 Ainavarto 22 3784 Lulep Tjeutjenåive 60

2866 Bellunåive 24 2907 Luongastunturi 62 4331 Bergmyran 26 2898 Muorjekvuoma 64 4335 Björknäs 28 4328 Norra Jukkasvaara 66 2854 Blåsberget 30 2946 Nymoran 68 4412 Dalvas 70 2851 Nåddok 70 3902 Deppisforsen 32 2893 Ranesvare 72 4278 Grankölen 34 2950 Renberget 74 4277 Granträsk 36 2888 Råvvevaratj-Rissebäcken 76 4276 Guodelisjaure 38 3242 Sileäkielinen 78 2922 Haapavaara-Annavaara 40 2855 Skarjak 80 4297 Heijoberget 42 3024 Skirvo 82

4271 Härkmyran 44 4403 Stora Njakajaure 84

3754 Jelka-Rimakåbbå 46 2869 Stårbatjvare 86 2881 Katjavare 48 3884 Såkevaratj 88 3766 Kiimavaara 50 2917 Särkitievat 90 3870 Kilteape 52 2880 Tjipkojaure 92 2899 Kuolpa 54 4231 Uljabuouda 94 4377 Laddok 28 3936 Varto-Kuollejaure 96 2850 Lill-Gidna 56 4428 Vittjåkk 98 2896 Linavare-Råneträsket 58 2849 Vuorkotjavelk 100

4542 Lintuvaara 40 4389 Ylinen Honkanenvaara 102

Områden som föreslås frivilligt skydd

Obj-nr Namn Sida

2883 Alep Låmenåive 106

4251 Granberget 108

2884 Lulep Låmenåive 110

3806 Norppulehikko 112

(20)

19 Objektförteckning

Sorterade efter objekt-ID

Områden som föreslås formellt skydd

Obj-nr Namn Sida Obj-nr Namn Sida

2849 Vuorkotjavelk 100 3766 Kiimavaara 50

2850 Lill-Gidna 56 3784 Lulep Tjeutjenåive 60

2851 Nåddok 70 3870 Kilteape 52 2854 Blåsberget 30 3884 Såkevaratj 88 2855 Skarjak 80 3902 Deppisforsen 32 2866 Bellunåive 24 3936 Varto-Kuollejaure 96 2869 Stårbatjvare 86 4231 Uljabuouda 94 2880 Tjipkojaure 92 4271 Härkmyran 44 2881 Katjavare 48 4274 Ainavarto 22 2888 Råvvevaratj-Rissebäcken 76 4276 Guodelisjaure 38 2893 Ranesvare 72 4277 Granträsk 36 2896 Linavare-Råneträsket 58 4278 Grankölen 34 2898 Muorjekvuoma 64 4297 Heijoberget 42

2899 Kuolpa 54 4328 Norra Jukkasvaara 66

2907 Luongastunturi 62 4331 Bergmyran 26

2917 Särkitievat 90 4335 Björknäs 28

2922 Haapavaara-Annavaara 40 4377 Laddok 28

2946 Nymoran 68 4389 Ylinen Honkanenvaara 102

2950 Renberget 74 4403 Stora Njakajaure 84

3024 Skirvo 82 4412 Dalvas 70

3242 Sileäkielinen 78 4428 Vittjåkk 98

3754 Jelka-Rimakåbbå 46 4542 Lintuvaara 40

Områden som föreslås frivilligt skydd

Obj-nr Namn Sida

2882 Reuna 114

2883 Alep Låmenåive 106

2884 Lulep Låmenåive 110

3806 Norppulehikko 112

(21)

(22)

Formellt skydd

(naturreservat)

(23)

4274 Ainavarto

Föreslagen skyddsform:Naturreservat Kommun: Gällivare Naturvärden: urskog, lövbränna, våtmark klass1, vildmark

Sveaskogs mark Produktiv skog (ha)* Total areal (ha)*

Överenskommen areal 0 0

Ej överenskommen areal 640 1 520

Totalt 640 1 520

Speciella förutsättningar

Under samrådet med Sveaskog 2005 föreslog myndigheterna att Ainavarto skulle skyddas frivilligt av Sveaskog som ett större hänsynsområde. Bolaget ansåg dock inte att man kunde ge löften om ett långsiktigt skydd utan att först ha genomfört kompletterande fältarbeten i området, som istället fördes till kategorin för vidare utredning (NV rapport 5498, 2005). Sveaskog har nu lämnat ett förslag som innebär att en fjärdedel av den produktiva skogen i Ainavarto avsätts som större hänsynsområde, vilket motsvarar omkring en tiondel av områdets totala areal. Myndigheterna bedömer inte att Sveaskogs förslag ger ett godtagbart skydd för de höga naturvärden som finns i området. Ainavarto bör därför i sin helhet skyddas som naturreservat.

