Postadress:
Besöksadress:
Telefon:
Box 1026
Gjuterigatan 5
036-10 10 00 (vx)
Utveckling av montersystem
med tyganvändning
Development of a stand
system with the use of cloth
HUVUDOMRÅDE: Maskinteknik, Produktutveckling och Design FÖRFATTARE: Emelie Attergrim och Linnea Johansson HANDLEDARE: Olof Granath
Postadress:
Besöksadress:
Telefon:
Box 1026
Gjuterigatan 5
036-10 10 00 (vx)
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Maskinteknik, produktutveckling & design. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Examinator: Kent Salomonsson Handledare: Olof Granath Omfattning: 15 hp (grundnivå) Datum: 2016-05-26
Abstract
Abstract
This report presents a bachelor’s degree thesis which is conducted by two students from the School of Engineering at Jönköping University. The work has been done on request from the company PEN Interiör AB. PEN develops and manufactures shop and restaurant decor and stand systems to fairs. Competitors on the market are using cloth suspending aluminum profile systems more frequently than wooden panels as stand material. With a cloth suspension system all joints and aluminum profiles are hidden. PEN has no cloth suspension system that hides all visible aluminum profiles but uses a different system with wooden panels in purpose to hide the profiles. That system is not considered the best solution for the problem and a new system needs to be developed. The criterion for the new system is that the basic frame system is kept and new parts of the system must be compatible with each other and with the basic frame. The report guides the reader through a product development process that includes design work. The report finishes with a discussion chapter that includes consequences for the generated results, it also includes a short discussion of environmental impact related to this work. To keep the work in pace for the deadline a schedule was made by using a method called “Work Breakdown Structure”. In the product development process the following methods were used such as Brainstorming, Morphological matrix and Pugh’s matrix in purpose to enable the choice of the final concept that can suspend cloth sheets on exhibition stands. The morphological matrix together with the brainstorming generated various concepts which were put in a Pugh’s matrix to grade the different concepts and a final concept was chosen. The final concept involves three new aluminum profiles that was developed to fit PEN’s basic frame system. The results was presented for PEN and they will review the profiles to choose whether they want to get them into production or not.
Sammanfattning
Sammanfattning
Denna rapport redogör ett examensarbete vilket är utfört av två studenter från Tekniska Högskolan i Jönköping. Examensarbetet har skett på förfrågan från företaget PEN interiör AB. PEN Interiör AB arbetar med att ta fram och tillverka butiks- och resturanginredning samt montrar till mässor. Konkurrenter har allt mer börjat använda sig av tygupphängning istället för träskivor som montermaterial. Med ett tygupphängningssystem döljs alla skarvar och längsgående aluminiumprofiler. PEN har inget tygupphängningssystem som döljer alla synliga aluminiumprofiler utan använder sig av ett annat system med träskivor för att dölja profilerna. Det systemet anses inte vara den bästa lösningen på problemet och ett nytt system behövde utvecklas. Ett kriterium för det nya systemet är att grundstommen ska behållas och nya delar i systemet måste vara kompatibla med varandra och mot grundstommen. Rapporten guidar läsaren genom en produktutvecklingsprocess som innefattar konstruktionsarbete. Rapporten avslutats med ett diskussionskapitel som behandlar arbetets implikationer samt miljöaspekter kring detta arbete. För att arbetet ska förhålla sig till en rimlig tidsperiod skapades en tidplan där det i detta fall användes ”Work Breakdown Structure” som metod. Det gav arbetet en ram att förhålla sig till. I produktutvecklingsprocessen används metoder såsom Brainstorming, Morfologisk matris och Pugh’s matris för att arbeta fram ett slutgiltigt koncept som möjliggör tygupphängning på mässmontrar. Den morfologiska matrisen tillsammans med brainstormingen genererade flertalet koncept som sållades i en Pugh’s matris. Resultatet för arbetet var att välja det koncept som erhöll bäst resultat från sållningen. Det konceptet innebar att tillverka tre nya aluminiumprofiler som möjliggör tygupphängning på PEN:s grundstomme. Resultatet presenteras för PEN där de tar beslut om prototypbyggnation för ett produkttest. Testerna ger en grund för företaget att ta beslut om de nya profilerna ska sättas i produktion.
Nyckelord:
Projektplanering, Produktutvecklingsprocess, Morfologisk matris, Pugh’s matris, DFA/DFM, Aluminiumprofiler, Montersystem.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1
Introduktion ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1
1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 1
1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2
1.5 DISPOSITION... 2
2
Teoretiskt ramverk ... 3
2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 3
2.2 PROJEKTPLANERING ... 3
2.3 PRODUKTUTVECKLINGSPROCESS ... 3
2.4 BRAINSTORMING ... 4
2.5 DESIGN FOR X ... 4
2.6 SET BASED CONCURRENT ENGINEERING ... 4
2.7 MORFOLOGISK ANALYS ... 4
2.8 PUGH’S MATRIS ... 5
3
Metod och genomförande ... 6
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD... 6
3.2 LITTERATURSTUDIE ... 6 3.3 MARKNADSANALYS ... 6 3.3.1 Konkurrent A ... 6 3.3.2 Konkurrent B ... 7 3.3.3 Konkurrent C ... 7 3.3.4 Konkurrent D ... 8 3.3.5 Konkurrent E ... 8 3.3.6 Konkurrent F ... 8 3.3.7 Sammanfattning ... 8 3.4 GENOMFÖRANDE ... 9 3.5 SÅLLNING AV KONCEPTEN ... 11
Innehållsförteckning
3.6 BEARBETNING ... 11
3.7 LÖSA KOMPONENTER ... 12
3.8 VALIDITET OCH RELIABILITET ... 12
4
Resultat ... 13
4.1 RESULTAT FRÅGESTÄLLNING 1 ... 13 4.2 RESULTAT FRÅGESTÄLLNING 2 ... 13 4.3 RESULTAT FRÅGESTÄLLNING 3 ... 13 4.4 SLUTLIGT KONCEPT ... 145
Analys ... 17
5.1 FRÅGESTÄLLNING 1 ... 17 5.2 FRÅGESTÄLLNING 2 ... 17 5.3 FRÅGESTÄLLNING 3 ... 176
Diskussion och slutsatser ... 18
6.1 IMPLIKATIONER ... 18
6.2 MILJÖ ... 18
6.3 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 18
6.4 VIDARE ARBETE ELLER FORSKNING ... 19
Referenser ... 20
Introduktion
1
Introduktion
Kapitlet ger en bakgrund till studien och det problemområde som studien byggts upp kring. Vidare presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. Därtill beskrivs studiens avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.
1.1 Bakgrund
Denna rapport redogör för ett examensarbete vilken har skett på förfrågan från företaget PEN Interiör AB i Jönköping. PEN är ett företag som arbetar med att ta fram och tillverka mässmontrar, butiksinredning och resturanginredning.
