Att vara handbollsspelare under en pandemi : En kvalitativ studie om möjligheter och hinder att vara fysiskt aktiv och behålla motivation till lagidrott

Akademin för hälsa, vård och välfärd

ATT VARA HANDBOLLSSPELARE

UNDER EN PANDEMI

En kvalitativ studie om möjligheter och hinder att vara fysiskt aktiv och

behålla motivation till lagidrott

KENNY HURTIG

Handledare: Maria Norfjord van Zyl Examinator: Robert Larsson

Seminariedatum: 2021-04-29 Betygsdatum: 2021-05-12

SAMMANFATTNING

Fysisk aktivitet kan genomföras genom exempelvis lagidrott vilket genererar psykiska, fysiska och sociala vinster i relation till hälsa. Som lagidrottsutövare under en pandemi har

utmaningar uppstått som kräver att idrottsverksamheter behöver anpassa sig vilket också påverkar utövarna. Handboll är en sport som bedrivs inomhus med fysisk kontakt som till följd av Covid-19 pandemin både pausats och stängts ned. Syftet med studien är att undersöka hur handbollsspelare upplever möjligheten att vara fysiskt aktiv under en pandemi och huruvida detta påverkar motivation i relation till lagidrotten.

I studien har en kvalitativ metod tillämpats genom ett målstyrt urval där sex handbollsspelare i Västmanland intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Insamlade data transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att det finns upplevda möjligheter till fysisk aktivitet under Covid-19

pandemin som krävt en individuell träningsomställning och detta har möjliggjort mer tid till annat. De upplevda hindren är begränsad tillgänglighet att utöva handboll och mindre kollektiv träning som har bidragit till bristande motivation till lagidrotten. Slutsatserna visar att den sociala vinsten lagidrott genererar upplevs meningsfull vilket pandemin begränsat. Möjligheter och hinder har gjort att handbollsspelare ifrågasätter varför de tränar så mycket när det inte finns något att träna för vilket också påverkar motivation till sporten.

Nyckelord: Covid-19 pandemin, Fysisk aktivitet, Handboll, Kvalitativa intervjuer, Lagidrott, Motivation

ABSTRACT

Physical activity can be performed through for example team sports which generate mental, physical, and social benefits in relation to health. As a team sport athlete during a pandemic, challenges have arisen that require sports activities to adapt, which also affects the athletes. Handball is a sport that is played indoors with physical contact which as a result of the Covid-19 pandemic has both been paused and shut down. The aim of the study is to investigate how handball players experience the opportunity to be physically active during a pandemic and whether this affects motivation in relation to team sports.

In the study, a qualitative method was applied through purposeful sampling where six handball players in Västmanland were interviewed through semi-structured interviews. The collected data were transcribed and analyzed by manifest content analysis.

The results show that there are perceived opportunities for physical activity during the Covid-19 pandemic that required an individual training adjustment, and this has enabled more time for other things. The perceived barriers during a pandemic with limited accessibility to practice handball and less collective training have contributed to a lack of motivation to team sports. The conclusion shows that the social winning teams sport generates, and which is perceived as meaningful, has been limited during the pandemic. Opportunities and barriers have made handball players questioning why they train so much when there is nothing to train for, which also affect motivation for the sport.

Key words: Covid-19 pandemic, Handball, Motivation, Physical activity, Qualitative interviews, Team sport

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ... 1

2 BAKGRUND ... 2

2.1 Fysisk aktivitet i relation till hälsa ... 2

2.2 Lagidrott som fysisk aktivitet ... 2

2.3 Fysisk aktivitet och lagidrott under en pandemi ... 3

2.4 Motivation i relation till lagidrott ... 4

2.5 Teoretiskt ramverk ... 5

2.6 Problemformulering ... 5

3 SYFTE ... 7

3.1 Frågeställningar ... 7

4 METOD OCH MATERIAL ... 8

4.1 Val av metod ... 8

4.2 Urval ... 8

4.3 Datainsamling ... 9

4.4 Databearbetning och analys ... 9

4.5 Kvalitetskriterier ... 11

4.6 Etiska överväganden ... 12

5 RESULTATREDOVISNING ... 13

5.1 Möjligheter till aktivitet ... 13

5.1.1 Individuell träningsomställning ... 13

5.1.2 Mer tid till annat ... 14

5.2 Hinder för utövande av aktivitet ... 14

5.2.1 Pandemins påverkan på handboll ... 14

5.2.2 Begränsad tillgänglighet ... 15

5.2.3 Begränsad kollektiv träning och gemenskap ... 15

5.3 Bristande motivation ... 16

5.3.2 Lagkamrater som slutat med handboll ... 17

5.3.3 Mindre drivkraft till handboll ... 17

6 DISKUSSION ... 19 6.1 Metoddiskussion ... 19 6.1.1 Val av metod ... 19 6.1.2 Urval ... 19 6.1.3 Datainsamling ... 20 6.1.4 Analys ... 21 6.1.5 Kvalitetskriterier ... 22 6.2 Etikdiskussion ... 23 6.3 Resultatdiskussion ... 24

6.3.1 Möjligheter till aktivitet ... 24

6.3.2 Hinder för utövande av aktivitet ... 25

6.3.3 Bristande motivation ... 26

6.3.4 Teoretisk reflektion ... 27

7 SLUTSATSER ... 29

7.1 Praktisk tillämpning och förslag på fortsatt forskning ... 29

REFERENSLISTA ... 30

BILAGA A - MISSIVBREV BILAGA B - INTERVJUGUIDE

1 INTRODUKTION

Fysisk aktivitet är en bestämningsfaktor som bidrar till hälsa i alla åldrar. Ur ett

folkhälsoperspektiv är det viktigt att redan i tidig ålder skapa en positiv bild av fysisk aktivitet för ett fortsatt beteende att vara aktiv i vuxen ålder. Som utövare i en lagidrott utvecklas personliga och sociala färdigheter samtidigt som kroppen får vara aktiv. Begränsningar eller hinder till fysisk aktivitet kan bidra till att hälsan påverkas negativt både fysiskt och psykiskt. År 2020 bekräftades Covid-19 vara en pandemi vilket medfört omfattande utmaningar både globalt och nationellt. I Sverige har nästan en miljon bekräftade fall av Covid-19 rapporterats vilket medfört att verksamheter i Sverige har fått ställa om och anpassat sig efter pandemins konsekvenser. Idrotten har ställts inför utmaningar där vissa idrottsutövare påverkats i större omfattning. En grupp är exempelvis ungdomar i åldrarna 18–20 år som utövar idrott under elitnivå. Restriktioner har medfört olika begränsningar som bland annat gjort att verksamheten i större utsträckning fått pausats eller ställa om. Det finns ett intresse att studera ungdomar som spelar handboll på en nivå som jag vet har berörts av Covid-19 pandemin. Handboll är något jag personligen utövar där olika nivåer påverkats mer eller mindre. Den nivå jag utövar handboll på har inte påverkats i lika stor utsträckning och därför finns en nyfikenhet att ta reda på hur andra handbollsverksamheter har påverkats av Covid-19 pandemin. Det finns således kunskapsluckor kring hur pandemin har påverkat ungdomar som bedriver sin idrottsverksamhet under elitnivå, vilket medfört ett intresse att undersöka hur handbollsspelare upplever detta.

Denna studie utmärker sig genom att den grundas i och fokuserar på utövarens perspektiv då tidigare forskning i större utsträckning belyser hur idrottsverksamheter påverkats av

pandemin. Det förekommer färre studier om hur utövare i en idrottsverksamhet upplever situationen och möjligheten till att vara fysiskt aktiv när idrottsverksamheten varit begränsad samt hur det påverkar utövaren. Därför är förhoppningen att denna studie ska belysa och bidra med kunskap kring hur handbollsspelare upplever den rådande situationen i relation till möjligheten att vara fysiskt aktiv och huruvida det påverkar utövarnas motivation till lagidrotten.

2 BAKGRUND

I följande avsnitt beskrivs definitionen av fysisk aktivitet, vad det innefattar och hur det påverkar hälsa. Avsnittet fortsätter med en beskrivning av lagidrott som fysisk aktivitet. Vidare problematiseras fysisk aktivitet och lagidrott under en pandemi. Slutligen presenteras motivation i relation till lagidrott. Till sist beskrivs det teoretiska ramverk som relateras till studien och en problemformulering som leder fram till studiens syfte.