Områdesbeskrivning: Skyddsvärda statliga skogar – Norra Norrbottens län. NV rapport nr. 5345 (2004)

Mycket gammal granurskog i norra delen av området. I Ainavartos gammelskogar hittar man ofta rödlistade arter knutna till flerhundraåriga träd. Foto: Frédéric Forsmark/Länsstyrelsen i Norrbottens län

(24)

4274 Ainavarto

_{1:50 000} 0 0,5 1 2 3 4 5Kilometers Skyddsvärt område Överenskommet Ej överenskommet Större utökning

(25)

2866 Bellunåive

Föreslagen skyddsform:Naturreservat

Kommun: Arvidsjaur Naturvärden:urskog

Ej överenskommen areal 700 880

Totalt 820 1 010

Bellunåive är ett större skogsberg med granurskog som varit känt för naturvården i mer än 15 år. Berget är en fjällnära enklav och huvuddelen av området ligger ovan gränsen för fjällnära skog. I överenskommelsen med Sveaskog fördes därför denna del av området till kategorin Ej färdigutrett område, medan de delar som ligger nedanför gränsen lades i kategorin Naturreservat (NV rapport 5498, 2005). Arbetet med att skydda Bellunåive som naturreservat har pågått under många år och delar av området ägs av Naturvårdsverket efter en

överenskommelse med en enskild markägare. För att åstadkomma ett långsiktigt skydd för de höga naturvärden som finns i området bör hela Bellunåive skyddas som naturreservat.

Områdesbeskrivning: Skyddsvärda statliga skogar – Södra Norrbottens län. NV rapport nr. 5344 (2004)

Bellunåives granurskogar är ofta draperade med hänglavar vilket får dem att se uråldriga ut, vilket de också är. Foto: Robert Sandberg/Länsstyrelsen i Norrbottens län

(26)

2866 Bellunåive

_{1:30 000} 0 0,5 1 2Kilometers Gräns för fjällnära skog Skyddsvärt område Överenskommet Ej överenskommet Större utökning Naturvårdsverkets fastighet

(27)

4331 Bergmyran

Kommun: Arvidsjaur Naturvärden:urskog, skogs-myrmosaik, vildmark

Totalt 310 430

Bergmyran gränsar mot det stora naturreservatet Reivo och utgör en naturlig utvidgning av denna. Under samrådet med Sveaskog rådde vissa oklarheter kring naturvärdenas utbredning, vilket fick som följd att hela området fördes till kategorin Ej färdigutrett område (NV rapport 5498, 2005). Länsstyrelsen har därefter genomfört kompletterande fältinventeringar vilka bekräftade områdets höga naturvärden och avgränsning. En utökning av områdesgränsen i södra delen har också gjorts jämfört med den som redovisas i

inventeringsrapporten (NV rapport 5344, 2004). Den tidigare redovisade gränsen överlappade gränsen för reservatet, detta är nu korrigerat och områdets redovisade areal är därför i princip oförändrad. För att åstadkomma ett ändamålsenligt skydd bör hela Bergmyran skyddas som naturreservat.

Områdesbeskrivning: Skyddsvärda statliga skogar – Norrbottens län. NV rapport nr. 5473 (2005).

Bergmyran karaktäriseras av brandpräglade tall- och granskogar. På bilden syns en urskogsartad granskog som liknar den i det angränsande reservatet. Foto: Per-Anders Jonsson/Länsstyrelsen i Norrbottens län

(28)

4331 Bergmyran

_{1:30 000} 0 0,5 1 2 3Kilometers Gräns för fjällnära skog Skyddsvärt område Överenskommet Ej överenskommet Större utökning Naturreservat

Reivo naturreservat

4277 Granträsk

(29)