Examensarbetet innebär att vidareutveckla PEN:s befintliga golvmontersystem för mässor där stommen består av aluminiumprofiler. Dessa stommar bekläds av tyg eller skivor av bland annat trä och plast. Detta är ett konstruktionsarbete för att PEN:s befintliga aluminiumsystem ska analyseras och nya profiler ska utvecklas till det profilsystemet. I andra hand ska helt nya idéer skapas för aluminiumprofiler eller andra materiallösningar för att bygga montrar för golvbruk. Arbetet innehåller en marknadsundersökning av för- och nackdelar på konkurrenters produkter.
1.2 Problembeskrivning
PEN:s montrar har synliga längsgående ribbor och hörn vid användning av träskivor som montermaterial (se bilaga 1), vilket företaget vill ha en lösning till när kunder önskar att gömma dessa. Hörnen kan gömmas genom att använda en otymplig profil men den anses inte vara den bästa lösningen för att täcka hörn och längsgående ribbor. Önskemålet från PEN är att lösa detta genom att montera upp stora tygstycken med hjälp av profiler där mindre stabiliseringsskivor används för att styva upp montern (se fig.1). PEN använder mindre tygstycken till deras profiler som fästs med kardborrar längs profilerna vilket medför att montering och demontering är en tidskrävande process. Tyget blir svårhanterligt i monteringen då problem såsom slappt tyg kan uppstå. Det systemet har inget fäste i hörnen för tyget, vilket medför att tyget inte ligger rakt och spänt i de önskvärda vinklarna.
Fig. 1, Önskemålet för tygsystem med grundstommen.
Detta examensarbete innefattar att metodiskt hitta en lösning eller alternativa lösningar för att underlätta tygmonteringen samt att gömma skarvar och hörn till mässmontern för tygmontering med tillhörande stabilitetsskivor av trä.
1.3 Syfte och frågeställningar
De nya profilerna ska underlätta tygmontering på profiler och ska samtidigt dölja ribbor för tyg- och träanvändning. Arbetet innebär att utveckla nya profiler vilket ska vara kompatibelt med PEN:s resterande profilsystem både för träskivor och tygupphängning. Därmed ser studiens tre frågeställningar ut enligt följande:
1. Hur ser en monteringsvänlig lösning ut?
2. Vad är en lämplig utformning av profilerna för att inneha en monteringsvänlig lösning? 3. Kan profilsystemet klara de bestämda kraven?
Introduktion
1.4 Avgränsningar
Arbetet ska inte utveckla ett helt nytt system för aluminiumprofiler. Det måste vara kompatibelt med det resterande profilsystemet. När syftet är uppnått och om tid finns kan en vidare fördjupning och utveckling utföras, exempelvis att använda ett helt nytt material.
1.5 Disposition
Denna rapport återger en produktutvecklingsprocess som läsaren får följa. Rapporten fortsätter följande med kapitel två Teoretiskt ramverk, vilket redogör de teorier om metoder som används i rapporten för att skapa en trovärdighet och en grund att stå på. Sedermera i kapitel tre Metod och Genomförande, beskrivs hur metoderna från Teoretiskt ramverk används i studien. Kapitel fyra behandlar arbetets resultat på frågeställningar och presenterar det slutgiltiga konceptet för studien. Kapitel fem är Analys, där analyseras studiens resultat utifrån frågeställningarna. I Kapitel sex behandlas diskussion och slutsatser som knyter samman arbetet och diskuterar om vidare arbete och studiens implikationer. Under detta kapitel behandlas även en kort diskussion om miljöaspekter relaterat till arbetet.
Teoretiskt ramverk
2
Teoretiskt ramverk
Kapitlet ger en teoretisk grund som används i studieupplägget och en bas för att analysera resultatet av de frågeställningar som formulerats.
2.1 Koppling mellan frågeställningar och teori
För att på ett realistiskt sätt besvara frågeställningarna skapas en projektplanering. “Work Breakdown Structure”,”Project Evaluation and Review Technique” och “Gantt-schema” är teorier som används till projektplaneringen. Genom att skapa en kravspecifikation kan den tredje frågeställningen besvaras. Brainstorming, morfologisk analys och konceptsållning använder sig av kravspecifikationen som hjälpmedel för att avgränsa och tydliggöra om vad som ska utföras. Brainstorming och den morfologiska analysen är teorier som är kopplade till att generera flera koncept, dessa kan senare sållas för att hitta den slutgiltiga lösningen. När de slutgiltiga koncepten fastställs används en Pugh’s matris för att hitta det koncept som besvarar den första och andra frågeställningen.
2.2 Projektplanering
Teorier såsom “Work Breakdown Structure” (WBS) och “Project Evaluation and Review Technique” (PERT) är verktyg vilka underlättar projektplaneringen. WBS bygger på en hierarkisk struktur där man bryter ned och delar upp de uppgifter och moment som ska utföras i projektet. Alla uppgifter behöver inte vara nedbrutna lika detaljerat men om det finns ett moment av exempelvis oväntade kostnader, risker eller komplexitet i uppgiften så är det att föredra att bryta ner uppgiften ytterligare [1, s.2-9]. I Nasas handbok om WBS beskrivs det att en WBS ger en bra överblick av projektet och delar upp det i hanterbara arbetspaket. Det ger även en överblick och kontroll av kostnad, tidsplan och tekniskt innehåll. Enligt handboken berör WBS:en alla inblandade i projektet och vad de ska utföra. Det är inte bara företagets uppgifter utan även andra inblandade så som universitet, entreprenörer och internationella aktörers uppgifter som dokumenteras. Handboken nämner även att saker som inte står i WBS:en tillhör inte projektet[1, s.2]. WBS:en kan med fördel vidareutvecklas till ett PERT-schema. Ett PERT-schema uppskattar tiden för projektet och alla dess ingående arbetspaket. Teorin delar även in vilka arbetsuppgifter som kan utföras parallellt. För att korta ner ledtiden på ett projekt krävs det att se över de delar som hör till den kritiska vägen, de arbetspaket som på följd tar längst tid, och reducera tiderna på dessa uppgifter. Ytterligare teorier och verktyg kan appliceras när PERT-schemat är utfört, exempelvis ett Gantt-schema [2, s.496-499].
