Malmö högskola
Lärarutbildningen
Idrottsvetenskap
Examensarbete
10 poäng
Idrott & alkohol
– en studie om alkoholdebuten och alkoholvanorna inom ungdomsfotbollen i
Skåne
Sport & Use of Alcohol
Maria Bengtsson
Idrottsvetenskap 120 poäng Handledare: Anita Dahlgren Idrott och samhälle
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att ta reda på hur det förhåller sig med alkoholdebuten och alkoholvanorna inom ungdomsfotbollen i Skåne. För att ta reda på detta har jag använt mig av en enkätundersökning. Min undersökningsgrupp är killar som spelar fotboll i Skåne. Jag har valt att göra en uppdelning för att se om det finns några skillnader mellan ett ”bättre” lag och ett ”sämre” lag, jag har valt att kalla dem grupp 1 och grupp 2. Till ”Grupp 1” hör de undersökta vars representationslag (herrlag) spelar på förbundsnivå (allsvenskan, superettan, division två och tre), ”Grupp 2” är de lag vars representationslag spelar på distriktsnivå (division fyra och neråt).
Några resultat som framkom från undersökningen är att det inte finns några större skillnader påträffande hur många i varje grupp som druckit alkohol. De som tillhör grupp 1 är lite senare med sitt första berusningstillfälle än grupp 2. I grupp 1 var det fler som var med någon ur fotbollslaget första gången de var berusade. Något fler från grupp 1 är oftast tillsammans med fotbollslaget eller tillsammans med någon därifrån när de dricker alkohol. Killarna i grupp 2 dricker alkohol oftare än killarna i grupp 1.
Nyckelord: alkohol, killar, fotboll, signifikanta andra, primärgrupp, sekundärgrupp, normsändare
Tack
Jag vill rikta ett tack till alla de fotbollsföreningar som jag har varit i kontakt med, utan er hjälp hade undersökningen blivit svår att genomföra. Ett speciellt tack vill jag rikta till de kontaktpersoner som hjälpt mig med att få ut mina enkäter och som såg till att de fylldes i och sedan skickades tillbaka till mig. Vidare vill jag tacka för det trevliga bemötandet inte bara från tränarna utan även från de undersökta killarna. Sist men inte minst vill jag tacka min handledare Anita Dahlgren för feedback under arbetets gång.
Innehållsförteckning
Sammanfattning……….2
1. Inledning………...5
1.1
Kunskapsbakgrund (Litteraturgenomgång)……… 51.2 Alkohol ur ett historiskt perspektiv……… 8
1.3 Teorier……….9
1.3.1 Normutveckling och internalisering……….. 10
1.3.2 Identitetsskapande………. 11 1.4 Preciserat problem………. 12 1.5 Syfte………... 12 2. Metod………... 13 2.1 Genomförande……… 16 2.2 Bortfallsanalys………... 17 3. Resultat………. 19 3.1 Sammanfattning av resultat………. 32 4. Diskussion……… 34 5. Vidare forskning………... 40 6. Referenser……….41 7. Bilagor………... 43
Bilaga 1 Riksidrottsförbundets riktlinjer för alkohol och tobak inom idrotten..43
Bilaga 2 Svenska Fotbollsförbundets alkoholpolitiska riktlinjer………46
Bilaga 3 Enkäten……….48
Bilaga 4 Introduktionsbrev……….51
Bilaga 5 Introduktionsbrev – till de som enkäterna skickades ut till………….52
Bilaga 6 Introduktion tillsammans med enkäten………53
Bilaga 7 ”Till utdelaren”……….54
1. Inledning
Även om svenskarnas alkoholkonsumtion är bland de lägsta i Europa och världen, betraktas ändå problem som hänger samman med alkoholkonsumtionen som ett av de största samhällsproblemen vi har i Sverige. De senaste åren har präglats av stora samhällsförändringar, däribland inträdet i EU. Och det finns en tendens till att alkoholkonsumtionen sprids allt längre ner i åldrarna.
Från idrottsrörelsens sida påpekas ofta idrottens uppfostrande betydelse. Det brukar även framhållas att idrottare lever hälsosammare och nyktrare än folk i allmänhet. Man har även gällande alkoholkonsumtionen präglat uttrycket ”idrott och alkohol hör inte ihop”. Men är det verkligen så bekymmersfritt inom idrottsrörelsen? De barn och ungdomar som skapar sin umgängeskrets och sin identitet inom idrottsrörelsen, börjar de dricka alkohol senare än ”vanliga” människor? Flera undersökningar har gjorts då man jämfört idrottare med icke idrottare för att se om det finns någon skillnad i deras alkoholkonsumtion. Men syftet med denna studie är att ta reda på hur det förhåller sig med alkoholdebuten och alkoholvanorna inom ungdomsfotbollen i Skåne och se om det är så att idrotten socialiserar in ungdomar till att börja konsumera alkohol. Om så skulle vara fallet, går det inte att bortse från att det skulle vara ett stort bakslag för idrottsrörelsen. För kan det vara så att de ungdomar som idrottar har en tidig alkoholdebut och sker den då möjligtvis inom idrotten? Kan det vara så att idrotten som säger sig vara en organisation som gör allt för att motarbeta alkoholen inom och runt idrotten, socialiserar in ungdomar i alkoholens värld?
1.1 Kunskapsbakgrund (Litteraturgenomgång)
Idrotten som organisation med Riksidrottsförbundet i spetsen är förespråkare för en restriktiv alkoholpolitik i samband med idrott. Men samtidigt som idrottsrörelsen officiellt tagit ställning mot alkohol är det uppenbart att rörelsen inte strävat efter att vara en rörelse för nykterister. (Bogarve & Andrén-Sandberg, 1996) Idrottsrörelsen som försöker bevara bilden av att vara en alkoholfri rörelse möter ständigt motstånd i massmedia, som skriver
uppseendeväckande reportage om idrottare som missbrukat alkohol. Dessa enstaka idrottare som har problem med alkohol som massmedia skriver om, hängs ut men är inte representativa för idrottsrörelsen som helhet. (Hibell & Nilsson, 1976) Det har gjorts få undersökningar om idrottare och deras alkoholintag, det mesta är antaganden. De undersökningar som gjorts kring idrottare och alkohol som jag kommit i kontakt med och som är relevanta för min studie kommer jag att ta upp nedan. Jag kommer även att belysa Riksidrottsförbundets och Svenska Fotbollförbundets riktlinjer för alkohol.
En av de två studier som jag hittat som undersöker alkoholvanorna bland id rottare är gjord på uppdrag av Skånes Idrottsförbund. Unga idrottare om rökning, snusning, alkohol
och doping (1996) beskriver bruket av alkohol, tobak, narkotika och dopingmedel inom
ungdomsidrotten (12-19 år) i åtta utvalda idrottsgrenar i Skåne. Studien är gjord dels för att ge politikerna ett underlag för att bedöma om idrottsrörelsen lever upp till sitt mål att vara hälsobefrämjande och i så fall bör stödjas ekonomiskt, och dels för att ge idrottsrörelsens ledare vägledning om extra insatser behöver gö ras för att minska bruket. I studien görs jämförelse med Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysningens (CAN) undersökning (1994), som är en undersökning gällande skolelevers (årskurs 9) droganvändning. De resultat som presenteras i den skånska studien Unga idrottare om
rökning, snusning, alkohol och doping (1996) är att idrottsungdomarna i de undersökta
grenarna i Skåne är avhållsammare gällande alkohol, tobak, narkotika och doping. Men Bogarve och Andrén-Sandberg (1996) anser trots detta att det inte skadar med ytterligare minskat bruk.
År 2002 påbörjades en liknande studie på uppdrag av Skånes Idrottsförbund. Den hade syftet att belysa och klarlägga förändringar i förhållande till undersökningen från 1996. 2002 års studie har ännu inte offentliggjorts, men jag har genom Skånes Idrottsförbund fått tag i ett exemplar. Skillnaden mellan denna studie och 1996 års undersökning är att här undersöks även kosttillskott. Resultaten från 2002 års studie visar på ett minskat användande av alkohol och tobak, medan dopinganvändandet har ökat.
Alkoholvanor bland idrottsmän (1976) av Björn Hibell och Tom Nilsson är den andra
studien som jag hittat som undersöker alkoholvanorna bland idrottare. Denna studie påminner mycket om Bogarves och Andrén-Sandbergs studie. Syftet med denna studie
var att jämföra alkoholvanor och attityder till alkohol inom idrottsrörelsen med motsvarande data hos ”vanliga svenskar”. Uppgifterna från de ”vanliga svenskarna” hämtades från en undersökning som gjordes på uppdrag av alkoholp olitiska utredningen samma år (1972) som Hibell och Nilsson gjorde sin undersökning. Alkoholvanor bland
idrottsmän består av manliga handbolls- och fotbollsspelare i åldrarna 17-25 år. Avsikten
från början med studien var att undersökningen skulle omfatta idrottsmän som var aktiva inom fotboll respektive friidrott. Anledningen till detta var för att bland annat att kunna belysa eventuella skillnader mellan individuella idrotter och lagidrotter. Anledningen till att friidrott inte undersöktes var att registret över aktiva friidrottare visade sig vara otillräckligt ur undersökningsteknisk synpunkt. De resultat som Hibell och Nilssons kom fram till i sin undersökning är att handbolls- och fotbollsspelare inte är mer avhållsamma med alkohol än ”vanliga svenska ungdomar”. Det föreligger inte heller någon skillnad mellan idrottsmän med ”hög” grad av aktivt idrottsutövande jämfört med idrottsmän med ”låg” grad av aktivt idrottsutövande. Hibell och Nilsson påpekar att det inte är möjligt att generalisera resultaten till idrottsmän i allmänhet.
