Examensarbete i socialt arbete Malmö universitet
”DET VAR INTE DEN
SPECIALISERINGEN SOM DET
ÄR IDAG… MAN VAR
GENERALIST”
En studie om de sociala arbetets förändringar
EMMA ANDERSSON
VIKTORIA PETROVSKA
“IT WAS NOT THAT
SPECIALIZING THAT IT IS
TODAY… YOU WERE A
GENERALIST
A STUDY ABOUT THE CHANGES IN SOCIAL
WORK
EMMA ANDERSSON
VIKTORIA PETROVSKA
Andersson, E & Petrovska, V. Title. Subtitle. Degree project in Social Work
15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of
Social Work, 2019
The social work has change from a voluntary dedication to an established
profession. Social work is a profession in constant change and development. This study is about how social work has changed over time and how these changes have affected social workers professional practice. Our study highlights the changes in Sweden in the last 30 years. Our study is a qualitative study with an individual perspective and was conducted through semi-structured interviews with social workers over 55 years old. The results were consequently analyzed by using organizational theory, new institutonalism, professionalism and
specialization. The result showed mainly three changes. These changes were digitization, streamlining and specialization. The result showed that these changes have contributed to both positive and negative consequences. Some of the
consequences are; less client contact, high workload and more administrative work. The social work is changing as society develops. The result also shows that the professional identity is complex and associated to many other things. The disadvantage of the social worker's professional profession is the complexity, because social workers are a professional group with broad knowledge who can work in many different fields, which means that a professional identity can be difficult to create.
Keywords: social work, social work changes, social work development, professional practice, social workers professional identity
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.INLEDNING- DET SOCIALA ARBETETS FRAMVÄXT ... 5 1.1 DET TIDIGA SOCIALA ARBETET ... 5 1.2 DET SOCIALA ARBETET UNDER 1950- TALET ... 5 1.3 DET SOCIALA ARBETET IDAG ... 6 2. PROBLEMFORMULERING ... 7 2.1 AVGRÄNSNING ... 7 2.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 8 3. TIDIGARE FORSKNING ... 9 3.1 DET TIDIGARE SOCIALA ARBETET ... 9 3.2 DET SOCIALA ARBETET IDAG ... 9 3.3 PROFESSIONALISERING ... 10 3.4 SOCIONOMERSYRKES IDENTITET ... 11 3.5 SOCIONOMYRKET- EN SPECIALISERING ELLER GENERELL ... 12 3.6 RÖRLIGHETEN SOM SOCIONOM ... 12 3.7 ETISKA KODER OCH PRINCIPER ... 12 3.8 ORGANISATIONER OCH FÖRÄNDRING ... 12 3.8.1New Public Management ... 12 3.8.2 Metoden LEAN ... 13 3.9 KONSEKVENSER ... 14 3.10 SAMMANFATTNING ... 14 4. TEORI – ORGANISATION/PROFESSION ... 16ORGANISATIONSTEORI, NYINSTITUTIONALISM, PROFESSIONALISM OCH SPECIALISERING KOMMER ATT ANVÄNDAS FÖR ATT ANALYSERA RESULTATET AV EMPIRIN. ... 16 4.1 ORGANISATIONSTEORI ... 16 4.2 NYINSTITUTIONALISM ... 16 4.3 PROFESSIONALISM ... 17 4.4 SPECIALISERING ... 17 5. METOD ... 19 5.1 METODVAL ... 19 5.2 UPPDELNING AV ARBETE ... 19 5.3 URVAL ... 19 5.4 AVGRÄNSNING ... 20 5.5 BORTFALL ... 20 5.6 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 20 5.7 INSAMLING AV DATA ... 21 5.8 TRANSKRIBERING ... 22 5.9 ANALYS AV DATA ... 22 5.10 ETISKA PRINCIPER ... 23 6. RESULTAT OCH ANALYS ... 24 6.1 FÖRÄNDRINGAR ... 24 6.1.1 Digitalisering ... 24 6.1.2 Effektivisering ... 25 6.1.3 Specialisering ... 26 6.2 KONSEKVENSERNA AV FÖRÄNDRINGARNA ... 27 6.2.1 Klientkontakt ... 27 6.2.2 Arbetsbelastning ... 28 6.2.3 Ekonomi ... 28
6.2.4 Rörlighet -Personalomsättning ... 29 6.2.5 Yrkesidentitet ... 30 6.2.6 Evidensbaserad praktik – en utmaning mot socionomens yrkesidentitet? ... 31 6.2.7 Omorganisationer ... 31 7. DISKUSSION ... 33 SAMMANFATTNING AV RESULTAT OCH ANALYS ... 33 7.1 DISKUSSION– SOCIONOMYRKETS FRAMTID OCH UTVECKLING ... 34 7.2 METODDISKUSSION ... 36 7.3 EGNA REFLEKTIONER ... 37 7.4 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 37 8. REFERENSER ... 38 BILAGA 1 - SAMTYCKESBLANKETT ... 40 BILAGA 2 - INTERVJUGUIDE ... 41 BILAGA 3 - INFORMATIONSBREV ... 42
1.INLEDNING- DET SOCIALA ARBETETS
FRAMVÄXT
Detta kapitel är till för att ge läsaren en överblick över det sociala arbetets historia från 1800-talet fram tills idag. Kapitlet är en grund till att förstå hur det sociala arbetet såg ut förr och hur det har utvecklats fram till idag.
1.1 Det tidiga sociala arbetet
Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S & Knutagård M (2016) beskriver att under 1800-talet användes begreppet socialt arbete med andra benämningar som fattigvårdsarbete, välgörenhetsarbete och hjälparbete. Även förekom det att man använde sig utav begreppet filantropi. Dessa benämningar kopplades till
verksamheter som bedrevs av frivilligorganisationer. Under 1800-talet växte det även fram föreningar som bedrev välgörenhet och förebyggande hälsovård i Sverige. Dessa föreningar startade exempelvis barnhem, härbärgen, sjukhus och så vidare. Syftet med dessa föreningar var att främja moralen, skolgång och ekonomisk skötsamhet bland samhällets undre klass. Kvinnorna från den övre klassen fick en framträdande roll i de nya välgörenhetsföreningarna.
Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S & Knutagård M (2016) förklarar att i de filantropiska föreningarna menade man att ”fattigvård” bedrevs bäst ideellt. Då begreppet socialt arbete inte användes före förra sekelskiftet förekom ändå termen ”social” i flera olika sammanhang redan under 1800-talet. Man pratade om ”den sociala frågan” och om ”sociala institutioner”. Men när begreppet socialt arbete började användas fick ”social” en annan innebörd som innebar att man tog avstånd från delar av den gamla fattighus och fattigvårdslagen. Nu började man prata om ”social utbildning”, ”social hygien”, ”sociala problem”, ”socialt förebyggande” och ”social barnavård”. Det moderna sociala arbetet växte fram samtidigt som de sociala utbildningarna och de sociala professionerna växte fram. Socialarbetarnas roll var att kontrollera människor beteende och att ”bota” deras problem. Agda Montelius och Gerda Meyerson var två kvinnor som grundade CSA och de menade på att det frivilliga fattigvårdsarbetet borde utföras mer professionellt och just kallas för socialt arbete. De ansåg även att de som var verksamma inom det sociala arbetet skulle ha samma förutsättningar som
vetenskapsmän och läkare. Det var nu som det sociala arbetet började få en annan innebörd. Man utgick inte längre från bibeln eller barmhärtigheten utan man utgick från myndigheterna och lagar. För att kunna utföra socialt arbete var man tvungen att ha yrkeskunskap och utbildning. Arbetsuppgifterna var desamma men ramarna för uppdragen började omformuleras. Önskan att hjälpa ansågs inte vara tillräcklig utan fokus lades på behovet av särskilda kunskaper och metoder för att åtgärda sociala problem (Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S & Knutagård M: 2016)
1.2 Det sociala arbetet under 1950- talet
Josefsson (2018) berättar om att utvecklingen av det sociala arbetet från det att ha varit filantropiskt arbete som drevs ideellt ledde fram till att välfärdsstaten
etablerades genom socialpolitiken då det blev en mer tydligare statlig styrning. Behovet av tjänstemän med utbildning i sociala frågor var stort. Det var omkring 1950-talet som antalet utbildade ökade, antalet socialtjänstemän och det gjorde även antalet insatser för medborgarna i samhället. Det fortsatte att förändras när barnavårdslagen 1960 infördes. Det blev en tydligare tjänstemannaroll med en
betoning på det förebyggande arbetet som även medförde behov av nya kunskaper. Två år senare infördes nya utbildningar vilket ledde till att
socionomernas roll blev mer central för social reglering, de blev exempelvis i högre grad verksamma med att utreda, bedöma och ge insatser till utsatta personer. Några år senare, 1977 genomfördes högskolereformen.