2.3 Produktutvecklingsprocess
Total Design är en metod som tar hänsyn för hela produktutvecklingsprocessen. Total designs modell är uppdelad i flera arbetspaket och är uppställd enligt följande:
Marknad Specifikation Konceptdesign Detaljdesign Tillverkning Försäljning
Mellan alla dessa moment itereras arbetet med fördel så att inget blir utelämnat och produkten innehar en helhet. Varje arbetspaket har ingående processer och använder sig av särskilda metoder för att nå det som önskas. Stuart Pugh beskriver att Total Design är en nödvändig systematisk aktivitet för att skapa bra och välutvecklade produkter då inget blir utelämnat. Denna metod är menat att skapa ett designflöde [3, s.3-9]. En annan metod är Vattenfallsmetoden som har ett annat upplägg jämfört med Total Design. Vattenfallsmetoden redogör för hur man kan systematisera arbetet med exempelvis design och produktutvecklingsprojekt. Övergripande handlar det om att börja definiera de primära kraven på projektet och att sedan fördjupa sig och se över varje del. Första steget är att se över vad komponenterna ska ha för krav. Sedan kommer en utförandefas där produkten “produceras”. Efter detta steg kommer en fas av kontroller vilket innebär att alla komponenter för sig kontrolleras och verifierar att komponenten uppfyller de krav som ställts. Således kontrolleras två komponenter i samspel, ser att de fungerar ihop som de ska och som kraven var satta. Detta
Teoretiskt ramverk
fortskrider ända tills hela produkten kontrolleras och att den till slut klarar de krav som sattes från början. En nackdel vilket tas upp av Sven Eklund är att de mest övergripande kraven och målen kontrolleras sist. Dessa krav är de viktigaste att uppfylla. I värsta tänkbara scenario utvecklas en produkt som inte utför uppgiften, vilket leder till att arbetet utförts helt i onödan [4, s.124].
Teorierna liknar varandra på den punkten att dela upp alla ingående moment i så kallade arbetspaket, att under varje paket utförs olika processer för att sedan skicka vidare projektet till nästa arbetspaket. Det som skiljer dem åt är att Total Design itererar mellan arbetspaketen tills en färdig produkt har skapats och Vattenfallsmetoden har ett utförandestadie således används kontrollerna för att se att allt gick rätt till från detaljnivå till färdig produkt.
2.4 Brainstorming
Brainstorming är en metod för att generera många idéer i syfte att lösa ett problem. Vid en brainstormingsession får inte idéer kritiseras eller diskuteras, de ska bara dokumenteras i exempelvis text och bilder. Efter att alla idéer har skapats så sorteras, grupperas och diskuteras de olika idéerna. Sessionen bör inte vara längre än två timmar [5, s.513-514]. Dessa idéer kan användas vidare i andra metoder så som concurrent engineering och morfologisk analys vilka beskrivs längre ned i kapitlet.
2.5 Design for X
Design for X handlar om att designa en produkt eller tjänst med tanke på olika områden. Dessa områden kan handla om tillverkning, montering, kostnader och så vidare. Design For Manufacture (DFM) handlar om att tänka på hur produkten kommer att tillverkas. Vilka tillverkningstekniker och maskiner kommer att användas, och slutligen anpassa produkten för den valda tillverkningsmetoden. Design For Assembly (DFA) berör hur monteringen av produkten är tänkt. DFA fokuserar på att hålla ner antalet monteringssteg till så få som möjligt, samt försöka dra ner monteringstiden. Design For Cost (DFC) innefattar de kostnader som olika designförslag kan komma att föra med sig. Denna punkt är en central del för producerande företag då produkterna ska generera en vinst för företaget vid försäljning. Om inte det uppnås kan företaget inte fortsätta tillverkningen om produkten inte är lönsam att producera och sälja [6, s.315-349].
2.6 Set based concurrent engineering
Under en produktutvecklingsprocess finns det många sätt att gå tillväga gällande idégenerering, framtagning och sållning av koncept. Set based concurrent engineering är en metod som kort sammanfattat innebär att alla framtagna idéer och koncept behålls under arbetets gång. Dessa koncept kombineras med varandra för att sedan trattas ner och förfinas till den slutgiltiga designen. Den slutgiltiga designen har element från respektive koncept, de konceptkombinationerna som bryter mot de ställda kraven elimineras[7, s.22-23].
2.7 Morfologisk analys
Morfologisk analys är en teori vilket är kopplat till idégenerering där många lösningar kombineras med varandra i en matris för att bygga upp flertalet olika koncept. Johan G. Wissema tar upp detta i rapporten om morfologisk analys, där den morfologiska analysen beskrivs som ett verktyg vilket sällan används under den tidsperioden med grunden att den används felaktigt. Analysen är mer lämpad för att hitta olika koncept och att generera flera möjliga koncept. Den morfologiska analysen är inte utformad i syfte att generera den färdiga lösningen till problemet. Johan G. Wissema redogör för fem punkter vilket utgör matrisens struktur [8, s.147].
Identifiera fundamentala funktioner. Alla möjliga former ska listas.
Identifiera alla möjliga kombinationer och varje enskild idé har en egen dimension. Hitta praktiska exempel för varje kombination och idé, dessa utfall av kombinationer
kallas för händelser.
Alla händelser ska reduceras då kombinationerna kan uppgå till ett stort antal lösningar och att osannolika lösningarna kan uteslutas.
Teoretiskt ramverk
Johan G. Wissema drar slutsatsen att Morfologisk analys är ett användbart verktyg vilken ska användas till konceptgenerering istället för att generera en färdigutvecklad lösning [8, s152-153]. David G. Ullman beskriver också att morfologisk analys är ett verktyg för att generera flera koncept och har delat upp metoden i fyra delsteg liknande Johan G. Wissemas upplägg. David G. Ullman uppmanar dock att inte utesluta konstiga eller omöjliga idéer och menar att det censurerande tänkandet kan hindra att nya idéer skapas. Det är bättre att jämföra för- och nackdelar i slutet när de olika koncepten fastställts[6, s.204-209].En stor skillnad mellan de två teorierna är tidsperioden de är skrivna i. Dock påvisar båda teorierna att Morfologi är ett verktyg som används för att generera koncept. De har även samma uppfattning om att de koncept som skapas med metoden ska sållas med hjälp av ett utomstående verktyg.
2.8
Pugh’s matris
Pugh’s matris är en form av en konceptsållningsmatris som skapats av Stuart Pugh, därav namnet Pugh’s matris. Detta är en välanvänd metod inom produktutveckling. Matrisen bygger på att alla framtagna koncept ska listas för att sedan utvärdera dem mot krav från en tidigare upprättad kravspecifikation. Alla koncept ställs inför samma krav och får poäng såsom + och - gentemot ett första utomstående koncept, det agerar som en nollpunkt. Konceptet som agerar nollpunkt kan exempelvis vara den nuvarande lösningen på problemet [3, s.76 -86]. Detta medför att efter poängutdelningen är utförd står ett eller flera koncept som kandidater till att lösa problemet och dessa koncept är bättre eller sämre än det första utomstående konceptet. Stuart Pugh går även igenom hur koncepten till matrisen kan genereras genom att använda metoder såsom brainstorming, analogier och checklistor [3, s.87].
Metod och genomförande
3
Metod och genomförande
Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av i studiens använda angreppssätt med referenser samt beskriver studiens genomförande. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens trovärdighet.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och metod
Studiens tre frågeställningar besvaras genom att starta en produktutvecklingsprocess. Processen innebär användning av olika metoder och verktyg för att nå målet med att utveckla nya aluminiumprofiler. Denna produktutvecklingsprocess är en blandning av Total design och Vattenfallsmetoden (se fig.2), beskrivna under teoretiskt ramverk. Kopplingen med Vattenfallsmetoden redogörs under kapitel 3.4. Ett Gantt-schema skapas från metoderna WBS och PERT (se bilaga 2). Till skillnad från den beskrivna teorin om metoden under teoretiskt ramverk är denna WBS mer övergripande och inte utförd på samma detaljnivå. Schemat följs upp under arbetets gång för att se till att projektet avklaras inom den satta tiden. För att besvara den tredje frågeställningen skapas en kravspecifikation som införs i en Pugh’s matris för att utvärdera om koncepten håller de ställda kraven.