Datainsamlingen från de två undersökningar om alkoholvanor bland idrottare har skett med hjälp av postenkät. Det finns alltid en risk med frågeundersökningar om beteenden, nämligen att man underskattar sin konsumtion. Det kan också finnas en tendens till att ungdomar i den åldern som undersökts i de båda studierna tycker att alkohol är något ”häftigt” som man gärna skämtar och ”skryter” om. Därför anser jag att det är svårt att avgöra hur tillförlitliga de två undersökningarna är.
Riksidrottsförbundets riktlinjer för alkohol och tobak inom idrotten (bilaga 1) är ämnad
att genomsyra hela vår svenska idrottsrörelse. Riksidrottsförbundets utgångspunkt i alkoholfrågan är att man vill bedriva idrotten så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. I de alkoholpolitiska riktlinjerna står det att idrottsrörelsen ställer sig bakom samhällets mål att minska alkoholkonsumtionen och framförallt att senarelägga ungdomars alkoholdebut. Svenska Fotbollförbundets
CAN har sedan 1971 gjort årliga undersökningar om skolungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks- och sniffningsvanor. Undersökningarna har utförts på riksrepresentativa urval i årskurs 9 varje år och vartannat år även i årskurs 6. Syftet har i första hand varit att belysa utvecklingen av drogvanorna och att belysa förändringarna över tid. CAN har alltsedan 1973 även publicerat en årlig översikt över alkohol- och narkotikautvecklingen i Sverige. Perioden 1995-2001 producerades rapporten i samarbete med Statens folkhälsoinstitut (FHI), men numera är CAN åter ensamt ansvarig för utgivningen.
Självfallet har det skrivits en hel del om alkohol och dess biverkningar, Andrén-Sandbergs bok Idrott och alkohol. Fakta om hur alkohol påverkar kroppen vid
idrottsutövning på kort och lång sikt (1990) är ett bra exempel på detta. En annan bok
som tar upp ledarens och föreningens ansvar för medlemmarnas alkoholvanor är Idrott,
ungdom & alkohol: mitt ledaransvar (1990) av Rodhe. I slutet av Rodhes bok finns en så
kallad studieplan, som består av fem samtal om ungdomars utsatta situation och två samtal om föreningens sätt att möta ungdoms- alkoholproblem. Samtalen går ut på att man utifrån boken ska diskutera förhållandet mellan idrott och alkohol.
Det har som nämnts gjorts undersökningar om idrottare och deras alkoholintag, men jag har inte kunnat hitta någon undersökning som försöker besvara frågan om idrotten socialiserar in ungdomar i till att börja konsumera alkohol. Kan det vara så att det är genom idrotten, som de får sin första kontakt med alkohol och att de även där skapar sina alkoholvanor? För samtidigt som man hör att idrott och alkohol inte hör ihop, så hör man talas om åtskilliga lagfester för juniorer, där det dricks alkohol.
1.2 Alkohol ur ett historiskt perspektiv
Greiff (2000) hävdar att svenskarnas alkoholkonsumtion är bland de lägsta i Europa och världen och ändå betraktas problem som sammanhänger med alkoholkonsumtionen som ett av de största samhällsproblemen vi har i Sverige. Konsumtionen av alkohol har fram
till 1980 ökat i Sverige, men efter 1980 har alkoholkonsumtionen sjunkit, tendenser visar nu att konsumtionen av alkohol åter börjar öka i Sverige. Samtidigt finns en tendens till att alkoholkonsumtionen sprids allt längre ner i åldrarna. (Wiberg, 1982) De senaste åren har präglats av stora samhällsförändringar, däribland inträdet i EU. Inträdet i EU ställer nya krav på anpassning av den sve nska alkoholpolitiken till internationella normer och regler.
Svenskarnas dryckesmönster karaktäriseras av stor konsumtionen vid få tillfällen, såsom veckoslut och i festliga sammanhang. Undersökningar visar att regelbundna berusningsdrickandet har ökat, vilket har inneburit en markant ökning av vissa alkoholrelaterade problem. (FHI & CAN 2000) CAN har sedan 1971 studerat alkoholkonsumtionen bland ungdomar med hjälp av årliga skolundersökningar i årskurs 9. Undersökningarna visar att alkoholkonsumtionen va r som högst under 1970-talet för både tjejer och killar. När mellanölet togs bort 1977 minskade alkoholkonsumtionen för båda könen. Andelen alkoholkonsumenter minskade därefter successivt under hela 1980-talet. (FHI & CAN 1999) Under början av 1990-talet ökade konsumtionen återigen, främst bland killar. Såväl andelen ungdomar som berusar sig ofta som andelen som anger högkonsumtion (minst en halv flaska starksprit, en hel flaska vin eller fyra starköl) minst en gång i månaden har ökat de senaste åren. (SOU 1999:137).
Avslutningsvis kan nämnas att CAN 1997, uppskattade den genomsnittliga åldern för berusningsdebuten hos ungdomar till 14 år. I CAN: s rapport 2003 uppger de att drygt en tredjedel av ungdomarna upplevde sin första berusning vid 13-14 års ålder och att det är mycket få elever som varit berusade före 13 års ålder.
1.3 Teorier
I detta kapitel presenteras teorier som ligger till grund för det teoretiska resonemanget i diskussionen. Resonemanget bygger på teorier om socialisation med tyngdpunkt på begreppen identitet och normutveckling.
1.3.1 Normutveckling och internalisering
Norm är en allmän godtagen regel för handlande eller tänkande som oftast inte är nedskriven. Begreppet värde refererar till objekt, tjänster och tillstånd som aktören eftersträvar. Men värde kan också användas som beteckning på vilken inställning aktören har till objekt och händelser, alltså vilka värderingar aktören har till olika fenomen i dennes omgivning. (Wiberg, 1982)
Internalisering äger rum när individen ”tagit till sig” de krav omgivningen ställer på denne och sedan ställer dessa krav på sig själv. (Wiberg, 1982)
Det finns olika typer av normsändare. Primärgruppen är en den typ av normsändare som består av ett fåtal människor som står i en stabil kontakt med varandra under en längre tid, ett exempel på denna grupp är familjen. Primärgruppen har oftast gemensamma värderingar, målsättningar och uppgifter. Individer har en viss tendens till att göra saker som i primärgruppen är accepterade och därmed få stöd från gruppen. Om en individs agerande går emot gruppens värderingar bemöts den med stor sannolikhet ej av stöd från den. (Wiberg, 1982)
En annan normsändare är de som individen möter i sekundärgruppen, individen är ofta inte knuten personligen till individerna i denna grupp. Ett exempel på en sekundärgrupp kan vara alla de människor som arbetar på samma arbetsplats som den anställde individen. De flesta av dessa har individen troligtvis ingen djupare personlig relation till, det kan hända att han endast umgås med en lite del av alla de människorna. (Wiberg, 1982)
Referensgrupp är en annan normsändare, det är de grupper av personer som vi jämför oss med. Dessa kan ha en avgörande betydelse för vilka krav vi känner att det ställs på oss. Människor inom referensgr uppen behöver vi nödvändigtvis inte ha träffat för att vi ska kunna jämför oss med dem. En fotbollsintresserad kille kan till exempel jämföra sig med en fotbollsspelare som han aldrig har träffat. Han jämför sig då med den uppfattning som han har av hur en fotbollsspelare ”ska vara”, denna uppfattning kan mycket väl vara uppbyggd på intryck som fåtts genom massmedia. (Wiberg, 1982)
Det finns flera faktorer som avgör normsändarens kraft, det vill säga dess förmåga att bidra till att forma individens uppträdande och inställning. Första och viktigaste faktorn som påverkar sändarens kraft är individens känslomässiga förhållande till den. Kraften beror också på hur kompetent sändaren är på det angelägna området, en fotbollstränare som uttalar sig om hur en passning skall slås har större ”kraft” än om en advokat försöker lära ut samma sak. (Wiberg, 1982)
1.3.2 Identitetsskapande
Ungdomstiden är en period som kännetecknas av ett intensivt identitetsarbete. Man försöker skapa en identitet som avskiljer sig från andra identiteter och är unik, men ändå samtidigt en identitet som relaterar till andra identiteter på ett tydligt sätt. (Lalander, 1998) Lalander hävdar att utveckla en identitet handlar om att skapa en individuell livshistoria som kan igenkännas av andra. Han menar att identitetsskapandet sker i stor utsträckning tillsammans med signifikanta andra, personer man har en nära relation till. Under barndomen är föräldrar ofta av stor betydelse för denna utveckling medan ungdomsåren innefattar ett identitetsarbete med kompisar och andra vuxna som signifikanta andra.