4335 Björknäs

4377 Laddok

Kommun: Arjeplog Naturvärden:urskog, skogs-myrmosaik

Totalt 90 190

I överenskommelsen med Sveaskog beslutades att Björknäs och Laddok skulle ges ett frivilligt skydd som ekopark (NV rapport 5498, 2005). När Sveaskog gjorde den slutliga avgränsningen för ekoparken Tjadnes-Nimtek, hamnade de två områdena dock utanför ekoparken. I samband med framtagande av ekoparksplanen för Tjadnes-Nimtek fördes därför diskussioner med Sveaskog, som resulterade i samsyn om att de två områdena istället borde skyddas som naturreservat. Länsstyrelsen har därefter genomfört kompletterande fältinventeringar i området och kommit fram till att de två värdefulla naturskogsområdena bör slås samman till ett objekt.

Områdesbeskrivning: Skyddsvärda statliga skogar – Norrbottens län 2004. NV rapport nr. 5473 (2005).

Laddok och Björknäs utgörs av en naturskön mosaik av skogsbevuxna åsryggar och höjder, bäckar, myrstråk och småtjärnar. Området ligger mycket lättillgängligt och har höga friluftsvärden. Skogarna är i huvudsak urskogartade och många bestånd är även brandpräglade. I området ligger det gamla domänreservatet Laddok, som redan 1952 avsattes för att bevara ett skogsområde som uppkommit efter brand. Foto: Frédéric Forsmark/Länsstyrelsen i Norrbottens län.

(30)

4335 Björknäs

4377 Laddok

1:25 000 0 0,5 1 2 3Kilometers Gräns för fjällnära skog Skyddsvärt område Överenskommet Ej överenskommet Större utökning Naturreservat

4335 Björknäs

4377 Laddok

Björknäs

naturreservat

Nimtek

naturreservat

Nimtek

naturreservat

(31)

2854 Blåsberget

Kommun:Arjeplog Naturvärden:urskog, naturskog

Totalt 540 610

Blåsberget är ett väl samlat ur- och naturskogsområde i ett höjdläge som ligger ovan gränsen för fjällnära skog och i samrådet med Sveaskog fördes därför hela området till kategorin Ej färdigutrett område (NV rapport 5498, 2005). Området har utökats med cirka 15 hektar för att fånga upp värdefulla delar som inte fanns med i den tidigare avgränsningen (NV rapport 5344, 2004). För att åstadkomma ett långsiktigt och ändamålsenligt skydd bör hela området skyddas som naturreservat.

Områdesbeskrivning: Skyddsvärda statliga skogar – Södra Norrbottens län. NV rapport nr. 5344 (2004).

Gamla grandominerade naturskogar med relativt stort inslag av lövträd karaktäriserar Blåsberget. I de torrare delarna finns gott om flerhundraåriga tallar. Foto: Frédéric Forsmark/Länsstyrelsen i Norrbottens län

(32)

2854 Blåsberget

_{1:25 000} 0 0,5 1 2Kilometers Gräns för fjällnära skog Skyddsvärt område Överenskommet Ej överenskommet Större utökning

2851 Nåddok

(33)

3902 Deppisforsen

Föreslagen skyddsform:Naturreservat Kommun: Arjeplog Naturvärden:urskog, vildmark

Totalt 70 70

Deppisforsen är ett av de urskogsområden som identifierades under inventeringen av Skyddsvärda statliga skogar. Området ligger i direkt anslutning till det stora naturreservatet Laisdalens fjällurskog och utgör en förlängning och naturlig del av de vidsträckta skogarna i reservatet, ända ner till Laisälven. Deppisforsen ägs tills större delen av Naturvårdsverket, efter en överenskommelse med Statens Fastighetsverk 2010, och som enligt Regeringens Prop. 2008/09:214 ska skyddas som naturreservat. Sveaskogs del av området ligger helt ovan gränsen för fjällnära skog, vilket innebar att det fördes till kategorin Ej färdigutrett område (NV rapport 5498, 2005). För att åstadkomma ett ändamålsenligt skydd för området samt ge det befintliga naturreservatet en mer naturlig avgränsning, bör hela Deppisforsen införlivas i naturreservatet Laisdalens fjällurskog.

Områdesbeskrivning: Skyddsvärda statliga skogar - Södra Norrbottens län. NV rapport 5344 (2004).

