Examensarbete i [t ex omvårdnad] Malmö högskola Hälsa och samhälle
ÄLDRE PERSONERS
UPPLEVELSE AV ATT VARA
BEROENDE AV HEMTJÄNST
- EN INTERVJUSTUDIE
CAMILLA BECKMAN
MARIE STRAND ALMQVIST
ÄLDRE PERSONERS
UPPLEVELSE AV ATT VARA
BEROENDE AV HEMTJÄNST
- EN INTERVJUSTUDIE
CAMILLA BECKMAN
MARIE STRAND ALMQVIST
Beckman, C & Strand Almqvist, M. En intervjustudie. Äldre personers upplevelse av att vara beroende av hemtjänst. Examensarbete, 15 poäng. Sjuksköterskeprogrammet. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde, omvårdnad, 2011.
Bakgrund: Att åldras innebär stora förändringar både psykiskt, fysiskt och
socialt. Under 2000-talet har vårdplatser samt vårdtiden på sjukhusen minskat vilket . gör att allt fler äldre personer får vård och omsorg i sitt eget hem.
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka äldre personers upplevelser av att vara beroende av hemtjänst.
Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utefter en intervjuguide användes
och intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys.
Resultat: Studiens resultat bygger på sju intervjuer med personer över 65 år med
olika nivåer på hjälpbehov från hemtjänsten. Efter transkribering av intervjuerna kom kategorierna trygghet, otrygghet, väntan, personalbrist och omställning fram.
Slutsats: Att vara beroende av hemtjänst innebar för många av de äldre en stor
omställning. Vidare framkom det ur undersökningen att en stor del av dagen går åt till att vänta på hemtjänstpersonalen. Personalbrist gjorde att en del upplevde omvårdnadssituationen som stressig för båda parter. Att få bo kvar hemma i sin trygga miljö var något alla de äldre deltagarna i studien hade som gemensam nämnare.
Nyckelord: Hemtjänst, omställning, personalbrist, otrygghet, trygghet, väntan, äldre
OLDER PEOPLES
EXPERIENCE OF BEING
DEPENDED ON HOME CARE
- AN INTERVIEWSTUDY
CAMILLA BECKMAN
MARIE STRAND ALMQVIST
Beckman, C & Strand Almqvist, M. An interview study. Older peoples experience of being depended of home care. Degree Project, 15 Credit Point. Nursing
Programme. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.
Background: Aging involves major changes both mentally, physically and socially. During the 21st century hospital beds and institutional care has been decreasing
which means that more elderly people receive care in there in homes.
Aim: The aim of this study was to investigate older people's experiences of being
dependent on home care.
Method: Qualitative semi-structured interviews following an interview guide was
used and the interviews were analyzed using latent content analysis.
Results: The results are based on seven interviews with people over 65 years with
different levels of need for help from home care. The result of transcription of the
interviews were security, insecurity, waiting, lack of staff and adjustment.
Conclusions: Being dependent on home care meant for many of the older one big change. It was also found from the survey that a large part of the day is spent
waiting for home care staff. Staff shortages meant that some experienced nursing situation as stressful for both parties. To get live at home in their familiar
environment was something all of the older participants in the study had in common
Keywords: Home care, shift, staff shortages, insecurity, security, waiting, older
people, experience, empirical study.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
Åldrandets utveckling 5
Hemtjänstens historiska utveckling 5 Nutiden 6 Ädelreformen 6
Omvårdnad/Behov 7 Hemmet 7 Vem ansvarar för hemtjänsten 7 Biståndshandläggaren 7
MAS, den medicinskt ansvariga sjuksköterskan 8
Utförandet av omvårdnaden 8 Vårdgivaren 8 Valfrihet 8 Tidigare forskning 9 SYFTE 11 METOD 11 Urval 11 Datainsamling 11 Dataanalys 12 Etiskt övervägande 13 Etiskt tillstånd 14 RESULTAT 14 Väntan 15 Personalbrist 15 Omställning 16 Otrygghet 16 Trygghet 17 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Förförståelse 18 Urval 18 Gatekeeper 18 Inklusionskriterier 18 Datainsamling 19 Dataanalys 19
Resultatdiskussion 20 SLUTSATS 21 Framtida värde 22 REFERENSER 23 BILAGOR 25 Bilaga 1: Intervjuguide 26 Bilaga 2: Informationsbrev 27 Bilaga 3: Samtycke 28
INLEDNING
Under 2000-talet har vårdplatserna på sjukhus och därtill vårdtiden minskat och det har gjort att äldre människor idag främst får vård och omsorg i sitt eget hem. I kategorin äldre över 65 år har 300 000 personer bistånd och av dem har 47 procent hemtjänst (Socialstyrelsen, 2010).
Att ha sin arbetsplats i någon annans hem är speciellt. Många tänker inte på att man kliver över någon annans tröskel, man är inne på en annan persons revir. Man klampar helt enkelt in i någon annans hem och man gör på det sätt som man gör hemma och man tänker inte på att den person man är hemma hos kanske inte vill ha det så. Man måste respektera det personen vill, man är där som en hjälpande hand och ska arbeta på det sättet som personen som bor där vill ha det Lingås (1998). Att träda in i en annan persons hem för att utföra sitt arbete är en etisk utmaning. Den största och viktigaste etiska utmaningen är nog att möta den hjälpberoende
vårdtagaren som medmänniska. För att klara detta måste den som hjälper veta något om människan bakom rollen som beroende och om de omständigheter som
vårdtagaren lever under. För att kunna utföra sitt arbete på ett etiskt tillfredsställande sätt måste den som hjälper ständigt klargöra sina egna grundvärderingar inför arbetet för personen kommer alltid möta etiska problem när man arbetar i någon annans hem (a a).
BAKGRUND
Nedan följer en beskrivning av åldrandets utveckling, hemtjänstens historiska utveckling, nutiden, ädelreformen, omvårdnad/behov, hemmet, vem ansvarar för
hemtjänsten, biståndshandläggaren, Mas (den medicinskt ansvarig sjuksköterska), utförandet av omvårdnaden, vårdgivaren, valfriheten.
Åldrandets utveckling
År 2003 fanns det 1.5 miljoner människor i Sverige som var 65 år och äldre. Det innebär 17.2% av befolkningen. Fram till 2009 kommer antalet i denna kategori att vara relativt konstant men kommer därefter öka kraftigt p g a de stora årskullarna födda 1944-1948. Antalet 65 år och äldre beräknas till 2010 vara uppe i 18.6 % och år 2030 i 22.6 %. Den största ökningen enligt SCB:s senaste rapport, som det står att läsa om på FHI, är från 2003 så kommer den största ökningen att ske i åldersgruppen 85 år och äldre som kommer att öka från 210 000 år 2010 till 354 000 år 2030 (Statens Folkhälsoinstitut, 2003).
Hemtjänstens historiska utveckling
Hemtjänsten är idag stommen i den offentliga omsorgen av äldre men det har inte alltid varit så. Förr i tiden var det institutionsboende som präglade omsorgen för de äldre och det var långt in på 1900-talet som fattigstugorna var det enda alternativet för de fattiga äldre och någon omsorg som vi idag talar om var det inte tal om utan det var mer en avstjälpningsplats. För de äldre personer som var i behov av omsorg som var mer välbärgade kunde köpa en plats på ett privat äldreboende. Dessa dåliga
förhållanden skapade hård kritik och 1947 kom det nya riktlinjer från Riksdagen som gjorde så att ålderdomshemmen upphörde att vara fattigvårdsinstitution och
ålderdomshem öppnades för alla äldre som var i behov av vård oavsett status. Med Röda Korset som initiativtagare började hemtjänsten ta form på slutet av 1950-talet som ett alternativ till ålderdomshemmen och de friska äldre som önskade bo hemma Johansson (2007).