George Herbert Mead var socialfilosof inom den pragmatiska amerikanska filosofin under 1900-talets första decennier. Meads socialpsykologi innefattar en avdelning som handlar om hur medvetandet som psykisk funktion växer fram hos människan. Mead tar upp framväxten av jagmedvetande och identitet, han hävdar att det medvetna jaget växer fram genom en social process. Han menar att det lilla barnet upptäcker sig självt som en varelse med egna initiativ och åsikter genom de andra. Barnets kognitiva förmåga att sätta form och innehåll på tillvaron är uppbyggd på alla de relationer som det ingår i. Barnet ser sig självt som ett barn, men först i motsats till de vuxna och likaså kan barnet uppfatta sig som flicka först i motsats till sin pappa och i likhet med sin mamma. Enligt Mead formas personligheten i stor utsträckning i den intima kretsen av signifikanta andra, vilket till en början är föräldrarna. Den generaliserade andre som Mead nämner är den totala
samhällsspelplanen, alla de typiska spel som bedrivs på arbetet, i affären, i hemmet etc. (Berg, 1992)
Mead hävdar också att leken är ett verktyg i individens identitetsbygge. Leken är inte utbytbar, man kan inte använda något annat surrogat för leken för det mänskliga psyket. Den är oersättlig, utan lek – igen identitet. Mead hävdar att det är barnet som konstruerar sig självt. Mead anser att ”Den Andre” har en avgörande betydelse för min skapelse som människa. (Berg, 1992)
1.4 Preciserat problem
Att fler och fler ungdomar börjar dricka alkohol i tidigare ålder ses som ett problem i dagens samhälle. Är det så att även de ungdomar som idrottar har en tidig alkoholdebut och sker den då möjligtvis inom idrotten? Kan det vara så att idrotten som säger sig vara en organisation som gör allt för att motarbeta alkoholen inom och runt idrotten, ändå socialiserar in ungdomar in till att konsumera alkohol? Det har myntats ett uttryck om att ”idrott och alkohol inte hör ihop”. Vad jag vill göra är att ta reda på om så är fallet. Ytterligare frågor som jag vill ha svar på i min undersökning är om det finns någon skillnad i alkoholkonsumtion beroende på vilken förening man tillhör? Jag vill veta om ett ”bättre” lag dricker mindre än ett ”sämre”? Och hur ofta idrottsungdomarna dricker alkohol tillsammans med laget?
1.5 Syfte
Syftet med denna studie är att ta reda på hur det förhåller sig med alkoholdebuten och alkoholvanorna inom ungdomsfotbollen i Skåne.
2. Metod
För att besvara de frågor som jag ställt, har jag valt att göra undersökningen på ungdomsfotbollsspelare. Jag har valt fotboll dels för att det är Sveriges största idrottsgren generellt sett, men även för att den är den i särklass största ungdomsidrotten i Sverige. (www.svenskfotboll.se)
Patel & Davidsson (2003) beskriver population som den större avgränsade grupp som vi är intresserade av att undersöka. I mitt fall är populationen alla killar mellan 14-19 år som spelar fotboll i Skåne. Med tanke på de begränsningar jag har gällande ekonomi och tid, har jag inte kunnat göra en totalundersökning, det vill säga en undersökning som undersöker hela populationen. För att få en miniatyr av den population som jag ville undersöka var jag tvungen till att göra ett slumpmässigt urval av fotbollslagen. (Patel & Davidsson, 2003) I min frågeställning vill jag bland annat ha svar på om ett ”bättre” lag dricker mindre eller mer än ett ”sämre” lag. För att kunna få svar på detta valde jag att dela upp min målgrupp i två. Den ena gruppen består av killar i 14-19 års åldern vars seniorer spelar i allsvenskan, superettan, division två och tre. Och den andra gruppen består av killar i 14-19 års ålder vars seniorlag spelar i division fyra till sju. Skälet till denna uppdelning är för att den ena gruppen bestående av allsvenskan, superettan, division två och tre tillhör förbundsserier, medan division fyra och neråt bedrivs på distriktsnivå. Därför valde jag att använda mig av stratifierat slumpmässigt urval, vilket betyder att jag delade upp populationen som jag nämnde ovan i två grupper, så kallade strata. Sedan gjorde jag ett slumpmässigt urval i respektive stratum. (Hartman, 2004) För att få ett slumpmässigt urval i respektive stratum, identifierade jag alla de föreningar som hade lag där killar var i åldern 14-19 år i Skåne. För att kunna identifiera dessa föreningar i Skåne använde jag mig av Skånes fotbollsförbunds hemsida, där det finns en lista på alla föreningar i Skåne. Efter att jag identifierat de föreningar som har lag där killar är mellan 14-19 år, delade jag upp dem i de två grupperna. Därefter drog jag lott om vilka lag som skulle representera respektive stratum, fyra lag ur respektive stratum. Anledningen till att jag valde fyra lag från respektive stratum var att jag antog att det skulle vara ungefär
15-20 killar i varje lag. Urvalet skulle generera ungefär 115-20-160 spelare, vilket jag tyckte var lagom många för att få svar på mina frågor.
Den teknik som jag valde att använda mig av för att samla information till min undersökning var enkäter. Anledningen till att jag valde enkäter och inte intervjuer var att jag skulle kunna få ett större urval inom ett större geografiskt område. De nackdelar som alltid finns med enkäter är att det inte går att ställa kompletterande frågor som man kan göra vid intervjuer. Självfallet kan man använda sig av öppna frågor i en enkät, för att på det viset få fram lite mer djupgående information. Den viktigaste anledningen till att jag inte valde att använda mig av öppna frågor i min enkät var att jag inte skulle hinna med att bearbeta dem, då det tar längre tid att sammanställa öppna frågor.
Jag valde att använda mig av enkäter, där intervjupersonen är anonym. Det enda de behövde ange var hur gamla de var och vilken förening de tillhörde. En orsak till att jag valde att ha anonyma svar var att jag tror att det är större chans att de ”talar sanning” om de vet att ingen kan få reda på vad de har svarat. Enkäten (bilaga 3) som jag delade och skickade ut till de berörda killarna hade både hög grad av standardisering och strukturering, vilket synliggörs av de fasta svarsalternativen. Med detta menas att respondenten svarar på en fråga genom att välja ett av flera svarsalternativ som jag formulerat i förväg. (Patel & Davidsson, 2003)
Jag valde att göra en pilotstudie för att försäkra mig om att få svar på min frågeställning med det instrument som jag valt. Pilotstudien gjordes på ett innebandylag (20 stycken killar) i Malmö, där flertalet av killarna var mellan 16-19 år. Den viktigaste anledningen till att jag valde att göra en pilotstudie var för att se om det fanns några frågetecken kring frågorna. Med tanke på att vissa av de lag som kom med i undersökningen inte låg i närheten av min bostad, blev jag tvungen att skicka ut vissa enkäter till mina kontaktpersoner som sedan delade ut enkäterna till laget. Att det kan finnas otydligheter i ett formulär anses vara ett stort problem, främst gällande postenkäter. (Gratton & Jones, 2004) Min pilotstudie visade inte på några större komplikationer, vilket gjorde att jag i undersökningen använde mig av i stort sätt samma enkät som i pilotstudien.
Jag har valt att bearbeta mitt insamlade material kvantitativ. Mina resultat kommer att redovisas i tabeller och diagram. Den deskriptiva statistiken som jag valt att använda mig
av, används för att i siffror ge en beskrivning av det insamlande materialet. Kvantitativ metod som innebär mätningar vid datainsamlingen där man använder sig av statistiska bearbetnings- och analysmetoder, känns helt självklar för min undersökning då jag ska undersöka den numeriska relationen mellan två eller flera mätbara egenskaper. (Hartman, 2004) När jag ska sammanställa mina enkäter kommer jag att amvända mig av statistikprogrammet SPSS.
För att försöka att säkerställa validiteten och reliabiliteten i min undersökning valde jag några olika metoder. För att få klarhet i om min undersökning skulle undersöka det jag avsåg att undersöka, valde jag att fråga några från populationen i min undersökning om de tyckte att de tekniker jag använde mig av i undersökningen var bra för att kunna få svar på mina frågor. Personerna som jag frågade (cirka 20 stycken) tyckte att det var ett bra sätt för att undersöka det jag avsåg att undersöka. Som jag nämnde innan var en av anledningarna till att jag valde att göra en pilotstudie att jag skulle kunna pröva instrumentet på någon annan grupp som liknade den grupp som instrumentet var avsett för. Därav tycker jag att jag kan påstå att min undersökning har god validitet. För att säkerställa reliabiliteten i undersökningen, hade jag även här min pilotstudie till hjälp. När man använder sig av enkäter finns det enligt Patel & Davidsson (2003) minst möjlighet att kontrollera tillförlitligheten i förväg. Genom min pilotstudie försäkrade jag mig om att de personer som skulle besvara enkäten uppfattade den som jag tänkt mig. Jag var synnerligen noga med att instruktionen till enkäten inte på något sätt skulle kunna missuppfattas. Men om min enkät kan betraktas som tillförlitlig eller inte vet jag inte förrän jag ser hur den blivit besvarad. Därför kommer jag också att diskutera huruvida undersökningen har en god reliabilitet i min diskussion.