2.1 Fysisk aktivitet i relation till hälsa

En livsstil som består av rörelse och aktivitet är associerat med många hälsofrämjande fördelar både psykiskt och fysiskt. Fysisk aktivitet är ett omfattande begrepp vilket World Health Organization [WHO] definierar som all form av rörelse med kroppen genom skelettmuskler som kräver energiförbrukning (WHO, 2018). En regelbunden aktiv livsstil i form av fysiskt aktiv i 150–300 minuter varje vecka minskar risken för icke-överförbara sjukdomar som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och en del cancerformer. Rekommendationer att vara fysisk aktivitet med en högre intensitet i 75–150 minuter varje vecka och styrketräning minst två gånger i veckan där alla stora musklergrupper inkluderas leder till ytterligare hälsofrämjande effekter (WHO, 2020). Enligt Malm och Isaksson (2017) blir vardagen mer stillasittande vilket ökar risken för sjukdom. Konsekvenserna av en allt för stillasittande livsstil inträffar senare i livet vilket gör fysisk aktivitet som en viktig del redan i tidig ålder. Detta menar Malm och Isaksson (2017) gör det viktigt att skapa en positiv bild av fysisk aktivitet redan i tidig ålder genom att bedriva en hållbar idrottsmiljö för barn och ungdomar.

2.2 Lagidrott som fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som enligt Caspersen et al. (1985) innefattar olika former av aktiviteter. Fysisk aktivitet kan genomföras exempelvis genom en idrott antingen individuellt eller i grupp också kallat lagidrott (Khan et al., 2012). En lagidrott innebär en strukturerad och planerad fysisk aktivitet som utförs upprepade gånger där det finns ett gemensamt mål (Khan et al., 2012). Genomförandet av fysisk aktivitet genom lagidrott medför inte enbart fysiska hälsofördelar utan är också en miljö för ungdomar att utveckla sina personliga färdigheter. Detta förklarar Geidne et al. (2013) med hjälp av två perspektiv där det i en idrottskontext handlar om motoriska färdigheter, medan i en

hälsokontext inkluderar social och personlig utveckling genom utbildning som ungdomarna får med sig genom livet. Ett exempel på en lagidrott som inkluderar social och personlig utveckling är handboll (SHF, 2020a). Idrott genererar, enligt Eime et al. (2013) en rad psykologiska- och sociala hälsofördelar, exempelvis en bättre självkänsla. Idrott har generellt fler hälsovinster än enbart fysisk aktivitet där lagidrott visat sig ha ytterligare hälsofördelar jämfört med individuell utövning där den sociala faktorn lyfts som en central del (Eime et al., 2013). I en portugisisk studie av Júdice et al. (2017) framgår det att ungdomar som utövar lagidrott är mer fysiskt aktiva och mindre stillasittande än ungdomar som inte idrottar.

Enligt Ungdomsbarometern (2019) där ungas idrottsutövande i Sverige kartlagts visas ett samband mellan stigande ålder och en lägre andel utövare. Andelen som tränar eller motionerar i en förening minskar med 30 procentenheter mellan åldern 15–24 år. Enligt Riksidrottsförbundet [RF] har deltagarantalet i lagidrott minskat sedan 2004 vilket delvis kan bero på att idrotten blivit dyrare och att fler unga växer upp i utsatta ekonomiska områden (RF, 2016). En annan anledning till att ungdomar slutar med lagidrott är på grund av press och stress samt bristande ork eller att tid till idrott inte prioriteras

(Ungdomsbarometern, 2019).

2.3 Fysisk aktivitet och lagidrott under en pandemi

I januari år 2020 gick WHO:s akutkommitté ut med information om en global hälsokris baserat på en ökad nivå av rapporterade sjukdomsfall i världen. Detta var starten på en växande pandemi baserat på ett virus vid namn SARS-COV-2 också kallat Covid-19 (Velavan & Meyer, 2020). Covid-19 pandemin hade i mars 2021 globalt över hundra miljoner

rapporterade fall och med cirka två och en halv miljon döda blivit ett hot för folkhälsan (Johns Hopkins University & Medicin, 2021). I Sverige har nästan en miljon bekräftade sjukdomsfall av Covid-19 rapporterats där över 14 000 individer har avlidit

(Folkhälsomyndigheten, 2021a).

I tidigare forskning från Tyskland av Mutz och Gerke (2020) framgår det hur Covid-19 pandemin påverkar möjligheten till fysisk aktivitet och att nivån av fysisk aktivitet minskat under pandemin samt att majoriteten i studien blivit inaktiva till följd av pandemin. I en amerikansk studie av Dunton et al. (2020) fick föräldrarna rapportera huruvida deras barn var fysiskt aktiva i början av Covid-19 pandemin där det framkom att nivån av fysisk aktivitet rapporterats lägre under pandemin än innan. I Sverige har Covid-19 pandemin medfört nya restriktioner och rekommendationer vilket påverkat flera olika verksamheter. Inom idrotten har restriktionerna inneburit olika begränsningar där viss idrott har behövt ändrats eller pausats. Enligt Folkhälsomyndigheten (2021b) finns ett enskilt ansvar hos varje individ att minska risken för smitta genom olika uppmaningar genom att exempelvis hålla avstånd. Under Covid-19 pandemins gång har olika föreskrifter och allmänna råd införts samt utvecklats för att förhindra smitta av Covid-19 i idrottssammanhang. Enligt Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. (2021) framgår det att dessa allmänna råd delvis inte avsett individer som utövar

yrkesmässig idrott på elitnivå.

I en publikation av Folkhälsomyndigheten (2020) framgår det att lagsporter som bedrivs inomhus där fysisk närkontakt förekommer och svårigheter att hålla avstånd till varandra är mer utsatta för utbrott av smitta. Här nämns bland annat ishockey som en utsatt sport då flera utbrott rapporterades under år 2020 bland både senior- och juniorhockeyn. Det

framgår även olika hypoteser kring varför hockeyn blev hårt drabbad. Några hypoteser är att det utövas i en kall inomhusmiljö, att det finns svårigheter att minska den fysiska kontakten och konkurrensen inom idrotten. Denna trend har uppmärksammats i andra länder runt om i världen där otillräcklig hygien också lyfts som en riskfaktor (Folkhälsomyndigheten, 2020).

RF är en aktör som under Covid-19 pandemin arbetat omfattande med landets regionala idrottsrörelser. RF har tillgodosett idrottsföreningar med den senaste informationen som berört verksamheterna i dialog med regeringen, Folkhälsomyndigheten och

Polismyndigheten (RF, 2021b). RF är idrottsrörelsens paraplyorganisation som bland annat stödjer och utvecklar landets idrottsföreningar. RF samverkar med SISU idrottsutbildarna och består av 19 regionala RF-SISU distrikt som tillsammans engagerar ungefär 19 000 idrottsföreningar (RF, 2021a). Enligt RF (2021c) har aktiva idrottsutövare minskat kraftigt under Covid-19 pandemin. Detta har främst drabbat idrottsutövare som bedrivit sin

verksamhet i idrottshallar som exempelvis innebandy, handboll, basket och gymnastik. I en undersökning av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor [MUCF] framgår det att idrottsverksamhet som sker utan nära kroppskontakt har haft lättare att kunnat ställa om genom anpassningar vilket medfört att viss idrottsverksamhet haft det tuffare med omställningarna (MUCF, 2020). I en studie av Andersson et al. (2021) framgår det att

idrottsutövare till följd av utebliven match och tävling haft svårt att hitta motivation till idrott då tävlingsmomentet saknats.

2.4 Motivation i relation till lagidrott

Motivation definieras enligt McInerney (2019) som en psykologisk konstruktion som

förklarar processen för varför individer väljer beteenden och fortsätter med dem. I en studie av Brunet och Sabiston (2011) framgår orsaker kring vad som motiverar individer till fysisk aktivitet. Oavsett ålder var mål, värderingar, behov och att det kändes njutbart orsaker som skapade motivation till att vara fysiskt aktiv. Motivation till fysisk aktivitet har tidigare studerats hos studenter av Kilpatrick et al. (2005) där resultatet visade att motivation till att vara fysiskt aktiv skiljde sig beroende på vilken form av träning som utövades. Det som ökade motivationen till fysisk aktivitet hos idrottsutövarna handlade i större utsträckning om tävlingsmoment, utmaningar, social interaktion och njutning. Deltagarna som motionerade motiverades i större utsträckning till fysisk aktivitet genom de hälsofördelar det medför. Exempelvis för att bli mer attraktiv, starkare och inte för tävlingsmomentet (Kilpatrick et al., 2005). Ungdomar har tidigare studerats av García Bengoechea et al. (2017) där orsaken att vara mindre motiverad till lagidrotten var associerat med aktiviteter som innehöll repetitiva moment och aktiviteter som inte upplevdes utvecklande. Det framkommer också att

ungdomarnas behov av utmaning och intresset till sporten bidrar med motivation till lagidrotten (García Bengoechea et al., 2017). I en studie av Thedin Jakobsson (2014) intervjuas ungdomar om deras skäl till att fortsätta med idrott och vad de anser är

meningsfullt samt viktigt när de deltar. Denna studie utgår ifrån ett salutogent perspektiv med inspiration från komponenterna i Antonovskys ”Känsla av sammanhang” [KASAM] (Antonovsky, 1991). Majoriteten av ungdomarna i denna studie utövade idrott större delen av sitt liv och hade varit delaktiga i olika idrotter. I studien framgår det att ungdomarna

upplevde deltagandet som roligt och meningsfullt i form av att det var utvecklande.