Vid Deppisforsen når gammelskogen ända ner till den outbyggda Laisälven och bildar ett värdefullt älvnära landskap med obrutna skogar från fjäll till älv. Skogen har en tydligt urskogsartad karaktär med stort inslag av torrgranar och gamla tallar, träd som överlevt en stor skogsbrand för 200-250 år sedan. Foto: Frédéric Forsmark/Länsstyrelsen i Norrbottens län.

(34)

3902 Deppisforsen

_{1:30 000} 0 0,5 1 2 3 4 5Kilometers Odlingsgränsen Gräns för fjällnära skog Skyddsvärt område Överenskommet Ej överenskommet Naturvårdsverkets fastighet Naturreservat

Laisdalens Fjällurskog

naturreservat

(35)

4278 Grankölen

Kommun: Boden Naturvärden:lövbränna, naturskog

Totalt 60 80

Under samrådet med Sveaskog 2005 föreslog myndigheterna att Grankölen skulle skyddas frivilligt som ett Större hänsynsområde. Hälften av områdets klassades av Sveaskog som Större hänsynsområde, men för den östra delen av området ansåg Sveaskog inte att man kunde ge löften om ett långsiktigt skydd utan

kompletterande fältkontroller. Denna del av området fördes därför till kategorin Ej färdigutrett område. Under de fortsatta samråden med Sveaskog har myndigheternas förslag varit att hela området skulle ges ett frivilligt skydd som Större hänsynsområde. Bolaget har dock inte gett några löften för områdets långsiktiga bevarande. Som en konsekvens av detta anser myndigheterna att området bör skyddas formellt som naturreservat.

Områdesbeskrivning: Skyddsvärda statliga skogar – Norrbottens län 2004. NV rapport nr. 5473 (2005)

Östra delen av Grankölen är en naturlig lövbränna med gott om död ved av gran och olika lövträd. På granlågan i förgrunden växer den rödlistade vedsvampen rynkskinn, vilket visar att skogen har kvar en kontinuitet av död ved och gamla träd. Foto: Frédéric Forsmark/Länsstyrelsen i Norrbottens län.

(36)

4278 Grankölen

_{1:15 000}

0 0,5 1Kilometers

Skyddsvärt område Överenskommet Ej överenskommet

(37)

4277 Granträsk

Föreslagen skyddsform:Naturreservat Kommun:Arvidsjaur Naturvärden:urskog, skogs-myrmosaik

Totalt 70 250

Vid samrådet med Sveaskog 2005 fördes hela Granträsk till kategorin Ej färdigutrett område (NV rapport 5498, 2005). Inför denna slutliga redovisning har länsstyrelsen justerat gränserna för området, bland annat har ett bestånd med lägre naturvärden tagits bort i norra delen. För att områdets höga naturvärden ska bevaras långsiktigt bör det skyddas som naturreservat i sin helhet.

Områdesbeskrivning: Skyddsvärda statliga skogar, Norrbottens län 2004. NV rapport 5473 (2005).

Granträsk är ett mosaiklandskap av myrar samt tall- och granskogsklädda fastmarksholmar. Skogen är i huvudsak urskogsartad och karaktäriseras av höga beståndsåldrar, rikligt med död ved i form av torrträd och lågor samt få eller inga spår av skogsbruk. Även våtmarkerna inom området håller höga naturvärden vilket bidrar till områdets samlade

(38)

4277 Granträsk

_{1:25 000} 0 0,5 1 2Kilometers Skyddsvärt område Överenskommet Ej överenskommet Naturreservat

Reivo naturreservat

4331 Bergmyran

Knivberget DR naturreservat

4331 Bergmyran

(39)

4276 Guodelisjaure

Kommun: Arvidsjaur Naturvärden:urskog, vildmark

Totalt 430 770

Guodelisjaure är ett urskogsområde som ligger i direkt anslutning till det stora urskogsreservatet Reivo. Området delas av gränsen för fjällnära skog, vilket i överenskommelsen med Sveaskog 2005 ledde till att området delades upp så att den del som ligger nedan fjällnäragränsen lades i kategorin Naturreservat, medan det som ligger ovan gränsen fördes till kategorin Ej färdigutredda områden. Guodelisjaure ingår tillsammans med naturreservaten Reivo och Harrejaurliden i ett stort, sammanhängande urskogsområde vilket är föreslaget som nationalpark i Nationalparksplan för Sverige (Naturvårdsverket 2008).

