AK-OM6540-Rtg-ssk Vårdhygien 2020.pdf: OM6540 V20 Anatomi, fysiologi, farmakologi och mikrobiologi

(1)

Vårdhygien och radiologi

Anette Kullgren, Vårdhygien SU 2020-03-16 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Dagens Innehåll

• Vad gör Vårdhygien? • Smittspridning • Basala hygienrutiner • Riskfaktorer för smittspridning

Diarré och kräkning Blodburen smitta Luftburen smitta

• Medicintekniska produkter, renhetsgrader och aseptik

2020-03-18

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdhygiens uppdrag:

Att stödjavårdgivaren i att förebygga vårdrelaterade infektioner och förhindra smittspridning inom all vård och omsorg

- Primärprevention (förhindra uppkomst av skada) - Sekundärprevention (”skademinimerande åtgärder”) Vårdhygien VGR 3 Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Aktörers ansvarsområde – Målsättning

Sjukvården

Patientansvar – vårda, behandla, förebygga … Vårdhygien

bistår vård/omsorgsverksamheter i arbetet att uppfylla HSL krav på ”god hygienisk standard”

Smittskydd

bistår allmänheten/samhället enligt SMLmål att ”tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar”

Strama

Samverkansgrupp mot antibiotikaresistens. Bistår bl a med behandlingsrekommendationer Sjukvård Smittskydds-enheten Vårdhygien Gemensamt mål – Förebygga infektioner och dess konsekvenser! Gemensamt mål – Förebygga infektioner och dess konsekvenser!

(2)

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vårdhygien VGR

Tvärprofessionella team som

bistår verksamheten att uppfylla HSL krav på ”god hygienisk standard”

-förebygga VRI

-förhindra smittspridning

-utbrottshantering

bedriver epidemiologisk övervakning

Myndighet Samhället Rådgivande Sjukhus Vårdinrättningar Patientansvar Behandlande läkare Sjukvård Smittskydds-enheten Vårdhygien

Ansvaret ligger hos varje enskild medarbetare och linjechef!

Den vårdhygieniska enheten är rådgivande

Vårdhygien – vad gör vi?

All patientsäkerhet är inte vårdhygien men

all vårdhygien handlar om patientsäkerhetoch vårdkvalitet

Lag o författningsstöd för vårdhygien

• Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) - God hygienisk standard

- Basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2015:10) - Tillgång till vårdhygienisk kompetens (Sos 2011-4-16) • Patientsäkerhetslagen (2017:40)

- Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Ansvarsfördelning, riskbedömningar-rutiner, egenkontrollprogram

• Arbetsmiljölagstiftningen - Smittrisker (AFS 2018:4) 7 Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 8

(3)

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdhygien

9 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

•Viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vårdarbete

•Gäller all vårdpersonal

•Skyddar patienter och personal (bryter smittvägar)

Basal hygien

Basala hygienrutiner är inte bara basal hygien

Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Socialstyrelsen 2011

Infektion…

som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, −oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från

patienten själv

−i slutenvård - debut 48 h efter inskrivning eller senare

−på särskilt boende – infektion kopplad till åtgärd (tidskriterium fungerar inte)

relaterad till åtgärd (diagnostik, behandling, omvårdnad) - alltid VRI oavsett tidpunkt

som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av yrkesutövning

(4)

Hur ser vi ut?

Stabil normalflora (Resident hudflora)

Bakterier och svampar - Överlever och förökar sig Nyttiga och nödvändiga på rätt ställe - Skydd mot ”ockupanter”

Olika lokaler – ”egen” normalflora

Tillfällig hudflora(Transient hudflora)

Mikroorganismer - Förökar eller etablerar sig normalt inte

Hel hud och slemhinna - ”bakteriologisk skyddsoverall”

Hur uppstår en vårdrelaterad infektion? Endogen infektion

-smitta Patientens egen flora ex hud-, luftvägs-, tarm-, urinvägsflora Exogen infektion -smittspridning Utifrån ex personal, medpatient Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdrelateradeinfektioner

Vanligaste komplikationen till vård ca 9 % av alla sjukhusvårdade patienter

Stora variationer typ av patienter, vårdform

Kostar vården flera miljarder extra/år © Sveriges Kommuner och Landsting, 2017

ISBN: 978-91-7585-531-8 Sahlgrenska Universitetssjukhuset sjuklighet /mortalitet vårdtider Patient-flöde Patient-lidande Kostnader sjukvård/sam-hälle/individ Terapisvikt

Vad är viktigt att förmedla

Vårdrelaterade infektioner får konsekvenser

Etablerade antibiotika kan inte

användas för behandling eller

profylax! Etablerade antibiotika kan inte

användas för behandling eller

(5)

Alltid - Grundläggande Vårdhygienprinciper! Alla VRI är inte undvikbara – men nolltolerans för infektioner/smittspridning p g a brister i följsamhet till

förebyggande rutiner!