Ungdomarna upplevde att idrotten skapade struktur i livet och satte dem i ett sammanhang (Thedin Jakobsson, 2014).

2.5 Teoretiskt ramverk

Salutogenes är ett begrepp som enligt Mittelmark och Bauer (2017) handlar om en vetenskaplig orientering av hälsans ursprung och vad som är hälsa. Motsatsen till

salutogenes är patogenes som avser sjukdomars ursprung och ohälsa. Enligt Lindström och Eriksson (2005) handlar salutogenes om en individs resurser och processen mot en bättre hälsa som till följd resulterar i huruvida individerna klarar påfrestande situationer.

Salutogenes behöver inte enbart beröra individer utan kan omfatta en grupp eller användas på samhällsnivå. Salutogenes har med åren blivit ett användbart begrepp inom folkhälsa (Lindström & Eriksson, 2005).

Antonovsky (1991) menar att det salutogena perspektivet fokusera på vad som är viktigt för individer i relation till hälsa istället för vad som utgör risk, sjukdom och vad som skapar ohälsa. I detta perspektiv blir hälsa ett resultat av huruvida fysiska-, psykiska- och sociala dimensioner samverkar med varandra (Antonovsky, 1991). Detta kan kopplas till teorin KASAM av Antonovsky (1991) vilket är en teori som utgår ifrån ett salutogent perspektiv och används som verktyg för att förstå hälsa. KASAM kan vara ett hjälpmedel för att förstå ungdomars anledning att fortsätta idrotta och att idrott sätter ungdomarna i ett

sammanhang. I studien av Thedin Jakobsson (2014) används KASAM i en idrottskontext för att förstå varför ungdomar fortsätter att idrotta och vad som upplevs viktigt för att fortsätta. Den salutogena utgångspunkten i KASAM fokuserar också på de faktorer som skapar hälsa istället för det som skapar ohälsa. KASAM består av tre huvudkomponenter: begriplighet,

hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa delar menar Antonovsky (1996) är centrala och

avgör huruvida en individ klarar utmaningar och påfrestningar i livet.

Begriplighet innebär i vilken utsträckning en individ förstår och uppfattar sin situation. Detta innebär att individen kan förutsäga och vara beredd på vad som kommer hända längre fram. Denna del är den kognitiva komponenten. Hanterbarhet omfattar i vilken utsträckning en individ uppfattar sina resurser mot de krav som ställs och att resurserna känns tillräckliga. Detta är den beteendemässiga komponenten. Meningsfullhet handlar om i vilken

utsträckning en individ känner att livet har en känslomässig mening och att individen uppfattar sig ha kapacitet att investera energi i problem eller utmaningar. Detta är den motiverade komponenten. Dessa tre huvudkomponenter utgör tillsammans KASAM och bildar en praktisk unik konstruktion som inkluderar kognitiv-, beteende- och

motivationskomponenter som skapar motståndskraft mot ohälsa (Antonovsky, 1996).

2.6 Problemformulering

Idrottsverksamheterna står inför ett omfattande arbete med att bevara ungdomars intresse för idrott och fysisk aktivitet den kommande tiden. Covid-19 pandemin sätter sina spår och påverkar en redan utsatt grupp i relation till fysisk aktivitet. Tidigare forskning visar att ungdomar redan innan Covid-19 pandemin blir mer stillasittande. Tidigare studier

rapporterar att idrottsverksamheten både globalt och nationellt påverkats av pandemin vilket bidragit till att verksamheter har fått ställa om. Det förekommer internationella studier som undersöker barns fysiska aktivitet under Covid-19 pandemin och det finns nationella studier som undersökt hur verksamheter påverkats. Studier utifrån utövares perspektiv är inte lika

uppmärksammade vilket kan vara en viktig aspekt att analysera. Genom att fokusera på utövares perspektiv möjliggörs en bredare och djupare förståelse som kan ligga till grund för vilka strategier som kan behöva tillämpas. Att utgå ifrån utövare och inte enbart från den övergripande idrottsverksamheten skulle kunna vara ett effektivt sätt att hantera Covid-19 pandemins konsekvenser.

Studier inom detta område är av värde för att ge kunskapsunderlag till framtida interventioner och framförallt för att förstå Covid-19 pandemins konsekvenser utifrån ungdomars perspektiv. Studien kan genom dess kvalitativa fokus bidra med kunskap om hur handbollsspelare upplever de utmaningar de ställts inför och huruvida det påverkat

motivation till lagidrotten när idrottsverksamheten varit begränsad. Genom att intervjua ungdomar mellan 18–20 år som spelar handboll under elitnivå får en utsatt grupp vara delaktiga och dela med sig av upplevelser som kan vara viktiga att förstå och bemöta. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att möjliggöra för ungdomar att fortsätta vara fysiskt aktiva även när de blir äldre. Med hjälp av denna studie kan kunskap från ett utövarperspektiv erhållas och bidra till förståelse för hur Covid-19 pandemin upplevts med utgångspunkt hos handbollsspelare.

3 SYFTE

Syftet med studien är att undersöka hur handbollsspelare upplever möjligheten att vara fysiskt aktiv under en pandemi och huruvida detta påverkar motivation i relation till lagidrotten.

3.1 Frågeställningar

• Hur upplever handbollsspelare möjligheten att vara fysiskt aktiv under en pandemi? • Hur påverkas motivation hos handbollsspelare i relation till sin lagidrott under en

4 METOD OCH MATERIAL

Följande avsnitt beskriver studiens forskningsprocess där metoden beskrivs och motiveras. Avsnittet rubriceras med Val av metod, Urval, Datainsamling, Databearbetning och analys,

Kvalitetskriterier och Etiska överväganden.

4.1 Val av metod

Denna studie utgår från en kvalitativ ansats för att få en fördjupad förståelse i relation till studiens syfte. För att undersöka upplevelser hos idrottsutövare genomfördes kvalitativa intervjuer som metod för att samla in data (Bryman, 2018). Det finns begränsad kunskap om huruvida Covid-19 pandemin påverkar idrottsutövare vilket gjorde den kvalitativa ansatsen med ett induktivt angreppssätt lämplig för att studera upplevelserna i relation till den pågående pandemin. Vid studier där personliga upplevelser och där den sociala verkligheten ska studeras menar Bryman (2018) att den kvalitativa ansatsen lämpar sig väl vilket

motiverar varför denna metod valdes.

4.2 Urval

Urvalet av intervjupersoner i denna studie utsågs genom ett målstyrt urval. Det lämpar sig vid urvalsprocesser där intervjupersoner väljs ut enligt kriterier för att besvara syftet och forskningsfrågorna (Bryman, 2018). Intervjupersonerna behövde vara aktiva

lagidrottsutövare i en handbollsförening i Västmanland för att få delta i studien. För att delta i studien behövde intervjupersonerna vara mellan 18–20 år med anledning att de efter 18 års ålder har gått från ungdomsnivå till seniornivå. De fick dock inte vara verksamma i någon av landets högsta eller näst högsta handbollsserier1_.

För att nå ut till potentiella intervjupersoner kontaktades ansvarig person i respektive handbollsförening genom en nyckelperson från idrottsrörelsen RF-SISU Västmanland. Denna nyckelperson kunde skicka en förfrågan tillsammans med ett missivbrev till ansvariga i Västmanlands handbollsföreningar. Mailet skickades ut till totalt 13 stycken ansvariga personer. Ett av dessa skickades som kopia till ansvarig i en annan region än Västmanland i syfte att efter studien få ta del av resultatet. De ansvariga i respektive lag fick sedan till uppgift att skicka ut en förfrågan tillsammans med missivbrevet till utövarna i varje lag. I missivbrevet informerades om vad studien avser att undersöka, etiska aspekter och hur materialet hanteras (Patel & Davidson, 2011). Det framgick i utskicket att intervjupersonerna vid intresse skulle kontakta den ansvarige för intervjun och inte nyckelpersonen från

idrottsrörelsen. Totalt anmälde sig sex personer till studien via mail och sms, tre tjejer och tre killar vilket utgjorde studiens totala urval. I samråd med intervjupersonerna bestämdes datum och tid för att genomföra intervjuerna. Intervjupersonerna som deltog i denna studie

1 _{Landets högsta handbollsserier innebär på damsidan ”Svensk handbollselit” [SHE] och på herrsidan}

”Handbollsligan” [HBL]. De näst högsta handbollsserierna omfattar ”Herrallsvenskan” och ”Damallsvenskan”.

gick antingen i skola eller arbetade. Samtliga tränade handboll flera gånger i veckan innan Covid-19 pandemin.