Socialhögskolorna integrerades i universitet och högskolor. Det var även nu man började prata om ämnet socialt arbete och forskning inom ämnet tog sin
startpunkt. Tre år senare när socialtjänstlagen infördes blev det nya ramlagar med olika mål såsom demokrati, jämlikhet, solidaritet och trygghet.
Handlingsutrymmet för socionomerna blev väldigt stort vilket ledde till en helhetssyn. Resultatet av införandet av socialtjänstlagen ledde till nya grundtankar: resurserna blev begränsade, individers olika preferenser och
individers rätt till att välja. Detta ledde fram till att allt mer privata aktörer började användas av samhällsmedborgarna. Detta eftersom de privata aktörerna kunde erbjuda fler resurser som inte socialtjänsten kunde efter införandet av
socialtjänstlagen. Kraven på att arbetet ska vara kunskapsbaserat, evidensbaserat och manualbaserat började ta sin start efter kritik från staten under början av 2000-talet. Resultatet av detta ledde till nya relationer mellan myndigheter som tillhandahåller de tjänster som medborgarna kan ta del av. Några år senare blev det en kraftig expansion av utbildningsplatser där socionomer integreras och masterutbildningar startar.
1.3 Det sociala arbetet idag
Josefsson (2018) berättar även om att det idag finns socionomutbildningar vid 16 lärosäten i Sverige. Forskningen inom det sociala arbetet är väl etablerad och det finns goda möjligheter att vidareutbilda sig inom området. Förtroendet för socionomer har ökat i allmänhet men även som professionella.
Sammanfattningsvis berättar Josefsson (2018) att arbetet har gått från att utföras av människor med frivilligt engagemang till att arbetet utförs av utbildade
tjänstemän. Inte nog med att vi har gått från frivilligt engagemang utan även att vi idag blivit allt mer specialiserade. Detta eftersom man efter utbildningen har möjlighet att få specialiserade kunskaper inom olika områden och olika
yrkesroller. Förr såg man att samhällsproblem låg på en makronivå men att idag ser man sociala problem på mikronivå. Därav har vi även gått från en helhetssyn till specificerade bedömningar av faktorer.
På grund av dessa utvecklingar och förändringar vill vi fokusera på hur det sociala arbetet ser ut idag i Sverige. Denna undersökningen kommer att fokusera på informanternas individuella upplevelser samt erfarenheter av hur det sociala arbetet förändrats de senaste 30 åren, men även hur detta i sin tur har påverkat socionomernas yrkesutövning.
2. PROBLEMFORMULERING
Enligt Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S & Knutagård M (2016) är socialt arbete ett begrepp som är väldigt svårt att definiera på grund av olika
uppfattningar och idéer. Innebörden för det sociala arbetet har fått olika beskrivningar beroende på vem man har frågat. Man kan bland annat försöka innefatta socialt arbete med hjälp av specifika definitioner och med särskilda kriterier, detta för att möjligen hitta en utgångspunkt för det sociala arbetet. I de olika definitionerna tillämpas ämnena “utbildning” och “människosyn”. Är utgångspunkten för det sociala arbetet att endast personer med speciell utbildning kan bedriva socialt arbete, ger det en väldigt otydlig bild. Eller väljer man att definiera socialt arbete från en filantropisk syn kan begreppets rötter spåras till bibeln. Det finns många olika former att bedriva socialt arbete i dagens samhälle, och det kan utövas av de flesta människor, det gör att definitionen av socialt arbete blir väldigt bred. Att knyta det sociala arbetet till vissa definitioner kan ställa till med problem, då de varierar både i tid och påverkas av olika sociala sammanhang (Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S & Knutagård M: 2016). Beckett (2017) beskriver att socialt arbete under åren utvecklats från att behandla enklare samhällen, där socialt arbete bedrevs av familjen, till moderna samhällen där socialt arbete bedrivs av snälla främlingar. Socialt arbete bygger på idén om att staten hjälper de behövande i samhället. Synen på vad socialt arbete är, är i stort sett oförändrad, dock har socialt arbete i praktiken utvecklas under de senaste åren. Socialt arbete har utvecklats från att se individen som grunden för sina egna problem till att se problemen som sociala strukturer (Beckett 2017).
Dellgran och Höjer (2005) förklarar att socialt arbete som begrepp under åren har blivit mer etablerat. Utmaningar och förändringar är en del av alla arbeten och alla arbeten måste anpassa och handskas med förändringar. Socionomutbildningen, att få professionell handledning och etableringen av etiska regler, är en utveckling för att stärka socionomer som yrkesprofession. Det är även ett sätt att bemöta de förändringar som löper en risk att sänka socionomernas kompetens, och riskerna som kommer med förändrade villkor för professionell utveckling.
Vi vill undersöka hur socionomens yrkesroll förändrats och utvecklats de senaste decennierna. Då det är socionomerna som aktivt arbetar med människor som är utsatta i samhället och som är samhällets skydd för människor som är i behov av stöd och hjälp. Dessutom är det socionomernas arbete som påverkas av
förändringarna i utvecklingen av socialt arbete. Vi vill därför komma åt
socionomernas egna upplevelser och syn på utvecklingen av det sociala arbetet.
2.1 Avgränsning
Perioden vi undersöker är de senaste 30 åren. De vi intervjuat är över 55 år. I denna undersökningen har vi således ett individperspektiv på vilka förändringar som skett inom socialt arbete. Vår undersökning utgår även från ett
individualistiskt perspektiv när vi undersöker hur förändringarna har påverkat informanternas yrkesutövning.
2.2 Syfte och frågeställning
Syftet är att kartlägga de sociala arbetets förändring över tid i Sverige. Detta för att få kunskap om förändringen av socionomens yrkesroll samt yrkesutövning. Undersökningen kommer fokusera på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av det sociala arbetets förändring över tid, yrkesrollen samt
yrkesutövningen. Vi utgår från vilka förändringar som skett de senaste 30 åren i Sverige. Vi utgår från ett individperspektiv och det kommer således vara
informanternas upplevelser av vilka förändringar som skett, samt informanternas upplevelse av förändringarna. Detta för att bidra till den kunskapslucka som finns gällande hur förändringarna i samhället påverkar det sociala arbetet i Sverige.
• Hur upplever informanterna att deras yrkesutövning har förändrats över tid?
• Hur upplever informanterna att dessa förändringar påverkar deras yrkesutövning?
3. TIDIGARE FORSKNING
För att få fram tidigare forskning har vi använt oss av Malmö
Universitetsbiblioteks sökmotor, sociological Abstracts, samt google. Nackdelen med googles sökmotor är att man får upp många träffar och att det är svårt att sortera ut. Fördelen med Malmö Universitetsbiblioteks sökmotor är att den är “kopplad” till andra sökmotorer som EBSCO. Fördelen med Malmö
Universitetsbiblioteks sökmotor är också att det går att ställa in filter så att man endast får fram vetenskapliga artiklar som är Pree reviewed. Det vill säga att artiklarna är granskade av andra forskare inom samma ämne.
Vi har använt oss av sökord som Social work, social work change, socialt arbete, socialt arbete utveckling, social work development,
socionomers yrkesidentitet, social welfare, socialt arbete historia, social work history, social work history sweden, socialt arbete Sverige, utvecklingen av socionomyrket i Sverige. De sökorden som vi valde bort rätt snabbt var de
svenska orden. Detta för att vi märkte att forskningen inom just förändringarna av det sociala arbetet inte alls var stort i Sverige. Detta gjorde att vi valde att söka på engelska ord inom området “social work”.
3.1 Det tidigare sociala arbetet
Enligt Beckett (2017) har socialt arbetet tidigare varit en angelägenhet mellan staten och de fattiga och behövande. I dag är socialt arbete styrt av lagar och regeringens politik. Detta gäller särskilt beslutsfattande och riskhantering. Detta har lett till att ledarskap och tillsyn har blivit en del av socialt arbete. Eftersom socialt arbete är ett krävande arbete med utmanande och komplexa inslag, är teorier och modeller om praxis viktig för att förutsäga villkoren och
arbetsförhållandena. Beckett (2017) förklarar att det finns tre olika grenar av samhällsvetenskaplig teori, de tre grenarna är 1) teorier om vad socialt arbete innebär, (2) teorier om hur man gör socialt arbete (3) teorier om kundens perspektiv. Teorier utgår från brett urval av akademiska kunskapsområde som sociologi, juridik, psykologi, antropologi och vetenskap. Teorier hjälper till att förutse och förklara situationer och beteenden. Det kan också bidra till en
förståelse för hur socialarbetaren förväntas att agera och reagera i samspelet med klientens berättelser, problem och mål. Socialt arbete är på så sätt ett utbyte mellan vård och kontroll. Även fast de strävas efter att minska känslan av makt mellan klienter och utövaren är social arbetarna statligt anställda. Socialarbetaren besitter makt att kunna ingripa i privatliv och har på så sätt en makt att bestämma över resultaten. Socialarbetaren genomför sina arbetsuppgifter, de genomför de juridiska uppgifterna samt sina lagstadgade skyldigheter, detta bland annat genom att ställa frågor som kan upplevas påträngande, för att samla in information för att kunna göra bedömningar (Beckett 2017).