Under 1960-och 1970-talet fick vårdtagarna hjälp med olika hushållsgöromål t ex att handla, laga mat, städa, tvätta och vårdtagaren fick vara med att påverka vad han eller hon ville att hjälpen skulle innefatta. De olika hushållsgöromålen är fortfarande en stor del av hemtjänstens arbete idag men nu har hemmets skötsel tonats ner till förmån för de omvårdande uppgifterna. Vårdgivarna var hemsamariter, vilket
innebar hemmafruar utan utbildning. På 1980-talet förändrades hemtjänsten radikalt, hemtjänsten ändrade nu inriktning genom att gå från en huslig och social inriktad
hjälpinsats till en mer sjukvårdsinriktad. Den nya inriktningen medförde också sparsammare hjälptider och mindre handlingsfrihet, för både vårdbiträden och vårdtagare, och med kostnadseffektivitet som främsta målet (Andersson, 2002).
Nutiden
År 2008 hade 32 % över 65 år hemtjänst. Av dessa hade de flesta under 25 timmar hemtjänst per månad och ett fåtal hade 200 timmar eller fler (Sveriges Riksdag, 2009).
Att arbeta inom hemtjänst ser olika ut beroende på vem och vad den äldre behöver hjälp med. För en del är det en enkel insats som t ex att hjälpa till med att ta på eller av stödstrumpor men för någon annan kanske hjälpbehovet innefattar hjälp med att komma i säng på kvällen och hjälp med att komma ur sängen på morgonen, det är väldigt brett vad gäller de olika hjälpbehoven. Det kan också förändras under tidens gång vad personen behöver hjälp med beroende på att man blir äldre och sjukare. Många arbetsuppgifter som tidigare tillhörde sjukvården har förts över till
hemtjänsten som t ex att ge insulin, ge läkemedel, omläggningar av sår mm. Vårdtagarna har vanligtvis också en egen distriktssköterska som hjälper dem med diverse medicinska uppgifter. Upptagningsområdet som hemtjänsten har kan variera från några kvarter till flera mil om vårdtagaren bor på landsbygden (Wennerström, 1993).
Enligt Socialtjänstlag (2001:453), 5 § som rör äldre personer står det skrivet att socialtjänstens omsorg ska inriktas på att de äldre får leva ett värdigt liv och att de får känna välbefinnande (värdegrund). Den säger också att det ska arbetas på ett sätt så de äldre ska ha möjlighet ett leva och bo självständigt under trygga förhållanden och att de har en meningsfull tillvaro med gemenskap med andra. Lagen säger vidare att det ska finnas tillgång till bra bostäder för de äldre och att de ska få den hjälp och stöd i hemmet och annan lättillgänglig service som behövs (Sveriges Riksdag, 2001).
Ädelreformen
Den 1 januari 1992 trädde en ny lag i kraft (Ädelreformen) som innebar att
kommunen har ett samlat ansvar för långvarig service, vård och omsorg för de äldre och handikappade. Det tillkom också i Socialtjänstlagen att varje kommun är skyldig att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för människor med behov av särskilt stöd som t ex ålderdomshem, servicehus och gruppbostäder.
Kommunernas möjlighet att ta över hemsjukvården i ordinärt boende gjorde att distriktssköterskor och undersköterskor anställdes inom äldreomsorgen (Sveriges Riksdag, 1998).
Omvårdnad/behov
Ordet vårda betyder flera saker; ta hand om, vaka över, sörja för, behandla mm. Att vårda är att ta hand om en medmänniska som behöver hjälp. Under slutet av 70-talet i samband med att ämnet vårdvetenskap började uttrycket omvårdnad användas. Omvårdnad innebär att en annan människa hjälper till med de aktiviteter i det dagliga livet som är nödvändiga för ett gott och människovärdigt liv och som personen inte själv kan utföra (Wennerström, 1993).
Behov betyder krav, önskan, längtan eller bristen på något som man svårligen eller ogärna undvarar. Man skiljer på fysiska och psykiska behov. Fysiska behov kan vara att kunna andas normalt, sova, äta, dricka, uträtta sina behov och att få vara ren och välvårdad. Psykiska behov kännetecknas av att känna sig trygg, att få ge uttryck för känslor och önskemål, ha en meningsfull sysselsättning. Det är lättare att se om en person inte får de fysiska behoven tillgodosedda, det kan synas och luktas, det är mer ovanligt att man kan se de psykiska behoven och det är mer tabubelagt att tala om dem. Men en god omvårdnad ska se till både de fysiska och de psykiska behoven hos en individ (a a).
Hemmet
Vad som utgör ett hem diskuterar Silfverberg (2006) som menar att det ofta talas om hemmet som en fredad sfär, där vi kan vara fria från intrång och obehörig påverkan. I hemmet kan vi råda över oss själv, men hemmet som ofta är dolt för offentligheten kan också utgöra platsen för ensamhet och isolering. Vidare menar författaren också att inom hemtjänsten är hemmet en plats där privata och offentliga normer möts. I hemmet kan kollisioner uppstå mellan hjälptagarens uppfattningar om vilken hjälp han/hon behöver och vad hemtjänsten i sin tur anser (a a).
Vem ansvarar för hemtjänsten
Enligt Socialtjänstlagen (2001:453) 2 kap, 1 § ska varje kommun ansvara för socialtjänsten inom sitt område. Vidare står det i 2 § att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen och att de ska se till att de som behöver det får den stöd och hjälp som behövs. Det är vanligtvis socialnämnden, som är ett politiskt tillsatt organ, som ser till att lagen följs. Socialtjänstlagen är en s k ramlag som inte i detalj beskriver hur biståndet ska utformas. Socialnämnden ska också ange vilka regler som gäller för att få bistånd och hur insatserna ska prioriteras (a a). Rätten att fatta beslut om insatser från hemtjänst brukar nämnden
överlämna/delegera till särskilda biståndshandläggare (Sveriges Riksdag, 2001).
Biståndshandläggaren
När bistånden ska utformas måste man se till den äldres hela livssituation, sociala förhållanden, hälsotillståndet samt livsstilen. Den äldres önskemål om
hjälpinsatserna är viktigt att ta hänsyn till. Det finns många olika hjälpinsatser att få t ex bostadsanpassning, hemtjänst och omvårdnadshjälp finns att få från enstaka tillfällen till flera gånger per dygn. Att få mat hemkört är för många en viktig insats likaså att få ett trygghetslarm. Kanske är man i behov av omsorg dygnet runt. Då
kan man få den hjälpen i ett särskilt boende. Dagverksamhet är ett alternativ vid rehabilitering, där blir man erbjuden mat, sysselsättning och gemenskap som kan minska risken för ensamhet. En annan hjälp som idag är vanligt att få är att anhöriga som vårdar sin äldre kan bli avlösta samt en annan insats som benämns som
växelvård, vilket innebär att den äldre får vara en tid på ett korttidsboende. Det ger den anhöriga lite avlastning och andrum. Det finns även frivilliga organisationer som t ex Röda Korset som erbjuder kontakt- och besöksgrupper s k väntjänst
(Sjukvårdsupplysningen, 2010).
MAS, den medicinskt ansvariga sjuksköterskan
En medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, skall enligt 24 § HSL finnas inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer över. Inom verksamhetsområdet förekommer både sociala samt medicinska uppgifter. De uppgifter som åligger medicinskt ansvarig sjuksköterska innebär att hon har ansvar för kvalitet och säkerhet i den verksamhet som bedrivs inom hennes område. Det innebär att
verksamhetsområdet måste utformas så att den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har möjlighet att säkerställa att kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet tillgodoses i vården (Socialstyrelsen, 1997).
Utförandet av omvårdnaden
Wennerström (1993) beskriver grundläggande principer för hur omvårdnad inom socialtjänsten skall bedrivas. Det beskrivs att man ska beakta
självbestämmanderätten hos vårdtagaren som själv kan fatta beslut som att avstå från vård och hjälp eller ta emot hjälp. Vidare beskrivs att integritet ska respekteras, vilket innebär att vårdtagarens åsikter ska respekteras, att vårdtagaren har rätt att själv bestämma över sitt liv och att dennes värdighet inte får kränkas och att trygghet för en vårdtagare är att man får den hjälp man behöver och när man behöver den och att det då utförs av så få personer som möjligt. Vidare skildras också att det är viktigt att se på helheten som innebär att man ser till hela vårdtagarens livssituation och inte bara den hjälp som behövs (a a).
