Livet efter en hjärtinfarkt
En litteraturöversikt
Boson Kim Heydari Mufasa
Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 HP Termin: 6
Handledare: Hans Feldt Examinator: Mats Jong
Kurskod/registreringsnummer: OM019G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet
Abstrakt
Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och innebär stora fysiska och psykologiska förändringar för de som drabbas
Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa patientens upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt.
Metod: En litteraturöversikt gjordes via databaserna CINAHL och PubMed för att hitta studier vars data kunde svara mot syftet.
Resultat: Presenteras i litteraturöversikten utifrån 2 teman: Att leva med en ny kropp och Att förlika sig med framtiden. Det går att se att efter en hjärtinfarkt är de som drabbats inte trygga med sig själva, rädda, trötta, men de genomgår också förändringar efter hjärtinfarkten och tar hjälp av anhöriga och sjukvårdspersonal för att uppnå detta.
Diskussion: Här konstateras det att krisförloppet för hjärtinfarkt även kan ses bland andra
patientgrupper samt att vissa som drabbas även får ut positiva effekter av sitt liv efter hjärtinfarkten Slutsats: Utifrån resultatet kan författarna dra slutsatsen att hjärtinfarkt påverkar patienternas livsupplevelse och skapar både negativa och positiva emotionella reaktioner. Det är viktigt att
sjukvårdspersonal har kunskap och en förståelse för patientupplevelser efter en traumatisk kris för att kunna främja och förebygga onödigt lidande.
Nyckelord: hjärtinfarkt, litteraturöversikt, patientupplevelser.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING . . .
.. . . .3
BAKGRUND . . . .3
Prevalens . . .
.. . . . . . .3
Riskfaktorer . . . . . . 3
Patofysiologi . . . . . .4
Symptom. . . .4
Vård efter en hjärtinfarkt. . . 5
Kris. . . .5
KASAM. . . .6
PROBLEMFORMULERING . . . 7
SYFTE . . . .7
METOD . . . .. . . 8
Inklusions- och exklusionskriterier. . . .9
Analysmetod. . . 11
Etiskt övervägande. . . 12
RESULTAT . . . .. . . 12
Att leva med en ny kropp. . . 12
o
Otrygghet som skapar rädsla och ångest. . . . . . 12
o
En trött kropp. . . . . . 14
Att förlika sig med framtiden. . . 15
o
Synen på framtiden och de förändringar som behövs. . . . . . . 15
o
Stöd efter en hjärtinfarkt. . . . . . 16
DISKUSSION . . . 18
Metoddiskussion. . . 18
Resultatdiskussion. . . 19
SLUTSATS . . . 22
REFERENSER . . . .. . . .23
BILAGOR . . . .. . .
Bilaga 1. . . .. .
3
Inledning
Hjärtinfarkt är ett livshotande tillstånd som kan påverka patientens livssituation fysisk och mentalt. 2016 drabbades ungefär 25700 människor av hjärtinfarkt i Sverige som toppar listan som en av de vanligaste folksjukdomarna (Socialstyrelsen, 2017). Alla människor
är medvetna om hur viktig hjärtats funktion är för att människan ska kunna leva ett normalt liv. Hjärtat inte fungerar riktigt kan det innebära stor fysisk påfrestning, såväl det psykiska traumat. För den som drabbats av hjärtinfarkt innebär det att i efterförloppet reagerar patienten en regelbunden känsla av osäkerhet att inte längre kan lita på sin egen kropp som skapar rädsla och oro hos individen.
Bakgrund
Prevalens
Enligt World Health organisation (WHO, 2016) statistik angående hjärt-och kärlsjukdomar räknas den som en av de vanligaste dödsorsakerna världen runt. År 2012 berodde 31 % av alla dödsfall världen runt på hjärt-och kärlsjukdomar, och det är en än större risk i låg- och medelinkomstländer. Kranskärlssjukdomar motsvarade 7,4 % av dessa dödsfall inom hjärt- och kärlsjukdomar.
I annan statistik från (socialstyrelsen, 2015a) talar man kring att ålder, kön och förkunskap har en stor roll i antal personer som drabbas av hjärtinfarkt, män har större risk att drabbas och dö av hjärtinfarkt jämfört med kvinnor. År 2014 drabbades 27 200 individ av akut hjärtinfarkt i Sverige, 75 hjärtinfarkter om dagen och 26 % av dessa ledde till döden inom en månad.
Riskfaktorer
Det finns många bidragande faktorer till att en person får en hjärtinfarkt, Sundström (2010, s.
29) skriver att några av de främsta är ålder, rökning, manligt kön, högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes. I en studie av Yusuf et al. (2004) skriver de att risken att drabbas av hjärtinfarkt är markant ökad om personen har t.ex. hög konsumtion av alkohol, låg
konsumtion av grönsaker och frukt, fysisk inaktivitet, bukfetma och psykosociala faktorer såsom negativ stress. Även Socialstyrelsen (2015a) bekräftar att hypertoni, sömnproblem,
4 övervikt, psykosocial stress, fysisk inaktivitet samt alkohol betraktas som påverkbara
riskfaktorer. Vid stress och sömnproblem kan kostintaget försämras och fysisk aktivitet minskas. När blodsockernivån blir påverkad och stressnivån ökas så ökar även risken för proppbildning. Ärftlighet som räknas som en opåverkbar riskfaktor kan även leda till proppbildning. Det går alltid att förebygga dessa riskfaktorer om man vet att man ligger i riskzonen, för personen som ligger i riskzonen är det extra viktigt att ändra på sina livsvanor såsom att öka sin fysiska aktivitet, äta mer hälsosam mat, minska stress samt rökstopp snarast (Socialstyrelsen, 2015b; Lee et al., 2009).
Patofysiologi
Hjärtinfarkt definieras av att hjärtmuskulaturen utsätts för syrebrist (ischemi) som övergår i nekros efter ca 20 min, komplett celldöd inträffar inte förrän 2-4 timmar efter att syrebristen påbörjats. Denna tid kan dock variera från individ till individ beroende på den indirekta syretillförseln, om syrebristen är ihållande eller kommer intermittent (Thygesen et al., 2012).
Efter en infarkt är det inte bara det lokala området på hjärtat som påverkas utan också den friska hjärtmuskulaturen påverkas då den måste kompensera för bortfallet vilket kan leda till en ökning av kollagen, hypertrofi och en tillväxt av kapillärer. Det här gör att hjärtat blir styvare och därmed får svårare att leverera syrgas (Wikström, 2005).
Symptom
Det vanligaste symptomet förknippat med hjärtinfarkt är bröstsmärta, vilket Kirchberger, Heier, Kuch, Wende & Meisinger (2011) beskriver i sin studie som utfördes i Tyskland att 94% av deras 2278 deltagare upplevde bröstsmärta.
Enligt 1177.se (2017) kan smärtan kombineras med illamående, kallsvettning, hjärtklappning, oro och ångest. Hjärt-Lungfonden (2017a) konstaterar att symptomen kan variera mellan män och kvinnor. Det är inte ovanligt att man även kan uppleva symptom som stark
magsmärta, långvarig trötthet, andnöd och yrsel. Ericson & Ericson (2012, s.102) skriver i sin bok att smärtan vid en hjärtinfarkt kan kännas som ett obehag och tryck i bröstet vid båda vila och fysisk ansträngning, smärtan kan vara diffus, utstrålande, ihållande eller
återkommande, Författarna skriver även att akut andnöd kan vara ledande symptom hos särskilt äldre patienter då istället smärtupplevelsen inte är lika tydlig. Ericson & Ericson (2012, s. 116) beskriver även att efter en hjärtinfarkt upplever de flesta drabbade en stark känsla av sänkt livskvalité. Det är oftast den psykologiska delen patienten lider av t.ex.
5 allmän sjukdomskänsla och förnekelse av sjukdomen. Brink, Karlson & Hallberg (2002) genomförde en studie där det visade sig att 5 månader efter en hjärtinfarkt var det vanligaste symptomet generell trötthet, men deltagarna uppgav även problem med andfåddhet vid vila samt någon typ av sömnstörning, det enda symptomet med någon skillnad mellan könen var sömnstörning vilket kvinnor hade mer problem med.