Hur vårda? - Riskbedöm RISK = SANNOLIKHET xKONSEKVENS

2020-03-18

Grundläggande vårdhygieniska rutiner

Basala hygienrutiner

Punktdesinfektion

Riktlinje Städning/rengöring

Riktlinje luftburen smitta och droppsmitta

Riktlinje Vård av patient med diarré

Aseptik

Livsmedelshantering

Bedöm symtom med stor potential att sprida smitta

…men för ”God hygienisk standard” krävs att vi alltid gör rätt

När vi vet – gör vi oftast rätt …

Det handlar om patientsäkerhet!

Smittvägar och riskfaktorer för

smittspridning

(6)

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vanligaste smittvägen i vården!

Smittämnet överförs via fysisk kontakt.

Kontaktsmitta

Direkt

Via fysisk kontakt mellan smittkällan och den mottagliga individen

Indirekt Via mellanled från en person till en annan.

Blodburen smitta

Smittämnet överförs via blod till blod eller slemhinna

Direkt Sexuell kontakt

Kontaminerade blodprodukter

Indirekt

Stick- eller skärskador Injektioner

Kontaminerade läkemedel

- Hepatit B virus (HBV) - Hepatit C virus (HCV) - Humant immunbristvirus (HIV)

De tre vanligaste smittämnena är

Men även andra virus, bakterier och parasiter kan vara blodburna (ex syfilis, malaria)

HIV HCV HBV

Statistisk risk att smittas vid stick eller skärskada:

HBV 20-30%

HCV 5-10%

HIV ca 0,3%

Beräknad smittrisk

Risken för smittöverföring beror bl.a på: • Koncentrationen av cirkulerande viruspartiklar • Volymen blod/blodkontaminerad vätska som överförs

(7)

• Infusion/injektion av blod/blodprodukt in i ett blodkärl

• Kanylstick och samtidig injektion av blod • Stick/skärskada på blodigt föremål • Blod i kontakt med slemhinna eller skadad

hud

• Blodkontakt med omgivningen (instrument, ytor m.m) via skadad hud

Blodmängden påverkar risken för överföring av

blodburen smitta

Inga belägg för att blodburen smitta överförs via hel hud

Sahlgrenska Universitetssjukhuset • Droppsmitta

- Större droppar, armlängds avstånd - T.ex influensa, kikhosta,

RSV • Luftburen smitta - Små torkade droppar (droppkärnor) - T.ex mässling, vattkoppor, tuberkulos

Luftburen smitta och droppsmitta

• Dammpartiklar • Hudfragment

Smittämne når munnen: • Direkt via livsmedel • Indirekt via ex förorenade

händer

Fekal-oral smitta

Riskfaktorer för smittspridning

Individberoende • Skadad hud

ex sår, abscesser, eksem, hudsjukdom • Infarter/Utfarter

ex , CVK, PVK, trach, PD-kat, drän, KAD, RIK, PEG/Stomi m.m. • Luftvägssymtom • Diarré • Kräkningar • Prickar • Kognitiv förmåga • Vårdbehov Verksamhetsberoende • Dålig följsamhet till

föreskrifter/riktlinjer/rutiner • Överbeläggning • Kunskapsbrist • Underbemanning, stress ↑ Riskfaktorer ↑ Risk för smittspridning

(8)

Basala hygienrutiner

Städning och rengöring

Smittkedjan - smittspridning inom vården

Bakterier Virus Svamp _Patient Personal Tag ytor/föremål Utrustning Hostning/nysning Diarré/kräkning Kroppsvätskor Huden Kontaktsmitta Luftburen Fekal-oral/livsmedel Blodburen Äldre – yngre Nedsatt immunförsvar Skadad hudbarriär Grundsjukdom Smittvägar Mottaglig individ Luftvägar Urinvägar, Slemhinnor, magtarmkanal, skadad hudbarriär ex. sår, infarter Smittämne Reservoar/källa Sahlgrenska Universitetssjukhuset

RISK = SANNOLIKHET x

konsekvens

2020-03-18

SANNOLIKHET för VRI o/e SPRIDA ”SMITTA”