Andra metoder som skulle kunna användas i denna undersökning är den kvalitativa inriktningen med intervjuer av killarna. Det positiva med att använda intervjuer skulle vara att jag skulle kunna ställa kompletterande frågor och verkligen vara säker på att få svar på det jag vill ha svar på. Men som jag nämnde innan så valde jag att prioritera ett större urval ur ett större geografiskt område, vilket hade varit omöjligt om jag valt att använda mig av intervjuer. Enligt Hibell & Nilsson (1976) genomfördes en metodstudie innan deras undersökning för att bland annat kunna ta ställning till vilken
datainsamlingsmetod som skulle användas i deras undersökning. Björkman (1971) fann att postenkät- respektive intervjumetodik (med fasta alternativ) till stora delar var likvärdiga när det gällde att erhålla resultat.
2.1 Genomförande
Efter att jag gjort mitt urval och bestämt vilka som skulle delta i undersökningen, killar mellan 14-19 år som spelar fotboll i Skåne, tog jag kontakt med de berörda lagen. I de flesta fall var det tränaren för laget som blev min kontaktperson, men i två fall (elitföreningar) tog jag kontakt med dem som var ansvariga för hela ungdomssektionen. Anledningen till detta var att jag lättare fick tag i deras telefonnummer och e-mail adresser än tränarens. Jag började med att skicka ut ett kort introduktionsbrev till kontaktpersonerna för respektive lag via e-mail. Jag valde att använda mig av två olika introduktionsbrev, ett till de lag som jag själv skulle komma och dela ut till och ta in enkäterna från (bilaga 4) och ett annat till de lag som jag skulle skicka enkäterna till (bilaga 5). För de lag som hade sin verksamhet i närheten av min bostad valde jag att själv dela ut och ta in enkäterna, medan de lag som låg längre bort valde jag att skicka enkäterna till. I mitt introduktionsbrev, där jag berättade om själva undersökningen, ville jag också veta om det var okej att deras killar var med i undersökningen. Under olika tillfällen fick jag svar från mina kontaktpersoner via e-mail. Alla kunde tänka sig att vara med i undersökningen. De lag som jag själv skulle besöka bestämde jag tid och plats med för att kunna dela ut mina enkäter. När jag träffade dessa lag berättade jag om min undersökning och lät dem fylla i enkäterna på plats. Tillsammans med enkäten hade jag även en liten kort introduktion om undersökningen (bilaga 6). När det gälldede lag som jag skickade ut enkäterna till valde jag att informera respektive kontaktperson om vad som gällde (bilaga 7). I dessa fall hade den korta introduktionen till varje enkät en stor betydelse eftersom jag inte kunde vara där och informera om undersökningen. Med tanke på att jag skickade ut enkäterna när de flesta av lagen hade speluppehåll, så dröjde det i vissa fall ganska länge innan jag fick tillbaka enkäterna. Men i de fall detta gällde hade jag en kontinuerlig kontakt med kontaktpersonen så att jag visste på ett ungefär när jag
skulle få tillbaka enkäterna. Min första kontakt med kontaktpersonerna togs under vecka 40 och de sista enkäterna fick jag hemskickade vecka 46. Till de kontaktpersoner jag skickade ut enkäterna till skickade jag alltid med ett kuvert med porto för att de så snabbt och smidigt som möjligt skulle kunna returnera enkäterna till mig.
2.2 Bortfallsanalys
Ett problem vid alla frågeundersökningar är att en del vägrar eller av andra anledningar inte deltar i undersökningen. Vid jämförelse med andra datainsamlingsmetoder brukar risken vara störst för externt bortfall vid postenkät. (Hibell & Nilsson, 1976) En annan aspekt som jag trodde skulle kunna påverka viljan att medverka i undersökningen, var att alkohol av somliga kan betraktas som ett ”känsligt” ämne. Bland de killar som jag delade ut enkäten till var det ingen som inte ville delta i undersökningen. Kontaktpersonerna som har hjälpt mig att dela ut enkäterna har heller inte uppgivit något bortfall. En viktig anledning till detta tror jag är för att enkäterna har besvarats i samband med träning och att det är min kontaktperson som returnerat dem tillbaka till mig. I och med detta så har killarna inte själva behövt ta något ansvar för att jag ska få tillbaka enkäten. Visserligen har det varit så att det är endast de killar som är på träningen när enkäten delas ut som är med i undersökningen, så de killar som inte var med på träningen när enkäterna fylldes i är alltså inte med i undersökningen. Men jag har valt att inte redovisa hur många som egentligen spelar i respektive lag utan hur må nga som svarade på enkäten som delades ut, tabell 1.
Tabell 1: Bortfallstabell
Urvalsgrupp 1 Urvalsgrupp 2 Urvalsstorlek 4 lag 4 lag Totalt antal besvarade 63 64 Summa bortfall 0 0 Bortfall i procent av dem
som borde svarat 0 % 0 %
Även om det i undersökningen inte finns något bortfall, vad det gället antalet lag så blir det svårt att säga att undersökningen är representativ för alla ungdomslag som spelar fotboll i Skåne. Hur många killar det är som spelar fotboll i Skåne i åldern 14 år är svårt att få fram uppgifter om med tanke på att det är vid 15 års ålder de får spelarlicens. I tabell 2 synliggörs hur många killar det är som spelar fotboll i Sverige och i Skåne för respektive ålder.
Tabell 2: Spelarlicenser i Sverige och Skåne för killar i åldern 15-19 år.
Antal fotbollskillar med spelarlicens i åldern 15-19 år i Skåne
Antal fotbollskillar med spelarlicens i åldern 15-19 år i Sverige 15 år 2314 killar 16 363 killar 16 år 2243 killar 14 370 killar 17 år 1683 killar 12 990 killar 18 år 1571 killar 11 603 killar 19 år 1348 killar 9 616 killar
3. Resultat
I resultatredovisningen kommer jag att i vissa fall hålla isär urvalsgrupperna, för att göra det möjligt att jämföra de två olika grupperna. I resultatredovisningen benämns de ”Grupp 1” och ”Grupp 2”. Till ”Grupp 1” hör de undersökta vars representationslag (herrlag) spelar på förbundsnivå (allsvenskan, superettan, division två och tre), ”Grupp 2” vars representationslag spelar på distriktsnivå (division fyra och neråt).
När jag i resultatredovisningen använder mig av procent avrundar jag hela tiden till närmaste heltal, så det kan hända att tabellen inte alltid summerar till 100 %. I de fall procent inte anges är det för att jag inte finner någon relevans att visa det. Innan data om alkoholvanor presenteras redovisas uppgifter om de undersöktas ålder samt deras mål med sitt idrottande.
I diagram 1 och tabell 3 redovisas de undersöktas ålder. Mer än hälften av de undersökta är 16 och 17 år. Medan endast 5 respektive 6 stycken är 14 respektive 19 år. Den största anledningen till detta är för att jag riktat mig till föreningens juniorlag, vilket oftast brukar vara ungdomar i åldern 16-18 år. Medelåldern för killarna i undersökningen är 16,5 år.
Diagram 1 och Tabell 3: De undersöktas ålder.
14 år 15år 16 år 17 år 18 år 19år Ålder 0 10 20 30 40 Antal Antal Procent Ålder 14 5 ≈ 4 % 15 25 ≈ 20 % 16 34 ≈ 27 % 17 31 ≈ 24 % 18 26 ≈ 21 % 19 6 ≈ 5 % Total 127 100 %
Tabell 4redovisar killarnas ålder i förhållande till vilken grupp de tillhör. De undersökta som tillhör den grupp vars representationslag spelar i någon av förbundsserierna har ett högre åldersmedelvärde än de som tillhör grupp två. Av de undersökta som är 14 och 15 år, tillhör tre stycken grupp 1 och 27 stycken grupp 2. I grupp 1 är 41 av 63 stycken antingen 16 eller 17 år. Medan de flesta i grupp 2 är mellan 15-18 år, 60 stycken. De undersökta vars ålder är 19 år återfinns alla i grupp 1.
Tabell 4: Killarnas ålder i förhållande till vilken grupp de tillhör.
Ålder Total 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år
Grupp 1 1 2 23 18 13 6 63
2 4 23 11 13 13 0 64
Total 5 25 34 31 26 6 127
Tabell 5: Killarnas mål med sitt idrottande i förhållande till vilken grupp de tillhör.