3.2 Det sociala arbetet idag
Tham (2018) beskriver att socialarbetare som gör utredningar idag arbetar under tunga förhållanden. Hög arbetsbelastning, problem med att hitta ny personal samt en hög personalomsättning har uppmärksammat i västvärlden under många år. Under de senaste åren har problem som detta uppmärksammats i Sverige och andra nordiska länder. Om man undersöker statistik är socialarbetare en utsatt arbetsgrupp. Flera av socialarbetarna i undersökningen beskrev sitt arbete som
stressigt, utmattande och att de är svårt att släppa arbetet på fritiden. Ett annat problem som uppmärksammas är att sjukskrivningarna ökar.
Höga krav på arbetet och lite kontroll, har setts som en anledning bakom att socialarbetarnas mående och välbefinnande blir sämre.
Enligt Tham (2018) blev det i undersökningen tydligt att socialarbetarnas arbetsuppgifter förändrats mellan 2003 och 2014. En förändring är att
arbetsuppgifterna 2014 är mer avgränsade. 2003 beskrev socialarbetarna att deras arbete till största del var råd och stöd. Idag framstår det som att arbetet mestadels består av att göra utredningar, medan arbetet 2003 omfattade bredare
arbetsuppgifter. Socialarbetarna beskriver att deras arbete idag består av mindre kontakt med klienterna. Socialarbetarna idag uppges ha större arbetsbelastning än under 2003. Socialarbetarna uppgav också att de ofta behöver arbeta över och ofta har för mycket arbete att göra. Socialarbetarna upplevde att deras arbetssituation påverkade deras hem- och familjeliv på ett negativt sätt.
Tham (2018) berättar att arbetet idag präglas ofta av brådskande situationer som uppstår i klientarbetet. Socialarbetarna idag behöver ofta ändra sina arbetsplaner för dagen på grund av brådskande situationer rörande klienterna. Arbetskraven idag ökar samtidigt som socialarbetarna har mindre makt över att fatta beslut. Socialarbetarna vittnar om en minskad påverkan av att välja metoder,
arbetsbelastning och val av kollegor. En positiv utveckling är dock att arbetet är tydligare definierat och att socialarbetarna har en klarare bild av vad deras ansvar är och vilka krav som ställs på dem. Dock uppger socialarbetarna att de inte får tillräckligt med resurser för att kunna slutföra sina uppdrag. Tham (2018)
beskriver att rollkonflikter kan uppstå när en socialarbetare står med förväntningar som går emot varandra. De motstridiga förväntningarna kan komma från samma person eller från flera personer. Det kan också uppstå när en person har två eller flera roller som går emot varandra. Rollkonflikter visar sig vara en orsak för stress och missnöje i arbetet. Förutom stress och missnöje har rollkonflikter sett som en bakomliggande orsak till att vilja lämna arbetsplatsen. Socialarbetare har i tidigare studier visat på att vara en utsatt arbetsgrupp för rollkonflikter samt arbetsbehov. 3.3 Professionalisering
Enligt Dellgran och Höjer (2005) är professionalisering ett begrepp med många betydelser. När man pratar om professionalisering syftar man ibland på en professionell expertis som har ett stort inflytande på politik samt människors liv. En annan innebörd av professionalisering är att en via utbildning och läsandet av litteratur inriktat mot yrket, språk och begrepp blir del av en professionell kultur och på så sätt bildar en professionell identitet. Dellgran och Höjer (2005)
beskriver att begreppet socialt arbete har blivit mer etablerat under de senare åren, socionomutbildning, professionell handledning och etablering av etiska regler är delar av handlingarna för att stärka socionomer som yrkesprofession. På
kommunal nivå har det också skett vissa åtgärder i syfte att professionalisera kommunens anställda, detta genom att utveckla de anställdas kompetens genom till exempel fortbildning. Dellgran och Höjer (2005) påpekar att förändring och utmaningar sker inom alla yrken och varje yrke måste utveckla förmågan att handskas med förändringar som riskerar att minska deras kompetens och minska riskerna som följer med förändrade villkor för professionell utveckling. Under de senaste tjugo åren har en förändring skett av socionomutbildningen. Det har lett till att socialt arbete stärkt sin position som teoretiskt huvudämne. Antalet yrkesverksamma socionomer har även ökat och socionomutbildningen har blivit allt mer eftertraktad. Nyutexaminerade socionomstudenter har under en längre
period haft det enkelt att få arbete efter utbildningen och arbetslösheten har varit mycket låg (Dellgran och Höjer 2005).
Tham (2018) menar att i socialt arbete är ofta relationen mellan den professionella och klienten kärnan i arbetet. Relationen är viktig för den hjälp som klienten får, detta för att det är den professionella som tar emot information och ger
information till klienten. Tillämpad på socialtjänsten innebär detta till exempelvis, att en socialarbetare som får mycket tid med och har erfarenhet av att möta
klienter i liknande situationer, kommer sannolikt
att få en klarare bild av klientens behov. Detta i vilket sin tur innebär att ett mer korrekt beslut kan fattas, än om en socialarbetare med mindre erfarenhet och som arbetar under mycket stress möter samma klient (Tham 2018).
Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S & Knutagård M (2016) beskriver att under åren har utvecklingen av socialt arbete lett till att en deprofessionalisering skett av socionomyrket. Detta på grund av nya förutsättningar för organisationen samt lägre kontroll över sin egna yrkesutövning. Detta kan vara en följd av New Public Management, som påverkat de flesta människobehandlande professioner. För socionomer har det främst varit de inom den kommunala socialtjänsten som drabbats av denna utveckling.
3.4 Socionomersyrkes identitet
Josefsson (2018) beskriver att en socionom kan arbeta inom många olika
verksamheter med varierande titlar. För att kunna ta ställningstagande mot andra organisationer eller professioner krävs en stark identitet. Det krävs att man som socionom känner att man besitter en kunskap, som andra professioner inte
besitter. Varje socionom skapar sin egna professionella identitet i samverkan med den kollektiva identiteten och med andras bild av socionomyrket. Bredden i yrket är grunden i socionomen profession, de besitter en helhetssyn på samhället, men det kan också vara bredden som gör det svårare att skapa sig en professionell identitet. När man pratar om professionalisering inom socialt arbete i Sverige ligger fokusen på identitet, kunskapsbildning och autonomi. Inom detta tillhör extern handledning där syftet är att kvalitetssäkra socionomers arbete för att kunna koppla arbetet till olika teorier och forskning inom ämnet. I Sverige utgår socialt arbete från evidensbaserad praktik. De senaste 15 åren har manualbaserade metoder och bedömningsinstrument vuxit fram. Det finns delade åsikter om hur manualer och bedömningsinstrument påverkar socionomers professionella identitet. Vissa menar att professionalismen ökar när arbetet är vetenskapligt grundat. Vissa andra menar att risken finns för avprofessionalisering. Det kan finnas en risk att den professionella kunskapen och erfarenheten glöms bort om man låter manualer och instrument styra arbetet. Manualbaserade metoder och evidensbaserad praktik har minskat professionens inflytande genom att
organisationerna tagit över makten över arbetet. Vidare finns det en risk att organisationsprofessionalismen växer på bekostnad av yrkesprofessionalismen. Yrkesprofessionalismens fokus ligger på klienten medan
organisationsprofessionalismens fokus ligger på den byråkratiska strukturen (Josefsson 2018).
3.5 Socionomyrket- en specialisering eller generell
Josefsson (2018) beskriver att en ökad specialisering har skett i utvecklingen av socionomyrket. I dag har socionomer expertstatus inom många olika områden och inom kommunen är specialiseringen omfattande. Josefsson (2018) hänvisar till Staffan Höjer, som ställer sig frågan om vi ska eftersträva specialiseringen med tanke på att vi tidigare eftersträvat att socionomer kan arbeta med allt.
Josefsson (2018) hänvisar till Peter Dellgren som beskriver att han tror att specialiseringen är positiv. En ökad specialisering samt yrkesrörlighet kan på längre sikt generera en yrkesgrupp som är välutbildad och kvalificerad. Vissa anser att specialiseringen kan vara en fara för något som varit en del av den professionella identiteten, det vill säga en yrkesgrupp som kan se helheten, generalister med förmågan att se hela människan. Specialiseringen kan dock innebära på längre sikt att socionomer får en högre status.