Det är också av stor vikt att vårdtagaren får leva sitt liv så normalt som möjligt och att personen har medinflytande som innebär att vårdtagaren blir tillfrågad om sin åsikt och kan påverka de beslut som fattas (Johansson, 2007).
Vårdgivaren
Den personalkategori som utför den övervägande delen av arbetet i kommunernas vård och omsorg av de äldre är vård- och omsorgsassistenter, vilket innebär att personalen har grundläggande gymnasial yrkeskompetens inom vård och omsorg som t ex undersköterskor, skötare, vårdbiträden. Enligt Socialtjänstlagen (2001:453) 3 kap. 3 § SoL under rubriken kompetensbestämmelser står det b l a att insatserna inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet samt för att utföra uppgifterna ska det finnas utbildad personal med erfarenhet. Vidare står det att en gedigen
yrkeskompetens och personalens förhållningssätt är avgörande för att uppnå kraven på god vård (Socialstyrelsen, 2006).
Valfriheten
Enligt 18 § HSL kan kommunerna överlåta hela eller delar av sin verksamhet till privata vårdgivare och det gör att de äldre kan själva välja vem som ska utföra
insatserna och på detta vis får de äldre medinflytande och delaktighet tillgodosedda som är i linje med socialtjänstlagen. Avtalet innebär dock inte att entreprenören tar över ansvaret, utan det är fortfarande kommunens vårdansvar enligt HSL och det gäller även det faktum att verksamheten uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav på god vård. Kravet gäller även att det ska finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2009).
Tidigare forskning
Syftet med artikeln av Abbey & Chuang (2008) var att utforska men även att förstå kulturen på ett sjukhem för äldre boende i södra Taiwan. För att uppnå syftet utfördes studien med kvalitativ metod. Sextio formella intervjuer genomfördes vilka samlades in under tidsperioden juli 2005 till februari 2006.
Det framkom att p g a att den inre miljön på boendet hade en prägling av
sjukhusmiljö och att all personal bar uniformer gör det svårt att få en hemtrevlig atmosfär tyckte de boende. De boende hade en känsla av att bo på ett sjukhus snarare än i ett ”hem”. De var också tvingade att leva med de andra inneboende, personal samt andra människor. Detta gjorde det mycket trångbott. Det fanns inga privata rum i detta sjukhem vilket betydde att varje boende hade ett mycket begränsat personligt utrymme. De boende kallade sig själva oftare för patienter än boende. Trots att det fanns så mycket folk runt de boende fanns det en gemensam faktor nämligen att de äldre kände sig ensamma i själen.
I artikeln beskriver de äldre sin vardag på boendet som tröttsamt, enformigt och ensamt och att dagens höjdpunkt var måltiden. Dessa känslor förstärktes när personalen på ett ritualenligt, rationaliserat och tanklöst sätt utförde sina
omvårdnadsuppgifter. De boende hade en känsla av att allt verkar följa en osynlig tidsplan som är till personalens fördel och bekvämlighet. De äldre rättade sig passivt efter dessa scheman och regler. Ett fast schema, vilket fastställdes på förhand fanns för varje uppgift och scheman dominerade livet på sjukhemmet. Sättet med fastställt schema visade sig ha en negativ inverkan på de boendes känsla av självständighet. Vidare framkom det att de boende i tystnad godtog alla saker som hände dem och detta för att behålla harmonin på boendet. De äldre tyckte sig uppleva svårigheter med att skapa relationer med de andra boende p g a enskilda faktorer såsom konservativa personligheter, olika accenter och nedsatt fysisk funktion samt
utvändiga faktorer som få sociala aktiviteter inplanerade och ingen matsal att samlas i.
Studien av Cook & Brown Wilson (2007) som bygger på två studier av kvalitativ metod (Studien A, Cook 2007) som har totalt 53 intervjuer som utförts i fyra
vårdboenden i nordöstra England under en period av fyra till sex månader och studie B (Brown & Wilson, 2007) som utfördes på tre olika vårdhem i East Midlands i England vilka samlats in under en period av arton månader med totalt 156 timmar av intervjuer och observationer. Syftet med undersökningarna var att få ta del av de boendes upplevelser vad gäller den sociala relationen med personalen. Studierna visar att personalen och kulturen i vårdhemmet är väsentligt för kvaliteten och typen av relation mellan boende och personal.
Ur undersökningarna framkom två iakttagelser som författarna delar in i två typer av socialt utbyte; funktionell, vilket innebär att fokusen ligger på omvårdnaden. Den andra typen benämns relations-databaser, vilket går ut på det personliga utbytet d v s
att utbyta erfarenheter med personalen. Den funktionella typen utgår från den äldres egna önskemål om sitt hjälpbehov. Personalen efterforskar information för att klargöra dels vad den äldre behöver hjälp med och dels ger information till den äldre om rutiner och händelser på boendet. Detta utfördes för att kunna identifiera de äldres behov och även för att kunna ge en individanpassad vård. Den relationella typen av samspel inriktar sig på att dela personlig information. Författarna menar att detta utgör grunden för utveckling av en närmare relation, vilket i sin tur gör att de äldre upplever kamratskap och ömsesidighet i deras liv. De äldre beskriver i båda studierna hur kontinuitet i personalen har en positiv effekt på deras erfarenhet av att bo i hemmet. Detta var en viktig faktor för att kunna utveckla personliga relationer med personalen och även en mycket viktig faktor för tillhandahållandet av vård och omsorg. I studien beskrev några av de äldre hur viktigt det är att lära känna sin personal b l a för att få kunskap om vem som är pålitlig och vem man kunde känna trygghet med. Författarna menar att positiva kontakter med personalen hade förbättra de äldres livskvalitet.
Syftet med studien av Chang & Fang (2004) var att förstå och jämföra de äldres dagliga liv, att leva på vårdhem i USA respektive Taiwan, två vårdhem och två olika kulturer. I denna studie användes en kvalitativ metod och presenteras i en
tvärkulturell jämförelse. Ett gemensamt tema som framkom ur undersökningen var att "sjukhem är en plats där man är ”sysslolös”. Vardagens händelser och aktiviteter för de boende var fasta och schemalagda. Den största aktiviteten på boendet var att läsa tidningen och titta på Tv. En vanlig dag för de boende började med frukost och därefter läste de tidningen eller tittade på TV. Efter detta var det dags för lunch och en tupplur. När de vaknade efter tuppluren är det återigen TV och tidningsläsande tills det var dags för middag. Efter middagen fortsätter man med att titta TV och läsa tidningen. Vid slutet av dagen går de äldre till sängs för att därefter vakna upp till samma rutiner igen.
Det framkom att de äldre i Taiwan var vana vid enligt gammal tradition, att bli omskötta av sina barn istället för att behöva bo på ett boende. Att bo på ett boende ger de äldre en känsla av värdelöshet, att känna sig övergiven av sina barn samt att man förlorat sitt privatliv. Vidare framkom det skillnader mellan den yttre och inre miljön på de olika boendena. I Taiwan var hemmen inredda som ett sjukhus och i Amerika var den inre miljön utarbetad för att upplevas mer som ett hem. De boende i Amerika hade större frihet än de boenden i Taiwan. Vidare framkommer det att de äldre på de Amerikanska boendena hade mer samspel med de andra inneboendena jämfört med de äldre på boende Taiwan. Gemensamt för de olika boendena är bl a att de äldre själv kan välja var och vad de vill äta. I studien framkom också att de äldre boende i Taiwan lever trångt. Den yttre miljön består av byggnader, bilar,
motorcyklar och har hög ljudnivå. I Amerika har de visserligen också bilar och motorcyklar samt hög ljudnivå men de äldre har mer utrymme och de har en egen pool, träd, gräs och parkeringsplatser. I Amerika var personalen mer medvetna och respekterade de äldres privatliv mer än vårdpersonalen i Taiwan. De äldre
amerikanarna kunde t ex ringa sina vänner och anhöriga om de ville, vilket inte förekom i Taiwan. Dessutom hade de husdjur på de Amerika boendena som höll de äldre sällskap och sysselsättning.