4.3 Datainsamling

Semistrukturerade intervjuer tillämpandes som datainsamlingsmetod vilket är en mer flexibel metod där intervjuprocessen öppnar för följdfrågor och ett naturligt samtalsklimat (Bryman, 2018). Intervjuerna utgick från en intervjuguide (Bilaga B) som gav en

grundstruktur för intervjuprocessen. Intervjuguiden ska vara till stöd för att skapa en röd tråd genom intervjusamtalet (Bryman, 2018). På grund av rådande omständigheter

genomfördes enbart digitala intervjuer för att minska risken för smittspridning av Covid-19. Intervjuerna spelades in via en telefons röstinspelningsfunktion i offlineläge och fördes därefter direkt över till ett USB-minne för att undvika att materialet skulle sparas eller lagras i molntjänster.

En pilotintervju genomfördes en vecka innan de bokade intervjuerna skulle genomföras med en närstående person som var delaktig i lagidrott. Syftet med detta var att ta reda på om intervjuguiden behövde justeras och huruvida teknologin fungerade under intervjutillfället. En pilotintervju innefattar att testa intervjufrågorna från intervjuguiden i förväg för att helheten i studien och att intervjun ska bli bra (Bryman, 2018). Pilotintervjun medförde att intervjuguiden justerades där intervjuaren uppfattade att det saknades en fråga om

begränsningar i relation till fysisk aktivitet. Detta medförde att en fråga om begränsningar lades till. Pilotintervjun var också till hjälp för att uppskatta längden inför de bokade intervjuerna och vilka följdfrågor som var lämpliga samt vart telefonen skulle placeras för bästa ljudkvalitet.

De semistrukturerade intervjuerna bokades in genom kontakt via mail eller sms och genomfördes inom sju arbetsdagar från första till sista bokningen. Intervjuerna pågick mellan 31–41 minuter och genomfördes via de digitala videoprogrammen Zoom och Teams. Vid fem av intervjuerna användes programmet Zoom och vid en av intervjuerna användes programmet Teams. Valet av program baserades på intervjupersonernas önskemål och vad de hade tillgång till. Ett digitalt samtycke spelades in separat inför varje intervju där

intervjupersonerna fick ta ställning till huruvida de ville delta i studien eller inte. Dessa samtycken sparades och överfördes till ett USB-minne döpta efter kodningen i transkripten.

4.4 Databearbetning och analys

Efter de digitala intervjuerna transkriberades varje intervju för sig. Transkriberingen utgjorde totalt 138 sidor med dubbelt radavstånd. Transkribering innebär en översättning från tal till text (Bryman, 2018). Intervjupersonerna i transkriberingen kodades med ett nummer där intervjuperson ett fick koden ”IP1”, intervjuperson två fick koden ”IP2” och upp till intervjuperson sex som fick koden ”IP6”. Det transkriberade materialet skrevs till sist ut i pappersform för att sedan kunna analyseras.

Vid studiens analys av intervjupersonernas upplevelser användes en manifest innehållsanalys som verktyg för att systematiskt kunna redogöra för tolkningen av det transkriberade

materialet. En manifest innehållsanalys är ett alternativ för att analysera det uppenbara eller de synliga komponenterna i en text. En innehållsanalys är en process som sker systematiskt och innehåller fem olika abstraktionsnivåer: meningsbärande enhet, kondensering, kodning,

underkategori och kategori (Graneheim & Lundman, 2004). Meningsbärande enheter

innebär ord, stycken eller meningar som har en sammanhängande betydelse för sitt sammanhang (Graneheim & Lundman, 2004). Varje intervju fick en unik färg där

meningsbärande enheter identifierades, underströks och klipptes ut. Dessa kontrollerades systematiskt mot syftet och frågeställningarna för att säkerställa de meningsbärande enheternas relevans för kommande steg i innehållsanalysen. För att förkorta texten ytterligare kondenserades de meningsbärande enheterna genom att textens huvudsakliga innehåll sammanfattades och blev mer specifikt (Graneheim & Lundman, 2004).

Kondenseringen genomfördes genom att för hand skriva en sammanfattning på bak- eller framsidan av den urklippta meningsbärande enheten. Nästa steg i abstraktionsprocessen var kodning vilket innebär att sätta namn på de kondenserade textdelarna (Graneheim &

Lundman, 2004). Detta genomfördes genom att sätta post-it-lappar med unika koder på de urklippta och sammanfattade textdelarna. Utförandet underlättade för kategoriseringen då dessa koder placerades i högar sorterade efter innehåll och materialet lästes igenom flera gånger för att säkerställa att inga koder passade i flera högar. Koderna berörde exempelvis träningsmöjligheter, aktiviteter, begränsningar, anpassningar, osäkerhet, ifrågasättande och tappad trängningsork. De koder som hade samma eller liknande innehåll blev en unik hög och utgjorde en underkategori. Underkategorierna fick namn efter högens sammanfattade innehåll. Underkategorier utgör en del i en kategori och en kategori delas in i

underkategorier för att inga data med liknande innehåll ska kunna placeras i fler kategorier. Kategori är den sista abstraktionsnivån som ska omfatta det centrala innehållet utifrån intervjun (Graneheim & Lundman, 2004). Kategorierna skapades utifrån underkategoriernas innehåll där underkategorierna berörde möjligheter, hinder och bristande motivation i relation till att vara aktiv.

Studiens underkategorier blev totalt åtta: Individuell träningsomställning, Mer tid till

annat, Pandemins påverkan på handboll, Begränsad tillgänglighet, Begränsad kollektiv träning och gemenskap, Känsla av osäkerhet, Lagkamrater som slutat med handboll och Mindre drivkraft till handboll.

Underkategorierna utgjorde sedan innehållet till tre övergripande kategorier: Möjligheter till

aktivitet, Hinder till utövande av aktivitet och Bristande motivation. I den slutgiltiga

analysen framkom både möjligheter och hinder i relation till aktivitet vilket gjorde att den kategorin fick bestå av två separerade kategorier. Den sista kategorin skapades då Covid-19 pandemin inte medfört att intervjupersonerna upplevde en högre nivå av motivation, utan det förekom endast bristande motivation till lagidrott som följd av Covid-19 pandemin. Hur denna analysprocess gått till finns i ett utdrag och illustreras i en matris (Tabell 1).

Tabell 1. Utdrag av meningsbärande enheter, kondensering, koder, underkategorier och

kategorier med utgångspunkt i en innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004).

Meningsbärande enhet Kondensering Kod Underkategori Kategori

”Man har kunnat varit ute och sprungit, men man har kunnat träna hemma istället för att träna i hallen.” (IP1)

”Det är väl mest det skulle jag säga som har hållit en aktiv. Just hemmaträningen liksom.” (IP3) ”Nu har man hunnit med så mycket annat som man inte hann med innan. Som att åka skidor.” (IP5)

”Man har fått mer tid att

fokusera på annat runt livet. Man har inte bara, det har inte bara varit handboll, handboll och handboll. Man har också kunnat lagt mer tid på annat.” (IP4)

Varit ute och sprungit och man har kunnat träna hemma

Hemmaträningen har hållit en aktiv

Hunnit med annan aktivitet som man inte hann med innan

Mer tid att fokusera och lägga på annat än handboll Egenträning hemma Annan aktivitet Individuell träningsomställning

Mer tid till annat

Möjlighet till aktivitet

4.5 Kvalitetskriterier

För att säkerställa studiens tillförlitlighet har en kvalitetssäkring genom intervjustudien tillämpats. Tillförlitlighet innefattar fyra huvuddelar: trovärdighet, överförbarhet,

pålitlighet och möjligheten att styrka och konfirmera (Bryman, 2018).

Vid studier av den sociala verkligheten kan det finnas olika beskrivningar av den vilket gör att den måste accepteras av andra för att skapa trovärdighet (Bryman, 2018). I föreliggande studie utgör resultatet den centrala delen av trovärdigheten där intervjupersonernas upplevelser beskrivs och uttagna citat ska redogöra för hur analysdelen har genomförts för att beskriva hur resultatet har utformats. Med en innehållsanalys har intervjupersonernas upplevelser genom en systematisk analysprocess utgjort grunden till studiens resultat (Graneheim & Lundman, 2004).

Vid kvalitativa studier av den sociala verkligheten kan det vara svårt att generalisera.

Generalisering förekommer vanligen vid kvantitativa studier. Däremot handlar överförbarhet om huruvida ny kunskap kan överföras till en annan liknande grupp eller sammanhang (Bryman, 2018). Det innebär att denna studie skulle kunna genomföras i en annan region än Västmanland genom att exempelvis använda ett liknande urval och sammanhang. För att kunna genomföra denna studie i en annan region i Sverige behöver studiens tillvägagångssätt beskrivas på ett adekvat sätt.