3.6 Rörligheten som socionom
Josefsson (2018) förklarar att socionomernas karriärer ofta är oförutsägbara då de flesta byter organisation och målgrupper många gånger under deras karriär. För många socionomer har myndighetsutövning inom socialtjänsten blivit ett första arbete, men där många inte blir långvariga i sina karriärer. Varför många lämnar detta område kan bero på litet handlingsutrymme. Utöver litet handlingsutrymme finns det flera andra bidragande faktorer till att många lämnar sitt arbete. Dessa faktorer kan vara omorganisering inom organisationen, besparingar,
arbetsbelastning och arbetsförhållanden. 3.7 Etiska koder och principer
Akademikerförbundet SSR (2011) beskriver att etiska koder är bra för många olika anledningar. En av dessa är att en etisk kod kan ge en ökad medvetenhet och professionsidentitet. Som utbildad inom den samhälleliga arenan besitter man en kunskap som ger en tillgång till information om samhället. Det finns ett antal etiska värden, normer och principer som man får ta ställning till som
socialarbetare. Effektivitet är en princip som ofta finns inom professionsetiken. Det förväntas att socialarbetaren använder sina resurser så det gör så mycket nytta som möjligt. För att kunna utföra sitt arbete så effektivt som möjligt krävs det att socialarbetaren är engagerad och prioriterar rätt uppgifter. En annan princip är serviceprincipen. Det innebär att socialsekreteraren ska ha serviceanda och vara flexibel. Myndigheten ska eftersträva att vara lättillgänglig, personerna som arbetar på myndigheten ska använda ett anpassat språk som gör att mottagaren förstår, samt visa medkänsla och respekt (Akademikerförbundet SSR, 2011).
3.8 Organisationer och förändring 3.8.1New Public Management
Karlsson (2011) berättar att begreppet New Public Management (NPM) har influerat den offentliga sektorn sedan begreppet kom till i början av 1990. NPM är ett sätt att kontrollera och påverka verksamheter inom den offentliga sektorn. NPM står för att offentliga tillgångar ska användas på ett effektivt och rationellt sätt. NPM förespråkar att välja de alternativ som genererar högst vinst till minst kostnad.
Enligt Karlsson (2017) är förändring inom organisationer inget konstigt, det sker förändringar hela tiden, både inom privata och offentliga organisationer. Några förändringar som skedde under 1990- talet var att samhället blev allt mer
digitaliserat, på så sätt kunde processer som tidigare skötts manuellt nu överlåtas till att ske automatiskt.
En förändring som skedde som kommer att kallas New Public Management var mer än en utveckling, det var en samhällsförändring. NPM är alltså en reform av den offentliga sektorns organisation. Hall (2012) beskriver att NPM bygger på att den offentliga sektorn efterliknar den privata sektorn. En innebörd av NPM är att inom offentliga organisationer bör det vara en tydlig ledning och tydliga
målsättningar. De offentliga verksamheterna fungerar som organisationer och kan på så sätt använda verksamhetsberoende modeller. Offentliga verksamheter befinner sig konstant i processer av organisering, detta för att NPM hävdar att inga organisationer är perfekta. New Public Management är inte en enda förändring utan ett samlingsbegrepp på en rad förändringar som skedde under samma tids era. Dessa förändringar skedde för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn. Det fanns ett behov av att lösa problemen som skapades på grund av ineffektivitet. New Public Management är som sagt ett komplicerat begrepp och talas ofta på ett enkelt sätt som en förändrad syn på hur den offentliga sektorn kan organiseras. Den offentliga förvaltningen behövdes effektiviseras, med effektiviseras menar man på att prestera mer för mindre resurser. New Public Management är ett sätt att se på hur den offentliga organisationen kan styras, detta leder också till konsekvenser, en av dessa
konsekvenser kan kallas handlingsfrihet. Handlingsfrihet handlar om hur en aktör i en organisation kan fatta beslut om hur utförande ska ske från verksamheten. Detta leder till att handlingsutrymmet är något begränsat. Det sätts upp
styrningsmodeller, vilket aktörerna ska arbeta efter. Utifrån styrningsmodeller blir vi styrda in i en process hur vi ska handla, konsekvensen av detta innebär att till exempel en handläggare som ska handlägga ett ärende får det svårare att avvika från styrningsmodellerna, vilket gör att handlingsutrymmet minskar (Karlsson 2017) .
3.8.2 Metoden LEAN
Thedvall (2015) informerar att Jim Womack, Daniel Jones och Daniel Roos introducerade LEAN under 1990-talet i deras bok ”The machine that changed the world”. Teorin togs fram för bilindustrin men har idag fått en stor spridning inom den offentliga och privata sektorn. Att öka flödet i produktionsprocessen och eliminera det som i flödet ineffektiviserar tillverkningen av bilar är grundtanken för LEAN teorin. LEAN går även ut på att maximera kundnyttan och samtidigt minimera slöseri av resurser genom olika typer av effektiviseringar och
rationaliseringar.
Thedvall (2015) menar på att en viktig tanke inom LEAN teorin är att det ska skapa mätbara mål, detta för att man ska visa vart skattepengarna går till men även att det används på ett effektivt sätt. Thedvall (2015) nämner även att de professionella ska få mer handlingsutrymme för deras arbetsuppgifter istället för att lägga tid på det som inte har något värde för klienten, alltså maximera
kundnyttan och minimera slöseri med tid. ”Bottom up” är ett perspektiv inom LEAN som utgår från att en omorganisering görs utifrån gräsrotsbyråkraten. Syftet med detta perspektiv är att de professionella har den kunskapen som är bäst för att förbättra flödet i verksamheten då det är de som arbetar närmast klienterna.
Det handlar även om att de professionella ska komma med förlag till förbättringar i verksamheten och inte bara om att flödet ska förbättras. Idén av LEAN
globaliseras och måste anpassas till olika typer av verksamheter därför är det värt att nämna att det troligt finns många olika användningar av LEAN, det vill säga att idén används i olika sammanhang på olika sätt. Då LEAN är en management modell ska den vara verksamhetsoberoende, det vill säga att man ska kunna anpassa modellen till vilken verksamhet som helst.
3.9 Konsekvenser
Lauri (2016) lyfter i sin avhandling fram de konsekvenser som NPM kan ha. Välfärden i Sverige har genomgått stora förändringar. Med införandet av NPM har konsekvenserna blivit mer administration, mindre klientkontakt, en större arbetsbelastning och mer stress för socialsekreterarna. NPM har även skapat en distans, likgiltighet och dehumanisering. Flera socialarbetare anser att relationen mellan klienten och socialarbetaren är viktigt för att det ska bli ett bra socialt arbete. Dåligt med resurser, hög arbetsbelastning, eget ansvar och stress , påverkar också till mer distans. Behoven blir fler och resurserna färre samt att personalen inte räcker till, då får medborgarna sämre stöd. En konsekvens som Karlsson (2017) lyfter är att fokusen inte längre är på kvalité och rättssäkerhet utan på kvantitet och att det ska gå fort. Vi sänker kraven på kvaliteten och fokuserar på att få så hög kvantitet som möjligt. Den offentliga sektorn har gått från regel- till resultatstyrning. Detta innebär att om mål kan sättas på en verksamhet kan också resultaten mätas. Resultat kräver också att aktörerna på arbetsplatsen tvingas göra allt dom kan för att uppnå resultaten och målen som satts.
3.10 Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan vi se att begreppet socialt arbete har blivit mer etablerat under de senare åren. Det har inneburit att socialt arbete stärkt sin position som teoretiskt huvudämne. Ledarskap och tillsyn är idag en del av socialt arbete. Socialt arbete är ett krävande arbete med utmanande och komplexa inslag, därför är teorier och modeller av praxis ett viktigt inslag för att förutsäga villkoren och arbetsförhållandena. En grund i socionomers profession är bredden och att de besitter en helhetssyn. Denna bredd kan vara en bidragande faktor att det är svårare att skapa en professionell identitet.
Socionomerna skapar sin egna yrkesidentitet. För att stärka socionomerna har det tillkommit extern handledning, detta för att kunna kvalitetssäkra socionomers arbete. Under de senaste 15 åren har manualbaserade metoder och
bedömningsinstrument vuxit fram. Detta har lett till en diskussion om hur den professionella identiteten påverkas. Vissa menar att professionalismen ökar när arbetet är mer vetenskapligt grundat, andra menar att risken finns för
avprofessionalisering. Bakgrunden till att manualbaserade metoder och
bedömningsinstrument vuxit fram, kan vara framväxten av NPM. NPM är alltså en reform av den offentliga sektorns organisation. Förändringar inom den
offentliga sektorn skedde för att öka effektiviteten. Inom NPM och den offentliga sektorn sattes styrningsmodeller upp, vilket aktörerna skulle arbeta efter. Dessa styrningsmodeller skapar en process där vi blir styrda hur vi ska handla.