Resultat från undersökningen visar att de undersökta från grupp 1 är mer målinriktade med sin fotboll gentemot grupp 2. I grupp 1 är det 48 stycken (76 %) som angivit att deras mål med idrottandet är att komma med i A- laget eller att komma till ett bättre lag. De åtta personer (13 %) i grupp 1 som angivit ”annat”, har nämnt att de vill komma med i
Komma till en bättre klubb Komma med i A-laget Att det är roligt Träffa
kompisar Annat Total Grupp 1 23 (36 %) 25 (40 %) 7 (11 %) 0 (0 %) 8 (13 %) 63 (100 %) 2 12 (19 %) 18 (28 %) 30 (49 %) 2 (3 %) 2 (3 %) 64 (100 %) Total 35 (28 %) 43 (34 %) 37 (29 %) 2 (2 %) 10 (8 %) 127 (100%)
landslaget eller att bli fotbollsproffs (tjäna pengar på att spela fotboll). Så 89 % av killarna i grupp 1 har ett specifikt mål med sitt idrottande och endast sju i grupp 1 idrottar enbart för att det är roligt. Det ska tilläggas att de undersökta endast fick fylla i ett av alternativen. I grupp 2 är det 47 % av killarna som har som mål med sitt idrottande att det är roligt. De undersökta i grupp 2 som angav ”annat”, två stycken (3 %) sa att de vill komma i bättre form eller som en av dem skrev att ”få bättre kondition”.
I den fortsatta resultatredovisningen kommer de undersöktas alkoholvanor att redovisas.
Tabell 6: Hur många som någon gång druckit alkohol.
Antal Hur många som
druckit Ja 103 (82 %) Nej 23 (18 %) Total 126 (100 %) Ej svarat 1 Total 127
Det är 103 stycken av de undersökta som någon gång druckit alkohol, vilket motsvarar 82 % av dem som svarade. 23 stycken har aldrig druckit alkohol. Det var bara en som inte svarade på frågan.
Tabell 7: Vilka som någon gång druckit alkohol i förhållande till vilken grupp de tillhör.
52 (84 %) av killarna i grupp 1 och 51 (80 %) av killarna i grupp 2 har någon gång druckit alkohol. I bilaga 8 finns tabeller över hur de olika lagen svarade på frågan om de någon gång druckit alkohol. I de lag som tillhörde grupp 1 var det 91 %, 91 %, 56 % och 92 % som någon gång hade druckit alkohol. I grupp 2 var det 92 %, 63 %, 92 % och 92 % som hade druckit alkohol i de enskilda lagen (se vidare sidan 32).
Tabell 8: Vilka som någon gång druckit alkohol i förhållande till deras ålder.
Alla 18 åringar har någon gång druckit alkohol, men mest anmärkningsvärt är kanske att det är en 19 åring som aldrig druckit alkohol.
Vilka som nå gon gång druckit alkohol Ja Nej Total 1 52 (84 %) 10 (16 %) 62 (≈ 100 %) Grupp 2 51 (80 %) 13 (20 %) 64 (100%) Total 103 23 126
Har du någon gång druckit alkohol Ja Nej Total 14 år 1 (20 %) 4 (80 %) 5 (≈ 100 %) 15 år 16 (64 %) 9 (36 %) 25 (≈ 100 %) 16 år 26 (79 %) 7 (21 %) 33 (≈ 100 %) 17 år 29 (94 %) 2 (6 %) 31 (≈ 100 %) 18 år 26 (100 %) 0 (0 %) 26 (≈ 100 %) Ålder 19 år 5 (83 %) 1 (17 %) 6 (≈ 100 %) Total 103 (82 %) 23 (18 %) 126 (≈ 100 %)
Tabell 9: Vilka som någon gång druckit alkohol i förhållande till vad de har för mål med sitt idrottande.
Har du någon gång
druckit alkohol Total
Ja Nej Mål med sitt idrottande Komma till en bättre klubb 29 (83 %) 6 (17 %) 35 (100 %) Komma med i A-laget 35 (83 %) 7 (17 %) 42 (100 %) Att det är roligt 30 (81 %) 7 (19 %)
37 (100 %) Träffa kompisar 1 (50 %) 1 (50 %) 2 (100 %) Annat: 8 (80 %) 2 (20 %) 10 (100 %)
Total 103 (82 %) 23 (18 %)
126 (100 %)
Av de undersökta som har som mål med sitt idrottande att antingen komma till en bättre klubb eller komma med i A- laget, var det 29 respektive 35 stycken som någon gång druckit alkohol. Detta motsvarar 83 % av det totala antalet som angivit dessa mål med sitt idrottande. Av dem som har som mål med sitt idrottande att det är roligt är det 81 % som någon gång druckit alkohol. Det finns alltså ingen skillnad mellan dessa två grupperna.
Tabell 10: Hur gamla de var första gången de var berusade Antal Procent Ålder 11 år 2 2 % 12 år 2 2 % 13 år 16 13 % 14 år 24 19 % 15 år 25 20 % 16 år 15 12 % 17 år 2 2 % Total 86 68 %
Har endast smakat på alkohol (ej varit berusade)
41 32 %
Total 127 100 %
Det är 86 killar som någon gång varit berusade. Av dem är det 51 % av de undersökta som var det i åldern 13-15 år. Det är 41 stycken av de undersökta som angivit att de druckit alkohol men att de aldrig har varit berusade. I diagram 2 synliggörs hur fördelning ser ut gällande första gången de var berusade.
Diagram 2: Hur gamla de var första gången de var berusade.
11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år Ålder 0 5 10 15 20 25 Antal
Tabell 11: Första gången de var berusade i förhållande till grupp och ålder. 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år Total Grupp 1 0 1 3 6 (15 %) 16 (40 %) 13 (33 %) 1 40 (100 %) 2 2 1 13 (28 %) 18 (39 %) 9 (20 %) 2 1 46 (100 %) Total 2 2 16 (19 %) 24 (28 %) 25 (29 %) 15 (17 %) 2 86 (100 %)
I tabell 11 kan man se hur gamla de var första gången de var berusade i förhållande till grupp och ålder. Det är 40 stycken i grupp 1 och 46 stycken i grupp 2 som någon gång varit berusade. I grupp 1 var det 73 % som var berusade första gången när de var 15 eller 16 år, medan det i grupp 2 var 67 % som var berusade första gången när de var 13 eller 14 år. Det är 17 stycken i grupp 1 som aldrig varit berusade och i grupp 2 är det 18 stycken. Det är 6 stycken i grupp 1 som inte svarat på frågan men det har kommit fram av enkäten i övrigt att de nå gon gång varit berusade.
Tabell 12: Vem de var med första gången de var berusade.
Antal
Ensam 1
Med föräldrar 4
Med hela fotbollslaget 2 Med någon ur fotbollslaget
17 (18 %) Med någon annan kompis
65 (71 %) Med någon annan person
3
Total 92
(100 %) Ska ej svara/har aldrig varit
berusade
35
Total 127
De flesta av de undersökta som angivit att de någon gång varit berusade var med någon annan kompis första gången de var berusade (71 %). 18 % av dem som någon gång varit berusade angav att de första gången var berusade tillsammans med någon ur fotbollslaget. Anledningen till att det är 35 killar som inte svarat på frågan är för att de aldrig har varit berusade.
Tabell 13: Vem de var med första gången de var berusade i förhållande till vilken grupp de tillhör. Ensam Med föräldrar Med hela fotbollslaget Med någon ur fotbollslaget Med någon annan kompis Med någon annan person Total Grupp 1 1 1 1 11 (24 %) 32 (70 %) 0 46 (100 %) 2 0 3 1 6 (13 %) 33 (72 %) 3 46 (100 %) Total 1 4 2 17 65 3 92
24 % av de undersökta i grupp 1 var med någon ur fotbollslaget när de var berusade första gången medan det i grupp 2 endast var 13 %. Inga andra nämnvärda skillnader mellan grupperna återfinns.
Tabell 14: Vilka de oftast är tillsammans med när de dricker alkohol i förhållande till vilken grupp de tillhör.
Dricker ej Med föräldrar Med hela fotbollslaget eller tillsammans med någon därifrån Med andra kompisar Med andra personer Total Grupp 1 8 1 15 (29 %) 25 (49 %) 2 51 (100 %) 2 5 0 12 (24 %) 36 (68 %) 0 53 (100 %) Total 13 1 27 (26 %) 61 (59 %) 2 104 (100 %)
De personer som de oftast är tillsammans med när de dricker alkohol är med ”andra kompisar”, i grupp 1 är det 49 % och i grupp 2 är det 68 % som uppgivit det alternativet. Efter detta är det många från båda grupperna som är tillsammans med hela fotbollslaget eller tillsammans med någon därifrån.
Tabell 15: Hur ofta de dricker alkohol i förhållande till vilken grupp de tillhör.
