Livet efter en hjärtinfarkt - En litteraturstudie

LIVET EFTER EN

HJÄRTINFARKT

EN LITTERATURSTUDIE

NORA TINTEANU

LIVET EFTER EN

HJÄRTINFARKT

EN LITTERATURSTUDIE

NORA TINTEANU

MARTINA TYKESSON

Tinteanu, N & Tykesson, M. Livet efter en hjärtinfarkt. En litteraturstudie.

Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för

Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2015.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige,

även om dödligheten minskat kraftigt de senaste årtiondena. Både ålder för insjuknande och antalet dödfall har sjunkit successivt genom åren.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den forskning som fanns gällande

hur män och kvinnors liv påverkades efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på upplevelser, hantering och livskvalitet.

Metod: Som metod nyttjades Goodmans 7-stegsmodell. Litteraturstudien

baserades på 11 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Resultat: Tre teman identifierades; Känna och uppleva, Hitta mening och Gå vidare. Allmänna upplevelser var rädsla, oro och känslor av sårbarhet och

värdelöshet, men även kroppsliga symtom såsom bröstsmärtor, andfåddhet och trötthet upplevdes. Det ansågs vara viktigt att fortsätta med det dagliga livet för att inte fastna i den sjuka rollen. Även livsstilsförändringar var till hjälp för att finna balans i livet igen. Stöd och support från familj, närstående och vänner ansågs vara det mest betydelsefulla under återhämtningsprocessen, men även särskilda rehabiliteringsgrupper.

Konklusion: Resultatet tyder på att denna patientgrupp behöver ett lämpligt

känslomässigt stöd från sjuksköterskor för att motiveras till adekvat hantering och återhämtning. En fördjupad förståelse gällande patientens upplevelser kan hjälpa sjuksköterskor att anpassa omvårdnadsåtgärderna efter den enskilda individen.

LIFE AFTER A

MYOCARDIAL INFARCTION

A LITERATURE REVIEW

NORA TINTEANU

MARTINA TYKESSON

Tinteanu, N & Tykesson, M. Life after a myocardial infarction. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2015.

Background: Cardiovascular diseases are the most common causes of death in

Sweden, although the mortality rate has declined sharply in the recent decades. Both the ages of onset and number of deaths has decreased successively through the years.

Aim: The aim of this study was to highlight the research concerning how men and

women’s lives were affected by a myocardial infarction. The focus was on experiences, coping and quality of life.

Method: Goodman’s 7-step model was used as the method. The literature review

was based on 11 scientific articles with both qualitative and quantitative approach.

Results: Three themes were identified; Feeling and experiencing, Finding meaning and Moving on. General experiences were fear, anxiety and feelings of

vulnerability and worthlessness, but also physical symptoms such as chest pain, shortness of breath and fatigue were experienced. It was considered as important to continue with daily life in order to not get stuck in the sick role. Also lifestyle changes were helpful in order to find balance in life again. Support from family, relatives and friends were considered to be the most important during the recovery process, but also special rehabilitation groups.

Conclusion: The results suggest that this group of patients need an appropriate

emotional support from nurses to be motivated to adequate treatment and

recovery. An in-depth understanding regarding the experiences of the patient can help nurses to adapt individual nursing interventions.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5

BAKGRUND 5

Patofysiologi 5

Symtom och diagnostik 5

Behandling och omvårdnad 6

Rehabilitering 6 Livsstilsförändringar 6 Stöd under återhämtningen 7 Teoretisk referensram 8 Problematisering 9 SYFTE 10 METOD 10

Precisera problemet för utvärderingen 10

Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier 10

Formulera en plan för litteratursökningen 11

Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna 11

Tolka bevisen från de individuella studierna 12

Sammanställ bevisen 13

Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet 13

RESULTAT 14

Känna och uppleva 14

Hitta mening 15 Gå vidare 16 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 20 KONKLUSION 22

FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 23

REFERENSER 24

BILAGA 26

INLEDNING

Hjärtinfarkt drabbar en stor del av befolkningen och allmänsjuksköterskor möter därför denna patientgrupp oavsett arbetsplats. Författarna till föreliggande litteraturstudie ansåg det därför vara viktigt med ökad kunskap om hur patientgruppen upplever och hanterar sin situation. Kunskapen kan sedan

användas för att tillgodose patientens omvårdnadsbehov, och för att lättare förstå vad livet efter en hjärtinfarkt innebär. Författarna har av denna anledning valt att belysa den forskning som fanns inom området, och diskutera dess betydelse.

BAKGRUND

Enligt Socialstyrelsens (2013a) årsrapport är hjärt- och kärlsjukdomar den

vanligaste dödsorsaken i Sverige, även om dödligheten minskat kraftigt de senaste årtiondena. Både ålder för insjuknande och antalet dödfall har sjunkit successivt genom åren. Förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar påverkas av bland annat stillasittande fritid, rökning samt arbetslöshet. Det är fler män än kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt, där män i genomsnitt är yngre än kvinnorna när de får sin första hjärtinfarkt (a a).

Socialstyrelsens (2013b) officiella statistik visade att ungefär 31 700 personer drabbades av en hjärtinfarkt i Sverige under 2012. Av dessa avled strax över en tredjedel före utgången av 2012, varav 8300 personer hade akut hjärtinfarkt som underliggande eller bidragande dödsorsak. För 6 800 personer som drabbades under 2012 var hjärtinfarkten angiven som underliggande dödsorsak (a a).

Patofysiologi

Vid en akut hjärtinfarkt drabbas hjärtmuskelcellerna av plötslig syrebrist i

myokardiet, vilket leder till icke reversibel cellnekros (Ericson & Ericson, 2013). Beroende på var i hjärtats kranskärl trombosen har utvecklats, och beroende på hur mycket kollateralcirkulationen är påverkad, kan antingen en

ST-höjningsinfarkt eller en icke ST-ST-höjningsinfarkt uppstå. En ST-ST-höjningsinfarkt uppstår om ett plack rupturerar med trombos centralt i ett av hjärtats stora kranskärl. Detta leder till att kärlets blodflöde upphör helt på grund av

ocklusionen i kärlet. Inom den korta tid som finns till förfogande hinner ingen effektiv kollateralcirkulation etableras från andra kärl. Myokardcellerna som är beroende av detta blodflöde skadas och nekrotiseras, och en transmural

hjärtinfarkt inträffar. Både cirkulationen och blodtrycket påverkas eftersom hjärtats pumpfunktion försämras drastiskt. Även en icke ST-höjningsinfarkt uppkommer om ett plack har utvecklas i något av hjärtats kranskärl, men utvecklar då en partiell ockludering. Ett visst blodflöde och cirkulation finns fortfarande kvar, och därför inträffar ingen ST-höjningsinfarkt. Myokardcellerna skadas och drabbas av nekros, men begränsas till den inre delen av myokardiets vägg. En icke ST-höjningsinfarkt kallas följaktligen som en subendokardiell infarkt (a a).

som outhärdliga. Smärtan kan stråla mot vänster arm, nacke, underkäke eller ut till ryggen. Symtom som ångest, illamående, kallsvettighet och andfåddhet kan ibland vara mer framträdande än smärtorna. Även en känsla av svaghet och svimning kan uppträda (Ericson & Ericson, 2013).

En hjärtinfarkt diagnostiseras med utgångspunkt från den karakteristiska utvecklingen av bröstsmärtorna, EKG-förändringarna samt genom biokemiska mätningar av infarktenzymer i serum (Ericson & Ericson, 2013). Även CRP, leukocyter och kroppstemperaturen är förhöjd vid mätning (a a).

Behandling och omvårdnad

I Ericson och Ericson (2013) beskrivs det att vid en akut hjärtinfarkt påbörjas behandlingen med morfin, syrgas, nitroglycerin, betareceptorblockerare samt acetylsalicylsyra. Vid tydliga EKG-förändringar ges även trombolysbehandling. Mortaliteten har sänkts kraftigt på grund av den effektiva hjärtintensivvården. Även de olika terapiformerna såsom PCI/trombolys, betablockad,

antikoagulations-, arytmi- och hjärtsviktsbehandling, pacemaker samt snabb mobilisering har bidragit till ökad överlevnad (a a).

Vid en pågående hjärtinfarkt och under vårdtiden är det särskilt viktigt för vårdpersonalen att observera och behandla förekomsten av pulsstegring, blodtrycksfall, dyspné, takypné, torrhosta och illamående (Ericson & Ericson, 2013). Även smärta, ångest och oro skall minskas. Informationen som ges till patienten och dess närstående skall vara saklig och upprepad. Samma information skall ges av både läkare och sjuksköterskor för att patienten inte skall uppleva osäkerhet. Teamet på avdelningen skall ha en optimistisk inställning, men trots detta bör ändå patienten informeras om allvaret i situationen (a a).