Vi kan också se att antalet yrkesverksamma socionomer har ökat och att
socionomutbildningen har blivit allt mer eftertraktad, detta trots problemen som beskrivs finnas inom yrket. Problemen som lyfts fram är att socialarbetare som
arbetar med utredningar idag, arbetar under tunga förhållanden, att det är hög arbetsbelastning, stressigt, utmattande och att de är svårt att koppla bort arbetet på fritiden. Ett annat problem som uppmärksammas är att sjukskrivningar ökar. Socialarbetarna påpekar även att deras arbete idag består av mindre kontakt med klienterna. En positiv utveckling som skett är att arbetet är tydligare beskrivet och att socialarbetarna har en bra bild av vad deras ansvar är och vilka krav som finns på dem. Dock uppger socialarbetarna att de inte får tillräckligt med resurser för att kunna slutföra sina uppdrag.
4. TEORI – ORGANISATION/PROFESSION
Vårt teorikapitel består organisationsteori, nyinstitutionalism, professionalism och specialisering. Dessa teorier och begrepp är valda mot bakgrund av vårt syfte och frågeställning. Tanken med dessa valda teorier och begrepp är att kunna se bakomliggande orsaker till förändringarna inom socialt arbete på en mikronivå. Organisationsteori, nyinstitutionalism, professionalism och specialisering kommer att användas för att analysera resultatet av empirin.
4.1 Organisationsteori
Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre (2015) menar på att organisationsteorin påverkas av och samverkar med samhället och samhällets förändringar.
Organisationsteoretiker pekar på att idag har utbildningar blivit allt mer
professionaliserade och specialiserade. Det finns många organisationsteoretiker som har delade åsikter om organisationer. Byråkratin är ett organisationsfenomen. Byråkratin visar på effektiviseringssträvanden som utmärker moderniseringen av samhället. Samtidigt finns det inom byråkratimodellen en egen motsättning då förutsägbarheten och regelstyrningen kan leda till ett system som är ineffektivt och självorganiserande. Det finns många teoretiker som är kritiska mot
byråkratimodellen och hävdar att den leder till en arbetsplats där de anställda mår dåligt och har låg motivation, brist på dynamik, att flexibelt arbetsliv är sämre för individen och familjelivet. Andra hävdar att fördelen med modellen är att den skapar trygghet och stabilitet som är värdefullt för många, att den innehar en mängd mekanismer som bibehåller dess flexibilitet.
Christensen (2005) beskriver den allmängiltiga inriktningen inom
organisationsteorin, som menar att offentliga och privata organisationer inte skiljer sig så mycket åt. Denna organisationsteori vill utveckla modeller och insikter som kan appliceras på alla organisationer oavsett vilken typ av
organisation det är. Denna teorin menar att vikten ska läggas på likheterna mellan organisationerna och att ta fram kunskap som kan gå över alla organisationer och på så sätt minska skillnaderna mellan offentlig och privat organisation. Denna inriktning går bra ihop med de senaste årens utveckling i offentlig sektor som kallas för New Public Management. New Public Management syftar till att minska skillnaderna mellan offentliga och privata organisationer och menar på att organisationsmodeller och styrformer från privata organisationer kan användas av offentliga organisationer. Offentliga organisationer utgörs av stat, landsting och kommun.
4.2 Nyinstitutionalism
Blom och Grape (2006) ställer sig frågan varför ekonomi och effektivitet ofta anses vara viktigare än etik, sammanhållning och rättvisa vid en omorganisering av en organisation. Blom (2006) beskriver att förändringarna i organisationerna under 1992 främst skedde på grund av ekonomin, man ville höja effektiviteten och samtidigt skapa fler möjligheter att kunna prioritera. Den offentliga sektorns förändringar har för det mesta handlat om att rikta in sig mot den privata
marknaden. Beställar- utförarmodellen, förkortning BMU är en modell som grundas på tre idéer, 1. affärsmässighet och konkurrens, 2. separera politik och produktion, 3. ny politikerroll. Förenklat handlar det om att utförarna konkurrerar med varandra och det leder till att effektiviteten ökar samt att kvalitén på servicen ökar.
Blom (2006) berättar om hur införandet av BUM påverkade en socialtjänst. I denna socialtjänst fick socialsekreterarna till exempel information om vad insatser kostar samt instruktioner vilka insatser de helst skulle erbjuda klienterna, detta för att fortsätta sänka kostnaderna. Dessutom påverkades socialarbetarnas
handlingsutrymme, detta genom att socialsekreterarna dagligen fick höra vad de fick göra och vad de inte fick göra av enhetscheferna.
4.3 Professionalism
Evetts (2009) menar att NPM och nya former av professionalism kan höra ihop. Professionalismen är under ständig förändring och att den förändras med
samhället. Professionalismen förändras även på de offentliga arbetsplatserna. NPM är ett resultat av att ha experimenterat med olika sätt att vara mer effektiv, förbättra prestationerna, och minska kostnaderna. Målet med NPM är som sagt att det ska finnas en hög effektivitet. Bland annat en hög effektivitet på att skapa och tillhandahålla offentliga tjänster. Det är meningen att professionella ska göra det bästa för sina kunder men det är inom snäva ekonomiska gränser. Inom NPM finns det en ökad vikt vid professionalism i arbetet. Professionalism betyder i den bemärkelsen en självreglerad kunskap. Inom NPM förändras relationen mellan den yrkesverksamma och klienten till en kundrelation. Evetts (2012) beskriver att under NPM vågen genomfördes det flera förändringar i de västerländska länderna, förändringarna bestod av nedskärningar i den offentliga sektorn då främst inom områden som utbildning, sjukvård och social välfärd. Evetts (2009) beskriver att en konsekvens av utvecklingen är två olika typer av professionalsim,
yrkesprofessionalismens och organisationsprofessionalism. 4.4 Specialisering
Erikssson-Zetterquit, Kalling & Styhre (2015) förklarar hur kunskap kan påverka organisationer. Kunskap är en resurs som är värdefull och som borde tas tillvara på, men även att den kunskap som man har, specialiseras och utvecklas inom en organisation. Specialisering kan dock vara kostsam och svår eftersom den går tvärtemot begreppet generalisering. Vi individer kan välja mellan att ha en generell kunskap, med följd av ett gemensamt språk eller att ha en hög grad av specialisering. Fördelen med generell kunskap kan handla om att kostnaderna minskar och att individerna kan sköta arbetet sinsemellan genom kommunicering. Nackdelen med generell kunskap är att man är begränsad vilket leder till att det blir svårt att utveckla en större kunskap inom ett visst område.
När det kommer till specialisering blir det lättare att skapa större kompetens och möjligheten att skapa bättre produkter än vad konkurrenterna kan göra. Men det finns även en nackdel med specialiseringen, det handlar då inte om individen utan det handlar om olika enheter. Specialisering kostar pengar vilket kan göra det svårt och kostsamt att styra de olika enheterna. Alla har olika kompetenser vilket leder till olika språkbruk. Lundgren, Blom, Morén och Perlinski (2009) beskriver att funktionell specialisering kan ha olika betydelser men att man ofta syftar på att någon utför en specifik arbetsuppgift eller att man arbetar med en viss grupp. Det finns alltså flera betydelser av begreppet specialiseringinomsocialtarbete.
Organisationer som är specialiserade kan till exempel vara specialiserade mot vissa grupper, där socialarbetarna blir specialiserade mot just den gruppen, som till exempel missbruk. Tanken med att socialarbetarna skulle arbeta inriktat mot vissa grupper var att det skulle bli en organisation som var mer effektiv.
Socionomutbildningen i Sverige är upplag på ett sätt, där socionomstudenterna ska besitta en bred kunskap och där socionomstudenterna efter utbildningen ska kunna arbeta med många olika grupper inom många olika verksamheter. Trots detta finns en benägenhet bland kommunerna att öka specialiseringen. Den ökade specialiseringen kan ha och göra med att öka socionomernas status och att åtskilja sitt arbetsområde från andra arbetsområde och yrkesgrupper.
5. METOD
I detta avsnitt kommer vi att redogöra för vilka metoder vi använt oss av under arbetets gång, varför vi har valt dessa metoder och hur vi har analyserat det empiriska materialet. Vi kommer även att diskutera etiska dilemman som uppkommit under arbetets gång.