Fig.2, Total design processen tagen från Total Design, S. Pugh [4, s.6]. Modifierad med denna studies arbetsprocess.
3.2 Litteraturstudie
Information till det teoretiska ramverket beskrivet i tidigare kapitel fås genom en litteraturstudie. Genom att söka efter vetenskapliga- och konferenspublikationer med sökmotorn ”primo” erhålls relevant information till studien. Kurslitteratur används samt litteratur från bibliotek.
3.3 Marknadsanalys
En marknadsanalys genomförs för att skapa en grund att stå på. Sex olika konkurrenters profilsystem för tygupphängning analyseras, konkurrenterna benämns med en bokstav ordnade i alfabetisk ordning och innefattar företagen Octanorm (A), Modul-Int (B), Foga system (C), Clever frame (D), Bematrix (E) och Aluvision (F). All insamlad data sammanställs i ett dokument som beskriver för- och nackdelar för dessa system. Den genererade informationen gav inspiration för att hitta lösningar till detta arbetes problem.
3.3.1
Konkurrent A
Konkurrent A bygger montersystem som består av strängpressade aluminiumprofiler. För att montera systemet används flertalet lösa komponenter exempelvis såsom skruvar och vinkelfästen. För att fästa tygstycken på mässmontern har profilerna integrerade fickor i sig som silikonlister trycks in i, listerna har fastsytt tyg på sig. Monterväggarna i detta system är dynamiskt då det går att kombinera flertalet profiler för att bygga löpande väggar som kan
Metod och genomförande
ändra riktning. En begränsning för detta system är att byggvinklarna inte finns annat än i 180 och 90 graders väggar med undantag att det går att bygga med 90 graders ytterhörn (Se fig.3).
Fig.3, Uppbyggnad av montersystem från konkurrent A [9]
3.3.2
Konkurrent B
Detta företag använder sig av strängpressade aluminiumprofiler likt konkurrent A, likaså samma infästning av tyget i profilerna med hjälp av en silikonlist. Profilerna kan monteras ihop med hjälp av en expanderande gummilist (se fig.4). Denna konkurrent bygger lösa aluminiumprofilramar för tygupphängning samt en annan lösning är att profilerna monteras på en grundstomme. Denna konkurrent erbjuder många kombinationslösningar exempelvis en aluminiumprofil som kan montera en träskiva för upphängning av tv-apparater samtidigt som den innehar tyguppspänning.
Fig.4, Monteringslösning mellan profiler [10]
3.3.3
Konkurrent C
Denna konkurrent är uppbyggt efter konkurrent A:s principer. Lösa ramar av aluminiumprofiler med integrerad tygficka. Systemet sammanfogas med hjälp av vinkelfästen samt skruvar. Detta system har bland annat en hörnprofil som möjliggör vidarebyggnad av monterväggen samt att ha funktionen av att täcka både inner- och ytterhörn av tyg. (se fig.5).
Metod och genomförande
3.3.4
Konkurrent D
Konkurrent D använder sig av färdiga aluminiumramar som inte har tygfickor integrerade i sig. Dessa ramar monteras ihop med hjälp av en Connector, det är en stav som skruvas mellan ramarna och är samtidigt magnetiska. Det möjliggör att fästa magnetiska paneler med utställningsmotivet på ramarna. Detta system har få ingående komponenter och är verktygsfritt vid montering. En svaghet med systemet att synliga skarvar syns då ramarna inte kan uppnå den storlek som behövs för att bygga en hel montervägg. För att skapa vinklade väggar används ett gångjärn mellan ramverket. Denna konkurrent kan bygga montrarna i alla önskvärda vinklar (se fig.6).
Fig.6, Från vänster: en Connector som monterar ihop ramarna, gångjärn och montersystemet.[12]
3.3.5
Konkurrent E
Konkurrent E har inriktat sig på att bygga monterväggar med hjälp av ramsystem. Ramarna är tillverkade i strängpressat aluminium likt övriga konkurrenter. Det går inte att bygga väggar med vinklade innerhörn utan att få en synlig skarv vid övergången från vägg mot vägg. Även detta system har ett antal lösa fästelement för att bygga ramarna, såsom vinkelfästen och skruvar [13].
3.3.6
Konkurrent F
Den sista konkurrenten använder sig av strängpressade aluminiumprofiler som har efterbearbetats mer än de övriga systemen. Hålen från efterbearbetningen i profilerna agerar som fästelement mellan ramarna som byggs, en stav förs in mellan hålen i profilerna och skruvas åt. För att montera tyg på dessa montersystem används integrerad ficka i profilerna för silikonanvändning och mot en kardborre som sitter runt kanterna på profilerna. Konkurrent F bygger inte skarpt vinklade väggar, utan böjda väggar med hjälp av en specialkomponent som är bockad (se fig.7). Det systemet medför extra kostnader på grund av efterbearbetningen och även de dubbla fästelementet för tyget såsom silikon och kardborre. Denna konkurrent har även ett till produktsortiment vilka liknar konkurrent A och C:s system för att bygga monterväggar beklädda av tyg.
Fig.7, Från vänster: aluminiumprofil med silikon och kardborre infästning för tyget, sammanfogning av ramarna och bockad hörnbit som gör att väggarna byggs i olika
vinklar.[14]
3.3.7
Sammanfattning
Alla konkurrenter förutom konkurrent D använder integrerade fickor i aluminiumprofilerna som silikonlister ska föras in i. Alla system byggs med hjälp av strängpressade
Metod och genomförande
aluminiumprofiler. En generell begränsning för de flesta system är att byggvinklarna hålls mellan 180, 90 inner- och 90 ytterhörn. Konkurrent D är den enda konkurrenten av dessa sex system som kan bygga fritt i alla önskvärda vinklar. En svaghet hos konkurrenterna är att sammanfogningen av profilerna kräver flertalet lösa fästelement.
3.4 Genomförande
En kravspecifikation skapas med syfte att definiera uppgiften och generera avgränsningar. Kravspecifikationen skapas med tanke på att utforma kraven så de är mätbara, realistiska och tydliga (se bilaga 3). Vidare hölls ett flertal brainstormingsessioner utdelade på flera dagar. Brainstormingen utfördes enligt beskriven teori från teoretiskt ramverk, sessionerna varade inte mer än två timmar samt att inga idéer fick kritik innan processen var avslutad. Ett moment i projektet var att välja och gå vidare med silikoninfästning för tyget som fogningsmetod i profilerna, valet av infästningslösning styr hur aluminiumprofilerna utformas. Silikoninfästning för tyget innebär att aluminiumprofilerna har utformade fickor som en silikonlist ska passa in i. Silikonlisterna sys fast på utställningstyget och trycks sedan in i fickorna på profilerna som spänner upp tyget för att ge en slät yta (se fig.8).