Vård vid en hjärtinfarkt
Akuta fasen
Vid en hjärtinfarkt är det viktigt att man så snabbt som möjligt tar sig in till sjukhuset för att kunna öppna upp det tilltäppta kranskärlet, detta kan göras på 2 olika sätt: Ballongvidgning (PCI) eller bypassoperation. Vanliga mediciner som används vid när patienten kommer in till sjukhuset är clopidogrel, acetylsalicylsyra och betablockerare för att förhindra en försämring av symptomen. Vanligtvis utförs ett antal undersökningar i samband med inläggningen på sjukhuset för att läkarna ska kunna göra en korrekt bedömning vilken typ av behandling som behövs, t.ex. blodprover, EKG och en kranskärlsröntgen (Hjärt- och lungfonden, 2017b). I en studie gjord av Wallentin (2000) kan man se att vårdtiderna för akuta hjärtinfarkter blir kortare och att medelvårdtiden är ca 5 dagar.
Efterförloppet
Vid utskrivningen från sjukhuset så går läkaren tillsammans med patienten igenom de olika prover som gjorts och vilka resultat som framkommit, samt vilka livsstilsförändringar som patienten kan behöva göra, t.ex. rökstopp är väldigt viktigt. Man ser också över hur mycket fysisk aktivitet som är lämplig för patienten eftersom det är en viktig del för att hen ska kunna återhämta sig ordentligt efter hjärtinfarkten, men det är också viktigt att hen inte överanstränger sig. Vid utskrivningen är det också vanligt att patienten sjukskrivs, längden på sjukskrivningen är individuell då faktorer såsom vilken typ av jobb och hur allvarlig hjärtinfarkten var. Det är även vanligt med nedstämdhet och ångest efter en hjärtinfarkt, en femtedel av de som drabbas av en hjärtinfarkt drabbas även av depression efteråt (Hjärt- och lungfonden, 2017b).
6
Kris
Cullberg (2006, s. 19) definierar en traumatisk kris som en reaktion till klara yttre skäl, som t.ex. en nära anhörigs död eller plötslig sjukdom.
Cullberg fortsätter sedan med att prata om olika motsatspar som kan ha betydelse när man diskuterar ämnet kris. Självkänsla - Självförkastelse är ett sådant relevant par då ofta individers självkänsla påverkas starkt efter en hjärtinfarkt och de blir begränsade rent
fysiskt, av symptom som t.ex. utmattning samt den psykiska påverkan av till exempel ångest eller depression. Ett annat motsatspar är Meningsupplevelse - Meningslöshet och kaos, detta par kan innebära stora följder för patienten som drabbats av en hjärtinfarkt då denna
händelse kan kännas som att all individens säkerhet och trygghet ryckts bort från hen.
(Cullberg, 2006, s. 117-119.)
Cullberg (2006, s. 140-154) menar även att det i krisen finns 4 olika faser:
1. Chockfasen är den första av faserna och kan vara alltifrån ett par ögonblick till dagar efter den traumatiska händelsen. Under denna del av krishanteringen gör individen allt för att hålla externa intryck borta och förneka den traumatiska händelsen, vanliga tecken på denna fas kan t.ex. vara minnesluckor, avvikande beteende eller att den drabbade personen helt enkelt har svårt att ta till sig information.
2. Reaktionsfasen som kommer därefter utgör tillsammans med chockfasen den akuta krisen. Denna fas bör ej pågå längre än 4-6 veckor och påbörjas efter att den drabbade öppnat ögonen för det som hänt och börjat ta till sig vad detta kan innebära.
Reaktionsfasen präglas ofta av frågan varför, “Varför hände detta mig?”, samt skuldkänslor.
3. I bearbetningsfasen börjar den drabbade äntligen kunna släppa den traumatiska händelsen och än en gång blicka framåt. Det är först under den här fasen som pågår 6-12 månader efter den traumatiska händelsen ungefär som individen börjar lära sig att leva med förändringen som den traumatiska krisen innebär.
4. Och till sist i nyorienteringsfasen har individen äntligen kunnat bearbeta och lägga krisen bakom sig, händelsen är inte längre som ett sår utan mer som ett ärr som hen fortfarande kan bli påmind om vid tillfällen men det stör ej individens dagliga liv i en större utsträckning.
7
KASAM
KASAM är en teori utvecklad av Aaron antonovsky som strävar efter att gå ifrån det patogenetiska synsättet och istället fokusera på det salutogenetiska. Detta betyder att man går ifrån dikotomin med att en person antingen är frisk eller sjuk och istället använder sig av ett kontinuum.
Antonovsky beskriver även ett tankesätt där stressorer inte nödvändigtvis har en negativ effekt utan även kan påverka individen på ett positivt sätt, stressorer definieras då som något som stör individens homeostas. (Antonovsky, 2005, s. 33-34)
De tre centrala begreppen som berör KASAM är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet definieras som att en individ med hög KASAM har en förväntan på att framtida stimuli kommer att vara förutsägbara och i det fallet stimulin kommer som överraskningar att de åtminstone går att ordna och förklara. Begreppet hanterbarhet förklarar antonovsky som de resurser som står till en individs förfogande för att hantera de olyckliga saker som kan hända en människa under livets gång, exempel på resurser kan vara både individens egna tankesätt men också stöd från andra källor såsom närstående, vänner eller en person inom sjukvården som individen litar på. Och sist meningsfullhet syftar formellt på vilken utsträckning som individer känner att livet har en känslomässig innebörd och att en del av problemen som man kan utsättas för är värda engagemang, hängivelse och att investera energi i.(Antonovsky, 2005, s.43-46.)
8
Problemformulering
Hjärtinfarkt är i dagens samhälle en folksjukdom där den som överlever ofta upplever en negativ påverkan på sin upplevelse av livet. Som många andra sjukdomar har även hjärtinfarkt en del komplikationer och svårigheter som överlevande patienter oftast
upplever. Patienter kan uppleva olika problem efter hjärtinfarkt som skilja sig från person till person beroende på kön, ålder och tidigare levnadsvanor. Utifrån detta har vi valt att
fördjupa oss i hur patientens liv påverkas efter en hjärtinfarkt. Resultatet av denna studie ämnar att ge oss en förståelse om hur en hjärtinfarkt kan påverka patienter. Resultatet ska sedan kunna användas för att ge en ökad insikt för sjuksköterskor av patientens upplevelser efter en hjärtinfarkt.
Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patientens upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt.
9
Metod
I metodavsnittet presenteras sökning av artiklar, avgränsningar, de olika databaser som användes, granskning av de valda artiklar, analysmetod samt en kvalitetsbedömning av artiklarna. Metoden som användes är Polit & Becks (2016) niostegsmodell för en
litteraturstudie.
1. Formulera syftet och de frågeställningar litteraturstudien ska besvara.
2. Identifiering av centrala begrepp och val av de olika sökning databaser.
3. Söka och välja ut de relevanta artiklarna/material samt dokumentera sökningarna.
4. Granskning av de valda artiklar/studier och välja ut dem mest relevanta och lämpliga samt välja bort dem som ej passar.
5. Översikt och läsande av materialet i djupare helhet samt identifiera nya potentiella referenser.
6. Samla in all relevant information och sammanfatta artiklarna.
7. Kritisk granskning och bedömning av artiklarna.
8. Efter analysen bearbetas informationen och identifieras olika kategorier.
9. Sammanställ resultatet.
Granskning av artiklarna gjordes med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) framtagna bedömningsmall för kvalitativa studier, modifierad genom att frågan “Patienter med lungcancerdiagnos“ exkluderades då den bedömdes som ej relevant för studiens syfte.
Databaserna CINAHL och PubMed användes för sökningarna vilka är inriktade på vårdvetenskap. Resultat av sökningarna redovisas i tabell 1 och 2.
Inklusion- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier för de valda artiklarna för denna litteraturöversikt var etiskt godkända samt peer-reviewed och uppfyllde alla delar som en vetenskaplig studie ska innehålla. Alla deltagarna i studierna skulle vara myndiga och därmed ha kunnat ge sitt samtycke till att delta i studien. Studierna som valdes var där deltagarna haft åtminstone en hjärtinfarkt och sikta mot att belysa deltagarnas/patienternas upplevelser efter hjärtinfarkt.
Exklusionskriteriet för studien var att review artiklar inte skulle användas i resultatdelen.