5.1 Metodval
För att besvara våra frågeställningar, om hur socionomers yrkesutövning förändrats med tiden och hur dessa förändringar påverkar socionomers
yrkesutövning, har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Detta för att få fram information från socionomernas egna upplevelser och erfarenheter kring vilka förändringar som skett under deras tid som yrkesverksamma. Målet är att få en helhetssyn på vilka förändringar som skett under de senaste 30 åren och hur dessa påverkar yrkesutövningen. Tyngdpunkten i de kvalitativa intervjuerna ligger på intervjupersonernas uppfattningar och erfarenheter. Ahrne och Svensson
(2015) beskriver att kvalitativa metoder kan kallas mjuk data och består av alla metoder som innefattar intervjuer, observationer och analysering av text. 5.2 Uppdelning av arbete
Vi har tillsammans sökt information om ämnet socialt arbete och även sökt fram tidigare forskning. Därefter har vi redigerat och kompletterat varandras texter för att få en röd tråd där sammanhanget hänger ihop. All kontakt vi haft med
informanterna samt intervjuerna har genomförts tillsammans. Transkriberingarna har vi delat upp. Vid intervjuerna delade vi upp det på ett sätt där en av oss höll i intervjun och ställde frågor medan den andra antecknade via dator. Den som höll i intervjun var den som transkriberade materialet.
Gemensamma texter:
Problemformulering, syfte, frågeställning, tidigare forskning, metod, resultat, analys, diskussion och intervjuguide.
Individuella texter: Viktoria Petrovska
Inledning, LEAN, transkribering intervju 1, 3 och 5 Individuella texter: Emma Andersson
NPM, teorikapitlet, transkribering intervju 2 och 4 5.3 Urval
För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har vi intervjuat fem personer som har arbetat eller fortfarande arbetar som socionomer. Alla
informanter är över 55 år gamla. Informanterna har arbetat under perioden 1980-talet fram tills idag. Urvalsgruppen valdes utifrån tillgänglighets och
bekvämlighetsurval, som enligt Holme & Solvang (1997) innebär att man väljer det som är passande för studiens syfte och de som ligger nära till hands att välja mellan. Vi valde även denna urvalsmetod då vi hade begränsat med tid men även för att vi hade svårt att hitta informanter. De informanter som kontaktade oss hade svarat på vårt mail och medverkade frivilligt.
För att få tag i informanter skickade vi ut ett informationsbrev till olika enhetschefer som arbetar på socialtjänsten i Malmö. Vi mailade även till olika kommuner i Skåne för att be om hjälp att skicka vidare informationsbrevet till kommunernas socialsekreterare. I detta informationsbrev började vi med att presentera oss och syftet med studien. Vi förklarade att det är frivilligt att medverka, tidsramen för intervjun och att intervjupersonerna måste fylla i en samtyckesblankett innan intervjun startar. I informationsbrevet fanns det även kontaktuppgifter till båda skribenterna men även till vår handledare på Malmö universitet.
Vi skrev även ett inlägg i två grupper på Facebook. Ett inlägg i vår klass Facebook grupp och ett inlägg i en grupp med socionomer från hela Sverige. I inläggen skrev vi att vi eftersökte informanter. Vi vände också oss till folk i vår omgivning och frågade om de kände till någon socionom med många års
erfarenhet. Vi hade en del svårigheter att hitta informanter då våran målgrupp är väldigt specifik och svår att nå.
Vi fick kontakt med tre av informanterna genom egna kontakter medan de andra två informanterna kontaktade oss genom att svara på de mailet vi hade skickat ut till de olika kommunerna.
5.4 Avgränsning
Vi avgränsade vårt urval till informanter som var över 50 år. Det gjorde vi för att vi önskade att få information från människor med lång arbetslivserfarenhet. Detta på grund av att vi bara undersöker förändringar som skett de senaste 30 åren. 5.5 Bortfall
Enligt Holme & Solvang (1997) blir bortfallet vid intervju- och
enkätundersökningar antingen ett större eller mindre bortfall. I undersökningar finns det alltid människor vi inte får tag på eller som inte vill besvara frågorna. I vår studie fanns det ett bortfall av en informant på grund av tidsbrist. Informanten hade inte möjlighet att bli intervjuad på grund av att informanten var på resande fot. Detta bortfall gjorde att vi endast fick fem informanter till vår studie. Vi skickade även ut informationsbrev samt en förfrågan till Malmö kommun, Lund kommun, Eslöv kommun, Burlöv kommun samt Svedala kommun. Utav dessa fem kommuner fick vi svar från två medarbetare som arbetar i Lund kommun. Vi skrev även två inlägg i två grupper på Facebook, dels vår klass Facebook grupp och dels en grupp med socionomer från hela Sverige, i dessa grupper fick vi inget svar.
5.6 Tillvägagångssätt
I början av studien strukturerade vi upp de olika delarna i studien, detta för att underlätta för oss båda att komma igång med arbetet. Vi skapade en grupp på Google drive där vi båda hade tillgång till dokumenten och det material som vi samlat in, för att genomförandet av studien skulle bli smidigare. Vi gjorde ett schema där vi satte upp olika tidsramar för när saker skulle vara färdiga. Det gjorde vi för att se till att vi blev klara med de olika momenten i tid. Detta schemat hade vi som en utgångspunkt för oss under studiens gång. När vi hade bestämt oss för ett problemområde som vi ville undersöka,
diskuterade vi fram syfte och frågeställningar. Detta formulerades skriftligt för att både få en tydlighet för vad utgångspunkten var i studien men även för att
underlätta vid sökning av fakta. Vi började därefter att systematiskt söka tidigare forskning och litteratur för att få mer förståelse kring ämnet som vi hade valt. All de material vi hittade blev till en kunskapsbank som innehöll material som,
litteratur, sammanfattningar av vetenskapliga artiklar och tidigare forskning. Detta blev en grund till studien. Vi började därefter fundera på vilka teorier som kunde vara lämpliga att använda i vår studie. Teorierna och begreppen vi kom fram till var, organisationsteori, nyinstitutionalism, professionalism och specialisering. Dessa teorier och begrepp, valde vi för att kunna analysera på en makronivå, om vilka möjliga bakomliggande orsaker det finns till förändringarna inom socialt arbete. Parallellt under arbetets gång letade vi informanter och höll i intervjuer samt skrev vårt metodavsnitt.
5.7 Insamling av data
Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) beskriver att intervjuer idag är den vanligaste forskningsmetoden inom kvalitativ forskning. I en intervju får man kunskap från personer som är delaktiga i en miljö man är intresserad av att studera. Genom intervjuer får man även ta del av informanternas tankar,
upplevelser och känslor. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) menar att det går att genomföra kvalitativa intervjuer på olika sätt och att det kan skifta i hur många fasta frågeställningar man vill ha under intervjun, och hur mycket man vill
komplettera med öppna frågor. Efter att vi valt målgruppen för studien började vi med att strukturera upp en intervjuguide. Vi började med att skriva upp vad syftet med studien är, att informanten behöver skriva under på en samtyckesblankett, att vi kommer att spela in intervjun för att kunna transkribera det och att deras medverkan är anonym. Vidare strukturerade vi upp olika teman, dessa är
utbildning, karriär och förändring. Därefter kunde vi sedan utforma intervjufrågor. Varje tema består av fem till sju frågor. Vi har även valt att använda oss av öppna frågor för att ge informanterna möjlighet att utveckla sina svar och ha tid att tänka igenom frågorna, för att svara så ärligt som möjligt. Vid eventuella korta svar uppmanade vi informanten att utveckla sina svar eller så ställde vi följdfrågor. Vi utformade dessa teman för att förenkla analysprocessen då resultaten kan skiljas åt under de olika rubrikerna. Detta ger oss en möjlighet att lättare diskutera i
diskussionsavsnittet.
Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) menar även på att det inte räcker att intervjua en eller två personer, man behöver intervjua minst sex till åtta
informanter för att öka sannolikheten att man får ett material som inte är beroende av enskilda informanters personliga uppfattningar. När man fått tag på
informanter ska man boka en tid för intervju. Vi valde att ha en intervjutid på ca en timme, detta tyckte vi var en lagom tid för att informanterna skulle hinna svara på våra frågor i lugn och ro. Vi nämnde även att det var en cirkatid så att
informanterna inte skulle känna sig stressade när det väl hade passerat en timma. Intervjuerna genomfördes i ett grupprum på biblioteket på Orkanen, förutom en intervju som genomfördes i ett grupprum i Lund. Vi valde denna miljön på grund av att vi inte ville bli störda, samt för att informanterna skulle kunna svara på frågorna utan att känna att andra än vi kunde höra svaren. Detta var något
informanterna respekterade då vi hade förklarat för de att det skulle underlätta för transkriberingen med mindre ljud och människor. Informanterna var positiva till att intervjun genomfördes i ett grupprum och detta var inte något som påverkade intervjun.
Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) beskriver att en bra inledning till intervjun är att börja med att presentera intervjuns syfte och sedan be om samtycke till att få spela in intervjun. Även om intervjun spelas in är det dock bra att anteckna, då tekniken ibland inte fungerar. Innan intervjun började gav vi informanterna kort information om studiens syfte, om att deltagandet är frivilligt och frågade om det gick bra att vi spelade in intervjun. Vi bad även informanten skriva under en samtyckesblankett. Vi valde att en av oss höll i intervjun och ställde frågorna medan den andra antecknade. Den som antecknade lyssnade dock aktivt och hjälpte till att ställa följdfrågor. Under intervjun följde vi vår intervjuguide och kompletterade med öppna frågor.