I grupp 1 är det 55 % (31 % + 24 %) av de undersökta som dricker alkohol en gång i månaden eller en gång varannan månad. Medan det i grupp 2 är 51 % (23 % + 28 %) som dricker alkohol en gång 1-2 gånger i veckan eller en gång varannan vecka. 74 % av de undersökta i grupp 2 dricker alkohol så ofta som antingen 1-2 gånger i veckan, en gång varannan vecka eller en gång i månaden.
Fler än två ggr i veckan 1-2 ggr i veckan En gång varannan vecka En gång i månaden En gång varannan månad En gång i halvåret En gång
om året Aldrig Total Grupp 1 0 1 9 (18 %) 16 (31 %) 12 (24 %) 4 3 6 51 (100 %) 2 2 12 (23 %) 15 (28 %) 12 (23 %) 4 5 2 1 53 (100 %) Total 2 13 (13 %) 24 (23 %) 28 (27 %) 16 (15 %) 9 5 7 104 (100 %)
Tabell 16: Hur mycket de dricker i förhållande till sin ålder. Fler än två ggr i veckan 1-2 ggr i veckan En gång varann an vecka En gång i månad en En gång varann an månad En gång i halvåre t En gång om
året Aldrig Total
14 år 0 0 0 0 0 1 0 0 1 15 år 0 0 3 5 3 3 1 1 16 16 år 0 3 4 7 1 2 4 5 26 17 år 0 5 7 7 8 2 0 1 30 18 år 2 5 7 8 4 0 0 0 26 Ålder 19 år 0 0 3 1 0 1 0 0 5 Total 2 13 24 28 16 9 5 7 104
Som jag nämnde innan var det mest förekommande att de undersökta drack alkohol en gång i månaden. De två som uppgivit att de dricker alkohol fler än två gånger i veckan är 18 år gamla. De 13 som dricker alkohol 1-2 gånger i veckan är mellan 16-18 år.
Tabell 17: Hur många som någon gång druckit alkohol tillsammans med sitt fotbollslag i förhållande till vilken grupp de tillhör.
Ja Nej Total 1 20 (39 %) 31 (61 %) 51 (100 %) Grupp 2 25 (47 %) 28 (53 %) 53 (100 %) Total 45 (43 %) 59 (57 %) 104 (100 %)
Det är totalt 43 % av alla de undersökta som någon gång druckit alkohol tillsammans med sitt fotbollslag, 20 stycken i gr upp 1 vilket motsvarar 39 % för den gruppen och 25 stycken i grupp 2 vilket motsvarar 47 % av den undersökta i grupp 2. Det är alltså vanligare i grupp 2 trots att de är relativt sett yngre.
Tabell 18: Hur ofta de har fest tillsammans med fotbollslaget där alkohol är inblandat i förhållande till vilken grupp de tillhör.
Total Aldrig En gång i veckan En gång i månaden En gång i halvåret En gång om året Grupp 1 35 (56 %) 0 4 15 (24 %) 9 (14 %) 63 (100 %) 2 42 (66 %) 2 2 7 (11 %) 11 (17 5) 64 (100 %) Total 77 (61 %) 2 6 22 (17 %) 20 (16 %) 127 (100 %)
61 % av alla de undersökta angav att de aldrig har haft fest tillsammans med fotbollslaget där alkohol är inblandat, 35 från grupp 1 och 42 från grupp 2. 15 stycken (24 %) i grupp 1 har fest med fotbollslaget en gång i halvåret, medan motsvarande i grupp 2 var sju stycken (11 %). Anmärkningsvärt är de två i grupp 2 som svarat att de har fest tillsammans med fotbollslaget en gång i veckan respektive en gång i månaden. Det fanns ett alternativ som var ”varannan vecka”, men det har tagits bort på grund av att ingen kryssade i den rutan.
Tabell 19: Vilka som fått utförlig information am alkohol och dess verkningar i förhållande till vilken grupp de tillhör.
Nej Ja Total 1 6 57 (90 %) 63 (100 %) Grupp 2 7 57 (89 %) 64 (100 %) Total 13 114 (90 %) 127 (100 %)
Sammanlagt är det 114 stycken av de 127 undersökta som fått information om alkohol, detta motsvarar 90 %. I grupp 1 är det sex stycken (10 %) som inte fått någon information om alkohol och de verkningar och i grupp 2 sju stycken (11 %). Var de fått information om alkohol visas i diagram 3.
Diagram 3: Var de fått information om alkoholen och dess verkningar.
Var de fått information om alkohol
0 20 40 60 80 100 120
Skolan Fotbollsklubben Annat Antal
killar
På denna fråga fick de undersökta kryssa i flera alternativ, därav stämmer inte antalet svar jämfört med antalet undersökta personer. 109 stycken av de undersökta angav att de fått information från skolan, tio stycken via fotbollsklubben och åtta stycken angav att de fått information på något annat sätt. Av de som angav på något annat sätt var det genom föräldrar eller genom landslaget. De tio som angav att de fått information om alkohol via fotbollsklubben, var åtta stycken från grupp 1 och två stycken från grupp 2.
3.1 Sammanfattning av resultatet
Medelåldern på killarna i undersökningen är 16,5 år och mer än hälften av de undersökta är 16-17 år. De undersökta i grupp 1 är mer målinriktade med sin fotboll jämfört med grupp 2. Av de 127 undersökta killarna är det 103 killar som någon gång druckit alkohol, vilket motsvarar 81 % av de undersökta. I förhållande till vilken grupp de tillhörde fanns ingen markant skillnad mellan hur många som druckit alkohol någon gång, 84 % respektive 80 %. Anmärkningsvärt är att det fanns ett lag från grupp 1, där endast 56 % någon gång druckit alkohol. I grupp 2 finns det också ett lag som bryter mönstret, i det laget är det 63 % som någon gång druckit alkohol. Jag har inte kunnat hitta någon anledning till varför dessa lag avviker från mönstret. Man kan inte se någon skillnad mellan dem som någon gång druckit alkohol i förhållande till vad de har för mål med sitt
idrottande. Det är 86 killar av 126 som angivit att de någon gång varit berusade. Hälften av dem som varit berusade var det första gången i åldern 13-15 år. De som tillhör grupp 1 är lite senare med sitt första berusningstillfälle jämfört med grupp 2. I grupp 2 var det 13 killar som första gången var berusade när de var 13 år, jämfört med tre killar i grupp 1. Inga större skillnader fanns mellan grupperna gällande med vem de undersökta var första gången de var berusade, 70 % från grupp 1 och 72 % från grupp 2 var med någon annan kompis än de från fotbollslaget.I grupp 1 var det fler som var med någon ur fotbollslaget första gången de var berusade, 24 % jämfört med 13 % från grupp 2. Vissa betydande skillnader mellan grupperna gällande vem de oftast är tillsammans med, när de dricker alkohol fanns. 49 % från grupp 1 och 68 % från grupp 2 är oftast med andra kompisar när de dricker alkohol. Något fler från grupp 1 är med hela fotbollslaget eller tillsammans med någon därifrån, 29 % jämfört med 24 % från grupp 2. Det är även fler som inte dricker alkohol i grupp 1 i förhållande till grupp 2. Killarna i grupp 2 dricker oftare alkohol än killarna i grupp 1. I grupp 2 är det 12 killar som dricker alkohol 1-2 gånger i veckan, jämfört med endast en från grupp 1. Ifrån grupp 2 är det några fler som angivit att de någon gång druckit alkohol tillsammans med sitt fotbollslag, 47 % jämfört med 39 % från grupp 1. Det är sammanlagt 61 % av alla de undersökta i båda grupperna som aldrig har haft fest tillsammans med fotbollslaget. I grupp 1 är det 24 % som har fest tillsammans med fotbollslaget en gång i halvåret, jämfört med 11 % från grupp 2. Det är 114 av de 127 undersökta killarna som fått utförlig information om alkohol och dess verkningar, 90 % i grupp 1 och 89 % i grupp 2. 109 stycken av dem har fått informationen från skolan, tio killar har angivit att de fått information via fotbollsklubben.
4. Diskussion
Inledningsvis tänkte jag reflektera över hur undersökningen och mitt eget arbete fungerat som helhet. Att jag till somliga fotbollslag kunde dela ut enkäterna personligen bidrog till att jag själv kunde informera om undersökning och att frågeformulären fylldes i på plats, vilket vara väldigt positiv för mig då jag fick tillbaka frågeformulären utan någon väntetid. I de fall jag skickade ut formulären tycker jag att det till största delen gått friktionsfritt, detta får jag tacka de berörda kontaktpersonerna i respektive lag för. Att det antingen var jag eller kontaktpersonen som delade ut och tog in enkäterna medförde att svarsfrekvensen blev mycket hög. Att arbetet fungerat bra beror till största delen på att de föreningarna som jag har varit i kontakt med har varit tillmötesgående.