Rehabilitering

I Ericson och Ericson (2013) står det att hjärtrehabilitering i grupp erbjuds direkt efter hjärtinfarkten för att hjälpa patienten tillbaka till ett aktivt liv. De patienter som inte önskar delta i gruppaktiviteter erbjuds istället informationen individuellt. Mångsidiga rehabiliteringsprogram efter hjärtinfarkt förbättrar både den fysiska och psykiska hälsan. Under rehabiliteringsprogrammen förtydligar sjuksköterskan tidigare given information och kompletterar läkemedelsinformationen,

sjukgymnasten delger information om fysisk aktivitet och leder motionsprogram, diateisten ger information om kostens betydelse för utvecklingen av ateroskleros, kuratorn upplyser om sociala frågor och psykiska reaktioner och läkaren berättar om kranskärlssjukdomen, riskfaktorer och terapimetoder. Målet med

rehabiliteringen är att patienten skall känna igen tecken på förhöjd hjärtbelastning och undvika att utsätta hjärtat för skadlig påfrestning. Patienten skall även känna trygghet med läkemedlen efter rehabiliteringen, och skall därför kunna gå tillbaka till sitt vardagliga familje-, yrkes- och fritidsliv så fort som möjligt (a a).

Livsstilsförändringar

Efter en hjärtinfarkt kan patienten fortare bli trött och ha en obehagskänsla i bröstet, vilket kan leda till att fysisk aktivitet undviks (Ericson & Ericson, 2013). Denna typ av olustkänslor motverkas med lätt fysisk träning, såsom promenader, cykling, gruppgymnastik och lätt jogging. Då många patienter besväras av oro och

stress efter hjärtinfarkten är det positivt med motion som ger en känsla av avslappning och höjer hjärtats belastningstolerans. De fysiska aktiviteterna anpassas individuellt, med hänsyn till ålder och hjärtinfarktens svårighetsgrad (Ericson & Ericson, 2013).

De viktigaste livsstilsförändringarna beskrivna i Ericson och Ericson (2013) är rök- och snusstopp, eftersom de aterosklerotiska rubbningarna i kärlen avtar då. Detta reducerar risken för både reinfarkt och plötslig hjärtdöd. Även stora måltider påverkar cirkulationen negativt, därför bör kosten vara väl sammansatt och vid behov rekommenderas också bantning (a a). En studie av

Serrano-Martinez (2005) visade att personer som regelbundet besökte sjuksköterskan inom primärvården hade mindre risk för att drabbas av återfall på grund av reducerade riskfaktorer. Sjuksköterskan hjälpte personerna genom att erbjuda stöd och råd till en sundare livsstil. Dessa personer tenderade att ha en mer hälsosam livsstil och detta resulterade i att risken för återfall minskades med 52 %, jämfört med personerna som inte gjorde regelbundna besök hos sjuksköterskan (a a).

Ericson och Ericson (2013) beskriver att patienten också behöver vara i psykisk och emotionell balans för att kunna hantera sin sjukdom och de nya kraven gällande livsstilsförändringarna. Trots stark motivation inför förändringarna finns ändå känslor av oro, ångest, retlighet, irritabilitet eller överdriven trötthet. Stöd från familjen är därför viktigt (a a).

Stöd under återhämtningen

Stewart et al (2000) beskrev i sin studie att de som drabbats av en hjärtinfarkt kände att rädsla och osäkerhet växte fram efter sjukhusvistelsen på grund av förlust av kontroll. Livet efter hjärtinfarkten innebar en radikal livsstilsförändring gällande motion, kost, aktivitet och rökning. Flera överlevande nämnde att livsstilsförändringarna och de fysiska förlusterna ledde till ilska, frustation och irritation. Några av de drabbade kände sig besegrade eller deprimerade efter hjärtinfarkten. De uttryckte även oro över den bristande information och

avsaknaden av emotionellt stöd de fick från sjukvården, vilket resulterade i stress hos personerna (a a).

Enligt Lidell (2012) bör därför information om situationen och den fortsatta vården ges till patienten under sjukhusvistelsen. Vårdteamet strävar efter att främja återhämtningsprocessen genom förståelse för patientens reaktioner och beteenden, och därefter anpassa vårdinsatserna efter dessa. Ett respektfullt, ödmjukt och fokuserat förhållningssätt skall användas för att underlätta kontakten med patienten. Även de psykosociala problemen bör identifieras och förslag till åtgärder ges för att begränsa patientens oro och ångest. Detta leder också till en känsla av att återfå kontrollen. Livsstilsförändringar diskuteras före utskrivningen för att undvika stress, men med betoning att detta skall ske succesivt under en längre tid för att inte skapa ångest. Även den första kontakten med

över situationen visar patienten en adekvat hantering av sin situation. Om istället ett undvikande beteende används, är det ett tecken på negativ hantering av situationen. Patienten behöver ett bra känslomässigt stöd för att motiveras till hantering och återhämtning. Vårdteamets känslighet och lyhördhet gällande de känslomässiga reaktionerna behövs för att kunna anpassa stödet. När dessa

reaktioner avtar, börjar patienten ta över mer och vårdteamet fungerar istället som en resurs vid behov. Nyorienteringen i livet och anpassningen till den nya

livsstilen kan ta upp till ett år efter hjärtinfarkten att hantera. Vårdteamet skall under denna tid finnas tillgänglig som stöd. Rehabiliteringsprogrammen fungerar också som stöd till de drabbade, och ger en kvalitet som inte vårdteamen kan ge (Lidell, 2012).

Även Socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska betonar vikten av att genom dialog med patient och närstående kunna ge stöd och vägledning, detta för att möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling. Identifiering och aktivt förebyggande av hälsorisker, och vid behov motivation till livsstilsförändring, bör också vara en viktig del i sjuksköterskors arbete (a a).

Teoretisk referensram

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur män och kvinnors liv påverkades efter en hjärtinfarkt, därför valdes omvårdnadsteoretikern Rosemarie Rizzo Parses teori som teoretisk anknytning.

I Wiklund och Lindwall (2012) presenteras Parses teori som utgår från tre teman och principer som uttrycks som dimensioner och processer i omvårdnaden. Dessa handlar om att belysa mening, synkronisera rytmer och mobilisera transcendens. Enligt denna teori ses människan som en öppen, fri och unik individ som har förmåga att möta sin förändrade situation. Samtidigt är människan i behov av sjuksköterskans närvaro för att kunna ta ansvar för sina beslut och finna mening i situationen. I det engagemang som sjuksköterskan lägger ner på att undersöka möjligheter och stödja patienten i sitt val, skapas ett bra underlag för planering. Sjuksköterskans roll är att vägleda patienten i dennes val och finna möjligheter i hälsoprocessen. Målet enligt Parse är att patienter och anhöriga skall uppnå hälsa genom att hos sig själv upptäcka förändringar och hitta mening i situationen. I praktiken skulle denna omvårdnadsteori kunna ses som en del av datainsamlingen och bedömningen av patienten. Utvärderingen skulle slutligen kunna handla om i vilken utsträckning patienten upplever att denne har fått möjlighet att göra

medvetna val och om omvårdnaden bidragit till detta (a a). Nedan presenteras de tre processer som ingår i Parses teori, vilka ansågs vara relevanta för denna litteraturstudie.

Belysa mening

Denna process handlar om att utveckla och klargöra situationen som den ter sig nu, därför måste nuet förklaras (Wiklund & Lindwall, 2012). Sjuksköterskan bör skapa förutsättningar för att patienten skall kunna ge uttryck för sina

föreställningar och värden i situationen genom att ge tillräckligt med utrymme för denne att uttrycka sig. Det sjuksköterskan först och främst skall inrikta sig på är att hjälpa patienten att uttrycka sin oro och sorg. Det är däremot inte endast sjuksköterskans förståelse av patientens situation som är viktig enligt Parses teori. Det är minst lika viktigt att patienten börjar bli klar över sin egen situation genom att få sätta ord på det som tidigare funnits osagt. Detta kan få patienten att se och

förstå situationen på ett nytt sätt, eftersom det innebär en möjlighet att förtydliga vad som är viktigt här och nu (Wiklund & Lindwall, 2012).