SYFTE
Syftet med denna studie är att undersöka äldre personers upplevelser av att vara beroende av hemtjänst.
METOD
Denna studie är en empirisk studie. Studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Dataanalysen skedde genom kvalitativ
innehållsanalys.
Urval
Deltagarna i studien är personer äldre än 65år (mellan 65-85 år) boendes i en mindre ort i Sydsverige. Deltagarna bodde i sitt eget hem och är beroende av hjälp från hemtjänst för att kunna bo kvar hemma. De har haft hjälp mer än 6 månader och de har olika insatser som t e x tillsyn, hjälp med att lägga sig och att komma upp på morgonen ur sängen, behov av hjälp med sin personliga hygien, matleverans och alla deltagarna har trygghetslarm. I studien deltog sju stycken. Tre stycken av deltagarna har en respektive make/maka. Fyra av deltagarna hade mer eller mindre full hjälp flera gånger om dagen. En av deltagarna fick maten levererat hem och hade hjälp med att värma maten och duka fram och en av dessa hade tillsyn på kvällen också. Två av deltagarna hade hjälp/stöd vid avklädning morgon och kväll.
Deltagarna blev utvalda av en gatekeeper som fick information om studiens
inklusionskriterier vid ett möte och utvaldes enligt följande: över 65 år, 4 män och 4 kvinnor, haft hjälp mer än 6 månader, olika yrkesbakgrund, olika hjälpinsatser som t e x tillsyn, matleverans eller hjälp med att komma i och ur sängen samt att de inte skulle vara dementa (detta för att det var risk att det inte skulle kunna gå att intervjua med tanke på kommunikationsproblem). Gatekeepern tillfrågade deltagarna först om de kunde tänka sig att medverka och sedan tog intervjuarna kontakt med dem per telefon och bestämde vilken tid intervjun kunde äga rum. Intervjuarna skickade ut informationsbrev till deltagarna (bilaga 2). Vid intervjutillfället ombads deltagarna att läsa och skriva under ett samtycke till deltagandet.
Datainsamling
För att få reda på hur deltagarna upplevde det att vara beroende av hemtjänst skedde datainsamling genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes i deltagarnas hem(detta valdes av intervjuarna då det ansågs som svårt och tröttsamt för dem att ta sig till ett neutralt ställe för att intervjun skulle utföras). Båda intervjuarna deltog vid samtliga intervjuer men en av dem var passiv och antecknade och observerade gester och kroppsspråk). Intervjuerna spelades in och överfördes till en dator och filen skickades sedan med e-post till den andra intervjuaren för att säkerställa att datamaterialet inte gick förlorat p g a tekniskt haveri. Efter varje intervju transkriberades materialet inför analysarbetet av bägge författarna.
Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide (bilaga 1). Samtliga frågor var utformade för att få en klar orientering på deltagarnas upplevelse av att vara beroende av hemtjänst.
Dataanlays
För att analysera intervjuerna användes kvalitativ innehållsanalys med Burnards (1991) 14 steg. Dock uteslöts nummer sex och elva.
I analysprocessen ingår de tre begreppen koder, kategorier och teman som hjälper till att beskriva hur resultatet blev framtaget. Koder är meningar som kortfattat beskriver något som upplevts av deltagaren, alltså innehållet i transkriptionerna. De koder som beskriver liknande upplevelser, som har likartat innehåll bildar kategorier. Temat beskriver övergripande kategoriernas innebörd. Flera kategorier samlas under varje tema och temat följer som en röd tråd genom dessa kategorier. Punkterna nedan beskriver de steg som gjordes under analysprocessen.
1. Anteckningar gjordes efter varje intervju angående de ämnen som berörts. Under processens gång skrev författarna också ned minnesanteckningar och idéer kring koder som eventuellt kunde bli aktuella under analysen.
2. Författarna fördjupade sig i materialet genom att läsa transkriptionerna och under tiden gjordes anteckningar angående vanligt förekommande koder i texten. Detta kallas öppen kodning.
3. Transkriptionerna lästes igenom igen och samtidigt skrevs koder ner som beskrev alla aspekter av innehållet i texten. Samtidigt färgmarkerades dessa olika koder i texten. Det innehåll ur transkriptionerna som bara var utfyllnad och oanvändbart, det som inte rördestudiens syfte markerades med en särskild färg.
4. Listan av koder granskades och likartade koder grupperades med varandra under kategorier. Utifrån detta växte teman fram som övergripande beskrev flera kategoriers innehåll. Ett tema fick inga kategorier. Minnesanteckningarna som gjordes efter intervjuerna jämfördes med kodernas innehåll för att se till att inget material som rör syftet gått förlorat.
5. För att få fram den slutgiltiga listan av teman och kategorier granskades listan som framkommit i steg fyra ytterligare en gång. Det kontrollerades att likartade koder var placerade under rätt kategori och att de teman som växt fram beskrev de
understående kategoriernas innebörd. Justeringar gjordes.
6. Denna punkt uteslöts. Två kollegor skulle ha läst transkriptionerna självständigt och framställt egna teman och kategorier. Dessa skulle sedan diskuteras mot författarnas och om det vore nödvändigt skulle justeringar ske.
7. Transkriptionerna lästes igenom igen och jämfördes med listan av teman och kategorier för att kontrollera att de berörde allt i intervjuerna. Justeringar gjordes av vissa kategorier.
8. Färgmarkeringarna i texten enligt de första koderna togs bort. Varje intervju
arbetades nu igenom med den slutgiltiga kategorilistan och färgkodades istället enligt den. Varje textstycke som innefattades under en viss kategori fick en viss färg.
9. Varje färgkodat textstycke klipptes ut ur transkriptionerna och samlades ihop. Det sågs här till att kontexten av den färgkodade stycket inte gick förlorad eller att innebörden inte förändrades då det klipptes ur sitt ursprungliga sammanhang.
10. Alla de färgkodade textstyckena sattes in under rätt tema och kategori.
11. Denna punkt uteslöts. Utvalda informanter skulle fått frågor om de kände att deras uttalande passade in under det tema som det var placerat och justeringar skulle gjorts vid behov.
12. Allt material, inspelade intervjuer och transkriptioner blev redan från starten sorterat i mappar på ett samma ställe på datorn för att underlätta att referera direkt till dessa under sammanställningen av resultatet. På så sätt kunde författarna lätt gå tillbaka till ursprungsmaterialet, transkriptionerna av intervjuerna, om något var oklart.
13. Resultatet för varje kategori skrevs som en sammanhängande text, en kategori åt gången. De uttalande i textstyckena som bäst beskrev kategorierna och länkade samman innehållet under dem togs ut. Uttalandena placerades som citat under respektive kategori. Hela tiden under nedskrivningen av resultatet var författarna öppna för att gå tillbaka och kontrollera med intervjutranskriptionerna. Detta för att hålla sig så nära den ursprungliga innebörden och kontexten i materialet som möjligt.
14. I det sista steget bestämdes att resultatet i denna studie skulle knytas till litteratur genom att diskuteras mot tidigare studier inom området i resultatdiskussionen.
Etiska överväganden
Deltagarna erhöll muntlig och skriftlig information om studien samt om deras rättigheter och ombads att skriva under ett samtyckesformulär. Materialet i form av ljudupptagningar och transkriberade intervjuer förvarades så inga obehöriga kunde ta del av det. Efter att arbetet är godkänt kommer ljudfilerna att raderas och de
utskrivna intervjuerna att förstöras. I forskningen finns vissa etiska regler som man måste ta hänsyn till när man utför en undersökning, b l a informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att informera deltagarna om forskningsuppgiftens syfte samt att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Det andra kravet är samtyckeskravet, vilket innebär att deltagare i undersökningen har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter i en undersökning skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Uppgifter från
deltagare i undersökningen bör så långt som möjligt avidentifieras i rapporteringen. En annan regel att ta hänsyn till är nyttjandekravet, vilket innebär att insamlade uppgifter om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål och inte för kommersiellt bruk (Vetenskapsrådet).
