Examensarbete i fördjupningsämnet Matematik och
lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Nyanlända elever i det matematiska
klassrummet
Newly arrived students in mathamatics classrooms
Elvir Bisanovic &
Filip Persson
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4-6, 240 högskolepoäng
Handledare: Datum för slutseminarium 2017-03-26
Examinator: Clas Olander Handledare: Nanny Hartsmar Ange institution (ex Natur, miljö,
Innehållsförteckning
1. Inledning och bakgrund 6
1.1. Syfte 8 1.2. Frågeställning 8 2. Begreppsdefinition 9 2.1. Nyanlända elever 9 3. Metod 11 3.1. Urval 12 3.2. Genomförande 12 3.3. Databearbetning 13 3.4. Forskningsetik 13 4. Analysmetod 15 4.1. Analysmetod av artiklar 15 4.2. Analysmetod av intervjuer 16 5. Tidigare forskning 17
5.1. Matematiksvårigheter hos nyanlända elever 17
5.2. Metoder för att hjälpa nyanlända elever i klassrummet 19
5.3. Kritiskt resonemang av studier 21
5.4. Ett sociokulturellt synsätt på lärande 21
6. Empiri 23
6.1. Möte med en ny nyanländ elev 23
6.2. Bakgrund hos de nyanlända eleverna 25
6.3. Påverkar bakgrundsfakta undervisningen 25
6.4. Svårigheter inom matematiken hos nyanlända elever 26
6.5. Olika undervisningsmetoder för att hjälpa nyanlända elever 28
6.6. Planering av lektioner och anpassat material 29
7. Analys av intervjuer 30
7.1. Analys av ”möte med en ny nyanländ elev” 30
7.2. Analys av ”bakgrund hos de nyanlända eleverna” 31
7.4. Analys av ”svårigheter inom matematiken hos nyanlända elever” 32
7.5. Analys av ”olika undervisningsmetoder för att hjälpa nyanlända elever” 33 7.6. Analys av ”Planering av lektioner och anpassat material” 35
8. Slutsats och diskussion 36
8.1. Metod diskussion 37 8.2. Vidare forskning 38 9. Referenser 39 10. Bilagor 42 10.1. Bilaga 1 42 10.2. Bilaga 2 43
Förord
Vi är två lärarstudenter som läser till Grundlärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurs 4-6 på Malmö högskolan. Vårt fördjupningsämne är matematik och det var en av anledningar varför vi valde att skriva om matematiksvårigheter som kan finnas hos nyanlända elever, samt vilken metod pedagogen använder sig av för att hjälpa nyanlända elever i
undervisningen. Genom hela kursen har vi båda bidragit till samtliga kapitel i vårt arbete, detta har vi gjort genom att intervjua, analysera och summera. Vi valde att tematisera våra artiklar och de svar vi fick från våra utförda intervjuer för att lättare kunna besvara våra frågeställningar.
Ett speciellt tack till vår handledare Nanny Hartsmar som kontinuerligt bidragit med tips och råd till vårt arbete under hela kursen gång.
Abstract
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de matematiksvårigheter som nyanlända elever kan ha, samt vilken metod använder sig pedagogen för att hjälpa dessa elever under deras skolgång. Vi valde att genomföra denna studie eftersom det är väldigt aktuellt med nyanlända elever i de svenska skolorna. Det är något som vi har märkt ute på de skolor som vi har vårt VFU och vikarierat. Vi har blivit nyfikna vad som kan vara problematiken när det kommer till matematiksvårigheter hos nyanlända elever, men även pedagogens arbetssätt och metod som den använder sig för att hjälpa eleverna. Vi har valt att intervjua fem pedagoger i årskurs 4-6 olika skolor i en och samma kommun. Där två av pedagogerna var verksamma på samma skola. Slutsats som vi kommer fram till genom våra intervjuer är att pedagogerna använder sig av olika metoder, som tillexempel att förenkla texter rent språkligt, skriva upp begreppen på väggarna och översätta dem så det är synligt för eleverna och detta är för att hjälpa de nyanlända elever. Detta kan bero på hur stort antal nyanlända elever som finns på skolan.
Nyckelord: Nyanlända elever, metoder, matematiksvårigheter, grundskolan, teaching methods, newly arrived, elementary scholl.
1
Inledning och bakgrund
Ett stort antal flyktingar kommer till Sverige varje år. En stor andel av dessa flyktingar är barn i olika åldrar. År 2015 kom det ca 70000 barn som flyktingar till Sverige varav 35369 av dessa var ensamkommande (Migrationsverket, 2017), och dessa barn ska på något sätt ingå till det svenska skolsystemet. De ensamkommande barn behöver extra hjälp att komma in i den svenska skolsystemet eftersom dessa barn har inte det stödet hemifrån från sina föräldrar. När det kommer till inskolningen så kommer de i kontakt med en del nya faktorer som de aldrig tidigare mött. De blir introducerade till svenska kulturella uttryck, och svenska traditioner som skolan på olika sätt tar upp. Alla dessa nya intryck kan vara en utmaning för nyanlända elever.
När vi befann oss ute på våra VFU-skolor uppmärksammade vi att det var de nyanlända eleverna som kämpade mest med matematiken. Till en början förstod vi inte vad detta berodde på och bestämde oss tidigt för att ta reda på vad det var som låg bakom
problematiken. Fanns det möjligen något samband mellan problematiken och elevernas matematiska språkförmåga, dvs. om det ena påverkade det andra. Var det så att dessa elever helt enkelt inte vågade ställa frågor till läraren när något de inte förstod dök upp? Var de rädda för att läraren inte skulle förstå dem och kände de sig osäkra inför sina klasskamrater? Alla dessa frågeställningar mynnade ut i att vi ville undersöka vad det var läraren kunde göra för att hjälpa nyanlända elever i sin skolgång. Kunde man minska denna problematik eller kanske till och med undvika den helt?
I boken Matematik för lärare, (Hansen et al. 2011) beskriver författarna att en av
anledningarna till att det kan vara besvärligt för en del nyanlända elever när det kommer till matematiken i årskurserna 4-6 är för att uppgifterna ökar i svårighet jämfört med de tidigare årskurserna. En sak som Skolverket konstaterar att en stor del av de eleverna med
invandrarbakgrund inte klarar målen i matematik för grundskolan (Skolverket, 2004, 2009, 2010; Wirén, 2009). En konsekvens av dessa fakta beskriver Norén (2010) kan leda till att eleverna går ut grundskolan utan några fullständig betyg och att det kommer påverka deras framtida skolgång på ett negativt sätt.
Att språket har stor betydelse för elevernas matematikförståelse är känt sedan tidigare och många pedagoger anser att matematiken är ett världsspråk. Dock är detta en sanning med
modifikation då matematiken inte bara består av symboler utan den innefattar även textuppgifter och kommunikation, vilket kan leda till att det blir en större utmaning för de nyanlända eleverna som kommer till Sverige och är främmande för både svenska språket generellt och de olika ämnesspråk som de möter i sin skolgång (Lindekvist, 2003).
För att undervisningen i matematik ska fungera på ett bra sätt måste eleverna förstå vad det är som efterfrågas i uppgifterna och då krävs det att elevernas språkförmåga befinner sig på en nivå som gör att de kan förstå vad som efterfrågas (Mushin et al. 2013). För att detta ska fungera måste läraren använda sig av ett ämnesspråk som gör att alla i klassrummet kan förstå varandra (Mushin et al. 2013).
Läroplanen uttrycker: ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättning och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper” (Skolverket 2011, s. 8). Med detta i tanken kan vi se vad det är som vi vill undersöka, vilket är hur lärare arbetar med nyanlända elevers undervisning inom matematiken.
Vi har under vår tid på lärarhögskolan upptäckt att språket har en enorm betydelse för elevernas matematikförståelse och om man inte har grundläggande språkliga kunskaper blir det svårt att följa med i undervisningen. Även om många anser att matematiken är ett världsspråk så måste eleverna ha grundläggande kunskaper i det språk som undervisningen bedrivs på för att deras inlärning ska främjas. Frågan vi får ställa oss är, vad kan läraren bidra med i denna problematik? Hur kan man som lärare hjälpa dessa nyanlända elever att inte hamna efter i matematikundervisningen?