Synkronisering av rytmer

I den andra processen är det samskapandet av relationer som står i fokus, som inleds redan vid första mötet för att sedan fortsätta under hela vårdtiden (Wiklund & Lindwall, 2012). Detta sker när sjuksköterskan och patienten kan leva med den naturliga förändringen som förekommer i mänskliga relationer för att kunna bli samspelta. I denna process bör sjuksköterskan lägga vikt vid att vara närvarande, för att enligt Parses tänkande spelar detta genuina deltagande en avgörande roll för patientens utveckling. I fokus ligger alltså sjuksköterskans vilja och mod att delta i den kamp som det innebär att lämna det som har varit bakom sig. Detta deltagande skapar en annan rytm i relationsmönstret mellan sjuksköterska och patient där ömsesidigt givande och tagande utvecklas. Genom att sjuksköterskan läser av patienten kan denne sedan anpassa sina handlingar för att reglera närhet och distans (a a).

Mobilisera transcendens

Den tredje och sista processen handlar om att möta den ovisshet som kan uppstå inför det nya, att överskrida det samt att närma sig det osäkra (Wiklund &

Lindwall, 2012). Transcendens innebär att överskrida sina gränser och göra saker man inte är helt bekväm med. Röra sig med och finnas till för patienten i det meningsskapande ögonblicket, står i centrum för denna process. Enligt Parses teori är sjuksköterskans roll att vara en sorts samskapare av mening och hälsa, och bör därför bidra till att hjälpa patienten att rikta sin energi framåt. Genom att lyssna och följa med i patientens funderingar kan sjuksköterskan hjälpa denne att upptäcka möjliga vägar till förändring och skapa förutsättningar för utveckling. Dela glädje och sorg med varandra gör att sjuksköterskan och patienten kan skapa ett speciellt band och fördjupa sin relation ytterligare. Det är viktigt för

sjuksköterskan att ta tillvara på och styrka glädjen hos patienten, då detta kan bidra till att människan kan se situationen ur ett nytt perspektiv. Detta kan vara upplyftande för denne, som trots sjukdomen kan få känna livsglädje och hopp. Hopp kan enligt Parse generera en mening i livet, som sedan får sin näring genom närhet och samvaro med människor som betyder mycket (a a).

Problematisering

Idag överlever fler och fler personer en hjärtinfarkt tack vare de ständiga

framstegen gällande forskning inom ämnet (Hjärt- och lungfonden, 2013). Vården av dessa personer blir bättre, men brister finns i den stödjande processen efter hjärtinfarkten. Mer behöver göras för att de drabbade personerna skall erhålla optimal rehabilitering och därmed minska risken för återinsjuknande (a a). Till examensarbetet ansågs det därför vara viktigt för allmänsjuksköterskor att få ökad kunskap i hur denna patientgrupp upplever och hanterar sitt liv efter att ha

drabbats av en hjärtinfarkt. Denna kunskap kommer förhoppningsvis att kunna användas för att på ett bättre sätt tillgodose patientgruppens omvårdnadsbehov, och lättare förstå vad livet efter en hjärtinfarkt innebär.

SYFTE

Syftet med litteraturstudien var att belysa den forskning som fanns gällande hur män och kvinnors liv påverkades efter en hjärtinfarkt.

Frågeställningar:

 Vilka upplevelser hade personer av livet efter en hjärtinfarkt?

 Hur hanterade de personer som drabbats av en hjärtinfarkt sin vardag?

 Hur påverkades livskvaliteten hos personer som drabbats av en hjärtinfarkt?

METOD

Som metod för denna litteraturstudie användes Goodmans 7-stegsmodell som presenteras i Evidensbaserad Omvårdnad, av Willman et al (2011). Steg sju har dock uteslutits. För att hitta relevanta vetenskapliga artiklar har en

frågeformulering preciserats för utvärderingen. Studiernas inklusions- och exklusionskriterier har tydliggjorts och en plan för litteraturstudien har formulerats. Litteratursökningen har genomförts och stämmer överens med inklusionskriterierna. Därefter har resultaten från varje studie tolkats och sedan sammanställts (a a).

Precisera problemet för utvärderingen

Enligt Willman et al (2011) skall forskningsproblemet preciseras som är ett av de viktigaste momenten i början av processen, då detta påverkar materialsökandet. Den här litteraturstudien avsåg att belysa den forskning som fanns gällande hur män och kvinnors liv påverkades, upp till fem år efter en hjärtinfarkt, och är ämnad för både sjuksköterskestuderande och allmänsjuksköterskor.

Precisera studiernas inklusions-och exklusionskriterier

Både kvalitativa och kvantitativa studier har inkluderats i arbetet, då det enligt Polit och Beck (2006) finns fördelar med att använda både kvalitativa och

kvantitativa ansatser i en litteraturstudie. Kvalitativ och kvantitativ data visar både ord och siffror, vilket är det grundläggande språket för kommunikation. Båda har fördelar och nackdelar i sig, men tillsammans skapas en helhet utan att begränsas av den ena eller den andra metoden. När en hypotes eller modell stöds av både kvalitativ och kvantitativ data, kan forskaren bli mer säker på validiteten av sin studie (a a).

För att komma åt den senaste forskningen inom ämnet inkluderades endast artiklar publicerade efter år 2000 i databassökningen. De artiklar som tillslut valdes är publicerade mellan 2002-2012. Beslutet togs att endast engelska eller svenska artiklar skulle ingå i litteraturstudien, då de är de enda språken som behärskas. Artiklar som inkluderades i litteraturstudien var de som berörde upplevelser, hantering och livskvalitet efter en hjärtinfarkt för både kvinnor och män. Metaanalyser samt översiktsartiklar exkluderades då endast primära källor skall ingå i litteraturstudier enligt Olsson och Sörensen (2011). Även de artiklar som

berörde personer i det akuta skedet eller fem år efter insjuknandet i hjärtinfarkt exkluderades. Detta gjordes för att komma åt den forskning som fanns gällande patienternas återkomst till vardagslivet. Artiklar som endast var åtkomliga genom avgifter, inloggningsuppgifter eller inte fanns tillgängliga i fulltext exkluderas också, då tiden för litteraturstudien var begränsad.

Formulera en plan för litteratursökningen

Planeringen av litteratursökningen anpassades efter tidsramen för examensarbetet. Av sammanlagt tio veckor avsågs åtta veckor till datainsamling, bearbetning, analys och sammanställning av arbetet, och två veckor till opponent- och

respondentskap. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Dessa sökmotorer var åtkomliga via Malmö Högskolas databaser. Sökordet ”myocardial infarction” användes i kombination med ”experiences”, ”quality of life” och ”coping” vid samtliga sökningar för att avgöra om tillräcklig forskning fanns tillgängligt gällande det valda ämnet.

Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna

I databaserna CINAHL och PubMed genomfördes sökningar med Cinahl Heading respektive MeSH-termen ”myocardial infarction”, och för att komma närmare relevanta artiklar användes den Booleska termen AND i kombination med fritextsökningen ”experiences”, ”quality of life” och ”coping”. Sökningen i

CINAHL genererade i ett för stort antal träffar, vilket begränsades genom att välja artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter, de som fanns tillgängliga i fulltext samt att lägga till AND ”men” och AND ”women”. För att avgränsa sökningen ytterligare och för att nå mer aktuell forskning, gjordes begränsningar gällande publiceringsår 2000-2014. Inga avgränsningar gjordes i PubMed då sökningen från början genererade önskat antal artiklar (se Tabell 1 för presentation av databassökning). I databasen PsycInfo hittades inga relevanta artiklar för denna litteraturstudie.

Litteratursökningen utfördes tillsammans, för att underlätta kommunikationen under förloppet. Om titlarna ansågs relevanta för litteraturstudien lästes även abstrakten innan de sparades i fulltext för vidare granskning. Sammanlagt lästes 212 titlar, 39 abstrakt och av dessa granskades 17 artiklar.

Tabell 1. Databassökning och urval av artiklar avseende forskning kring hur män

och kvinnors liv påverkas, upp till fem år efter en hjärtinfarkt.