Jag påpekade i metodavsnittet att jag skulle återkomma till och vidareutveckla huruvida undersökningen har en god reliabilitet. Jag bedömer att enkäten har god reliabilitet, dels för att jag nu i efterhand kan se att alla har försökt att svara på alla frågorna och dels för att de tycks ha har svarat på frågorna utan hjälp från någon annan. Och med tanke på att enkäten är anonym kan jag inte nämna någon fråga där det finns anledning för killarna att inte svara korrekt. Det skulle i så fall vara för att de är ”rädda” för att smutskasta föreningen. Vissa svar från enkäten kan vara lite förbryllande, då det var två killar i ett lag som angav att de hade lagfest en gång i halvåret medan vissa av de andra i laget aldrig hade varit på en lagfest med laget där alkohol var inblandat. En annan faktor som kan spela in är att det kan vara svårt att komma ihåg något man gjort för en tid sedan, till exempel hur gammal man var första gången man var berusad. När det gäller detta tror jag ändå att killarna har stor fördel med tanke på att det inte var speciellt längesedan någon av dem var berusad för första gången. Om jag hade frågat killar/män i 35-års ålder så hade det antagligen varit svårare för dem att komma ihåg exakt hur gamla de var första gången de var berusade. Det är alltid svårt att uttala sig om huruvida en enkät har god reliabilitet, men jag tycker som jag nämnde innan att min undersökning har en god reliabilitet.
Undersökningens syfte var att ta reda på hur det förhåller sig med alkoholdebuten och alkoholvanorna inom ungdomsfotbollen i Skåne. Jag har i min resultatbeskrivning
beskrivit de resultat som undersökningen givit. Jag tycker att jag har nått mitt syfte med undersökningen och fått reda på hur det förhåller sig med alkoholdebuten och alkoholvanorna inom ungdomsfotbollen i Skåne. Jag har även fått svar på mina frågor, om ett ”bättre” lag dricker mindre än ett ”sämre”, hur ofta de dricker alkohol tillsammans med laget och om det är inom idrotten de börjar dricka alkohol.
Jag kommer nu i diskussionen reflektera över de resultat som framkommit och hur de förhåller sig till tidigare undersökningar och teorier.
I Unga idrottare om: rökning, snusning, alkohol, narkotika, doping och kosttillskott (2003) var det 53 % av de undersökta som spelade fotboll som angivit att de aldrig varit berusade, de undersökta i denna undersökning är i åldern 13-17 år. I min undersökning var det 32 % som angav att de aldrig varit berusade. I Unga idrottare om rökning,
snusning, alkohol och doping (1996) var det 49 % av de undersökta som spelade fotboll som angav att de aldrig varit berusade. Detta visar alltså att det är procentuellt fler som varit berusade i min undersökning än i dessa två undersökningar.
Hibell & Nilsson (1976) har i sin undersökning frågat killar som spelar fotboll i åldern 17-19 år om de är konsumenter av alkohol. I deras undersökning är det 87 % av de undersökta som är konsumenter av alkohol medan 13 % är icke konsumenter. I min undersökning är det 81 % som någon gång druckit alkohol men av dessa är det 13 % som angivit att de inte längre dricker alkohol. Så jämfört med Hibell & Nilssons (1976) undersökning så är det färre alkoholkonsumenter i min undersökning. En av anledningarna till detta kan vara att de undersökta i Hibell & Nilssons (1976) undersökning är äldre jämfört med min undersökning. I CAN: s (2003) undersökning om skolelevers drogvanor i årskurs 9 (15 år) är det 26 % av killarna som är icke konsumenter av alkohol. Medan man min undersökning skulle kunna säga att det är 32 % som är icke alkoholkonsumenter.
Som jag nämnde tidigare uppskattade CAN den genomsnittliga åldern för berusningsdebuten hos ungdomar till 14 år, de nämnde också att det är mycket få elever i deras undersökning (2003) som varit berusade före 13 års ålder. I min undersökning är de
som tillhör grupp 2 lite tidigare med sitt första berusningstillfälle jämfört med grupp 1. I grupp 2 var det 35 % som hade sin berusningsdebut innan de hade fyllt 14 år. Medan det endast var fyra killar i grupp 1 som var under 14 år första gången de var berusade. 40 % av killarna i grupp 1 var 16 år första gången de var berusade, jämfört med 20 % från grupp 2. Med detta kan sägas att särskilt killarna i grupp 1 är senare med sitt första berusningstillfälle jämfört med den genomsnittliga berusningsdebuten hos ungdomar.
I Wibergs (1982) studie delas populationen upp i nybörjargrupp och elitgrupp. Nybörjargruppen anser han har en sekundärgruppskaraktär medan elitgruppen har en primärgruppskaraktär. Detta hävdar han då medlemmarna i en grupp på elitnivå troligtvis känt varandra betydligt längre än medlemmarna i en nybörjargrupp. Han menar också att de som tillhör elitgruppen träffas betydligt mer än i nybörjargruppen. Om man ska försöka sig på en uppdelning mellan de två olika grupperna som jag undersökte, så blir det lite besvärligare. Dels för att det inte är någon av grupperna som är av nybörjarkaraktär och dels för att jag inte har någon aning om hur länge respektive spelare har spelat i sitt lag. Däremot kan jag konstatera att de som tillhör grupp 1, det vill säga vars representationslag spelar i en förbundsserie, tränar mer och spelar fler matcher tillsammans gentemot de i grupp 2. Det var fler i grupp 1 som angav att de oftast är tillsammans med fotbollslaget eller någon därifrån när de dricker alkohol och det var även fler från grupp 1 som var tillsammans med någon ur fotbollslaget första gången de var berusade. Grupp 1 skulle jag vilja påstå har en primärgruppskaraktär, däremot är det svårare att avgöra vad grupp 2 är. De ligger antagligen någonstans emellan en sekundär – och primärgruppskaraktär. Självklart kan olika spelare ha olika kontakt med sina lagkamrater i respektive lag, det kan även vara så att det finns vissa spelare som är relativt nya i laget och som ännu inte har hunnit lära känna sina lagkamrater. Så detta är bara tentativa slutsatser från min sida. I en primärgrupp finns ofta likartade målsättningar inom gruppen, målsättningarna är ofta medvetna och inom denna grupp finns stor möjlighet till påverkan inom gruppen. (Wiberg, 1982) I min undersökning hade jag en fråga om vad killarna hade för mål med sitt idrottande. Resultatet från den frågan visar att de i grupp 1 är mer målinriktade med sin fotboll gentemot grupp 2. Detta styrker även min tes om att de lag som tillhör grupp 1 är av primärgruppskaraktär.
Enligt spelare och tränare träffas fotbollsspelarna i min undersökning under en större del av året i samband med fotbollen. I samband med träningen träffas och ”snackar” man i omklädningsrummet, i duschen, i klubblokalen, man kanske åker tillsammans till träningen etc. Med detta vill jag säga att det finns många tillfällen till interaktion i gruppen, individen har möjlighet att påverka och påverkas samt att knyta emotionella kontakter. I grupp 1 finns det alltså fler tillfällen till interaktion i gruppen än i grupp 2 då grupp 1 träffas oftare och mer. Utöver primär – och sekundärgrupperna finns en annan normsändare, referensgruppen. En referensgrupp är de personer som vi jämför oss med och vill vara som, exempel på personer som en fotbollsintresserad kille ser upp till kan vara David Beckham, Zlatan Ibrahimovic eller Henrik Larsson. Den fotbollsintresserade killen har antagligen fått sin uppfattning genom intryck från massmedia. Wiberg (1982) hävdar att i vilken grad individen jämför sig med dessa personer beror sannolikt på vilka mål denne har med sitt idrottande. Han menar att om individen har prestationsmål är det sannolikare att denne jämför sig med bättre idrottsmän än om han endast spelar fotboll för att det är kul. De undersökta i grupp 1 var som jag nämnde tidigare mer målinriktade med sitt idrottande jämfört med grupp 2. Det är säkerligen ett flertal av killarna i undersökningen som jämför sig med och vill bli som sina ”idoler”, både i grupp 1 och 2. Samtidigt som de flesta vet att dessa ”idoler” lever ett hälsosammare liv än ”vanliga” människor, så är det inget av detta som skapar rubriker i en tidning. I stället blir det stora rubriker när till exempel Zlatan festar en hel natt i Stockholm. Då kan rubriken på första sidan lyda ”Zlatan festade loss på Stockholms innekrogar”. Vad detta budskap sänder till de individer som har exempelvis Zlatan som en del av sin referensgrupp vet jag tyvärr inte. Jag kan bara utifrån mina resultat i min undersökning konstatera att de i grupp 1, det vill säga de som sannolikt jämför sig med bättre idrottsmän, inte dricker alkohol lika ofta som de i grupp 2. Detta skulle då innebära att skandalrubrikerna i tidningarna inte påverkar den fotbollsintresserade killen att ta över de beteenden som han ibland läser om i tidningen. Eller så är det så att den fotbollsintresserade killen blir påverkad, vilket i så fall skulle resultera i att han skulle dricka mer alkohol och om dessa rubriker/artiklar inte funnits så hade han antagligen druckit mindre.