För att undvika identifiering av deltagarna, kodades de vid analys och redovisning. Informanternas benämning A-G motsvarar inte intervjuordningen. Använda citat justerades så att talspråk, svordomar, brytningar och dylikt inte riskerar att avslöja informanternas identitet.
Etiskt tillstånd
Tillstånd att genomföra intervjuerna gavs av verksamhetschefen efter att denna gått igenom projektplanen. Efter en liten justering av informationsbrevet godkändes studien av Hälsa och Samhälles Etikprövningsnämnd, Malmö Högskola (Dnr HS60-10/804:11). När studien är godkänd återknyts den till verksamheten.
RESULTAT
I detta kapitel redogörs för resultaten som framkom i analysering av intervjuerna. Resultatet av analysen av data presenteras under de fem kategorierna väntan, personalbrist, omställning, tryggt och otryggt.
Tabell 1. Ex på analysens olika steg baserad på Burnards (1991) beskrivning för
innehållsanalys.
Meningsenhet Kondenserad Meningsenhet
Kod/Subkategori Underkategori Kategori
”Jo de kommer flera gånger men det är inte det som är påfrestande utan det är det att jag är bunden till att sitta och vänta tidvis innebär det att det är tråkigt, att det är otroligt
besvärande tråkigt att vänta.” (Informant B).
Tråkigt att sitta och vänta och att det är besvärande tråkigt att vänta.
Acceptera att man får
vänta. Acceptera väntan. Väntan
”De är bara 5 st på kvällen nu istället för åtta, det är stressigt för dem och så det är någon ny med varje kväll.” (Informant A) Personal stressad p g a deras arbetssituation.
Personalens stressar. Stressigt. Personalbrist
”Att vänja sig vid hemtjänst är en mardröm, man är så omskakad av vad som hänt. Det tog nästan 3 år innan jag vande mig”.
(Informant F)
Det är en mardröm att vänja sig vid att ha hemtjänst man är omskakad . Det tog nog 3 år innan jag vande mig.
Mardröm att vänja sig.
Det tar tid. Omställning tar tid. Omställning
”Ibland när min fru ska iväg och hon pratat med
Ändrat med hemtjänsten, de kommer inte. Det
Det fungerar inte att ändra på tider. Man glöms bort då.
Otryggt att ändra på
hemtjänsten så har det inte fungerat, de har helt enkelt inte kommit. Det känns inte riktigt tryggt att de inte kommer när de ska så nu vågar min fru inte ändra något utan stannar hemma”.
(Informant E)
känns otryggt. Min fru går ingenstans.
Otryggt.
”Jag upplever det som om att de som kommer hit är mina bästa vänner”. (Informant G) De som kommer känns som mina bästa vänner.
Vänskap Tryggt med vänner. Trygghet
Väntan
Hälften av deltagarna upplevde det svårt att acceptera att tider inte alltid passades av hemtjänstpersonalen. Det fanns olika anledningar till att de inte kom på utsatt tid. Det kunde vara allt ifrån att de fått ett larm som de var tvungna att köra till eller att det tog längre tid hos en vårdtagare så att de blev försenade. Som de uttryckte det är deras generation mer van vid att hålla tider än vad som är brukligt idag. Förr var det en dygd att komma i tid men idag är det ”den akademiska kvarten” som gäller. Det är med andra ord inte lika betydelsefullt för alla människor att komma i tid.
Att vänta var ett genomgående inslag i deltagarnas vardag med hemtjänst. Det var en väntan som innebar att dagen blev väldigt inrutad och isolerande och det framkom att det var något som var jobbigt. Deltagarna upplevde det som att dagen hade ett
schema som de var uppbundna till och som var detsamma varje dag. Det upplevdes som tråkigt att sitta hemma och vänta och passa tider samt att väntan också innebar att vänta för att personal var försenade och då blev det så att deltagarnas egna aktiviteter och det som de hade bestämt ruckades. Detta var ganska talande och genomgående för alla deltagare. En av de intervjuade beskrev det som:
”Jag har aldrig i mitt liv väntat så mycket som jag har väntat på hemtjänsten.”
(Deltagare F)
Personalbrist
Det var genomgående för alla att det upplevdes som om det var personalbrist inom hemtjänsten. Dels framkom det att de som arbetade var väldigt stressade och att t o m deltagarna upplevde omvårdnadssituationen som stressig ibland. Det som upplevdes som så stressigt var att personalens telefoner ofta ringde när de var hemma och hjälpte en deltagare, det var ofta att personalen skyndade på för att de fått ett larm om att någon behövde akut hjälp t ex för att någon fallit eller akut behövde gå på
toaletten. Personalbristen upplevdes mer på dagarna än på kvällarna för en del och för en del var det tvärtom. Det var flera av deltagarna som uttryckte att de tyckte ”synd om” personalen för att de alltid var så stressade och att de aldrig hade tid att sitta ner någon minut för att samtala. Det var någon av deltagarna som var ensamma
och gärna hade sett till att de hade en liten stund över för att prata. Personalbristen gör också att det kan bli många olika ”nya ansikten”. Några av deltagarna sa:
”De är bara fem stycken på kvällen nu istället för åtta, det är stressigt för dem och
så är det är någon ny med varje kväll.” (Deltagare A)
”Det som är jobbigt är att de som kommer hit är så stressade och att deras telefoner ringer, det är larm, i och för sig så gör de färdigt vad de ska men jag känner mig lite stressad ”. (Deltagare E)
”Det beror på kemin, men det har fungerat från början. Det är många olika som kommer men det kvittar. Jag tycker att det gått bra hela tiden”. (Deltagare D)
Omställning
För en del var det inga problem att vänja sig vid att ha hemtjänst, de sa att de vande sig vid tanken redan på sjukhuset innan de åkte hem men för en del var det inte så. Hälften av deltagarna berättade att det tog mellan 1-3 år att vänja sig vid att vara beroende av hemtjänst. Det var en omställning i sig att drabbas av sjukdom och det var en omställning att behöva ha människor som hjälpte dem i det dagliga livet. Det var en omställning att behöva vara beroende av andra för att kunna klä på sig, det var en del av dem som rent ut sa att det var förnedrande att behöva ha hjälp. Det var en omställning att ha sitt hem som en arbetsplats. En omställning för anhöriga och en omställning för att man blev som ett barn igen. Det var en del av dem som t o m hade fått bygga om hemma för att de skulle kunna bo kvar hemma och det i sig är också en omställning. Det som var jobbigt med omställningen var att det var som om deras privatliv försvann i och med att de blev beroende av hemtjänst.
”Nu är det inget att klaga på men det tog ett par 3 år innan man hunnit anpassa
sig”. (Deltagare C)
”Det tog ingen tid, det var ju liksom förenat med läkarbesöket och
sjukhusvistelsen, det var ett paket man fick presenterat så jag hann vänja mig vid tanken innan jag kom hem”. (Deltagare B)
”Det är ju så att hela ens tillvaro förändras när man blir sjuk och beroende av andra människor för att kunna bo hemma. Men vad gör man inte för det, man får svälja, jag vill ju bo här med min fru så länge som det bara går”. (Deltagare E)
Otrygghet
Att ändra på tider eller dagar för hjälp fungerade mindre bra för de flesta av deltagarna. Hade det ändrats på tiderna när hemtjänst skulle komma så kunde det vara så att man helt enkelt blev utan hjälp eller att de kom på ordinarie tid. Hade informanterna haft uppehåll i hjälpen så kunde det ta flera dagar innan det kom
personal till dem igen. En brist i kommunikationen sågs detta som. Det var flera av deltagarna som var sammanboende och deras andra hälft hade någon gång ändrat på tider och hjälp men det hade inte fungerat så nu lät de bli det och stannade hemma för att det inte skulle bli problem.