Drabbas av VRI Typ av ingrepp Immunförsvar Sprida Kroppsvätskor Exponering

Drabbas av VRI och SPRIDA

Skadad hudbarriär, infarter…

Bristande kognitiv förmåga (handhygien)

Överbeläggning/underbemanning/omflyttningar

KONSEKVENS

Om VRI eller smittspridning

Allvarlighetsgrad och attac rate

−Följdsjukdomar −Många kan insjukna −Terapisvikt

×

(9)

Förebygga/minimera RISK

(VRI o smittspridning)

2020-03-18

utifrån SANNOLIKHET

Grundläggande vårdhygieniska rutiner

BHR

Punktdesinfektion

Städning/rengöring

Aseptik

Livsmedelshantering

Bedöm symtom med stor potential att spridas -RUMSPLACERING

utifrån KONSEKVENS

”Extra” åtgärder - ”Agens” rutiner

ER – egen toa Avdelad personal

×

Utifrån smittväg Andningsskydd Isolering (specialventilation) Sahlgrenska Universitetssjukhuset SKL 2014 ”Vårdrelaterade infektioner -Framgångsfaktorer som förebygger”

Kultur Riskbedömning Lokaler Tydliga mål & återkoppling Städning Infektions-registrering Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Basala hygienrutiner

Extra skydd vid risk för kontakt Extra skydd vid risk för kontakt Extra skydd vid risk för kontakt Extra skydd vid risk för kontakt med

med med

med kroppsvätskor samt kroppsvätskor samt kroppsvätskor samt kroppsvätskor samt punktdesinfektion punktdesinfektion punktdesinfektion punktdesinfektion

Rikligt, minst 2-3 ml Fingertoppar

Mellan fingrar, tummen, vid

(10)

Förutsättningar - Basala hygienrutiner

Kortärmad arbetsdräkt

Händer/underarmar fria från smycken, klockor, bandage mm

Naglar utan nagellack, konstgjort material

Hår och skägg uppsatt

Huvudduk kort eller instoppad

Förtydligande 2015:10 inte bandage, stödskenor etc Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Förutsättningar –vård-, behandlings- och undersökningsrum

Standardinredning

−Tvättställ med tillhörande

utrustning

−Handdesinfektion vid undersöknings-/

behandlingsplats

Det ska vara lätt att göra rätt!

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handdesinfektion När?

Före och efter alla vård och undersökningsmoment Före: ex

•Hantering av mat

•Plockar ut rent diskat material Efter: ex •Toalettbesök •Sköljrumsarbete •Avfallshantering Sahlgrenska Universitetssjukhuset Synlig förorening

Vård av patient med misstänkt/verifierad gastroenterit

Mekanisk rengöring

Efterföljs alltid av noggrann avtorkning & handdesinfektion

Enbart handtvätt räcker inte för att bryta smittvägar!

(11)

Sahlgrenska Universitetssjukhuset När och av vem?

vid spill av kroppsvätskor och utsöndringar

utförs direkt vid upptäckt av förorening

vårdpersonal har huvudavsvar på vårdenheter

Desinfektionsmedel – till ytor mm

Rengör och desinfekterar

−Alkohol med tensid (mindre förorening)

−Virkon 1 % (större förorening)

−Incidin OxyFoam S

−Alternativt medel utifrån känt smittämne enl lokal rutin!

Punktdesinfektion Utrustning -Bedöm behov av desinfektion mellan patienter! Sahlgrenska Universitetssjukhuset 42 Desinfektera arbets-och tagytor Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Städa kan väl alla?

Definition på städning kan vara individuell Kolla att det ser okey ut Dammsuga

Plocka undan

Strukturerad rengöring av identifierade ytor Plocka undan material som inte används

Det är inte samma sak i vårdmiljö som hemma

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdhygien VGR

Städning/rengöring i vården

Syfte

Minska mängd mikroorganismer i miljön

Smittrenad utrustning/vårdplats för varje ny patient

Hur

Tillräckligt ofta & regelbundet

−Bestäm frekvens Rätt ställe Rätt metod Kräver Identifiering i verksamheten Checklistor - uppdaterade Kunskap

(12)

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kraftig – måttlig nedsmutsning

Dagligt patientnära städ, Slutstädning & Gemensam utrustning

Rengöringsmedel & H₂O

Ytdesinfektion med tensid på kritiska punkter

• Mekanisk bearbetning • Dubbeldoppa INTE • Engångsdukar Vårdhygien VGR

Städning/rengöring i vården

Låg grad av nedsmutsning T ex hjälpmedel/MTP

Ytdesinfektionsmedel med tensid Varje verksamhet identifierar - oavsett

utförare − Vad som ingår − Frekvens − Metod

Checklistor - kvalitetssäkrar

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Är det viktigt att

känna till smittämnen?