Databas Datum Sökord Begräns- ningar Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Granskade artiklar Utvalda artiklar CINAHL 10.09.14 Myocardial infarction AND experiences 10 345 0 0 0 0 CINAHL 10.09.14 Myocardial infarction AND experiences AND quality of life 3 706 0 0 0 0 CINAHL 10.09.14 Myocardial infarction AND experiences AND quality of life AND coping 1361 0 0 0 0 CINAHL 10.09.14 Myocardial infarction AND experiences AND quality of life AND coping Full text available, Abstract available, Academic Journals, Publication date 2000-2014 666 0 0 0 0 CINAHL 10.09.14 Myocardial infarction AND experiences AND quality of life AND coping AND men AND women Full text available, Abstract available, Academic Journals, Publication date 2000-2014 430 198 32 12 8 PubMed 12.09.14 Myocardial infarction AND experiences 685 0 0 0 0 PubMed 12.09.14 Myocardial infarction AND experiences AND quality of life AND coping 14 14 7 5 3 Totalt: 11 030 212 39 17 11

Tolka bevisen från de individuella studierna

De artiklar som valdes ut för granskning delades jämt upp mellan författarna för att göra en första bedömning av dess relevans gällande syfte, metod och resultat. Genom kontinuerlig diskussion gjordes ett första urval. Dessa 17 artiklar ansågs svara på litteraturstudiens syfte och valdes därför ut för kvalitetsbedömning. För bedömningen användes separata granskningsprotokoll för de kvalitativa

respektive kvantitativa studierna. De kvalitativa artiklarna bedömdes med hjälp av mallen för kvalitetsgranskning av kvalitativ forskningsmetodik gällande

patientupplevelser (SBU, 2013). De kvantitativa artiklarna granskades enligt protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod (Willman et al, 2011).

Med hjälp av protokollen bedömdes artiklarna utifrån en tregradig skala; hög, medelhög och låg. Det diskuterades gemensamt fram vilken grad av kvalitet varje artikel skulle skattas till. Som vägledning användes även ett exempel på

förutbestämda kriterier för vetenskaplig kvalitet, beskrivna i figur 8.5 av Willman et al (2011, s. 109). Efter detta valdes de slutliga 11 artiklarna ut, åtta från

CINAHL och tre från PubMed, med hög och medelhög kvalitet som ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Därefter skapades artikelmatriser som presenteras i Bilaga 1.

De vetenskapliga krav som ställdes på de artiklar som skulle ingå i

litteraturstudien, utöver hög eller medelhög kvalitet, beskrivs nedan av Polit och Beck (2013). Samtliga artiklar skulle ha:

- ett abstrakt som beskrev studiens syfte, metod, resultat och betydelsen för framtida forskning

- en metod som beskrev urvalet och de använda instrumenten

- resultatet beskrivet i passande teman i de kvalitativa studierna samt resultatet visat i form av tabeller i de kvantitativa studierna

- en diskussion om studiens begränsningar och svagheter - en referenslista

Sammanställ bevisen

För att sammanställa de kvalitativa artiklarnas resultat hämtades inspiration från Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Artiklarna lästes igenom ett flertal gånger för att få en känsla för helheten. Meningar och fraser som innehöll liknande information sammanställdes baserat på litteraturstudiens tre

frågeställningar. Informationen kondenserades i syfte att kortas ner, men samtidigt behålla det centrala budskapet. Därefter kategoriserades innehållet och teman formulerades, som slutligen blev till huvudrubriker i litteraturstudiens resultat. Underrubriker skapades i syfte att förtydliga resultatet ytterligare.

Inför sammanställningen av de kvantitativa artiklarnas resultat söktes det efter fynd som svarade på litteraturstudiens syfte. Fynden organiserades och

sammanställdes för att komplettera resultatet från de kvalitativa studierna, samt för att hitta eventuella likheter och olikheter. Dessa placerades därefter under lämpliga rubriker i litteraturstudiens resultat.

Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet

Eftersom endast primära källor får användas i en litteraturstudie kan inte översiktsartiklar samt meta-analyser ingå (Olsson & Sörensen, 2011). Enligt Willman et al (2011) är detta ett krav för evidens samt för att formulering av rekommendationer skall kunna göras. Detta sista steg i Goodmans 7-stegsmodell uteslöts därför i föreliggande litteraturstudie.

RESULTAT

Resultatet av de 11 kvalitetsgranskade artiklarna beskrivs nedan utifrån tre identifierade teman; Känna och uppleva, Hitta mening och Gå vidare.

Känna och uppleva

Olika känslor och symtom som kunde upplevas efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt presenteras nedan.

Allmänna känslor och upplevelser

I en studie av Hutton och Perkins (2008) beskrev majoriteten av de tio deltagande männen att de upplevde hjärtinfarkten som en fullständig chock. Männen beskrev även känslor som ilska och frustration över situationen (a a). I en av studierna av Kristofferzon et al (2007), där 39 individer deltog, upplevde deltagarna att de var irriterade, arga, deprimerade, mer emotionellt rörda och kände skuld för att vara en börda för omgivningen. Några av deltagarna uttryckte även känslor av

värdelöshet, tomhet och saknade livslust (a a). I en annan artikel av Kristofferzon et al (2008), där samma 39 individer intervjuades, uppgav några av de kvinnliga deltagarna att de var arga på sig själv efter att ha förträngt sina egna behov i flera år, och för att de för närvarande inte kunde hantera aktiviteter i det dagliga livet. Några av de manliga deltagarna kände sig försummade, värdelösa och var oroliga för en framtid med fysisk svaghet (a a). De 14 deltagarna i en studie av Clark (2003) beskrev även känslor av panik, oro, rädsla, svettningar, ilska och stress. Deltagarna uppgav också en känsla av sårbarhet för framtiden gällande de negativa effekterna av stress, inklusive att få en andra hjärtinfarkt (a a).

Kroppsliga symtom

I en annan studie av Kristofferzon et al (2005), där 171 individer deltog, beskrevs trötthet och andnöd som de mest frekventa hälsoproblemen efter en hjärtinfarkt. En studie av Brink et al (2002), med 134 deltagare, uppgav 41% trötthet som det mest förekommande symtomet. Utmattning upplevdes av 25% av deltagarna och över 20% rapporterade någon form av sömnstörning. 8% hade bröstsmärtor, medan andfåddhet i vila upplevdes av 18% och mer än 40% hade detta problem vid ansträngning (a a). I Kristofferzon et al (2007) uppgav män att fysisk ansträngning framkallade bröstsmärtor, medan kvinnor nämnde oro, ångest och ilska som orsak till detta. De 12 intervjuade kvinnorna i Sjöström-Strand et al (2010) berättade också om en period som präglades av olika hälsoproblem, såsom arytmi och nedsatt fysisk kondition. Detta beskrevs även i en studie av Brink et al (2006), med 21 deltagare, där återhämtningsperioden även kantades av olika hälsoproblem såsom högt kolesterol, bröstsmärtor, magont och dyspné. Sjöström-Strand et al (2010) och Brink et al (2006) beskrev att trötthet var det mest besvärliga hälsoproblemet efter hjärtinfarkten. I en annan studie av Brink et al (2012), med 145 deltagare, framkom det att 28% av de tillfrågade ofta eller alltid kände överdriven trötthet. En fjärdedel upplevde detta ibland, medan 47% knappt besvärades av detta. Kvinnorna upplevde mer överdriven trötthet jämfört med männen i studien (a a). I en studie av Alsén et al (2008), där 19 individer intervjuades, uppgav majoriteten av deltagarna att deras faktiska känsla av trötthet skilde sig från den ”vanliga” trötthetskänslan de var bekanta med. Kroppsliga upplevelser var relaterade till svaghetskänslor, extrem utmattning och domningar och tyngdkänsla i armar och ben. De intervjuades kognitiva upplevelser beskrevs

såsom dimmighet och trötthet i huvudet, nedsatt tankefunktion och oförmåga att koncentrera sig. De emotionella känslorna beskrevs som håglöshet, sorg och nedstämdhet. Tröttheten kändes som obegriplig eftersom det var svårt att

identifiera och beskriva orsaken. Deltagarna uppgav att den överdrivna tröttheten kunde inträffa plötsligt och oförutsägbart. Det framkom också att den överdrivna tröttheten inte var relaterad till ansträngning eller aktiviteter, utan kunde även komma efter en god natts sömn. De intervjuade orkade inte genomföra samma aktiviteter som tidigare, såsom städning, trädgårdsarbete eller bilkörning. För vissa var det inte heller tänkbart att återvända till arbetet på grund av otillräcklig styrka (Alsén et al, 2008).

Hitta mening

Nedan redovisas olika faktorer som kunde bidra till att hitta mening i vardagen efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.

Rädsla och otrygghet

Kvinnorna i Sjöström-Strand et al (2010) upplevde återhämtningsprocessen som komplex och den kantades av rädsla och osäkerhet. De hade en förändrad

självbild och kände sig otrygga eftersom de inte längre kunde lita på sina kroppar, vilket var ett hinder för att fortsätta leva som vanligt. De intervjuade oroade sig för att få en ny hjärtinfarkt och blev därför mer medvetna om livets skörhet. Kvinnorna i studien handskades med skräcken av att ha varit så nära döden och var tacksamma över att ha fått en andra chans. Kvinnorna önskade därför ett längre liv för att kunna umgås med sin familj (a a). I Hildingh et al (2006), där 16 individer intervjuades, framkom det att rädsla var ett hinder i det dagliga livet. Några av deltagarna kände oro och obehag av att vistas utomhus, för att vara ensamma eller för att något hemskt skulle kunna hända dem (a a).