”Det känns inte riktigt tryggt, att inte de kommer vi gjort någon ändring. Så nu vågar min fru inte ändra på något utan stannar hemma.” (Deltagare E)
Trygghet
Personalen sågs som ”vänner” för en del av deltagarna speciellt om de var
ensamstående. Det var en trygghet för alla deltagare att kunna få bli gammal i sitt eget hem och att kunna få vård i sitt hem sågs som ett bättre alternativ än att bo på ett äldreboende. De ville alla bo kvar i sitt egna hem om än med massiva hjälpinsatser. De ville inte skiljas från sin invanda trygga miljö och särskilt inte från sin
maka/make. Mer än hälften upplevde trygghet i att veta vem som skulle komma vid nästa besök.
”Jag upplever det som om att de som kommer hit är mina bästa vänner.”
(Deltagare G)
”Jag känner mig helt trygg med hemtjänst och min fru har sagt att hon också är helt trygg och tänker inte på mig ens om hon är iväg”. (Deltagare C)
”Det som är bra med hemtjänst är att de är flexibla. T ex om min fru ska iväg kan vi få hjälp senare, då larmar min fru och jag, så kommer de” (Deltagare F)
”Det är bra med hemtjänsten här för jag har nästan alltid samma på morgonen och om hon inte kan komma på kommer det en annan, och om inte den första inte kommer så ringer hon och säger att nr 2 kommer. Det tycker jag är bra”.
(Deltagare A)
DISKUSSION
För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod genom att göra intervjuer med äldre personer, över 65 år och som hade varit beroende av hemtjänst under minst sex månader.
Metoddiskussion
Det valdes att göra en kvalitativ studie då detta passar med syftet till studien; att belysa upplevelser. Enligt Trost (2005) ska en kvalitativ studie göras om man vill förstå eller hitta mönster hos en samling personer.
Förförståelse
Innan intervjuerna utfördes lästes litteratur kring det för studien valda ämnet för att kunna utforma syfte, intervjufrågor samt för att se om detta var ett område som behövde studeras vilket stöds av Trost (2005).
Urval
I denna studie har sju intervjuer legat till grund för resultatet. En av deltagarna insjuknade hastigt precis innan intervjutillfället skulle äga rum och det var inte genomförbart att kunna ersätta denna deltagare. Enligt Trost (2005) är få intervjuer att föredra för att intervjumaterialet ska kunna hanteras och för att man samtidigt ska kunna ha en överblick och se detaljerna i datamaterialet som man har. Antalet intervjuer som är lämpligt kan också avgöras av när materialet verkar mättat. Enligt Polit & Beck (2006) uppstår mättnad när datainsamlingen inte längre tillför någon ny information och då tidigare insamlad data upprepas och då avslutas den. Det är svårt att veta när ett material är mättat, då det är svårt att utesluta att fortsatt datainsamling inte skulle tillföra något nytt som inte sagts tidigare. Då det upplevdes som om det efter sju intervjuer inte framkom något nytt material ansågs det som mättnad uppnåtts men det kan inte uteslutas att fler intervjuer hade gett ny information.
Gatekeeper
Det finns en risk med att använda sig av en gatekeeper då det kan leda till att gatekeepern väljer ut personer som kan vara mer av intresse eller som har mer lärdom av området man valt att studera. Det kan enligt Trost (2005) vara en risk då gatekeepern kan bli förhindrad att utföra sitt uppdrag.
Inklusionskriterier
För att få vara med i studien skulle deltagarna vara äldre än 65 år, haft hjälp mer än 6 månader, ha olika yrkesbakgrund, ha olika hjälpinsatser och inte vara dementa. Enligt Trost (2005) vill man vid kvalitativa studier inte att deltagarna ska vara för likartade, man vill hellre ha stor variation inom vissa ramar så därför sattes dessa inklusionskriterier. De skulle uppfyllas dels för att det var de äldre personerna som skulle studeras och för att de skulle ha känt efter en tid hur det var att ha hemtjänst och olika yrkeskategorier var för att få bredd och därtill de olika hjälpinsatserna och att de inte skulle vara dementa var för att det skulle kunna gå att genomföra en adekvat intervju. Av de sju som deltog hade ingen samma yrke och det var olika hjälpinsatser de hade, det var t e x endast tillsyn, matleverans, hjälp att gå till sängs mm. Det var tänkt att det skulle vara fyra kvinnor och fyra män men det gick inte att uppfylla det kriteriet, det blev två kvinnor och fem män.
Hade inklusionskriterierna sett annorlunda ut är det troligt att resultatet hade blivit något annorlunda, t e x om inklusionskriteriet olika hjälpinsatser inte hade varit med så hade resultatet kunnat bli annorlunda då det var skillnad på upplevelsen hur det var att vara beroende utav hemtjänst beroende på vilken insats man hade. Även det att en del var sammanboende tros ha påverkat resultatet då de som var ensamma fann det mer behagligt att ha hemtjänst än de som levde i ett förhållande med tanke på att det inte bara var de själv som blev ”drabbade”.
Datainsamling
För att säkerställa att alla område fylldes i som intervjuarna ville belysa och att alla deltagare fick samma frågor användes semistrukturerade intervjuer och detta stöds också av Polit & Beck (2006). Detta var också en hjälp för intervjuarna då det skiftades om att vara intervjuare och säkerställde att deltagarna fick samma frågor. Det kan inte uteslutas att svaret beror på vilken och hur en fråga ställs men för att deltagarna skulle ha samma förutsättningar valdes denna form av intervju med intervjuguide. Syftet var att få fram upplevelser av att vara beroende av hemtjänst. Intervjuarna upplevde att frågorna var adekvata för syftet och de upplevde att det kom fram ärliga svar. Det var ingen som upplevde det som jobbiga frågor och det var ingen som blev illa berörd av frågorna utan det upplevdes som att deltagarna tyckte det var väldigt trevligt och positivt att någon lyssnade på vad de tyckte och hur de upplevde det.
Längden på intervjuerna varierade mellan 23-37 minuter, beroende på hur pratsamma och hur pigga deltagarna var. Intervjuernas längd påverkades av deltagarnas
erfarenhet av hemtjänst samt hur de upplevde det att ha hemtjänst. Gemensamt var dock att samtliga var väldigt glada över att bli intervjuade. Intervjuguiden följdes till med tillägg av t e x ”berätta mer”, ”hur menar du” o s v, detta med tanke på
intervjuarnas ringa erfarenhet av att intervjua och för att inte komma utanför intervjuguiden.
Vid intervjun användes tekniker som finns beskrivna i Trost (2005) för att det skulle bli en bra intervju t e x att inte vara rädd för att det blir tyst, att låta deltagaren prata i sin egen takt utan att skynda på eller att avbryta som istället visar på ett intresse hos den som intervjuar att verkligen låta den som talar tala till punkt. När deltagaren pratade satt intervjuarna och lyssnade, nickade, sa ett och annat ord för att visa att de var närvarande och verkligen lyssnade.
Enligt Trost (2005) bör intervjuer hållas på en så ostörd plats som det går och informanten ska även känna sig trygg i miljön. I denna studie utfördes intervjuerna i deltagarnas hem och det är som Trost (2005) skriver den mest otänkbara platsen för en intervju med tanke på störningsmoment och för att deltagaren kan känna sig i underläge men som tidigare beskrivits fann intervjuarna inte någon annan lösning med tanke på deltagarklientelet.