10 Tabell 1. Databassökning i PubMed
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Myocardial Infarction [MeSH Terms]
160 850
S2 Patient experience [All fields] 292 949 S3 Daily experience [All fields] 19 671 S4 Depression or anxiety [All fields] 493 438 S5 Life experiences [All fields] 48 513
S6 S1 AND S2 AND S3 66 6 4 3
S7 S1 AND S2 AND S4 119 5(1*) 2 2
S8 S1 AND S2* AND S5 79 7 3 3
Totalt 1 015 685 18(1*) 9 8
*Patient experience or attitude or perception (*)=Intern dubblett (**)=Extern dubblett
Tabell 2. Databassökning i Cinahl
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Myocardial Infarction 34 207
S2 Patient experience 73 559
S3 Daily experience 7 656
S4 Depression or anxiety 106 742
S5 Life experiences 43 157
S6 S1 AND S2 AND S3 35 3(1**) 0 0
S7 S1 AND S2 AND S4 88 7(2**) 1 1
S8 S1 AND S2 AND S5 186 10(1*)
(5**)
1 1
Totalt 265 630 20(1*)
(8**)
2 2
(*)=Intern dubblett (**)=Extern dubblett
Utöver detta har även 3 artiklar inkluderats genom manuella sökningar efter att referenslistorna hos lästa artiklar studerats.
11 Urval 1
I denna del kontrollerades artiklarnas titel och abstrakt enligt steg 3 i Polit och Becks modell (2016), artiklarna som ansågs svara mot studiens syfte valdes ut. Urval 1 utgjordes totalt sett av 38 artiklar, 18 från PubMed och 20 från Cinahl, av de 18 artiklarna från PubMed var 1 en intern dubblett och av de 20 från Cinahl var 1 intern dubblett och 8 externa dubbletter.
Urval 2
Efter att dubbletter avlägsnats återstod 28 artiklar från den systematiska sökningen samt de 3 artiklarna som återfanns i funna artiklars referenslista, dessa granskades enligt det 4:e och 5:e steget i Polit och Becks modell (2016) för att garantera att deras innehåll svarar på
litteraturöversiktens syfte. Här granskades artiklarnas syfte, metod och resultat, detta ledde till att 17 artiklar exkluderades antingen för att de ej stämde in på studiens
inklusionskriterier eller stämde in på exklusionskriteriet.
Urval 3
Under steg 6 & 7 av Polit och Becks modell (2016) granskades artiklarna med Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall för kvalitativa studier samt sammanfattades med hjälp av en artikelmatris (Bilaga 1). Under detta urval föll 1 av artiklarna bort.
Analysmetod
Författarna genomförde dataanalysen enligt Polit och Becks (2016) niostegsmodell utifrån steg 8. Det gjordes en undersökning av de valda artiklarna och likvärdigheten markerades samt påbörjades sökningen efter artiklarnas nyckelord. Båda författarna gjorde en enskild genomgång av artiklarna för att förstå helheten av artiklarnas innehåll samt för att se efter kopplingar mellan studiens olika delar såsom syfte och artiklarnas resultat. De nyckelord som omfattade artiklarna enligt författarna antecknades i ett dokument och sedan
diskuterades all information från varje artikel för sig en efter en för att se ifall båda författarna hade bedömt artiklarna likadant. Otydligheter samt oklarheter diskuterades gemensamt. Efter att nyckelord identifierades började teman växa fram. I steg 9
sammanställdes studiens resultat (Polit & Beck, 2016).
12
Etiskt övervägande
Författarna använde en etisk övervägande med utgångspunkt i Forsberg & Wengström (2016, s.59-60) av artiklar till denna litteraturöversikt. De utvalda artiklarna i denna studie var alla godkända av en etisk kommitté eller godkännande från deltagarna själva i form av lämna in sitt samtycke till forskarna efter att ha fått en genomgång om forskningens syfte.
Enligt Sykepleiernes samarbeid i Norden (2003) angående forskningar som människor är inblandad i är det av högsta grad att forskarna tar hänsyn till deltagarnas integritet och värdighet. Även CODEX (2016a) konstatera att en forskning ska alltid ha god kvalité samt att forskarna ska regelbundet se till att forskningen är godtagbar på en moralisk aspekt.
13
Resultat
De 13 vetenskapliga artiklar redovisas här nedan som framställer resultaten. Resultaten presenteras i två huvudteman med två subkategorier för varje teman som fram under analysen.
Teman
Att leva med en ny kropp *Otrygghet som skapar rädsla och ångest *En trött kropp
Att förlika sig med framtiden *Synen på framtiden och de förändringar som behövs *Stödet efter hjärtinfarkt
Att leva med en ny kropp
Otrygghet som skapar rädsla och ångest
I flera av artiklarna berättar deltagarna om en otrygghet som uppstått efter
hjärtinfarkten (Johansson, Dahlberg & Ekebergh, 2003; Tod, 2008; Sjöström-Strand, Ivarsson
& Sjöberg, 2011; Andersson, Borglin & Willman, 2013), otryggheten skapas av att deltagarna känner att de inte längre kan lita på sin kropp. Johansson et al. (2003) beskriver det här som att människan vanligtvis använder sig av sin kropp omedvetet för uppleva världen
runtomkring, något de inte längre kunde göra på samma sätt då de inte längre litar på sin kropp.
Deltagarna i Stevens och Thomas (2012) uttryckte sig om känslan av att när de skulle utföra saker som de innan hjärtinfarkten gjort själva tidigare utan att tänka efter om något skulle kunna hända började de se till att någon var i närheten när de utförde dessa saker:
It just made me think, well “DAMN,” you know. And it took me a little while to learn to pace myself and gear down from doing a lot of things I did. I found like a lot of things that I was doing on my own, I took for granted, you know, like climbing the ladder and cutting tree limbs through my yard. Now I don’t do that. It’s not that I don’t feel okay up
14 there, but I’m afraid I might get dizzy or something. Now if I do anything like that I make sure somebody is around the house with me. Things that I just never thought about before running out and doing. Now I like to just sort of have somebody with me. (Karen)
(Stevens & Thomas, 2012, s. 1103-1104)
I studien gjord av Andersson et al. (2013) berättar även deltagarna om att de på grund av sin otrygghet med sin egen kropp upplever en rädsla för att vara ensamma, och antingen söker sig till platser där det finns gott om folk och ambulanser har lätt att ta sig dit, eller att de håller regelbunden kontakt med vänner och anhöriga.
Den här rädslan efter hjärtinfarkten som deltagarna i de olika studierna uttrycker (Jensen &
Petersson, 2003; Sjöström-Strand et al., 2011; Andersson et al., 2013) yttrar sig som rädslan för att mista livet i en ny hjärtinfarkt.
Innan hjärtinfarkten så tog personerna som drabbats av hjärtinfarkt sin goda hälsa för givet, ’‘illness is something that only happens to my neighbour’’ (Jensen & Petersson, 2003).
Deltagarna började fundera över sin egen förgänglighet efter hjärtinfarkten (Jensen &
Petersson, 2003; Andersson et al., 2013). Det här påverkade de yngre deltagarna i Andersson et al. (2013) och kvinnorna i Sjöström-Strand et al. (2011) studie genom att de kände rädsla inför att de inte skulle kunna uppfylla deras plikt som föräldrar gentemot deras minderåriga barn, att de inte skulle få se barnen växa upp och delta i deras liv, eller att barnen själva skulle få en hjärtinfarkt i framtiden, “It’s just that you want to have more time with the children and grandchildren. I know how sad I was when my mother died, and there are so many positive things happening with the kids right now. (Interviewee 12 age 58)” (Sjöström- Strand, 2011)
En trött kropp
Alla former av fysisk aktivitet samt olika sysselsättningar kräver mer energi och styrka än vanligt vilket patienterna ofta saknar efter en hjärtinfarkt och de upplever sina kroppar som trötta och utmattade när de inte får den extra vila de nu behöver (Fredriksson-Larsson, Alsen
& Brink, 2013; Andersson et al., 2013; Stevens & Thomas, 2012; Tod, 2008; Johansson et al., 2003).
15 De flesta vill återuppta sitt gamla liv de hade innan hjärtinfarkten och göra saker de tidigare klarade utan några bekymmer, men den minskade mängden energi och konstanta tröttheten upplevs av dem som ett hinder. Dessa patienter patienter tappar oerhört mycket motivation till olika aktiviteter (Fredriksson-Larsson et al., 2013; Andersson et al., 2013; Stevens &
Thomas, 2012; Tod, 2008; Johansson et al., 2003).