Sänka krav, ångest och stress

Hutton och Perkins (2008) beskrev att flera av männen försökte göra det bästa av varje dag, vilket innebar att sakta ner, sänka kraven och fokusera mindre på arbetet. Detta upplevdes ofta som en befrielse. Majoriteten av männen undvek även situationer som fick dem att känna sig oroliga (a a), vilket också framkom i Clark (2003). Även bilden av andra förändrades och det upplevdes inte längre meningsfullt att slösa energi på dåliga relationer (Hildingh et al, 2006). I Brink et al (2006) upplevdes perioden efter hjärtinfarkten som osäker och här

bagatelliserades också känslor för att minska ångesten. Genom att minska konsekvenserna efter hjärtinfarkten fick deltagarna en känsla av kontroll som minskade ångesten och påverkade synen på de nödvändiga förändringarna i vardagen (a a). Förminskning av problemen sågs också som positivt relaterat till psykisk hälsa (Brink et al, 2002).

Kristofferzon et al (2008) fann i sin studie att kvinnorna använde vissa strategier för att minska stressen. Dessa var att acceptera situationen, lämna saker till nästkommande dag, be om hjälp, sänka sina krav samt inte känna skuld för att ta för stor plats. Männen använde sig av strategier såsom att varva ner och använda optimism och humor (a a).

återvända till sina arbeten eller att anpassa sina arbetsuppgifter efter sin förmåga. De uttryckte även att de istället prioriterade hushållsarbetet. Männen som befann sig i pensionsåldern föredrog att upprätthålla vardagen såsom tidigare, istället för att förändra den (Brink et al, 2006). I Kristofferzon et al (2007) nämndes metoder för att hantera vardagen såsom att söka arbete, delta i kurser och möten, gå på promenader samt motionera och cykla. I den andra artikeln av Kristofferzon et al (2008) uppgav många kvinnor att aktiviteter med familj, barn, barnbarn och vänner var viktiga. Många av männen beskrev även att sociala aktiviteter, resor och att vara till nytta för samhället var betydelsefullt (a a).

Livsstilsförändringar

I Hutton och Perkins (2008) och Kristofferzon et al (2007) beskrevs

livsstilsförändringar såsom förändringar i kost, minskat alkoholintag, rökstopp, ökad fysisk aktivitet och att försöka undvika stressiga situationer. I Hildingh et al (2006) uttrycktes det att fysisk träning började prioriteras och att fritidsaktiviteter hjälpte deltagarna att hitta balans i livet igen. Även fördelningen mellan arbete och fritid omvärderades. De flesta av de intervjuade började se livet på ett annat sätt och uppskattade sin ledighet mer (a a).

Studien av Brink et al (2012), med 145 deltagare, fann att hälften av deltagarna hade minskat sina aktiviteter i hemmet i viss utsträckning. Hälften av gruppen rapporterade regelbunden fysisk aktivitet (tre eller fler gånger i veckan) för att främja sin kondition, medan en fjärdedel uppgav att de aldrig gjorde det. Nästan samma proportioner rapporterades gällande balans mellan vila och aktivitet i det dagliga livet. Hälften av de tillfrågade var mer aktiva än vilande, medan en femtedel uppgav att de vilade mer än vad de var aktiva (a a).

Kristofferzon et al (2007) skrev att brist på kunskap om hur livsstilsförändringar gällande kostvanor skulle genomföras, påverkade deltagarnas hälsa och

välbefinnande negativt. Något som också påverkade männens hälsa och välbefinnande negativt var sänkt motivation eller en stark längtan efter till exempel tobak och alkohol (a a).

Gå vidare

Nedan beskrivs det hur personer som drabbats av en hjärtinfarkt kunde gå vidare i livet.

Stöd och support

Brink et al (2002) skrev att både den fysiska och psykiska hälsan hos de 134 deltagarna var negativt påverkad. Detta innebar sämre livskvalitet hos patienter fem månader efter hjärtinfarkten, jämfört med svensk normativ data. Ju högre grad av social tillit deltagarna hade, desto bättre blev den fysiska och psykiska hälsan. Detta hade även ett positivt samband med den hälsorelaterade

livskvaliteten (a a).

I studien av Kristofferzon et al (2005), med 171 deltagare, ansågs det att partnern, barn och vänner var de mest stödjande personerna under återhämtningsprocessen hos både kvinnorna och männen. Detta framkom även i studierna av Hildingh et al (2006), Kristofferzon et al (2007) och Sjöström-Strand et al (2010). Kristofferzon et al (2008) skriver att vissa av männen upplevde stöd från familj och släktingar, medan andra inte hade samma upplevelse. Det var mestadels grannar, vänner och arbetskamrater som gav stöd och inte ställde för höga krav. Kvinnorna uppgav

även att de kände stöd från arbetskamrater och arbetsledare, då de försökte uppmuntra och få dem att sänka tempot (Kristofferzon et al, 2008). Kristofferzon et al (2007) och Hildingh et al (2006) skrev att särskilda

rehabiliteringsgrupper ansågs vara stödjande eftersom erfarenheter kunde utbytas med andra i liknande situation, samt att de förstod dem bättre. Vissa deltagare i Hutton och Perkins (2008) uppgav att de pratade om hjärtinfarkten för att kunna hantera situationen och att kamratskapet med andra i samma situation var en viktig del i återhämtningsprocessen. Kristofferzon et al (2008) fann att kvinnorna som deltog i rehabiliteringsgrupper upplevde trygghet, fick uppmuntran att fortsätta med sina livsstilsförändringar samt erhöll ett stort stöd från gruppen. I Sjöström-Strand et al (2010) var det viktigt för kvinnorna att veta att de hade någon att prata med om sin sjukdom och rädslan för framtiden.

I Kristofferzon et al (2008) uttryckte deltagarna ett behov av mer information angående symtom, känslor, hjärtstatus, behandling och rehabilitering. Enligt de intervjuade i Hildingh et al (2006) ansågs det vara viktigt att träffa någon med kompetens för att hjälpa dem att återhämta sig. Det framkom att sjuksköterskor på vårdcentralen hade gott om tid för patienterna och att de var lättare att nå för vägledning och stöd än läkarna (Hildingh et al 2006; Kristofferzon et al 2007). I Kristofferzon et al (2007) poängterades även betydelsen av sjuksköterskornas empatiska bemötande.

Positiva konsekvenser

I Kristofferzon et al (2005), med 171 tillfrågade, framkom det att den

hälsorelaterade livskvaliteten ökade över tid, hos både kvinnorna och männen, gällande fysisk funktion, social funktion, kroppslig smärta och livskraft. Desto mer tid som gick efter hjärtinfarkten rapporterades en förbättrad psykisk hälsa hos kvinnorna och minskad smärta hos männen i studien (a a).

I Sjöström-Stand et al (2010) beskrev kvinnorna att hjärtinfarkten gav dem en andra chans, vilket också framkom bland deltagarna i Kristofferzon et al (2008). Kvinnorna uppgav att de fick ett bättre liv där de prioriterade sig själv, sänkte kraven, började leva ett aktivare och hälsosammare liv samt tog för sig mer (Kristofferzon et al, 2008). Männen uttryckte att de började ett nytt liv med en friskare tillvaro, fick möjligheter att göra saker som missats tidigare i livet samt återupptog kontakten med gamla vänner. Männen önskade även att de skulle bli lika starka fysiskt som de var innan hjärtinfarkten, medan kvinnorna hoppades på att få resa igen. De intervjuade lärde sig att inte dölja sina känslor och började istället prata om dem. Det framkom att den egna hälsan och den sociala samvaron med familj och närstående uppskattades mer efter hjärtinfarkten. Deltagarna uppskattade sin förmåga att göra saker som de hade trott att de aldrig skulle kunna göra igen, och tankar på döden upplevdes inte längre som skrämmande. En del nämnde också att en andlig kraft hjälpte dem att hitta ett bättre sätt att leva, och de intervjuade började tänka på andra saker som gav dem mening med livet (a a).

DISKUSSION

Följande del diskuterar litteraturstudiens metod och resultat utifrån egna tankar och reflektioner. Metoddiskussionen berör tillvägagångssättet, medan

resultatdiskussionen handlar om resultatet med anknytning till bakgrunden.

Metoddiskussion

Som metod för denna litteraturstudie användes Goodmans 7-stegsmodell, såsom Willman et al (2011) beskriver den, eftersom den ansågs ge en bra struktur samt var lätt att förstå och följa.

Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades för att, enligt Polit och Beck (2006), inte riskera att missa relevanta studier, samt för att finna både en detaljerad och en helhetsbild inom det valda området. Efter att ha analyserat artiklarna kom det dock fram att de funna kvantitativa studierna endast till viss del svarade på litteraturstudiens syfte. Trots detta bestämdes det att dessa artiklar skulle inkluderas, eftersom de ändå innehöll en del användbart material. De kvalitativa studierna ansågs däremot till stor del svara på den här litteraturstudiens syfte.

En begränsning gällande publiceringsår gjordes för att komma åt den senaste forskningen inom det valda området. Detta kan dock ha medfört att betydelsefulla studier publicerade före år 2000 har missats. Relaterat till den begränsade tiden för litteraturstudien, inkluderades endast artiklar publicerade i fulltext. Detta kan också ha medfört ett bortfall av användbart material. Avsikten var inte att göra några geografiska begränsningar i databassökningarna, men trots detta resulterade majoriteten av de utvalda studierna från Sverige. Två artiklar var från

Storbritannien, medan resterande nio var gjorda i Sverige. Detta faktum kan ses som både positivt och negativt, då resultatet möjligtvis skulle kunna ha påverkats i en särskild riktning. Det kan däremot ha medfört att resultatet av denna

litteraturstudie mest lämpar sig för omvårdnad i Sverige, då studiepopulationen och sjukvårdsmiljön överensstämmer med svenska förhållanden (SBU, 2013). Av de 11 utvalda artiklarna hade tre studier utförts av Kristofferzon et al (2005; 2007; 2008) och tre av Brink et al (2002; 2006; 2012). Detta kan ses som negativt, då en snävare bild av forskningsområdet kan ha framställts i den här

litteraturstudiens resultat. En diskussion ledde till att samtliga av dessa studier ändå inkluderades, då de inte hade likadana syften och de hade ett resultat som inte berörde exakt samma områden. En annan aspekt av detta var att ett mindre antal personers upplevelser undersöktes i studierna, eftersom de kvalitativa artiklarnas urval baserades på tidigare gjorda longitudinella studier. Detta kan också ha påverkat överförbarheten negativt, då ett tillräckligt stort urval krävs för att kunna överföra eller generalisera ett resultat (SBU, 2013).

För att finna relevanta artiklar användes sökmotorerna CINAHL och PubMed, som författarna sedan tidigare var bekanta med. Sökningarna började i CINAHL där olika kombinationer av sökord provades. När lämpliga sökord hittats, som genererade i de artiklar som ansågs vara lämpliga, gjordes en liknande sökning i PubMed. Detta för att utforska möjligheten att finna ytterligare artiklar med samma kombination av sökord. Ett flertal artiklar återkom vid de olika

fångats in. Dessutom återfanns flera av de inkluderade artiklarna i både CINAHL och PubMed. En sökning i PsycInfo gjordes också med samma kombination av sökord, men detta genererade inte i ytterligare användbara artiklar.

De första databassökningarna resulterade i för många träffar. Därför användes Cinahl Headings och MeSH-termer i kombination med fritextsökning för att generera i ett antal träffar som var överkomliga att granska. Endast den Booleska termen AND har används vid sökningarna, då användandet av NOT ledde till att för många väsentliga resultat föll bort. En så pass specifik kombination av sökord, som användes i både CINAHL och PubMed, kan ha medfört att viktiga artiklar inom forskningsområdet omedvetet förbisetts. Detta framför allt i PubMed där den slutgiltiga sökningen endast resulterade 14 artiklar.

En kombination av indexeringsord och fritextord kunde istället ha används för att fånga in så många av de relevanta studierna som möjligt (SBU, 2013).

Användandet av indexeringsord kräver inte att hänsyn tas till synonymer och stavningsvarianter, som vid fritextsökning (a a), vilket kan ha medfört att relevanta artiklar missats. Fördelen med fritextsökning var däremot att studier som ännu inte blivit indexerade kunde upptäckas (SBU, 2013).

De granskade artiklarnas referenslistor gicks också igenom för att upptäcka andra relevanta studier inom forskningsområdet. Ett antal av de utvalda artiklarna kunde återfinnas här, men inga nya studier hittades genom detta tillvägagångssätt.

Databassökningen genomfördes i par för att tillsammans kunna reflektera och dra slutsatser över de funna studierna, vilket upplevdes som positivt.

Kvalitetsbedömningen av de kvalitativa artiklarna gjordes med hjälp av mallen för kvalitetsgranskning av kvalitativ forskningsmetodik gällande patientupplevelser (SBU, 2013), då denna ansågs vara lämplig i sammanhanget. De kvantitativa artiklarna granskades däremot enligt protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod (Willman et al, 2011), då denna lämpade sig bättre för denna typ av ansats. Det hade varit att föredra att alla de utvalda artiklarna hade erhållit hög kvalitet, men det hade lett till att betydelsefullt material hade

förbisetts. Efter en diskussion togs beslutet att även de artiklarna med medelhög kvalitet skulle inkluderas. Denna litteraturstudies resultat utgjordes av sex artiklar av hög och de övriga fem av medelhög kvalitet. Bedömningen med hjälp av granskningsprotokollen kan ses som subjektiv och kan därmed ha påverkat kvalitetsgraderingen (SBU, 2013). Detta kunde också bero på författarnas begränsade kunskap och erfarenhet gällande förfarandet.

Representativiteten i denna litteraturstudie kan ha påverkats negativt av några olika faktorer såsom att deltagarna i de utvalda studierna valts ut från ett begränsat område (SBU, 2013), till exempel ett specifikt sjukhus. En annan viktig faktor var att fördelningen mellan kvinnor och män i studierna inte var jämn, samt att vissa studier endast tittade på kvinnor respektive män. Några av de kvantitativa

studierna hade inte mätt validiteten samt reliabiliteten i sina mätinstrument, och en artikel saknade bortfallsanalys. Dessa faktum medförde att resultatet från denna litteraturstudie inte till lika stor uträckning kunde tillämpas på den specificerade populationen som helhet (SBU, 2013).

fortsatt kunskapsutveckling och förbättringsarbete. Dessa bör dock beaktas med

försiktighet, då inga av de använda artiklarna var en översiktsartikel eller meta-analys. SBU (2013) menar att om en utvärdering inte leder till en

rekommendation, så kan den istället ge en vägledning för hälso- och sjukvården. Om det vetenskapliga underlaget däremot är otillräckligt, indikerar det ett behov av att mer forskning behöver genomföras inom området för att metoden skall kunna ingå i rutinsjukvården (a a).

Till den teoretiska referensramen användes inte originalkällan av Parses teori, utan istället en tolkning av Wiklund och Lindwall (2012). Detta ansågs inte vara ett problem då teorin var väl beskriven ur ett omvårdnadsperspektiv, men

samtidigt kan det ha medfört en bristfällig förståelse för helheten av denna. Vidare ansågs det att Parses teori lämpade sig väl på patienter som drabbats av en

hjärtinfarkt där meningsfinnande och förmågan att gå vidare var viktiga aspekter.

Resultatdiskussion

De flesta artiklar som inkluderades svarade på flera av frågeställningarna i

föreliggande litteraturstudie, medan resterande endast svarade på en enskild fråga. Trots detta bör inte resultatet ha påverkats i sin helhet, då de berörda områdena upplevelser, hantering och livskvalitet efter en hjärtinfarkt gick in i varandra. Det ansågs att de tillsammans svarade på litteraturstudiens syfte, även om de berörde olika ämnen, då avsikten var att belysa den forskning som fanns gällande hur män och kvinnors liv påverkades efter en hjärtinfarkt.

Samtliga inkluderade artiklar berörde olika känslor som deltagarna handskades med efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt, samt vilka strategier som användes för att gå vidare. Även den påverkade livskvaliteten nämndes i de flesta utvalda studierna. Några artiklar handlade däremot också om känslor och symtom som de intervjuade upplevde före hjärtinfarkten eller under sjukhusvistelsen. Dessa resultat uteslöts då de inte ansågs svara på litteraturstudiens syfte, då de inte gav en bild av hur livet efter hjärtinfarkten upplevdes.

Nio av de utvalda studierna inkluderade både män och kvinnors känslor och upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Hutton och Perkins (2008) intervjuade däremot endast män, medan Sjöström-Strand et al (2010) bara fokuserade på kvinnor. Det hade varit av intresse att jämföra eventuella könsskillnader som funnits i studierna, men inget av tillräcklig stor betydelse framkom i föreliggande litteraturstudies resultat. Samtidigt lades det heller ingen fokus på att utforska skillnader mellan män och kvinnors upplevelse, då detta inte var syftet med litteraturstudien.