Viktigast är att veta hur smitta sprids och hur smittvägar bryts! Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Förebygga/minimera RISK

2020-03-18 Städning/rengöring Punktdesinfektion Basala Hygienrutiner Grundläggande vårdhygienrutiner Figur: R-M.Carlsson Andnings-skydd Ytterligare

skyddsutrustning Vi vet inte allt .. Diagnostik ”släpar” Bakterier smittar - oavsett

(13)

Riskbedöm och ha dialog i er egen

verksamhet

Handdesinfektion

När riskerar ni att sprida smitta med händerna?

Handskar

När finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor?

Plastförkläde/visir

När riskerar ni stänk av kroppsvätskor?

Städning/rengöring

Vad ingår, hur ofta och vilket medel

Förebyggande åtgärder utifrån smittväg

• Basala hygienrutiner + punktdesinfektion • Bedömning av riskfaktore

• Rengöring/desinfektion av utrustning som delas • Aseptiskt arbetssätt

Förebyggande åtgärder - ALLTID

Kontaktsmitta – förebyggande åtgärder

• Basala hygienrutiner + punktdesinfektion

- + övriga grundläggande förebyggande åtgärder • Eget rum

• Avdelad personal • Förhållningsregler

(14)

Basala hygienrutiner + punktdesinfektion

+ övriga grundläggande förebyggande åtgärder

Betrakta allt blod som potentiellt smittsamt Samma rutin alltid!

- ”Nya” smittämnen - Ingen rutinmässig provtagning - Asymtomatiska smittbärare

Rengöring och desinfektion av flergångsmaterial som förorenats med blod

Blodburen smitta – förebyggande åtgärder

Arbeta med säkra rutiner

- Planera ditt arbete

- Stickskyddade säkerhetsprodukter - Sätt aldrig tillbaka kanylen i hylsan,

enhandsgrepp!

- Släng använda kanyler omedelbart i riskavfallsbehållare

- Fyll riskavfallsbehållaren till max 2/3

Blodburen smitta – förebyggande åtgärder

Max 2/3

Hantering av injektionsläkemedel

• Engångsspruta ska aldrig återfyllas • Endosampuller/endossprutor i första hand

- Flerdosbehållare – endast beredning i läkemedelsrum

• Infusionsset/injektorsprutor som är engångsprodukter ska aldrig användas till flera patienter

• NaCl – endast endos plastampull eller färdigställd endosspruta

Blodburen smitta – förebyggande åtgärder

Hantering av tvätt och avfall

Kraftigt nedblodat material förpackas i godkänd riskavfallsbehållare och märks med avsedd etikett

Kraftigt nedblodad tvätt läggs i upplösbar plastsäck som läggs i gul plastsäck och märks med avdelning samt sjukhus

(15)

• Basala hygienrutiner + punktdesinfektion

- + övriga grundläggande förebyggande åtgärder

• Undvik väntetider. Direkt till undersökningsrum, ej placering i väntrum, vänthall.

Ev undersökning på avdelning istället

• Informera patienten om hosthygien • Vaccination

Luftburen smitta/droppsmitta – förebyggande

åtgärder

Luftburen smitta/droppsmitta – förebyggande

åtgärder

Andningsskydd

• Skyddar mot

luftburen smitta

Visir alt munskydd +

skyddsglasögon

• Skyddar mot

droppsmitta

• Basala hygienrutiner + punktdesinfektion

- Handtvätt med tvål och vatten - Incidin® OxyFoam S

+ övriga grundläggande förebyggande åtgärder

• Undvik väntetider. Direkt till undersökningsrum, ej placering i väntrum, vänthall

• Alltid handtvätt och handdesinfektion innan hantering av oförpackade livsmedel

• Tvätta händerna när du varit på toaletten

Fekal- oral smitta – förebyggande åtgärder

Hantering av tvätt

Kraftigt nedsmutsad tvätt läggs i upplösbar plastsäck som läggs i gul plastsäck och märks med avdelning samt sjukhus.