Enligt Skolinspektionens så är det huvudmannen som har ansvaret för att se till skolorna får goda förutsättningar att lyckas med verksamheten. Det gäller att rektor och pedagogerna har ett gott samarbete och kommunikation för att kunna skapa en bra utbildning för nyanlända elever. Pedagogerna måste ständigt reflektera över sitt arbete med hjälp av kollegerna och under rektors ledning. Här gäller det att känna till att det inte är pedagogen som har hela ansvaret för elevens utbildning utan att den tas fram gemensamt i organisationen.
1.1
Syfte
Syftet med examensarbetet är att undersöka och belysa de svårigheter som nyanlända elever kan ha inom matematik. Vi vill med detta syfte fokusera på att analysera och problematisera de tillvägagångsätt som pedagogen använder sig av för att förhindra matematiksvårigheter hos de nyanlända eleverna.
1.2
Frågeställning
Vår största nyfikenhet är om pedagogernas undervisningsmetoder är tillräckliga idag för att hjälpa nyanlända elever? En annan sak vi skulle vilja undersöka är om det finns någon språklig problematik i undervisningen som nyanlända elever möter, som t.ex. textuppgifter. Dessa är några av de frågor vi väldigt gärna hade försökt finna svar på genom att besöka ett antal skolor, där vi vill intervjua några pedagoger om deras arbete på dessa skolor och få höra deras åsikt om vilka brister i matematiken som kan finnas hos nyanlända elever.
Frågeställningar:
• Vilka svårigheter kan nyanlända elever ha i matematikundervisningen?
• Vilka undervisningsmetoder säger pedagogerna att de använder för att hjälpa nyanlända
2
Begreppsdefinition
Nedanstående avsnitt är hämtat ur kunskapsöversikten Svårigheter inom ämnet matematik hos nyanlända elever (Bisanovic & Persson 2016).
2.1
Nyanlända elever
I detta arbete använder vi oss av begreppet ”nyanlända elever”. Förståelsen kring detta begrepp kan man läsa mer om i ”Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever” Skolverket (2008). Där definieras begreppet ”nyanlända elever” som barn och ungdomar som kommit till Sverige under den period i livet där de antingen ska gå i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan eller gymnasiesärskolan.
En annan viktig aspekt att komma ihåg när det kommer till nyanlända elever är att dessa elever inte har svenska som modersmål och i de flesta fall inte kan tala det svenska språket, d.v.s. de är födda och har sin härkomst i ett annat land. Som pedagog är det av ytterst vikt att komma ihåg vilka utmaningar och svårigheter dessa elever kan känna när de börjar i sin nya skolklass. Dessa elever befinner sig i en speciell situation där oro och funderingar kan bli en del av deras vardag. I Lgr 11 beskriver man att undervisningen som en pedagog lägger fram ska utgå från elevens egna förutsättningar, tänkande, erfarenheter och behov. Detta görs för att höja elevernas självförtroende samtidigt som man stärker deras vilja och förmåga att lära. Chiu et al 2012 beskriver skolans roll för nyanlända med följande ord:
The school as a proximal context plays a key role in the assimilation of immigrant adolescents because it is often the first social and cultural institution that immigrant children face outside of their homes (s.1).
Det är viktigt att dessa nyanlända elever introduceras till skolan näst intill direkt när de anländer till ett nytt land för att de ska få möjlighet att utveckla båda sina kognitiva och sina sociala färdigheter. Dessa färdigheter är nödvändiga för elevernas delaktighet i vuxenvärlden och för att deras skolgång spelar en nyckelroll i deras psykologiska välbefinnande (ibid). Innan en nyanländ elev kan komma att introduceras till en vanlig svensk klass kan den först få sin början i en så kallad förberedelseklass. Olgaç (1995) beskriver att förberedelseklassen är den plats där barnen kan få en lugn skolstart, oftast i en mindre grupp så att det finns en större
möjlighet att tillgodose varje individs behov än vad man kan göra i en av skolans ordinarie klasser (Olgaç 1995). Det är även i dessa klasser som eleverna får möjligheten att träffa andra barn och får chansen att lära sig det sociala samspelet som är så viktigt för deras fortsatta skolgång. Olgaç beskriver även pedagogernas upplevelse och roll i en förberedelseklass: ”Att vara lärare i en förberedelseklass innebär att man ofta möta barn som upplevt sådant som barn egentligen inte borde få uppleva under sin livstid” (Olgaç 1995, s.5). Detta kräver i en viss grad att pedagogen ska vara insatt i vad som händer runt om i världen för att kunna skapa sig en förståelse eleverna de ska få undervisa. Olgaç skriver även att förberedelseklassen kan spela en viktig roll i barnets vardag då resten av omvärlden kan vara upplevas som ovisst för dem, så kan skolan bli något som ger struktur och en slags normalitet och trygghet.
3
Metod
Med utgångspunkt i syfte och frågeställningar har vi valt att undersöka och belysa de svårigheter som nyanlända elever kan ha inom matematiken. En annan sak som vi vill undersöka är vilka metoder som lärare kan använda sig av för att hjälpa nyanlända elever genom att analysera och problematisera dessa. Vi har valt att genomföra en kvalitativstudie som består av intervjuer där vi har för avsikt att besöka fyra olika skolor inom samma kommun och samtala med lärare på dessa skolor om deras sätt att arbeta med nyanlända elever. Vi valde en kvalitativstudie då en sådan studie fokuserar på en forskning som är induktiv och tolkande, där tonvikten ligger på ord och att man arbetar med förhållande mellan teori och praktik (Bryman, 2008, s. 26-38). Vi anser att vår studie är induktiv eftersom vi drar slutsatser efter de intervjuer som vi genomför och där vi applicerar våra resultat. Vidare kan man se att vår studie är tolkande då vi får tolka och försöka förstå samtidigt som vi bildar oss en uppfattning utefter de svar som vi får av de pedagogerna som vi intervjuar.
För att besvara de frågeställningar vi valt, passar det bra med momentet intervju därför att den kontakt som man kan få med de nyckelpersoner som vi vill vända oss till kan ge en mer privilegierad information (Denscombe, 1998). Denscombe skriver också att: ”Det
informationsdjup som intervjuer erbjuder ger bäst ”valuta för pengarna” om informanterna är beredda och kapabla att ge information som andra saknar – information som grundar sig i att de är människor i en speciell position” (Denscombe, 1998 s.133). Den form av intervju som vi valt att genomföra är en semistrukturerade intervjuer där vi har tagit fram frågor som vi ställer till den intervjuade. Vi håller oss flexibla då det kommer till ordningsföljden på
frågeställningarna. Vi vill låta den intervjuade utveckla sina synpunkter för att få fram just det som den vill få fram av frågan (Denscombe, 1998).
3.1
Urval
Vi valde att skicka ut epost till sju olika skolor inom samma kommun. Tre av skolorna valde att inte ställa upp eftersom de inte hade tid eller intresse. Detta gjorde att vi fick genomföra våra intervjuer på fyra olika skolor i en och samma kommun i södra Sverige. Vi har också valt att på dessa skolor intervjua fem olika pedagoger Anna, Bodil, Carin, Daniel och Eva för att både se hur varje lärare arbetar och vilka metoder som de använder sig av i sin undervisning. Alla dessa namn är fiktiva för att skydda pedagogernas identitet. Anna är pedagog på skola 1 som är en skola där det finns ca 90 % elever med utländskbakgrund, Bodil är pedagog på skola 2 som är en skola där det är jämnfördelat mellan elever med utländskbakgrund och elever med svenskfödda föräldrar, Carin är pedagog på skola 3 och det är en skola som är på landsbygden där det finns mer än 90 % elever med svensk födda föräldrar och Daniel och Eva arbetar på skola 4 och där är det jämnfördelat mellan elever med utländskbakgrund och elever med svenskfödda föräldrar. Samtidigt som vi kan se att det är så att de använder sig av
liknande arbetssätt om de arbetar på samma skola. En annan viktig aspekt som vi ville undersöka vad pedagoger upplevde att nyanlända har svårast med inom matematik. De kriterier vi har för urval av de pedagoger vi intervjuar är att de är behöriga matematiklärare och att de undervisar i årskurs 4-6 i matematik på skolorna.
3.2
Genomförande
Vi har valt att genomföra våra intervjuer ansikte till ansikte med de pedagoger som vi fått intervjutillfälle med och detta gör vi därför att hela upplevelsen blir mer personlig både för oss men också för den intervjuade. Denscombe (1998) skriver att genom kontakt ansikte mot ansikte kommer det yttre intrycket i spel för intervjun, eftersom vi kan lättare se reaktioner som våra informanter får när vi ställer våra frågor. Detta kan då ge en inverkan på svars kvalitén och hur utförliga svar som man får i intervjun.