Områdesbeskrivning: Skyddsvärda statliga skogar – Norrbottens län 2004. NV rapport nr. 5473 (2005)

Skogarna i Guodelisjaure har vuxit upp efter en hård skogsbrand kring mitten av 1800-talet och är i stora delar helt opåverkade av skogsbruk. Området gränsar i öster till Reivo naturreservat som tillsammans med Harrejaurlidens naturreservat utgör ett stort vildmarksområde och en planerad nationalpark. Vy över Guodelisjaure och vidare in i Reivo naturreservat. Foto: Frédéric Forsmark/Länsstyrelsen i Norrbottens län

(40)

4276 Guodelisjaure

_{1:35 000} 0 0,5 1 2 3Kilometers Gräns för fjällnära skog Skyddsvärt område Överenskommet Ej överenskommet Naturreservat

Reivo naturreservat

(41)

2922 Haapavaara-Annavaara

4542 Lintuvaara

Kommun: Gällivare Naturvärden:urskog, vildmark

Överenskommen areal 610 1 230

Totalt 1 430 2 480

Haapavaara-Annavaara är ett stort och omväxlande urskogsområde som sedan lång tid varit känt för sina höga naturvärden. Västerut ansluter området till naturreservatet Puolva samt Lintuvaara (obj.nr 4542). Tillsammans bildar de tre områdena ett ca 45 km2stort sammanhållet område med ur- och naturskogar. I både Lintuvaara och Haapavaara-Annavaara bildar de centrala delarna enklaver av fjällnära skog. I överenskommelsen med Sveaskog gavs därför de delar som ligger nedan gränsen för fjällnära skog klassen Naturreservat, medan de delar som ligger ovanför gränsen fördes till kategorin Ej färdigutrett område (NV rapport 5498, 2005). Under de fortsatta samråden har några större gränsjusteringar gjorts i Haapavaara-Annavaara i samråd med Sveaskog, bl a har ett område med gallringsskog avgränsats bort från området. Lintuvaara ägs numera av

Naturvårdsverket efter en överenskommelse med Sveaskog 2007. För att åstadkomma ett ändamålsenligt och långsiktigt skydd bör detta värdefulla och vidsträckta urskogsområde skyddas som naturreservat. Reservatet bör omfatta hela Haapavaara-Annavaara, Lintuvaara och Puolva.

Områdesbeskrivning: Skyddsvärda statliga skogar – Norra Norrbottens län. NV rapport nr. 5345 (2004)

Haapavaara-Annavaara är ett stort, sammanhängande urskogsområde med alltifrån gammal gran- och tallurskog till naturligt lövrika skogar uppkomna efter brand. Tillsammans med Puolva naturreservat och det planerade reservatet Lintuvaara bildar det ett område med ca 45 km² sammanhängande ur- och naturskogar.

(42)

2922 Haapavaara-Annavaara

4552 Lintuvaara

1:75 000 0 0,5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12Kilometers Gräns för fjällnära skog Skyddsvärt område Överenskommet Ej överenskommet Naturvårdsverkets fastighet Naturreservat

4542 Lintuvaara

2922 Haapavaara-Annavaara

Vettasrova naturreservat

(43)

4297 Heijoberget

Kommun:Gällivare Naturvärden:urskog, skogs-myrmosaik, vildmark

Totalt 80 130

Heijoberget gränsar mot det stora naturreservatet Granlandet och utgör tillsammans med Kilteape (obj.nr 3870) en naturlig och sammanhängande del av urskogslandskapet i reservatet. Heijoberget ligger trots sitt relativt östliga läge helt ovan gränsen för fjällnära skog och fördes därför till kategorin Ej färdigutrett område i överenskommelsen med Sveaskog (NV rapport 5498, 2005). För att åstadkomma ett långsiktigt och ändamålsenligt skydd samt ge det befintliga reservatet en bättre avgränsning bör Heijoberget införlivas i Granlandets naturreservat.

Områdesbeskrivning: Skyddsvärda statliga skogar – Norrbottens län. NV rapport nr. 5473 (2005).