Känna och uppleva

Allmänna upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt var rädsla, oro och känslor av sårbarhet och värdelöshet. Även kroppsliga symtom såsom

bröstsmärtor, andfåddhet och trötthet uppgavs i de flesta utvalda studierna. Trötthet ansågs vara det mest besvärliga hälsoproblemet enligt Alsén et al (2008), Brink et al (2002), Brink et al (2006), Brink et al (2012), Kristofferzon et al (2005) och Sjöström-Strand et al (2010). Enligt Parses teori, beskriven i Wiklund och Lindwall (2012), är det av stor vikt för sjuksköterskor att skapa

förutsättningar och ge utrymme för att patienten skall kunna uttrycka sina känslor. Genom att patienten får ge uttryck för sina upplevelser, oro och sorg innebär det en möjlighet att förtydliga tillvaron här och nu, samt belysa mening i situationen

(Wiklund & Lindwall, 2012). Lidell (2012) skriver också att tala om sina känslor och visa sorg tyder på en adekvat hantering av situationen. Patienten behöver ett bra känslomässigt stöd för att motiveras till hantering och återhämtning (a a), därför är det av stor vikt för sjuksköterskor att känna till vilka känslor och upplevelser personer som drabbats av en hjärtinfarkt handskas med.

Hitta mening

Som tidigare nämnts är det viktigt för patienten att uttrycka sin rädsla och ångest för att kunna hitta mening i det som har hänt (Wiklund & Lindwall, 2012). De vanligaste upplevelserna under återhämtningsprocessen efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt var just rädsla och otrygghet (Hildingh et al 2006; Hutton & Perkins 2008; Kristofferzon et al 2008; Sjöström-Strand et al 2010). För att minska ångesten framkom det i flera studier att deltagarna försökte sänka sina krav i vardagen och på sig själv (Brink et al 2006; Clark 2003; Hutton & Perkins 2008; Kristofferzon et al 2008). Lidell (2012) uppger också att psykosociala problem bör identifieras och åtgärder skall föreslås av vårdpersonalen för att begränsa patientens oro och ångest.

I Brink et al (2006), Kristofferzon et al (2007) och Kristofferzon et al (2008) ansågs det vara viktigt att fortsätta med det dagliga livet gällande arbete och sociala aktiviteter för att inte fastna i den sjuka rollen. Även livsstilsförändringar gällande kost, motion, undvikande av stressiga situationer, rökstopp och minskat alkoholintag hjälpte deltagarna att finna balans i livet igen (Brink et al 2012; Hildingh et al 2006; Hutton & Perkins 2008; Kristofferzon et al 2007). Enligt Lidell (2012) bör detta däremot ske successivt under en längre period för att undvika att ångest uppstår hos patienten. I Kristofferzon et al (2007) framkom det däremot att det fanns en brist på kunskap om hur livsstilsförändringar gällande kostvanor skulle genomföras, vilket påverkade deltagarnas hälsa och

välbefinnande negativt.

Detta resultat tolkades som att sjuksköterskor bör lägga stor vikt vid att vara genuint närvarande under återhämtningsperioden, då detta enligt Parses teori (Wiklund & Lindwall, 2012) spelar en avgörande roll för patientens utveckling. Detta genuina intresse för patientens välbefinnande skulle också kunna hjälpa sjuksköterskor att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker samt motivera till behövda livsstilsförändringar, i enlighet med Socialstyrelsens (2005)

kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Gå vidare

Enligt Parses teori (Wiklund & Lindwall, 2012) handlar processen för att gå vidare om att möta ovissheten och överskrida den, men detta kräver däremot ett lämpligt stöd. Efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt ansågs stöd och support från familj, närstående och vänner vara det mest betydelsefulla under

återhämtningsprocessen (Hildingh et al 2006; Kristofferzon et al 2005;

Kristofferzon et al 2007; Sjöström-Strand et al 2010). Brink et al (2002) skrev att ju högre grad av social tillit deltagarna kände desto bättre blev den fysiska och psykiska hälsan, och därmed ökade den hälsorelaterade livskvaliteten. Särskilda rehabiliteringsgrupper ansågs också vara stödjande då kamratskap och utbyte av erfarenheter med andra i liknande situation påverkade återhämtningsprocessen positivt (Hildingh et al 2006; Hutton & Perkins et al 2008; Kristofferzon et al

av Lidell (2012) som menar att rehabiliteringsprogrammen ger stöd med en kvalitet som inte vårdteamen kan ge.

I Kristofferzon et al (2008) uttryckte deltagarna ett ökat behov av information gällande symtom, känslor, hjärtstatus, behandling och rehabilitering, och de intervjuade i Hildingh et al (2006) poängterade vikten av att sjukvårdspersonal med rätt kompetens tillhandahöll denna information. Hildingh et al (2006) och Kristofferzon et al (2007) fann att deltagarna uppskattade stödet från

hjärtsjuksköterskorna mer än läkarna eftersom de var enklare att kontakta och föra en bra dialog med. Detta tyder på hur viktig sjuksköterskors kunskap om

patientgruppen är, då bättre förståelse kan leda till att patienten erhåller rätt stöd. För att hitta möjliga vägar till förändring och skapa förutsättningar för patientens utveckling bör sjuksköterskor, enligt Parses teori, lyssna och följa med i

patientens tankar och funderingar (Wiklund & Lindwall, 2012).

I Kristofferzon et al (2005) framkom det att den hälsorelaterade livskvaliteteten gällande fysisk och social funktion, kroppslig smärta och livskraft ökade över tid. I Sjöström-Stand et al (2010) och Kristofferzon et al (2008) beskrev många att hjärtinfarkten gav dem en andra chans för att göra saker som missats tidigare i livet eller som de trodde att de aldrig skulle få uppleva igen. Nyorienteringsfasen och anpassningen till den nya livsstilen kan ta upp till ett år efter hjärtinfarkten att hantera, och där bör vårdteamet istället fungera som en resurs vid behov (Lidell, 2012).

KONKLUSION

Den här litteraturstudien har i helhet belyst de känslor och upplevelser som personer som drabbats av en hjärtinfarkt handskades med, hur de fann mening i sin situation samt hur de gick vidare i livet. Det framfördes att rädsla, oro, känslor av sårbarhet och värdelöshet och trötthet var återkommande upplevelser som kantade återhämtningsperioden. Detta tyder på att denna patientgrupp behöver ett lämpligt känslomässigt stöd från sjuksköterskor för att motiveras till adekvat hantering och återhämtning. Det har även framgått i resultatet att support från familj, närstående och rehabiliteringsgrupper var betydelsefullt, men också att träffa sjukvårdspersonal med kompetens och empatiskt bemötande. Författarna anser därför att det är av vikt att sjuksköterskor visar ett stort engagemang för att kunna stödja och vägleda patienten, för att denne skall finna mening i situationen. Detta skulle också kunna leda till att genomförda livsstilsförändringar lättare implementeras i det dagliga livet. En fördjupad förståelse gällande patientens upplevelser kan hjälpa sjuksköterskor att anpassa omvårdnadsåtgärderna efter den enskilda individen.

FÖRSLAG PÅ FORTSATT

KUNSKPASUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Det framkom under arbetet med denna litteraturstudie att män och kvinnors upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt kunde skilja sig från varandra. Då syftet inte avsåg att belysa dessa skillnader skulle det ha varit av intresse att framtida litteraturstudier undersökte vilka könsskillnader som finns gällande upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. Även eventuella skillnader i behovet av stöd och support mellan könen, skulle kunna vara ett område att utforska vidare.

Enligt Socialstyrelsen (2005) bör sjuksköterskor möjliggöra optimal delaktighet i vården och behandlingen genom att ge vägledning och ett lämpligt stöd. En annan betydelsefull del i sjuksköterskors arbete är att förebygga hälsorisker samt att motivera patienten till livsstilsförändringar (Socialstyrelsen, 2005). Baserat på föreliggande litteraturstudies resultat, kunde slutsatsen dras att den undersökta patientgruppen behöver ett lämpligt känslomässigt stöd från sjuksköterskor för att motiveras till adekvat hantering och återhämtning.