För de flesta patienterna kan vardagen beskrivas som ett fängelse när de inte längre kan känna den frihet och glädje de upplevde innan de insjuknade i sin första hjärtinfarkt (Stevens
& Thomas, 2012).
“I’m slower, more tired. I actually don’t want to live, but I don’t want to hurt myself either. I want to live like
normal, that’s all. Before the MI, I could do three things at the same time, now I have to force myself to take a shower and go out … even if I have to crawl” (Fredriksson-
Larsson et al., 2013).
Personlighetsförändring (Stevens & Thomas, 2012; Andersson et al., 2013) och även sexlivet kan bli påverkat efter en hjärtinfarkt bland de yngre patienterna, oron att inte kunna
återuppta ett normalt sexliv, samt rädslan att inte orken finns för att kunna prestera sexuellt är en daglig kamp för att återuppbygga ett stabilt liv (Søderberg, Johansen, Herning & Berg, 2013; Andersson et al., 2013).
Detta bekräftas även av Søderberg et al. (2013) där deltagarna beskriver förändringar i sin kropp som påverkar sexliv efter en hjärtinfarkt. Vissa beskrev att sexlivet hade totalt förändrats för dem, på grund av trötthet och utmattning vågade de inte återuppta ett normalt sexliv. Vissa av patienterna upplevde att de inte längre hade energi nog för att engagera sig i sitt sexliv tillsammans med sin partner. Andra patienter var väldigt försiktiga eller tillochmed avbröt samlaget på grund av symptom som uppstod under samlaget.
Studien beskriver också att några deltagare upplevde ett bättre sexliv efter hjärtinfarkten.
Deltagarna kunde prata mer öppet med sin partner och hade ett större intresse för ämnet, samt vissa kunde använda sig av mediciner såsom Viagra (Søderberg et al. 2013).
Deltagarna i studien av Fredriksson-Larsson et al. (2013) beskriver upplevelsen av att inte kunna kontrollera sin egna tankar, detta förefaller vara på grund av utmattningen under den
16 tidiga perioden av rehabilitering eller i samband med aktiviteter som att använda sig av en dator eller läsa tidningen. “I have horrible thoughts it’s like I’ve aged 15 years and I feel so old like life has just passed me by, like everything is over and I can’t do anything about it”
(Fredriksson-Larsson et al., 2013)
Att förlika sig med framtiden
Synen på framtiden och de förändringar som behövs
Condon & McCarthy (2006) intervjuade deltagarna i sin studie 6 veckor efter att de blivit utskrivna från sjukhuset där de legat inne för en förstagångs infarkt, efter att deltagarna accepterat att de fått en hjärtinfarkt identifierade deltagarna sina negativa vanor som var relaterade till hälsa som de uppfattade hade bidragit till hjärtinfarkten. Efter en hjärtinfarkt är det viktigt för många att ändra på sin livsstil med hänsyn till t. ex. rökning, fysisk
aktivitet, stress samt sin kost (Condon & McCarthy, 2006; Hildingh, Fridlund & Lidell, 2006;
Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2008). Detta var dock något som många av de som drabbats av en hjärtinfarkt upplevde svårigheter med, nästintill alla ville göra ändringar på sin livsstil men upplevde att det var svårare än vad dem tänkt sig (Condon & McCarthy, 2006; Hildingh et al., 2006; Kristofferzon et al., 2008; Sjöström-Strand et al., 2011; Andersson et al., 2013).
I flera studier berättade männen och kvinnorna om känslan av att de fått en andra chans i livet efter hjärtinfarkten (Kristofferzon et al., 2008; Andersson et al., 2013). De som gått igenom en hjärtinfarkt fick lära sig att omprioritera sina liv för att kunna minska på sin stress och få mer tid över till andra saker som de nu kände var viktigare än jobb och krav som andra personer ställde på dem innan hjärtinfarkten (Kristofferzon et al., 2008; Hildingh et al., 2006; Andersson et al., 2013). Männen i studien gjord av Kristofferzon et al. (2008) uttryckte det som att de fått ett nytt liv, vilket inkluderade en hälsosammare tillvaro, ingen
jobbrelaterad stress, möjligheter att göra saker de missat tidigare i livet och vänner som återvände, de kände att de inte längre var rädda för att dö.
Stöd efter en hjärtinfarkt
Att de överlevt en hjärtinfarkt blir en viktig upplevelse för dessa patienter och påverkar hur de ser på framtiden och alla ändringar i deras liv som åtföljer detta är något de flesta
17 accepterar, trots de problem som många får efter en hjärtinfarkt försöker de ha en god och positiv syn på framtiden, men stödet från deras anhöriga är en viktig komponent som de flesta patienter tycker har en stor inverkan på hur de ser på framtiden (Tod, 2008; Junehag, Asplund & Svedlund, 2014; Stevens & Thomas, 2012; Johansson et al., 2003; Sjöström-Strand et al., 2011).
I en studie gjord av Worrall-Carter, Jones, & Driscoll (2005) beskriver de hos vilka anhöriga som kvinnor sökte stöd. De kvinnorna som var gifta hade sin make som sitt främsta stöd i familjen, medan de ogifta kvinnorna vände sig till sina barn att få stöd, en kvinna hade behövt ha regelbunden kontakt med några av sina vänner.
God information och tillräckligt med kunskap om sjukdomen visar sig vara en oerhört viktigt del för dessa patienter som insjuknat i hjärtinfarkt. Det stöd som sjukvården erbjuder såsom information från läkare och sjuksköterskor samt att man lägger upp en
rehabiliteringsplan har visat sig ge god respons både från patienter och anhöriga, dessutom visade det sig att när patienterna upplevde att de fick bra och utförlig information ökade deras tillit till sjukvården, och tvärtom när patienterna upplevde att de fick otillräcklig information ledde detta till att de kände misstro och att de inte litade på sjukvården (Stevens
& Thomas, 2012; Johansson et al., 2003; Sjöström-Strand et al., 2011; Kristofferzon et al., 2008;
Fredriksson-Larsson et al., 2013).
Deltagarna i studien gjord av Søderberg et al. (2013) beskriver att de inte förväntade sig någon information gällande sex efter hjärtinfarkt men att de hade uppskattat om
sjukvårdspersonalen frågat dem om de ville ha information gällande detta, dock betonade deltagarna i studien betydelsen av att kunna bestämma när de skulle få informationen.
Deltagarna ville även att deras partner skulle få ta del av information om sex efter en hjärtinfarkt från sjukvården, då de själva upplevde att det var svårt att förklara konsekvenserna efter en hjärtinfarkt för sin partner.
I studien av Kristofferzon et al. (2008) beskriver man hur deltagarnas bekymmer och oro för en ny hjärtinfarkt minskade, anledningen till deras minskade oro var att de antingen var bosatta nära ett sjukhus, hade fått positiva besked om deras hjärtstatus och en ökad förståelse för deras sjukdom samt att de kände igen sina kroppsliga symptom och känslor,
18 detta ledde även till att de kände sig mer bekväma med att prata om deras bekymmer med sin partner.
Deltagarna i en studie av Andersson et al. (2013) beskrev sitt behov av mer anpassad träning från fysioterapeuternas träningsklass var nödvändig, den träningsklass de yngre deltagarna deltog i var mer anpassad för äldre patienter och inte skräddarsydd för en ung patientgrupp.
Det bekräftar även Fredriksson-Larsson et al. (2013) i deras studie att enligt deltagarna brukar en gruppaktivitet som är mer anpassad eller lämplig för en individuell grupp ger ett bättre resultat.
19
Diskussion
Metoddiskussion
En litteraturöversikt har genomförts enligt Polit och Becks (2016) niostegsmodell.
Denna modell valdes för att författarna skulle ha ett väl avgränsat system och metodiskt system att utgå ifrån. Den systematiska litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed, dessa databaser valdes ut med basis från Forsberg & Wengström (2016) där de beskriver att Cinahl är en databas med fokus på omvårdnadsforskning och PubMed är en bred databas som innehåller artiklar om både medicin och omvårdnad. Även utformningen av studiens söktabell utgår från ett exempel av Forsberg & Wengström som sedan
modifierats (2016, s. 70).