Pålitlighet innefattar en studies alla delar där en systematisk detaljerad beskrivning av forskningsprocessens alla steg redovisas. Genom ett strukturerat metodavsnitt går det att

följa hela processens alla steg från val av metod och urval till datainsamling och analys. Detta innefattar även transkribering och utformningen av intervjufrågor (Bryman, 2018).

Transkriberingen i denna studie beskrivs utförligt och hur kodning av intervjupersoner har genomförts. Gällande intervjuguiden finns en bilaga där det går att ta del av frågor och följdfrågor från intervjuerna (Bilaga B).

Den sista huvuddelen av tillförlitligheten är möjligheten att styrka och konfirmera som handlar om objektiviteten som återfinns i och under studien. Det får inte finnas några personliga värderingar som ska påverka slutsatserna (Bryman, 2018). I föreliggande studie framgår det att semistrukturerade intervjuer genomfördes vilket var till stöd för att kunna ha ett naturligt samtal och minska risken för ledande frågor. Intervjuguiden (Bilaga B) var också till stöd för att behålla en neutral intervjumiljö där noga utvalda frågor användes.

4.6 Etiska överväganden

I denna studie har fyra etiska principer beaktats. Detta innebär att det ska finnas en tydlig formulering om vad som ska studeras, den ska vara frivillig, den ska även beskriva hur data hanteras, att det är konfidentiellt och att data som samlas in endast ska användas till studiens ändamål. Dessa etiska principer är: Informationskravet, Samtyckeskravet,

Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet (Bryman, 2018).

Informationskravet beaktas i föreliggande studie genom att ett missivbrev (Bilaga A) skickades ut via nyckelpersonen från idrottsrörelsen i samband med deltagarförfrågan. För att säkerställa att intervjupersonerna läst igenom missivbrevet fick de besvara intervjuaren innan intervjun om de tagit del av informationen om studien i brevet. För att säkerställa att intervjupersonerna tagit del av informationen betonades frivilligheten åter igen.

Samtyckeskravet spelades in digitalt via en mobiltelefon i flygplansläge där intervjupersonen fick svara på en fråga om de ville delta i studien. Intervjupersonerna fick även här höra att studien var frivillig och att de utan någon förklaring eller motivering fick avbryta intervjun när som helst. Eftersom alla intervjupersoner var över 18 år behövdes inget godkännande från vårdnadshavare vilket kan behövas vid studier där unga under 18 år deltar (Bryman, 2018).

Konfidentialitetskravet beaktades genom att både i missivbrevet och vid intervjuns start informera intervjupersonerna att materialet och inspelningen skulle förvaras med högsta möjliga konfidentialitet i lösenordskyddade filer på en dator med lösenord. Det framgick också att det inte skulle gå för utomstående att kunna identifiera intervjupersonerna även fast vissa citat skulle förekomma i resultatet. Genom att ha lösenordskyddad dator minskar risken för obehöriga att komma åt materialet vilket är viktigt vid behandling av

personuppgifter (Bryman, 2018).

Nyttjandekravet framgick också i missivbrevet där intervjupersonerna fick ta del av att materialet endast skulle användas för studiens ändamål (Bryman, 2018). Detta fick

intervjupersonerna också höra vid intervjuernas början för att säkerställa att de tagit till sig den informationen.

5 RESULTATREDOVISNING

Resultatet från den här studien utgörs av åtta underkategorier och tre kategorier (Tabell 2).

Tabell 2. Resultatets underkategorier och kategorier.

5.1 Möjligheter till aktivitet

Följande kategori består av två underkategorier: Individuell träningsomställning och Mer tid

till annat. De två underkategorierna beskriver hur intervjupersonerna upplever möjligheten

att vara fysiskt aktiv under en pandemi och vad det åstadkommit för dem.

5.1.1 Individuell träningsomställning

Intervjupersonerna upplever att möjligheten till fysisk aktivitet under en pandemi finns men har resulterat i alternativ träning exempelvis genom utomhusträning och hemmaträning. Den fysiska aktiviteten har mestadels genomförts på egen hand och några intervjupersoner beskriver att dessa alternativ möjliggör en fortsatt aktiv vardag. Några har använt sig av träningsredskap som funnits i hemmet och andra har hittat egna lösningar för att till exempel utföra styrketräning. Eftersom intervjupersonernas normala träningsmiljö delvis varit stängd under perioder till följd av Covid-19 pandemin är utomhusträning och hemmaträning det som beskrivs enklast att utföra.

Jag har fått jobba med andra vikter hemma, man har liksom fått, det har blivit någon kruka hemma som man har fyllt på. Så man får liksom vara lite kreativ så att man får den

styrketräningen med hjälp av lite vikter på något sätt i alla fall. Så man har fått vara lite uppfinningsrik. (IP5).

Träningen hemma och utomhus har ersatt den kollektiva handbollsträningen som vanligtvis bedrivs inomhus i en idrottshall under normala omständigheter. Ett annat sätt att vara aktiv istället för att vara på handbollsträningen sker genom dagliga promenader vilket upplevs som ett sätt att göra något bra av den rådande situationen. En intervjuperson beskriver att

överskottsenergin har blivit en konsekvens av den individuella träningsomställningen och för att tackla det genomförs bland annat dagliga promenader.

Underkategori Kategori

Individuell träningsomställning Mer tid till annat

Möjligheter till aktivitet Pandemins påverkan på handboll

Begränsad tillgänglighet

Begränsad kollektiv träning och gemenskap

Hinder för utövande av aktivitet

Känsla av osäkerhet

Lagkamrater som slutat med handboll Mindre drivkraft till handboll

Ja men exakt! Jag skulle säga att det har blivit lite utav en konsekvens istället liksom. Och försöka tackla det på ett så bra sätt som möjligt är ju genom de dagliga promenaderna och försöka få in ett gympass hemma istället. (IP3).

5.1.2 Mer tid till annat

Covid-19 pandemins begränsningar i relation till fysisk aktivitet har medfört några positiva aspekter för intervjupersonerna i form av att i större utsträckning kunna planera sin egen träning vilket möjliggör mer tid åt skola och andra aktiviteter. Några av intervjupersonerna upplever situationen som hanterbar genom att tid som tidigare gått åt handboll nu kan användas åt andra aktiviteter som upplevs viktigt och roligt som samtidigt känns skönt.

Men alltså jag tycker bara att det är skönt, för nu kan jag lite mer styra vilka veckor jag känner för att träna mer, och vilka veckor jag känner att träna lite mindre. Lite så typ? Innan var det liksom att man hade handboll fyra dagar i veckan, då var det liksom, och sen skulle du göra det här löppasset på helgen. Då har man inte så mycket egen träning. (IP6).

En paus från handbollen upplevs också som något positivt i den bemärkelsen att några av intervjupersonerna har mer tid att spendera med familjen och andra vänner som inte spelar handboll. Det framkommer också att intervjupersonerna ägnar sig åt andra fysiska aktiviteter som exempelvis skidor och skridskor som intervjupersonerna under handbollssäsongen vanligtvis inte hinner då handboll också tar mycket tid.

Ja den går ju milen runt Mälaren och så där. Den går en mil och då har vi sagt det att vi åker den tillsammans och sen får man trycka på lite och så. Så vi har kört den hela familjen och så att få komma ut lite. (IP5).

5.2 Hinder för utövande av aktivitet

Följande kategori består av tre underkategorier: Pandemins påverkan på handboll,

Begränsad tillgänglighet och Begränsad kollektiv träning och gemenskap. De tre

underkategorierna innefattar de upplevda hinder som intervjupersonerna beskriver gällande aktiviteter till följd av Covid-19 pandemin.

5.2.1 Pandemins påverkan på handboll

Den pågående Covid-19 pandemin har för intervjupersonerna upplevts som ett hinder i relation till handbollsutövandet där handbollsträningarna delvis blivit inställda och när de väl fick bedrivas igen var intervjupersonerna tvungna att hålla avstånd till varandra. Många av intervjupersonerna har upplevt detta som en utmaning eftersom handboll är en

kontaktsport och några upplever den anpassade handbollsträningen som bortkastad tid. Den delen där vi kör noll kontakt, det var ju bara lite bortkastad tid tycker jag för vi var ändå nära varandra och så. Vi fick ju ändå den kontakten och vi var nära varandra en längre tid, så den närkontakten på träningen tror jag inte skulle göra sådan större skillnad. (IP2).

Ett annat hinder till följd av Covid-19 pandemin som intervjupersonerna beskriver är att handbollssäsongens seriespel avvecklades för samtliga som deltog i studien. Detta

inkluderade matcher och cuper men också svenska mästerskapet [SM] för ungdomar. Som handbollsspelare förklarar intervjupersonerna att tävlingsmomenten är en viktig del till varför de spelar handboll. Enligt intervjupersonerna innebär en avvecklad serie och uteblivna matcher att den kollektiva träningen upplevs annorlunda mot hur det var tidigare innan pandemin.