För att utforma rekommendationer och förslag till kliniskt förbättringsarbete har Parses teori, beskriven av Wiklund och Lindwall (2012), använts som

inspirationskälla. Engagemanget som sjuksköterskan lägger ner på att undersöka möjligheter och stödja patienten i sitt val, skulle kunna leda till att ett bra underlag för planering skapas. Klargörandet av meningen i patientens nuvarande situation kan utgöra en del av datainsamlingen och bedömningen. Genomförandefasen skulle kunna handla om att skapa förutsättningar för patienten att överskrida sina gränser för att klara av att genomföra livsstilsförändringar. Detta genom att patienten erhåller rätt verktyg och stöd från sjuksköterskor, för att gå vidare i livet efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Målet enligt Parse är att patienter skall uppnå hälsa genom att hos sig själv upptäcka förändringar och hitta mening i situationen (Wiklund & Lindwall, 2012). I vilken utsträckning patienten upplever att denne har fått behövda omvårdnadsåtgärder och resurser skulle kunna

REFERENSER

Alsén P, Brink E, Persson L-O, (2008) Living with incomprehensible fatigue after recent myocardial infarction. Journal of Advanced Nursing, 64(5), 459-468. Brink E, Karlsson B W, Hallberg L R-M, (2002) Health experiences of first-time myocardial infarction: factors influencing women’s and men’s health-related quality of life after five months. Psychology, Health & Medicine, 7(1), 5-16. Brink E, Karlsson B W, Hallberg L R-M, (2006) Readjustment 5 months after a first-time myocardial infarction: reorienting the active self. Journal of Advanced

Nursing, 53(4), 403-411.

Brink E, Alsén P, Herlitz J, Kjellgren K, Cliffordson C, (2012) General self-efficacy and health-related quality of life after myocardial infarction. Psychology,

Health & Medicine, 17(3), 346-355.

Clark A M, (2003) It’s like an explosion in your life…’: lay perspectives on stress and myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing. 12, 544-553.

Ericson E, Ericson T, (2013) Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB. Graneheim U H, Lundman B, (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse

Education Today, 24, 105-112.

Hildingh C, Fridlund B, Lidell E, (2006) Access to the world after myocardial infarction: experiences of the recovery process. Rehabilitation Nursing, 31(2), 63-68.

Hjärt- och lungfonden, (2013) Hjärtrapporten 2013 - En sammanfattning av

hjärthälsoläget i Sverige. Stockholm: Hjärt-Lungfonden.

Hutton J M, Perkins S J, (2008) A qualitative study of men’s experience of myocardial infarction. Psychology, Health & Medicine, 13(1), 87-97.

Kristofferzon M-L, Löfmark R, Carlsson M, (2005) Coping, social support and quality of life over time after myocardial infarction. Journal of Advanced Nursing,

52(2), 113-124.

Kristofferzon M-L, Löfmark R, Carlsson M, (2007) Striving for balance in daily life: experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial

infarction. Journal of Clinical Nursing, 16, 391-401.

Kristofferzon M-L, Löfmark R, Carlsson M, (2008) Managing consequences and finding hope – experiences of Swedish women and men 4–6 months after

myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, 367-375. Lidell E, (2012) Vård av patient med hjärtinfarkt. I: Fridlund B, Malm D, Mårtensson J, (Red) Kardiologisk omvårdnad (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB, 61-78.

Olsson H, Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Polit D, Beck C, (2006) Essentials of Nursing Research - Methods, Appraisal, and

Utilization. Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins.

Polit D, Beck C, (2013) Essentials of Nursing Research: Apprising Evidence for

Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins.

SBU, (2013) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – En handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Serrano-Martinez M, San Julian-Aranguren B, Ezpeleta-Iturralde I, Madoz-Zubillaga E, Urbina Goni M.J, de Irala-Estevez J, (2005) Primary care nursing of coronary patients and reduction of re-infarction risk: a nested case-control study.

Public Health, 112-117.

Sjöström-Strand A, Ivarsson B, Sjöberg T, (2010) Women’s experience of a myocardial infarction: 5 years later. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, 459-466.

Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Socialstyrelsen, (2013a) Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2013.

Socialstyrelsen, (2013b) Hjärtinfarkter 1988-2012 – Myocardial infarctions in Sweden 1988–2012. Sveriges officiella statistik. Hälso- och sjukvård.

Stewart M, Davidson K, Meade D, Hirth A, Makrides L, (2000) Myocardial infarction: survivors’ and spouses’ stress, coping and support. Journal of

Advanced Nursing, 1351-1360.

Wiklund G L, Lindwall L, (2012) Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Falkenberg: Team Media Sweden AB.

Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad Omvårdnad - En bro

T itle Auth or Ye ar Coun tr y Jour nal S tud y d esign S ett in g P op u lation In clu sion - an d exc lu sion c rite ria Aim M ethod Dr op -ou t r at e Re su lts Qu ali ty L ivi n g with incompr ehe nsibl e fa ti g u e a ft er r ec ent m y oc ardia l infa rc ti on A lsé n e t a l 2008 S we de n Journa l of Adva nc ed Nur sin g Qua li tative C orona ry c are unit s a t two S we dish re g ion hospi tals. 19 ind ividua ls (1 1 me n, 8 wome n) To be include d, pa ti ents ha d to have c ompl et ed the Mult idi mensiona l F ati g ue Inv entor y a nd ha d a sum med sc or e hig he r th an or e qu al to 15/20 on one or more of the sc ales. P artic ipants we re ex cluded if the y w er e older than 80 y ea rs, ha d communic ation disabil it ies or ha d other se ve re dise ase s. T he a im of the stud y wa s to g ain a de epe r unde rsta ndin g of wha t fa ti g ue me ans to patients wit h re ce nt M I a nd how the y ma n ag e to de al with t he conse que nc es of this sy mpt om. The qua li tative me thod use d in collec ti ng a nd ana ly zin g the da ta wa s ba se d on c onst ru cti vist g round ed theor y . D ata w er e c olle cte d throug h in -d ept h int ervie ws. The int ervie ws w ere dig it all y t ape -re co rde d a nd tra nsc ribe d v erba ti m. D ata c olle ction a nd ana ly sis w ere c arr ied out sim ult ane ousl y . 0 L ivi n g with incompr ehe nsibl e f ati g u e wa s ide nti fie d a s the ce ntra l t he me, whic h de sc ribe d wh at fa ti g ue mea nt t o pa ti ents 4 mont hs af te r the ir M I a nd h ow the y h

andled it. The

c o re ca te g or y w as labe ll ed incompr ehe nsibl e f ati g u e. Tw o of the c ate g orie s r ef er to conse que nc es: bein g re stricte d a nd fe eli n g de fe at ed a nd o ne c ate g o ry de sc ribe s man ag ement: fumbli ng c opin g stra te g ies. F inall y , on e c ate g or y conc erns th e outcome : moder ate r eli ef of fa ti g ue . Hig h

BILAGA

T itle Auth or Ye ar C oun tr y Jou rn al S tud y d esign S ett in g P op u lation In clu sion - an d exc lu sion c rite ria Aim M ethod Dr op -ou t r at e Re su lts Qu He alt h e x pe rie nc es of f irst -ti me m y oc ardia l infa rc ti on: fa ctors influe nc ing w ome n’ s a nd men’ s he alt h -re late d qua li ty of li fe a fte r five mont hs B rink e t al 2002 S we de n P sy cholo g y , He alt h & M edicine Qua nti tative, l ong it udina l stud y . A c orona ry c are uni t of a rur al hosp it al i n S we de n. Of the 144 c onse cuti ve pa ti ents i nvit ed, 134 agre ed to p artic ipate . P ati ents wi th ot he r se ve re disea se a nd/or gre atl y lim ite d life e x pe cta nc y , who w er e not able to pa rtic ipate a nd who not spe aking S w edish flue ntl y w ere not aske d to par ti cipate The a im of the stud y wa s t o e x plore he alt h -re la ted qua li ty and copin g stra te g ies in first -ti me m y oc ar dia l infa rc ti on pa ti ents, five mont hs a fte r discha rg e. Da ta w ere c oll ec ted usin g the he alt h c ompl aint s, hospi tal a nx iet y a nd de pre ssi on sc al e, g ene ra l coping qu esti onna ire , se nse of c oh er en ce sc ale

and the shor

t for m 36. Da ta w ere a n al y ze d with S P S S for W indows. S tatist ica l t ests we re two -sided. The c hi -sq ua re test and t -te st we re a lso use d. 20 The ph y si ca l and me nt al component sc ore s we re ne ga ti ve ly a ffe cted in bot h wome n a nd men. Th e c opin g stra te g ie s mi nim iz ati on (p osit ivel y ) and fa talism (n ega tivel y ) we re a ssocia ted w it h he alt h - re la ted qua li ty o f li fe . D epr ession a nd h ea lth compl aint s a lso i mpac ted qua li ty of life . Me