Fig.8, Iillustration för tygficka i en profil med en silikonlist med fastsytt tyg.
En morfologisk matris skapas som de genererade idéerna och koncepten förs in i. Den Morfologiska matrisen skapas med hjälp av Photoshop för att redigera de skannade bilderna på koncepten och lägga till en beskrivande text. Den morfologiska matrisen sorterar alla dellösningar för sig med avsikt att slutligen möjliggöra kombinationer mellan dem för att forma flertalet koncept (se fig.9). Koncepten kommer att inneha flera dellösningar, exempelvis kan ett koncept innefatta fyra olika aluminiumprofiler. I den morfologiska matrisen har horisontella fästen en egen rad med olika lösningar och de vertikala profilerna har en egen rad med olika lösningar och så vidare (se bilaga 4).
Fig.9, Dellösningar som återfinns i den morfologiska matrisen. Från vänster: vertikal infästning för innerhörn med silikonlist, vertikal infästning för innerhörn, horisontell profil,
Metod och genomförande
Alla lösningar skannas och grupperas för att sedermera bytas ut till solidmodellerade bilder i matrisen. Under skapandet av den morfologiska matrisen togs ett beslut att hålla kvar i de flesta dellösningar även om de till synes tekniskt eller praktiskt inte var effektiva lösningar av problemet, likt metoden Concurrent Engineering. Där behålls alla koncept för att arbetas ned till ett slutgiltigt koncept. I detta arbete appliceras denna teori med tanke på att inga viktiga detaljer får glömmas och arbetet riskerar inte att “snöa in” i en viss riktning. I matrisen skrevs även förslag på olika infästningslösningar så som silikon, magnet, dragkedja och kardborre. Alla koncept solidmodellerades upp i programmet SolidWorks för att utvärderas. Detta gav en uppfattning om lösningarna var genomförbara. Likt Vattenfallsmetoden beskrivet under teoretiskt ramverk fungerar solidmodelleringen som en kontroll vid konceptframtagningen för att se hur hela systemet ser ut. Detta utförs på grund av att det finns en viss svårighet att föreställa sig hur hela systemet ser ut på pappersskisser. Kontrollerna behandlade:
Hur komponenterna fungerar för sig
Hur profilen kan samverka med andra komponenter Utformning av profilen med tanke på tillverkning
Vilka extra komponenter som kan komma att behövas vid monteringen
Under solidmodelleringen upptäcktes mycket problematik med de genererade idéerna på grund av att profilerna inte passade ihop med grundstommen. Dessa kontroller möjliggjorde att profilerna modifieras till önskad passning och funktion. Metoden DFM beskrivet under teoretiskt ramverk appliceras för att kontrollera så att lösningarna är tillverkningsbara. Profilerna tillverkas genom strängpressning. Strängpressning innebär att ett upphettat aluminiumgöt pressas igenom ett verktyg som är utformat efter profilens tänkta tvärsnitt och sedermera trycks profilen ut i den önskade längden. Formen på aluminiumprofilen återges av tvärsnittet i verktyget. Ska förändringar i utformningen utföras på profilens längdriktning krävs exempelvis skärande bearbetning. För att hitta de aktuella konstruktionsreglerna för detta fall inom strängpressning används Sapas handbok för konstruktörer, som redogör väsentliga regler för strängpressning av aluminium [15, s.36-50]. En regel är att profilen inte får inneha för tunna fickor. Fickor med skarpa hörn får utformas enligt följande: fickans minsta bredd får vara en tredjedel av längden på fickan. Om fickan har rundade hörn kan förhållandet ändras till en fjärdedel (se fig.10). Den regeln finns på grund av att om fickan är för lång och smal riskerar det att strängpressningsverktyget äventyrar sin hållfasthet.
Fig.10, Djupet på fickor i profiler. Återgiven från Sapas bok “Handbok för konstruktörer, [9, s.38]” med tillstånd från Sapa.
När dessa konstruktionsregler appliceras kunde ett flertal koncept inte inneha den utformningen som önskades från start. En mindre omdesign var skedde på de flesta profiler medan en profil blev avsevärt förändrad i utformningen. En del av arbetet lades även på att utforma profilerna enligt DFC, att profilerna inte ska inneha en orimligt hög kostnad. Exempelvis att använda sig av standardkomponenter är en faktor som gör tillverkningen billigare. Principerna för DFA applicerades när profilerna utformades. Det som fanns i åtanke var att hålla ner antalet komponenter och underlätta monteringen för profilsystemet, likt beskriven teori från teoretiskt ramverk. Att dra ner på antalet komponenter optimerar monteringstiden. Om DFA inte appliceras i produktutvecklingsprocessen kan monteringstiden förlängas.
Metod och genomförande
Aluminiumlegeringen 6060F22-T6 ska användas på de nya profilerna, likt de gamla aluminiumprofilerna i grundstommen. Legeringen 6060F22-T6 är mer bearbetningsvänlig jämfört med legeringen 6060-T6, exempelvis vid skärande bearbetning [9, s.30]. T6 är en typ av härdning aluminiumet utsätts för. T6 innebär att aluminiumet varmåldras och för serien 6060F22 så värms aluminiumgodsen upp till 180 grader Celsius. Legeringen har följande egenskaper med en elasticitetmodul på 69,5 GPa och en densitet på 2,67 kg/m3 [16].
3.5 Sållning av koncepten
Dellösningar kombineras ihop från den Morfologiska matrisen för att skapa flertalet koncept. Dessa förs in i Pughmatrisen med syfte att generera den slutgiltiga lösningen. Endast relevanta konceptkombinationer förs in i matrisen, likt hur Johan W. Gissema beskrev metoden för den morfologiska matrisen. Beslutet grundade sig i att många dellösningar var snarlika varandra och vissa dellösningar fungerade inte konstruktionsmässigt. Alla dellösningar återfinns i den morfologiska matrisen för att säkerställa så att ingen idé eller lösning glöms bort. Pughmatrisen ställdes upp genom att lista upp alla krav från arbetets egen kravspecifikation i ett exceldokument. De olika koncepten ska föras in i dokumentet och utvärderas inför varje krav genom en poängfördelning. Poängfördelningen skedde enligt färgkoder vilka gav 1, 0 och -1 poäng för varje enskilt krav. När poängutdelningen är utförd summeras alla poäng för att ge en slutsumma för de olika koncepten (se fig.11).
Fig.11, Exempel på sållningsmatris som används i detta arbete.
Pugh’s matrisen för detta arbete utförs på samma sätt från beskriven teori under teoretiskt ramverk. Den enda skillnaden med denna matris är att den inte har ett utomstående koncept som agerar nollpunkt. Motiveringen för beslutet är att företaget inte har någon lösning för att montera upp stora tygstycken på aluminiumprofiler.