5.8 Transkribering
Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) förklarar att genom att skriva ut sitt material så lär man känna det. Redan i transkriberingen kan man börja tolka materialet. Analys och tolkningar fördjupas på ett annat sätt om forskaren transkriberar sitt material själv. Vi skrev ut allt material, ord för ord från våra inspelade intervjuer. Vi delade upp transkriberingen så att vi transkriberade varannan intervju. Alla transkriberingar tog ungefär lika lång tid att genomföra, det tog mellan 6-8 timmar och blev mellan 6-13 sidor långa. I början var vi mer noggranna när vi transkriberade men mot slutet så transkriberade vi inte det material som inte rörde vår uppsats. Under några intervjuer berättade
informanterna historier som de inte vill att vi tog med i arbetet. Detta respekterade vi genom att inte skriva ut det i transkriberingen. Vi noterade det i
transkriberingen med att skriva *berättelse vi inte fick ta med*
Tillsammans läste vi igenom alla transkriberingar var för sig för att hitta meningsbärande enheter. Fejes och Thornberg (2015) förklarar att
meningsbärande enheter är meningar eller olika fraser som är intressanta och innehåller information som har relevans för syftet och frågeställningarna i undersökningen. De meningsbärande enheterna kodas sedan, vilket innebär att sätta ord på de meningsbärande enheterna. Koderna beskriver kort meningens innehåll. De koder vi har fått fram kategoriseras sedan. Under kategorierna sätter vi alla koder vi tycker liknar varandra eller kan betyda samma sak. Kategorierna innehåller sedan flera koder som har liknande betydelse. Utifrån dessa kategorier kan vi sedan skapa ett/flera övergripande teman. Vi frågade även våra informanter om de ville få en återkoppling genom en sammanfattning av intervjun eller om de ville ta del av det slutgiltiga arbetet. Av våra fem informanter ville tre inte ha någon återkoppling medan två ville ta del av arbetet när det var färdigt. 5.9 Analys av data
Aspers (2011) beskriver att analysen används för att få svar på
forskningsfrågorna. Materialet som kan bestå av flera sidor kan inte analyseras i helhet, därför använder man sig av kodning. Kodning delar upp materialet i mindre delar och underlättar analys. Koderna analyseras mer i detalj och citat kan plockas fram. Vi utgick från vårt syfte och våra frågeställningar medan vi kodade vår data. Våra två frågeställningar innehåller ord såsom yrkesutövning och förändringar. Materialet som vi fått fram har kategoriserats utifrån de koder som vi fick fram. De kategorier som vi fått fram kommer att tematiseras efter
huvudrubrikerna yrkesutövning och förändringar. Utifrån detta har underrubriker skapats och teman bildats utifrån informanternas svar.
Widerberg (2002) förklarar att man kan utgå från olika sätt när man ska ta fram teman. Vi utgick från empirin, vilket innebär att våra teman kommer från vårt empiriska material. Widerberg (2002) menar att analysen sedan består av att materialet analyseras utifrån teman som tagits fram och att citat används för att illustrera. Temana har även inslag av teorier. Vidare menar Widerberg (2002) att det är viktigt att beskriva hur analysen gått till och varför man gjort som man gjort, detta för att kunna besvara frågan om vad man kan uttala sig om. Kvalitativ forskning ska leda till en ny förståelse, tankar eller begrepp.
5.10 Etiska principer
Vetenskapsrådet (2002) förklarar att informationskravet handlar om att forskaren ska informera informanterna om den aktuella studiens syfte men även om vilka villkor som gäller för deras deltagande. Informanterna ska även upplysas om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt till att avbryta sin medverkan. Vi skickade ut ett informationsbrev till olika enhetschefer som arbetar på
socialtjänsten i Malmö. I detta informationsbrev började vi med att presentera oss och syftet med studien. Vi förklarade även att medverkan är frivillig och vi informerade om tidsramen för intervjun, men även att intervjupersonerna måste fylla i en samtyckesblankett innan intervjun startar. I informationsbrevet fanns det även kontaktuppgifter till båda skribenterna men även till vår handledare på Malmö universitet.
Innan intervjuerna satte igång gav vi informanterna lite kort information om studiens syfte och om att deltagandet är frivilligt. Samtyckesblanketten används för att kunna försäkra oss det är informanternas egna upplevelser och erfarenheter som kommer att ligga till grund i studien. Vetenskapsrådet (2002) beskriver att samtyckeskravet handlar om att forskaren skall inhämta informanternas samtycke, detta gjorde vi via en samtyckesblankett som informanterna skrev under innan intervjun startade. I blanketten framgår studiens titel, vilka som är ansvariga forskare och kontaktuppgifter.
Enligt Vetenskapsrådet (2002) handlar konfidentialitetskravet och nyttjandekravet om att uppgifterna ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem men även att informationen endast ska användas för studiens syfte. Vi valde att anonymisera informanterna genom att inga personuppgifter eller namn
kommer att nämnas i studien. Detta för att man inte ska kunna identifiera personerna som medverkar. Vi valde även att spela in intervjun för att kunna transkribera efteråt vilket informanterna fick samtycka till. Inspelningarna raderas efteråt och används endast till forskningens ändamål (Vetenskapsrådet 2002).
6. RESULTAT OCH ANALYS
Syftet med resultat och analysavsnittet är att presentera ett resultat och analys utifrån våra frågeställningar. Våra informanter är alla utbildade socionomer och är över 55 år gamla. Vissa av våra informanter har gått i pension medan andra fortfarande är yrkesverksamma. De informanter vi fick tag på var kvinnliga socionomer. Våra informanter har arbetat i Malmö och Lund. Informanterna har arbetat på olika arbetsplatser och många av informanterna har arbetat inom flera olika område, som exempelvis socialtjänsten, äldreomsorgen, barn och familj men också som kuratorer på skola och sjukhus under deras karriär. Alla informanter har arbetat med socialt arbete i över 30 år. Vi valde att anonymisera informanterna i vår studie. Detta för att personuppgifter inte ska kunna knytas an till någon specifik person. Detta har vi gjort genom att pseudonymisera deras namn till ett annat namn. Vi kommer kalla dem för informant 1, informant 2 och så vidare. Intervjusvaren ligger till grund för resultatet och har samlats in via fem
semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts i Malmö och Lund. Materialet kommer analyseras med hjälp av vår tidigare forskning och teorier. Resultatet är uppdelat i huvudrubrikerna förändringar och konsekvenserna av förändringarna med tillkommande underrubriker
6.1 Förändringar 6.1.1 Digitalisering
Under intervjuerna berättade flera informanter om datoriseringen som en stor förändring till hur det var när de var nyexaminerade socionomer och hur det är idag. Informanterna förklarade att datoriseringen idag innebär att arbetet
digitaliserats genom att arbetsuppgifter som de tidigare utförde för hand numera utförs via en dator. Flera informanter anser att denna förändring som skett har både för- och nackdelar, fördelen är att de hinner med mycket mer arbetsuppgifter än förr. Nackdelen är att de upplever svårigheter att lära sig nya datorsystem. Nedan följer ett citat som beskriver hur informant 1 upplevde digitaliseringen av arbetet inom organisationen:
“Det är ju framförallt datoriseringen, förr då hade man ju penna och suddigum. Allt är datoriserat nu och det är bra i för sig, för man hinner mer... mycket mycket mer”- Informant 1.
Karlsson (2017) menar på att vissa förändringar som skett, har skett på grund av olika samhällsförändringar. Fortsättningsvis förklarar Karlsson att under 1990- talets samhällsutveckling myntades något som kom att kallas New Public Management. En av de förändringar som skedde under 1990-talets
samhällsutveckling var att samhället blev allt mer digitaliserat. Förändringarna i samhället uppkom för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn genom att de offentliga resurserna ska utnyttjas på ett så effektivt och rationellt sätt.
Vidare berättar flera av informanterna om digitaliseringen som en förändring som påverkat arbetet väldigt mycket. Informanterna förklarar att förr dikterade man in sina ärenden, så som exempelvis journalanteckningar och utredningar som man sedan lämnade över till en sekreterare som skrev ner det på en skrivmaskin. Informanterna förklarar vidare att det har blivit smidigare och effektivare med
datoriseringen men att svårigheterna finns ju äldre man blir, det blir svårare att hinna lära sig de nya systemen inom organisationen.