Wiberg (1982) skriver att den nivå som idrottsmannen ”befinner” sig på påverkar troligtvis hur viktigt denne finner det att sköta sin kropp. Han hävdar att en elitidrottare troligtvis är mer medveten om sin kropp och hur den ska skötas än nybörjare. Han påstår
också att en individ som ställer stora krav på sig själv också gör stora ansträngningar för att leva upp till dessa. Men en förutsättning för detta antagande menar han är att individen har tillräckligt med kunskap, i mitt fall att man känner till sambanden mellan fysisk prestationsförmåga och nyttjandet av alkohol. I min undersökning var det 90 % av killarna som angav att de på något sätt fått utförlig information om alkohol. I grupp 2 dricker killarna oftare än i grupp 1 och det är även fler i grupp 1 som angivit att de inte dricker alkohol. Så även här finns ett samband i min undersökning, ju högre nivå idrottsmannen är på desto mindre alkohol dricks.
Normsändarens kraft beror på hur kompetent sändaren är på det angelägna området och individens känslomässiga förhållande till den. 90 % av de undersökta killarna angav att det var genom skolan som de fått information om alkohol och dess verkningar och endast tio angav att de fått information via fotbollsklubben. Om alla de undersökta hade fått information om alkohol relaterat till fotboll via fotbollsklubben så hade kanske fler av killarna inte druckit lika mycket eller lika ofta. Detta påstår jag medtanke på att normsändarens kraft blir större till de undersökta om fotbollsklubben hade informerat istället för skolan. Även om skolan självklart är ett bra forum för att ta upp denna typ av förmaningar, så hade de inte skadat om det även kom information om alkohol relaterat till idrott från klubbarna.
Mead hävdar att det är inom den intima kretsen av signifikanta andra som personligheten till stor utsträckning formas. Signifikanta andra är till en början föräldrarna men under ungdomsåren kan de vara några nära kompisar. De fotbollsledare som möter de undersökta killarna i min undersökning några gånger i veckan, möter dessa ungdomar under en period av deras liv som innebär både en inre och en yttre revolution. Perioden mellan 10-17 år anses kanske vara den viktigaste och mest omvälvande i en människas liv efter de allra första levnadsåren. (Rodhe, 1990) Med detta vill jag säga att tränaren har en stor betydelse fö r de undersökta killarna. Flera av de undersökta har säkerligen haft samma tränare i flera år och har skaffat sig en bra kontakt med flera. Flera av killarna i de olika lagen har säkerligen också känt varandra fler år tillbaks. Detta är bara antaganden och inget som jag kan styrka på något sätt, utan det är bara mina egna antaganden. I vissa fall tror jag att några av de undersökta har någon eller några i laget som de kan identifiera som signifikanta andra. Det är större risk att det finns fler signifikanta andra i grupp 1
medtanke på att de träffas oftare och mer. Detta skulle i så fall resultera i att flera av de undersökta i grupp 1 har format sin identitet tillsammans med någon/några från fotbollslaget eller tillsammans med hela fotbollslaget. Mead nämner också den generaliserade andre vilket skulle kunna ses som den totala samhällsplanen där alla de typiska spelen bedrivs. I detta fall skulle det kunna vara den uppfattningen som omgivningen sänder ut, exempelvis att idrott och alkohol inte hör ihop. Avslutningsvis vill jag poängtera vikten av att de signifikanta andra ställer upp när det gäller att forma en individs identitet, här kan som sagt tränaren ha en stor betydelse.
När fotboll sänds på tv så är det inte ovanligt att ett ölföretag sponsrar sändningen. Vad ger detta för signaler till barn och ungdomar, att fotboll och öl hör samman? Även om TV inte har några speciella moraliska skyldigheter vad gäller att idrott och alkohol kopplas samman (så vitt jag vet), så sänder det inga bra signaler till allmänheten. Riksidrottsförbundet riktlinjer för alkohol har som mål att genomsyra hela vår idrottsrörelse, i dessa riktlinjer står det bland annat att alkoholbranschens sponsring av varumärke och även så kallade lättdrycker som kan förväxlas med alkoholdrycker ej ska riktas till barn- och ungdomsverksamhet. Men de verkar tycka att det är okej att idrottsevenemang som barn- och ungdomar tittar på sponsras av bryggerier etc.
Så även om grupp 1 dricker alkohol tillsammans med fotbollslaget oftare än grupp 2 så är det ändå så att de undersökta i grupp 2 dricker oftare än de i grupp 1. Tyvärr så finns det ingen kontrollgrupp att jämföra de redovisade siffrorna i min undersökning med. Avslutningsvis vill jag nämna att det hade varit en fördel om det hade funnits en kontrollgrupp av icke idrottande ungdomar att kunna jämföra med, för att kunna förtydliga den faktiska innebörden av de redovisade resultaten i denna undersökning. Kan vi sålunda påstå att ju högre krav och mål individerna har med sitt idrottande desto mer formas individerna till lägre alkoholkonsumtion? Det är faktiskt möjligt att dessa goda egenskaper redan fanns innan individen började idrotta. Det kan till och med vara så att det är just därför individen fortsätter med idrotten. Vidare kan det också förhålla sig så att de som ägnar sig åt idrott skiljer sig från andra ungdomar var det gäller familjebakgrund och föräldrarnas engagemang i ungdomarnas fritid.
5. Vidare forskning
Som jag nämnt innan är detta att outforskat ämne som jag definitivt tycker det borde forskas mer runt. En större undersökning än den jag har gjort hade varit intressant då min undersökning inte kan ses som representativ för fotbollen i Skåne. Man skulle då kunna jämför killar och tjejer och även olika idrottsgrenar för att se om det finns några samband. Och även som jag nämnde innan så hade det varit en fördel om man hade haft en kontrollgrupp med ”vanliga” ungdomar för att jämföra de resultat som framkommit. En annan intressant aspekt hade varit att undersöka äldre killar som är idrottare och se om de oftare dricker alkohol tillsammans med sitt lag.
7. Referenslista
Andersson, Barbro, Grönberg, Katarina & Hibell, Björn (1998). Skolelevers drogvanor
1997. Stockholm: Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysningen (CAN).
Andersson, Barbro, Hibell, Björn & Hvitfeldt, Thomas (2004). Skolelevers drogvanor
2003. Stockholm: Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysningen (CAN).
Andrén-Sandberg, Åke (1990). Idrott och alkohol. Fakta om hur alkohol påverkar
kroppen vid idrottsutövning på kort och lång sikt. Stockholm: Systembolaget.
Axelsson, Jenny, Ekholm, Anette, Larsson, Mikael & Tolak, Margareta (2002). Unga
idrottare om: rökning, snusning, alkohol, narkotika, doping och kosttillskott. Skånes
Idrottsförbund. (manus)
Berg, Lars-Erik (1992). Den lekande människan: en socialpsykologisk analys av
lekandets dynamik. Lund: Studentlitteratur
Björkman, Nils-Magnus (1971). En jämförelse mellan enkät - och intervjumetodik vid
insamling av data om alkoholbruk. SOU 1971:77:4.
Bogarve, Anita & Andrén-Sandberg, Åke (1996). Unga idrottare om rökning, snusning,
alkohol och doping. Skånes Idrottsförbund.
FHI & CAN (1999). Drogutvecklingen i Sverige. Stockholm: Folkhälsoinstitutet (FHI) och Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysningen (CAN).
FHI & CAN (2000). Drogutvecklingen i Sverige. Stockholm: Folkhälsoinstitutet (FHI) och Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysningen (CAN).
Gratton, Chris & Jones, Ian (2004). Research methods for sport studies. London: Routledge.
Greiff, von Ninve (2000). Utlevelse och kontroll – hur ungdomar resonerar kring alkohol
och berusning. Stockholms universitet.
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur
Hibell, Björn & Nilsson, Tom (1976). Alkoholvanor bland idrottsmän. Linköpings universitet.
Lalander, Philip (1998). Anden i flaskan: Alkoholens betydelse i olika ungdomsgrupper. Eslöv: B. Östlings Bokförlag Symposion.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Rodhe, Fredrik (1990). Idrott, ungdom & alkohol: mitt ledaransvar. Stockholm: Sober. SOU 1999:137. Hälsa på lika villkor – andra steget mot nationella folkhälsomål. Stockholm: Elanders Gotab.
Wiberg, Ken (1982). Idrottande och inte idrottande ungdomar: en studie av matvanor,
droganvändning och några beteenden i anslutning till skolan. Uppsala universitet.
Elektroniska referenser
Riksidrottsförbundet, www.rf.se
Riksidrottsförbundets riktlinjer för alkohol och tobak inom idrotten, www.rf.se/print/t.asp?p=79618
Skånes fotbollsförbund, www.skaneboll.se
Svenska fotbollsförbundet, www.svenskfotboll.se Svenska Fotbollsförbundets alkoholpolitiska riktlinjer,
http://www.svenskfotboll.se/files/{BDA78D8F-9964-45E7-BCD0-2CBD55D13375}.pdf Statens folkhälsoinstitut, www.fhi.se