Sökorden som har använts anses vara relevanta utifrån studiens syfte. Sökningarna har främst utgått ifrån de två sökorden Myocardial Infarction och Patient Experience då författarna ansåg dessa ord vara en bra grund för den systematiska sökningen, dessa ord har sedan kompletterats med sökord gällande mer specifika områden som associeras med hjärtinfarkt och kan påverka patientupplevelserna. Vid sökning S8 i PubMed lades synonymer till
experience in på grund av att S8 i Cinahl gav en stor mängd träffar medan den i PubMed gav ytterst få, dessa synonymer, attitude och perception, anses fortfarande vara relevanta till syftet då de är närbesläktade med ordet experience.
I litteratursökningen användes inga avgränsningar då författarna ej ansåg det nödvändigt, detta bidrog till att det blev ett stort spann mellan publikationsåren hos artiklarna, 2003-2013, och att en del av artiklarna kan anses vara gamla och därmed ej längre relevanta. Gällande detta gjorde författarna ett medvetet beslut att så inte var fallet, även om det är många år mellan artiklarna kan man i många fall se likheter i patientupplevelserna som beskrivs av artiklarna i resultatet.
Artiklarna som resultatet utgick ifrån är gjorda i ett antal olika länder, Sverige (7), Australien (1), Danmark (1), Irland (1), Japan (1), England (1) och USA (1). Då mer än hälften av
artiklarna är från Skandinavien kan det anses att kontexten är högst relevant för forskningen inom Sverige och därtill vara en fördel för studien, dock så kan det anses negativt att det har inkluderats endast ett fåtal artiklar från många andra länder vilket kan leda till att resultatet blir spretigt.
20 En svårighet som författarna upplevde när resultatet sammanställdes var skapandet av de olika teman som resultatet baseras på, då alla artiklarna utförts efter kvalitativ metod och använt sig av intervjuer för att samla data så blev deras resultat organiserade i varierande grad, vilket ledde till att vissa artiklar var enkla att dela upp i teman och vilket fokus de haft och andra blev svårare att kategorisera. Några svaga punkter med litteraturöversiktens resultat var att artiklarnas metod inriktade sig på olika lång tid efter hjärtinfarkten hos deltagarna samt om de hade haft en eller flera hjärtinfarkt.
Resultatdiskussion
Under temat Att leva med en ny kropp har det framkommit att män och kvinnor efter en hjärtinfarkt inte längre känner att de kan lita på sin egen kropp, de kan inte längre utföra uppgifter eller delta i aktiviteter som de gjort tidigare på grund av osäkerhet och/eller brist på energi, författarna tolkar det här som att deltagarna i de olika studierna berövats sin gamla kropp.
I subkategorin, Otrygghet som skapar rädsla och ångest, diskuteras de emotionella reaktioner som personer vilka har drabbats av hjärtinfarkt kan få, känslan att inte kunna lita på sin egen kropp, rädslan att hjärtat ska ge vika vilken dag som helst. Likheter till detta kan ses i en studie gjord av Horne, Lincoln, Preston & Logan (2014) där man har gjort en undersökning gällande självförtroende i relation till stroke. Deltagarna i studien gjord av Horne et al.
uttryckte en känsla av identitetsförlust efter att ha drabbats av en stroke, att man inte längre kände igen sig själv och inte längre kunde utföra de jobb och aktiviteter man utfört innan sjukdomen. Enligt litteraturöversiktens resultat känner många personer en ångest skapad av att man inte längre känner sig som sig själv, att man inte längre kan lita på sin egen kropp, Svedlund & Danielsson (2004) beskriver att kvinnorna med hjärtinfarkt som ingått i deras studie inte längre kände sig som sig själva och att livet inte längre var värt att leva.
Trots dessa negativa emotionella reaktioner som beskrivs under denna subkategori kan man även se att hjärtinfarkten har påverkat patienter på ett positivt sätt. I studien gjord av
Norekvål et al. (2008), kan man se att 55 % av de kvinnor som fyllt ut deras formulär upplevde att de efter hjärtinfarkten uppskattade sitt liv mer.
Denna subkategori hör till stora delar ihop med den andra fasen tillhörande kristeorin utvecklad av Cullberg (2016) som beskriver 4 faser man kan se vid en traumatisk kris. En hjärtinfarkt karaktäriseras av de här 4 faserna vilket man tydligt kan se i många artiklar som
21 rör patientupplevelser, t.ex. i Condon & McCarthy (2006) där man intervjuade deltagarna i studien 6 veckor efter att de skrivits ut från sjukhuset, detta sammanfaller då med den tidsperiod som Cullberg anser att Reaktionsfasen är relevant efter en kris. Detta betyder att sjuksköterskan som har kontakt med patienterna efter att de skrivs ut från sjukhuset till hemsjukvården behöver vara lyhörd för vilket stadie av återhämtning som patienten befinner sig i då patienterna har olika omvårdnadsbehov i de olika stadierna av kris.
Enligt litteraturöversiktens subkategori En trött kropp beskriver många som drabbas av en hjärtinfarkt att de upplever en brist på energi, de har längre inte ork att utföra aktiviteter och sysslor som de innan hjärtinfarkten upplevt var roliga och givande, de kände sig fängslade i sin egen vardag. Detta resultat styrks i en artikel skriven av Falk, Granger, Swedberg &
Ekman (2007) där deltagarna beskriver hur de upplevde en känsla av skuld för att de inte längre kunde utföra aktiviteter som de själva och deras anhöriga förväntade av dem,
deltagarna beskrev sig själva som lata med ingen motivation eller lust att delta i aktiviteter i tron att det var enklare att framstå som lat jämfört med att framstå som hjälplös. Här anser författarna att om dessa deltagare utvärderats med hjälp av Antonovskys (2005) teori KASAM hade man förmodligen sett en negativ påverkan på den tredje komponenten meningsfullhet, eftersom det verkar som att många som har drabbats av en hjärtinfarkt
“tappar livsgnistan” på grund av sin trötthet efter hjärtinfarkten och känner sig fängslade i sin egen vardag kan det vara svårt att kanske hitta en ny mening med sitt liv.
I litteraturöversiktens resultat framkom det även att sexlivet efter en hjärtinfarkt påverkas av den trötthet och utmattning många upplever efter hjärtinfarkt. I en studie gjord av Lindau et al. (2014) kunde man se att män och kvinnor i Spanien samt USA rekommenderades av läkare att begränsa ansträngningsnivån vid sex, dock utgick läkarnas rekommendationer svaga vetenskapliga underlag och kopplades ej på ett tillfredsställande sätt till patienten som skulle informeras om sex efter hjärtinfarkt.
I andra temat Att förlika sig med framtiden kan man se att de som drabbats av en hjärtinfarkt förr eller senare accepterar det som har hänt med hjälp av stöd från antingen anhöriga eller personer inom sjukvården. Att ändra på sin livsstil efter en hjärtinfarkt är något som många patienter ansåg viktigt efter en hjärtinfarkt, trots detta visade det sig vara svårt för de flesta.
22 Man ser livet efter en hjärtinfarkt som en andra chans samt en del upplevde att de hade fått ett nytt liv. Familj och anhöriga blir en viktig komponent i deras liv när det gäller att få det stöd man behöver efter en hjärtinfarkt, men även god information från sjukvården ansågs viktigt och när detta uppfylldes ökade patienternas tilltro för sjukvården.
Resultatet i studiens subkategori Synen på framtiden och de förändringar som behövs beskriver några av de livsstilsförändringar som de som drabbats av en hjärtinfarkt antingen har gjort eller känner att de behöver göra, detta beskriver även Norekvål et al. (2008) där 36 % av deltagarna i studien upplevde att behövt göra livsstilsförändringar, t.ex. förändring av kost, ökad fysisk aktivitet, minskad stress och rökstopp. I en litteraturstudie gjord av Cobb, Brown
& Davis (2006) beskrivs ett system för att underlätta för patienterna att genomföra livsstilsförändringar och minska risken för återfall till de gamla vanorna, programmet påbörjades med att patienterna fick bo på ett hem tillsammans med varandra och sjukvårdspersonal. Systemet inkluderade utbildning om stress, kost, fysisk aktivitet och rökstopp, förändring av ett beteendemönster, färdighetsträning, praktiserande av nya vanor, grupp- och individuell rådgivning samt återfallsprevention. Ett av resultaten från systemet var att 60 % av rökarna hade slutat röka under behandlingen och ej börjat igen 12 månader senare. Författarna anser att det här är ett väldigt intressant system som det finns möjlighet att göra mer forskning angående då det gett ett bra resultat relaterat till temat Synen på framtiden och de förändringar som behövs.