3.6 Bearbetning
För att skapa tygfickor i aluminiumprofilerna som spänner hela tygstycket måste tygprofilerna mötas upp i 90 graders hörn. Lösningen är att profilerna bearbetas genom kapning i olika vinklar. Om två profiler ska mötas upp mellan horisontellt led till vertikalt led ska vardera profil kapas med en vinkel av 45 grader (se fig.12) så de passar ihop och därmed skapar en ram för tyget (se fig.13).
Fig.12, Illustrering av kapning på 45 grader på en vertikal profil (den orangea) och en horisontell profil (den blå).
Metod och genomförande
Fig.13, Illustrering hur kapningarna resulterar i att en ram bildas.
En annan skärande bearbetning behövs för att få den horisontella profilen kompatibel med grundstommen. Den horisontella profilen kapas med en bestämd vinkel så att den kan passera rörprofilen i grundstommen för att möta upp nästkommande profil (se fig.14).
Fig.14, Toppvy av profilsystemet där kapningen illusteraras för de horisontella tygupphängningsprofilerna.
3.7 Lösa komponenter
Monteringen mellan profilerna möjliggörs genom att använda lösa komponenter såsom skruvar och muttrar. För att hitta dessa komponenter söktes flera leverantörers produktkataloger igenom. De lösa komponenterna ska anpassas för de koncept som erhöll bäst resultat från Pugh’s matris. En viktig punkt var att se till att komponenterna var standardiserade för att hålla priset så lågt som möjligt, likt beskriven teori om DFC.
3.8 Validitet och reliabilitet
Profilerna kontrolleras med 3D-printning, exempelvis att testa olika funktioner och passningar. En ökad trovärdighet erhålls när funktioner och passningar kan testas praktiskt och att allt underlag inte baseras på solidmodeller från SolidWorks (se bilaga 5). Hur de fungerar i det verkliga fallet när profilerna har strängpressats kan inte valideras då detta arbete slutar när ritningar och material överlämnas till företaget. Företaget ser över och kontrollerar koncepten och tar beslut om de ska skickas till tillverkning. Dessa profilsystem har en liknande utformning av vad som finns på marknaden idag. I och med att de befintliga lösningarna genererade från sållningsmatrisen liknar marknadens profiler ökar validiteten att dessa profilsystem fungerar i praktiken.
Resultat
4
Resultat
Kapitlet ger en beskrivning av studiens resultat.
4.1 Resultat frågeställning 1
Hur ser en monteringsvänlig lösning ut?
För att inneha en monteringsvänlig lösning ska profilsystemet inneha så få monteringssteg som möjligt. Det innebär att lösa delar såsom skruvar och antalet aluminiumprofiler hålls ned till ett minimum. Vidare är att under montering av profilsystemet ska grundstommen byggas med stabiliseringsskivorna och sedermera ska tygprofilerna monteras på grundstommen. Profilerna ska hållas till en minsta möjlig storlek i tvärsnittet då det genererar att vikten på profilerna hålls så låg som möjligt. Önskvärt i monteringsarbetet var att det endast kräver få eller inga verktyg alls för att montera ihop systemet. En annan aspekt som uppkom var även att endast en eller ett fåtal personer ska kunna montera ihop systemet.
4.2 Resultat frågeställning 2
Vad är en lämplig utformning av profilerna för att inneha en monteringsvänlig lösning?
För att skapa en monteringsvänlig utformning till profilerna för systemet som samtidigt uppfyller frågeställning nummer tre fick monteringsvänligheten kompromissas. Kompromissen innebar att de vertikala hörnprofilerna monteras med ett antal t-spårsmuttrar och tillhörande skruvar som fästs in i t-spårsmuttrarna med en mejsel. De vertikala hörnprofilerna monteras samtidigt som grundstommen byggs medan de horisontella profilerna snäpps på efter att grundstommen byggts. Det innebär att de horisontella profilerna uppfyllt önskemålet om en smidig montering. För att bygga en vinkelrät vägg måste tre aluminiumprofiler tas fram genom strängpressning, en vertikal profil i innerhörnet, en profil för väggavslut och de horisontella profilerna som spänner tyget uppe och nere på monterväggen.
4.3 Resultat frågeställning 3
Kan profilsystemet klara de bestämda kraven?
Koncept 1 uppfyller de ställda kraven från arbetets egen kravspecifikation (se tabell 1). Profilerna är anpassade efter strängpressning i aluminium samt att alla infästningslösningar mellan profilerna fungerar. Koncept 2 (se bilaga 6) och koncept 5 (se bilaga 7) uppfyller de ställda kraven delvis men klarar inte allt på grund av att montering- och demonteringsmomentet är något osäkert på de två koncepten. Alla koncept förutom Koncept 1 sållades bort då dessa inte är praktiskt användbara. Koncept 3 och Koncept 4 är exempel på detta då de var orimliga att använda som lösning till problemet. Koncept 2 och Koncept 5 kan vidareutvecklas för att klara de satta kraven, men tid fanns inte under arbetet att utföra detta.
Resultat
Tabell 1, Sållningsmatrisen där Koncept 1 är en vinnare.
4.4 Slutligt koncept
Företaget har fått flera koncept att välja mellan och kan eventuellt välja att vidareutveckla dessa ytterligare, men en rekommendation är att använda sig av Koncept 1 (se fig.15) som erhöll bäst resultat från konceptsållningen och är mest välutvecklat från de övriga koncepten. Koncept 1 innebär att tre aluminiumprofiler ska strängpressas (se fig.16). Dessa profiler är skapade med avseende på tillverkningsbarhet och kostnad för tillverkning. Profilerna är utformade för att undvika hålbilder. Om hålbilder undviks innebär det att profilen är massiv och därmed lättare att strängpressa. En massiv aluminiumprofil kostar mindre att tillverka jämfört med en profil med hålbild i sig. Detta beror främst på hur avancerat verktyg som krävs vid tillverkning. Med en massiv profil krävs endast ett verktyg vid extrudering av profilen, jämfört med en hålprofil där det krävs två delar som skapar verktyget till extruderingen. Dessa utgörs av dels en kärna som sitter på en brygga, vilket skapar hålet i profilen och sedan ett ytterligare verktyg som skapar den yttre konturen av profilen. Koncept 1 innebär att grundstommen byggs och de vertikala hörnprofilerna för både innerhörn och väggavslut ska monteras samtidigt. När stommen är uppbyggd ska den horisontella profilerna snäppas på. De horisontella profilerna håller sig på plats både vänd uppåt och vänd nedåt (se fig.17). Det gör att antalet har går från fyra till tre olika profiltyper för att möjliggöra skapandet av en tygvägg. Väggarna på montersystemet har en total bredd på 55,3 mm och ett avstånd på 27,5 mm från grundstommen till tygprofilerna. Det innebär att kravet för längd mellan grundstomme och tygprofiler uppnåddes då den hade ett tillåtet avstånd på 50mm (se fig.18).