Heijoberget är ett mindre område med urskog och myrmosaiker som utgör en naturlig och sammanhängande fortsättning av urskogarna i Granlandets naturreservat. Vy från Heijoberget och ut över det angränsande naturreservatet. Foto: Lars-Göran Ek/Länsstyrelsen i Norrbottens län

(44)

4297 Heijoberget

Granlandets naturreservat

(45)

4271 Härkmyran

Föreslagen skyddsform:Naturreservat Kommun: Gällivare Naturvärden: urskog, skogs-myrmosaik, våtmarker klass 1

Totalt 720 2 050

I överenskommelsen med Sveaskog 2005 delades Härkmyran i två delar; där en del blev en utvidgning av naturreservatet Pellokielas och ett område fördes till kategorin Ej färdigutrett område. Den sistnämnda delen omfattar stora, värdefulla våtmarker som är ett klass 1-objekt i den nationella våtmarksinventeringen och urskogsartade skogar med genomgående höga naturvärden. Inför denna redovisning har avgränsningen setts över och området utökats till att omfatta hela klass 1-våtmarken. För att långsiktigt bevara områdets höga naturvärden bör Härkmyran i sin helhet skyddas som naturreservat.

Områdesbeskrivning: Skyddsvärda statliga skogar –Norrbottens län. NV rapport nr. 5345 (2004)

Gammelskog på sandig mark. Härkmyran är en stor mosaik av urskogar, gamla naturskogar och orörda våtmarker. Det mesta av skogen finns i en ansamling av större och mindre skogsholmar i södra delen av området.

(46)

4271 Härkmyran

_{1:60 000} 0 2,5 5 10Kilometers Gräns för fjällnära skog Överenskommet Ej överenskommet Skyddsvärt område Större utökning Naturreservat

Granlandets naturreservat

Päivävuoma naturreservat Pellokielas naturreservat

(47)

3754 Jelka-Rimakåbbå

Kommun: Jokkmokk Naturvärden: urskog, vildmark

Totalt 630 940

Området, som består av berget Stor-Samonåive och dess södra och östra sluttningar, utgör trots sina närmare 10 km², en mindre del av det jättelika vildmarksområdet Jelka-Rimakåbbå. Sveaskogs del ligger helt ovanför gränsen för fjällnära skog och i samrådet med Sveaskog 2005 fördes det därför till kategorin Ej färdigutrett område (NV rapport 5498, 2005). Övriga delar av det ca 370 km2stora området ägs numera av

Naturvårdsverket efter en överenskommelse med Statens Fastighetsverk 2010. Jelka-Rimakåbbå är ett av de områden på fastighetsverkets mark som ska skyddas som naturreservat enligt regeringens Prop. 2008/09:214, Hållbart skydd av naturområden. Hela Jelka-Rimakåbbå är ett mycket värdefullt urskogs- och vildmarksområde som ingår i Natura 2000 och bör i sin helhet skyddas som naturreservat.

Områdesbeskrivning: Skyddsvärda statliga skogar – Norra Norrbottens län. NV rapport nr. 5345 (2004).

Det jättelika vildmarksområdet Jelka-Rimakåbbå karaktäriseras av vidsträckta ur- och naturskogar som i mycket låg grad har påverkats av skogsbruk. Tillsammans med skogarna i naturreservatet Ultevis fjällurskog som ansluter västerut, utgör området ett av landets absolut största, sammanhängande urskogsområden. På bilden ses Gárddevárjåhkås dalgång mot det stora urskogsberget Ågås i väster. Foto: Frédéric Forsmark/Länsstyrelsen i Norrbottens län.

(48)

3754 Jelka-Rimakåbbå

_{1:60 000} 0 0,5 1 2 3 4 5Kilometers Odlingsgränsen Gräns för fjällnära skog Skyddsvärt område Överenskommet Ej överenskommet Naturvårdsverkets fastighet Natura 2000

2869 Stårbatjvare

Harsprånget

(49)

2881 Katjavare

Föreslagen skyddsform:Naturreservat Kommun:Jokkmokk Naturvärden:urskog, vildmark

Ej överenskommen areal 1 030 1 230

Totalt 1 030 1 230

Katjavare är ett värdefullt naturskogsområde som förutom Sveaskogs mark, också omfattar mark som förvaltas av Fortifikationsverket, där ett avtal mellan Naturvårdsverket och Fortifikationsverket garanterar att

naturvärdena bevaras. Området utgör en sammanhängande fortsättning av vidsträckta urskogarna i Udtja naturreservat. Vid samrådet med Sveaskog 2005 lades Katjavare i kategorin Ej färdigutrett område (NV rapport 5498, 2005). Inför denna redovisning har områdets avgränsning setts över, vilket har lett till en utökning med naturskog och våtmarker i östra delen, skogar med mycket höga naturvärden. För att erhålla ett långsiktigt skydd för de höga naturvärdena i området bör Katjavare i sin helhet skyddas som naturreservat.