Vissa av de patienterna som har drabbats av en hjärtinfarkt upplevde också att de fått en andra chans i livet, här kan man se kopplingar till en hög KASAM att de här personerna har hittat en ny mening med livet, uppnått en förståelse för sin sjukdom och förändrade
livssituation och besitter resurser som hen kan använda för att hantera de förändringar som krävs (Antonovsky, 2006).
Under litteraturöversiktens subkategori Stöd efter en hjärtinfarkt framkommer det att för de som drabbats av en hjärtinfarkt är det viktigt med stöd från bl. a. anhöriga, Sundler, Dahlberg & Ekenstam (2009) diskuterar detta i sin studie där deltagarna upplever 2 olika sidor av stödet efter en hjärtinfarkt. En av kvinnorna beskriver t.ex. att ibland när hennes make försöker att hjälpa henne och hindra från att utföra fysiskt betungande uppgifter så upplever hon det som att han bryr sig om henne medan andra gånger upplever hon det som
23 att han är överbeskyddande och hämmar henne. Men övergripande upplever kvinnorna i studien att nära relationer är väldigt viktiga för dem efter hjärtinfarkten, relationerna kan vara till make, barn, förälder eller en nära vän. Här återfinns många likheter med resultatet i litteraturöversikten och författarna anser sig kunna dra slutsatsen att nära relationer och ett rikt socialt nätverk har stor betydelse för återhämtningen efter en hjärtinfarkt och bidrar till att förenkla återhämtningen i 3:e och 4:e steget av Cullbergs (2016) kristeori samt att öka hanterbarheten som Antonovsky (2005) nämner är en viktig del av KASAM.
Något som författarna uppmärksammade under denna subkategori var vikten av korrekt och anpassad information till patienterna, något som beskrivs av Hogg, Garratt, Shaw &
Tagney (2007). Hogg et al. (2007) beskriver i sin studie att deltagarna uppfattade den
information som de fick av sjukvårdspersonalen som förvirrande och att de inte kunde ta till sig något av det.
Relaterat till detta beskriver Özdemir & Akdemir (2008) att sjuksköterskor i deras studie medvetet inte har gett patienter information som kan vara relevant för dem efter en hjärtinfarkt på grund av att de själva inte känner att de besitter nog med kunskap inom området och istället hänvisade patienten till att fråga en läkare, i denna studie gällde ämnet sex efter hjärtinfarkt.
Slutsats
Litteraturöversiktens resultat visade att hjärtinfarkt har en stor påverkan på patienters upplevelse av sitt liv efter en hjärtinfarkt. Att drabbas av en hjärtinfarkt skapade både negativa och positiva upplevelser hos män och kvinnor relaterat till rädsla och ångest, trötthet eller känslan av att få en andra chans. Män och kvinnor behövde efter hjärtinfarkten anamma en ny livsstil för att förhindra återinsjuknande. Det är viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap och en förståelse för patientupplevelser efter en traumatisk kris för att kunna främja och förebygga onödigt lidande. Genom motivation, information och utbildning kan sjukvårdspersonal bidra till ökad livskvalitet hos män och kvinnor efter en hjärtinfarkt.
24
Referenser
*=Resultatartikel
*Andersson, E., Borglin, G., & Willman, A. (2013). The Experience of Younger Adults Following Myocardial Infarction. Qualitative Health Research, 23(6), 762–772.
doi: 10.1177/1049732313482049
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: natur och kultur.
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. Granskär M & Höglund-Nielsen B (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur, Brink, E., Karlson, B. W. & Hallberg, L. R.-M. (2002) Health experiences of first-time
myocardial infarction: factors influencing women’s and men’s health-related quality of life after five months. Psychology, Health & Medicine, 7(1).
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserat omvårdnad. Studiematerial för undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad- ett samarbete mellan
Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Malmö: Malmö högskola. Hämtad 2017- 01-20 från, http://dspace.mah.se:8080/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf
Cobb, L. S., Brown, J. D., & Davis. L. L. (2006). Effective interventions for lifestyle change after myocardial infarction or coronary artery revascularization. American Academy of Nurse Practitioners, 18(1), 31-39. doi: 10.1111/j.1745-7599.2006.00096.x
CODEX. (2016). Forskarens etik. http://codex.vr.se/forskarensetik.shtml Hämtad 16 oktober, 2017.
*Condon, C., & McCarthy, G. (2006). Lifestyle changes following acute myocardial infarction:
patients perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5(1), 37-44.
DOI:10.1016/j.ejcnurse.2005.06.005
Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling: Krisens förlopp och symtom (3. rev. uppl.). Bonniers Fotosätteri: Stockholm.
Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar: Vård vid hjärtsjukdomar. Lund:
Studentlitteratur.
Falk, K., Granger, B. B., Swedberg, K., & Ekman, I. (2007). Breaking the Vicious Circle of Fatigue in Patients with Chronic Heart Failure. Qualitative Health research, 17(8), 1020-1027, DOI: 10.1177/1049732307306914
Flanigan, M., & Gaskell, S.M. (2004). A Review of Cardiac Anatomy & Physiology. Home Healthcare Nurse, 22(1), 45-51.
25 Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
*Fredriksson-Larsson, U., Alsen, P., & Brink, E. (2013). I’ve lost the person I used to be Experiences of the consequences of fatigue following myocardial infarction. International Journal of Qualitative Studies in Health and Well-being, doi:10.3402/qhw.v8i0.20836
*Hildingh, C., Fridlund, B., & Lidell, E. (2006). Access to the world after myocardial infarction: experiences of the recovery process. Rehabilitation Nursing, 31(2), 63-68, DOI: 10.1002/j.2048-7940.2006.tb00127.x
Hjärt- och lungfonden. (2017a). Hjärtinfarkt- Livet efteråt. https://www.hjart-
lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartinfarkt/Leva-med-sjukdomen/ Hämtad 13 oktober, 2017.
Hjärt- och lungfonden. (2017b). En skrift om vad som händer under och efter infarkt https://www.hjart-lungfonden.se/Documents/Skrifter/Hj%c3%a4rtinfarkt_2016_webb.pdf Hämtad 21 oktober, 2017.
Hogg, N.M., Garratt, V., Shaw, S.K., & Tagney, J. (2007). It has certainly been good just to talk: An interpretative phenomenological analysis of coping with myocardial infarction.
British Journal of Health Psychology, 12(4), 651-662. doi: 10.1348/135910707X184770
Horne, J., Lincoln, B.N., Preston, J., & Logan, P. (2014). What does confidence mean to people who have had a stroke? – A qualitative interview study. Clinical Rehabilitation, 28(11), 1125-1135. doi: 10.1177/0269215514534086
*Jensen, B. O., & Petersson, K. (2003). The illness experiences of patients after a first time myocardial infarction. Patient Education and Counseling, 51(2), 123-131,
http://dx.doi.org/10.1016/j.iccn.2013.07.002
*Johansson, A., Dahlberg, K., & Ekebergh, M. (2003). Living with experiences following a myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 2, 299-236. doi:
10.1016/s1474-5151(03)00033-1
*Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund, M. (2014). A qualitative study Perception of the psychosocial consequences and access to support after an acute myocardial infarction.
Intensive and Critical Care Nursing, 30, 22-30. doi: htt://dx.doi.org/10.1016/j.iccn.2013.07.002 Kirchberger, I., Heier, M., Kuch, B., Wende, R., & Meisinger, C. (2011). Sex differences in patient- reported symptoms associated with myocardial infarction (from the population- based MONICA/KORA myocardial infarction registry). The American Journal of Cardiology 107, 1585-1589. doi:10.1016/j.amjcard.2011.01.040
26
*Kristofferzon, M. L., Löfmark, R., & Carlsson M. (2008). Managing consequences and finding hope – experiences of Swedish women and men 4–6 months after myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, 367-375.
doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00538.x
Lee, C.H., Khoo, S.M., Tai, B.C., Chong, E.Y., Lau, C., Than, Y. & Tan, H.C. (2009).