Vi har valt att vi båda två ska intervjua de pedagoger som vi fått kontakt med. Enligt Trost (1997) så kan det uppfattas av den som blir intervjuad att intervjuaren har ett övertag på denne. Detta är något som vi tog i beaktande och därför ställde vi frågan om det var
acceptabelt att vi var två som kom för att göra intervjun. Vi var dock noga med att påpeka att vi ville vara två för att som Trost (1997) beskriver är det så att om intervjuarna är samspelta kan dessa hjälpa varandra att göra intervjun bra med en större informationsmängd. Förståelsen
för intervjun och tolkandet av svaren blir bättre om man är fler än en person. Trost (ibid) skriver även att det finns en möjlighet att det kan vara positivt för den intervjuade om det är två som ska intervjua innan man har byggt upp något förtroende för varandra.
Den intervjumetod som vi använde oss av innebar att vi konstruerade egna frågor som vi tagit fram innan själva intervjutillfället. Intervjuerna spelas in för att vi ska lättare kunna ta vara på den information som informanterna ger oss. Inspelningar sker med medgivande från
intervjupersonerna. Denscombe (1998) skriver att samtycke till inspelningen är viktigt och att man förklarar för personen i fråga att inspelningen kommer användas som material i enbart forskningssyfte.
Inledningsvis kontaktades rektorn på skolan för att vi skulle få ett godkännande att göra våra intervjuer och genom att kontakta rektorn fick vi också hjälp med att hitta en lämplig
intervjukandidat. Efter att vi fått den information som vi behövde av rektorn kontaktade vi själv den pedagog som vi blivit visade till. Vi bestämde tid med denna pedagog och vi träffades direkt efter matematiklektion. Vi började med att småprata med varandra för att vi skulle lära känna varandra bättre och skapa en viss relation med varandra. Vi valde att göra intervjuerna med enbart en intervjuperson i taget. Om man intervjuar i grupp kan det bli så att den personen som är mer lågmäld inte kan få fram sina åsikter och vill gärna ta del av vad alla personerna säger (Denscombe, 1998).
3.3
Databearbetning
Intervjusvaren som vi fick fram transkriberade vi tillsammans för att ingen information skulle gå förlorad och vi kompletterade denna med de anteckningar som vi själva skrivit ner under intervjutillfället. Vi lyssnade igenom ett antal gånger för att se till att vi inte missat något av värde. Det material som vi sedan fick fram kopplade vi ihop med vårt syfte och
frågeställningar, genom att jämföra de svar som vi fick med det som vi ville ta reda på och därmed göra kopplingar mellan dessa två.
3.4
Forskningsetik
Det finns ett antal etiska övervägande som man som intervjuare måste överväga innan man startar med att komma ut till skolorna och intervjua de personer som man kontaktat. En viktig start är det att man har ett samtycke med den person som man ska intervjua. Genom att göra
klart vad som gäller för intervjuobjektet reda innan intervjun startar kan man på ett enkelt sätt statuera att personen har rätt till sin egen integritet och sin egen värdighet. Man ska göra klart med intervjuobjektet att det är helt upp till honom/henne att svara på vilka frågor de själva vill och personen kan när den själv vill avbryta intervjun om det skulle bli aktuellt (Trost, 1997). Vetenskapsrådet (2002) presenterar detta som samtyckeskravet. Vi gjorde detta genom att skicka frågorna i förväg till pedagogen så det kunde förbereda sig och återkomma till oss om det var något som de inte förstod.
Informationskravet är enligt vetenskapsrådet en annan viktig faktor där både rektorn och pedagogen i fråga får reda på redan innan intervjutillfället vad som är syftet med hela studien och om det är några oklarheter med varför vi genomför intervjuerna ska de kunna fråga oss. Dock behöver man inte delge alla detaljer som finns i studien men man bör ge de rörda personerna nog med information så de kan skapa sig sin egen uppfattning om vad studien handlar om. Genom att skicka ut epost till alla rektorer så förklarade vi syftet med vår studie och varför vi ville göra intervjuer med dem.
Det är viktigt när det kommer till intervjuer av denna form att dessa sker konfidentiellt och att ingen kan spåra vem det är som svarar på frågorna som ställs. Det är därför viktigt att
respektera den intervjuades integritet och inte slänga sig med att ställa frågor eller använda sig av direkta citat som kan verka integritetskränkande för personen. Det är även viktigt för oss som intervjuare att vi har klart för oss att den information som vi tar del av ligger under tystnadsplikt och vi får enbart använda den till ett vetenskapligt syfte. När vi har sammanställt våra intervjuer så använde vi oss av fiktiva namn på både skolor och pedagoger för att man inte skulle kunna vetta vem och var intervjuerna gjordes.
Som vi tidigare talat om får vi som intervjuare enbart använda oss av information för forskningens ändamål i inte för några personliga mål som vi kan tänkas stöta på. Vi får nämligen inte använda fakta i några kommersiella bruk eller några icke-vetenskapliga syften. Det finns vissa fall som man kan låna ut den insamlade informationen man fått till andra vetenskapliga syften men då måste man ha ett godkännande från personerna som
informationen handlar om. Detta är dock inte aktuellt i denna studie. Detta är vad vetenskapsrådet kallar för nyttjandekravet.
4
Analysmetod
Vi valde att sortera allt vårt insamlade material för denna studie i två kategorier, artiklar i den ena och intervjuer i den andra. De teoretiska perspektiv som vi utgick ifrån var det sociokulturella synsättet. Efteråt gjorde vi en analys på det insamlade materialet.
4.1
Analysmetod av artiklar
De artiklar vi valde att använda oss av i vår studie genomförde vi en analys. Därefter delade vi in dessa artiklar i två olika kategorier, där den ena kategorin skulle hjälpa oss att få svar på frågeställningen om vilka metoder som pedagogerna använder sig av. I den andra kategorin fanns artiklar som tog upp frågeställningen vilka matematiksvårigheter som nyanlända elever kan ha.
Den första kategorin som vi valde och delade upp artiklarna efter var alla de olika metoder som finns där för att hjälpa de nyanlända eleverna i deras lärande i skolan. En av artiklarna som vi fastnade för och passade inom denna kategori var Focus on middle school: Teaching mathematics to ELLs: Practical research-based methods and strategies skriven av Huong Tran Nguyen & Mario Cortes (2013). Här tar författarna upp de olika metoder som pedagoger kan använda sig för att underlätta nyanlända elever och bidra till deras lärande inom just matematik. En av våra frågeställningar är att undersöka olika metoder som kan minska denna problematik hos de nyanlända eleverna. Den valda metoden författarna valde att använda sig av var textanalyser som gjordes på andra studier som gjorts inom samma ämne. Detta är något som vi kände till innan vi gick och intervjuade de olika pedagogerna.
Den andra kategori som vi utgick ifrån innehåller texter vars innehåll sätter fokus på matematiksvårigheter som nyanlända elever kan möta i skolan och som kan påverka deras lärande. Svensson (2003) tar upp i sin artikel att en av anledningar till matematiksvårigheter hos nyanlända elever är språket som de möter i skolan. En av våra frågeställningar är vilka svårigheter kan nyanlända elever ha i matematikundervisningen, och i flesta artiklar som vi har läst igenom och analyserat nämner dem att språket är en av faktorerna som kan påverka nyanlända elevers lärande. Detta är något som vi är väldigt nyfikna och vill undersöka genom de olika intervjuer som vi ska genomföra. Vi skulle vilja ta reda på om pedagogerna på skolorna som vi besöker håller med om detta eller de har andra åsikter än vad artiklarna säger.
4.2
Analysmetod av intervjuer
Intervjuer som vi gjorde med pedagogerna spelade vi in, samtidigt som vi gjorde det så tog vi också anteckningar för att få med det viktigaste som vi uppfattade under intervjun. Alla pedagoger utom en fick frågorna i förväg för att kunna förberedde sig på vad vi skulle intervjua dem om. Vi hade förberett tio frågor som vi skulle utgå ifrån och som pedagogerna tilldelades via mail, med det blev fler än så eftersom på många av frågorna ställde vi följdfrågor.
All information från de olika intervjuerna gick vi sedan igenom och sorterade efter de frågor som vi använde oss av. Det vi gjorde var att under fråga ett transkriberade vi alla svar från de olika pedagogerna som vi fick och analyserade dessa. För att se om det fanns något samband mellan dessa svar eller om deras uppfattningar och metoder skiljer sig (Teorell & Svensson, 2007). Sedan så gjorde vi samma analys med alla de tio frågorna.