Resultat
Fig.15, Koncept 1: grön färg representerar företagets grundstomme, orangea färgen representerar de nya profilerna, den blåa färgen representerar T-spåren.
Fig.16, De tre profilerna från Koncept 1 som ska strängpressas. Från vänster: horisontell snäpprofil, vertikal profil för raka väggar eller väggavslut och vertikal innerhörns-profil.
Resultat
Fig.18, Avstånd mellan grundstomme och nya tygprofilerna, respektive den totala bredden på montern.
Analys
5
Analys
Kapitlet ger svar på studiens frågeställningar genom att behandla studiens resultat samt teorin från det teoretiska ramverket genom analys.
5.1 Frågeställning 1
Hur ser en monteringsvänlig lösning ut?
Svaret på den första frågeställningen erhölls genom att tillämpa metoden DFA beskriven under teoretiskt ramverk. Teorin för metoden var applicerbar i detta fall när önskemålet var att bestämma hur en monteringsvänlig lösning ser ut för ett profilsystem. Resultatet var att bestämma en viss monteringsföljd och att dra ner på antalet komponenter på profilsystemet. DFA är ett användbart verktyg gällande optimering på redan existerande produkter eller som i detta fall när helt nya produkter tas fram. Det är lönsamt att betänka hur en detalj monteras så effektiv som möjligt. Denna teori påverkar indirekt teorin om DFC. En snabb montering minskar arbetstimmarna som resulterar i en lägre kostnad när montörens arbetstid för en monter optimeras att hållas så låg som möjligt.
5.2 Frågeställning 2
Vad är en lämplig utformning av profilerna för att inneha en monteringsvänlig lösning?
Profilsystemets utformning innebar en kompromiss för monteringsvänligheten då det adderades moment såsom lösa skruvar och muttrar i systemet. Varför det anses vara en kompromiss är på grund av att vid användning av metoden DFA ska antalet lösa skruvar och monteringsmoment vara så få som möjligt. De lösa skruvarna och muttrarna uppkom på grund av att profilerna ska kunna tillverkas genom strängpressning. Det var ett av de ställda kraven genererade från frågeställning tre. De genererade idéerna från brainstorming och den Morfologiska matrisen möjliggjorde flertalet koncept för att hitta en lösning som var monteringsvänlig. Brainstorming och den Morfologiska matrisen är två metoder vilka fungerade att kombinera på grund av att den Morfologiska matrisen strukturerade de genererade idéerna från Brainstormingen. Det gav en klarhet om antalet genererade idéer räckte för att täcka de olika områdena, såsom vertikala hörnprofiler eller infästningslösningar. Användningen av Pugh’s matris i detta arbete genererade användbara resultat och möjliggjorde valet av slutkonceptet. Kravspecifikationen fördes in direkt i matrisen som sållningskriterier eftersom det var de kraven systemet skulle bedömas inom. Under skapandet av alla dellösningar fanns en åtanke på vad som stod i kravspecifikationen. Det medförde att alla koncept erhöll relativt höga poäng vid summeringen. Det arbetsflödet kan avgränsa brainstormingen i en viss mån, men gör att antalet dellösningar inte svällde i omfattning då alla idéer var relevanta för att lösa problemet. Det fanns hela tiden en avvägning om arbetet gick efter Johan G. Wissemas teori om genererade idéer eller hur David G. Ullman resonerade om framtagning av idéer. Johan G. Wissemas arbetssätt möjliggör att arbetet utförs snabbt och att de mest relevanta idéer finns med. Men med David G. Ullmans arbetssätt erhålls det mer dellösningar och gör det möjligt att skapa mer koncept som inte ”snöar in” i en specifik riktning. Valet av silikoninfästning avgränsade arbetet något men var en nödvändig åtgärd för att arbetet skulle hålla den uppsatta tidplanen. Silikoninfästning är en väl använd infästningsmetod för tygupphängning på montrar, vilket upptäcktes under marknadsanalysen. Därav antogs det att en sådan infästningslösning kommer att fungera i detta fall.
5.3 Frågeställning 3
Kan profilsystemet klara de ställda kraven?
Resultatet från frågeställning tre var en central del om hur frågeställning två besvaras. Kraven för profilsystemet bestämmer de tillåtna utformningarna på profilerna och ger avgränsningar. En avgränsning var att profilen ska kunna interagera mot grundstommen felfritt. Sådana krav gav utfall att detaljerna får genomgå en omdesign. När arbetet fick gå tillbaka för att generera fler dellösningar eller göra en omdesign liknar det den arbetsprocess Total design har med att iterera mellan olika arbetspaketen. Dessa profiler och förslag på koncept kontrollerades i CAD-miljön för att se om allt stämde över från papper till riktigt måttsatta profiler. Den processen liknar beskriven teori för Vattenfallsmetoden, då alla system kontrollerades efter att de skapats.
Diskussion och slutsatser
6
Diskussion och slutsatser
Kapitlet ger en sammanfattande beskrivning av studiens implikationer (konsekvenser), slutsatser och rekommendationer. Kapitlet avslutas med förslag på vidare arbete/forskning.
6.1 Implikationer
Med det nya tygupphängningssystemet kan företaget behålla sitt grundsystem och behöver endast se över de nya profilerna för att få ett nytt montersystem. Om företaget godkänner systemet så kan de lägga en beställning på det. Dock kommer det krävas ett visst kapital för att sätta systemet i produktion då exempelvis nya verktyg till strängpressningen krävs. Med ett eget tygupphängningssystem kan företaget ha full kontroll på systemet och kostnaderna jämfört med om de istället skulle köpa in ett tygupphängningssystem från en konkurrent. Om ett system skulle köpas in istället riskeras prishöjningar eller att exempelvis en ändring i utformningen skulle ske och att den nya utformningen inte blir kompatibel med företagets system. Med ett nytt system kan de komma att få nya leverantörer eftersom att det kan krävas andra material och komponenter än vad de tidigare använt sig av för att få ihop montersystemet. På grund av de nya leverantörerna så kan ledtiderna komma att se annorlunda ut jämfört med ledtiden på systemet med träskivor. Detta är något att ta hänsyn till innan produktionen kommit igång ordentligt. Företaget kan komma att få nya kunder då en del kanske valt bort dem innan när de inte haft ett tygsystem. De kan komma att bli mer konkurrenskraftiga och får större möjligheter vad gällande skapandet av montrar. Exempelvis skulle tyg kunna möjliggöra användandet av nya effekter som inte skivor har kunnat erbjuda, till exempel att belysa montern bakom tyget. I och med de nya områdena och möjligheterna som det nya systemet ger kan företaget behöva läsa in sig på nya områden gällande tygsystemet och informeras om hur det kan användas.