Den har ju gjort så att vi inte fått tränat handboll, den har gjort så att vi har fått lägga ner med våran serie, vi får inte spela matcher, den har även gjort att våra träningar har blivit extremt annorlunda mot förut. (IP1).

5.2.2 Begränsad tillgänglighet

Tillgängligheten att genomföra sin fysiska aktivitet i en idrottshall beskrivs som begränsad. Idrottshallen har delvis varit stängd och när den väl var öppen fick de inte använda

idrottsanläggningens omklädningsrum för att byta om eller förvara sina personliga saker. Detta upplever flera av intervjupersonerna som problematiskt. De beskriver situationen som omständlig att inte kunna byta om i vanlig ordning men också att behöva se över sina

personliga saker då de inte får förvaras i omklädningsrummen.

Vi har inte haft något omklädningsrum på hela säsongen, vilket har varit, vi löper ju typ efter varje träning, då är det så här. Står man på läktaren och byter om typ och man ska hålla koll på sakerna hela tiden. Det blir ju drygt! Det vore ju enklare att bara ha ett omklädningsrum, men jag förstår ju också grejen. (IP4).

Alla intervjupersonerna har innan Covid-19 pandemin använt sig av gym i någon form vilket under pandemin upplevts som en utmaning då gymverksamheter haft begränsad

tillgänglighet. När pandemins restriktioner var som mest restriktiva upplevdes

tillgängligheten till gym i princip obefintlig. Intervjupersonerna upplevde denna period som tuffast på grund av att de endast fick träna utomhus. Vid viss typ av styrketräning upplevs den begränsade tillgängligheten som utmanande då det krävs viss utrustning för att genomföra dessa övningar.

Så den här möjligheten att vara i gymmet för oss och köra rehab, den har ju bara blivit sämre. Vi fick ju inte komma till gymmet ett tag där, när det var som värst. Så då fick vi bara träna ute. (IP2).

5.2.3 Begränsad kollektiv träning och gemenskap

Intervjupersonerna beskriver att de vanligtvis tränar tillsammans och helt plötsligt uppstod ett långt uppehåll till följd av Covid-19 pandemin. Den kollektiva träningen som för många är den vanliga form av träning som genomförs blir helt plötsligt begränsad. Uppehållet

uppfattas inte på samma sätt som det ordinarie sommaruppehåll alla handbollsspelare har. Intervjupersonerna beskriver olika faser av pandemin och dess begränsningar. Till en början fick de träna handboll, vilket senare stoppades och medförde att vintern till stor del innebar

att träna på egen hand. Efter detta förklarade intervjupersonerna att alternativ kollektiv träning utomhus startades. När intervjupersonerna fick komma in och åter börja träna inomhus skapades mindre grupper för att minska risker för kontakt och större

sammankomster. Detta upplevdes som en begränsning och några förklarade att den kollektiva träningen som många saknat inte längre upplevs på samma sätt som tidigare.

Man har ju tränat och helt plötsligt hade man uppehåll i två månader. Även fast vi under sommaren har uppehåll så får man ändå in lite handbollsspel eller såhär? Man träffar varandra fast på ett annat sätt. Men nu har det inte blivit något med det. (IP5).

En drivkraft som alla intervjupersoner upplever är den sociala vinsten med lagidrott.

Handboll beskrivs som en gemensam nämnare både vad gäller vänskap och meningsfullhet i förhållande till fysisk aktivitet. Detta kollektiva sammanhang är en av anledningarna varför de flesta upplever handboll som rolig och meningsfull. Vissa av intervjupersonerna beskriver sina lagkamrater som en extra familj eller en andra familj i form av att de kan få både stöd och stöttning ifrån dem. Det framgår att den sociala delen av handboll inte upplevts på samma sätt när verksamheten varit begränsad. Flera av intervjupersonerna tycker mer om att träna med vänner än att träna själv och menar att det blir tråkigt utan det sociala.

Det har varit tråkigt. Det är väl det sociala som jag nämnt nu, att man liksom, när man inte får träna med sina vänner och sånt. För det är nästan det som gör det hela jätteroligt. (IP3).

5.3 Bristande motivation

Följande kategori består av tre underkategorier: Känsla av osäkerhet, Lagkamrater som

slutat med handboll och Mindre drivkraft till handboll. Dessa tre underkategorier är vad

intervjupersonerna upplever i relation till motivation och som orsakats av den rådande situationen.

5.3.1 Känsla av osäkerhet

Något som intervjupersonerna upplever i relation till bristande motivation är känslan av ovisshet. De beskriver en osäkerhet kring framtiden och anser att träningssituationen är utmanade. Intervjupersonerna förklarar att träningen uteblir och att de hellre tar det lugnt hemma. Osäkerheten är något som varit omfattande under hela året och känslan av att inte veta har skapat många frågetecken. En annan oklarhet är hur det blir med seriesystemet som avvecklades och framtiden kring det. Frågor kring detta påverkar också intervjupersonerna och orsakar en känsla av osäkerhet.

Först är det osäkerheten, det har varit en osäkerhet under hela året. Ska man få spela eller inte? Ska man få träna eller inte? Måste vi träna ute? Eller hur blir det? Så osäkerheten har varit stor. Sen var det ett tag där man inte, eller vi inte fick köra med kontakt, det är också såhär, hur ska vi träna då? Bara springa och skjuta? (IP2).

Vidare beskriver intervjupersonerna en känsla av uppgivenhet i form av att inte ha något mål att sträva emot. En känsla av uppgivenhet bidrar till att vissa tappar träningsorken och detta är något som intervjupersonerna upplever påverkar flera lagkamrater inom handbollslagen. Det framgår också att vissa inte känner sig prioriterade vilket gör att motivationen påverkas negativt. Detta medför att känslorna är blandade till träning och att det i längden påverkar motivationen negativt.

Det är lite blandat, vissa dagar så tycker man att nu ska jag köra ett riktigt tufft pass för att jag ska bli störst, vackrast och bäst i hela världen. Och vissa dagar så är jag liksom, idag orkar jag inte träna för att det finns inget att träna för? (IP3).

5.3.2 Lagkamrater som slutat med handboll

Bland samtliga intervjupersoner förekommer det att lagkamrater i deras lag har slutat spela handboll under Covid-19 pandemins gång vilket upplevs som tragiskt och frambringar tankar som uppfattas negativa. Ingen av intervjupersonerna vet exakt varför lagkamraterna väljer att sluta utan det går endast att spekulera kring, men när negativa åsikter kommer upp inom handbollslagen upplever några av intervjupersonerna att det sprider sig inom handbollslagen vilket inte känns kul. Likaså när en positiv händelse inträffar sprider sig även den vidare och skapar en känsla av hopp eller bidrar till bättre motivation. Det är ingen av

intervjupersonerna som upplever en positiv känsla av att folk väljer att lägga av med handboll.

Jag har ju, jag kanske ändå har tänkt ja men det är tråkigt men det blir bra liksom. Men där har det liksom varit: nej det är pisstråkigt, jag vill sluta, och så vidare. Då blir det att man tänker mer själv vad man egentligen känner. Och då blir det typ så att man känner som de! Jag vet inte? Det är konstigt, det smittar liksom av sig. Jo men det har påverkat väldigt mycket. Vilket har varit väldigt jobbigt för jag tycker handbollen själv är svinrolig. Men det är ju skittråkigt att påverkas av lagkamraterna också, och speciellt när laget är så stor del för min del med handbollen. Då är det inte kul att höra från bra spelare och bra kompisar att de vill sluta. (IP4).

5.3.3 Mindre drivkraft till handboll

Några intervjupersoner har börjat ifrågasätta om handboll verkligen är rolig och om

situationen är värt besväret till följd av Covid-19 pandemin vilket de upplever som negativt. Många av dessa personer har utövat sin idrott mer än halva deras liv vilket också gör handboll meningsfull för dem. Ett par intervjupersoner upplever också att motivation till handbollsträningen sjunkit vilket de tidigare inte upplevt. Intervjupersonerna beskriver att situationen inte är densamma som förut och det upplevs negativt.

Så man känner inte samma säkerhet om att ja okej, är det just det här jag vill göra? Pandemin har väl fått i alla fall mig att ifrågasätta okej, tycker jag det här är kul? Och det tycker jag är skittråkigt. (IP1).