Det vi upplevde under tiden vi började analysera materialet var att vi var tvungna att avgränsa och inte ta med alla frågor och svar, eftersom dessa frågor och svar inte var relevanta för vår studie. Ett exempel var att vi frågade hur länge de hade jobbat som lärare. Denna fråga använde vi oss av under intervjuerna för att skapa en relation med pedagogerna, men även att ta reda på om deras bakgrund inom skolan.
5
Tidigare forskning
Det som följer här i studien är ett avsnitt som handlar om all den tidigare forskning som finns inom ämnet som studien har sitt fokus kring. Vi kommer behandla den fakta som finns om vilka olika svårigheter som nyanlända elever kan ha inom matematiken i skolan. Vi kommer även lägga fokus på vilka metoder som forskare har presenterat för att hjälpa dessa elever med deras utbildning.
5.1
Matematiksvårigheter hos nyanlända elever
Elever i den svenska skolan kommer från många olika bakgrunder och dessa elever ska introduceras i den svenska skolan. En del av dessa nyanlända elever upplevs ha svårt med den matematik som de möter i den svenska skolan. Man kan säga att de upplever en form av matematiksvårigheter. Matematiksvårigheter som begrepp i dagens samhälle kan definieras genom att eleverna inte klarar av de krav som ställs på dem när det kommer till
matematikundervisningen i skolan. Några av dessa krav är de mål som står skrivna i styrdokumenten för grundskolan. Det finns dock olika faktorer till varför dessa svårigheter finns hos de nyanlända. Malmer (2002) berättar att det de svårigheter som finns kan delas upp i två olika grupper av faktorer, nämligen primära som t.ex. brist på språklig kompetens och sekundära faktorer som tex. olämplig pedagogik.
Detta kan bero på att de ofta bor i etniskt segregerade områden med en låg ekonomisk status och då hamnar dessa elever i skolor mindre resurser och sämre skolklimat. Detta skolklimat kan ha en negativ effekt på de nyanlända eleverna. Därför är det viktigt för pedagogerna att bygga starka relationer mellan pedagog och elev för att eleven ska känna sig trygg och känna tillhörighet. Detta kan bidra till att man får ett större skolengagemang ifrån eleverna och på så sätt kan man reda ut de svårigheter som eleverna kan ha (ibid).
En annan primär faktor som de nyanlända eleverna kan ha när det kommer till
matematiksvårigheter är att när de kommer till det nya landet så blir de tvungna att lära sig en helt ny vokabulär. Limin Jao skriver i sin artikel att:”Students need to learn the social
language as well as the academic language of their new culture” (Jao 2012 s.3). Här visar Jao att varje elev är tvungna att ta sig över en språklig barriär innan de kan skapa sig en förståelse för de olika matematikproblem som de möter.
Jao (2012) tar också upp att en utmaning som de nyanlända eleverna kan möta är metoden som man läser skiljer sig ifrån sättet som de skriver på i sitt modersmål. Ett exempel kan vara att man i vissa länder skriver ifrån höger till vänster medans man i Sverige gör tvärtom. Denna skillnad i skrivsätt kan skapa förvirring hos de nyanlända eleverna som blir berörda av detta genom att de kan möta svårigheter med att skriva matematik på det nya språket
samtidigt som de genomför en pågående process med att navigera igenom det nya språket (Jao 2012). Därför är det viktigt att man som pedagog försöker att hjälpa eleverna så att den undervisning som de får inte förvirrar dem utan de kan utveckla sin språkliga förmåga tillsammans med sin matematiska förmåga.
Jao (2012) nämner vidare att det kan finnas ord och symboler inom matematiken som kan förvirra de nyanlända eleverna därför de kan betyda samma sak men se olika ut. Ett exempel på detta kan vara när en pedagog använder sig av de olika symbolerna för multiplikation, nämligen (x) och (*). Det man bör göra istället är att vara konsekvent med vad man som pedagog använder för symbol för att inte ytterligare försvåra utbildningen för de nyanlända eleverna.
En annan som tar upp att det finns problematik inom matematiken för nyanlända elever är Gudrun Svensson som i artikeln Språk och matematik (2003) berättar att det finns en koppling mellan att inte ha en tydlig förståelse för det svenska språket och att och svårigheter med matematikens textuppgifter. Svensson (2003) grundar sina slutsatser i de nationella prov resultat som kom åren 1998 och 199, där det visade sig att de elever som har ett annat modersmål än svenska fick ett betydligt lägre resultat än övriga elever. Det finns även andra forskare som drar samma slutsatser. Även Rönnberg & Rönnberg (2001) säger att de med ett annat modersmål har det svårare med att klara de textuppgifter som matematiken presenterar, dock vill de påpeka att det finns de elever med svenska som modersmål som också kan ha problem med liknande uppgifter. Detta leder alltså till en variation bland resultaten (Rönnberg & Rönnberg 2001).
Vidare berättar Svensson (2003) att då det kommer till textuppgifter så är det viktigt att man har bra strategier för att avkoda läsningen i uppgifterna och behärskar man då inte språket till fullo så blir det lätt problem för de elever som har det svårt med språket.
5.2
Metoder för att hjälpa nyanlända elever i
klassrummet
De metoder som finns för att hjälpa de nyanlända eleverna blir bättre om pedagogen hela tiden är konsekvent i sin undervisning och att:
Vid all undervisning, inte minst i matematik, är det viktigt att språket är klart och entydigt. Att använda ord som ”fyrkant” när man menar kvadrat, ”runda grejer” när man menar cirklar eller att beskriva en division som ”den delat med den” eller ”den delat på den” kan leda till missförstånd av viktiga begrepp eller strategier(Löwing 2004, s. 116).
Det som pedagogen kan göra för att underlätta arbetet för de nyanlända eleverna när det kommer till klassrumssituationen är att använda sig av en metod som innebär att man bedriver en tvåspråkig undervisning. Denna form av undervisning kan göra så att nyanlända elever kan få en större förståelse redan i inledningen av deras utbildning samtidigt som de utvecklar och ökar sina kunskaper inom båda sina språk på samma gång (Hansen et al. 2011). Lindekvist (2003) beskriver även hon att genom att arbeta med två språk parallellt kan man utveckla sina kunskaper inom matematik därför att då det kommer till ord eller begrepp som eleverna inte förstår kan man på ett effektivt sätt förklara just det begreppet eller ordet på elevens modersmål så att det blir lättare att förstå. Genom att använda en tvåspråkig undervisning kan man applicera ett sociokulturellt lärande på undervisningsmetoden. Hansen et al. (2011) menar att med hjälp av denna form av undervisning kan man betona vikten av det matematiska samtalet mellan elever. Att med hjälp av denna undervisning kan man hjälpa de nyanlända eleverna i diskussioner med att de kan använda sig av sitt modersmål då det kommer till begrepp som de inte förstår hur de ska använda det på svenska så kan de gå över till sitt modersmål för att på ett enklare sätt få fram vad det de menar.
En annan aspekt som pedagoger inte ska ta för givet är att eleverna förstår allt som det står i texten när de arbetar med problemlösningsuppgifter. För att underlätta för andraspråkselever när det kommer till deras språkkunskaper är att de går igenom texten i uppgifterna och undersöker hur de kan hjälpa dem så alla förstår vad som krävs av dem. Här kan pedagoger ändra texten i uppgifterna så alla elever känner igen och förstår de ord
för att lättare arbeta med uppgiften. Viktigt att tänka på här är att pedagoger inte ska förenkla uppgifterna utan bara texten genom att ändra orden som andraspråkselever kan ha svårt att känna igen (Ibid).
Att man som pedagog skapar starka relationer med de nyanlända eleverna som kan ha svårigheter med matematiken kan också vara en metod som man kan använda för att hjälpa dessa elever i deras undervisning. Löwing (2008) beskriver att genom att skapa djupgående relationer med eleverna kan man som pedagog få en större förståelse för elevernas inlärning och hjälpa dem i deras fortsatta utbildning. Ett exempel kan vara att man tar reda på elevens tidigare kunskaper inom matematik men även vilka erfarenheter från sitt hemland som eleven har och använda dessa erfarenheter i sin undervisning (Löwing 2008). Om man som pedagog tar reda på all denna information kan man enkelt utveckla sin undervisning så den kan vara till hjälp för varje individ som tar del av den. Thornberg (2006) menar att en elev kan påverkas oerhört mycket i sitt liv av den rådande relationen till sin lärare. T.ex. kan elevernas känslor, viljor, motivation, tillit och självkänsla för att klara av skolan och arbetet i skolan påverkas av deras relation med läraren.