6.2 Miljö
Miljöaspekter inom detta arbete är att se över användningen av aluminium till profilerna för mässmontrarna. Aluminium har en miljöpåverkan och är ett material som kräver förhållandevis stora mängder energi vid framställning jämfört med framtagning av andra metaller såsom stål[17]. Aluminium utvinns genom att bryta ner aluminiumbauxit och blanda med andra ämnen. En grov siffra på förhållandet vid utvinning är att det går åt fyra kilo bauxit för att framställa ett kilo aluminium. Men återvinningen av aluminiumet är förhållandevis bättre ur miljösynpunkt då hela 95 % av grundaluminiumet återvinns. Summerat ger aluminium en stor påverkan på miljö vid framtagning av materialet, men ger inte en lika stor påverkan vid återvinningen av materialet [15, s.8]. En annan miljöaspekt som implikation på detta arbete är transporten av mässmontrarna. Från att transportera massiva träskivor som utställningsmaterial till att transportera tygstycken innebär det att kostnaderna och utsläpp för transport minskar. På grund av att tyg innehar en lägre vikt än trä och att tyget tar mindre plats. Det genererar mindre utsläpp då transportbilen har mindre last och den mest betydande punkten att lastbilen får mer utrymme för fler varor eller annat material. Att gå från träskivor till tyg är inte enbart en viktminskning då de nya profilerna som håller upp tyget ska även fraktas. Om detta nya profilsystem går i kraft finns möjligheten att använda sig helt av återvunnet aluminium.
6.3 Slutsatser och rekommendationer
Detta arbete har genomgått en enklare produktutvecklingsprocess, men rapportens alla frågeställningar besvarades och genererade ett slutgiltigt koncept (Koncept 1). Det vinnande konceptet innebar tillverkning av tre aluminiumprofiler. Konceptet presenteras för företaget där de själva får ta beslut om prototypbyggnation för ett produkttest och utvärdera lösningen. Syftet med utvärderingen är att ge en grund för beslutet om de nya aluminiumprofilerna ska sättas i produktion. En rekommendation för företaget är att se över snäppfunktionen i den horisontella profilen för tyguppspänning. Något att tänka på är att tillverka strängpressningsverktyget så att profilen innehar en lös snäppfunktion mot grundstommen. Då går det att köra ut en kort profil och testa snäppet. Stämmer inte den passningen går det att fräsa bort mer material från verktyget för att få en robustare snäppfunktion mellan profilen och grundstommen. Något område som har rum för förbättring som kunde påverka resultatet var att inkludera företaget mer under processen. Exempelvis att skapa kravspecifikationen tillsammans med företaget minimerar risken att information inte förbises i början av projektet.
Diskussion och slutsatser
6.4 Vidare arbete eller forskning
Vidare arbete kan appliceras på att utforma nya eller fler profiler som bygger i andra vinklar än 90 och 180 grader. Innerhörnsprofilen för 90 grader kan användas för att bygga en 135 graders innervägg, men en infästningslösning till denna vinkel måste arbetas fram då det bara finns en sådan lösning för 90 grader. Således går det att arbeta vidare med att utveckla profiler för vinklarna 225, 270 och 315 grader. Ett annat område att undersöka är infästning av tyget främst inom magnetupphängning vilket var intressant men som inte utvecklades till ett fullständigt koncept. Det system som nu har tagits fram kan endast fästa tyg på ena sidan av monterväggen. Detta kan ha både för- och nackdelar. Ofta ligger montern vägg-i-vägg med en annan vilket gör att det endast behövs tyg på en sida. I annat fall får montern stå för sig själv där både fram och baksidan av väggen syns. Detta kan dock lösas om man exempelvis får till en fin stabiliseringsskiva som kan visas bakåt och sedan har tyg på andra sidan. En annan lösning återfinns i den morfologiska matrisen vilken kan arbetas vidare på, där en profil har dubbelsidig infästning av tyg. En dubbelinfästning möjliggör att bägge sidor av montern är beklädd i tyg och gömmer grundstommen helt.
Referenser
Referenser
Kapitlet ger detaljerad information, i listform, om i studien använda referenser.
[1] Kenneth W. Poole, NASA Work Breakdown Structure (WBS) Handbook, Washington, D.C: National Aeronautics and Space Administration; 2010
[2] H. Kerzner, Project Management: A systems Approach to Planning, scheduling, and
Controlling, 10’th edition, New Jersey: John Wiley & Sons; 2009, [Online] Tillgänglig:
http://proquestcombo.safaribooksonline.com/9780470278703 [Hämtad den 1-4-16]
[3] S.Pugh, Total design: integrated methods for successful product engineering. Boston: Addison-Wesley, 1991.
[4] S.Eklund, Arbeta i projekt - individen, gruppen, ledaren. Lund: Studentlitteratur AB, 2011 [5] A.P. Sage, W.B. Rouse,Handbook of systems engineering and management, 2uppl. New Jersey: John Wiley & sons, inc., 2009
[6] D.G. Ullman, The Mechanical Design Process, 4: e red, New York: The McGraw-Hill Companies inc., 2010
[7] D.Raudberget, Industrial Application of Set-based Concurrent Engineering- Managing the
design space by using Platform System Families, (Doktorsavhandling, Chalmers University of
Technology, Department of Product and Production Development), 2015
[8] J.G. Wissema, “Morphological analysis, Its application to a company TF investigation”,
Futures, vol.8 issue 2, April 1976. [online] Tillgänglig:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0016328776900641 [Hämtad: 11-3-16] [9] Octanorm produktsortiment,
http://www.octanorm.se/Pages/Products/ProductBrowser2.aspx?dep=VMS&chid=118 [10] Modul-int produktsotiment, http://www.modul-int.com/products/exhibition-systems/fabric-retaining-profiles/fabric-retaining-profiles.html
[11] Foga system produktsortiment. http://www.fogasystem.com/
[12] Clever frame montersystem. http://cleverframe.com/about-the-system/
[13] Bematrix montersystem. http://www.bematrix.be/catalogue/frames/b62%E2%84%A2-standard
[14] Aluvision profuktsortiment. http://www.aluvision.com/en/Products/
[15] Sapa Profiler AB, Handbook för konstruktörer, Sapa Profiler AB: lg.linden/text. 2009 [16] CES EduPack, Materialdatabas aluminium 6060-T6, version, 2016
[17] E. Waltersson, ”Teknikhandboken”, [Online] Tillgänglig: http://www.teknikhandboken.se/handboken/byggnadsmaterial-i-kretsloppet/sammanfattning/produktion/. [Hämtad: 25-4-16]
Bilagor
Bilagor
Kapitlet ger detaljerad information med en bilageförteckning, om studiens bilagor.
Bilaga 1 Montersystem med träskivor Bilaga 2 Gantt-schema
Bilaga 3 Kravspecifikation Bilaga 4 Morfologisk matris Bilaga 5 Printade CAD-modeller Bilaga 6 Koncept 2 (bortsållad) Bilaga 7 Koncept 5 (bortsållad)
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilaga 6 koncept 2 (bortsållad)
Tyg
Bilagor
Bilaga 7 Koncept 5 (bortsållad)