Alla intervjupersoner upplever att träning och handboll inte längre är lika rolig när de inte får spela matcher. Intervjupersonerna upplever till följd av uteblivna matcher att utmaningarna som det medför inte längre finns kvar. Matcher, cuper och SM beskrivs som drivkraft vilket ökar motivationen men som till följd av Covid-19 pandemin inte längre får genomföras. En av intervjupersonerna förklarar att denna känsla finns bland fler i laget och att detta påverkar motivation negativt individuellt samt kollektivt. Denna känsla har uppstått som en av många konsekvenser av att de inte fått bedriva sin handbollsverksamhet i samma utsträckning som tidigare.

Det blir så att man bara åker dit för att träna och det blir inte samma motivation som om man tränar inför SM eller om man tränar inför en match på helgen. Det blir inte samma sak och det märker man att hela laget har lite mer tappat det och att de inte har lika mycket motivation just nu. (IP6).

6 DISKUSSION

Följande avsnitt är uppdelad i tre delar: Metoddiskussion, Etikdiskussion och

Resultatdiskussion. I metoddiskussionen problematiseras den valda metoden i relation till

studien. I etikdiskussion diskuteras etiska överväganden. Diskussionen avslutas med en resultatdiskussion med fördjupade reflektioner kring resultatet i relation till bakgrunden och teoretiskt ramverk.

6.1 Metoddiskussion

Metoddiskussionen är uppdelad i underrubriker kopplat till metodavsnittet och de delar som kommer diskuteras är: Val av metod, Urval, Datainsamling, Analys och Kvalitetskriterier. Etikdiskussionen förekommer i ett eget avsnitt.

6.1.1 Val av metod

Syftet med studien var att undersöka handbollsspelares upplevelser kring möjligheten att vara fysiskt aktiv under en pandemi och huruvida deras motivation till lagidrotten påverkats. För att ta reda på detta kan en kvalitativ metod bidra med en djupare förståelse kring

upplevelserna till skillnad mot en kvantitativ metod. Enligt Bryman (2018) kan den sociala verkligheten vara svår att generalisera vilket istället kräver en tydlig beskrivning av

tillvägagångssättet och studiens sammanhang. Eftersom studien syftar till att få en inblick i handbollsspelares upplevelser blir den kvalitativa ansatser mer lämplig i detta sammanhang. En nackdel som Bryman (2018) redogör för är att deltagandet i kvalitativa studier ofta är relativt lågt vilket kan bero på att kvalitativ metod ofta fokuserar på djupet av ett fenomen medan kvantitativ metod fokuserar mer på bredd.

Denna studie grundade sig inte i en teori vilket gjorde den induktiva ansatsen mer passande då Covid-19 pandemin fortfarande pågår och det valda området ännu är outforskat. Den teoretiska kopplingen har istället gjorts i slutet av studien där resultatet kopplats till teorin KASAM (Antonovsky, 1991). Studien hade kunnat genomförts med en deduktiv ansats med KASAM som utgångspunkt redan i intervjuguiden (Bilaga B) men valdes istället att

genomföras induktivt då det enligt Bryman (2018) är vanligast förekommande i kvalitativ metod. Enligt Bryman (2018) är den deduktiva ansatsen ofta associerad till kvantitativ forskning vilket också var ett motiv till att den induktiva ansatsen valdes. Fördelarna med en deduktiv ansats skulle kunna vara att KASAM som teori använts i tidigare forskning vid idrottssammanhang.

6.1.2 Urval

Rekryteringen av intervjupersoner till studien genomfördes med hjälp av en nyckelperson inom idrottsrörelsen i Västmanland som med sitt omfattande nätverk skickade ut en

förfrågan till ansvariga inom Västmanlands handbollsverksamheter. De som var intresserade att delta skulle kontakta intervjuaren via mail eller telefon för att vidare planera en digital intervju. Valet att ta hjälp av en nyckelperson för att nå ut till så många

handbollsverksamheter som möjligt baserades på en tidigare verksamhetsförlagd utbildning [VFU] som författaren genomförde på RF-SISU Västmanland där nyckelpersonen arbetar. Fördelen med detta var att alla handbollsföreningar i Västmanland fick utskicket med förfrågan och en hänvisning till hur anmälan till studien skulle gå till. En annan fördel med att anlita en nyckelperson som hjälp var att förfrågan inte skickades direkt av författaren då författaren själv är aktiv inom en handbollsverksamhet. Genom att anlita en nyckelperson fick potentiella intervjupersoner möjlighet att utan inverkan från författaren ta ställning om de ville delta i studien eller inte. Detta kan ses både som en styrka och en svaghet genom att det i idrottssammanhang förekommer att individer som utövar idrott känner igen andra som också utövar idrott.

Studiens urvalspersoner valdes via målstyrda urval vilket Bryman (2018) menar baseras på vilka forskningsfrågor som formulerats. För att besvara studiens syfte krävdes det att handbollsspelare intervjuades vilket utgjorde urvalet. Studiens ursprungssyfte var att undersöka idrottsutövare i en lagidrott och på grund av att enbart handbollsspelare

tillfrågades ändrades syftet till ”handbollsspelare” istället för ”idrottsutövare i en lagidrott”. Detta medförde att frågeställningarna också fick ändras till ”handbollsspelare” istället för ”idrottsutövare i en lagidrott”. En svaghet med att studiens syfte ändrades till en specifik lagidrott skulle kunna vara att upplevelserna mellan lagidrotter kan skilja sig, vilket också hade gett en inblick i eventuella likheter och skillnader i relation till andra lagidrotter. En styrka med att enbart studera en lagidrott kan vara att fler upplevelser kring samma idrott beskrivs och ger ett mer omfattat resultat. En styrka med denna studie var att urvalet

baserades på en lagidrott vilken tidigare inte studerats ur detta perspektiv under en pandemi. Intervjupersonerna som deltog i studien fick inte vara aktiv i någon av Sveriges högsta serier HBL eller SHE samt ingen av landets näst högsta serier Herr- och Damallsvenskan.

Anledning till detta var att den verksamheten har fått bedrivas i större utsträckning både gällande match och träning (SHF, 2020b). Intervjupersonernas ålder valdes dels på grund av att stigande ålder enligt Ungdomsbarometern (2019) är förknippat med ett lägre utövande av idrott. En ytterligare anledning var att handbollsspelare i åldern 18–20 precis gått från ungdomsnivå till seniornivå vilket bland annat innebär att de använder en större storlek på bollen samt har en längre matchtid. Seniorspelare innefattar enligt SHF (2019) spelare som samma kalenderår ska fylla 19 år vilket då omfattar handbollsspelare som är 18–20 år. En styrka med studien var att urvalet var fördelat med hälften tjejer och killar. Om en studie genomförts med syfte att undersöka skillnader mellan tjejer och killar skulle denna

fördelning lämpat sig väl. I denna studie upptäcktes inga genusskillnader i relation till syftet.

6.1.3 Datainsamling

Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer vilket Bryman (2018) förklarar är en flexibel metod som möjliggör en intervjuprocess för intervjuaren med viss struktur, som samtidigt lämnar utrymme till följdfrågor vid intressanta samtalsämnen. Valet att använda semistrukturerade intervjuer gjordes med anledning till tryggheten att använda intervjuguiden (Bilaga B). Genom att ha vad Bryman (2018) kallar för specifika teman kunde en röd tråd hållas genom alla intervjuer. Innan de digitala intervjuerna genomfördes med intervjupersonerna testades både intervjuguiden (Bilaga B) och teknologin genom en pilotintervju. Intervjupersonen som deltog i pilotintervjun var delaktig i lagidrott och något

äldre än det urval som bestämts i studien. Eftersom pilotintervjun avsåg att testa tekniken, längden på intervjun och intervjuguiden var intervjupersonens ålder inte det primära. Det viktiga för intervjuguiden var intervjupersonens delaktighet i lagidrott då vissa frågor vad kopplat till det. En fördel med pilotintervjun var att det gav ett perspektiv på hur lång

intervjun blev för att eventuellt lägga till, ta bort eller omformulera frågorna i intervjuguiden. Intervjuerna skedde digitalt på grund av rådande omständigheter vilket kan ses som en styrka genom en möjligtvis tryggare intervjumiljö då intervjupersonerna satt i sina hem. Det kan också ses som en svaghet då den fysiska intervjun möjliggör att studera kroppsspråket på ett mer naturligt sätt mot vad en videointervju gör. Enligt Bryman (2018) är förvisso digitala intervjuer med exempelvis Skype det närmaste en intervjuare kan komma en ”vanlig”

intervju. Intervjuerna genomfördes via Zoom och Teams vilket alla intervjupersoner hade använt tidigare. Programmen användes för att möjliggöra en mer verklig intervjusituation mot enbart telefonintervjuer. Genom Zoom och Teams kunde en videofunktion användas vid intervjun så att intervjuaren och intervjupersonerna kunde se varandra. Intervjuaren var tydlig vid planeringen av intervjun att denna funktion endast skulle användas om det kändes bra för de som intervjuades. Enligt Bryman (2018) är denna metod ett flexibelt

tillvägagångssätt som kan anses bekvämt att använda sig av. Däremot finns vissa

teknologiska risker med att genomföra dessa online som exempelvis nätverksstörningar (Bryman, 2018). I denna studie påträffades inga teknologiska hinder, varken vid

intervjutillfällena eller vid överföring från mobil i flygplansläge till USB-minne.