Obstructive sleep apnea in patients admitted for acute myocardial infarction. Prevalence, predictors, and effect on microvascular perfusion. chest. 135 (6), 1488–1495.
doi:doi.org/10.1378/chest.08-2336
Lindau, S. T., Abramsohn, E. M., Bueno, H., D'Onofrio, G., Lichtman, J. H., Lorenze, N. P.,…
Krumholz, H. M. (2014). Sexual Activity and Counseling in the First Month After Acute Myocardial Infarction Among Younger Adults in the United States and Spain: a Prospective, Observational Study. Circulation, 130(25), 2302-2309, DOI:
10.1161/CIRCULATIONAHA.114.012709
Norekvål, T. M., Moons, P., Hanestad, B. R., Nordrehaug, J. E., Wentzel-Larsen, T., Fridlund, B. (2008). The Other Side of the Coin: Perceived Positive Effects of Illness in Women
Following Acute Myocardial Infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 7(1), 80-87.
DOI: 10.1016/j.ejcnurse.2007.09.004
*Sjöström-Strand, L., Ivarsson, B., & Sjöberg, T. (2011). Women´s experience of a myocardial infarction: 5 years later. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, 459-466. doi:
10.1111/j.1471-6712.2010.00849.x
Socialstyrelsen. (2015a). Hjärtinfarkter 1994-2014. Hämtad 13 oktober, 2017, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-11-1
Socialstyrelsen. (2015b). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Hämtad 13 oktober, 2017, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19925/2015- 10-4.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Statistik om hjärtinfarkter 2016. Hämtad 20 oktober, 2017, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20721/2017- 10-23.pdf
*Stevens, S., & Thomas, S. P. (2012). Recovery of midlife women from myocardial infarction.
Health Care for Women International, 33, 1096–1113. doi:10.1080/07399332.2012.684815 Sundler, A., Dahlberg, K., & Ekenstam, C. (2009). The meaning of close relationships and sexuality: women’s well-being following a myocardial infarction. Qualitative Health Research, 19(3), 375-387. doi: 10.1177/1049732309331882
Sundström, J. (2010). Epidemiologi och primärprevention. I L. Wallentin & B, Lindahl (Red.), Akuta kranskärlssjukdomar (26-38). Liber AB: Stockholm.
27 Svedlund, M., & Danielson, E. (2004). Myocardial infarction: narrations by afflicted women and their partners of lived experiences in daily life following an acute myocardial infarction.
Journal of Clinical Nursing, 13(4), 438-446. DOI:10.1111/j.1365-2702.2004.00915.x
Sykepleiernes samarbeid i Norden. (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. Hämtad 13 oktober, 2017,
http://www2.dsr.dk/dsr/upload/3/0/813/SSN_etiske_retningslinjer.pdf
*Søderberg, L. H., Johansen, P. P., Herning, M., & Berg, S. K. (2013). Women’s experiences of sexual health after first-time myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 22, 3532–3540, DOI: 10.1111/jocn.12382.
Thygesen, K., Alpert, J. S., Jaffe, A. S., Simoons, M. L., Chaitman, B. R., & White, H. D. (2012).
Third universal definition of myocardial infarction. European Heart Journal 33, 2551–2567.
doi:10.1093/eurheartj/ehs184
*Tod, A. (2008). Exploring the meaning of recovery following myocardial infarction. Nursing standard, 23(3), 35-42. DOI: 10.7748/ns2008.09.23.3.35.c6672
Tuominen, P. (2017) Hjärtinfarkt, hämtad 13 oktober, 2017, från 1177.se, https://www.1177.se/Vasternorrland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hjartinfarkt/
Wikström, G. (2005). Kranskärlsförändringar och myokardiets reaktioner på ischemi.
Wallentin, L. (red.) Akut kranskärlssjukdom. 3. uppl. Stockholm: Liber AB. s. 262-271.
Wallentin, L. (red.) Akut kranskärlssjukdom. 3. uppl. Stockholm: Liber AB. s. 262- 271.
Wallentin, L. (2000). Reducing time to treatment in acute myocardial infarction. European Journal of Emergency Medicine, 7(3), 217-227.
World Health Organization (2016): Cardiovascular diseases. Hämtad 13 oktober, 2017, från World Health Organozation, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs317/en/
*Worrall-Carter, L., Jones, T., & Driscoll, A. (2005). The experiences and adjustments of women following their first acute myocardial infarction. Contemporary Nurse, 19(1-2), 211- 222. http://dx.doi.org/10.5172/conu.19.1-2.211
Yusuf, S., Hawken, S., Ounpuu, S., Dans, T., Avezum, A., Lanas, F.,... Lisheng, L. (2004).
Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): Case–control study. The Lancet, 364(9438), 937–952.
Özdemir, L., & Akdemir, N. (2008). Nurses’ knowledge and practice involving patients’
resuming sexual activity following myocardial infarction: implications for training.
Australian Journal of Advanced Nursing, 26(1), 42-52.
28
Bilaga 1. Artikelmatris
Författare,årtal och land
Titel och tidskrift Syfte Metod Resultat
Fredriksson- Larsson, U., Alsen, P., &
Brink, E.
2013 Sverige
I’ve lost the person I used to be
Experiences of the
consequences of fatigue
following myocardial infarction
International Journal of Qualitative Studies in Health and Well-being
Att undersöka individers upplevelser av konsekvensern a av utmattning efter en
hjärtinfarkt och strategier för att hantera
utmattningen 2 månader efter hjärtinfarkten
Metod: Kvalitativ studie baserad på Grounded theory
Urval: 18 individer av 165 blev inbjudna att delta i studien efter att de svarat på ett formulär 2 månader efter hjärtinfarkten, de med mer än 13/20 poäng ansågs relevanta
Datainsamling: Semi- strukturerade intervjuer som varade mellan 45-120 min
Huvudresultatet i studien var att
individerna 2 månader efter hjärtinfarkten fortfarande påverkades negativt av utmattning.
Andersson, E.
K., Borglin, G., &
Willman, A.
2013 Sverige
The Experience of Younger Adults Following Myocardial Infarction
Qualitative Health Research
Att tydliggöra upplevelsen under första året efter en
hjärtinfarkt hos personer under 55 år
Metod: Kvalitativ studie som utgår från
fenomenologisk hermeneutik
Urval: 39 individer bjöds in att delta i studien via ett icke-slumpmässigt urval, av dessa deltog 17, 6 kvinnor och 11 män
Datainsamling: Semi- strukturerade intervjuer som använde sig av frågan
“Could you please tell me about your experiences in the period after the MI?” för att starta diskussionen, intervjuerna varade mellan 57-140 min samt en intervju som varade 27 min.
Studien använde sig av 5 teman: Energi, Rädsla, Krav, Hot och Framtid.
Deltagarna upplevde att de alltid saknade energi, konstant rädsla, konstant närvarande krav, hotet om att de inte längre kan lita på sin kropp och
uppfattningen om att livet aldrig kommer vara detsamma
29 Worrall-
Carter, L., Jones, T., &
Driscoll, A.
2005 Australien
The experiences and adjustments of women
following their first acute myocardial infarction
Contemporary Nurse
Att utforska upplevelsen hos kvinnor efter deras första hjärtinfarkt samt att identifiera nödvändiga anpassningar genom
läkeprocessen
Metod: Kvalitativ studie där man har använt sig av naturalistisk
undersökningsmetod Urval: 6 kvinnor deltog i studien, de valdes ut via ett icke-slumpmässigt urval.
Datainsamling: Kvinnorna intervjuades en gång var, intervjuerna varade ca 45 min.
Forskarna kunde se att utmaningarna för dessa kvinnor var alla individuella men ändå liknade
varandra på många sätt. Studiens 2 huvudteman var:
Initial experience och support
Sjöström- Strand, A., Ivarsson, B.,
& Sjöberg, T.
2010 Sweden
Women’s experience of a myocardial infarction: 5 years later
Scandinavian Journal of Caring Sciences
Att utforska och beskriva hur kvinnor tänkte kring sin hälsa och sin vardag 5 år efter MI
Metod: En kvalitativ studie med fenomenografisk design.
Urval: 12 kvinnor deltar från en tidigare studie, i den andra studien deltog 14 kvinnor. Men under tiden mellan studierna avled 2 personer.