Det finns även andra former av metoder för att hjälpa nyanlända elever. Wiest (2001) tar upp en metod som innefattar att man som pedagog arbetar mycket med grupparbeten för att låta de nyanlända eleverna ta hjälp av de andra eleverna i klassen för att underlätta sin inlärning. Wiest skriver att:”Open-ended and investigative cooperative work in small, heterogeneous groups is particulary important for minority students” (Wiest 2001, s.22). Att ha en tydlig struktur för arbetet och att ha ett fungerande övervakande över grupparbetena är grundpelarna i denna metod. Man kan även underlätta arbetet i dessa grupper med att använda sig av olika hjälpmedel. Dessa verktyg kan vara allt från riktlinjer som eleverna kan följa till viuella vertyg så som plancher runt om i klasrummet som eleverna kan vända sig till om det uppstår någon form av oklarhet under arbetets gång (Wiest 2001). Då det kommer till dessa visuella verktyg kan de agera som ett effektivt stöd för de nyanlända eleverna då de kan skapa sig en egen uppfattning och samtidigt som de kan se sambanden mellan olika figurer och formler på ett tydligare sätt (Nguyen & Cortes 2013).
Den tidigare forskningen visar även på att det krävs att det finns ett gott sammarbete mellan de olika pedagogerna som har hand om de nyanlända eleverna därför om detta saknas kan de nyanlända elevernas lärande bli lidande. Skolverket har presenterat att det är flera faktorer som till exempel ett tilllåtande arbetsklimat och ett kollegialt lärande där lärargruppen drar åt samma håll som har en avgörande betydelse för de nyanlända elevernas måluppfyllelse och lärande (Skolverket 2013a).
5.3
Kritiskt resonemang av studier
I dessa studier som vi har tagit del av ligger mycket av fokus på de positiva aspekterna i deras undersökningar. De flesta av författarna tar inte upp vilka svårigheter de möter i sina studier och detta är något som vi hade funnit intressant att ta del av. I många av studierna så
presenteras ett teoretiskt perspektiv som ligger till grund för hela studien och något som vi velat ha med är att man kanske skulle kunna ta del av flera olika perspektivs syn på samma fråga. En annan del som vi kan titta kritiskt på är att många av studierna är studier som är internationella och därför inte riktar sig direkt till det svenska systemet. Därför kan vi ofta inte anta att det som de flesta kommer fram till också stämmer överens med hur det ser ut i den svenska skolan. Som ett exempel kan vi ta artikeln Language matters in demonstrations of understanding in early years mathematics assessment skriven av Mushin et al (2013) där denna studie genomförs i Australien och att vi inte kan veta med säkerhet hur det resultatet hade sett ut i Sverige, utan vi kan bara anta att studien är så övergripande att resultaten är passande även på det svenska systemet.
5.4
Ett sociokulturellt synsätt på lärande
Nedanstående avsnitt är delvis hämtat ur kunskapsöversikten Svårigheter inom ämnet matematik hos nyanlända elever (Bisanovic & Persson 2016).
Enligt Vygotskij (1995) är det upp till oss pedagoger att hitta lösningar och skapa förutsättningar för att alla elever ska kunna lära sig och utvecklas vidare. Ett sätt att lyckas med just detta är att fånga intresset hos eleverna så att de kan utveckla sin kunskap utifrån sina egna erfarenheter. Det gäller att hitta något som är nära till eleven, något som eleven känner igen sig i och kan uttrycka sig med. Samma gäller för de elever som har ett annat modersmål än det svenska språket. Barn som i tidig ålder kommer i kontakt med flera språk blir också mer språkligt medvetna. De lär sig att växla mellan de olika språken, oftast
dagligen. Detta gör att deras kunskap för språk utvecklas på ett bredare plan (Vygotskij 1995; Liberg 2007). Inom det sociokulturella perspektivet på lärande finns ett antal termer av betydelse, som t.ex. artefakter eller verktyg, dialog, mediering och distribuerat lärande. Vygotskij anför att språket är den viktigaste artefakten för att man ska kunna delta fullt ut i lärandesituationer. Med hjälp av artefakter som t.ex. laborationsmaterial kan man mediera något abstrakt såsom uträkning av bråktal till att få en konkret beskrivning. När elever placeras tillsammans för att i dialog med varandra arbeta med problemlösningsuppgifter, så delar de med sig av sina kunskaper inom området. Detta kallas distribuerat lärande (Hartsmar & Sandström, 2008).
En annan viktig aspekt inom det sociokulturella synsättet är att använda sig av hjälpmedel i olika former för att underlätta för de nyanlända elevernas undervisning. Detta kan vara hjälpmedel så som planscher med matematiska formler uppsatta runt om i klassrummet som eleverna kan vända sig till som extra stöd när det behövs (Nguyen & Cortes 2013). Detta kan bidra som ett extra stöd för de elever med ett annat modersmål än svenska.
Enligt Aspelin (2010) bör man lägga fokus på relationer där det sociala band är ett fenomen som håller samman eleverna och lärarna i klassrummet, likväl det fenomen som förenar människor i ett samhälle. Han menar att dessa band inte är enkla att upptäcka och därför måste man som lärare lägga ner tid på att lära känna individernas yttre framträdanden och deras inre processer dvs. känslor, intentioner och tankar. När man i grupp integrerar med varandra bör man studera eventuella tecken som kan förekomma. Ett socialt band kan bli stabilt, hotat, reparerat, bräckt eller avklippt. Ett exempel är att när man hamnar i en konflikt med en nära vän eller bekant och det slutar med att man känner sig sviken och sårad. Efter ett tag träffas man på nytt och försöker reparera det bräckliga bandet som finns kvar. De sociala banden byggs framförallt upp genom vårt sätt att agera. Detta är även något som Chiu et al (2012) tar upp.
6
Empiri
Efter att ha genomfört våra intervjuer och sammanställt dem i transkriptioner ska vi nu försöka sammanställa vilka resultat som vi fått fram. Dessa resultat hämtar vi ifrån de svar som vi fått av personerna som vi intervjuat. För att få en klarare bild vad det är som vi ska ta
reda på vill vi upprepa vilket vårt syfte med studien är. Vårt syfte är att analysera och problematisera de tillvägagång sätt som pedagogerna använder sig för att förhindra matematiksvårigheter hos nyanlända elever och vi vill undersöka och belysa vilka dessa svårigheter kan vara.
Vi intervjuade fem olika pedagoger som var jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Dessa pedagoger jobbade på kommunala skolor inom samma kommun men det var bara två av dem som jobbade på samma skola. Två av pedagogerna har en utländsk bakgrund och alla
pedagogerna hade över 10 års erfarenhet av läraryrket.
För att skydda pedagogernas identitet kommer vi att använda oss av fiktiva namn. Vi kommer att benämna pedagogerna med namnen ”Anna”, ”Bodil”, ”Carin”, ”Daniel” och ”Eva” där ”Daniel” och ”Eva” jobbade på samma skola.
6.1
Möte med en ny nyanländ elev
Den här frågan löd ”hur går du tillväga när det börjar en ny nyanländ elev i klassen?” och svaren som vi fick presenterar vi här nedan:
Anna svarade att när det kommer en nyanländ elev till henne så börjar man med att
genomföra ett samtal med elevens föräldrar där kuratorn på skolan är närvarande. Efter detta samtal får Anna en klarare bild vem elev en och då är det dags att göra en kartläggning över elevens kunskaper. Dessa kartläggningar hämtar skolan ifrån Skolverket och dessa genomförs med hjälp av flera personer inom skolan. Dessa kartläggningar fokuserar på elevernas
språkkunskaper och inte särskilt mycket på deras matematikkunskaper och därför genomför Anna diagnoser för att undersöka vilken nivå som eleverna befinner sig på rent matematiskt. När dessa kartläggningar och diagnoser är genomförda och eleverna är redo att gå in i klassrummet och börja sin undervisning brukar Anna placera de nyanlända eleverna tillsammans (om det är fler än en).
Bodil besvarade denna fråga med att hon inte är med när skolan genomför kartläggningar av de nyanlända eleverna och när de genomför diagnoser för att ta undersöka vilken nivå de ligger på. Bodil får helt enkelt den information som specialpedagogen, kuratorn och övrig personal som varit inblandad i denna del tagit fram och hon får själv göra en bedömning om
hon kan fortsätta med den planering som hon redan har gjort eller om hon måste ändra något för att se till att den nyanlända elevens behov ses till. Bodil väljer att inte placera de
nyanlända på något speciellt sätt utan dessa elever placeras ut tillsammans med de övriga eleverna i klassen.