Dataanalys
Burnard (1991) skriver att hans fjortonstegsanalys passar till material som samlats in via semistrukturerade intervjuer och även blivit inspelade och som sedan har
transkriberats. Intervjuarna ansåg att denna metod var tydlig och lätt att följa och anses av intervjuarna vara den mest passande metoden till denna studie. Författarna har uteslutit punkt sex och elva i analysmetoden. Punkt sex uteslöts eftersom den ansågs som mycket tidskrävande för två ”kollegor”. Tilläggas bör att det dock ytterligare kunnat öka tillförlitligheten i studien, då två andra personers förslag till teman hade kunnat jämföras med de teman och kategorier som intervjuarna kom fram till. Punkten elva uteslöts för att det inte var tänkbart att belasta deltagarna med fler besök i deras redan välbesökta hem. Om steget genomförts hade tillförlitligheten på teman och kategorier kunnat höjas för att se om de stämde överens med vad utvalda deltagare sagt men med tanke på deltagarna uteslöts detta. Burnards (1991) beskriver i punkt tolv hur allt material från intervjuerna ska samlas på ett ställe för att
underlätta att referera tillbaka till originaltexten när resultatet sammanställs.
Intervjuarna hade under hela processen haft allt material på en dator och därför blir detta steg överflödigt (p g a teknikens framsteg).
När materialet till studien analyserades markerades det innehåll ur transkriptionerna som inte rörde studiens syfte och detta användes inte i resultatet. Det som uteslöts var sådant som inte rörde hur det upplevdes att ha hemtjänst och som inte var relevant för studien.
Under analysen av materialet markerades det innehåll ur transkriptionerna som inte rör studiens syfte och användes inte i resultatet. Det som uteslöts var ofta
utläggningar om något som deltagare eller deras anhöriga varit med om, men som inte handlade om deras upplevelser som nära anhörig till en person som drabbats av stroke. Exempel på det kan vara hur ett besök på en vårdinrättning innan stroken gått till eller beskrivning av trädgårdsarbete.
Studiens resultat har intervjuarna påverkat genom att själva tolka intervjuerna. Dock har intervjuarna kontinuerligt diskuterat och reflekterat över vad som kom fram under intervjuerna. Intervjuarna har båda läst och tolkat transkriptionerna för att komma fram till gemensamma teman och kategorier.
Enligt Lundman och Hällgren i Graneheim (2008) är det av största vikt att inget insamlat material som svarar på studiens syfte går förlorad. I steg sju kontrollerades listan med teman och kategorier med transkriptionerna för att kontrollera att
verkligen all data som hörde till syftet hamnade i någon av kategorierna. Viktigt är också att data inte tas ur sitt sammanhang i transkriptionen och förlorar sin innebörs (a a). I steget nio kontrollerades att kontexten inte gick förlorad när intervjuerna delades in i de olika kategorierna för att inte riskera att data tolkats på något annat sätt än vad deltagarna menat. I steg tretton togs tillfället i akt att gå tillbaka till de ursprungliga intervjuerna om intervjuarna tyckte att något tagits ur sitt sammanhang.
Resultatdiskussion
Material som inte har motsvarat studiens syfte och frågeställningar har inte presenterats i resultatet.
I kategorin väntan upplevde de äldre att deras vardag bestod i en evig väntan. Denna upplevelse hade olika orsaker men den gemensamma åsikten var att dagen blev inrutad och tråkig. I en artikel av Abbey & Chuang (2008) styrker denna upplevelse där det framkom att de äldre upplevde sin vardag som tröttsam, enformig, som ensamt liv och att höjdpunkten var måltiderna De intervjuade i denna studie av framkom det att de äldre upplevde det som att dagen hade ett schema som de var uppbundna till och som var detsamma varje dag (a a). Vilket också stöds av
undersökningen av Chang & Fang (2004) där de boendes vardagliga händelser och aktiviteter var fasta och schemalagda och att de enda aktiviteterna de äldre hade var att titta på tv och läsa tidningen (a a).
Vad det gäller kategorin personalbrist var det en gemensam faktor som kom fram; alla deltagarna nämnde att de på olika sätt kände av att det saknades personal.
Genomgående var det känslan av att personalen kom och sen jäktade snabbt ut därifrån igen. Detta kan påverka hur personalen utför sina uppgifter, vilket artikeln av Abbey & Chuang (2008) också beskriver. I denna studie framkom att de äldre upplevde att personalen hade svårt för att stanna och slutföra uppgiften eftersom de var tvungna att skynda sig till nästa som behövde hjälp (a a). Bristen på personal kan göra så att kvaliteten på omvårdnaden minskar och några av de äldre som var med i undersökningen berättade att omvårdnaden utförs på ett rationaliserat, rituellt och tanklöst sätt. Personalen utför sina uppgifter rutinmässigt i ett fast tempo utan att tänka efter och de gör som de alltid har gjort (a a).
Omställning kan innebära olika för olika människor. Ur artikeln Chang & Fang (2004) framkommer det att de äldre i Taiwan är vana att enligt gammal tradition bli omskötta av sina barn istället för att bo på ett boende när de har svårt för att klara sig själv vilket ger de äldre en känsla av värdelöshet, de känner sig övergivna av sina barn samt att de förlorat sitt privatliv (a a). Att vara äldre och behöva lämna sitt hem där man har många minnen kan vara en stor omställning för många. I artikeln av Abbey & Chuang (2008) visar det sig att de äldre p g a den inre miljön som har en prägling av sjukhusmiljö samt att personalen bär uniformer upplever sig ha känslan av bo på ett sjukhus snarare än i ett ”hem”. Andra faktorer som hade betydelse är trångboddheten, vilket innebär att varje boende har ett mycket begränsat personligt utrymme. De äldre kallar sig ofta själva för patienter än inneboende (a a).
De framkomna kategorierna otrygghet och trygghet går lite hand i hand. Dessa kategorier har olika innebörd för olika individer. Ur denna studie framkom tre viktiga faktorer för de äldres upplevda trygghet/otrygghet. De äldre vill vet vem som
kommer och när de kommer samt hur länge de tänker stanna. Att få den
informationen kan vara avgörande för vissa men ha mindre betydelse för en annan. I artikeln av Cook & Brown Wilson (2007) beskriver författarna hur kontinuiteten i personalen, hur den personliga relationen mellan den äldre och personalen utvecklas är några viktiga faktorer som påverkar vården och omsorgen av de äldre och hur positiva relationer med personalen kan förbättra de äldres livskvalitet (a a). Även Cook & Brown Wilson (2007) resultat påvisade detsamma, i denna studie fann man att de äldre upplevde det viktigt med bl a kontinuitet för att kunna lära känna sin personal för att kunna bygga upp en relation för att på så vis veta vem de kan känna tillit till (a a). Det framkom att de äldre motvilligt accepterar att det är många olika som kommer, då de äldre är medvetna om den resurs och tidsbrist som förekommer inom äldreomsorgen. De väljer att skapa någon slags relation med vissa ur
personalen för få en så trivsam vardag som möjligt. Några informanter upplevde det otryggt när det blev förändring med tiderna, de blev oroliga att bli bortglömda (a a).
SLUTSATS
Studies syfte var att undersöka hur äldre personer upplever det att vara beroende av hemtjänst och resultatet som framkom var att det är en stor omställning att bli
beroende av hemtjänst. Men för att kunna få bo kvar hemma i sin invanda och trygga miljö var det många av de äldre som accepterade att vara beroende av hemtjänst. Denna omställning kan ta flera år att vänja sig vid uttryckte många men för andra vande de sig redan på sjukhuset innan de kom hem. Vidare var det för en del äldre svårt att se sitt hem förvandlas till en arbetsplats och att bli beroende av andra för att
klara sitt dagliga liv, det var t o m kränkande för någon. Det framkom också att det är en evig väntan på hemtjänst som upplevdes som isolerande och inrutad, det är tider som ska passas varje dag. Det framkom att de äldre upplever det som väldigt otryggt att det är så stor personalomsättning och tillika personalbrist som gör att de känner sig osäkra på vem som ska komma och att det gör att omvårdnadssituationen ibland känns stressande. Det kom fram att en del kommunikationsproblem med
hemtjänstpersonal om ändring av tider mm gör att det känns otryggt och för vissa anhöriga ledde det till att de också kände sig bundna till hemmet då de inte var säkra på att om de gjorde ändringar att det kom någon hjälp till vårdtagaren. Vidare framkom att för någon var det som att ha ”vänner” som kom på besök och de upplevde att vara beroende av hemtjänst som väldigt positivt och tryggt, det var lite som sällskap om man är ensam. Sammanfattningsvis var alla deltagare som
medverkade i denna undersökning nöjda och tacksamma med sina insatser från hemtjänsten och de är tacksamma för att denna möjlighet finns som gör att de kan bo kvar hemma så länge det går.