(16)

Medicintekniska produkter,

renhetsgrader och aseptik

Produkt som:

• påvisar, förebygger, övervakar, behandlar, lindrar: sjukdom, skada, funktionsnedsättning • undersöker, ändrar eller ersätter anatomi eller

fysiologisk process • kontrollerar befruktning

Medicintekniska produkter

• Grafisk symbol SS-EN 980

Engångsprodukter

2

• Do not re-use • Single use • Engångsanvändning. Produkten får ej återanvändas SOSFS 2001:12

Om en engångsprodukt används på ett sätt som tillverkaren inte avsett eller återanvändsövertar vårdgivaren hela ansvaret för produktensom en egentillverkad medicinteknisk produkt

• Produkter som används vid flera tillfällen till flera patienter

• Viktigt att rengöra/desinfektera/sterilisera efter varje användning

(17)

Rengöring Mekanisk rengöring från

smuts och reduktion av antalet mikro-organismer

Desinfektion Reduktion av mängden mikroorganismer till en nivå som inte innebär risk för smitta eller överföring av smitta

Sterilisering Alla mikroorganismer avdödas

Rengöring – desinfektion – sterilisering

• Rena produkter

- ”för ögat synligt rena”

• Höggradigt rena produkter

- Sannolikhet mindre än 1/1000 - Enstaka levande mikroorganism kan tillåtas

• Sterila produkter

- Fria från levande mikroorganismer - Sannolikhet mindre än 1/1000000

Mikrobiologisk renhet

Fåtal mikroorganismer I princip inga mikroorganismer Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Avlägsnande av smuts och eventuellt organiskt material så att det blir synligt rent

Rengöring

OBS!Organiskt material (t.ex. blod, sårsekret, utsöndringar) kan innehålla stora mängder smittämnen

─ komplettering med desinfektion!

Rengöring är det viktigaste steget!

Rengöring

Det som inte är rent (fritt från biologiskt material) går inte heller att desinfektera

(18)

Process som reducerar antalet mikroorganismer till en nivå som

inteinnebär risk för smitta/smittöverföring

Desinfektion

Värmedesinfektion Fuktig värme • Spoldesinfektor • Diskdesinfektor Kemisk desinfektion Till föremål som ej tål värme

• Utslagsfunktion (jfm toalett) • Spolar rent godset • Desinfektion med het ånga

• Avsedd för ex bäcken, urinflaskor, hinkar

• Ej avsedd för instrument

Spoldesinfektor

• Saknar utslagsfunktion • God rengöringsförmåga • Desinfektion med hetvatten • Avsedd för ex instrument, rondskålar

Diskdesinfektor

• Till föremål som inte tål värme

• Upphandlat medel efter användningsområde • Rengör alltid synlig smuts innan desinfektion

(19)

Process som gör en produkt fri från levande mikrorganismer

• Värme (torr eller ånga) • Kemiska medel • Joniserande strålning

Sterilisering

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rena produkter

När använda vad?

Höggradigt rena produkter Sterila produkter • Rengöring • Desinfektion (om kontakt med kroppsvätskor) • Rengöring • Desinfektion • Rengöring • Desinfektion • Sterilisering

Intakt hud Skadad hud/ intakt slemhinna Penetrerar hud/ slemhinna

Genomströmmas av vätskor till normalt sterila områden Implantat

Bevara produktens ursprungliga renhetsgrad

• Behåll det sterila sterilt • Behåll det höggradigt rena

höggradigt rent • Behåll det rena rent

Aseptik

• Ska förvaras så att de är skyddade från damm, fukt, solljus och stora temperaturväxlingar

• Förvaras i sina avdelningsförpackningar, separerade utifrån renhetsgrad • Alltid desinfekterade händer innan

hantering av produkterna

(20)

Rena, höggradigt rena och sterila produkter

- Transportförpackning - Avdelningsförpackning - Produktförpackning

- Produkt

• Beror på vilken behandling eller vilket ingrepp som ska utföras • Oavsett rutin ska renhetsgraden

bibehållas

• Verksamhetschef/medicinskt ansvarig kan besluta att steril rutin ska användas istället för ren rutin enligt lokala anvisningar

Ren och steril rutin

Ren rutin

• Kontakt med hel slemhinna • Såromläggning

• Höggradigt rena flergångsprodukter • Fabriksrena engångsprodukter • Färsktappat kranvatten/sterila lösningar • Rena handskar

• Aseptiskt arbetssätt

Steril rutin

• Penetrerar hud/slemhinna • Omläggning av sår med förbindelse till steril

kroppshåla/led

• Kateterisering/blåssköljning kirurgiska ingrepp

• Sterila engångs- eller flergångsprodukter • Sterila handskar

• Aseptiskt arbetssätt