Carin svarade på frågan att inom hennes skola får de väldigt få elever som är nyanlända. I början av detta skolår var det första gången som de tog emot nyanlända elever på skolan och därför är hela deras arbetssätt under utveckling. Carin beskriver arbetssättet med att hon inte får någon delaktighet i elevernas kartläggning och diagnoser förrän de är färdiga. Det är specialpedagogen och kuratorn som har hand om dessa och Carin får ett färdigt material som hon sedan får ta del av och sedan själv göra en bedömning ok hon kan fortsätta med den undervisning som hon planerat eller hon måste göra några ändringar om det är så att det behövs för att den nyanlända elevens behov kräver det. Carin lägger inte heller någon vikt vid att placera ut de nyanlända eleverna på något specifikt sätt utan hon placerar dem tillsammans med de övriga eleverna i klassrummet. Hon väljer helt enkelt att inkludera eleverna med övriga klasskamrater.
Daniel och Eva arbetade inom samma skola och därför var deras svar på denna fråga nästan identiska. De svarade att de nyanlända eleverna börjar alltid i en förberedelseklass på skolan där de kartläggs och förbereds för att vid ett senare tillfälle slussas in i klassrummet med övriga elever. Efter att inslussningen är klar så får både Daniel och Eva fortsatt hjälp av specialpedagog och hemspråkslärare för att hjälpa de nyanlända eleverna med deras
undervisning. Det är även så att efter skoldagen är slut går de nyanlända eleverna till en lärare i förberedelseklassen där de kan få ytterligare hjälp med skolarbetet. I klassrummet när det kommer till placering för de nyanlända så väljer Daniel och Eva att inkludera de nyanlända med resten av klasskamraterna för att de ska känna en tillhörighet.
6.2
Bakgrund hos de nyanlända eleverna
Nästa fråga som vi ställde var ”får du någon bakgrundsfakta om den nyanlända elevens språk och kultur, eller något som kan påverka elevens skolgång t.ex. tragisk händelse i deras liv?”. Anna besvarar denna fråga med att eftersom hon får vara med under all kartläggning som
uppfattning vad det är för en elev som ska börja i klassen. Hon berättar även att man varje vecka har möte med ledningsgruppen och specialpedagogen för att alla på skolan ska var uppdaterade kring dessa elever. Hon berättar även att man försöker ha en god dialog med övriga arbetslaget för att alla ska ta del av samma information gällande de nyanlända eleverna.
Bodil och Carin besvarade frågan på liknande sätt genom att de tycker att de får tillräcklig information kring de nyanlända eleverna ifrån läraren i förberedelseklass. De får ta del av informationen vid ett överlämnandemöte och här får de den information som behövs för att de ska kunna genomföra sin undervisning av den nyanlända eleven.
Daniel säger att han knappt får någon bakgrundsfakta om de eleverna som börjar i hans klass förutom vilket språk som de har som hemspråk. Daniel berättar att detta kan leda till stora problem för honom därför att det känns ibland som man inte alls är förberedd på hur eleven ska verka och vara. Även Eva säger att hon precis som Daniel inte får någon information om eleverna förutom i speciella fall.
6.3
Påverkar bakgrundsfakta undervisningen
Nästa fråga som vi ställde löd ”kan dessa bakgrundsfakta som du får om eleven påverka din undervisning? På vilket sätt?” och svaren som vi fick löd.
Anna besvarade frågan genom att förklara att om det bara var en elev som kommer in i klassen så ändrar hon inte sitt arbetssätt utan hon fortsätter med sin planering som hon gjort sedan tidigare. Det som hon försöker lägga mycket vikt vid är dock att få alla eleverna
inkluderade i klassrummet. Detta gör hon genom att alla elever ska få vara med i klassrummet hela tiden och inte ska behöva gå ifrån bara för att de ska jobba med eget material. Om det skulle vara så att Anna har eget material till de nyanlända eleverna så låter hon arbeta med detta material i klassrummet och på så sätt inte särbehandla och intensifiera att de arbetar med något annat material jämfört med övriga elever.
Bodil svarade på ett liknande sätt som Anna att hon inte ändrar sin undervisning om det inte är något som är väldigt speciellt. Hon låter eleverna vara med under all undervisning som hon genomför och hon inkluderar de nyanlända eleverna tillsammans med de andra eleverna i
klassen. Även Bodil säger att om det skulle behövas något annat material till de nyanlända eleverna så kan hon justera detta material efter just den elevens behov.
Carin är oerfaren då det kommer till att arbeta med nyanlända elever och därför känner hon att den bakgrundsfakta som hon får är viktig för planeringen av hennes undervisning. Carin berättar att hon under detta läsår har fått två nyanlända elever i klassen där båda dessa elever har goda kunskaper inom engelska. Att Carin har detta bakgrundsfaktum gör att hon ofta väljer att placera dessa två elever med de i klassen som har störst kunskap inom engelska och kan dessa elever hjälp till att översätta till engelska om detta skulle bli nödvändigt. Carin berättar även att detta är bra även för de eleverna som översätter till de nyanlända eleverna därför de tränar sin engelska och sin förmåga att formulera och förklara, samtidigt som Carin själv kan fokusera på hela klassen och inte behöver lägga särskilt mycket tid på att översätta till dessa elever.
Daniel säger att eftersom han inte får särskilt mycket information så kan han inte ändra sin undervisning på något sätt för att den ska bli mer anpassad till de nyanlända eleverna. Det han alltid gör är att försöka se varje elev och skapa en relation med denne. Eva säger precis som Daniel att eftersom de får så lite information så är det svårt att ändra på något.
6.4
Svårigheter inom matematiken hos nyanlända elever
Som nästa fråga valde vi ”upplever du att nyanlända elever har svårigheter med matematiken i skolan? Vilka kan dessa vara?”.
Anna berättade att hon upplever att det finns något specifikt som hon anser är en svårighet för just de nyanlända eleverna. De svårigheter som de kan ha kan lika väl vara samma som en elev som är född i Sverige kan ha. Hon säger också att om det är någon nyanländ elev som har svårigheter med matematiken är det oftast kopplat ihop med att man inte har lärt sig
matematik i hemlandet. Detta leder till att deras färdigheter inom matematiken inte är tillräckligt utvecklade och detta kan leda att de får svårigheter. En svårighet som Anna vill poängtera som hon möter i klassrummet är att vissa av elever i sitt hemland skriver från höger till vänster, men att övergången mellan att ändra skrivsätt kan innebära en svårighet för eleverna. Anna vill poängtera att hon anser att den största faktorn till att de nyanlända
det svenska språket och därför kan de inte tillgodose sig all den information som behövs för att de ska kunna lösa uppgifterna.
Bodil tar upp exakt samma sak som Anna är och anser att den största delen av de nyanlända elever som hon varit lärare för inte alltid visar upp att de har några svårigheter inom
matematiken därför hon anser att matematiken ser ut på liknande sätt oberoende var du är i världen. Hon anser till och med att de nyanlända elevernas matematikkunskaper kan vara högre än hos övriga elever. Dock är det ett område där Bodil kan se att nyanlända elever kan upplevas ha svårigheter och det är när det kommer till problemlösning. Bodil säger att hon tror detta beror på att det är språket som är den största faktorn till att eleverna har problem inom just detta område och därför bör på ett aktivt sätt arbeta med att utveckla det svenska språket även inom matematiken. En annan svårighet som de nyanlända eleverna kan möta är att då det kommer till hur man räknar ut uppgifter kan det skilja sig på hur man gör det i skolan jämfört med hur elevernas föräldrar gör det. Bodil anser därför att det kan vara till hjälp att på till exempel föräldramöten visa hur man räknar i skolan så föräldrarna sedan kan gå hem och hjälpa sina barn med uppgifterna.
Svaren som Carin gav var till största vikt de samma som både Daniel och Eva gav då alla tre ansåg att den största faktorn till att nyanlända har problem inom matematiken är att deras kunskaper inom det svenska språket inte är tillräckliga. Daniel berättade att han ofta ser nyanlända elever som ligger i framkant i klassen då det kommer till den matematik som enbart innebär att räkna med siffror som till exempel 25+45. Men när dessa elever sedan blir presenterade för textuppgifter där de måste läsa sig till den information som de behöver för att kunna räkna ut uppgifterna. Eva vill även hon påpeka att det ofta är så att de eleverna som kommer till Sverige oftast har större kunskaper inom matematik men att de dras ner av att de inte har de kunskaper inom det svenska språket som är nödvändiga.