Områdesbeskrivning: Skyddsvärda statliga skogar - Södra Norrbottens län. NV rapport 5344 (2004).

Katjavare är ett stort, talldominerat område med hög andel urskogsartad skog. Genomgående är mängden död ved riklig, liksom inslaget av grova tallar i åldrarna 200-400 år. Också mer plockhuggna delar har en tydlig urskogsartad karaktär med stora mängder tallågor av olika nedbrytningsgrad. Bilden från centrala delen av området.

(50)

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

2881 Katjavare

_{1:50 000} 0 0,5 1 2 3 4 5 6 7 8Kilometers Odlingsgränsen Gräns för fjällnära skog ! Kommungräns Skyddsvärt område Överenskommet Ej överenskommet Större utökning Naturvårdsverkets fastighet Naturreservat

2882 Reuna

Raketskjutfält

Udtja naturreservat

Arje plog s ko mm un Arv idsj aurs kom mun Jok_km okk_{s k} om mu_n Arv_ids jau rs k_om mu_n

Raketskjutfält

3936 Varto-Kuollejaure

Gräns för skjutfält

(51)

3766 Kiimavaara

Föreslagen skyddsform: Naturreservat

Kommun: Pajala Naturvärden: urskog, skogs-myrmosaik

Totalt 680 1 040

I överenskommelsen med Sveaskog beslutades att Kiimavaara skulle ges ett frivilligt skydd som ekopark (NV rapport 5498, 2005). Bolaget har därefter ändrat uppfattning och istället valt att avsätta ett annat område som ekopark. Efter bytet har Kiimavaara i samråd med Sveaskog behandlats som ett område inom kategorin Ej färdigutrett område. Sveaskog föreslår att ca 70 % av skogsmarken i området undantas från skogsbruk, men har inte varit villiga att klassa det som ett Större hänsynsområde. Myndigheterna konstaterar vidare att Sveaskogs förslag innebär en kraftig fragmentering av det sammanhängande urskogsområdet med negativa följder för områdets samlade naturvärden. Efter överenskommelsen 2005 har Sveaskog avverkat skog inom området och det finns även planer på större avverkningar inom bestånd som Länsstyrelsen bedömer vara urskogsartad skog. De planerade avverkningarna har tillfälligt kunnat undvikas genom samråd mellan myndigheterna och bolaget. Sammantaget bedömer myndigheterna att Sveaskogs förslag inte innebär ett godtagbart skydd av detta mycket värdefulla urskogsområde. Kiimavaara bör därför i sin helhet ges ett formellt skydd som naturreservat.

Kiimavaara är ett stort sammanhängande område med förhållandevis produktiva, brandpräglade tallskogar som till övervägande del är urskogsartade. Området har mycket höga naturvärden och är även mycket naturskönt, med tallskogsbevuxna åsryggar som omges av en mosaik av myrstråk och småtjärnar. Kiimavaara är också ett viktigt kärnområde för rennäringen. Foto: Länsstyrelsen i Norrbottens län.

(52)

3766 Kiimavaara

_{1:35 000}

0 0,5 1 2 3Kilometers

Skyddsvärt område Överenskommet Ej överenskommet

(53)

3870 Kilteape

Kommun:Gällivare Naturvärden:urskog, skogs-myrmosaik, vildmark

Totalt 130 190

Kilteape gränsar mot det stora naturreservatet Granlandet och utgör tillsammans med Heijoberget (obj.nr 4297) en naturlig utvidgning av detta. Kilteape ligger trots sitt relativt östliga läge delvis ovan gränsen för fjällnära skog och hela området fördes därför till kategorin Ej färdigutrett område i överenskommelsen med Sveaskog (NV rapport 5498, 2005). Efter överenskommelsen har gränsen för Granlandets naturreservat justerats i ett kvalitetssäkringsprojekt under 2008. Som en följd av detta har också avgränsningen för Kilteape justerats jämfört med den som redovisades i inventeringsrapporten (NV rapport 5345, 2004). Området förefaller ha utökats med ca 50 hektar, men detta är samma areal som markerats som naturreservat i tidigare rapporter. För att åstadkomma ett ändamålsenligt skydd samt ge det befintliga reservatet en mer naturlig avgränsning bör hela området införlivas Granlandets naturreservat.