Det finns mycket att studera kring hur våra äldre personer upplever det när de är beroende av hjälp. Det kommer alltid att finnas äldre med vårdbehov så det är viktigt att fortsätta forska för att göra saker och ting ännu bättre än vad de redan är.
Framtida värde
Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (2005) står det att man ska samverka i vårdkedjan och visa omsorg och respekt för patientens önskemål, integritet och värdighet.
I vår blivande yrkesroll är det b l a viktigt att kunna ge vård av god kvalitet, den ska bygga på respekt och självbestämmande, den ska tillgodose vårdtagarens behov av kontinuitet och säkerhet (SFS-nr:1982:763 Hälso- och Sjukvårdslagen).
Denna studies resultat kan ge en ökad kännedom hos vårdpersonal när det gäller hur det upplevs att vara beroende av hemtjänst och att vara tvungen att ta emot hjälp i sitt eget hem för att kunna bo kvar hemma. Resultatet kan även bidra till att få en
förståelse hur viktigt det är med kontinuitet vad gäller personal, hur det upplevs med stressad personal och inte minst hur väldigt lång tid det tar att vänja sig vid att vara beroende av hemtjänst. Mer forskning kring hur det upplevs att vara beroende av hemtjänst hade varit värdefullt då det framkom att det är mycket känslor och upplevelser vad gäller att vara beroende av hemtjänst.
REFERENSER
Andersson, L (2002) Socialgerontologi. Lund: Studentlitteratur.
Burnard, P (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse education Today, 11, 461- 466.
Chang S-H & Fang M-C (2004) The Elderly Living in Nursing Homes: Cross-
Culture Comparison Tzu Chi Nursing Journal 2004; 3:2, 41-49.
Chuang Y-H & Abbey J (2008) The culture of a Taiwanese nursing home. Blackwell Publishing Ltd, Journal of Clinical Nursing, 18, 1640–1648.
Cook G & Brown-Wilson C (2007) Care home residents experiences of social
relationships with staff. Academic Journal, Volume 22.
Johansson, S (2007) Social omsorg i socialt arbete. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Lingås, L-G (1998) Över andras tröskel. Etik vid omsorgsarbete i andras hem. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B & Hällgren Graneheim, U (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M och Höglund-Nielsen (2008) Tillämpad kvalitativ forskning
inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of nursing research: Methods, Appraisal,
and Utilization (6th edition). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
SFS-nr: 1982:763 Hälso- och Sjukvårdslagen.
Silverberg, G (2006) Nya vägar i vårdetiken. Malmö: Studentlitteratur. Sjukvårdsupplysningen (2010) Äldreomsorg
>http://www.1177.se/Regler-och-rattigheter/Aldreomsorg/<2010-12-17.
Socialstyrelsen (SOSFS 1997:10) Socialstyrelsens allmänna råd; Medicinskt
ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård.
>http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/1997-10<2010-11-13
Socialstyrelsen (2006) Vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer.
Grundläggande nivå. Artikelnr: 2006-110-20.
>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9501/2006-110-20_200611020.pdf<2010-2010-12-09.
Socialstyrelsen (2009) Valfrihetssystem
>http://www.socialstyrelsen.se/aldre/boendeochstod/valfrihet<2010-12-04.
Socialstyrelsen (2010) Lägesrapport. Folkhälsa Hälso- och sjukvård Individ- och
Familjeomsorg. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Vård och omsorg om äldre. Artikelnr: 2010-3-21.
>www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-21<2010-11-22.
Statens Folkhälsoinstitut (2003:41) Bättre hälsa hos äldre.
>www.fhi.se/sv/Publikationer/Alla-publikationer/Battre-halsa-hos-aldre/<2010-11-
27
Sveriges Riksdag (1998) Ädelreformen
>http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&typ=mot&rm=1998/99&bet=So436< 2010-11-14.
Sveriges Riksdag. SFS 2001:453 Socialtjänstlagen
>www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2001:453<2010-11-17.
Sveriges Riksdag (2009/10:102) Utveckling inom den kommunala sektorn.
>www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=20001&a=s&qry=hemtj%c3%a4nst& decennium=2010&sok=beviljade+hemtj%c3%a4nst#soktraff <2010-11-29.
Trost, J (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
>http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf<2010-12-01
Wennström, K (1993) Det svåra i hemtjänsten grunder och praktiska råd. Borås:
Natur och Kultur.
BILAGOR
Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Informationsbrev Bilaga 3: SamtyckeBilaga 1
INTERVJUGUIDE
Vi skulle gärna vilja att du berättar lite om dig själv?
Skulle du vilja berätta hur du upplever det att ha hjälp från hemtjänsten? Hur skulle du vilja ha det om du själv fick bestämma?
Hur ser du på framtiden med din hjälp från hemtjänsten?
Vi kommer under intervjun be informanten ”berätta mer”, ”hur menar du”, ”skulle du vilja berätta”, ”får jag fråga”, ”vad hände då”, ”vad betyder det att…”.
Bilaga 2
Informationsbrev
Projektets titel (obligatoriskt):
C-uppsats, ” Äldre personers upplevelser av att vara beroende av hemtjänst”.
Datum: 2010-09-27
Studieansvarig/a: (student/er) Camilla. Beckman
Marie. Strand Almqvist Din E-post som student vid Malmö högskola:
hss07249@stud.mah.se hss08117@stud.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000
Utbildning:
Sjuksköterskeprogrammet Nivå:Temin 5/6
Hej
Vi är två kvinnliga sjuksköterskestudenter som går sista året på vår utbildning. Vi har fått i uppgift att skriva en C-uppsats i forskningssyfte som kan komma att publiceras på Malmö Högskolas databibliotek.
Vi vill undersöka din upplevelse av att vara i behov av hemtjänst?
Vi ska göra intervjuer till vår uppsats, för vi känner att det är det bästa sättet att fånga in dina upplevelser, erfarenheter, tankar och känslor angående vårt valda ämne.
Vi kommer att spela in intervjuerna, detta görs så vi kan lyssna flera gånger på dem för att inte missa något viktigt och för att det är lättare att vara koncentrerad på att lyssna när man intervjuar om man inte samtidigt ska anteckna. Beräknad tid för intervjuerna är ca 60 min.
Allt som sägs/spelas in kommer att behandlas med sekretess och vi kommer inte att skriva i vår uppsats på ett sådant sätt att någon som läser den kan känna igen er eller att er identitet röjs, samt att intervjun är frivillig och du kan när som helst få lov att ångra/ändra dig om du inte vill vara med.
Med denna information medföljer ett samtycke som vi gärna vill att du skriver på och skickar tillbaka till oss i det bifogade svarskuvertet. När vi fått in alla svar kommer vi att ringa upp dig och boka en tid för intervjun.
Med vänlig hälsning Camilla & Marie
Är det något du undrar och vill fråga om, får du gärna ringa till någon av oss. Camilla Beckman mobilnr: xxxxxxxxxx
Marie Strand Almqvist mobilnr: xxxxxxxxx Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien
Informationsbrev
Bilaga 1
Informa
Informationsbilaga BILAGA 1
Bilaga 3
Formulär
Samtycke
(lämnas tillsammans med bilaga 1 till deltagare
i projektet för underskrift)
Bilaga 2
Projektets titel:
Äldre personers upplevelser av att vara beroende av hemtjänst.
Datum:
2010-09-27 Studieansvarig/a:
Marie Strand Almqvist Camilla Beckman
Din E-post som student vid Malmö högskola:
hss08117@stud.mah.se hss07249@stud.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000
Utbildning:
Sjuksköterskeprogrammet Nivå: Termin 5/6
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning: Datum:
……….. Deltagarens underskrift: ………