6.5
Olika undervisningsmetoder för att hjälpa nyanlända
elever
Vår nästa fråga till pedagogerna var ”Vilken/vilka undervisningsmetoder använder du dig för att hjälpa nyanlända elever som kan ha svårt med matematik?”
Den undervisningsmetod som Anna använder sig av ständigt i sitt klassrum är att hon förenklar uppgifterna språkligt men behåller samma nivå. Här kan det till exempel vara ord
som kräftskiva ändras till pizza kväll för att det ska bli lättare för eleverna att känna igen ordet. Anna vill inte att eleverna ska lägga för mycket fokus på att avkoda orden utan hon vill att de ska förstå innebörden för att göra uträkningen. Här kan även Anna rita för eleverna så att de ska lättare få förståelse på vad hon är ute efter. Anna som är tvåspråkig och har arabiska som modersmål vill helst inte använda sig av arabiska i sin undervisning. Främsta orsaken till detta är att hon har testat denna metod innan och hon anser att det inte har underlättat för elevernas förståelse och utveckling. Istället har hon märkt att eleverna blir bekväma och använder sig inte av det svenska språket. Anna tar även upp att hon lägger mycket fokus på språket, där hon har varje vecka ”veckans uppgift” som eleverna ska lösa själva. Men fokus ligger här att förstå språket och inte på uträkningar, som de senare går igenom tillsammans. Bodil gillar inte iden att förenkla uppgifterna språkligt eftersom hon anser att eleverna inte kommer lära sig dessa ord och kan inte använda sig av dem i skolan eller på deras fritid. Kommer det upp några svåra ord som eleverna inte känner igen så går de igenom dessa tillsammans. Detta gör att nästa gång som eleverna möter dessa ord så kommer de att känna igen dem och kunna fortsätta med deras arbete.
Metoden som Carin använder sig av är att hon översätter uppgifterna till engelska så att hennes elever kan vara med och bidra till diskussioner i klassrummet. Hon har sina
genomgångar på svenska så att eleverna tränar på att lyssna på svenska språket, men sedan går hon till dessa elever och kollar så att de har förstått vad de gick igenom. Carin har även resurs vissa dagar och då brukar resursen sitta med de nyanlända eleverna och hjälpa dem när de inte hänger med eller har frågor.
Daniel och Eva använder sig mycket av tavlan i sin undervisning, där de tar upp alla svåra begrepp och går igenom dessa tillsammans med sina elever. När de jobbar i grupper eller par så kan eleverna använda sig av sitt hemspråk för att förklara till kompisen när de inte förstår vad de ska göra. På skolan arbetar de mycket ämnesövergripande och på svenska lektionerna så arbetar dessa elever mycket med begrepp för att få en bättre förståelse. En annan metod som Daniel använder sig av är att han läser upp uppgifterna innan de ska ha prov så att eleverna ska förstå och inte sitta och vara oroliga att de inte förstår vad det är som de ska räkna ut.
6.6
Planering av lektioner och anpassat material
Den sista frågan som vi ställde till pedagogerna var ”hur planerar ni lektionerna och använder ni något särskilt anpassat material för de nyanlända eleverna?”.
Anna svarade att hon försöker göra allt material själv där hon använder sig av uppgifter från en gemensam mattebok som eleverna har. Hon försöker även använda sig av praktiskt material för att det ska bli lättare för de nyanlända eleverna att följa med under genomgångar och när de räknar själva. Anna berättade även att hon har börjat använda sig av film som ett material för att hjälpa eleverna.
Bodil berättar att hon använder sig av ett läromedel där man kan anpassa svårighetsgraden efter varje elevs behov och detta anser hon är bra för att här exkluderar hon inga elever utan alla elever i klassen använder samma läromedel. Bodil tror att det är viktigt för nyanlända elever att känna att de inte blir särbehandlade och utpekade så därför tycker hon att denna form av material är perfekta för hennes undervisning.
Även Carin har samma läromedel till alla i klassen men som tidigare nämnt så översätter hon uppgifterna till engelska till de eleverna som hon för tillfället har erfarenhet kring. Även Carina anser att det är den bästa lösningen att eleverna använder samma läromedel för att undervisningen ska bli så jämbördig som möjligt.
På skolan där Daniel och Eva undervisar använder de sig av samma läromedel rakt igenom och därför blir deras svar på denna fråga liknande. De säger att alla eleverna använder sig av samma läromedel oberoende om de är nyanlända eller inte. Eva berättar att hon precis som övriga intervju personer anser att den bästa undervisningen för nyanlända elever är när de blir inkluderade med resten av klassen och genom att låta dem använda samma material så gör man just detta.
7
Analys av intervjuer
Efter att vi redogjort de svaren som vi fått av pedagogerna som vi intervjuade kommer vi nu att analysera dessa resultat. Vi kommer i detta stycke att knyta ihop pedagogernas tankar och svar med den tidigare forskningen som ja tagit fram och härmed analysera den i enlighet med detta.
7.1
Analys av ”möte med en ny nyanländ elev”
På denna fråga fick vi svaret av Anna att hon är med redan från början av den nyanlända elevens skolstart och detta kan leda till att Anna lättare kan bilda sig en uppfattning om hur eleven är och verkar. Eftersom Anna är med från början blir det även lättare för henna att skapa en relation med eleven i fråga och med elevens föräldrar och det är just det som Löwing (2011) tar upp. Att det är viktigt både för eleven och pedagogen att ha en stark relation som gör att pedagogen får en större förståelse för elevens inlärning och på så sätt hjälpa dem i deras fortsatta utbildning. Att skapa dessa trygga relationerna gör så att eleverna som kommer till Anna klass känner en trygghet och kan därför bli inkluderade i en större utsträckning än vad de skulle bli om denna relation inte fanns.
Annas sätt att ta emot nyanlända elever skiljer sig jämfört med de övriga intervjupersonerna då de uteslutande inte har med eleverna att göra förrän de kommer in i klassen. Detta gör då att de relationer som tidigare beskrivits och som enligt teorierna är viktiga för elevens skolgång utvecklas i en mycket långsammare takt än i Annas fall. En annan teori som förespråkar just dessa relationer företräds av Chiu et al (2012) och Aspelin (2010) som även här säger att desto tidigare som dessa relationer tar sin början desto mer känner sig eleven trygg och deras kunskap kan utvecklas snabbare.
Gemensamt för alla pedagoger som blivit intervjuade är att de allihop försöker inkludera varje nyanländ elev i klassen och låta dem delta tillsammans med övriga elever. Pedagogerna utgår ifrån det sociokulturella synsättet med att de låter de nyanlända eleverna vara en del av
gruppen för att lättare komma till tals och kan därför lära av varandra. De anser genom att låta de nyanlända eleverna arbeta i gruppen tillsammans med andra elever leder detta till att eleverna lär sig av varandra och på så sätt kan dela erfarenheter och kunskaper med varandra. Daniel var en av de som starkt förespråkade detta då han berättade att han ofta försökte para ihop nyanlända lever med någon annan elev som hade kunskaper inom samma modersmål för att om det var något som var oklart för de nyanlända så kunde man ta hjälp av modersmålet för att ta reda på det som var viktigt i uppgiften.
7.2
Analys av ”bakgrund hos de nyanlända eleverna”
all den info som hon vill ha om en elev. Bodil och Carin får enbart information om vilket språk som eleven talar och inte något om elevens sociala liv. Daniel och Eva får ingen information och måste därför själva ta reda på de saker som de behöver.
Om man då tittar på de teorier som Limin Jao (2012) presenterar som innefattar undervisning av olika elever med olika kulturer är det återigen viktigt med att skapa relationer för att skapa en ömsesidig respekt och förståelse för olika kulturer. Om pedagogerna i detta fall får ta del av information om den nye elevens kultur kan denne på så sätt undervisa resten av klassen inom elevens kultur och därmed skapa den förståelse och respekt som måste finnas därför kultur finns överallt men viktigt att nämna är att kultur inte är densamma i alla delar av världen. Inget land är ett annat likt och därför kan kulturerna skilja sig väldigt mycket åt. När det blir som i Bodil, Carin, Daniel och Evas fall att man inte alls får någon information om elevens kultur kan det bli en utmaning som sätter stopp för förståelsen av dessa nyanlända elever.