6.1.4 Analys

Studiens inspelade material analyserades systematiskt med hjälp av en manifest

innehållsanalys utformad av Graneheim och Lundman (2004) där fem abstraktionsnivåer användes för att analysera innehållet från intervjuerna. Fördelen med en manifest

innehållsanalys menar Graneheim och Lundman (2004) är att endast textens innehåll tolkas vilket lämpar sig för en oerfaren intervjuare då risken för feltolkning kan vara större vid en latent innehållsanalys. Enligt Graneheim och Lundman (2004) sker dock alltid en tolkning när man arbetar med en textanalys vilket istället handlar om vilket djup eller vilken nivå av abstraktion som utförs.

Genom att använda dubbelt radavstånd fanns utrymme att både klippa och anteckna på det transkriberade materialet. Det möjliggjorde att de färgmarkerade meningsbärande enheterna kunde sammanfattas genom kondensering på samma pappersbit. Kodningen blev därmed enklare att genomföra då meningsbärande enheter och kondenseringen fanns på samma ställe. Analysprocessen var till en början ganska utmanande då vissa fynd som inte relaterade till syftet uppstod. Dessa gjorde att intervjuguiden hade kunnat utformats annorlunda. Efter kodningen när underkategorier hade skapats förekom samma innehåll bland olika

underkategorier vilket resulterade i att författaren fick ta ett steg tillbaka i processen för att utesluta att innehåll i underkategorier förekom i flera högar. Detta stämmer överens med vad Graneheim och Lundman (2004) förklarar med att en analysprocess inte är linjär utan att det ständigt går fram och tillbaka. Exempelvis förekom upplevelser av att det inte fanns några mål att sträva mot både i de två underkategorierna som först skapades, vilka var ”känsla av

osäkerhet och uppgivenhet” och i ”mindre motivation till handboll” vilket gjorde att analysen

de nya underkategorierna i mer konkret innehåll och fick namnen ”känsla av osäkerhet och ”mindre drivkraft till handboll”. De fastställda kategorierna blev en beskrivning av resultatet i relation till syftet där både möjligheter och hinder uppfattades samt att bristande

motivation var en konsekvens av både möjligheter och hinder. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) kan dataprogram vid analys vara ett alternativ vid analysprocessen men eftersom författaren enbart använt den ”äldre” metoden med klipp och klistra var detta inte ett alternativ.

6.1.5 Kvalitetskriterier

För att öka kvaliteten i denna studie har kvalitetskriterier om tillförlitlighet av Bryman (2018) beaktats. En innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004) har tillämpats för att på ett systematiskt sätt få fram ett resultat.

Resultatet som studien redovisar baseras på intervjupersonernas upplevelser. Utvalda citat speglar hur intervjupersonerna upplever situationen och resultatet motsvarade det som studien syftade till att undersöka. En styrka med denna studie som visar på en acceptans hos intervjupersonerna var att flertalet av de uppskattade intervjuerna på grund av att de känt sig utsatta av Covid-19 pandemins konsekvenser. Det var också motivet till att flera hörde av sig och ville delta i studien. De ville dela med sig av upplevelserna hur det är att vara

handbollsspelare under en pandemi. Detta kan ses som en styrka utifrån vad Bryman (2018) redogör för gällande trovärdighet. En svaghet med att de kände sig utsatta kan möjligtvis ha gjort att intervjupersonerna svarade på ett sätt som uppfattas värre än vad som egentligen var tänkt.

Gällande överförbarhet är intervjuguiden möjlig att använda i en annan kontext i exempelvis en annan region i Sverige då metoden beskrivs på ett strukturerat sätt. Det går även att använda denna studies struktur för att genomföra en liknande studie bland andra lagidrotter. Intervjuguiden skapades först för att undersöka utövare i en lagidrott vilket också framgår i Bilaga B. Detta möjliggör att flera olika lagidrotter kan studeras samtidigt utan att frågorna behöver omformuleras. Det går i linje med vad Bryman (2018) framhåller när det handlar om att överföra ny kunskap till ett annat sammanhang. Resultaten från denna studie skulle därför kunna användas för att göra nya studier i andra liknande sammanhang för att se hur ungdomar påverkats av Covid-19 pandemin i relation till fysisk aktivitet och lagidrott. Eftersom alla intervjupersoner i denna studie gemensamt upplevde en bristande motivation till handboll kan det förekomma liknande känslor bland andra ungdomar som befinner sig i liknande situationer. En svaghet med studiens överförbarhet skulle kunna vara att studien genomförts under en pandemi vilket gör överförbarheten svag när pandemin är över då intervjupersonernas situation blir svår att efterlikna.

Studien följer ett noga utformat metodavsnitt som inkluderar vald metod, urval,

datainsamling, databearbetning och analys, kvalitetskriterier och etiska överväganden

vilket gör att den enligt Bryman (2018) kan anses som pålitlig då studien inkluderar en beskrivning av tillvägagångssättet från början till slut. En aspekt i relation till pålitligheten är att det i studien inte tydligt framgår under vilken period av Covid-19 pandemin som

intervjupersonerna beskriver. Det framgår inte heller under vilken specifik period av

skulle kunna ses som en svaghet med studien då idrottsverksamheten har påverkats olika under pandemins gång.

Enligt både Bryman (2018) och Kvale och Brinkmann (2014) innefattar kvalitativa undersökningar tolkning vilket i sin tur kan vara en utmaning för en studies objektivitet. Objektiviteten i en studie kan associeras till möjligheten att styrka och konfirmera som är det sista kvalitetskriteriet av tillförlitlighet. Förfrågningarna att delta i denna studie skickades ut via en nyckelperson som har ett övergripande kontaktnät i Västmanland i relation till

handbollsverksamheterna vilket kan stärka objektiviteten då författaren är aktiv inom handboll. Trots att författaren i denna studie eftersträvat ett neutralt förhållningssätt till studien finns det ändå en risk att neutraliteten kan ha påverkats av förförståelsen kring intervjupersonernas situation vilket kan anses som en svaghet. Samtidigt har författaren förkunskap och erfarenhet från handboll som kan ses som en styrka. Intervjusamtalet kan ha öppnat upp för djupare diskussioner gällande intervjupersonernas situation då de kan ha upplevt intervjuaren som mer förstående då förförståelsen om både sporten och situationen fanns.

6.2 Etikdiskussion

I denna studie har vissa etiska överväganden beaktats. Etiska problem menar Bryman (2018) är viktigt att beakta i samhällsvetenskaplig forskning och det är ingen enkel uppgift. På grund av Covid-19 pandemin har enbart digitala videointervjuer genomförts vilket både haft för och nackdelar. Det har krävt noga planering huruvida data samlas in via en mobiltelefon som under hela processen behövt vara i offlineläge för att inte riskera att intervjupersonernas inspelade material hamnar utanför studiens ändamål. Genom att innan den första intervjun testa detta i en pilotintervju minimerades risken för att något skulle gå fel inför de riktiga intervjuerna med intervjupersonerna.

Genom att bekräfta med intervjupersonerna om de hade tagit del av missivbrevet

säkerställdes informationskravet. Intervjupersonerna som deltog fick anmäla sig via telefon eller mail vilket möjliggjorde att även där fråga om de tagit del av missivbrevet. Innan

intervjuerna fick intervjupersonerna återigen höra att deltagandet var frivilligt och att de fick avbryta när de ville. En annan etisk aspekt att diskutera är huruvida alla handbollsföreningar fick information om studien. Det skulle kunna bero på att en del mindre

handbollsverksamheter inte har bedrivits i samma utsträckning som innan Covid-19 pandemin och att olika förutsättningar finns i verksamheternas styrning beroende på hur stor föreningen är. Det kan ha påverkat hur informationen gått ut till handbollsutövarna vilket i sin tur kan ha påverkat informationskravet. Eftersom författarens mailadress fanns med i utskicket gick det att ta del av hur nyckelpersonen gjort utskicket och vilka

instruktioner som stod med till ansvarig i respektive handbollsförening samt vilka som fick mailet. Det framgår dock endast i utskicket att förfrågan skulle skickas ut till utövarna men inte hur det i sin tur gick till. Detta kan ha medfört att viktig information om studien inte nått utövarna vilket går emot vad Bryman (2018) redogör för gällande informationskravet.

Intervjuerna består av individernas personliga åsikter och svar vilket gör det viktigt att på ett säkert sätt hantera dessa uppgifter vilket går i enlighet med vad Bryman (2018) redogör för