Datainsamling: Kvinnorna kontaktades med brev och mötesplatserna bestämdes via telefon. Deltagarna valde själva platsen för datainsamling. intervjuerna varade i 60-90 min.
Två
huvudkategorier framk om efter analysen:
Konsekvenserna av en hjärtinfarkt och
anpassning till en ny livssituation.
Forskarna kunde se att deltagarnas liv var begränsade även efter 5 år och att rädslan för en ny hjärtinfarkt var tydlig hos var och en.
Vidare led de äldre kvinnorna
av andra symptom eller sjukdomar, trots detta var en del nöjda för en ny chans.
Johansson, A., Dahlberg, K., &
Ekebergh M.
2003 Sverige
Living with experiences following a myocardial infarction
European Journal of Cardiovascular Nursing
Att utforska kvinnors
upplevelse efter en hjärtinfarkt
Metod: Kvalitativ studie med fenomenologiskt synsätt
Urval: Deltagarna kontaktades via en patientförening där ordföranden gav ut deras namn. 8 kvinnor deltog i studien
Datainsamling:
Resultatet visar på att kroppen är viktig för kvinnorna i deras dagliga liv, efter hjärtinfarkten förstörs denna koppling.
Ovissheten om liv och död uppfattas av kvinnorna som ett lidande. Det är genom att kvinnorna försonas med sin kropp och
30 Skedde via
fenomenologiska, semi- strukturerade intervjuer där den som intervjuade
fokuserade på ett par intresseområden såsom sjukdomshistorien i relation till upplevelsen av den subjektiva kroppen och den vård som getts
sjukdom som
kvinnorna återigen kan uppnå ett tillstånd av välbefinnande
Kristofferzon, M-L.,
Löfmark, R.,
& Carlsson., M.
2008 Sverige
Managing
consequences and finding hope - experiences of Swedish women and men 4-6 months after myocardial infarction Nordic college of Caring Science
Att beskriva erfarenheterna från kvinnor och mäns vardag 4-6 mån efter deras hjärtinfarkt och deras
förväntningar på framtiden
Metod: Kvalitativ studie Urval: 20 män och 20 kvinnor valdes från ett urval av 74 kvinnor och 97 män som deltog i en annan studie. 1 bortfall skedde då en av deltagarna senare valde att ej delta i studien.
Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer genomfördes.
Deltagarna valde platsen där intervjun skulle hållas efter att ha diskuterat med den som utförde
intervjuerna, intervjuerna varade 30-90 min
Två teman som bestod av: Hantering av konsekvenserna efter en hjärtinfarkt och att hitta mening i det som hände. Det första temat avslöjade att många av patienterna inte hade etablerat ett stabilt hälsotillstånd, även om symptomen hade minskat. De behövde hantera hälsoproblem, känslomässigt lidande, livsstilsförändringar och ändringar i sitt sociala liv. Det andra temat visade på att patienterna också kunde hitta positiva saker i det som hänt, nya livsvärden och hopp om framtiden Condon, C.,
& McCarthy, G.
2006 Irland
Lifestyle changes
following acute myocardial infarction:
patients perspectives.
Att utforska patienters
inställning till att göra
livsstilsförändrin gar efter en hjärtinfarkt
Metod: Deskriptiv kvalitativ studie
Urval: Icke-slumpmässigt urval där man har använt sig av inklusionskriterierna:
Personen ska vara över 18 år, tala flytande engelska, hade förstagångs diagnosen hjärtinfarkt samt påbörjat fas 1 rehabilitering på ett
Studien identifierade i sitt resultat att en större del av deltagarna var medvetna innan hjärtinfarkten om vad de kallade “dåliga livsstilsvanor” men att de inte hade energi eller motivation till att ändra på dessa förrän efter hjärtinfarkten.
31
European Journal of Cardiovascular Nursing
sjukhus. 10 patienter deltog i studien varav 9 var män och 1 kvinna
Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer användes då deltagarna intervjuades 6 veckor efter att de skrivits ut från sjukhuset.
Deltagarna diskuterade även kring att de kände sig överbeskyddade efter att de blivit utskrivna från sjukhuset av sina anhöriga, detta pga att de själva ansåg sig vara på väg att återhämta sig medan de anhöriga fortfarande ansåg att de var sjuka.
Junehag, L., Asplund, K.,
& Svedlund, M.
2014 Sverige
A qualitative study:
Perceptions of the psychosocial consequences and access to support after an acute myocardial infarction Intensive and Critical Care Nursing
Att beskriva individernas uppfattning om konsekvenserna av en akut hjärtinfarkt samt deras tillgång till stöd 1 år efter deras hjärtinfarkt
Metod: Kvalitativ,
beskrivande metod baserad på individuella intervjuer Urval: Studien omfattade 20 deltagare. 6 kvinnor och 14 män som hade genomgått sin första hjärtinfarkt Datainsamling:
Deltagarna intervjuades 1 år efter deras akuta
hjärtinfarkt. 20 individuella intervjuer som varade 20-56 min. 2 av intervjuerna skedde via telefon och resten med deltagarna på plats.
Studiens resultat presenteras i 3 teman:
att ha ett annat liv, kravet att hantera situationen
och tillgången till stöd.
Resultatet visade att under deras
återhämtning upplevde deltagarna psykosociala konsekvenser, ångest och rädsla att få en ny hjärtinfarkt.
Søderberg, L.
H., Johansen, P.
P., Herning, M., & Berg, S.
K.
2013
Women’s experiences of sexual health after first-time myocardial infarction
Journal of Clinical Nursing
Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa 6 månade efter en förstagångsinfark t.
Metod: Kvalitativ studie Urval: Skedde via
databaserna från två olika sjukhus, där man använde sig av inklusionskriterier och sen skickade ut mail till de som passade kriterierna, 1 vecka senare ringde man upp dessa personer. Detta resulterade i 11 deltagare Datainsamling: Utfördes med semistrukturerade
Resultatet delades in i 4 teman: Partner,
Support, The heart disease’s influence on sex life och
Relationships, dessa teman relaterades till det övergripande konceptet anxious resuming of sexual activity.
Deltagarna i studien kände sig förändrade av hjärtinfarkten och
32 intervjuer som varade
mellan 30-45 minuter, där 2 omvårdnadsforskare närvarade.
ångest samt trötthet påverkade sexuallivet.
Tod, A.
2008 England
Exploring the meaning of recovery following myocardial infarction
Nursing standard
Att utforska betydelsen av återhämtning ur patienter med hjärtinfarkts perspektiv och deras vårdgivare
Metod: Kvalitativ metod Urval: totalt 34 deltagare som deltog i studien, varav 24 av dessa deltog i
gruppintervjuer och rekryterades genom bekvämlighetsurval. De 10 deltagarna som intervjuades individuellt rekryterades via kontakt med en
kardiolog som tog kontakt med deltagarna via brev.
Datainsamling: En grupp intervju som ägde rum i support gruppens vanliga mötesplats och 10
individuella intervjuer som skedde i deltagarnas hem.
Intervjuer varade 30-60 min och utfördes av författarna.
Intervjuerna var ljudinspelade och anteckningar tagna.
Forskarna fokuserade på två huvudteman.
Deltagarnas erfarenhet av återhämtning från hjärtinfarkt
samt vaksamhet och osäkerhet. Resultatet visade att personlighet, känslomässiga tillstånd och deras livsstil hade påverkats av
hjärtinfarkt.
Hildingh, C., Fridlund, B.,
& Lidell, E.
2006 Sverige
Access to the world after myocardial infarction:
experiences of the recovery process.
Rehabilitation Nursing
Att belysa återhämtnings förloppet med avseende till patientens upplevelse
Metod: Kvalitativ studie Urval: Ett icke-
slumpmässigt urval
användes med avseende till ålder, kön, utbildning och deltagande i rehabilitering.
16 män och kvinnor vid en hälsocentral blev erbjudna att delta i studien, alla tackade ja
Datainsamling: Skedde genom semistrukturerade
Resultatet delades upp i tre kategorier, förmåga, inskränkning och omorientering.
Första kategorin
handlar om deltagarnas egna förmåga till återhämtning och hur de har fått hjälp av andra.
I den andra kategorin beskriver patienterna upplevelsen av att vara inskränkt i samband med återhämtning samt