En annan viktig faktor till att man ska få information om annat än bara elevens språk är att om pedagogerna får information om kunskaperna hos eleverna, så kan de lättare ge stöttning till varje nyanländ elev. Stöttningen ska nämligen leda till eleverna mot nya färdigheter, nya begrepp eller nya nivåer av förståelse.
7.3
Analys av ”påverkar bakgrundsfakta undervisningen”
Om bakgrundsfakta som varje pedagog får om de nyanlända eleverna påverkar hur deras undervisning ser ut varierar. Anna och Bodil ändrar inget i sin undervisning om det handlar om en enskild elev som kommer till dem utan de kör vidare på den planering som de gjort sedan tidigare. I Daniels och Evas fall blir det svårt att ändra något eftersom de inte får någon information och kan därför inte ta någon särskild hänsyn till enskilda elevers behov. Carin däremot är väldigt ny när det gäller att undervisa nyanlända och för hennes del är det viktigt med den bakgrundsfakta hon får, för att planera undervisningen. Hon ändrar i sina texter och översätter dem så att de nyanlända eleverna kan lättare förstå och hänga med i
En bakgrundsfakta som bara Anna får ta del av är elevernas kunskaper inom matematik då hon genomför diagnoser med dem för att undersöka vilken nivå de ligger på. Detta gör att Anna kan ta reda på om eleverna har med sig några kunskaper ifrån sitt hemland och därför kan hon effektivisera hennes egen undervisning av de nyanlända eleverna. Anna arbetar i enlighet med vad Löwing (2008) säger, för att kunna ta hand om nyanlända elever så ska pedagogen göra en omsorgsfull kartläggning av de kritiska faktorerna i kulturmötena. För om man får den här informationen kan man på ett utveckla sin undervisning så att man kn hjälpa varje individ.
7.4
Analys av ”svårigheter inom matematiken hos
nyanlända elever”
Gemensamt för alla pedagoger är att de anser att de nyanlända eleverna som kommer till deras klasser inte har några direkta svårigheter med matematiken. Dock anser de alla att det som kan göra att man upplever att det kan finnas svårigheter är att eleverna inte har ett utvecklat språk och kan därför inte tillgodose sig all den information som behövs för att de ska utföra textuppgifter inom matematik. Anna nämner även att det kan bli en svårighet för elever som kommer ifrån länder där man läser ifrån höger till vänster därför att omställningen för dem till att läsa ifrån vänster till höger kan bli svår. Även Bodil säger att det finns en annan faktor och det är att föräldrarna hemma inte räknar uppgifter på samma sätt som man gör i skolan och därför när eleverna ber sina föräldrar om hjälp kan detta leda till förvirring och därmed missgynna elevens lärande.
Att pedagogerna anser att det är språket som ligger till grund för de nyanländas matematiksvårigheter är något som teorierna också tydligt visar på. Limin Jao (2012) beskriver det som att varje elev är tvungen att både lära sig det sociala språket och även det akademiska språket när de kommer till ett nytt land. Detta leder till att om eleverna inte har ett välutvecklat språk både socialt och akademiskt så kan man få svårigheter med att lösa
uppgifter som kräver att man använder sig av båda. Jao bekräftar även vad Anna med att man skriver olika beroende av var i världen man är ifrån. Skillnad i skrivsätt kan skapa förvirring hos de nyanlända eleverna som blir berörda av detta genom att de kan möta svårigheter med att skriva matematik på det nya språket samtidigt som de genomför en pågående process med att navigera igenom det nya språket (Jao 2012).
Även andra forskare som till exempel Gudrun Svensson (2003) skriver att det finns en tydlig koppling mellan att inte ha en förståelse för det svenska språket och att ha svårigheter med matematikens textuppgifter. Detta är precis vad intervjupersonerna beskriver som är det enda som kan ligga till grund för om det finns några svårigheter för de nyanlända eleverna. Dock vill både pedagogerna som vi intervjuade och Rönnberg & Rönnberg (2001) poängtera att dessa svårigheter med text uppgifter på grund av att man inte har ett utvecklat språk är vanliga hos de elever med ett annat modersmål än svenska men att dessa problem också kan finnas hos elever med svenska som modersmål.
Bodil beskriver att det kan bli ett problem om eleverna räknar på ett specifikt sätt när de är i skolan och att deras föräldrar räknar på ett helt annorlunda sätt hemma så kan detta leda till att förvirring hos eleverna när de frågar om hjälp med läxor hemma. Jao (2012) skriver att detta är ett problem som teorierna fastslår genom att beskriva att det kan leda till svårigheter för eleverna när man använder olika tecken som betyder samma sätt. Jao tar upp exemplet med multiplikation där man kan se att personer använder symbolerna (*) och (x) för att beskriva en multiplikation. Detta är detta som Bodil också menar när hon beskriver att man räknar på olika sätt.
7.5
Analys av ”olika undervisningsmetoder för att hjälpa
nyanlända elever”
En metod som Anna använde flitigt var att hon förenklade uppgifterna som hon gav eleverna språkligt men detta var en metod som ingen av de övriga pedagogerna använde sig av. Anna anser att eleverna inte ska lägga mycket fokus vid att avkoda texten utan den största fokusen ska ligga på att räkna ut det matematiska i uppgifterna. Bodil anser att detta inte var en metod som gynnar eleverna. Hon menar nämligen att om man tar och förenklar uppgifterna rent språkligt så lär sig inte de eleverna som behöver språkträningen de specifika ord och fraser som är skrivna i uppgifterna. Det som Bodil istället gör är att hon går igenom uppgifterna tillsammans med eleverna för att se så att alla förstår vad det är som de läser. Om det finns några oklarheter hos eleverna så förklarar hon vad ord betyder och hur man använder dem för att eleverna ska kunna återanvända dessa ord om de skulle behöva det. Även Daniel och Eva använder ett liknande arbetssätt som Bodil. De förenklar inte språket men Daniel berättade att när eleverna ska ha prov så går han först igenom alla uppgifterna i provet genom att läsa dem tillsammans med eleverna och förklara för dem om det finns några oklarheter. När det
kommer till Carin så skiljer hon sig från resten på en punkt och det är att hon översätter vissa uppgifter till engelska för att underlätta för de nyanlända eleverna som hon har i sin klass. Att förenkla uppgifterna språkligt som Anna gör är en metod som Hansen et al (2011) beskriver som en av de metoderna för att hjälpa elever med ett annat modersmål än svenska. De menar att med denna metod kan läraren fokusera på det matematiska i uppgifterna och behöver inte lägga så mycket fokus på att eleverna ska förstå språket som de läser. Dock menar Hansen et al (2011) att det är viktigt att inte förenkla uppgifterna matematiskt för då tar man bort utmaningen för eleverna.
Metoden som innefattar att man använder sig av tvåspråkighet i klassrummet var något som de pedagogerna som vi intervjuade hade delade meningar om. Anna hade testat det men hon anser att det inte gynnande hennes undervisning därför att hennes elever blev alldeles för bekväma med att använda sitt modersmål och de började förvänta sig att de skulle få allt översatt och behövde då inte använda sig av det svenska språket. Därför var detta en metod som hon inte fortsatte med. Daniel däremot använde sig av en tvåspråkig undervisning till en del. Daniel var inte särskilt bevandrad i fler språk än svenska och engelska men hade ansåg att det var till sin fördel att låta de elever i klassen med samma modersmål som de nyanlända (men som kommit längre i utvecklingen kring det svenska språket) hjälpa dem när det kommer till vissa uppgifter. På så sätt kunde eleverna översätta ord eller fraser som de nyanlända inte förstår. Detta kan härledas till teorierna som finns beskrivna för vilka metoder som man kan använda sig av för att hjälpa nyanlända elever. Gibbons (2013) skriver att de elever som inte behärskar språket till fullo känner sig tryggare när de kan samarbeta med andra. Om de som samarbetar också delar ett gemensamt modersmål så kan det hjälpa varandra till en större förståelse. Sättet att utrycka sig blir då allt mer explicit och påminner mer om skriftspråket och ordvalet blir allt mer ämnesspecifikt. En annan som förespråkar tvåspråkig undervisning som den som Daniel, Carin och Eva använder sig av till en viss del är Lindekvist (2003). Hon anser att genom att använda sig av modersmålet så kan eleverna utveckla sina matematiska kunskaper, därför att de ämnesspecifika uttrycken blir lättare att förstå om eleverna kan härleda dessa till ett språk som de till fullo behärskar.