Skogarna i Kilteape karaktäriseras av gamla urskogsartade granskogar med stor mängd död ved. Foto: Per-Arne Malmberg/Länsstyrelsen i Norrbottens län

(54)

3870 Kilteape

Granlandets naturreservat

(55)

2899 Kuolpa

Kommun:Gällivare Naturvärden:urskog, lågfjäll, vildmark

Ej överenskommen areal 1 350 2 790

Totalt 1 350 2 790

Kuolpa är stort urskogsområde som norrut ansluter till det stora naturreservatet Dundret, som är det mest välkända naturreservatet i Gällivare kommun. I söder gränsar Kuolpa mot Kuolpajärvi naturreservat och i sydväst mot Muorjekvuoma (obj.nr 2898), en stor skogs-myrmosaik där reservatsbildning pågår. Kuolpa ligger till största del ovanför gränsen för fjällnära skog. I samrådet med Sveaskog 2005 fördes hela området till kategorin Ej färdigutrett område (NV rapport 5498, 2005). Länsstyrelsen har därefter genomfört kompletterande fältinventeringar vilka ytterligare bekräftat områdets höga naturvärden. Inventeringen visade också på höga naturvärden i flera angränsande skogsområden, vilket föranledde en del större gränsförändringar. Främst i östra delen skiljer sig därför områdets avgränsning jämfört med den som redovisas i inventeringsrapporten (NV rapport 5344, 2004). För att långsiktigt åstadkomma ett ändamålsenligt skydd för områdets höga naturvärden bör hela Kuolpa skyddas som naturreservat.

Lågfjället Kuolpavaaras sluttningar täcks av urskogsartad granskog, med rik förekomst av rötade lågor och naturskogsarter. I sydsluttningen finns också ofta inslag av mycket gammal, grov tall. I bakgrunden ses Dundrets sydsluttning.

(56)

2899 Kuolpa

_{1:60 000} 0 2,5 5 10Kilometers Gräns för fjällnära skog Skyddsvärt område Överenskommet Ej överenskommet Större utökning Naturreservat

3242 Sileäkielinen

2898 Muorjekvuoma

Dundrets naturreservat

(57)

2850 Lill-Gidna

Kommun:Arjeplog Naturvärden:urskog, vildmark

Totalt 160 190

Under inventeringen av skyddsvärda statliga skogar identifierades flera urskogsområden i direkt anslutning till det stora naturreservatet Laisdalens fjällurskog. Ett av dessa är Lill-Gidna, som utgörs av tre friliggande delområden längs gränsen för naturreservatet. Då området delvis ligger ovanför gränsen för fjällnära skog delades det i samrådet med Sveaskog 2005 mellan kategorierna Naturreservat, nedan fjällnära gränsen, respektive till kategorin Ej färdigutrett område, ovan fjällnära gränsen (NV rapport 5498, 2005). Lill-Gidna har minskat i areal då det vid en kvalitetssäkring av gränsen för reservat Laisdalens fjällurskog visat sig att delar av objektet i själva verket redan låg i det befintliga reservatet. En mindre tillägg har gjorts i västra delen, där en flik av urskog mot reservatsgränsen tagits med. Sammantaget har områdets areal minskats något jämfört med ursprungsgränsen (NV rapport 5344, 2004). Reservatsbildning pågår på angränsande privatägda fastigheter. För att åstadkomma ett långsiktigt och ändamålsenligt skydd för området samt ge det befintliga naturreservatet en mer naturanpassad avgränsning, bör Lill-Gidna införlivas i naturreservatet Laisdalens fjällurskog.

Områdesbeskrivning: Skyddsvärda statliga skogar – Södra Norrbottens län. NV rapport nr. 5344 (2004).

Skogarna i Lill-Gidna är urskogsartade och till stor del uppkomna efter en skogsbrand i mitten av 1800-talet. I förgrunden syns de våtmarker på privatmark där reservatsbildning pågår. Till höger ses berget Lill-Gidna som sluttar brant ner mot Laisälvens dalgång. Foto: Frédéric Forsmark/Länsstyrelsen i Norrbottens län