6.1.2 Effektivisering
En del av informanterna berättade om effektiviseringen av arbetet under intervjuerna. Enligt flera informanter handlar effektiviseringen idag inte om individens behov utan det handlar mycket om verksamheternas behov. Idag handlar det mycket om att man ska göra mer men med mindre resurser, detta för att verksamhetens resurser ska tillvaratas och användas på rätt sätt. Nedan följer ett citat där informant 1 förklarar hur man som socialarbetare slits mellan att hjälpa människor och att följa verksamhetens riktlinjer:
“Nu har det ju effektiviseras jättemycket, dels att man måste prestera mer och dels att man har inte lika många resurser att välja mellan.. såklart är det ekonomin som avgör vad det är vi kan erbjuda men idag handlar det mycket om vad är bäst för verksamheten.. och inte vad som är bäst för klienten…. det är det jag saknar i mitt arbete..” - Informant 1
Något som Hall (2012) tar upp och diskuterar är att fokusen ligger på att vara effektiv i sitt arbete, men i själva verket handlar det om ekonomin när det kommer till vilka tjänster som erbjuds till klienterna, detta eftersom offentliga
verksamheter är ständigt i processer av organisering. Karlsson (2017) beskriver vidare att den offentliga förvaltningen behövdes effektiviseras. Effektiviseras genom att man ska prestera mer för mindre resurser. Vidare förklarar Karlsson (2017) att fokusen inte längre ligger på kvalité och rättssäkerhet utan på kvantitet och effektivisering. Kraven på kvalitén sänks och istället fokuserar man på att få så hög kvantitet som möjligt. De offentliga organisationerna använder sig utav resultatstyrning. Detta är mål som sätts på organisationerna som senare ska kunna mätas, för att se om resultaten och målen som satts uppnåtts. Detta är också något som Thedvall (2015) belyser genom en metod som kallas för LEAN. LEAN syftar till att maximera kundnyttan och samtidigt minimera slöseri av resurser genom olika typer av effektiviseringar och rationaliseringar. Thedvall (2015) menar även på att en viktig tanke inom metoden är att skapa mätbara mål, detta för att man ska visa vart skattepengarna går till men även att de används på ett effektivt sätt. Även inom professionsetiken pratar man om effektivisering. Effektiviteten handlar om att resurserna som används, ska göra nytta för både klienten och verksamheten. Det handlar även om att man ska prioritera rätt saker och att vara lyhörd för att uppnå full effektivitet när man utför sitt arbete
(Akademikerförbundet SSR (2011).
”Jag ville arbeta med människor, det var därför jag valde yrket… inte för att bara sitta instängd framför dator”- Informant 3
Vidare berättar även en del av informanterna om hur effektiviseringen har
utvecklats. Förr utgick man efter individens behov och inte verksamhetens behov. Detta är något som flera av informanterna saknar i dagens sociala arbete. Det var något som förr gjorde att de valde att utbilda sig till socionomer, att kunna hjälpa människor i utsatta situationer men detta är något som inte längre finns kvar. Flera informanter menar på tiden räcker inte till för att kunna möta klienten där den är utan idag handlar det om vilka resurser har vi att röra oss på och vilka resurser gynnar verksamheten och inte individen.
6.1.3 Specialisering
En annan förändring som informanterna nämnde var specialiseringen.
Informanterna berättar att förr var det arbetet mer generaliserat. Informanterna menade på att deras arbete gick från att vara generellt och att arbeta med alla grupper i samhället till att bli inriktat på en grupp. Det vill säga att förr kunde man handlägga flera olika ärenden, de kunde handlägga ärenden som rörde allt från ekonomi, missbruk till barn och familj medan idag handlägger man bara ärenden utifrån en grupps behov.
“Och då handlade man liksom rubbet, man hade barn och barn som far illa, man hade missbrukare, man hade familjer som inte klarade av sin situation, man hade ekonomisk handläggning.. så man betalade kanske ut
socialbidrag till samma familj där man kanske hade omhändertagit barn till. Det var ganska komplicerat jobb förr”- Informant 2.
Lundgren, Blom, Morén och Perlinski (2009) beskriver att det finns olika tolkningar av specialisering men att man ofta menar att någon utför en specifik arbetsuppgift eller att man arbetar med en viss grupp. Specialiserade
organisationer är organisationer som arbetar mot en viss grupp.
Fortsättningsvis berättade flera informanter att de idag har blivit specialister på den typen av ärende de handlägger. Detta genom att de till skillnad från förr, idag endast handlägger ett typ av ärende. Informanterna berättar att de på arbetsplatsen erbjuds handledning och interna utbildningar. Informanterna upplever också att det idag blir tryggare i sin roll på grund av specialiseringen.
“Det var inte den specialiseringen som det är idag.. man var generalist”- Informant 3
Vidare berättar en annan informant såhär;
“Genom denna specialiseringen har vi blivit duktigare på det vi gör… de kan få till en förändring som vi inte kunde förr… så det har blivit högre kvalité på det sociala arbetet så.. Faktiskt” - Informant 3.
Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre (2015) menar på att idag har
utbildningarna blivit allt mer professionaliserade och specialiserade. En vidare förklaring är att den kunskap som finns måste ses som en resurs som är värdefull och som måste tas tillvara på, för att utvecklas inom en organisation. Med bara generell kunskap blir det svårt att utveckla en större kunskap inom ett visst område, därför är specialiseringen en viktig del av det sociala arbetet. Men specialiseringen kan vara kostsam och svår, men den skapar även en större kompetens och en möjlighet att skapa bättre och kvalitetssäkrare produkter. Dellgran och Höjer (2005) menar på att begreppet socialt arbete har blivit mer etablerat, socionomutbildning och professionell handledning är saker som skett för att stärka socionomer som yrkesprofession. På kommunal nivå innebär det att åtgärder gjorts i syfte att professionalisera kommunens anställda, detta genom att utveckla de anställdas kompetens genom till exempel fortbildning. Vidare pratar även Josefsson (2018) om att idag har socionomer expertkunskaper inom många områden och även inom olika kommuner. På längre sikt kan en ökad
specialisering och yrkesrörlighet utveckla en yrkesgrupp som är välutbildad och kvalificerad.
Josefsson (2018) nämner att specialisering kan vara en fara för den professionelles yrkesidentitet. Socionomerna är generalister och om specialiseringen ökar, då försvinner även generalisterna som kan se en helhet och har en förmåga att se hela människan.
6.2 Konsekvenserna av förändringarna 6.2.1 Klientkontakt
Något som de flesta informanterna tog upp var hur klientkontakten förändrats genom åren. Förr fanns den sociala biten medan idag har arbetsbelastningen ökat vilket ger socialarbetarna mindre tid med klienterna.
“Sen skulle jag vilja kliva ur den kontors rollen…. Det var ju det som gjorde att jag en gång valde att jobba med människor i alla fall i någon form det kunde ju vara i olika former såklart men nu jobbar jag ju med datorn liksom hela tiden” - Informant 1
Tham (2018) belyser att en förändring som skett är att arbetsuppgifterna idag är mer avgränsade. Idag består arbetet till största delen av att skriva utredningar och klientkontakten blir mindre. Vidare menar Tham (2018) att kärnan i socialt arbete är relationen mellan den professionella och klienten. Relationen är en viktig del i arbetet, då relationen påverkar vilken hjälp klienten kan få, detta då det är den professionella som i mötet med klienten får se vilka behov som finns och vilka resurser som passar behoven. På socialtjänsten innebär detta att en socialarbetare som har mycket tid med klienterna, kommer troligen att få en tydligare bild av klientens behov, vilket i sin tur innebär att ett mer korrekt beslut kan fattas. Detta till skillnad från en socialarbetare som arbetar under mycket stress och möter samma klient. Tiden är det som avgör vad som blir det bästa för klienten. Att vara stressad kan leda till att man inte utför sina arbetsuppgifter på bästa sätt.
Det är liksom sitta vid datorn 7 timmar och träffa klient 1 timme… Man valde ju att jobba med människor men det blir inte så idag…- Informant 3
Flera av informanterna nämnde även att de saknar den sociala biten man kunde ha förr. Några av informanterna berättade att arbetsbelastningen är en bakomliggande orsak till varför socialsekreterare tvingas prioritera de administrativa arbetet före klientkontakter. Flera av informanterna nämnde att man idag inte kan skapa en relation med klienterna och det är något de saknar. Mindre klientkontakt leder även till en distans från vad det egentliga arbetet går ut på.
Beckett (2017) menar att det finns en förväntan på hur socialarbetaren ska agera i samtalet med klienten. Det finns en strävan att minska känslan av makt mellan socialarbetaren och klienten. Socialarbetaren sitter i en maktposition att kunna ingripa i privatliv. Lauri (2016) förklarar att införandet av New Public
Management (NPM) har lett till olika konsekvenser, man har fått mindre
klientkontakt. Distans, likgiltighet och dehumanisering är tre konsekvenser New Public Management har skapat mellan socialarbetarna och klienterna.
